Elevers rätt till särskilt stöd
|
|
- Lena Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisionsrapport Elevers rätt till särskilt stöd Smedjebackens kommun Februari 2012 Louise Cedemar Hanna Franck
2 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning Bakgrund, revisionskriterier och uppdrag Revisionsfråga Avgränsning Metod 3 2 Utgångspunkter Statens styrning 4 3 Granskningsresultat Är organisationen ändamålsenlig? Organisation Styrdokument Finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner/ansvarsfördelning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp behov av särskilt stöd för elever som har svårigheter i skolarbetet? Utvärderas arbetet av rektor och identifieras härigenom förbättringsområden? Är resursfördelningen ändamålsenlig? Finns en ändamålsenlig samverkan med socialtjänst och andra aktörer (vårdgivare, polis)? Finns det riktlinjer och former för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar? Kan arbetet per enhet och över tid följas upp på ett tillförlitligt sätt av nämnden? 16
3 Sammanfattning På uppdrag av Smedjebackens kommuns förtroendevalda revisorer har granskat familje- och utbildningsnämndens styrning och uppföljning gällande elever i behov av särskilt stöd. Efter genomförd granskning är vår revisionella bedömning att familje- och utbildningsnämndens styrning och uppföljning delvis är tillfredsställande men behöver förbättras för att säkerställa att skolorna arbetar i enlighet med gällande styrdokument avseende elever i behov av särskilt stöd. Utifrån genomförd granskning föreslår vi, ett antal åtgärder och överväganden för att förbättra styrning och uppföljning avseende elever i behov av särskilt stöd: skapa samsyn avseende begreppet en samlad Elevhälsa samt avseende elevhälsans nationella uppdrag, d v s vara förebyggande och hälsofrämjande samt stödja elevernas utveckling mot målen en övergripande plan (Elevhälsoplan eller liknande) bör tas fram med strategier för elevhälsoarbetet som stöd till uppfyllelse av det nationella uppdraget samt nämndens målsättningar familje- och utbildningsnämnden bör analysera behovet av psykolog- och kuratorsresurser och hur behovet tillgodoses utifrån rektors utredningsansvar en dokumenterad ärendegång bör tas fram där även Elevhälsans insatser vävs in för att få en samlad övergripande ärendegång för Elevhälsoarbetet dokumenterade riktlinjer för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar bör tas fram vi rekommenderar att familje- och utbildningsnämnden efter en tid följer upp hur den nya resursfördelningsmodellen påverkar arbetet med elever i behov av särskilt stöd och då särskilt om det gett skolorna likvärdiga förutsättningar vi rekommenderar att en tydlig struktur med gemensamma mål och riktlinjer för samverkan kring elever i behov av särskilt stöd tas fram. Det är även viktigt att tydliggöra gränser och förväntningar för vad som skolan respektive NPU och BUP ansvarar för familje- och utbildningsnämnden behöver utveckla sin uppföljning avseende elever i behov av särskilt stöd så att det säkerställs att skolorna arbetar i enlighet med gällande styrdokument. 1 av 17
4 1 Inledning 1.1 Bakgrund, revisionskriterier och uppdrag Särskilt stöd och åtgärdsprogram är bland de vanligaste kritikområdena inom Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Det är också inom dessa områden som inspektionen många gånger riktar kritik i anmälningsärenden. Ofta kritiseras standardlösningar som inte utgår från den enskilde elevens behov. Huvudmannen för utbildningen ansvarar för att kommunens alla elever erbjuds likvärdiga förutsättningar. Nya skollagen anger att en strävan för huvudmannen ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. De förtroendevalda revisorerna i Smedjebacken kommun har givit uppdraget att granska grundskolans styrning och uppföljning gällande elever i behov av särskilt stöd. 1.2 Revisionsfråga Säkerställer familje- och utbildningsnämnden genom styrning och uppföljning så att skolorna arbetar i enlighet med gällande styrdokument avseende elever i behov av särskilt stöd? Kontrollmål/granskningsmål: 1. Är organisationen ändamålsenlig? 2. Finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner/ansvarsfördelning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp behov av särskilt stöd för elever som har svårigheter i skolarbetet? 3. Utvärderas arbetet av rektor och identifieras härigenom förbättringsområden? 4. Är resursfördelning ändamålsenlig? 5. Finns en ändamålsenlig samverkan med socialtjänst och andra aktörer (vårdgivare, polis)? 6. Finns det riktlinjer och former för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar? 7. Kan arbetet per enhet och över tid följas upp på ett tillförlitligt sätt av nämnden? 1.3 Avgränsning Granskningen avgränsas till att gälla kommunal förskoleklass t o m grundskola. Granskningen värderar inte insatserna i enskilda elevärenden utan bedömer förutsättningarna för ett gott resultat, dvs. medvetenhet, styrning, struktur och rutiner. 2 av 17
5 Intervjuer med pedagoger har skett på Björsjö skola (F- åk 6), Hagge skola (F-åk 6), Bergaskolan (åk 5-åk 9) samt Kyrkskolan (åk 4-åk 9). Urvalet av skolor har skett i samråd med kommunrevisorerna. 1.4 Metod Granskningen har genomförts genom dokumentgranskning (se avsnitt 3.2 riktlinjer och rutiner) samt genom intervjuer med: Förvaltningschefer (2 st) Samordnare för Elevhälsa Ordförande och vice ordförande i familje- och utbildningsnämnden Representanter från Elevhälsan (4 st) Rektorer (4 st) Pedagoger grundskola (16 st) 3 av 17
6 2 Utgångspunkter 2.1 Statens styrning Enligt ny skollag (2010:800) ska alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt, enligt utbildningens mål. Om det befaras att en elev inte kommer att kunna nå de kunskapsmål som minst ska uppnås, är berörd personal skyldig att anmäla detta till rektor. Om utredning visar att eleven är i behov av särskilt stöd, ska eleven ges sådant stöd. Ett åtgärdsprogram ska upprättas. Skollagen reglerar ansvar och former för särskilt stöd. Den nya skollagen ska tillämpas fr o m 1 juli Nytt är att rektors beslut om åtgärdsprogram får överklagas till Skolverkets överklagandenämnd. Nytt är också att förvaltningslagens bestämmelser om handläggning i de ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskilda. Särskilt stöd ska enligt skollagen ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Undantag medges vid särskilda skäl. Skolinspektionen framhåller (2009) vikten av fördjupad kartläggning och bedömning innan man fattar beslut om särskiljande lösningar, likaså att dessa noggrant följs upp och analyseras. Elevhälsan har en strategisk uppgift inom skolans ram och dess uppdrag förtydligas i nya skollagen. Nya skollagens inledande skrivningar om uppdraget är tydliga: Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Det innebär i praktiken att huvuduppgiften är att ge barnen och eleverna en god pedagogisk miljö som skall leda till att nya skollagens kunskaps- och värdegrundsuppdrag utförs utifrån att en likvärdig utbildning erbjuds. I nya skollagen finns bestämmelser som pekar på att det ska finnas en elevhälsa i skolan från och med förskoleklass och begreppet en samlad elevhälsa införs. Den samlade elevhälsan ska tillhandahålla medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Lagen preciserar också vilka yrkeskategorier som det ska finnas tillgång till inom ramen för elevhälsan. Dessa yrkeskategorier är skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Avseenden den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan anges att det ska finnas tillgång till personal inom denna kompetens. Vilken kompetens denna personal ska ha framgår däremot inte lika klart. 4 av 17
7 3 Granskningsresultat 3.1 Är organisationen ändamålsenlig? Organisation Familje- och utbildningsnämnden är en ny nämnd som började verka från 1 januari Nämnden ansvarar för verksamheterna inom individ- och familjeomsorgen, förskola, förskoleklass, skolbarnomsorgen, grundskola, särskola samt Elevhälsan. Grundskolan är organiserad i åtta skolenheter fördelade inom de olika kommundelarna. Merparten av skolorna är byskolor. Det finns två högstadieskolor i kommunen. Som tidigare nämnts har Elevhälsan en strategisk uppgift inom skolans ram och dess uppdrag finns förtydligat i nya skollagen. Elevhälsan i Smedjebackens kommun leds av en samordnare på 50 %. Elevhälsan arbetar mot förskola, förskoleklass, grundskola och särskola. Elevhälsoorganisationen i kommunen består av en centraliserad del och en decentraliserad del. Den centrala delen av elevhälsan Elevhälsans organisation omfattar 0,5 skolpsykolog, 2,3 tal- och specialpedagoger, 2,1 kuratorer, 1,0 skolsköterskor samt 0,2 skolläkare. Skolpsykolog: Träffar barn/elever vid behov av psykologiska utredningar och bedömningar. Kuratorer: Ger vägledning och stöd till elever, föräldrar och personal. Arbetar med samtal både i grupp och enskilt. Arbetar med förebyggande verksamhet. Talpedagoger: Ger stöd åt barn som har svårigheter i sin språkutveckling samt arbetar förebyggande genom handledning och utbildnings av personal. Råd och stöd ges även till föräldrar och personal. Specialpedagoger: Kartlägger och utreder pedagogiskt elevernas skolsituation, elevens förmågor och svårigheter. Arbetar tillsammans med lärare, eleven och föräldrarna för att skapa en så bra lärandemiljö som möjligt för eleven. Skolsköterskor, skolläkare: skolhälsan följer elevernas utveckling, verkar för att bevara och förbättra elevernas kroppsliga och själsliga hälsa samt verka för sundare levnadsvanor. De genomför regelbundna hälsokontroller och hälsosamtal. Inom Elevhälsans organisation finns ett Språk & Lärotek och ett Skoldatatek. Taloch specialpedagogerna har ett särskilt ansvar för dessa verksamheter. Språk & Lärotek: Lånar ut material och erbjuder specialpedagogisk handledning till all personal inom kommunens skolor och förskolor. 5 av 17
8 Skoldatatek: Erbjuder utlåning av alternativa verktyg för lärande, bland annat till elever med läs- och skrivsvårigheter samt stöd i användandet till elever, lärare och föräldrar. Den decentraliserade delen av Elevhälsan På grundskolorna i kommunen finns specialpedagoger och speciallärare som organisatoriskt ligger under respektive rektor. Antal specialpedagoger och speciallärare varierar mellan skolorna. Inkludering För kommunens skolor gäller ett inkluderande synsätt, d v s att elever med särskilda behov så långt som möjligt ska inkluderas i den ordinarie skolmiljön. Uppfattningen är att detta med automatik inte innebär att elever i behov av särskilt stöd helt och hållet ska hållas inom den ordinarie klassen. Utgångspunkten är att elevens behov ska tillgodoses och detta kräver ibland anpassningar i form av t ex mindre undervisningsgrupper eller individuell undervisning. Det finns enligt uppgifter inga särskilda undervisningsgrupper på skolorna. Övriga iakttagelser Vid intervjuer framkommer att den nya skollagen anses ha stärkt Elevhälsans ansvar och uppdrag. Vidare framkommer att det finns ett behov av att skapa en större samsyn och helhet med elevhälsoarbetet mellan den centrala Elevhälsan och skolorna. Det framhålls i intervjuer med skolpersonal att det är kö till psykologutredningar samt till kuratorer. Skolpsykologen arbetar i huvudsak med utredningar varför det inom skolorganisationen upplevs vara en brist på handledning av personal. Vad gäller behov av kurator så anser Elevhälsan att de klarat av att möta upp behov av samtalskontakt med de resurser de har idag. Elever har kunnat få en tid inom en tvåveckorsperiod och har det varit akuta ärenden har Elevhälsan prioriterat detta. När det gäller ärenden till skolpsykolog så har Elevhälsan sett att det ökande antalet basutredningar (bl a utifrån rektors skyldighet att utreda när elever riskerar att inte nå målen) samt att en vakans på psykologsidan (0.5 % som inte kommer att återbesättas utan istället ska täcka finansiering av familjestöd) leder till ökat tryck på den kvarvarande psykologen. Psykologen har inte riktigt kunnat erbjuda handledning till personal i den utsträckning Elevhälsan önskat och det finns farhågor om längre väntetider för elever i behov av psykologutredning. Elevhälsans bedömning är dock att de hittills har klarat av att påbörja psykologutredning inom rimlig tid, som längst två-tre månaders väntetid. Här gäller också att de ser till att prioritera mer akuta ärenden, enligt samordnaren för Elevhälsan. Ett förslag har tagits fram avseende en ny skolorganisation. Det nya förslaget, som bygger på likvärdighetstanken, innebär att det ska finnas fyra utbildnings/rektorsområden i kommunen med både för- och grundskolor inom varje. Varje område ska ledas av två rektorer och per område kommer det att finnas två specialpedagoger varav den ena riktar sig mot förskolan och den andra mot grundskolan. De två specialpedagogerna kommer organisatoriskt kommer att ligga under rektorerna. 6 av 17
9 Det nya organisationsförslaget är framtaget i samarbete mellan nämnd, förvaltningsledning och rektorer. Lärare har fått lämna sina åsikter om den nya organisationen samt har förslaget även stämts av med facket. Organisationsförändringen innebär att det kommer att behöva anställas både en rektor samt eventuellt flera specialpedagoger. Beslut om den nya organisationen togs i familje- och utbildningsnämnden den 16 februari Det är tänkt att den nya organisationen ska gälla fr o m ht Syftet med den nya organisationen är att rektorerna ska kunna styra sin verksamhet på ett effektivare sätt samt att stärka rektorernas roll som pedagogisk ledare. En annan del av syftet är en rättvisare fördelning av specialpedagoger. Det är tänkt att specialpedagogorganisationen ska vara flexibel. Vid intervjuer framkommer att det inte finns några tydliga spelregler ännu för hur detta ska ske, t ex vad som gäller om ett område är i behov av kompetens av en specialpedagog från ett annat område. Det påtalas i intervjuerna att det finns en oro att rektorerna ska hålla hårt i sina specialpedagoger samt att föräldrar inte ska ha förståelse om det sker förändringar kring deras barn. Dock vid intervjuer med rektorer påtalas att det finns en öppen dialog och förståelse mellan varandra och att det gäller att ha ett kommunövergripande perspektiv så att behoven styr. Andra frågetecken som lyfts i intervjuerna är vilken roll speciallärarna ska ha i den nya organisationen. Inom den nya organisationen finns det idéer om att skapa lokala Elevhälsoteam (EHT). Ett av Elevhälsans fokusområden 2012 är att tillsammans med individ- och familjeomsorgens (IFO) barn- och familjegrupp starta en verksamhet för Familjestöd. Familjestöd kommer att arbeta gentemot hela familjen och inom denna verksamhet kommer kurator ingå från Elevhälsan samt handläggare från IFO Styrdokument Vi har i granskningen tagit del av styrdokument som beskriver familje- och utbildningsverksamhetens vision, framgångsfaktorer och verksamhetsmål 2015 för förskolor, skolor och fritidshem. Verksamhetsmål 2015 Alla elever ska nå målen i samtliga ämnen i alla årskurser Alla elever ska under perioden öka måluppfyllelsen och ha minst godkänt i samtliga ämnen Meritvärdet i årskurs nio ska öka och alla elever ska ha möjlighet att komma in på sina förstahandsval till gymnasiet Smedjebackens förskolor, skolor och fritidshem ska vara så attraktiva att familjer väljer oss 7 av 17
10 Vi har även tagit del av styrdokument som beskriver Elevhälsans vision, verksamhetsmål, fokusområden 2012, uppföljning, nyckeltal samt kommunfullmäktiges mål för Elevhälsan. Övergripande verksamhetsmål för Elevhälsan Ska uppmärksamma elever som far illa, elever i socialt utsatta situationer och elever som visar tecken på psykisk ohälsa Ska bidra till att elever som är i behov av särskilt stöd får adekvata insatser Ska samverka kring insatser för barn/elever och deras familjer med verksamheter utanför skolan som har barn/ungdomar som målgrupp Kommentarer och bedömningar: Vår bedömning är att Elevhälsans organisation är ändamålsenlig utifrån Skollagens krav. Vi bygger vår bedömning på att elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser det finns tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagoger med olika inriktningar Dock påtalas en brist på psykolog- och kuratorsresurser vilket bland annat innebär att behovet av handledning av personal inte kan tillgodoses. Vi bedömer att familjeoch utbildningsnämnden bör analysera behovet av psykolog- och kuratorsresurser och hur behovet tillgodoses utifrån rektors utredningsansvar. Vidare är vår bedömning att det i arbetet med inkludering är viktigt att skapa delaktighet, förståelse och acceptans hos klasslärarna. Rektorerna har ett stort ansvar och de behöver ta ansvar att vara den pedagogiska ledaren i detta arbete. Vi kan konstatera att en ny organisation ska gälla fr o m ht Vi rekommenderar att i den nya organisationen beakta nedanstående punkter skapa samsyn avseende begreppet en samlad Elevhälsa samt avseende elevhälsans nationella uppdrag, d v s vara förebyggande och hälsofrämjande samt stödja elevernas utveckling mot målen (arbete med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper) ta fram en övergripande plan (Elevhälsoplan eller liknande) med strategier för elevhälsoarbetet som stöd till uppfyllelse av det nationella uppdraget samt nämndens målsättningar tydliggöra spelregler för hur specialpedagogresurserna ska användas flexibelt 8 av 17
11 tydliggöra speciallärarnas roll skapa tillgänglighet till de kompetenser som ingår i Elevhälsan. Till exempel är det viktigt att elever med psykisk ohälsa så fort som möjligt behöver få kontakt med kurator eller psykolog vid eventuellt bildande av lokala elevhälsoteam (EHT) ta fram gemensamma strategier för sitt arbete som bör utgå från nämndens målsättningar, Elevhälsoplan eller liknande och elevhälsans nationella uppdrag samt att fokus läggs på önskat resultat 3.2 Finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner/ansvarsfördelning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp behov av särskilt stöd för elever som har svårigheter i skolarbetet? De riktlinjer och rutiner som finns dokumenterade avseende arbetet med elever i behov av särskilt stöd är; Samverkansformer mellan socialtjänsten och skola/förskola/fritidshem i Smedjebackens kommun samt blankett för ifyllnad Åtgärder gällande elever som riskerar att inte nå målen, daterad Utredning inför upprättande av åtgärdsprogram, daterad Blankett för ifyllnad Utredning inför beslut om upprättande av åtgärdsprogram, daterad Blankett för ifyllnad Beslut enligt 3 kap. 9 skollagen 2010 gällande upprättande av åtgärdsprogram, daterad Mall - Åtgärdsprogram Mall Utvärdering av åtgärdsprogram Förslag till områden att observera samt blankett för ifyllnad med sammanfattning och analys, daterad Blankett för ifyllnad Beslut om särskilt stöd i annan elevgrupp, enskilt eller anpassad studiegång 9 av 17
12 Blankett för ifyllnad Protokoll för anmälningskonferens gällande elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen, eller uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation, daterad Bergaskolan Arbetsgång när elev riskerar att inte nå kunskapsmålen eller uppvisar andra svårigheter i skolan Blankett för ifyllnad - Pedagogisk utredning F-10 Tillvägagångssätt vid basutredningar inom Elevhälsan i Smedjebacken Rektorerna har, tillsammans med specialpedagogerna, uppdaterat vissa rutiner och riktlinjer samt tagit fram kommungemensam mall för åtgärdsprogram. I granskningen har noterats att dokumenterade överlämningsrutiner mellan stadier saknas. En aktuell, dokumenterad ärendegång har inte tagits del av i granskningen. Rutiner för att uppmärksamma, utreda, dokumentera samt följa upp Elevernas behov av särskilt stöd upptäcks och uppmärksammas på olika sätt. Av lärare i utbildningssituationen, vid överlämningar mellan olika skolformer och skolor, i klasskonferenser, genom tester och screeningsscheman, genom de nationella proven, genom att föräldrar hör av sig och är oroliga för sitt barns skolgång med mera. Rutiner som stöd till att uppmärksamma finns. Det finns en rutin som beskriver en tidplan för screening av elever från Fsk åk 9. Tidplanen anger förslag på olika tester och prov inom svenska och matematik, där några är obligatoriska. Exempel på tester är DLS som är ett screeninginstrument för läs- och skrivdiagnostik och Alpen som är normerade prov inom matematik kombinerat med läsförståelse. Det pågår en diskussion om eventuell uppdatering av screeningschemat. Nationella prov är även det stöd till att uppmärksamma elevers kunskapsnivåer. Det finns en matematikutvecklare som ansvarar för framtagande av matematikutvecklingsschema. Detta schema är ett stöd till screening inom matematik. Ärendegången som beskrivs i intervjuerna avseende att uppmärksamma, utreda, dokumentera samt följa upp elever i behov av särskilt stöd, är att det är i klassrummet det oftast börjar med att lärare, speciallärare uppmärksammar elever enligt rutinerna som nämns ovan eller att en misstanke väcks kring ett barn/elev. Därefter är rutinen att så långt det är möjligt ska personalen inom skolan försöka bistå med adekvat stöd till eleven. Varje månad träffas speciallärare och specialpedagoger och diskuterar på individnivå vad som händer på skolorna. Om en lärare eller speciallärare/specialpedagog bedömer att en elev inte kommer att uppnå kunskapsmålen ska detta tas upp i en anmälningskonferens. Därefter ska en utredning göras vilket ska ligga som underlag till beslut om att ett åtgärdsprogram ska upprättas eller ej. Om det visar att en insats behövs från den centrala Elevhälsan så ska en remiss skickas dit. Även om det skulle gälla insatser från BUP eller HAB 10 av 17
13 ska en remiss skickas till Elevhälsan. Vad gäller olika utredningar så finns stöd och blanketter för detta. Vid intervjuer framkommer att det anses blivit tydligare i nya Skollagen avseende rutiner för åtgärdsprogram och uppföljning av dessa. Uppföljningen sker med ca 4-6 veckors intervall, vilket innebär en förbättring sedan tidigare. Dokumentation av olika steg i ärendegången sker med blanketter som beskrivs ovan i första stycket under 3.2. Det råder delade meningar om ovanstående ärendegång finns dokumenterad. Elevhälsan känner inte till någon sådan dokumenterad ärenderutin. Enligt uppgifter kan äldre dokumenterade ärenderutiner finnas på intranätet men dessa har vi ej tagit del av i granskningen. Det råder även delade meningar om att arbetet och rutiner för att uppmärksamma, utreda, dokumentera och följa upp har förbättrats och även förtydligats genom den nya skollagen. Det som framhålls som ett förbättringsområde är insatserna. Dels att ha möjligheter att tillgodose behovet av insatser och dels i tänket att hela tiden se vad som kan göras i verksamheten och inte tänka att det är eleven som har ett problem. Ett problemområde som framhålls vid intervjuerna är hanteringen av och kring de elever som av personal och andra elever upplevs utgöra en risk. Detta inträffar sällan men upplevs som ett viktigt område att diskutera. Utbildningar, rutiner och ett forum för diskussioner kring hanteringen av dessa situationer efterfrågas. Gällande återkopplingen från Elevhälsan kring ärenden som remitterats dit råder varierade meningar. Elevhälsan har en regel att det får gå högst 14 dagar tills skolorna får en återkoppling av deras ärende. Skolorna upplever dock att återkopplingen från Elevhälsan behöver förbättras. Kommentarer och bedömningar: Vi bedömer att det till stora delar finns riktlinjer, rutiner och stödjande dokument för arbetet med elever i behov av särskilt stöd inom grundskolan. De dokument och riktlinjer som är daterade januari 2012 bör implementeras och göras kända i verksamheten mot bakgrund att det råder delade meningar om vilka dokument som finns samt hur tydliga rutinerna är för skolpersonalen. I intervjuer framkommer att det råder en viss osäkerhet om det finns en dokumenterad ärendegång. Vi rekommenderar att en dokumenterad ärendegång tas fram och att även Elevhälsans insatser vävs in i denna för att få en samlad övergripande ärendegång för Elevhälsoarbetet. Utifrån att det går att överklaga innehållet i åtgärdsprogrammen är det viktigt att säkerställa kvaliteten på innehållet i dessa. Vi rekommenderar Elevhälsan/skolorna att stämma av den nuvarande mallen för åtgärdsprogram mot Skolverkets nya allmänna råd om arbetet med åtgärdsprogram för att se om mallen behöver uppdateras. De nya allmänna råden beräknas vara klara under av 17
14 3.3 Utvärderas arbetet av rektor och identifieras härigenom förbättringsområden? Ett förbättringsområde som identifierats är arbetet med åtgärdsprogram. Rektorsgruppen har arbetat med att ta fram mallar och rutiner vid upprättande av åtgärdsprogram när en elev befaras att ej uppnå målen. Detta arbete uppfattas av de som vi intervjuat som ha blivit tydligare och bättre, bland annat gällande uppföljningen av insatta åtgärder. Rektorsträffar genomförs varannan vecka på respektive skolenhet. På rektorsträffarna är alltid rektor och personal från Elevhälsan med sedan varierar det vilka fler personer som deltar. På rektorsträffarna tas olika ärenden upp både på individnivå och på gruppnivå. Elevhälsan kan även vid dessa tillfällen ge återkoppling i olika individärenden. Två gånger per termin genomförs anmälningskonferenser där respektive rektor, specialpedagog och klasslärare deltar. Vid anmälningskonferenser tas elever upp som riskerar att inte uppnå målen eller som visar andra svårigheter. På alla skolenheter görs en uppföljning av samtliga elevers (åk 1-9) kunskapsnivå i samtliga ämnen. Rektorerna rapporterar resultatet från uppföljningen till förvaltningsledningen varje höst samt i januari så att de ska ha en övergripande bild av elevernas kunskapsnivåer. Rapportering till förvaltningschefer sker enligt en framtagen mall. Rektorerna anser att rektorsträffar och de uppföljningar som genomförs utgör ett stöd till identifiering av förbättringsområden som till exempel planering och utveckling av deras systematiska kvalitetsarbete, fortbildningar och organisationsförändringar. Kommentarer och bedömningar: Vår bedömning är att det finns rutiner och forum för rektorerna att följa arbetet med elever i behov av särskilt stöd både på individ- och gruppnivå. Rektorerna har ett stort ansvar i att använda utvärderingar och analyser som stöd till utveckling och planering av sina verksamheter. I arbetet med elever i behov av särskilt stöd sker tuffa prioriteringar avseende vilket stöd som kan erbjudas och det är därför viktigt att detta så långt som möjligt bygger på ett systematiskt utvärderings- och analysarbete. 3.4 Är resursfördelningen ändamålsenlig? Elevhälsan tilldelas en budget som är uppbyggd på samma sätt som övriga verksamheter inom förvaltningen. Budgeten omfattar bland annat medel för personal och kompetensutveckling. Grundskolan betalar inget för att nyttja Elevhälsans tjänster/personal. 12 av 17
15 Grundskolan tillämpar idag en resursfördelningsmodell där fördelning av resurser till skolenheter sker utifrån nyckeltalet antal elever. För att skapa en mer rättvis fördelning utifrån likvärdighetstanken har det beslutats om att införa en ny resursfördelningsmodell. Den nya modellen kommer att införas fr o m ht 2012 och i denna ska resurser fördelas utifrån nyckeltalen 9 lärare/100 elever f- åk 6 samt 10 lärare/100 elever åk 7-9. Modellen tar inte hänsyn till exempelvis socioekonomiska faktorer. Därefter får rektorerna fördela medlen utifrån behov i verksamheten. Utanför denna budget har rektorerna medel till ledningsresurserna, två rektorer, två specialpedagoger samt en administratör. I den nya resursfördelningsmodellen ska det finnas en buffert för extra satsningar. Den centrala Elevhälsans personal fördelas ut på skolorna enligt ett remissförfarande. Varje vecka träffas Elevhälsan och går igenom ärenden som sedan prioriteras. Kommentarer och bedömningar: Enligt skollag och läroplan ska elevernas behov styra utlägget av resurser och det är rektor som har ansvaret för att varje elev får stöd och hjälp efter behov. Vår bedömning är att den resursfördelningsmodell som idag används inom grundskolan inte fullt ut stödjer att resurser fördelas efter elevernas behov. Vi kan konstatera att det beslutats om att införa en ny resursfördelningsmodell som på ett bättre sätt ska bidra till att säkerställa likvärdiga förutsättningar för kommunens alla elever, vilket är positivt. Vi rekommenderar att familje- och utbildningsnämnden efter en tid följer upp hur den nya modellen påverkar arbetet med elever i behov av särskilt stöd och då särskilt om det gett skolorna likvärdiga förutsättningar. 3.5 Finns en ändamålsenlig samverkan med socialtjänst och andra aktörer (vårdgivare, polis)? Samarbetet med individ- och familjeomsorgen (IFO) fungerar bra anser Elevhälsan. De finns nu organisatoriskt under samma nämnd och förvaltning vilket är positivt för samverkan enligt de intervjuade. Samordnaren för Elevhälsan som även är kurator har en viktig roll i denna samverkan. En verksamhet som ska startas upp under 2012 är Familjestöd som är en samverkan mellan skolan och IFO. Ett styrdokument Samverkansformer mellan socialtjänsten och skola/förskola/fritidshem i Smedjebackens kommun har tagits fram. Dokumentet beskriver rutiner vid anmälan till socialtjänsten från skola. Dokumentet är ännu inte fastställt av nämnden. 13 av 17
16 Psykolog och kuratorer från Elevhälsan genomför samverkansträffar med Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Ambitionen är att träffas en gång per termin. Därutöver försöker de ha en dialog kring enskilda gemensamma ärenden. Upplevelsen är dock att det många gånger är svårt att få gehör från BUP. Många föräldrar/elever återkommer också på eget initiativ till Elevhälsan då de inte tycker att de blivit lyssnade på hos BUP. När det gäller kontakter med NPU (NeuroPsykiatriska Utredningsenheten i Falun) så upplever samordnaren för Elevhälsan att de har för lite dialog. Elevhälsan skickar remisser och får skriftliga remissvar. Det finns en otydlighet i vad som händer efter utredning på NPU, otydlig återkoppling. Det finns även en otydlighet i vem som har ansvaret för familjer som väntar på utredning på NPU. Då väntetiden kan vara upp till ett år finns ett behov av att stötta familjer/elever under tiden. Elevhälsan upplever att de hade mer samverkan med Habilitering (HAB) tidigare. Det finns ett samarbete men det sker inte kontinuerligt utan Elevhälsan blir inbjudna till möten ibland. I ärenden som rör förskolebarn sker kontakt med Barnavårdscentralen (BVC) vilket Elevhälsan anser fungerar bra. Vid intervjuer med skolpersonal framkommer att det råder delade meningar om hur samverkan fungerar mellan skola, Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Habiliteringen (HAB). En grupp som intervjuades samarbetade mest med HAB som de har täta möten med och där det fungerar bra. En annan grupp som intervjuades upplever stor frustration när BUP och HAB kopplas in. De lyfter fram att frustrationen beror på dålig information till skolan från BUP och HAB, långa handläggningstider samt att ärenden släpps utan åtgärder. Vidare tas det upp i intervjuerna att det finns ett förbättringsarbete i relationen med BUP, där förväntningar på varandra behöver tydliggöras. Vid kontakter mellan skolan med individ- och familjeomsorgen sker samarbete vid specifika elevärenden och då är skolan beroende av föräldrars vilja att information får lämnas mellan IFO och skolan. Det framkommer vid intervjuer att samarbetet fungerar olika beroende på vilken handläggare från IFO som hanterar elevärenden, d v s samarbetet bygger mer på personberoende än på formella rutiner. Samverkan mellan den centrala Elevhälsan och skolorna upplevs fungera bättre och bättre. Det finns, enligt uppgifter, dock vissa oklarheter avseende vägar in till Elevhälsan och vilket stöd skolorna kan få därifrån. Det påtalas även att det finns behov av att förbättra och att skapa samsyn kring arbetet med elever i behov av särskilt stöd mellan Elevhälsan och skolorna. 14 av 17
17 Kommentarer och bedömningar: Det är positivt att det tagits fram ett styrdokument avseende samverkansformer mellan socialtjänsten och skola/förskola/fritidshem. Det är viktigt att dokumentet, efter att det fastställts i nämnden, görs känt i verksamheten samt att det säkerställs att dokumentet tillämpas. Vidare konstaterar vi att samverkan mellan vissa aktörer fungerar bra men att det även påtalas behov av att förbättra samverkan mellan olika aktörer. Vi bedömer att samverkan mellan Elevhälsa/skola och andra aktörer som NPU, HAB och BUP behöver förbättras. Vi rekommenderar att det tas fram gemensamma mål och riktlinjer för samverkan kring elever i behov av särskilt stöd en tydlig struktur och formationer för samverkan mellan aktörer inom kommunen samt med externa aktörer tydliga förväntningar och gränser för vad som skolan respektive NPU och BUP ansvarar för 3.6 Finns det riktlinjer och former för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar? Vi har i granskningen inte tagit del av några skriftliga riktlinjer för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar. Däremot framkommer vid intervjuer att skolorna arbetar på olika sätt vid samverkan mellan skolformer samt vid övergångar mellan skolenheter. Det råder dock delade meningar om rutiner för övergångar mellan skolenheter och om dessa finns dokumenterade eller inte. De elever som inom en skolform har särskilt stöd tas särskilt upp för diskussion vid övergångar och där spelar specialpedagogerna en viktig roll. Vid övergångar skickas information om tidigare insatser med, dock medföljer inte resurser. Det är inte självklart att en elev som haft särskilt stöd i en skolform automatiskt får det i nästa skolform. Vid överlämningar mellan förskola och förskoleklass gäller sekretess. Detta innebär att föräldrar alltid måste ge sitt medgivande till att information om barnet får lämnas vidare till nästa skolform. 15 av 17
18 Kommentarer och bedömningar: Vi kan konstatera att det finns arbetssätt och vissa rutiner för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar. Dock tillämpas rutinerna olika på olika skolenheter. Vi bedömer att det är viktigt att dokumenterade riktlinjer för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar tas fram som stöd till att säkerställa att inga elever faller mellan stolarna. Riktlinjerna bör även ge ett stöd till ett tydligare kommunövergripande arbetssätt. 3.7 Kan arbetet per enhet och över tid följas upp på ett tillförlitligt sätt av nämnden? På skolenheterna följer rektorerna arbetet med elever i behov av särskilt stöd via rektorsträffar, anmälningskonferenser och åtgärdsprogram etc. Det sker även en uppföljning av alla elever (åk 1-9) i alla ämnen och som rapporteras till förvaltningsledningen två gånger per år. Den övergripande sammanställningen avseende elevernas kunskapsnivå rapporteras vidare till familje- och utbildningsnämnden. Förvaltningscheferna och nämndsordförande anser att de hittat former för dialog och ett bra arbetssätt. Förvaltningscheferna är alltid med på familje- och utbildningsnämndens sammanträden samt även rektorer är med vid särskilda tillfällen. Detta gäller även för Elevhälsans samordnare som deltar på nämndens sammanträden vid vissa tillfällen och informerar om Elevhälsans verksamhet. Vid intervjuer med familje- och utbildningsnämndens presidium framkommer att de följer arbetet via träffarna enligt ovan samt genom uppföljning av mål och nyckeltal. Familje- och utbildningsnämnden har kontaktpolitiker som fördelats ut på skolorna i kommunen. Enligt uppgifter ska det finnas dokumenterat vad som ingår i uppdraget som kontaktpolitiker, bl a avses att delta på skolenhetsråd och lyssna för att sedan ta med sig informationen och rapportera till nämnden. Vid intervjuer framkommer att fördelningen av skolor mellan kontaktpolitikerna håller på att ses över. I granskningen har det framkommit ett önskemål från skolorna om ett utökat deltagande av kontaktpolitikerna i verksamheten. Ett verktyg i nämndens uppföljning av verksamheten har tidigare varit kvalitetsredovisningen. Vid intervjuer framkommer att ett årshjul ska tas fram som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Årshjulet ska tydliggöra när olika aktiviteter ska genomföras samt när uppföljning ska ske. Detta ska utgöra ett stöd till uppföljning och utvärdering på ett systematiskt sätt. 16 av 17
19 Kommentarer och bedömningar: Vi kan konstatera att familje- och utbildningsnämnden följer upp arbetet i skolenheterna genom träffar med olika verksamhetsföreträdare. Nämnden följer även upp mål och nyckeltal som satts för verksamheten. Det är positivt att ordförande och förvaltningscheferna hittat tillfredsställande former för dialog och arbetssätt. Vi anser att det är positivt att ett årshjul ska tas fram som stöd till ett systematiskt kvalitetsarbete. Det är viktigt i ett systematiskt kvalitetsarbete att få med rutiner för uppföljning, utvärdering och analys gällande arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Genom den nya skollagen som trädde i kraft den 1 juli 2011 har kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete förstärkts. I och med detta avskaffades kravet på kvalitetsredovisningen som tidigare varit ett verktyg för uppföljning. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att familje- och utbildningsnämnden behöver utveckla sin uppföljning avseende elever i behov av särskilt stöd så att det säkerställs att skolorna arbetar i enlighet med gällande styrdokument. 17 av 17
ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014
ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se
Läs merPLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7
Elevhälsa Plan för elevhälsa 2018 S i d a 1 7 Elevhälsan Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet får sitt uppdrag från läroplanen för grundskolan (lgr 11), skollagen (2010), skolförordningen (2011:185)
Läs merElevers rätt till särskilt stöd
Revisionsrapport Elevers rätt till särskilt stöd Mora kommun November 2011 Louise Cedemar Hanna Franck Mora kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund, revisionskriterier och
Läs merStöd och stimulans för grundskolans elever
Revisionsrapport Stöd och stimulans för grundskolans elever Pajala kommun Andreas Jönsson Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3 2.1. Revisionsfråga...3
Läs merBarn i behov av stöd
Revisionsrapport Barn i behov av stöd Borgholms kommun Viktor Prytz Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag... 2 2.3. Metod och avgränsning... 3 3.
Läs merElevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017
Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Åtgärdande: Klassarbete, utvecklingsbedömning, särskild undervisningsgrupp Förebyggande: Workshops, Drop in, tidsbokning, salutogent, föra in begrepp såsom mentalisering,
Läs merElevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete
Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna
Läs merElevers rätt till särskilt stöd - granskning av nämndens styrning och uppföljning
Revisionsrapport Elevers rätt till särskilt stöd - granskning av nämndens styrning och uppföljning Viktor Prytz Revisorerna i Torsås kommun 1 Sammanfattning Syftet är att granska om bildningsnämnden genom
Läs merELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN
2016-03-11 ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN Elevhälsoplan Begreppet elevhälsa införs i skolförfattningarna i och med skollagen (SFS 2010:800). För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merRevisionsrapport Barn i behov av särskilt stöd. Tidaholms kommuns revisorer
Tidaholms kommuns revisorer Revisionsrapport Barn i behov av särskilt stöd Revisionsfråga: Säkerställer Barn- och utbildningsnämnden genom styrning och uppföljning att skolorna arbetar i enlighet med gällande
Läs merPolicy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras
Läs merBarn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun
Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument
Läs merÖvergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun
Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer
Läs merRevisionsrapport. Barn och elevers rätt till särskilt stöd och samverkan om barn som far illa
www.pwc.se Revisionsrapport Viktor Prytz 24 maj 2013 Barn och elevers rätt till särskilt stöd och samverkan om barn som far illa Uppvidinge kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2
Läs merHandlingsplan - Elevhälsa
Handlingsplan - Elevhälsa Munktorpsskolan Läsåret 2017-2018 Elevhälsoteam Munktorpsskolan Utdrag skollag: För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan
Läs merFörskolans och skolans plan för särskilt stöd
2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare
Läs merElevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015
Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3
Läs merElevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan
Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan Uppdaterad 2016-04-04 Elevhälsan Sida 1 Innehåll Inledning 3 Elevhälsoarbete 4 Elevhälsoteam (EHT) 5 Elevhälsoteam (EHT) syfte och organisation...
Läs merPlan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan
plan för elevhälsoarbetet 160811 Malmö stad Grundskoleförvaltningen Dammfriskolan 2016-06-22 Plan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan Elevhälsoarbetet Allas ansvar Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan tar
Läs merDen kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan
Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan 2017/2018 Bakgrund Elevhälsan ska medverka till att stärka skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete och därigenom stödja elevens utveckling mot
Läs merInsatser till barn i behov av särskilt stöd
Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning
Läs merElevhälsoarbete i Laxå kommun 2017/2018
Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2017/2018 Åtgärdande: Klassarbete, utvecklingsbedömning, särskild undervisningsgrupp Förebyggande: Workshops, Drop in, tidsbokning, salutogent, föra in begrepp såsom mentalisering,
Läs merElevhälsoplan Svenstaviks skola
Elevhälsoplan Svenstaviks skola Läsåret 2019-2020 Rektor Jenny Eriksson Rektor Jerry Prestberg Innehållsförteckning Svenstaviks skola... 2 Skolans vision... 2 Skolans elevhälsa... 2 Svenstaviks skolas
Läs merElevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument
Elevhälsoplan Storvretaskolan 2013-14 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet
Läs merElevhälsoplan Österskärsskolan
Elevhälsoplan 2018-2019 Förskoleklass, grundskola, skolbarnomsorg Trygghet - Hälsa - Lärande - Allt hänger ihop! Rektor: Thordis Sjöstrand E-post: thordis.sjostrand@osteraker.se Hemsida: http://www.osteraker.se/osterskarsskolan
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merElevhälsoplan för Björkvallsskolan 2018 /2019
Elevhälsoplan för Björkvallsskolan 2018 /2019 Innehåll Elevhälsoplan för Björkvallsskolan 2018 /2019... 1 Inledning... 3 Harmoni och kunskap... 3 Elevhälsoteamet (EHT)... 4 Definition av begrepp... 6 Arbetsgång
Läs merElever i behov av särskilt stöd
Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7
Läs merElevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015
Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte
Läs merHandlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun
Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2016-2017 ÖVERTORNEÅ KOMMUN http://www.overtornea.se/sv/barn- -utbildning/ 1. Målsättning - Upprätthålla ett välfungerande elevhälsoteam för hela kommunen
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen 1 (8) Gluntens Montessoriskola Ekonomisk förening Organisationsnummer 716422-5521 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Gluntens Montessoriskola i Uppsala kommun Skolinspektionen
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2017:7697 Västerås kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Norra Vallbyskolan i Västerås kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (9) Skolinspektionens
Läs merEHP UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LÅNGBRODALSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN 2013
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LÅNGBRODALSSKOLAN SID 1 (5) 2013-04-29 EHP 2013 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån
Läs merElevhälsoplan för Moholms skola läsåret 2018/2019. Innehållsförteckning
RIKTLINJE 1(5) Utfärdat av (Namn,, Enhet) Elevhälsoplan för Moholms skola läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Inriktning på elevhälsoarbetet 1 Resultat av självskattning och utvärdering 1 Elevhälsoteamets
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd
ÅTGÄRDSPROGRAM Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd Att arbeta med åtgärdsprogram (Skolverket, 2013) Syftet med åtgärdsprogram Redskap för skolpersonal att stödja
Läs merRutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015
Rutiner för arbetet med extra ar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015 Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans
Läs merBeslut för grundskola
r Beslut Dnr 44-2015:4063 Villberga Familjecenter Aktiebolag Org.nr. 556571-6650 Beslut för grundskola efter tillsyn i Bergtallens skola belägen i Enköpings kommun 2 (10) Tillsyn i Bergtallens skola har
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Bollnäs kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kilafors skola F 9 i Bollnäs kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (8) Skolinspektionens beslut
Läs merJOKKMOKKS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd
Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd Elevansvarig pedagog Klasslärare, mentor Arbetslag Spec. ped Skollagen 3kap, 3 Info till rektor B E S L U T S P R O T O K O L L ej ÅP REKTOR Utredning Skollagen,
Läs merSida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde
1(8) 2(8) Elevhälsoplan 2018/2019 Elevhälsans uppdrag enligt Skollagen kap 2 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
Läs merenligt utbildningens mål (Skollagen 3 kap 3 ).
UTBILDNINGSFÖRVALTNI UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN K Ä M P E TO R P S S KO L A N KÄMPETORPSSKOLAN Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma alla elever samt bemöta dem utifrån deras förmågor och behov. Med
Läs merElevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016
Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan
Läs merFöräldraråd 2011-11-30
Agenda Nyheter Uterummet förändras Garantibesiktning av skolan Skolskogen Trafiksäkerhet Tillsyn skolinspektionen Nytt betygssystem Demografi Övriga frågor Syfte med Skolinspektionens tillsyn Skolinspektionens
Läs merElevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag
Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att
Läs merELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN. Läsåret
ELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN Läsåret 2018-2019 Elevhälsa i Håbo Kommun Reglerna för elevhälsoarbetet finns beskriven i Skollagen kapitel 2, 25-27 elevhälsa och kapitel 3, 6-12 där bestämmelser om särskilt
Läs mer2018 Elevhälsoarbete grundskolor 1. Elevhälsan- hur väl tycker du att påståendet stämmer på din skola?
01-10- 1 (1) Bilaga 1. Webb-enkät Kartläggning och utvärdering av Nacka kommuns grundskolors elevhälsoarbete Webbenkät 01 Elevhälsoarbete grundskolor 1. Elevhälsan- hur väl tycker du att påståendet stämmer
Läs merHågadalsskolan 2016/17
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Reviderad 160818 Hågadalsskolan 2016/17 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete
Läs merSpecialpedagogisk handlingsplan för Tolg skola
Specialpedagogisk handlingsplan för Tolg skola Läsåret 2015-2016 Joachim Åberg Rektor Tolg skola Ewa-Lena Eliasson Specialpedagog Tolg skola Rev. 1 augusti-15. 1. Vision Skolans vision ska vara möjlig
Läs merALSALAMSKOLAN Ansvarig: Mats Olsson rektor
ELEVHÄLSOPLAN 2017-2018 ALSALAMSKOLAN Ansvarig: Mats Olsson rektor Innehåll Elevhälsoteamets organisation Elevhälsans uppdrag Främjande elevhälsoarbete på Alsalamskolan Främjande/förebyggande arbete Åtgärdande
Läs merElevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd
Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever
Läs merHandlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018
Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018 Innehållsförteckning Elevhälsans organisation. 3 Elevhälsans gemensamma arbetsuppgifter..3 Elevhälsans specifika arbetsuppgifter...4
Läs merLudvigsborgs Elevhälso Team LET
Ludvigsborgs Elevhälso Team LET LET LETs arbete är att aktivt och kontinuerligt hjälpa, stödja och skapa de bästa förutsättningar att klara sitt skolarbete för de elever på Ludvigsborgs Friskola som är
Läs merVISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN
VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN Det här dokumentet innehåller en beskrivning av hur Visättraskolans elevhälsoteam är uppbyggt samt en beskrivning elevhälsoteamets fokusområden inför läsåret 2014/2015. Innehåll
Läs merBJÖRKVALLSKOLANS ELEVHÄLSOPLAN 2018/19
BJÖRKVALLSKOLANS ELEVHÄLSOPLAN 2018/19 Innehåll BJÖRKVALLSKOLANS ELEVHÄLSOPLAN... 1 Inledning... 3 Elevhälsoteamet (EHT)... 4 Definition av begrepp... 5 Arbetsgång för elevhälsoarbetet... 6 Rutiner för
Läs merElevhälsoplan
Elevhälsoplan 2016-10-31 Inledning Lyrfågelskolan är en F-9 skola belägen i de östra delarna av Trollhättan. På skolan går idag ca 820 elever fördelat på tre skolenheter, F-3, 4-6 och 7-9. Skolan bedriver
Läs merElevhälsoplan för Björkvallsskolan
Elevhälsoplan för Björkvallsskolan Elevhälsoarbetet: Det står skrivet i skollagen, från och med 1 juli 2011, att en samlad elevhälsa ska finnas på skolan. Elever ska ha tillgång till medicinska, psykologiska,
Läs merBeslut för grundskola
Dnr 44-2016:11119 Distans Strateg Sweden AB Org.nr. 556583-3562 för grundskola efter tillsyn i Distra IRS i Stockholms kommun Skolinspektionen stockholm Dnr 44-2016:11119 2 (6) Skolinspektionens beslut
Läs merElevernas rätt till särskilt
Revisionsrapport Elevernas rätt till särskilt stöd Viktor Prytz Staffanstorps kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammafattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och revisionskriterier...
Läs merElevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde
Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober 2008 1 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision
Läs merSTÖDMATERIAL. för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet. Reviderat
STÖDMATERIAL för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet Reviderat 20131029. Arbetsprocessen Arbetsprocessen kan beskrivas i följande steg, vilka skall dokumenteras fortlöpande under processens gång. 2 Förebyggande
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2017:6181 Västerås kommun för grundsärskola efter tillsyn i Håkantorpsskolan i Västerås kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (5) Skolinspektionens beslut
Läs merElevhälsoplan för Trollehöjdskolan
Elevhälsoplan för Trollehöjdskolan Februari 2016, fastställt av Rickard Leo, rektor Trollehöjdskolan, 10 mars 2016 Syfte Elevhälsoplanen är en ledstång och syftar till att definiera uppdraget, skapa rutiner
Läs merEXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram
EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån
Läs merBarn- och elevhälsoplan
1 (6) Lärande Barn- och elevhälsoteamet Knappekullaenheten Barn- och elevhälsoplan 2012-13 Knappekullaenheten Knappekulla är en enhet där alla barn är allas ansvar och där varje barn ska få det de behöver
Läs merHågadalsskolan 2015/16
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Hågadalsskolan 2015/16 Reviderad 151202 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete
Läs merLäsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti
Promemoria 2017-08-16 Utbildningsdepartementet Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti För att alla elever ska få det stöd de behöver för att lära sig läsa, skriva och räkna föreslår regeringen att en åtgärdsgaranti
Läs merElevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.
Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket
Läs merElevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor
Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Senast reviderad den 17/6 2014 Bakgrund En förutsättning för att elever ska uppnå goda studieresultat är att de trivs och mår bra i skolan. Elevhälsa handlar
Läs mer2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan
2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans
Läs merein Beslut efter uppföljning av förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Boda skola belägen i Rättviks kommun Beslut
ein Beslut Rättviks kommun Beslut efter uppföljning av förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Boda skola belägen i Rättviks kommun 2 (8) Uppföljning av tillsyn i Boda skola genomförde tillsyn av
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen 2014-03-25 Söderhamns kornmun barn-utbildnmgsnmnnden@soderhamn.se Rektorn vid Stugsunds skola mattias.ahlund@soderhamn.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Stugsunds
Läs merHandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel
Läs mer2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr
2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION
Läs merELEVHÄLSOPLAN FAGERSJÖSKOLAN
FAGERSJÖSKOLAN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN SID 1 (9) 2013-08-05 ELEVHÄLSOPLAN FAGERSJÖSKOLAN SID 2 (9) Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Förebyggande och stödjande elevhälsoarbete sid. 4 Rutiner för
Läs merKvalitetsprogram för elevhälsa inklusive specialpedagogisk verksamhet
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (6) 2010-03-01 Bilaga 1 Kvalitetsprogram för elevhälsa inklusive specialpedagogisk verksamhet Utgångspunkter, mål och uppdrag Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön,
Läs merElevhälsoplan. Aspenässkolan 2018/19
Elevhälsoplan Aspenässkolan 2018/19 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
a f I \e, Skolinspektionen Dnr 43-2017:5443 Svenljunga kommun kansliet@svenljunga.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Östra Frölunda skola i Svenljunga kommun Skolinspektionen Box 2320,
Läs merKastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele
Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den
Läs mer2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd
2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)
Läs merBeslut för gymnasieskola
Falu kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Falu kommun 2 (9) Tillsyn i Falu kommun har genomfört tillsyn av Falu kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för
Läs merLokal elevstödagenda Rindö Skola
2017-08-22 Lokal elevstödagenda Rindö Skola 2017-2018 Vår lokala elevstödsagenda följer Vaxholms Stad Elevstödsagenda och ska ses om ett komplement till denna. Agendan beskriver Rindö Skolas lokala arbete
Läs merElevhälsoplan för Kristinedalskolan
Elevhälsoplan för Kristinedalskolan 2016-2017 Vi utbildar världsmedborgare En skola för alla Reviderad 160810 1. Inledning Kristinedalskolans vision är att alla elever ska ha rätt att utvecklas utifrån
Läs merHandlingsplan för Ormbergsskolans elevhälsoarbete. (uppdaterad maj 2018 av Elevhälsoteamet)
Handlingsplan för Ormbergsskolans elevhälsoarbete (uppdaterad maj 2018 av Elevhälsoteamet) Innehåll Elevhälsan i skolan ska:... 2 Mål för elevhälsoarbetet på Ormbergsskolan 2018/2019... 2 Utvärdering...
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2017:5843 Sandvikens kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Norrsätraskolan i Sandvikens kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (10)
Läs merElevhälsoplan. Boo Gårds skola 2015/16
Elevhälsoplan Boo Gårds skola 2015/16 1 Innehåll Innehåll... 2 Elevhälsoteamet... 3 Inledning... 4 Pedagogisk utredning... 6 Ansvarsfördelning... 7 Rutiner för elevärenden... 8 Vad gör vi för att upptäcka
Läs merElevhälsoplan. Elevhälsa handlar om att främja hälsa hos alla elever, men ha fokus på elever som är i behov av stöd och hjälp för sitt lärande.
Elevhälsoplan Elevhälsa handlar om att främja hälsa hos alla elever, men ha fokus på elever som är i behov av stöd och hjälp för sitt lärande. Petri Partanen Att utveckla elevhälsa 2012, sid 43 29 september
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2015:9598 Stockholms montessoriskola aktiebolag Org.nr. 556460-9666 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Stockholms Montessoriskola Anne Frank belägen i Stockholms kommun 2 (9)
Läs merBeslut för grundskola och fritidshem
* Skolinspektionen Beslut 2014-02-10 Lära i Österåker AB Fredsborgskolan Rektorn vid Fredsborgskolan jenny.arnstrom@fredsborgskolan.se Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i den fristående
Läs merBeslut. Skolinspektionen. Beslut. efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun
Skolinspektionen Beslut Malmö kommun 2018-02-05 malmostad@malmo.se Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun Inledning
Läs merGranskning av insatser till elever i behov av särskilt stöd inom grundskolan
Granskning av insatser till elever i behov av särskilt stöd inom grundskolan Oxelösunds kommun Revisionsrapport December 2010 Håkan Lindahl 1 Innehåll Sammanfattning och revisionell bedömning... 3 Bakgrund...
Läs merStyrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven. Oxelösunds kommun
www.pwc.se Revisionsrapport JohanCöster Eleonor Duvander Styrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven Oxelösunds kommun Innehållsförteckning Sammanfattning och bedömning...
Läs merBeslut för grundsärskola
Stockholms kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kungsholmens grundskola belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Kungsholmens grundskola har genomfört tillsyn av Stockholms kommun under våren
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merHuvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2018:7148 Kiruna kommun Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kiruna kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2 (6) Skolinspektionens
Läs merElevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde
Knutsbo/Junibackens skolområde Åsa Strömberg 0240-861 96 Asa.stromberg@ludvika.se 1(5) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde 2(5) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde 2017/2018 Elevhälsans
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2016:10412 Eskilstuna kommun info@eskilstuna.se för grundsärskola efter tillsyn i Djurgårdsskolans grundsärskola i Eskilstuna kommun Skolinspektionen Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan
Läs merÅterrapport av uppdrag gällande översyn av övergångar från förskola till förskoleklass. Förslag till beslut Förskolenämnden godkänner återrapporten.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (6) Barn- och utbildningsförvaltningen Maj-Britt Neverland Epost: maj-britt.neverland@vasteras.se Kopia till Förskolenämnden Återrapport av uppdrag gällande översyn av övergångar från
Läs merBeslut för grundskola
Dnr 43-2017:3404 Töreboda kommun kommunen@toreboda.se för grundskola efter tillsyn i Töreboda Centralskola i Töreboda kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 2(4)
Läs merElevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor
Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Senast reviderad den 27/1 2016 Bakgrund En förutsättning för att elever ska uppnå goda studieresultat är att de trivs och mår bra i skolan. Elevhälsa handlar
Läs merBeslut efter uppföljning för grundsärskola
Botkyrka kommun Beslut efter uppföljning för grundsärskola efter tillsyn i Brunnaskolan särskola belägen i Botkyrka kommun 2 (10) Uppföljning av tillsyn i Brunnaskolan särskola genomförde tillsyn av Botkyrka
Läs mer