5.3 MODERSMÅL OCH LITTERATUR

Transkript

1 5.3 MODERSMÅL OCH LITTERATUR Hänvisning till punkt 7.3 i Lpgr Vårt modersmål är grunden till allt. Genom det utvecklas tänkandet, kreativiteten och förmågan att kommunicera med andra. Ett utvecklat modersmål stärker den personliga och kulturella identiteten och ger individen förutsättningar för studier och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Modersmål och litteratur är som läroämne ett livskunskapsämne och ett centralt färdighets-, kunskaps- och kulturämne. Det utgör både medel, metod, väg och mål. Utan modersmål eller med bara ett halvt modersmål blir livet fattigare och möjligheterna färre. Undervisningen i ämnet modersmål och litteratur syftar till att väcka elevernas intresse för språk och litteratur lära dem tänka logiskt och se sammanhang uppmuntra till reflektion och ställningsstagande ge nya begrepp för tänkande och kommunikation ge redskap för ett fortsatt lärande Enligt de nya grunderna för undervisningen i åk 1 9 har läroämnet indelats i tre nivåer: Åk 1 2 utgör en sammanhållen nivå, åk 3 5 följande nivå medan åk 6 9 utgör den tredje och sista nivån. Åk För MÅL, CENTRALT INNEHÅLL och PROFILER FÖR GODA KUNSKAPER hänvisas till grunderna för den nya läroplanen punkt 7.3. MODERSMÅL OCH LITTERATUR I ÅK 1-2 I vår kommun finns ett program kallat Språkstimulans i Nykarleby. Efter initiativ från speciallärare på fältet tog man itu med att försöka få föräldrarna att ta ett mera aktivt ansvar för sina barns språkutveckling och framtida läsinlärning. I samarbete med rådgivningspersonalen på HVC, daghemmen, förskolorna och biblioteken i Nykarleby har tips och råd utarbetats, broschyrer sammanställts och listor på lämpliga pek-, bilder- och sagoböcker framtagits. Allt detta (samt gåvoboken Barnens första bok ) delas ut till föräldrarna i samband med att man informerar om den dagliga språkstimulansens betydelse. Vid varje årskontroll betonas vikten av att föräldrarna pratar, läser, rimmar och ramsar med sina barn. Vid 3-årskontrollen passar personalen dessutom på att sagotera med barnen, vilket innebär att barnen berättar en saga som sedan skrivs ner och sparas. Sagoteringen upprepas därefter vid varje årskontroll. Målet med programmet är att få föräldrarna att inse hur mycket de kan påverka sina barns framtid genom att hjälpa dem till ett så rikt språk som möjligt. Språkstimulans i Nykarleby kommer att fortsätta med motsvarande satsningar på barn i skolåldern. Modersmål och litteratur s.1

2 I åk 1 2 är utgångsläget alltid elevens individuella språkinlärning. Barnen befinner sig de facto på olika nivåer när de kommer till skolan; en del börjar först då bekanta sig med bokstäverna medan andra redan läser böcker på egen hand. Språkutvecklingen bör ses i ett helhetsperspektiv där talet, lyssnandet, läsandet och skrivandet går hand i hand. Innehåll i åk 1 2: A. SPRÅKLIG MEDVETENHET Språklig medvetenhet är att veta, att det vi säger går att dela upp i allt mindre bitar, ända ner till ljud. När man delar upp ord i ljud kallas det analys. Kan man inte dela upp ord i ljud tappas en del ljud lätt bort, när ordet sedan skall skrivas. Språklig medvetenhet är att veta att ljud kan fogas samman till ord. När man drar samman ljud och bildar ord kallas det syntes. Här gäller det att komma ihåg ljuden i den ordning de kommer. Språklig medvetenhet är - att veta vad språkljud är - att veta vad ord är och hur ord är uppbyggda - att veta vad ett ord betyder och hur det används - att veta hur satser byggs upp Citatet hämtat ur AnneMarie Bryntses och Anita Palmkvists Trulle lärarbok. Redan i förskolan tränas den språkliga medvetenheten aktivt. Denna träning fortsätter naturligt i åk 1 2 och innehåller följande delområden: RIM MENINGAR ORD STAVELSER LJUD Träningen av den språkliga medvetenheten ligger till grund för läsinlärningen. B. KOMMUNIKATION - TALA OCH LYSSNA Läskunnigheten baserar sig på förmågan att tala och lyssna. I åk 1 2 uppövas förmågan genom att barnet TALAR Berättar, diskuterar, frågar, uttrycker sina iakttagelser, åsikter och slutsatser. LYSSNAR Lyssnar på barnoch vuxenprat, väntar på sin tur, lyssnar med inlevelse till litteratur. UTTRYCKER SIG Drama- och lekövningar, uppträdande, förmåga att läsa bilder, medier. ÖVAR RAMSOR OCH DIKTER (också utantill!) Modersmål och litteratur s.2

3 C. LÄSA bokstavsinlärning; förknippa ljud med bokstavsbild öva barnets läsning genom - ljudmetoden - ordbilder - textanalys utveckla lästekniken för att uppnå en flytande läsning, öva upp läsförståelsen och läsinlevelsen väcka och stimulera läslusten genom mångsidiga bokval, t.ex. sagor, poesi, faktaböcker E. LITTERATUR läraren läser högt för barnen eleverna läser själva diskussion kring teman i böcker (bokprat) för att inspirera till fortsatt läsning bibliotekskunskap olika författare teater och film i mån av möjlighet Allt tyder på att tiden för läsinlärning är den viktigaste faktorn metodvalet av underordnad betydelse. D. SKRIVA börja med textade bokstäver och övergå så småningom till bunden handstil eller börja med obundna skrivstilsbokstäver och övergå senare till att binda ihop dem Läraren avgör utifrån vad som passar gruppen och dess individer bäst! öva välskrivning skriva egna texter och öva sig i att diskutera egna och andras texter (textprat) Märk! Tyngdpunkten läggs vid innehållet! skriva texter på dator, öva sig att använda musen skriva diktamensövningar utgående från enkla enskilda ord mot sammanhållen text och från ljudenliga ord till ljudstridiga ord träna rytmen i skrivandet: stor begynnelsebokstav, skiljetecken, mellanrum mellan ord lära sig vokaler och konsonanter kunna motsatsord, sammansatta ord och synonymer öva sig i rättskrivning: dubbeltecknad konsonant, ng-ljudet, ck, å-ljudet, tj-ljudet och sj-ljudet Det finns i grunden bara ett sätt att lära sig läsa på genom att läsa. Orden erbjuder billiga, lätt åtkomliga men fascinerande lekmöjligheter. Barn som växer upp i hem med många böcker, ser föräldrarna ägna mycket tid åt läsning och skrivning, får sällan problem med skriftspråket i skolan. Alla citat av Ingvar Lundberg Språk och läsning Modersmål och litteratur s.3

4 BLÅ PUNKTEN 2 Blå punkten 1 fungerade som ett bollplank, eller en spegel, där föräldrar och förskollärare tillsammans kunde se barnets beredskap för skolan (se kapitel 2). Inför övergången från nybörjarundervisningen i åk 2 till åk 3 behöver alla berörda parter läraren, eleven och vårdnadshavarna åter igen stanna upp och göra motsvarande spegling. Tillsammans går man igenom Blå punkten 2 och jämför barnets uppnådda färdigheter och mognad med de kriterier som finns listade. Om alltför många av Blå punktens färdigheter ännu är otillräckligt utvecklade kan man rekommendera att eleven går ett år till i åk 2 för att mogna och växa. BLÅ PUNKTEN 2 SOCIAL FÖRMÅGA KAN KONCENTRERA SIG PÅ SITT EGET ARBETE UNDER EN HEL LEKTION KAN LYSSNA OCH TA TILL SIG INSTRUKTIONER ÄVEN I GRUPP KAN ANPASSA SIG EFTER SKOLRUTINER, T. EX. VÄNTA PÅ SIN TUR, TA HÄNSYN TILL ANDRA, FÖLJA REGLER RÖRELSEKONTROLL BEHÄRSKAR ALLA GRUNDRÖRELSER (RULLA, ÅLA, KRYPA, GÅ, HOPPA, BALANSERA, SPRINGA) LÄS- OCH SKRIVINLÄRNING BEHÄRSKAR DEN GRUNDLÄGGANDE LÄSTEKNIKEN OCH FÖRSTÅR ENKLA TEXTAVSNITT KAN TILLÄGNA SIG SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER KAN FORMULERA SIG I SKRIFT OCH BILDA MENINGAR MATEMATISK MEDVETENHET BEHÄRSKAR ADDITION OCH SUBTRAKTION INOM DET AKTUELLA TALOMRÅDET KAN RÄKNA FRAMÅT OCH BAKÅT MELLAN 0 OCH 100 Modersmål och litteratur s.4

5 MODERSMÅL OCH LITTERATUR I ÅK 3 5 I åk 3 5 ökar antalet ämnen på elevernas läsordning. Det oaktat utgör modersmålet fortsättningsvis bas och förutsättning för alla andra ämnen. Undervisningen bör vara integrerad och öva de olika basfärdigheterna och den språkliga medvetenheten i ett funktionellt sammanhang. Eleverna bör lära sig att läsa och skriva flytande. Läsningen av skönlitteratur skall genomsyra undervisningen så att eleverna får upptäcka glädjen i att läsa och skriva. Läsförståelsen tränas systematiskt. För att eleverna skall uppnå en god läsförståelse är det av yttersta vikt att läraren kan erbjuda läsning som motsvarar elevens nivå. Eleverna bör också öva sig i att söka och bearbeta information samt att producera olika slag av texter både muntligt och skriftligt. Standardspråket tränas dagligen. Det viktigaste är att eleverna läser och skriver mycket och lär sig tydliga läs- och skrivstrategier. Modersmål och litteratur i åk 3 5 och 6-9 består av fem delmoment som återkommer varje år: KOMMUNIKATION TEXTFÖRSTÅELSE SKRIVA OCH TALA INFORMATIONSSÖKNING SPRÅK, LITTERATUR OCH KULTUR Innehåll i åk 3-5: Kommunikation att samtala, berätta, lyssna, uttrycka åsikt, diskutera, vänta på att få ordet, drama åk 3 att samtala om närmiljö och vardagshändelser att träna språket i vardagliga situationer, såsom telefonsamtal, uppköp m.m. åk 4 samtal, diskussion där eleven uttrycker känslor, tankar och åsikter åk 5 argumentation Textförståelse att fortsätta att öva läsning, läsflyt och läsförståelse att reflektera över texter och ställa frågor att förutse textens innehåll med hjälp av bilder och rubriker referat studieteknik åk 3 att fortsätta mekanisk lästräning och utveckla strategier för läsförståelse att återberätta en text åk 4 att lästräna, sökläsa och översiktsläsa bokprat åk 5 att läsa längre texter och komprimera dem, samt formulera mellanrubriker Modersmål och litteratur s.5

6 Skriva och tala att utveckla en säker, harmonisk, estetiskt tilltalande handstil rättskrivning att uppträda inför andra att göra sig förstådd muntligt och skriftligt att öva sig i standardspråkets normer att utveckla ordförrådet textbehandling åk 3 att berätta muntligt och skriftligt om något välbekant - fantasi - fakta (integrera med andra ämnen) - dramatiseringar - serier enkla tankekartor enligt modell rättstavning av högfrekventa ord: lång och kort vokal, ng-, j-, sj-, tjljudet, e och ä, o och å Informationssökning att lära sig att söka fakta i olika källor: uppslagsverk, tidningar, tidtabeller och Internet att bekanta sig med bibliotek åk 3 att utnyttja alfabetisk ordning vid informationssökning i uppslagsverk, kataloger m.m. att läsa enkla faktatexter (del av en sida till ett fåtal sidor) åk 4 att läsa längre faktatexter (ett avsnitt på flera sidor) och ställa frågor till texten åk 5 att omformulera och bearbeta information från källmaterial till egen text och att inse att all information inte är helt tillförlitlig åk 4 att skriva texter som uttrycker känslor och värderingar att samla information och disponera inlägg fördjupning av lång och kort vokal, ng-, j-, sj-, tj-ljudet åk 5 svårstavade ord reklamtexter, annonser styckeindelning, rubriker, mellanrubriker egna tankekartor, nyckelord att uttrycka och motivera sina åsikter Modersmål och litteratur s.6

7 Språk, litteratur och kultur att se skillnaden mellan talad och skriven text att klassificera ord på olika grunder och lära in terminologin i takt med att nya fenomen tas upp att öva meningsbyggnad, användning av punkt och andra skiljetecken som en naturlig del av bearbetningen av en text att läsa rikligt med texter ur olika genrer: berättelser, sagor, fabler, drama, lyrik, folklore och serier att gemensamt läsa, lyssna och bearbeta (berätta, illustrera, diskutera, dramatisera) texter från olika världsdelar begreppen handling, person, miljö, tid att lära sig förstå skillnaden mellan att återberätta och att bedöma en text att lyssna till texter på olika nordiska språk att bekanta sig med film, teater och andra medier (radio, TV, Internet, tidningar) åk 3 introduktion av ordklasserna substantiv, adjektiv och verb ordböjning punkt, frågetecken, utropstecken, stor bokstav och avstavningsregler att formulera påståenden, frågor, uppmaningar åk 4 introduktion av satsdelarna subjekt, predikat och objekt i treordssatser (t.ex. Kalle ser katten) att använda talstreck, skriva repliker åk 5 fördjupning av ordklasserna substantiv, adjektiv och verb böjning och avledning ordföljd att träna upp känslan för ordens stilnivå och användbarhet i olika sammanhang så att eleven t.ex. lär sig undvika sms-språk och dialektala ord i standardspråket Vid utgången av åk 5 bör alla ha bekantat sig med de mest kända folksagorna texter och sagor av Zacharias Topelius, H.C. Andersen, Tove Jansson, Marita Lindqvist, Irmelin Sandman-Lilius, Astrid Lindgren, Elsa Beskow, Sven Nordqvist, Lennart Helsing, Christine Nöstlinger, Inger och Lasse Sandberg, Gunilla Bergström ungdomsböcker (se Nykarleby-mattan). Modersmål och litteratur s.7

8 MODERSMÅL OCH LITTERATUR I ÅK 6 9 Läsning av skönlitteratur utvecklar personligheten och vidgar världsbilden. I modersmålsundervisningen bör man ständigt hålla det allra viktigaste för ögonen, nämligen glädjen i att läsa och skriva. I åk 6 9 utvidgar eleverna sin läsning till att omfatta nya slag av texter. De lär sig tolka, analysera och reflektera över olika texter. De utvecklar sitt eget språk, sin kommunikationsförmåga och sin känsla för olika språkliga varianter och stilnivåer så att de klarar av olika kommunikationssituationer. Fortsättningsvis tränas användningen av standardspråket. Eleverna lär sig förstå att språket är ett påverkningsmedel. Innehåll i åk 6 9: Kommunikation samtal och diskussionsövningar muntliga framföranden, både i mindre grupper och helklass, t.ex. föredrag, redovisningar och recensioner lyssnande; Lyssnarens roll är lika viktig som talarens. Man kan inte tala om ingen lyssnar. (Vivi-Ann Sjögren) övning i att ta emot och ge respons, t.ex. vid processkrivning åk 6 att träna samtal i mera formella situationer, t.ex. utanför skolans värld åk 7 muntliga framföranden där huvudvikten läggs vid berättande, med anknytning till egna erfarenheter åk 8 argumentation, strukturerade diskussionsövningar åk 9 muntliga framföranden med mera betoning på struktur och retoriska färdigheter Textförståelse att lära sig förstå och redovisa texter som man läser, lyssnar till eller på annat sätt tar del av att komprimera texter och ta till sig det väsentliga i dem speciellt utformade läsförståelseövningar att lära sig se dolda attityder i texter, inse texters makt och påverkan åk 6 att läsa kritiskt att sammanfatta texter att jämföra texter att läsa mellan raderna åk 7 att lära sig ta till sig texter på ett personligt plan och lära sig anknyta till egna erfarenheter åk 8 att lära sig se skillnad på subjektiv och objektiv text tidningstexter såsom notiser, artiklar och enkla ledare och recensioner faktatexter övning i att förstå också äldre skönlitterära texter såsom klassiska ungdomsböcker åk 9 att lära sig läsa svårare texter; medietexter såsom ledare, essäer och bokrecensioner övningar i textanalys Modersmål och litteratur s.8

9 Skriva och tala att i funktionella sammanhang producera olika typer av texter (skriftliga och muntliga) för olika målgrupper att strukturera text både vid skrivprocessen och vid muntlig framställning (samla stoff, disponera, styckeindela, inleda och avsluta) att redovisa och recensera, t.ex. böcker och film, skriftligt och muntligt att samtala om böcker och inspirera varandra att öva fyllighet i skriftlig framställning att öva sig i att få en personlig uttrycksstil att öva sig i uttrycksfull högläsning att kunna uttrycka egna tankar och känslor, och de upplevelser och intryck som omgivningen ger dem att lära sig använda standardspråk i tal och skrift språkvård att experimentera med ord och meningar, t.ex. genom drama och lek att producera texter både för hand och med hjälp av textbehandlingsprogram åk 6 förkortningar ordspråk och uttryck rättstavning av främmande ord och lånord att öva upp känslan för meningsbyggnad, t.ex. undvika överlånga meningar åk 7 repetition av rättskrivning samt svårstavade främmande ord, skrivregler att producera berättelser, beskrivningar, instruktioner både muntligt och skriftligt att medvetandegöra och öva olika skeden i skrivprocessen (samla stoff, disponera, skriva utkast, eventuellt ge respons, göra ändringar, skriva rent) åk 8 att mera systematiskt öva att strukturera texter; att inleda, avsluta och styckeindela åk 9 språkvård och språkriktighet övning i att skriva längre faktatexter med användning av källor Modersmål och litteratur s.9

10 Informationssökning att fortsätta öva användning av olika källor såsom uppslagsverk, ordlistor, bibliotek, medier (bl.a. Internet) och muntlig information att lära sig att ge källhänvisningar och förhålla sig kritiskt till tillförlitligheten i olika källor att bearbeta och presentera material, t.ex. projekt och temahelheter, såsom arbeten kring böcker och författare åk 6 att planera och strukturera informationen, också layoutmässigt åk 7 bibliotekskunskap åk 8 tidningskunskap åk 9 mera systematisk övning i att ge källhänvisningar Huset vi byggde tillsammans! Språk, litteratur och kultur ordkunskap och meningsbyggnad minst fem lästa böcker per årskurs att bekanta sig med de nordiska ländernas språk och kultur olika typer av skönlitteratur, teater och film faktatexter både styrd och valfri läsning; gemensamt och individuellt åk 6 fördjupning av satsdelarna subjekt, predikat och objekt skrivregler (sär- och sammanskrivning) bisatser och kommatering ungdomsböcker åk 7 alla ordklasser ungdomsböcker åk 8 alla satsdelar klassiska litterära verk ungdomsböcker begreppen och kännetecknen för de litterära genrerna och några stilriktningar åk 9 sats- och meningsbyggnad stilnivåer centrala verk i den finländska skönlitteraturen kända verk i den nordiska litteraturen och i världslitteraturen språkets variation språkhistoria noveller litteraturanalytiska begrepp Modersmål och litteratur s.10