Miljöredovisning 2008

Transkript

1 Miljöredovisning 2008

2 Innehåll Sida Förord av landstingsdirektören...3 Miljöpolicy för Landstinget Dalarna...4 Miljöpåverkan och betydande miljöaspekter...5 Sammanfattning av miljöarbetet Miljömålsarbete...8 Miljöskuld...23 Miljöekonomi...25 Inför Miljöredovisningen är en uppföljning av Landstinget Dalarnas miljömål med miljödata för Redovisningen vänder sig till alla medarbetare samt till externa aktörer och Dalarnas innevånare med intresse för landstingets miljöarbete. Utgångspunkter för uppföljningen har varit Landstingsplanen, Landstingets miljöhandlingsplan samt förvaltningarnas miljöredovisningar. Omslagsbild: Berguvsbesök på Fornby folkhögskola i oktober Foto: Peter Svedin 2

3 Förord av landstingsdirektören Miljöredovisningen 2008 är spännande läsning. Det finns ett stort engagemang för miljöfrågorna i landstingets förvaltningar. Inte minst var det hedersamt att Landstingsfastigheter 2008 belönades med SWECO:s Stora Energipris I motiveringen lyftes fram många års långsiktigt och systematiskt energi- och miljöarbete som gett konkreta resultat och gjort dem till det energieffektivaste landstinget i Sverige. Rapporten ger en bra bild av att många delar i miljöarbetet kan mätas och följas över åren. Arbetet med att göra miljöarbetet certifierbart har inneburit att en stor del av personalen och cheferna fått miljöutbildning. Redovisningen pekar på att transporter, och därmed koldioxidutsläppen utgör Landstingets största negativa miljöpåverkan. Transporterna tillsammans med lustgasanvändning och oljeuppvärmning bidrog med utsläpp av ton CO 2 -ekvivalenter Vår omfattande hantering av kemikalier och läkemedel hör också till de framtida utmaningarna i miljöarbetet. Landstinget behöver följa forskning och utveckling för att framöver hitta vägar för relevanta åtgärder. Miljön är viktig för dalfolket. Landstinget Dalarna vill som en stor aktör i länet fortsätta att hitta klimatsmarta arbetssätt. Miljö och hälsa hör samman, vilket också förpliktar att aktivt arbeta med insatser i syfte att minska miljöpåverkan. Med stöd av den miljöenhet som blivit Landstinget Dalarnas centrum för miljöfrågor utvecklas miljöarbetet alltmer till en naturlig del i det dagliga arbetet på Landstingets många arbetsplatser. Personalens engagemang och chefernas ansvar är en förutsättning för att lyckas. Härmed överlämnas 2008 års miljörapport till de politiska uppdragsgivarna och till landstingets förvaltningar. Låt rapporten blir en kunskapskälla och inspiration för fortsatt miljöarbete 3 /Ulf Hållmarker landstingsdirektör ordförande i landstingets miljöråd

4 Miljöpolicy för Landstinget Dalarna (Fastställd av landstingsfullmäktige ) En god miljö är en förutsättning för god hälsa. Eftersom landstinget i så stor utsträckning kan påverka både människors välbefinnande och livsmiljö, är det självklart att vi skall ta vår del av miljöansvaret i samhället och aktivt arbeta för att minska den egna verksamhetens miljöpåverkan såväl direkt som indirekt. I Landstinget Dalarna ska vi: hushålla med naturens resurser minimera utsläppen till mark, vatten och luft bedriva vårt miljöarbete systematiskt med ständiga förbättringar låta hänsyn till miljön vara en naturlig del i all verksamhet ha lagar och andra krav som en miniminivå sprida och fördjupa kunskaper om hållbar utveckling bland medarbe- tare och förtroendevalda göra miljöbedömningar inför beslut ställa miljökrav vid upphandling av varor och tjänster samverka med andra organisationer för ett hållbart samhälle informera om landstingets miljöarbete Landstingsfullmäktige har utifrån miljöpolicyn fastställt övergripande målområden med visioner för miljöarbetet. Miljömål som presenteras i LD miljöhandlingsplan har därefter utarbetats av Landstinget Dalarnas Miljöråd. 4

5 Miljöpåverkan och betydande miljöaspekter Landstinget är Dalarnas största arbetsgivare och har som stor aktör i länet en viktig roll i arbetet för en bättre miljö. Miljöarbetet tar sin utgångspunkt i de 16 nationella miljökvalitetsmålen och Länsstyrelsens regionala miljömål. Den största miljöpåverkan från Landstinget Dalarnas verksamheter härrör från: Transporter utsläpp till luft, mark och vatten Kemiska produkter och läkemedel - utsläpp till vatten Lustgasanvändning utsläpp till luft Energianvändning utsläpp till luft Upphandling av varor och tjänster utsläpp till luft, mark och vatten Avfall utsläpp till luft, mark och vatten Alla de nationella miljökvalitetsmålen berörs direkt eller indirekt av landstingets verksamhet. De miljömål där landstinget är en särskilt aktiv regional aktör är: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap samt God bebyggd miljö. Källa: 5

6 Sammanfattning av miljöarbetet 2008 Under år 2008 har sammanfattningsvis följande resultat av miljöarbetet uppnåtts: Systematiskt miljöarbete Alla verksamheter arbetar allt mera systematiskt med miljöarbete, mot målet att vara certifierbara Under 2008 har hela Landstingsservice certifierats och Landstingsfastigheter omcertifierats enligt internationell miljöstandard ISO14001:2004. Sedan tidigare är även Folktandvården Jakobsgårdarna i Borlänge miljöcertifierad. Resurshushållning Energianvändningen i Landstinget Dalarna fortsätter att minska. För sitt enträgna och systematiska energispararbete har Landstingsfastigheter tilldelats Stora Energipriset 2008 av konsultföretaget SWECO. Positivt för miljön är också att andelen förnyelsebar energi ökar för såväl värme som el. Källsorteringen av avfall fungerar bra och har under året fått ytterligare stöd i den nya gemensamma hanteringsguiden för avfall på landstingets intranät. Resor och transporter Utbyte av landstingets leasingbilar mot miljöbilar har inletts efter en ny leasingbilupphandling där samtliga personbilar uppfyller Vägverkets krav för miljöbil. Planerade projekt för IT-stöd i samband med bokning av resor samt satsningar på utrustning för videowebbkonferens har genomförts. Antalet körda kilometer har trots dessa åtgärder ökat något under Med de bränslesnålare bilarna beräknas utsläppen av koldioxid ändå ha minskat jämfört med

7 Kemikalier och läkemedel Införandet av ett gemensamt kemikalieregister, KemRisk, har fortsatt under året och nästan alla verksamheter använder idag systemet. Genom KemRisk kommer kunskaperna om landstingets kemiska produkter och användningen av dessa att öka och möjligheterna till systematiskt utbyte av hälso- och miljöfarliga produkter att underlättas. Användningen av lustgas har minskat vilket leder till en minskad total klimatpåverkan från landstingets verksamhet. Kunskaperna om läkemedels miljöpåverkan ökar genom utbildning och informationsinsatser till vårdpersonalen. På lasaretten har mellanförråd för läkemedel upprättats för att öka utnyttjandet och minska kassationen. Miljöaspekter vägs också in i samband med upphandling av läkemedel. Upphandling och inköp Upphandlingsenheten har nått målet vilket innebär att alla upphandlingar, där så varit relevant, har omfattats av miljökrav. Medvetenheten om miljöaspekterna på upphandling och vid inköp sprids i organisationen i samband med upphandlingar och utbildningar. 7

8 Miljömålsarbete I värderingen av hur miljömålen uppfyllts används följande symboler: Målet uppfyllt Målet ej uppfyllt, arbetet går enligt plan Målet ej uppfyllt, arbetet går ej enligt plan Systematiskt miljöarbete Samtliga verksamheter arbetar systematiskt med miljöarbete senast Gemensamt miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 används i alla LD verksamheter senast 2010 med möjlighet att certifiera. Ett miljöledningssystem är ett verktyg för att styra, genomföra, följa upp och förbättra miljöarbetet i en organisation (se figur nedan). Inom Landstinget Dalarna har verksamheterna nått olika långt i sitt miljöarbete. Några är redan certifierade enligt internationell standard för miljöarbete, ISO 14001:2004, många arbetar med miljöfrågorna enligt principerna för standarden utan att vara certifierade och någon verksamhet arbetar utifrån ett eget miljödiplomeringssystem. LD Miljöpolicy Ledningens genomgång Planering Miljöpåverkan Lagkrav Miljömål LD Miljöhandlingsplan Uppföljning Revisioner Miljöredovisning Egenkontroll mm Genomförande Praktiskt arbete Dokumentation Utbildning Kommunikation Avvikelser och förbättringsförslag 8

9 Landstingets verksamheter arbetar idag systematiskt med miljöfrågorna men på vissa punkter når många ännu inte upp till ett certifierbart miljöarbete. Under 2008 har hela Landstingsservice Dalarna certifierats enligt ISO 14001:2004. Landstingsfastigheter som sedan tidigare var miljöcertifierat har under året omcertifierats. En av Folktandvårdens kliniker certifierades 2007 och övriga Folktandvårdens kliniker är miljödiplomerade. Andelen verksamheter inom hälso- och sjukvården som bedriver systematiskt miljöarbete ökar stadigt. En mera omfattande och systematisk intern revisionsverksamhet har inletts inom hälso- och sjukvården och ett 20-tal interna miljörevisioner har under året genomförts där, med positiva resultat. Miljörevision genomförs regelbundet även inom Skolförvaltningen och Folktandvården samt i alla certifierade verksamheter. Landstingets gemensamma miljöledningssystem har under året uppdateras och utvecklats av en arbetsgrupp inom Miljörådet. Den nya LD miljöhandbok kommer att vara i bruk under första halvåret Inom Landstinget Dalarna finns stöd i miljöarbetet i form av: Miljöenheten inom Landstingsservice Miljösamordnare för varje förvaltning - bildar tillsammans landstingets Miljöråd Miljöombud på varje basenhet. Endast ett fåtal av landstingets miljöombud, främst nytillträdda, saknar idag utbildning för uppdraget. Fortsatt utbildning i systematiskt miljöarbete för hälso- och sjukvårdens miljöombud tillsammans med första linjens chefer samt verksamhetschefer har genomförts under året. Glädjande är att en stor andel av hälso- och sjukvårdens verksamhetschefer nu gått utbildningen. Träffar för fortbildning och kunskapsutbyte har hållits med hälso- och sjukvårdens miljöombud på alla lasarettsorterna. Ett nyhetsblad om miljöfrågor har tillkommit för att på ett systematiskt sätt nå ut med information till miljöombuden. Under de senaste fem åren har drygt 20 procent av alla anställda i landstinget fått utbildning inom miljöområdet. 9

10 Alla förvaltningar har genom sina miljösamordnare tillgång till en förteckning över miljölagar och får genom olika avtal kännedom om uppdateringar av lagar och andra krav inom miljöområdet. Gemensamma och bättre fungerande rutiner för spridning av kunskapen om lagar och andra krav samt rutiner för utvärdering av hur vi lever upp till dessa behöver utarbetas under 2009 med stöd i de enheter som nu är certifierade. Dokumenterad miljöbedömning inför beslut är ett krav i miljöledningssystemet. Detta har genomförts till exempel inför beslut om nedläggning av tandvårdskliniker och inför beslutet om flytt av landstingets tvätt till Fredriksberg. Miljöombud med särskild utbildning Antal utbildade År Grundutbildning inom miljöområdet Antal utbildademiljöombud under året Totalt antal utbildade Miljöombud under perioden Antal utbildade År 10 Antal anställda med minst fyra timmars miljöutbildning Totalt antal miljöutbildade under perioden

11 11

12 Resurshushållning Energieffektivisering Minska avfallsmängder Energieffektivisering Medvetenheten om energibesparingar är generellt stor och alla verksamheter arbetar med att identifiera och genomföra lämpliga energibesparande åtgärder. Under en följd av år har energianvändningen minskat i Landstinget Dalarnas lokaler. Detta är följden av ett systematiskt energispararbete som genomförts av Landstingsfastigheter. För sitt enträgna energispararbete belönades Landstingsfastigheter med SWECOs Stora Energipris I motiveringen stod bland annat Landstingsfastigheter Dalarna har tilldelats Stora Energipriset 2008 för att under många år drivit ett långsiktigt och systematiskt energi- och miljöarbete som gett konkreta resultat och gjort dem till det energieffektivaste landstinget i Sverige. Möjligheten för verksamheterna att teckna miljökontrakt med Landstingsfastigheter utnyttjas allt mer och under 2008 fanns tecknade miljökontrakt för 51 procent av den uthyrningsarea som är möjlig att teckna miljökontrakt för. Energianvändning (kwh/m 2 lokalyta) kwh/m År 12

13 Under 2008 minskade den totala energiförbrukningen med 2,7 procent jämfört med Den största enskilda åtgärden som bidragit till minskningen är en investering i nya värmepumpar vid Falu lasarett. Förutom att energianvändning minskar så ökar också andelen förnyelsebar värmeenergi stadigt och utgör 2008 hela 92 procent av den totala värmeenergin. Även andelen förnyelsebar elenergi har ökat till omkring 70 procent. 100% Andel förnyelsebar värmeenergi (%) 80% 60% 40% 20% 0% År Minska avfallsmängder Avfallsstatistiken nedan omfattar endast avfall från lasaretten eftersom data från övriga verksamheter inte kan säkras. Detta beror främst på att många olika driftsoperatörer är inblandade och att flera verksamheter dessutom delar lokaler och avfallshantering med andra aktörer. Olika lokala avfallsrutiner i länets kommuner har också gjort det svårt med landstingsgemensamma rutiner för avfallshanteringen. Under 2008 har dock en webbaserad uppdaterad och förbättrad avfallshanteringsguide för hela Landstinget Dalarna lanserats för att underlätta källsorteringen. Guiden kompletterar den webbaserade gemensamma hanteringsguiden för specialavfall som finns sedan tidigare. Mängderna brännbart avfall från lasaretten har minskat med 16 procent jämfört med Även mängden komposterbart avfall har minskat, med 13 procent, trots att utsortering av komposterbart avfall under året införts på Mora lasarett. Mängden deponiavfall har ökat något, cirka 9 procent. 13

14 Avfallsmängder från lasaretten (kg) kg År Brännbart avfall Kompost Deponiavfall Övrigt avfall från lasaretten (kg) kg År Elektronikavfall Returpapper (inkl sekretessavfall 2008) Batterier inkl LDHjälpmedel Wellpapp Kliniskt avfall/ cytostatika Minskningen av mängden wellpapp och i viss mån mängden brännbart avfall kan hänföras till att avemballering av varor före distribution från Kronans Droghandel införts under året. Den mycket stora ökningen av kliniskt avfall/cytostatika beror på att nya rutiner för utsortering av riskavfall successivt har införts i hälso- och sjukvården de senaste två åren. Den kraftiga ökningen av mängden returpapper från lasaretten förklaras av att även sekretessavfall (48 ton) finns inräknat i siffran för Om man bortser från sekretessavfallet finns ändå en 13-procentig minskning av 14

15 mängden returpapper som förhoppningsvis avspeglar en minskad pappersanvändning i verksamheten. I andra verksamheter, bland annat på Huvudkontoret, har en minskning i pappersanvändningen konstaterats. Den totala mängden returpapper från verksamheterna i Landstinget Dalarna motsvarar närmare 3000 sparade fullvuxna träd. Under 2008 har IT-enheten inlett ett projekt på Huvudkontoret med att standardisera alla skrivare och kopiatorer. Projektet ska på sikt genomföras i hela landstinget med målet att minska energianvändning, pappers- och tonerförbrukning samt avfallsmängder. En fortsatt ökad användning av digital röntgen inom såväl Folktandvården som inom hälso- och sjukvården bidrar till en väsentlig minskning av mängden farligt avfall samt minskad risk för miljöfarligt spill till avloppen. Inom LD Hjälpmedel fortsätter samarbetet med Frälsningsarmén för återanvändning av utsorterade hjälpmedel som annars skulle ha kasserats. 15

16 Resor och transporter Minska resor och transporters miljöpåverkan Transporter utgör i Sverige den enskilt största källan till utsläpp av koldioxid (CO 2 ) och ger därmed det största bidraget till den ökande växthuseffekten. Detta gäller även i Landstinget Dalarna. Förutom utsläpp av koldioxid genererar motortrafiken även utsläpp av hälso- och miljöskadliga kväveoxider, flyktiga organiska ämnen samt partiklar. Därför är målet att genom olika åtgärder minska resors och transporters miljöpåverkan ett av de viktigaste i landstingets miljöarbete. Dalarna är dock ett vidsträckt och relativt glest befolkat landskap varför långa transporter ofta är ofrånkomliga. Den totala körsträckan med landstingets bilar under 2008 är nästan km vilket motsvarar 360 varv runt jorden. I upphandlingen av leasingbilar 2008 ställdes miljökrav enligt Vägverkets definition för miljöbil. Andelen miljöklassade fordon i landstinget har under året ökat till 15 procent av leasingbilarna. Inom en treårsperiod beräknas de allra flesta leasingbilar vara utbytta till miljöbilar. Även med oförändrad körsträcka kommer därmed utsläppen att kunna fortsätta minska. För att optimera utnyttjandet av landstingets leasingbilar har ett nytt datoriserat bokningssystem införts. Målet är att bättre utnyttja befintliga bilar och öka samåkningen. Modern video- och webbkonferensutrustning har installerats på lasarettsorterna och används i allt större omfattning för möten och konferenser. Nya busskort finns tillgängliga för alla verksamheter och ger förmånligt kollektivt resande i tjänsten. Busskorten förväntas leda till minskat användande av bil på de sträckor där kollektivtrafiken är väl utbyggd, till exempel mellan Mora och Falun. För att underlätta bussåkande läggs mötestider så att de passar anslutande bussar. Dessutom har många verksamheter, bland annat huvudkontoret, inskaffat flera tjänstecyklar som används flitigt vid kortare tjänsteärenden. Trots dessa åtgärder för att försöka minska resandet med bil har den totala körsträckan ökat något (cirka 1 procent) under Användandet av leasingbilar har totalt minskat med 2 procent medan användandet av privat bil 16

17 i tjänsten har ökat med 7 procent jämfört med Ökningen i användning av privata bilar i tjänsten motsvarar ungefär halva minskningen i körsträcka från leasingbilarna. Ambulanstransporterna har också ökat med 7 procent jämfört med år Körsträcka för samtliga fordon inkl ambulanser och tjänsteresor med privat bil (km) km År Körsträcka (km) km År Leasing, personbilar Korttidsleasing, personbilar Privat bil i tjänsten Verksamhetsägda fordon Ambulanser Lättambulanser 17

18 22% Resor och transporter fördelning % 22% 11% 62% 4% 11% 1% 62% Leasing, personbilar Korttidsleasing, personbilar Privat bil i tjänsten Verksamhetsägda fordon Ambulanser Leasing, personbilar 1% Korttidsleasing, personbilar Privat bil i tjänsten Verksamhetsägda fordon Trots den ökande totala körsträckan beräknas Ambulanser koldioxidutsläppen från landstingets bilar ha minskat cirka 3 procent. Detta beror på att koldioxidutsläppen från Sveriges bilar generellt minskar då bilarna blir allt mindre och bränslesnålare, något som även gäller Landstinget Dalarnas bilar ( Utsläpp av CO 2 från resor och transporter i Landstinget Dalarna (ton) Enligt Nat Naturvårdsverkets s dat a f ör svenska bilars data minskande för svenska miljöpåverkan bilars minskande miljöpåverkan ton År Den största andelen transporter kopplade till landstingets verksamhet utgörs av patientresor. De patientresor som finns registrerade är resor med sjukresebuss, ersatta taxiresor samt ersatta resor med privat bil. Dessa resor uppgår tillsammans till km som genererar minst 4000 ton CO 2. Utöver detta tillkommer alla resor till och från vårdinrättningar med privat bil som inte ersätts och därför inte registreras. För att om möjligt minska bilåkandet i samband med vårdtillfällen informeras patienterna alltid på utsända kallelser om möjligheterna till kostnadsfritt kollektivt resande. Inom Folktandvården används också, främst vid skoltandvård flera mobila kliniker som minskar resandet. 18

19 Kemikalier och läkemedel Minska miljöpåverkan från kemikalier och läkemedel Arbetet med att registrera alla landstingets kemikalier i ett gemensamt kemikalieregister (KemRisk) har fortsatt under året. Andelen verksamheter med utbildade kemikalieregistratorer har ökat från ca 74 procent till 86 procent. De verksamheter som idag saknar utbildad kemikalieregistrator är framförallt de med ringa eller ingen kemikaliehantering. Ingen gemensam plan för utfasning av farliga kemikalier har upprättats. Inventering och registrering av verksamheternas kemiska produkter har emellertid lett till att ett stort antal onödiga och/eller gamla kemiska produkter städats bort från förrådshyllorna. Denna bortsortering av kemiska produkter framgår inte i KemRisk. Införandet av KemRisk har också medfört en större allmän medvetenhet om kemikaliefrågorna. Kemiska produkter i Landstinget Dalarna (data ur KemRisk) Antal Kemiska produkter i LD Kemiska produkter klassade som riskminskningsämnen Kemiska produkter klassade som utfasningsämnen 319 Övriga farliga kemiska produkter* 53 * Märkta som giftiga, mycket giftiga eller miljöfarliga men inte klassade som riskminskningsämnen eller utfasningsämnen. 28 Andelen farliga kemikalier i Landstinget Dalarna utgör 20 procent av det totala antalet kemiska produkter. Detta är en ökning med 5,2 procent jämfört med år 2007 vilket kan förklaras av att registret under 2008 blivit mera fullständigt allt eftersom flera verksamheter kommit igång med registreringen. 19

20 Lustgas (N 2 O) är en potent växthusgas och därför registreras lustgasförbrukningen inom landstinget. Jämfört med CO 2 är växthuseffekten av lustgas 310 gånger större (GWP global warming potential - 310). Under 2008 har den totala lustgasförbrukningen minskat med 14 procent jämfört med Folktandvården har under året arbetat för en minskad användning av lustgas och ersatt den med andra smärtlindrande medel. På några tandvårdskliniker samt ytterligare någon vårdenhet har användningen av lustgas helt upphört. Växthuseffekten av den förbrukade lustgasen år 2008 motsvarar ett utsläpp av ca ton CO 2. Vilket kan jämföras med de cirka ton CO 2 som släpptes ut från landstingets bilar. Utsläpp lustgas (ton CO 2-ekvivalenter) GWP 310 ton År Läkemedel består ofta av svårnedbrytbara ämnen vars negativa miljöpåverkan uppmärksammas alltmer i debatten. Läkemedelskommittén har under 2008 genomfört information kring dessa frågor för förskrivande personal. På lasaretten har mellanförråd för läkemedel upprättats för att öka utnyttjandet och minska kassationen. En instruktion till vården för hantering av läkemedelsavfall har tagits fram. Miljöaspekter vägs också in vid urvalet till listan över Basläkemedel 2008 samt i samband med upphandling av läkemedel till sjukhusen. Läkare och allmänhet har också informerats om åtgärder för att minska läkemedels miljöpåverkan. 20

21 Upphandling och inköp Ställa relevanta miljökrav vid upphandlingar Upphandling med miljökrav är en avgörande faktor i miljöarbetet. Genom att upphandla varor av hög kvalitet och med minsta möjliga miljöpåverkan kan man påtagligt minska verksamhetens miljöpåverkan. Under 2008 har Upphandlingsenheten nått miljömålet och ställt miljökrav vid alla de upphandlingar där så varit relevant. Denna kategori upphandlingar utgör cirka 20 procent av det totala antalet upphandlingar som genomförts i Landstinget Dalarna. Upphandlingsenheten uppdaterar kontinuerligt sina rutiner och dokument bland annat med Miljöstyrningsrådets miljökrav och miljökriterier. I samband med aktuella upphandlingar går man också igenom miljökraven med uppdragsgivaren (verksamhetscheferna). 100% 80% 60% Andel upphandlingar där miljökrav ställts Avser upphandlingar där miljökrav kan ställas 70% 71% 96% 100% 40% 20% 0% År Ett bra exempel på en upphandling med miljökrav under 2008 är upphandlingen av textilier till det nya tvätteriet i Fredriksberg. I samband med denna ställdes både höga miljökrav och långt gående etiska krav. Miljökraven omfattade; krav på leverantörens eget miljöarbete, krav på producentansvar på förpackningar, miljömärkning (Svanen, EU-blomman eller Bra Miljöval) samt Öko-Tex standard på textilierna. Under 2008 gjordes även en ny upphandling av leasingbilar, där bilarna uppfyller Vägverkets krav på miljöbilar, samt en ny kostupphandling med utökade mängder av ekologiska alternativ. Vid alla upphandlingar av bygg- och driftentreprenader under 2008 har det också ställts miljökrav. 21

22 Upphandling av de stora volymerna förbrukningsartiklar till Landstinget Dalarna genomförs i samverkan mellan fem olika landsting av Varuförsörjningen i Uppsala läns landsting. Varuförsörjningen ( arbetar enligt sina egna riktlinjer för miljöanpassad upphandling i alla genomförda upphandlingar. 22

23 Miljöskuld Utsläpp av växthusgaser Landstingets verksamhet bidrar på olika sätt till utsläpp av växthusgaser. Koldioxidutsläpp från fossila bränslen vid transporter är det mest betydande bidraget följt av utsläppen av lustgas från vården och ett litet bidrag av koldioxidutsläpp från oljeuppvärmning. Utsläpp av växthusgaser från olika källor (ton CO 2-ekvivalenter) ton År Utsläpp av koldioxid från landstingets fordon Koldioxid-ekvivalenter från lustgasutsläpp Utsläpp av koldioxid från oljeuppvärmning Totalt Saneringsarbeten PCB Lagen föreskriver åtgärder för att sanera PCB-haltiga fogar och golvmassor. Saneringen ska vara slutförd den 30 juni 2011 för byggnader uppförda eller renoverade samt den 30 juni 2013 för byggnader som är uppförda eller renoverade åren Vid Falu och Mora lasarett, där det finns PCB i betydande omfattning, har sanering och utbyte av alla massor påbörjats och kommer att pågå under några år enligt en särskilt upprättad saneringsplan. PCB som berörs av planerade ombyggnader avlägsnas alltid direkt. Fram till och med 2008 har cirka 11 procent eller löpmeter av totalt cirka löpmeter sanerats. Trenden är en ökning av sanerade PCBfogar, men för långsamt med tanke på ny lagstiftning och utan att särskilda aktiviteter sätts in. 23

24 Kvicksilver Användningen av amalgam inom Folktandvården har praktiskt taget upphört. Under 2008 gjordes endast 8 nya amalgamfyllningar. Relativ stora mängder miljöfarligt kvicksilverhaltigt avfall uppstår däremot i verksamheten i samband med urborrning av gamla amalgamfyllningar. Vid alla behandlingsstolar finns amalgamavskiljare med 99 procent avskiljningsgrad. Avskiljarna töms regelbundet och avfallet omhändertas enligt rutiner för farligt avfall. Prover tas årligen för att kontrollera avskiljarnas funktion och åtgärder vidtas vid upptäckt av för höga kvicksilverhalter. I samband med nedläggning/flytt av kliniker saneras avloppen med avseende på kvicksilver. 24

25 Miljöekonomi På grund av stigande energipriser bidrog den minskade energianvändningen under 2008 inte till att kostnaderna för energin minskade nämnvärt. Räknat på 2008 års energipriser motsvarar den minskade energianvändningen dock en minskning av utgifterna med cirka kronor. Den totala mängden returpapper från verksamheterna i Landstinget Dalarna motsvarar närmare 3000 sparade fullvuxna träd. Kostnaden för dessa beräknas till 700 kronor per styck, vilket innebär en miljöbesparing på kronor. 25

26 Inför 2009 Ett systematiskt miljöarbete ska innebära ständiga förbättringar för miljön. Miljöredovisningarna från landstingets verksamheter speglar ett stort och ständigt ökande engagemang att utveckla arbetet för att minska verksamhetens miljöbelastning års miljöredovisning visar att Landstinget Dalarna under kommande år har flera viktiga aktiviteter att genomföra för att nå miljömålen: Ett fortsatt utbyte av leasingfordon ska genomföras för att ytterligare få ner utsläppen av växthusgaser. I arbetet kring optimering av leasingbilutnyttjandet behöver även åtgärder vidtas för att inte användandet av privat bil i tjänsten ska öka ytterligare. Fortsatt information och utbildning om videowebbsystem och telefonkonferens leder förhoppningsvis på sikt till minskat utnyttjande av bil för mötesresor. Kemikalieregistret behöver utvecklas vidare och en plan för utfasning av hälso- och/eller miljöfarliga kemiska produkter upprättas. Sanering av PCB i byggnader behöver fortsätta i utökad takt. När det gäller miljöledningssystemet ska den uppdaterade LD Miljö- handbok introduceras och tas i bruk. För att nå certifierbarhet behövs även en satsning på utbildning av interna miljörevisorer. Rutinerna för bevakning och spridning av uppdateringar i lagtexter samt rutiner för utvärdering av lagefterlevnad behöver utvecklas. Avvikelsesystemet Synergi behöver anpassas för miljöavvikelser för att underlätta gemensam analys av de avvikelser som rapporteras. Miljöbedömning inför beslut behöver utvecklas till en naturlig del i beslutsprocessen dessutom behöver miljöbedömning av varor och leverantörer förbättras. Uppföljningen av miljödata i alla verksamheter ska fortsätta och förbättras med målet att nå en mer fullständig bild av Landstinget Dalarnas miljöpåverkan. 26

27 27

28 Mer information om Landstinget Dalarnas miljöarbete finns på: