Ätstörningar hos barn, ungdomar. utredning och behandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ätstörningar hos barn, ungdomar. utredning och behandling"

Transkript

1 Utgåva: 1 Godkänd av: Claus Vigsø, divisionschef Vårdprogram 1 (33) Utarbetad av: Ute Attermeyer, överläkare, Susanne Träff-Karlsson, sjuksköterska, Maria Eklund, sjukgymnast, Märit Jönsson, psykolog, Emma Stenberg, verksamhetsutvecklare Revisionsansvarig: Chef för division psykiatri Ev diarienummer: Ätstörningar hos barn, ungdomar och vuxna utredning och behandling division psykiatri Version 1.0

2 Vårdprogram 2 (33) 1. Sammanfattning Detta vårdprogram beskriver ätstörningsvården inom division psykiatri och ger riktlinjer för hur vården bör bedrivas. Ätstörningar är vanliga och allvarliga tillstånd som drabbar främst unga kvinnor och i mindre utsträckning män under en viktig och identitetsskapande del av livet. Anorexia Nervosa (AN) anses som den mest allvarliga sjukdomen, medan Bulimia Nervosa (BN) och Ätstörning UNS är de vanligaste. Ätstörningar utvecklas i ett komplext sammanhang med stora individuella skillnader, där biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer samverkar med predisponerande, utlösande och vidmakthållande faktorer. Tidig upptäckt och tidigt insatt behandling är avgörande för prognosen. En noggrann anamnes med avseende på patientens kostvanor, ätbeteende, kroppsbild samt kompensatoriska beteenden är central i diagnostiken. Samtidigt finns ofta somatiska symtom pga undernäring som bör utredas och följas upp. Behandlingen kräver ofta ett tvärprofessionellt samarbete. Motiverande och pedagogiska inslag är hörnstenar i behandlingen. Att normalisera ätande och vikt är alltid första steget. Oavsett ätstörningsdiagnos kan patienten behöva nutritionsbehandling, somatisk/farmakologisk behandling och/eller olika typer av psykoterapeutisk behandling, kroppsinriktad behandling samt omvårdnad. Den psykiatriska samsjukligheten uppskattas till % med framförallt affektiva störningar, neuropsykiatriska tillstånd, ångest- och beroendesjukdomar. Att upptäcka och behandla samsjuklighet är av stor vikt för förloppet och kräver ett mer integrerat samarbete mellan olika vårdenheter. Majoriteten av patienterna kan behandlas inom öppenvård, i vissa fall behövs dock en mer intensiv behandling i dagvård eller heldygnsvård.

3 Vårdprogram 3 (33) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2 2. Ansvar 4 3. Syfte 4 4. Patientgrupp Anorexia nervosa (AN) Bulimia nervosa (BN) Ätstörning utan närmare specifikation (ätstörning UNS) Uppkomst och utveckling Förekomst Könsskillnader Ätstörningar hos barn och ungdomar 6 5. Vårdnivåer och prioriteringar 6 6. Diagnostik och utredning Tidiga tecken Utredning och bedömning av ätstörningssymtomen Somatisk undersökning och utredning Somatiska fynd Somatiska fynd hos barn och tonåringar Somatisk undersökning Differentialdiagnostik och samsjuklighet Behandling Nutritionsbehandling Dagvård Gruppdagvård Familjedagvård Heldygnsvård LPT Somatisk behandling av komplikationer Läkemedelsbehandling Psykologisk/psykoterapeutisk behandling Kroppsinriktad behandling Särskilda överväganden för barn och ungdomar Särskilda överväganden för behandling vid samsjuklighet Behandlingsavslut Utvärdering och uppföljning Referenslitteratur 25 Bilaga 1 26 Bilaga 2 28 Bilaga 3 29 Bilaga 4 31

4 2. Ansvar Vårdprogram 4 (33) Berörd verksamhetschef ansvarar för att verksamheten arbetar i enlighet med detta vårdprogram. 3. Syfte Syftet med detta vårdprogram är att beskriva ätstörningsvården inom division psykiatri samt ge riktlinjer för hur vården bör bedrivas. Målgruppen för vårdprogrammet är samtliga verksamheter inom division psykiatri. 4. Patientgrupp Detta vårdprogram gäller för barn, ungdomar och vuxna som uppfyller någon av nedanstående diagnoser: 4.1 Anorexia nervosa (AN) AN börjar oftast med en önskan om att gå ner i vikt, vilket ofta är utlöst av en stressande händelse. Tillståndet börjar vanligen smygande med minskade portioner, reduktion av fett i maten eller övergång till vegetarisk kost. Allt mer tid och energi går åt till tankar på mat, vikt och utseende. Kropps- och viktfixeringen förvärras med sjunkande vikt. Man undviker måltider i familjen, i skolan och på arbetet. Till symtombilden hör ofta tvångsmässigt, överdrivet motionerande. Varje måltid är förknippad med stark ångest och skräck för att gå upp i vikt. Självkänslan blir direkt kopplad till hur man lyckas kontrollera ätande och vikt. Om man kan avstå från mat trots betydande hunger, känner man sig nöjd med sig själv och självkänslan ökar. Personen blir alltmer självupptagen, tvångsmässig och socialt isolerad. Sömnsvårigheter, ångest, koncentrationssvårigheter och depression är vanliga psykiska symtom. Den låga vikten leder också till somatiska symtom som trötthet, frusenhet, perifer cyanos samt torr och sprucken hud. Menstruationerna försvinner ofta relativt tidigt i sjukdomsförloppet. En allvarlig omständighet som kräver särskild uppmärksamhet är när en person med AN kombinerar svält med kräkning. Se bilaga Bulimia nervosa (BN) Personer med BN har också patologisk fixering vid mat, vikt och utseende. Rädslan för att gå upp i vikt styr livet. Till skillnad från en person med AN, som har total kontroll över matintaget, brister kontrollen hos en bulimiker. Hetsätning fungerar spänningsreducerande och upplevs nästan alltid som ett misslyckande. För många uppstår sedan en intensiv ångest, som utlöser ett kompensatoriskt beteende. Det vanligaste kompensatoriska beteendet är kräkning, men användning av laxer- och urindrivande medel förekommer också. Tvångsmässigt motionerande hör ofta till symtombilden. En person med BN har ofta känslor av äckel, skam, ångest och maktlöshet, vilket kan leda till social isolering. Självbilden är negativ och det är vanligt med samtidig förekomst av depression. Hetsätning kan leda till ekonomiska svårigheter, eftersom matkostnaderna ökar kraftigt. Se bilaga 1

5 Vårdprogram 5 (33) 4.3 Ätstörning utan närmare specifikation (ätstörning UNS) En person med ätstörning UNS har vissa anorektiska eller bulimiska symtom, men uppfyller inte alla kriterier för någon av de specifika ätstörningarna. Symtomen kan också vara mera atypiska, t ex att personen tuggar och spottar ut maten. Ätstörning UNS uppfattas ofta som en lindrigare form av ätstörning, men innebär i allmänhet ett lika stort lidande för personen. Se bilaga Uppkomst och utveckling Ätstörningar utvecklas i ett komplext sammanhang med stora individuella skillnader där biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer samverkar med predisponerande, utlösande och vidmakthållande faktorer. Multifaktoriellt synsätt Predisponerande faktorer Ett multifaktoriellt synsätt ger en tydlig bild av komplexiteten i orsaker till och ut- osäkerhet, ängslan och perfektionism samt familjekulturella faktorer. Dessa kan vid vecklingen av ätstörningssjukdomar. Predisponerande faktorer kan vara genetisk sårbarhet, personlighetsdrag präglade av olika tidpunkter samspela med utlösande faktorer, t.ex. traumatiska livshändelser, separationer i familjen eller mobbing, och framkalla debut av ätstörning. I ett sådant sammanhang kan missnöje med kroppen och vikten utlösa bantning, vilket är centralt vid sjukdomsutbrottet och en viktig vidmakthållande faktor. 4.5 Förekomst Det är allmänt accepterat att incidensen av ätstörningar har ökat under de senaste åren. Ungefär ½ till 1 % av kvinnor i övre tonåren eller vuxenåldern uppfyller

6 Vårdprogram 6 (33) kriterierna för diagnosen AN. Ungefär 1 till 2 % av kvinnor i övre tonåren och vuxna uppfyller kriterierna för diagnosen BN. Nyare forskning talar för att atypiska former av ätstörning är mycket vanliga i samhället. Vid varje tidpunkt rapporterar 10 % eller fler unga kvinnor symtom på ätstörningar. Även om dessa symtom inte uppfyller alla diagnostiska kriterier skapar de ofta lidande och funktionsnedsättning. 4.6 Könsskillnader 4.7 Ätstörningar hos barn och ungdomar Ätstörning är långt vanligare hos kvinnor än män. Förhållandet är 10:1 i vuxen ålder för diagnoserna AN och BN. Mindre extrema skillnader mellan könen finns bland barn/ungdomar och för diagnosen ätstörning UNS. Långt färre pojkar/män söker spe- cialiserad vård, där de utgör ca 3 %. Kärnsymtomen förefaller vara relativt lika oberoende av kön och prognosen likaså. Vid ätstörning hos barn bör man ta hänsyn till ålder och utvecklingsnivå vid diagnostisering samt till att barn inte alltid uttrycker de klassiska symtomen som viktfobi och störd kroppsuppfattning. Att använda BMI-gränser rekommenderas ej före 16 års ålder. Det är säkrare att följa längd/viktkurvan hos skolhälsovården. Stillastående vikt hos barn som växer kan vara tecken på begynnande ätstörning. 5. Vårdnivåer och prioriteringar Ätstörning debuterar oftast under tonåren, genomsnittsåldern är 15,8 år. Barn och ungdomar som fortfarande växer drabbas hårdare av irreversibla skador av långdragen svält i form av tillväxthämning och benskörhet (osteoporos). Barn har sämre ut- tare blir påverkade av svält. De kan uppvisa ett tydligt restriktivt ätande med lika ut- vecklade näringsdepåer och har ett större energibehov än vuxna, vilket gör att de for- talad svält och viktnedgång utan att ha någon uppfattning om vikt eller kroppsutseende. BN är sällsynt i denna åldersgrupp. Se bilaga 2 För att samarbetet mellan olika vårdnivåer ska fungera optimalt behövs en gemensam kunskap för att minska långdragna ätstörningsförlopp och överdödlighet. Det är ockav tidigt insatt behandling för att nå så viktigt att alla vårdnivåer känner till vikten bästa resultat. Skolhälsovård och ungdomsmottagning ska upptäcka, stödja, motivera och utföra somatiska undersökningar samt vid behov remittera till barn- och ungdomspsykiatrin eller allmänpsykiatrin. Primärvården ska upptäcka, diagnostisera, ge stöd och eventuellt lågintensiv behandling framförallt med fokus på att normalisera ätandet samt för vuxna patienter ansvara för somatiska kontroller, alternativt remittera till barn- och ungdomspsykiat- rin eller allmänpsykiatrin. Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar ska upptäcka, diagnostisera, ge stöd och eventuellt lågintensiv behandling, ansvara för somatiska kontroller samt vid behov remittera till barn- och ungdomspsykiatrin.

7 Vårdprogram 7 (33) Barn- och ungdomspsykiatrin ska upptäcka, diagnostisera och vid behov remittera till centrum för ätstörningar. Bedömningsgruppen ska bedöma inkomna remisser och vid behov vidarebefordra dessa till centrum för ätstörningar. Allmänpsykiatrin ska upptäcka, diagnostisera och behandla särskilt när annan psykiatrisk problematik och/eller suicidrisk är framträdande har allmänpsykiatrin ett huvudansvar. Vid behov remittera till centrum för ätstörningar. Den specialiserade ätstörningsvården erbjuds på centrum för ätstörningar till barn och ungdomar med ätstörningsproblematik och till vuxna med allvarlig ätstörningsproblematik. Den erbjuder öppenvård, dagvård och vid behov heldygnsvård i sam- med allmänpsykiatriska verkan slutenvården. Prioriteringar inom den specialiserade ätstörningsvården Patienterna kan indelas i tre olika prioriteringsgrupper. Prioriteringsgrupp 1 Barn och ungdomar under 16 år med AN och låg vikt eller snabb viktminskning i förhållande till normal viktkurva Barn och ungdomar under 16 år med allvarlig AN med somatiska komplikatio- med AN med påtaglig undervikt samt ner Barn och ungdomar under 16 år med ätstörningar och allvarliga krisreaktioner Ungdomar över 16 år och vuxna patienter försämring senaste månaderna med somatiska komplikationer Prioriteringsgrupp 2 Barn och ungdomar under16 år med BN med somatiska komplikationer Ungdomar över 16 år och vuxna patienter med BN med somatiska komplikationer Ungdomar över 16 år och vuxna med ätstörningar med risk för komplikationer Prioriteringsgrupp 3 Patienter oavsett ålder med BN utan somatiska komplikationer Vuxna patienter med mångåriga ätstörningar eller måttliga ätstörningssymtom Patienter som tillhör prioriteringsgrupp 1 behöver snabb tillgång till vård. Patienter som tillhör prioriteringsgrupp 2 bör också få vård inom relativt kort tid medan för paningssymtom, mångåriga ätstörningar och/eller BN utan somatiska komplikationer är tienter som tillhör prioriteringsgrupp 3, det vill säga patienter med måttliga ätstörväntetiden inte en lika kritisk framgångsfaktor. 6. Diagnostik och utredning 6.1 Tidiga tecken Tidig upptäckt och snabbt insatt behandling, innan ätstörningen har blivit en fastlåst del av identiteten, är en av de viktigaste faktorerna för god prognos. Det är därför viktigt att man på alla nivåer inom hälso- och sjukvården är uppmärksam på tidiga

8 6.3.1 Somatiska fynd I början av viktminskningen reduceras underhudsfettet och försvinner så småningom helt. Senare reduceras även muskelmassan framför allt i extremiteterna och benknotorna framträder tydligt vid axlar, höfter och knän. Huden är ofta torr och sprucken med infekterade sår framför allt på fötterna och i munvinkelragaderna. Håret är tunt och sprött med tecken på betydande håravfall. Många anorektiska patienter har skav- situps eller sår på ovansidan av händerna efter framkal- sår på ryggen efter frekventa lande av kräkningar. tecken på utveckling av ätstörning. Vårdprogram 8 (33) Tidiga tecken: Vill äta nyttigt och slutar äta godis Vill övergå till vegetarisk kost Utesluter fett och/eller kolhydrater i maten Hoppar över måltider med motiveringen är mätt eller har redan ätit Motionerar mer och oftare än tidigare Symtom på trötthet, huvudvärk, förstoppning och frusenhet Viktnedgång eller utebliven förväntad viktuppgång vid fortsatt längdtillväxt 6.2 Utredning och bedömning av ätstörningssymtomen Då tidiga tecken gett upphov till misstanke om ätstörning bör man förutom sedvanlig anamnes fortsätta att undersöka fenomen som är typiska för personer med ätstörningar. Beskrivningen av sjukhistorien bör innefatta sjukdomsförlopp, från de första symtomen till de nu aktuella, inkluderande viktutveckling (vikt/längdkurva från BVC och skolhälsovården). Hos personer med ätstörningsproblematik finns en förhöjd självmordsrisk varför det är viktigt att undersöka detta. För fördjupad anamnes vid misstanke om ätstörning, se bilaga 3. Som hjälp till utredningen rekommenderas även självskattningsformulären EDE-Q och CIA. 6.3 Somatisk undersökning och utredning Somatisk undersökning ska alltid genomföras vid misstanke om ätstörning. Då pati- enten ofta döljer sin magerhet med många lager kläder, bör undersökningen ske i en- dast underkläder. Det är viktigt att komma ihåg att det alltid är den kliniska bilden som utgör den väsentliga bedömningsgrunden, då man inte alltid får utslag på laboratorieprover. Centralt i den somatiska undersökningen är kontroll av vikt, blodtryck, puls och temp, vilka oftast är låga hos avmagrade patienter. Dessa bör följas med olika intervall beroende på patientens allmäntillstånd. Lika viktig är den somatiska läkarundersökningen som bör innehålla bukundersökning med tanke på gastrointestinala diagnoser, undersökning av hud samt ställningstagande till ödem, neurologisk undersökning och undersökning av lungor och hjärta med tanke på hjärtrytmen, nytillkomna blåsljud och tecken på pneumoni. Hos gravt avmagrade patienter kan man se en fin behåring (lanugobehåring) i ansikte, nacke och rygg. Hos en del patienter kan man notera perifera ödem, som kan vara tecken på cirkulationssvikt. Ödem kan också uppstå då patienten åter börjar äta. Patienter som kräks kan få svullna spottkörtlar, vilket ibland kan dölja intrycket av ma-

9 Vårdprogram 9 (33) gerhet. Många patienter med AN har mag-/tarmsymtom. Det är vanligt att patienten klagar på magsmärtor, uppkördhet och förstoppning. Ibland förekommer fekalom- och diarréproblem. Patienter som långvarigt använder stora mängder laxermedel kan få allvarliga komplikationer i form av försämrad tarmperistaltik, svåra buksmärtor och elektrolytrubbningar. Vid långvarigt missbruk av laxermedel kan det vara svårt att sluta på grund av ihållande förstoppning och vätskeretention. Vid långdragen svält får patienten en alltmer nedsatt kardiovaskulär funktion med minskning av muskulaturen i vänsterkammaren. Stigande och normaliserade mätvär- den är regel när tillräcklig energitillförsel har upprättats, men snabbt stigande puls eventuellt tillsammans med sjunkande blodtryck kan vara tecken på hjärtsvikt. Kombinationen låg vikt och frekventa kräkningar kan ge allvarliga biverkningar på hjärta och cirkulation. Det kan då vara av värde att kontrollera vätskebalansstatus, elektrolyter och EKG. Hypokalemi, hypokalcemi och hypomagnesemi kan resultera i livshotande hjärtrytmrubbningar hos patienter med anorexi. EKG visar förutom bradykardi, ST-sänkningar, avflackad T-våg, högerställd QRS-axel och förlängt QTintervall. Det är framför allt QT-förlängningen som kan orsaka ventrikulära taky- kardier och hjärtstillestånd. I njurarna minskar både den glomirulära filtrationen och koncentrationsförmågan som kan leda till polyuri och förhöjda kreatinin- och urea-värden. Detta är i regel reversibelt. Vid BN är patientens vikt oftast normal, men det kan även förekomma en måttlig övervikt eller undervikt. Menstruationerna kan vara oregelbundna eller ha upphört helt. Många bulimiska patienter har dock normala menstruationer. Somatiska kom- plikationer vid bulimi är i allmänhet kopplat till kompensatoriska beteenden, d v s kräkning och laxermedelsmissbruk. Bulimiska patienter med omfattande hetsätnings- kräkningsbeteende får ibland svullna spottkörtlar. Skavsår på handryggen efter och självframkallade kräkningar är ett typiskt tecken, liksom symtom i form av munvin- kelragader, slemhinneförändringar i svalg och matstrupe. En måttlig viktnedgång som endast pågått en kortare tid (1-3 månader) ger sällan några laboratorieförändringar. Det är först när svälten blir mer påtaglig och har pågått en längre tid (ofta längre än 6 månader) som man ser förändrade laboratorievärden. Trots att man ofta inte ser laboratorieförändringar i början är det viktigt att ta initiala prover för att ha som utgångsvärden och för att utesluta andra somatiska orsaker till viktnedgången. Vanliga fynd vid AN Vanliga fynd vid BN Anemi, leukopeni, tromb ocytopeni, Munvikelragader, slemhinneförändringar grannulocytopeni i svalg och matstrupe Elektrolytrubbningar, förhöjda kre- Frätskador på tänderna

10 Vårdprogram 10 (33) atinin-värden Hypoglykemi B12-brist, folsyrebrist Tyreoideapåverkan (sänkta T3- och T4-värden) Leverpåverkan (förhöjda värden av ASAT, ALAT och GT) Sänkta värden på LH och FSH (vid amenorré) Låga magnesium- och zinkvärden EKG-förändringar (ST-sänkningar, avflackad T-våg, förlängd QTintervall) Svullna spottkörtlar Palpationsöm över buken Skavsår på handryggen Förhöjt S-Amylas Elektrolytrubbningar

11 Vårdprogram 11 (33) Figur 1: Påverkan på kroppen vid ätstörningar

12 Vårdprogram 12 (33) Somatiska fynd hos barn och tonåringar Barn och yngre tonåringar skiljer sig från äldre tonåringar och vuxna på en del punkter när det gäller fysiska aspekter av ätstörningar. Barn och ungdomar som fortfarande växer riskerar att få irreversibla skador av långdragen svält i högre omfattning än vuxna patienter. Detta gäller framför allt längdtillväxt och bentäthet. Ett barn blir också fortare påverkat av svält eftersom deras näringsdepåer är sämre utvecklade och på grund av större energibehov i samband med snabb tillväxt. Vid bedömning av pulsen ska man väga in att normal vilopuls är högre hos barn, ju yngre barnet är, samt att barn har mer uttalad fysiologisk respiratorisk arytmi än vuxna. Förändringar hos barn i svält Snabbare svältpåverkan och risk för snabb viktnedgång Långsamt debuterande ätstörningar kan identifieras av att deras längdtillväxt upphör Långvarig svält ger upphov till tillväxthämning och försenad pubertal utveckling som kan få konsekvenser längre fram i livet med kortvuxenhet och osteopeni/osteoporos som följd Somatisk undersökning Vikt (när det gäller barn, jämför med tillväxtkurvan) Puls, blodtryck och temp Somatisk läkarundersökning Provtagning: blodstatus, K, Na, Krea, Ca, ASAT, ALAT, GT, Amylas/pankreasamylas, TSH, F-T4, glukos, EKG, urinsticka (ketoner, glukos och protein) Vid långdragen svält komplettera med följande: Homocystein, folat, B12, järn, ferritin, magnesium, zink, PTH, 25OH vitamin D Eventuellt bentäthetsmätning Eventuellt syrabasstatus 6.4 Differentialdiagnostik och samsjuklighet Låg vikt och dåligt allmäntillstånd förekommer vid flera olika somatiska sjukdomar som är viktiga att utesluta. Hypertyreos Diabetes mellitus Binjurebarksinsufficiens (Addison) Hypofysinsufficiens Inflammatorisk tarmsjukdom Celiaki Hjärntumör och andra maligna tumörer Allvarlig infektionssjukdom Gastro/esofagal reflux Det finns även psykiatriska tillstånd som kan ge ätstörningssymtom och viktminskning. Det är också vanligt med psykiatrisk samsjuklighet vid ätstörningar.

13 Vårdprogram 13 (33) Depression Suicidalitet Bipolär sjukdom Social fobi (även kräkfobi) Generaliserad ångest Tvångssyndrom Beroendeproblematik Neuropsykiatriska tillstånd (framför allt ADHD och Aspergers syndrom) Personlighetsstörningar Särskilda överväganden vid utredning av barn Vid utredning av barn med ätstörningar är det viktigt att bedöma barnets utvecklingsnivå, eftersom allmän utvecklingsförsening hos barn ofta ger svårigheter kring ätandet. Detta gäller också för autismspektrumstörningar, som ger en betydande samsjuklighet. 7. Behandling Vid lindriga ätstörningar kan somatiska kontroller och stödjande samtal hos skolsköterska, skolläkare eller distriktsläkare vara tillräckligt för att nå ett gott resultat. Det är mycket vunnet om man tidigt kan få patienten motiverad till behandling och fortsatt samarbete. Att normalisera ätande och vikt är alltid första steget. Fokusering på bakomliggande orsaker är sällan meningsfullt i ett initialt skede. Ätstörningar är tillstånd med utdragna och varierande förlopp. Återfall hos förbättrade patienter, liksom övergångar mellan olika ätstörningsdiagnoser, är mycket vanligt. Att beskriva resultatet av behandling är därför svårt. Flera nyare svenska långtidsuppföljningar antyder att prognosen för patienter med AN som kommer i behandling redan under tonåren är god, åtminstone avseende ätstörningsproblemen. Ny svensk forskning har identifierat negativ självbild och perfektionism som viktiga orsaker till sämre prognos hos patienter över 18 år. God ätstörningsvård bygger på att det finns ett väl fungerande samarbete mellan olika kliniker och yrkesgrupper runt patienten. Oavsett diagnos behöver patienten oftast hjälp på flera olika sätt samtidigt och/eller i följd. Valet av behandling styrs framför allt av patientens symtom, svårighetsgrad och ålder. Behandlingen kan ske i form av gles stödkontakt i öppenvård till behandling på intensivvårdsavdelning. Det ska alltid finnas en individuell vårdplan som ska innehålla planering för viktökning, regelbundna måltider, ramar för fysisk aktivitet, vägning, vila, deltagande i terapeutiska aktiviteter och vid inläggning eventuella permissioner. Dessa råd och rekommendationer vänder sig till alla yrkesgrupper som kan komma i kontakt med dessa patienter och är applicerbara oavsett var patienten får hjälp och oavsett ätstörningsdiagnos.

14 Vårdprogram 14 (33) Att bygga upp en allians med patienten Trygga patienten i att våga uttrycka sig samt anpassa språket efter patientens förutsättningar Försök förmedla att du förstår patientens dilemma Informera om hur man som behandlare arbetar för att hjälpa patienten att förändra sitt ätbeteende Förmedla betydelsen av ömsesidig ärlighet Understryk patientens ansvar för att ta sig ur ätstörningen Identifiera situationer med katastroftänkande och stöd patienten att finna alternativa sätt att hantera dessa Börja med att stegvis stödja patienten att utmana svårigheter Var öppen för att prata om patientens ambivalens vad gäller motivation Förstärk modet att våga pröva nya vägar Förmedla hopp till patienten Stöd patienten i att försöka finna andra uttryckssätt att kommunicera än via maten Försök förmå patienten att finna en mer sund och positiv kontroll Familjen en resurs i behandlingsarbetet Samarbeta med familjen så mycket som möjligt utifrån familjeförhållandena Informera om sjukdomen samt bekräfta den svårighet det är för familjen att ha ett barn med ätstörning samt allt bra föräldrarna gör Måltidsramar Stimulera till ett normalt födointag fördelat på sex måltider (frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag och kvällsmål) Informera patienten om måltidsramarna. Måltiderna bör ätas i sällskap med någon. Måltiderna bör inte ta längre än min. Generellt skall lightprodukter ej användas Planera in frukost, lunch, middag, kvällsmat samt två mellanmål Prata om betydelsen av att dricka tillräckligt med vätska Ibland kan det vara bra att träna på att laga mat Om patienten är vegetarian informera om att vegetarisk kost serveras i större portioner än normalkost för att få samma näringsvärde Stöd patienten i att normalisera ätandet så att hon/han inte skär maten i för små bitar, sprider ut den på tallriken, förstör maten med för mycket kryddor eller smusslar undan mat Toalettbesök bör göras före måltiderna alternativt en timme efter för att undvika kräkning. Om det ändå måste ske kan personal stå utanför som stöd Om patienten inte klarar av att äta upp sin mat kan resterande ersättas med näringsdryck Det är viktigt med värme och vila efter måltiderna

15 Vårdprogram 15 (33) Motivera patienten Informera om att beteendet förändras ju mer sjukdomen tar över Beskriv för patienten att låg vikt och svält ökar ångesten Informera om fysiologiska förändringar i samband med svält För de flesta känns det bra att få beröm, dock inte alla. Överväg om det är till nytta för patienten och försök då finna de rätta tillfällena. Alla framsteg, även de små är betydelsefulla för att patienten skall finna motivation Vägning Förväntad viktuppgång bör ligga på c:a ½ -1 kg/vecka Istället för att använda orden gå upp i vikt rekommenderas att man säger reducera undervikten Väg alltid i underkläder, helst med samma våg Motion Samtala om balansen mellan näringsintag och fysisk aktivitet och den försiktighet som krävs vid svält Fysisk träning skall vara lustfylld och inte tvångsmässig Försök istället motivera patienten till ökad social samvaro 7.1 Nutritionsbehandling Alla med någon form av ätstörningsdiagnos har problem med sitt födointag och behöver nutritionsbehandling. Inte bara den avmagrade patienten utan även den normalviktiga bulimiska patienten kan ha ett extremt ensidigt och dåligt födointag och kan lida brist på vissa näringsämnen. Inte sällan svälter sig bulimiska patienter under hela dagen för att senare under kvällen vräka i sig stora mängder kolhydrater och fett. Den onormala måltidsordningen underhåller ätstörningssymtomen och är därför något man primärt behöver ta itu med i behandlingen. Ett av målen i nutritionsbehandling är att få till välfungerande måltider i ett socialt sammanhang. Behandlingen syftar till att stimulera till ett normalt födointag fördelat på sex måltider. Fasta tider och tydlig begränsning av måltidens längd rekommenderas. Det behövs ibland ett konkret stöd i matsituationerna av anhörig eller behandlare. Matdagbok och pedagogiska måltider är också värdefulla instrument i behandlingen. Födans innehåll av energi ska fördelas så att cirka 15 % består av protein, 30 % av fett och 55 % av kolhydrater. En patient som befinner sig i uttalad svält behöver ett högre energiintag än normalt under viktuppgången. Det finns beräkningar som visar att antalet kcal som behövs utöver basbehovet (cirka kcal/dag) för att ge en viktökning på 1 kg/vecka är cirka kcal. Fördelas de över en tid av en vecka (7 dagar) ger det ett totalt energiintag på kcal/dag (2 000 kcal kcal). Det kan ibland vara svårt för patienten att öka matmängderna i sådan omfattning att det ger tillräcklig viktuppgång. Tillägg av näringsdrycker kan då bli nödvändigt. Näringsdrycker bör ges som ett tillägg mellan huvudmålen. Om patienten har stora svårigheter att äta eller ta näringsdryck kan det bli nödvändigt med sondnäring. Det re-

16 Vårdprogram 16 (33) kommenderas att man om möjligt undviker liggande sond. När det gäller barn bör man ta hänsyn till ålder, kön, målvikt och fysisk aktivitet. Om patienten har övergått till att äta vegetarisk kost, bör patienten motiveras att övergå till den normalkost hon/han hade före ätstörningen. Kött och fisk innehåller viktiga beståndsdelar i vår näringskedja. Vegankost är inte ett tillrådligt alternativ då det inte innehåller tillräckligt med proteiner och essentiella aminosyror för att bygga upp en kropp i svält. Refeedingsyndrom Refeedingsyndrom uppstår vid grav undervikt, framförallt de två första veckorna av nutritionsbehandlingen. Orsaken är minskad hjärtkapacitet och elektrolytrubbningar (hypofosfatemi). Symtomen är förhöjt blodtryck, ödem, krampanfall och koma. Näringstillförseln bör därför startas med kcal/kg kroppsvikt/dygn hos gravt avmagrade patienter och därefter ökas med 200 kcal var tredje dag. Blodstatus och elektrolytstatus inklusive fosfat och magnesium ska följas varje eller varannan dag de första 1-2 veckorna. Vid lågt fosfat och magnesium ges substitution av magnesiumpreparat (Emgesan) och Na fosfat i extempore beredning 60 mg/ml. Man bör också överväga att stanna upp eller backa ett steg i nutritionsschemat. 7.2 Dagvård När öppenvårdsinsatser visar sig otillräckliga erbjuds dagvård i form av individuell dagvård, gruppdagvård och familjedagvård på centrum för ätstörningar Gruppdagvård Gruppdagvården vänder sig till patienter från 16 år och uppåt med ätstörningsdiagnos och BMI över 14, där behandling i öppenvård inte bedöms vara tillräcklig. Patienten ska själv vara motiverad till förändring och kunna ta ett aktivt eget ansvar för sitt tillfrisknande. Då patienten är under 18 år är det viktigt att även patientens föräldrar aktivt tar del och sätter sig in i behandlingsupplägget och stöttar behandlingen. Att vara del av en grupp är också en möjlighet till personlig växt och utveckling. Dagvårdsbehandlingen vill ta vara på denna möjlighet och är därför till största delen baserad på gruppaktiviteter, då vi genom detta också får möjlighet att arbeta med grupprocesser och ge erfarenheter av samspel med andra människor. Gruppdagvården är kontraktsbaserad och innehåller ätträning, psykopedagogiskt samtal efter maten, vila, kroppskännedomsgrupp, temagrupp och individuella samtal, samt anhöriggrupp. Gruppdagvården bedrivs 4 dagar per vecka Familjedagvård Familjedagvård erbjuds barn och ungdomar under 16 år tillsammans med deras föräldrar. Inriktningen i familjedagvården är miljöterapeutisk, vilket innebär arbete nära familjen i vardagliga situationer. Syftet är stötta familjen och ge direkt, praktisk hjälp i den konkreta situationen. Det är betydelsefullt att uppmärksamma och belysa de delar som fungerar för att stötta och stärka föräldrarna i föräldrarollen. Centralt är också samspelet i familjen.

17 Vårdprogram 17 (33) Ett dagvårdsupplägg för en familj kan innehålla ätträning och hjälp för familjen att återfå normala måltider, vila/lugn aktivitet, massage/avspänning, familjesamtal, individuella samtal och föräldrasamtal. Familjedagvård erbjuds 1-4 dagar per vecka. 7.3 Heldygnsvård Behandling i heldygnsvård kan bli nödvändig vid grav undervikt eller vid snabb viktminskning hos barn och om pulsen är lägre än 40 slag/minut och kroppstemperaturen är lägre än 35, 5º. Har patienten dessutom elektrolyter i obalans, förlängd QTtid eller totalt vägrar att äta och dricka ökar indikationen för inläggning. Behandlingen läggs upp i nära samarbete med centrum för ätstörningar. Heldygnsvård är ofta förbundet med ångest och ambivalens över att behöva avstå kontroll. Det är vanligt att patienten hanterar detta genom att t ex dricka vatten före vägning, gömma mat, motionera på rummet eller kräkas. Det är viktigt att personalen är medveten om dessa beteenden och inte reagerar med irritation och ökad kontroll, vilket patienten lätt upplever som bestraffning. Man bör istället klargöra innehållet i den individuella vårdplanen och patientens eget ansvarstagande samt öka det stöd som patienten kan behöva för att stå ut med sin ångest. Fysisk träning bör inte tillåtas när patienten är underviktig, däremot kan en daglig lugn promenad tillsammans med personal vara motiverat för att belasta skelettet. Detta bör dock bedömas i varje enskilt fall. 7.4 LPT Vid enstaka tillfällen kan det bli nödvändigt att använda tvångsvård enligt LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård; SFS 1991:1128). Det gäller framför allt patienter med AN som är gravt undernärda och där det föreligger medicinsk fara. Tvångsvård är framför allt aktuellt om patienten vägrar att inta föda och man tvingas att ge sondnäring. 7.5 Somatisk behandling av komplikationer Bristtillstånd Leukopeni och trombocytopeni är vanligt vid pågående svälttillstånd som ett uttryck för en allmän benmärgshypoplasi. Efter långvarig svält eller otillräckligt/ensidigt ätande ser man ibland järnbristanemi, brist på folsyra och B12 som kräver substitutionsbehandling. Patienter som regelbundet kräks kan få en uttalad hypokalemi som är viktig att substituera med kalium så länge kräkningar fortsätter. Amenorré Efter långvarig amenorré bör man remittera till kvinnokliniken för undersökning och behandling. Kortvuxenhet/ försenad pubertetsutveckling Vid tidig debut (före puberteten) av AN finns risk för irreversibel kortvuxenhet, varför tidigt insatt behandling är viktigt innan tillväxtzonerna har slutit sig. Lågt energiintag medför också hormonella rubbningar som resulterar i försenad pubertet. Detta bidrar till dålig uppbyggnad av skelettet och kan medföra infertilitet hos både kvin-

18 Vårdprogram 18 (33) nor och män i vuxen ålder. En tidig insatt nutritionsbehandling hos barn och ungdomar är avgörande. Benskörhet Svälttillståndet med hormonrubbningar och höga kortisolnivåer som följd leder till benskörhet framför allt i ländrygg och bäckenregionen och är ofta inte helt reversibel. Benuppbyggnaden pågår under uppväxten fram till cirka 25-årsåldern. Den viktigaste behandlingen är återigen att normalisera vikt och energiintag. Bentäthetsmätning, DEXA (Dual energy X-ray absorptiometry) bör göras efter 1 års amenorré och följas en gång årligen om svälttillståndet kvarstår. Tillskott med calcium och D-vitamin (finns i kombinationspreparat t ex 1 brustablett Cal-D-vita/dag) kan vara av värde när patienten har börjat äta tillräckligt samt fysisk träning med belastning. Östrogensubstitution kan möjligen övervägas till vuxna kvinnor som håller på att tillfriskna. Mag/tarmbesvär Mag-/tarmbesvär finns både i AN och BN så som förstoppning, gasbildning, diarréer, känsla av uppkördhet och buksmärtor. Gastroesofagal reflux förekommer ofta hos patienter som kräkts. Den viktigaste behandlingen är ett regelbundet födointag rikt på fibrer och tillräckligt med vätska. Patienter som laxerat regelbundet under lång tid kan vara svåra att hjälpa till en normal tarmreglering. Utsättningsschema under lång tid, rikligt med vätsketillförsel och byte till ett mildare tarmreglerande medel som t ex Lactulos 20 mg dagligen bör prövas. Mun- och tandproblem Avvikande kostvanor och ett kräkningsbeteende medför en kraftigt ökad risk för skador i munnen och på tänderna som förvärras av en nedsatt salivsekretion och förändrad salivsammansättning. Övriga riskfaktorer är stor konsumtion av sura drycker och frukt, högt intag av kolhydrater med lång konsumtionstid. Vid osteoporos drabbas även käkbenet och medför i kombination med sämre nutritionsstatus/munhygien en ökad risk för tandlossning. Patienter med ätstörningar drabbas också ofta av bettfysiologiska spänningstillstånd och huvudvärk. Rutinmässigt bör patienten därför remitteras till tandvården, barn och ungdomar upp till 19 år till specialistkliniken för pedodonti, vuxna till sina respektive tandläkare. 7.6 Läkemedelsbehandling Läkemedelsbehandling vid ätstörningstillstånd används på flera olika indikationer, inte sällan för att behandla sekundära symtom såsom depression, ångest och tvång. Omfattningen av läkemedelsbehandling påverkas också av patientens ålder, svårighetsgrad och föräldrars inställning till läkemedelsbehandling. För AN finns ingen evidens för enbart medicinering men några mindre studier ger ett visst stöd för positiva effekter på viktutveckling och tvångssymtom med neuroleptika t.ex. Risperidon (1-2 mg) och Olanzapin (2,5-5 mg), men detta får dock gälla framförallt svårt sjuka anorexipatienter. Några studier har även visat att Fluoxetin minskar återfall hos patienter som redan ökat i vikt. Ångest i samband med måltider är vanligt. Man kan pröva med Alimemazin (10 mg) eller Hydroxcin (25 mg) en halvtimme före måltid. Man bör dock uppmuntra patienten att så fort som möjligt klara

19 Vårdprogram 19 (33) måltiderna utan ångestreducerande medicin då det annars kan vara svårt att sätta ut medicinen. Det finns vetenskapligt stöd för att behandla BN med SSRI, som bör ges som ett komplement till annan behandling. Man brukar använda Fluoxetin i dosen 60 mg som bör pågå i minst 6 månader. Undvik Benzodiazepiner mot ångest p g a risk för beroendeutveckling. 7.7 Psykologisk/psykoterapeutisk behandling För yngre patienter med AN är familjeterapi den enda psykoterapeutiska behandling som har något vetenskapligt stöd. Det handlar då framför allt om former av familjeterapi som syftar till att återställa och styrka föräldraauktoriteten vid viktrestitution. När det gäller psykoterapeutisk behandling av barn och ungdomar med en ätstörning i allmänhet, talar mycket för att det är oerhört viktigt att tidigt engagera patientens familj i arbetet. Detta behöver inte alltid ske i form av familjeterapi, utan föräldrar och övriga närstående kan inbjudas till anhörigutbildningar, stödgrupper för anhöriga eller andra typer av nätverksmöten. Det är här viktigt att notera att det skett en markant omsvängning i synen på föräldrars/anhörigas plats i behandlingen. För år sedan sågs de huvudsakligen som problem som måste hanteras och eventuellt isoleras från patienten, medan man idag ser dem som den viktigaste resursen i behandlingen. Ett allt större intresse noteras också för familjebaserat arbete med kategorin unga vuxna patienter. En form av familjeterapi i grupp, multifamiljeterapi (MFT), har nu börjat användas i allt högre utsträckning för yngre patienter med An och deras familjer. Man behandlar flera familjer samtidigt och familjerna får på så sätt en vinst i att de förutom behandlarna får träffa andra familjer i liknande situation. Målsättningen är framför allt att stärka familjens kompetens och autonomi samt att motverka social isolering. Psykoterapeutisk behandling individuellt eller i grupp riktar sig framför allt till patienter från övre tonåren och uppåt. De psykoterapeutiska modeller som har ett tydligt stöd i vetenskaplig evidens är kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell terapi (IPT) vid ätstörningar med hetsätningssymtom. IPT har i kontrollerade studier visat sig vara lika effektiv för bulimi som KBT. Många tror att dessa modeller kommer att visa sig fungera bra även för restriktiva (anorexiliknande) ätstörningar. En utveckling av standardmodellen för behandling vid ätstörningar med hetsätning, KBT-E (KBT-Enhanced), ska kunna användas för samtliga patienter med olika typer av ätstörningar. Psykodynamisk psykoterapi kan vara motiverad när ätstörningssymtomen är under kontroll och patientens kognitiva och känslomässiga förmåga har ökat. Målet för behandlingen är att öka patientens självkännedom, stärka självkänslan, modifiera patologiska försvarsmönster och förbättra patientens relationer. Olika former av gruppbehandling är en viktig del av behandlingen vid ätstörningar och tillämpas både inom öppen-, dag- och slutenvård. Gruppsykoterapi är en sam-

20 Vårdprogram 20 (33) lingsbeteckning, där den gemensamma nämnaren är att psykoterapin sker i grupp, men såväl inriktning, struktur, längd som gruppstorlek kan variera. En viktig orsak till att gruppterapi fungerar för patienter med ätstörningar, framför allt vid bulimisk problematik, är att dessa patienter har karakteristiska drag som lämpar sig väl för gruppterapi, bl a låg självkänsla och problem med nära relationer. Konstnärliga terapier är ett samlingsbegrepp som innefattar musik-, bild- och dansterapi, men även uttryckande konst, dramaterapi och psykodrama. Den grundläggande tanken är att skapandet i sig är en väg till bättre hälsa. De konstnärliga terapierna anses särskilt verksamma för ätstörningspatienter som, sett ur ett psykodynamiskt perspektiv, använder sina kroppar för att agera ut underliggande emotionella konflikter. Dessa patienter ges möjlighet att istället uttrycka sig direkt genom de konstnärliga modaliteterna. Psykoterapeutisk behandling av patienter med ätstörningar blir ofta en utdragen process. Även om de psykoterapeutiska behandlingsmodeller som förespråkas, t ex KBT och IPT, ofta är av fokuserad korttidskaraktär, krävs ofta långvariga behandlingskontakter. Patienter kan komma och gå upprepade gånger, prova olika behandlingar, tillfriskna och återfalla under flera års tid. Mycket talar för att alltför symtomfokuserade psykoterapeutiska behandlingar inte hjälper de svårast sjuka patienterna. I praktiken arbetar många psykoterapeuter så att man plockar samman tekniker och interventioner från olika psykoterapeutiska inriktningar och skapar en arbetsmodell som passar de egna erfarenheterna. Många psykoterapeuter är från början psykodynamiskt skolade och deras psykoterapeutiska arbetssätt blir därför ofta eklektiskt. Att kombinera behandlingar parallellt eller sekventiellt, har preliminär evidens för att öka effektiviteten utöver vad de enskilda behandlingarna uppnår. Nya psykoterapeutiska behandlingsmodeller, som MBT (mentaliseringsbaserad terapi) och BRT (brief relational therapy) med basen i ett mer psykodynamiskt synsätt men med tydliga inslag av bla modern KBT, börjar alltmer vinna terräng inom ätstörningsområdet. Så kallad guidad självhjälp (GSH) blir allt vanligare som behandling vid ätstörningar med hetsätning. Patienten själv går igenom ett program bestående av informativa texter och övningar med endast ett minimalt stöd av en behandlare, ofta i form av e- postkontakt någon gång per vecka. Självhjälpsprogrammet, som oftast bygger på KBT-principer, kan vara i form av en bok eller IT-baserat i någon form. GSH är ofta inte tillräckligt som ensam behandlingsinsats, utan ska snarare ses som ett första behandlingssteg, ett behandlingskomplement eller ett uppföljande stöd. 7.8 Kroppsinriktad behandling Störd kroppsuppfattning är en central del i diagnostiken av ätstörningar. Patienterna har en avvikande upplevelse av sin kropps storlek jämfört med verkligheten och de är mer missnöjda med kroppen jämfört med friska individer. Patienterna har ofta starka olustkänslor kopplat till kroppen som oftast inte bara handlar om kroppens utseende utan även hur de förhåller sig till sina egna känsloreaktioner, andra kroppssensationer och basala behov. Distanseringen av kroppen är ett hinder för tillfrisknandet. Den störda kroppsbilden normaliseras inte automatiskt då vikten återgår till det normala och är förknippad med sämre prognos. Kroppsinriktad behandling är en viktig del i

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?

Läs mer

Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundvall-Härnösand. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 1

Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundvall-Härnösand. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 1 Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundvall-Härnösand oktober 2011 Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 1 Innehållsförtackning 1. Inledning.4 2. Sammanfattning.5

Läs mer

Välkomna till Anhörigutbildning!

Välkomna till Anhörigutbildning! Välkomna till Anhörigutbildning! Kort presentation Vad är en ätstörning? Vad händer I kroppen vid ätstörning Kunskapscentrum för ätstörningar KÄTS Utbildning Kvalitetssäkring Forskning Stockholms Läns

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996 Kodnummer: 9 6 månader Datum: SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 9 12 månader Initialer: Intervjuare: LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Psykisk ohälsa hos barn och unga 30% av flickorna 15% av pojkarna upplever att de mår psykiskt dåligt Framförallt ångest och depression Självskadebeteende, ätstörningar, missbruk, självmord, aggressionsutbrott

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Vårdprogram. Behandlingsriktlinjer för ätstörningar. Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen

Vårdprogram. Behandlingsriktlinjer för ätstörningar. Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen AUGUSTI 2012 Vårdprogram Behandlingsriktlinjer för ätstörningar Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen Upplaga 1a upplagan / 08-2012 Författare Dan Svedjehäll, överläkare Grafisk form Text & Bild /

Läs mer

Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar

Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar Del III: skolhälsovård Dokumenttyp: Vårdprogram Utfärdande PE: Närsjukvården i Östergötland Utfärdande enheter: Primärvården och specialistpsykiatrin

Läs mer

2009-10-0909 2009-10-0909

2009-10-0909 2009-10-0909 Mentaliseringsbaserad terapi vid ätstörningar ett pilotprojekt Högspecialiserad, landstingsdriven ätstörningsenhet Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ätstörning UNS Ca 1300 patienter i behandling 600-700

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

vårdprogram Ätstörningar

vårdprogram Ätstörningar vårdprogram Ätstörningar Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar 1. Inledning 4 Förekomst 4 2. Målgrupp 4 3. Bemötande 4 4. Utredning och bedömning 5 Flödesschema 5 Kontakt och remissförfarande

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Ätstörningar, vårdprogram division Vuxenpsykiatri

Ätstörningar, vårdprogram division Vuxenpsykiatri Division vuxenpsykiatri Divisionsgemensam Dokumentnamn Ätstörningar, vårdprogram division Vuxenpsykiatri Version 3 Ersätter EG1 Arbetsplats Divisionsgemensam Upprättat av Britta Frank och Cecilia Fagerberg

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun # 6 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Krisplan Dödsfall bland studerande

Krisplan Dödsfall bland studerande Utfärdat: 06.02.2011 Version: 1 Sida 1 av 7 Krisplan Dödsfall bland studerande, Krisplan Dödsfall bland personalen, Krisplan Dödsfall bland studerandes anhöriga, Handlingsplan för ätstörningar och Handlingsplan

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Ätstörningar 1. Anna-Maria af Sandeberg, Stockholms centrum för ätstörningar, Stockholm Olav Bengtsson, BUP, Stockholm. Bakgrund.

Ätstörningar 1. Anna-Maria af Sandeberg, Stockholms centrum för ätstörningar, Stockholm Olav Bengtsson, BUP, Stockholm. Bakgrund. 1054 Psykiatri 1 Anna-Maria af Sandeberg, Stockholms centrum för ätstörningar, Stockholm Olav Bengtsson, BUP, Stockholm Inledning Att äta är inte bara ett sätt att tillfredsställa kroppens behov av näring

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Barn och ungdomspsykiatriska länskliniken i Västerbotten Specialistenheten för ätstörningar i Umeå. Av Lena Lundqvist Och Åsa Parkle

Barn och ungdomspsykiatriska länskliniken i Västerbotten Specialistenheten för ätstörningar i Umeå. Av Lena Lundqvist Och Åsa Parkle Barn och ungdomspsykiatriska länskliniken i Västerbotten Specialistenheten för ätstörningar i Umeå Av Lena Lundqvist Och Åsa Parkle 1 2 Familjeterapi Är den behandlingsmetod som har bäst stöd i den nationella

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Lena Grönberg Lidén, Sanna Aila och Claes Erixon

Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Lena Grönberg Lidén, Sanna Aila och Claes Erixon Version nr Diarie nr År/löp nr 4 Sidan 1 av 9 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Barn- och ungdomspsykiatriska klin 2014-04-07 Upprättad av (befattning, namn)

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

RIKSÄT Uppföljning version 1.0

RIKSÄT Uppföljning version 1.0 Ärendeansvarig Patientens personnr Namn Informationsdatum Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella): (ÅÅÅÅ-MM-DD) Ange datum då vården på enheten påbörjades.

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram depression Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: /Agneta Rosling,

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Ortorexi Abnormt hälsofokus på mat, kropp och träning

Ortorexi Abnormt hälsofokus på mat, kropp och träning Ortorexi Abnormt hälsofokus på mat, kropp och träning Positiva effekter av fysisk aktivitet och träning Hjärtfunktionen Blodets egenskaper Kärltätheten i Muskelfunktionen syretransport & muskulaturen &

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Riktlinje Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Syfte Att få en kvalitetsmässigt likvärdig utredningsgång inom hela Psykiatriförvaltningen. Mål Arbeta enligt riktlinjerna

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Ätstörningar 2008-2010

Ätstörningar 2008-2010 Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatorisk VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Elisabet Wentz Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin Disposition Ätstörningar ADHD Autismspektrumstörningar Slutsatser Anorexia nervosa diagnoskriterier

Läs mer

Överträning. Eva Zeisig Specialist i ortopedi Med Dr Umeå universitet

Överträning. Eva Zeisig Specialist i ortopedi Med Dr Umeå universitet Överträning Eva Zeisig Specialist i ortopedi Med Dr Umeå universitet Linnea Gustafsson http://www.svt.se/sport/varldsmastarentillbaka-efter-utbrandhet Per Elofsson Så kraschade vår skidkung Per Elofssons

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Ätstörningar. Elna Sandberg och Anna-Lena Jönsson Ätstörningsenheten norra Halland, Varberg. 20120321-28. Anorexia Nervosa Bulimia Nervosa UNS

Ätstörningar. Elna Sandberg och Anna-Lena Jönsson Ätstörningsenheten norra Halland, Varberg. 20120321-28. Anorexia Nervosa Bulimia Nervosa UNS Ätstörningar Elna Sandberg ch Anna-Lena Jönssn Ätstörningsenheten nrra Halland, Varberg. 20120321-28 Anrexia Nervsa Bulimia Nervsa UNS Anrexia Nervsa Viktnedgång sm leder till att krppsvikten knstant är

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse primärvård och psykiatri Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Riktlinjer vid ätstörningar

Riktlinjer vid ätstörningar Riktlinjer vid ätstörningar Vuxenpsykiatrin Sollefteå sjukhus Agnieszka Radziewinska ST-läkare Anita Westman skötare/processägare för ätstörningsvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 1. Sammanfattning 2 2. Bakgrund...

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar

Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar Del II: primärvård Dokumenttyp: Vårdprogram Utfärdande PE: Närsjukvården i Östergötland Utfärdande enheter: Primärvården och specialistpsykiatrin

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska. Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm

Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska. Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm Små barn med svåra uppfödningsproblem En poliklinisk utvecklingspsykologisk

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar

Läs mer

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Komplexa fall Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Sanna, 24 år Kontakt med BUP p g a systern Ätstörni ng, ångest, depressi on noterad es inte Självskad ande,

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016

Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 I Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 KURSLEDARE Är du intresserad av fördjupade kunskaper om ätstörningar? Denna kurs ger dig möjlighet att

Läs mer