Miljöredovisning 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöredovisning 2012"

Transkript

1 Miljöredovisning 2012 Dnr LD xx/xx, LS LF

2 Innehåll Sida Förord av landstingsdirektören...3 Sammanfattning resultat av miljöarbetet Miljöpolicy för Landstinget Dalarna...6 Miljömålsarbete...7 Systematiskt miljöarbete... 8 Energi Avfall Resor och transporter Livsmedel Kemiska produkter och läkemedel Upphandling och inköp Klimatpåverkan...24 Miljögifter...26 Inför Denna miljöredovisning innehåller en uppföljning av Landstinget Dalarnas miljöarbete under Redovisningen vänder sig till landstingets förtroendevalda och medarbetare samt till alla länsinnevånare som är intresserade av landstingets miljöarbete. 2

3 Förord av landstingsdirektören Landstinget Dalarna har fortsatt arbetet med att minska den egna verksamhetens miljöpåverkan. Miljö och hälsa hör samman och det är en trovärdighetsfråga för Landstinget Dalarna att aktivt arbeta med insatser i syfte att minska miljöpåverkan. Miljöarbetet under 2012 har bland annat resulterat i att vi numera använder el som enbart kommer från förnyelsebara källor. Energibesparande åtgärder gör att vi fortsatt minska elförbrukningen till skillnad från samhället i stort där elanvändningen ökat de senaste åren. Livsmedel är ett viktigt område där vi jobbat med att öka andelen miljömärkta livsmedel samt att minska matsvinnet. Som länets största arbetsgivare har vi ett stort ansvar när det gäller våra regionala miljömål. Ett gott samarbete med såväl andra offentliga verksamheter som privata aktörer är viktigt för det fortsatta miljöarbetet. Ytterligare en framgångsfaktor för att lyckas är chefernas och personalens engagemang. Karin Stikå Mjöberg Landstingsdirektör 3

4 Sammanfattning resultat av miljöarbetet 2012 Miljöredovisningen är en uppföljning av Landstinget Dalarnas (LD) miljöarbete med utgångspunkt i Landstingsplanen, Landstingets miljöplan samt förvaltningarnas miljöredovisningar. Miljödata för 2012 har hämtats ur verksamhetsgemensamma system samt levererats av förvaltningarna. Systematiskt miljöarbete Alla förvaltningar arbetar med systematiskt miljöarbete enligt ISO 14001:2004 med stöd i LD centrala miljöhandbok. Dokumentation och uppföljning av miljöarbetet har under året haltat något på grund av förseningar i uppbyggnaden av ett landstingsgemensamt ledningssystem, besparingar som påverkat bemanningen samt ett tidskrävande införande av nya verksamhetssystem i vården. Energi Energianvändningen fortsätter att minska. Värmeanvändningen har under 2012 minskat med 3,4 % och elanvändningen med 2 %. En påtaglig miljöförbättring har skett genom tecknandet av ett nytt elavtal där andelen el från förnyelsebara källor ökat från drygt 50 % till 100 %. Avfall Källsorteringen fungerar i alla verksamheter och avfallsguiderna har uppdaterats. Avfallsmängderna på lasaretten har ökat. Betydande osäkerhet i mätdata gör jämförelser med tidigare år svåra att göra. Nya avtal med krav på rapportering av avfallsmängder gör att 2012 kommer att kunna användas som basår för framtida jämförelser. Ett flertal projekt för återanvändning av material pågår. Resor och transporter Resors och transporters miljöpåverkan har minskat. Under 2012 registreras en fortsatt minskad körsträcka med ca mil (2 %). Antalet bilar inom LD har minskat från 453 till 431 st. Andelen miljöbilar är oförändrat 77 % av totala antalet bilar. Resekort för buss- och tågresor används allt flitigare. Användningen av befintliga videokonferensanläggningar har ökat med 4

5 20 % vilket medför både ekonomiska besparingar och minskad miljöpåverkan från resor. Kemiska produkter och läkemedel Det gemensamma kemikalieregistret används i alla verksamheter och vidareutbildning för kemikalieregistratorer har genomförts. Användningen av riskminskningsämnen har minskat med 318 kg vilket motsvarar 36 %. Antibiotikaförskrivningen har minskat något och LD är fortfarande bland de landsting som skriver ut minst antibiotika per invånare och år i Sverige. Ingen utbildning av förskrivande personal rörande läkemedels miljöeffekter har genomförts. Lustgasutsläppen från vården har under 2012 ökat markant. Det beslut som fattats om investering i en lustgasreningsanläggning i det nya vårdblocket på Falu lasarett har upphävts av ekonomiska skäl. Livsmedel Andelen miljömärkta livsmedel som köps in till LD har ökat med fyra procentenheter till 13 %. Detta är fortfarande långt från det nationella målet 25 % och även långt under medelvärdet för landsting som uppgick till 23 % för Under året har beslut fattats i Servicenämnden om ökad andel miljömärkta livsmedel. Upphandling och inköp Allt fler upphandlingar görs med stöd från miljöavdelningen. Miljöaspekten finns med i beslutsunderlaget inför alla politiska beslut. Alla förvaltningar uppger att miljö finns med som en aspekt vid inköp. Miljöavdelningen finns representerad i Varuförsörjningens miljögrupp. 5

6 Miljöpolicy för Landstinget Dalarna fastställd av Landstingsfullmäktige En god miljö är en förutsättning för god hälsa. Landstinget Dalarna är länets största arbetsgivare med verksamhet inom vård, utbildning och kultur och har som stor aktör i samhället en viktig roll i arbetet för en bättre miljö. Miljöarbetet ska bedrivas systematiskt och med ständiga förbättringar. I Landstinget Dalarna ska vi ta vår del av miljöansvaret i samhället och låta hänsyn till miljön vara en naturlig del i all verksamhet genom att: arbeta för att förebygga och minska utsläppen av klimat- och miljöskadliga ämnen till luft, mark och vatten hushålla med naturens resurser för att minska avfallsmängderna följa lagar och andra krav sprida och fördjupa kunskaper om ekologiskt hållbar utveckling bland medarbetare och förtroendevalda göra miljöbedömningar inför beslut ställa miljökrav vid upphandling av varor och tjänster samverka med andra organisationer för ett ekologiskt hållbart samhälle informera om landstingets miljöarbete 6

7 Miljömålsarbete Landstinget har en viktig roll i arbetet för en bättre miljö i Dalarna, både som den största arbetsgivaren och som en aktör med verksamheter som berör alla som vistas i länet. Det miljöarbete som bedrivs inom LD utgör en del av de regionala insatserna för att nå de sexton nationella miljökvalitetsmålen. Landstingets verksamhet har direkt eller indirekt påverkan inom alla dessa mål men LD har även fått ett särskilt ansvar att vara en aktiv regional aktör då det gäller målen; Minskad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Säker strålmiljö samt God bebyggd miljö. Utifrån landstingets miljöpolicy, nationella och regionala miljömål samt landstingets miljöpåverkan har övergripande målområden för miljöarbetet fastställts i LD miljöplan Den största miljöpåverkan från Landstinget Dalarnas verksamheter härrör från: Avfall utsläpp till luft, mark och vatten Energianvändning utsläpp till luft Kemiska produkter och läkemedel - utsläpp till vatten och luft Livsmedel utsläpp till luft, mark och vatten Lustgasanvändning utsläpp till luft Transporter utsläpp till luft, mark och vatten Upphandling av varor och tjänster utsläpp till luft, mark och vatten En viktig del i utvecklingen av landstingets miljöarbete är också deltagande och samarbete i olika regionala och nationella nätverk för miljöfrågor. LD deltar aktivt med representanter i Varuförsörjningens miljögrupp, Landstingens miljönätverk NÄMIL, Landstingens miljöchefer (LMC), Byggdialog Dalarna, Lustgaskonsortiet, Landstingens nätverk för läkemedel och miljö samt i de Nationella substitutionsgrupperna för kemikalier i varor och för kemiska produkter samt tandvårdsprodukter. 7

8 Följande avsnitt utgör en uppföljning av Landstinget Dalarnas miljömål. I värderingen av till vilken grad miljömålen uppfyllts används nedanstående symboler: Målet uppfyllt Målet ej uppfyllt, arbetet går enligt plan Målet ej uppfyllt, arbetet går ej enligt plan Systematiskt miljöarbete För att arbeta mot miljömålen på ett effektivt och mätbart sätt använder LD den internationella standarden för miljöledning, ISO14001:2004. Principen för arbetet beskrivs i figuren nedan. Stöd för det systematiska miljöarbetet finns i LD Miljöhandbok på intranätet. Miljöhandboken beskriver arbetsgången och tillhandahåller mallar för dokumentation och uppföljning av miljöarbetet. Landstingsservice, Landstingsfastigheter och en folktandvårdsklinik är sedan flera år tillbaka certifierade enligt standard. Alla certifierade enheter har under året godkänts vid extern revision. Interna miljö revisioner har hållits i övriga verksamheter. Revisionstakten har under 2012 varit lägre än planerat inom vissa förvaltningar. I medeltal har 60 % av planerade interna miljörevisioner genomförts. Orsaken till avvikelsen finns främst inom Hälso- och sjukvården och beror dels på brist på internrevisorer dels på införandet av nya verksamhetssystem inom den hårt tidspressade vården vilket tagit mycket tid och därmed gjort revisioner omöjliga att genomföra. Dessutom har ett omfattande sparbeting med neddragningar i personalen minskat möjligheterna till systematiskt miljöarbete. De internrevisioner som genomförts visar att i princip alla verksamheter har upprättat en miljöplan med aktiviteter för den egna verksamheten och att miljöfrågan finns med på 8

9 dagordningen vid arbetsplatsträffar. Brister finns dock fortfarande i dokumenthanteringen och uppföljningen av miljöarbetet. Ledningens genomgång miljö har genomförts i många verksamheter dock ej i landstingets högsta ledning i avvaktan på det gemensamma ledningssystem för Landstinget Dalarna som är under utveckling. LD Miljöpolicy Ledningens genomgång Planering Miljöpåverkan Lagkrav Miljömål LD Miljöhandlingsplan Uppföljning Revisioner Miljöredovisning Egenkontroll m m Genomförande Praktiskt arbete Dokumentation Utbildning Kommunikation Avvikelser och förbättringsförslag Inom LD finns stöd i miljöarbetet på alla nivåer. Linjeorganisationens chefer ges stöd i miljöarbetet genom Säkerhets- och miljöavdelningen inom central förvaltning. Miljösamordnare finns för varje förvaltning och bildar tillsammans landstingets Miljöråd. I varje verksamhet finns dessutom miljöombud. För att öka miljökompetensen och sprida goda exempel anordnas träffar och utbildningar både för de som har stödfunktioner i miljöarbetet och för övrig personal. Under 2012 har miljöombudsträffar genomförts i alla förvaltningar. Träffarna har under året nått mellan 50 och 100 % av miljöombuden i förvaltningarna. Totalt har 60 % av miljöombuden deltagit i olika miljöombudsträffar. Miljöutbildning för miljöombud, chefer och nyanställd personal har genomförts både centralt och inom flera förvaltningar. Omkring 250 anställda har under året deltagit i dessa utbildningar. Fyra nummer av Nyhetsblad för miljöombud har distribuerats via e-post till alla miljöombud och publicerats på intranätets miljösidor. Både Nyhetsbladet och miljöombudsträffarna är effektiva sätt att kommunicera aktuella miljöfrågor till verksamheterna och mycket uppskattade av miljöombuden. Landstingets folkhögskolor bidrar också med positiv miljöpåverkan i länet dels genom att genomföra stora delar av landstingets miljöutbildning för personal, dels genom att utbilda skolornas studerande i miljöfrågor. 9

10 Avvikelser och förbättringsförslag utgör en central del i miljöledningssystemet. Det landstingsgemensamma avvikelsesystemet Synergi hanterar även miljöavvikelser. Antalet anmälda miljöavvikelser har ökat något under 2012 men generellt är användningen av systemet i samband med miljöavvikelser liten. En brist är också att alla verksamheter ännu inte är anslutna till systemet. Miljöbedömning inför beslut har under året blivit en integrerad del i underlaget för politiska beslut i LD ärendehandbok. Flera förvaltningar rapporterar också genomförda miljöbedömningar. 10

11 Energi Att arbetet för att minska miljöpåverkan från landstingets energianvändning har pågått framgångsrikt i många år blir tydligt i nedanstående diagram. Alla verksamheter arbetar med rutiner för energibesparande åtgärder och det finns ett systematiskt arbete för att införa energisparande teknik i samband med renovering och nybyggnation. Under 2012 har den totala energianvändningen, värme och el, varit 2,6 % lägre än år Jämfört med de flesta andra landsting har Landstinget Dalarna låg energianvändning per byggnadsyta. År 2012 var det endast ett landsting i landet som hade lägre energianvändning 1. Av diagrammet nedan framgår också LDs ambitiösa mål för en fortsatt minskning av energiförbrukningen utöver de mål som är beslutade av riksdagen. 400 Energiförbrukning/måltal Landstinget Dalarna Riksdagens mål LFD s mål LFD s mål Riksdagens mål för år 2020: för år 2020 för år 2050 för år 2050: % 50% 300 Referensår 250 El Värme (korr) + kwh/m MARJES De verksamheter som finns i landstingets lokaler har möjlighet att teckna ett miljökontrakt med Landstingsfastigheter. Kontraktet innebär 2 % hyresrabatt och energirådgivning till verksamheten om man förbinder sig att upprätta goda rutiner kring energisparande och avfallshantering. Under 2012 fanns tecknade miljökontrakt för 63 % av den uthyrningsarea som är möjlig att teckna miljökontrakt för, en ökning med sex procentenheter sedan I samband med om- och nybyggnation är målet att energianvändningen i de nya lokalerna ska halveras jämfört med nuvarande energibehov. 1 Miljönyckeltal för landsting och regioner. Rapport från SKL 11

12 Den största miljöframgången rörande energi under 2012 är att nya elavtal slutits och därmed all upphandlad el nu kommer från förnyelsebara källor. Detta är en betydande miljöförbättring jämfört med det elavtal med endast 50,5 % förnyelsebar el som funnits tidigare. Den totala elanvändningen har också minskat med ytterligare 2 %, till skillnad från den allmänna trenden i samhället de senaste åren som uppvisar en ökande elanvändning 2. Värmeanvändningen i landstingsägda fastigheter har under 2012 minskat med 3,4 % till 84 kwh/m 2. Andelen förnyelsebar värmeenergi inom LD är oförändrat en av de högsta i landet (94 %). Inga av landstingets egna fastigheter värms längre med olja men fjärrvärmeverken använder olja som reserv- och spetsbränsle och vid några fastigheter inom landstinget finns också oljepannor kvar som reservanläggningar. Tvättanläggningen i Fredriksberg hyrs av landstinget och har tidigare både drivits och värmts med en oljeeldad ångpanna. En ny pelletspanna har installerats under 2012 och oljeförbrukningen har därmed minskat med 60 %, vilket motsvarar 180 m 3 eldningsolja. Eftersom fastigheten hyrs syns inte denna förbrukning och de utsläpp den förorsakar i landstingets statistik. Målet är att oljeförbrukningen i Fredriksberg ska ha minskat med 90 % när pelletspannan är i full drift. 2 Energiläget

13 Avfall Målet att minska den totala avfallsmängden på lasaretten har inte kunnat nås under De flesta avfallsfraktioner har ökat. Särskilt markant är ökningen av det brännbara avfallet med 100 ton, motsvarande 12 %, jämfört med år Ökningen kan förklaras med den ökade användningen av engångsmaterial i vården. Nya högre hygienkrav leder till en ökad mängd brännbart avfall som är svår att undvika. Allt landstingets brännbara avfall går till förbränning och därmed energiåtervinning. Data för avfallsmängderna från lasaretten har under många år varit svåra att säkerställa. Från och med 2012 har nya avtal tecknats där krav på avfallsstatistik ingår och avfallsdata rapporteras direkt från entreprenören. Det innebär att 2012 kommer att bli ett basår med tillförlitliga uppgifter för framtida jämförelser av avfallsmängder. LD verksamheter källsorterar allt avfall. Uppdaterade avfallsguider finns tillgängliga på intranätet vilket säkerställer en korrekt hantering av avfallet. En tredjedel av avfallet går till materialåtervinning. Andelen som materialåtervinns kan och bör dock förbättras ytterligare genom upprättande av en fungerande plaståtervinning. vilket markant skulle minska den brännbara fraktionen och i motsvarande grad öka andelen återvunnet material. I enlighet med lagstiftningens intentioner (se bild nedan) är det idag en mycket begränsad del av landstingets avfall som deponeras. Under de senaste fyra åren har cirka 2,5 % av den totala avfallsmängden gått till deponi. 13

14 Olika projekt för återanvändning av kasserat material pågår dessutom i verksamheterna. Avtal finns bland annat för miljöanpassat omhändertagande av datorer med kringutrustning och under 2012 har försök inletts med inlämning av gamla mobiltelefoner som restaureras och säljs vidare. Återanvändning av inredning och kontorsmöbler sker hos LD Returen. LD Hjälpmedel tar hand om och kasserar uttjänta hjälpmedel från LD och kommunerna i länet. Årligen tas ton hjälpmedel om hand. Av detta lämnas begagnade hjälpmedel, främst rullstolar, rollatorer, sängar och kryckkäppar, vidare som bistånd i ett samarbete med Frälsningsarmén. Ett nytt system med centrala nätverksskrivare inom Hälso- och sjukvården har gjort att mängden returpapper minskat markant. Troligen beror detta på att antalet onödiga utskrifter minskat med det nya systemet som kräver inloggning före utskrift. Ytterligare ett exempel på aktivt arbete för att minska användningen av kopiepapper, DVD-skivor och annat engångsmaterial är Film i Dalarnas systematiska arbete för att genomgående använda digitala media vid aktiviteter som annonsering, information, kommunikation med intressenter och inlämning av tävlingsbidrag. I ett projekt tillsammans med Falu energi och vatten undersöks möjligheterna att göra biogas av matavfallet från Falu lasarett. Projektet planeras fylla två syften. Dels att kunna göra biogas av matavfallet, dels att arbetsmiljön vid hanteringen av matavfallet ska bli bättre. Planen är att undersöka om det går att installera matavfallskvarnar som maler ner avfallet till en tank. Innehållet ska sedan köras till Främby reningsverk i Falun där det planeras att rötas till biogas som kan användas som drivmedel eller för generering av elektricitet. 14

15 Resor och transporter Resor och transporter inom LD bidrar till verksamhetens största negativa miljöpåverkan. Förutom utsläpp av klimatpåverkande koldioxid, genererar motortrafiken även utsläpp av hälso- och miljöskadliga ämnen som kväveoxider och flyktiga organiska ämnen samt hälsoskadliga partiklar. Studier visar att hälsoeffekterna från luftföroreningar är påtagliga och flera tusen svenskar dör årligen i förtid på grund av dessa 3. Många aktiviteter av olika slag pågår inom LD för att minimera resor och transporters miljöpåverkan. Eftersom Dalarna är ett vidsträckt och relativt glest befolkat landskap är dock långa transporter ofta ofrånkomliga. Antalet bilar inom LD har under en följd av år minskat och andelen miljöbilar ökat. Under 2012 har andelen miljöbilar oförändrat varit 77 % av det totala antalet bilar som har minskat med ytterligare 8 %, från 453 bilar år 2011 till 431 år Fyrtio bilar har också bytts ut under Av dessa har endast hälften ersatts med miljöklassade bilar. Orsaken till detta är bland annat behovet av fyrhjulsdrift på smala vintervägar i glesbygd. I och med förändrade regler för utsläppsklassning av bilar från 1 januari 2013 kommer ytterst få av LD bilar att uppfylla de nya miljöbilskraven 4. Resor och transporter - fördelning % 18% 1% 12% 60% Leasing, personbilar Korttidsleasing, personbilar Privat bil i tjänsten Verksamhetsägda fordon Ambulanser Lättambulanser 1% 3 Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 :

16 Den totala körsträckan i landstinget har under 2012 minskat med ytterligare 2 % till km. Ambulanstransporterna har ökat något (5.4 %) medan både användningen av leasingbilar och privat bil i tjänsten har minskat. Ökningen av ambulanstransporter förklaras delvis av nedläggningen av akutsjukvården i Ludvika. Den ökning av ambulanstransporterna som detta medfört är emellertid mindre än förväntad. Total körsträcka (km) Omfattar de resor och transporter som presenteras i cirkeldiagram ovan km År Viktiga aktiviteter för att minska transporternas miljöpåverkan har under 2012 förekommit inom flera förvaltningar. Landstingsservice har upprättat en ny ruttplan för att minska de interna transporterna. De tunga fordonen inom Landstingsservice har också fått nya underhållsplaner och skötselscheman för att minska utsläppen till luft mark och vatten. Anskaffandet av nya avfallskomprimatorer har minskat volymerna av brännbart avfall så att behovet av transporter reducerats med upp till en tredjedel på några enheter. Ett nytt avtal har slutits med Dalatrafik där verksamheternas resekort omfattar både buss och tågresor inom länet. Användningen av resekorten ökar stadigt och antalet resor med Dalatrafik har ökat med 23 %, från resor år 2011 till resor år Kollektivtrafiken skulle kunna nyttjas för tjänsteresor i ännu större omfattning om busskommunikationerna mellan lasaretten förbättrades. En uppföljning av tjänsteresorna med bilpoolsbilar mellan Avesta och Falu lasarett visar till exempel att under 2012 har bilarna gått drygt mil på denna sträcka där direktbuss saknas. 16

17 Besparingar i tid (h) och reskostnader (kr) vid användande av videokonferens h kr Restid Reskostnad År 0 Alla förvaltningar uppger i sina miljöredovisningar en ökande användning av video-webblösningar och telefon för möten och viss vård. Möten på distans via videolänk, webb eller telefon leder både till positiva miljö effekter och till stora ekonomiska besparingar i form av såväl intjänad restid som minskade resekostnader. De 34 videokonferensanläggningarna används allt mer. Under 2012 genomfördes hela videokonferenser vilket är en ökning med 20 % jämfört med år Dessa distansmöten kan enligt en tidigare studie beräknas motsvara en besparing på 3,2 miljoner kr i reskostnader och timmar i restid. Som arbetstimmar motsvarar detta 32 heltidstjänster. De flesta resor som sker i anslutning till LDs verksamhet är patientresor. Endast en liten del av dessa resor registreras och finns med i statistiken. Flera olika aktiviteter för att bidra till att minska patientresornas miljöpåverkan görs. Ett exempel är att kallelse till läkar- eller tandläkarbehandling gäller som bussbiljett hos Dalatrafik. Inom Folktandvården har användningen av mobil klinik för skolbarn ökat med ytterligare 4,5 % (280 barn) under 2012 vilket innebär att hela 17 % av alla barn i Folktandvården undersöktes vid en mobil klinik, oftast på någon skola. Vinsterna är påtagligt minskade resor och ekonomiska fördelar i form av minskat behov av ledighet för föräldrarna. 17

18 Livsmedel Produktion, transport och hantering av livsmedel kan orsaka stor negativ miljöpåverkan vilket har uppmärksammats allt mer under senare år. Det nationella målet att 25 % (kostnad) av de livsmedel som köps inom offentlig sektor ska vara miljömärkta har inte uppnåtts. År 2011 var medelvärdet för offentliga storhushåll 18 % 5. Allt fler landsting och kommuner passerar det nationella målet på 25 %. Under 2012 var medelvärdet för landsting 23 %. De landsting som ligger bäst till i jämförelsen köpte 40 % miljömärkta livsmedel under Inom LD i stort har miljömärkta livsmedel tidigare varit en icke prioriterad fråga. Under de senaste två åren har dock fokus ändrats och andelen miljömärkta livsmedel ökat rejält vilket varit målet. Under 2012 har till exempel all mellanmjölk och alla bananer som köpts in av Kostservice varit miljömärkta. Under år 2012 var andelen miljömärkta livsmedel som köptes in i LD 13 %, en ökning med 4 %-enheter sedan Servicenämnden har under 2012 fattat beslut om målet att Kostservice ska servera 20 % miljömärkta livsmedel, för landstingets skolor ligger målet på 25 %. Den verksamhet inom LD som kommit närmast målet är Fornby folkhögskola som under 2012 serverat 22 % miljömärkta livsmedel

19 Andel miljömärkta livsmedel av total mängd inköpta livsmedel i Landstinget Dalarna, % (kr) % Nationellt medelvärde för landstingen år 2012 (23 %) Nationellt mål för andelen miljömärkta livsmedel i offentlig sektor ( År En hel del andra aktiviteter för att minska livsmedlens miljöpåverkan genomförs i verksamheterna. Kostservice utför mätningar av måltidssvinnet från patientmaten vid Falu lasarett samt från restaurang Gastronomen i Falun för att kunna minimera detta. Mätningar vid upprepade tillfällen de två senaste åren visar att varje gäst hos Gastronomen slänger i medeltal ca 60 g mat. Under en månad motsvarar detta omkring 650 kg matavfall. Svinnet från patientmåltider på avdelningarna har genom förbättrade rutiner och ökad medvetenhet på avdelningarna kunnat minskas från 11,4 % under år 2011 till 10,0 % år Ambitionen finns att årstidsanpassa grönsaksbufféerna både på Falu lasarett och på folkhögskolorna. Förändringen har visat sig vara svår att genomföra eftersom kunderna efterfrågar exempelvis gurka och tomater året om. Förhoppningsvis ändras attityderna kring detta med tiden genom ökande kunskaper i frågan. På Fornby folkhögskola hålls också minst en kött- och fiskfri dag på matsedeln per vecka för att minska matens miljöpåverkan. I samband med central kostupphandling görs en hel del för att öka sortimentet av miljömärkta varor men också för att försöka få lokala producenter att lämna anbud för avtal om leverans till LD. 19

20 Kemiska produkter och läkemedel Kemiska produkter Flera aktiviteter pågår för att minska miljöpåverkan från kemiska produkter i verksamheterna. Landstingsservice samarbetar med Landstingsfastigheter, byggkonsulter, arkitekter och kunder i samband med renoveringar och nybyggnation för att välja ytskikt som kräver så lite kemiska produkter som möjligt vid underhåll. Landstingsfastigheter arbetar för att byggmaterial ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt. Den nya vårdbyggnaden vid Falu lasarett planeras att nå högsta klass i klassificeringen som Miljöbyggnad. Alla kemiska produkter som används inom LD finns registrerade i ett landstingsövergripande kemikalieregister. I verksamheterna finns utbildade kemikalieregistratorer som sköter inventering och uppföljning av registret. Fortsatta utbildningar för kemikalieregistratorer har genomförts under året. Kemikalieregistret utgör även ett viktigt verktyg för verksamheternas systematiska miljöarbete genom att det bidrar till ökad medvetenhet om kemikalieanvändningen. Kemikalieregistret innebär möjlighet att på både lokal och central nivå identifiera farliga kemiska produkter som bör bytas ut. Inom EU och i Sverige pågår ett arbete att fasa ut påvisat hälso- och miljö farliga kemiska produkter (utfasningsämnen) samt att successivt minska hälso- och miljöriskerna från mindre farliga kemiska produkter (riskminskningsämnen). Under 2012 har landstinget avsevärt minskat förbrukningen av riskminskningsämnen och till viss del även av utfasningsämnen. Total inom landstinget minskade förbrukningen av riskminskningsämnen med 318 kg, vilket motsvarar 36 % minskning, jämfört med Detta medför minskad miljöpåverkan till luft, mark och vatten

21 Läkemedel Utvecklingen av ökad antibiotikaresistens hos bakterier på grund av stor antibiotikaanvändning och spridning av antibiotika i miljön har skärpt sjukvårdens fokus på att minska onödig användning av antibiotika. Nya riktlinjer för förskrivning har tagits fram och förskrivningen följs upp nationellt. Den totala antibiotikaförskrivningen i Sverige har under 2012 minskat med nästan 3 %. Landstinget Dalarna har fortsatt en av de lägsta användningarna av antibiotika i landet och även här har förskrivningen minskat något jämfört med år Många läkemedel har bevisade negativa miljöeffekter även i låga halter i vattenekosystem. Kunskap om läkemedlens miljöeffekter är därför av yttersta vikt för att kunna nå det nationella miljömålet Giftfri miljö. LD läkemedelskommitté uppmärksammar läkemedels miljöpåverkan vid framtagandet av LD baslista för läkemedel. Däremot är inte målet att utbilda förskrivande personal kring läkemedels miljöeffekter uppfyllt då ingen utbildning genomförts under kvartal/antibiotika-kvartal pdf 21

22 Lustgasanvändningen som under de senaste fyra åren har minskat markant och bidragit till minskande växthusgasutsläpp från verksamheten, har under 2012 ökat med hela 48 %. Orsaken till den stora ökningen är oklar. Verksamheten har inte förändrats påtagligt och det mesta tyder på att det handlar om mätfel under 2010 och Folktandvården har dokumenterat en minskad användning av lustgas under Ett bakslag för miljöarbetet kring lustgas är också att den planerade installationen av en lustgasreningsanläggning i den nya vårdbyggnaden vid Falu lasarett inte kommer att bli av på grund av omprioriteringar i investeringsbudgeten. Utsläpp lustgas (ton CO 2 -ekvivalenter) GWP ton År 22

23 Upphandling och inköp Verksamhetens indirekta miljöpåverkan genom använda varor och tjänster kan påtagligt reduceras genom att ställa miljökrav i samband med upphandlingar. Nationellt finns ett aktivt arbete inom Miljöstyrningsrådet att upprätta miljökrav för olika varugrupper. 7 Intresset för relevanta miljökrav har ökat även inom LD. Under 2012 har miljöavdelningens kompetens efterfrågats vid flera tillfällen i samband med centrala upphandlingar. Miljöaspekten finns också med i de underlag som upprättas vid alla upphandlingar. Upphandling av förbrukningsvaror till LD görs i ett samarbete mellan flera landsting kallat Varuförsörjningen. LD miljöavdelning deltar aktivt i Varuförsörjningens miljögrupp. Under 2012 har miljögruppen tagit fram nya riktlinjer Miljö- och hälsoanpassad upphandling 8 för varuförsörjningens arbete. Ytterligare exempel på miljögruppens arbete är de miljöguider, för batterier och ljuskällor samt för handskar, som tagits fram under året för att underlätta för verksamheterna att göra bra miljöval. Miljögruppen har också utbildat Varuförsörjningens personal kring uppdateringar i riktlinjer, baskrav och rutiner för miljökrav. Utbildningen omfattade även etiska och sociala riktlinjer, problembilden i produktionsländerna och hur de etiska kraven följs upp. Ett gemensamt arbete pågår för att ta fram jämförelser mellan engångs- och flergångsmaterial avseende funktion, livslängd och kostnader med fokus på frågan hur miljö- och hälsoanpassad upphandlingen blir

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-06-01 Sida 1 (2) Administrativ enhet Dnr LD15/00576 Uppdnr 1085 2015-05-18 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-06-01 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Dnr LD15/00576, LS 2015-06-01 11, LF 2015-06-15--16 16 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning resultat av miljöarbetet 2014... 4 Miljöpolicy för Landstinget Dalarna... 6 Miljömålsarbete...

Läs mer

Miljöredovisning 2008

Miljöredovisning 2008 Miljöredovisning 2008 Innehåll Sida Förord av landstingsdirektören...3 Miljöpolicy för Landstinget Dalarna...4 Miljöpåverkan och betydande miljöaspekter...5 Sammanfattning av miljöarbetet 2008...6 Miljömålsarbete...8

Läs mer

Sammanfattning. 1. Systematiskt miljöarbete. Detaljerad miljöredovisning 2011

Sammanfattning. 1. Systematiskt miljöarbete. Detaljerad miljöredovisning 2011 WWigge 120215 1(6) Sammanfattning 2011 sammanfördes förvaltningarna för kultur och skola till en gemensam Kultur- och bildningsförvaltning. Dessutom övergick Älvdalens Naturbruksgymnasium i bolagsform

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

000 2?O. I Landstinget. [)AlARNA. Miljäredovisning. Dor LD..., LS...,..., LF...,...

000 2?O. I Landstinget. [)AlARNA. Miljäredovisning. Dor LD..., LS...,..., LF...,... 000 2?O I Landstinget [)AlARNA Miljäredovisning 2010 Dor LD..., LS...,..., LF...,... 000221 Innehåll Sida Förord av landstingsdirektören... 3 Miljöpolicy för landstinget Dalarna... 4 Miljöpåverkan och

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014.

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014. Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 27-22. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214. Miljöredovisning för år 211 Sammanfattning Detaljmål 211 214 211 Resultat 211 1.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Miljöredovisning 2009. Landstinget Sörmland

Miljöredovisning 2009. Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Foto: Catharina Krumlinde 2010-02-22 Landstinget Sörmland Miljöenheten Innehåll SAMMANFATTNING... 2 A. EFFEKTIVT MILJÖARBETE... 3 1. STYRNING AV MILJÖARBETET...3 2. UPPHANDLING...

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Postadress: Mölnlycke

Postadress: Mölnlycke MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2013 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Mats Fredriksson Telefon: 031-7246470 Sammanfattning Översikt

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 2 (6) Innehållsförteckning 0. Hållbarhetspolicy...3 1. Varor...3 2. Avfall och kretslopp...4 3. Transporter...4

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete Universiteten har en nyckelroll KI har tillsammans med andra universitet och lärosäten världen över en nyckelroll i arbetet att nå en hållbar utveckling.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Mål Målvärde 2007 2009 Målvärde 2008-2010 Koldioxidutsläppen från Jämtlands läns landstings fordonstrafik ska minska

Mål Målvärde 2007 2009 Målvärde 2008-2010 Koldioxidutsläppen från Jämtlands läns landstings fordonstrafik ska minska Upprättad av Åsa Paletun 2009-09-21 reviderad 2009-12-07 Miljöbokslut för 2008 I enlighet med landstingets miljöledningssystem och EMAS-registrering publiceras miljöbokslutet på intranätet samt görs tillgängligt

Läs mer

Miljöpolitiskt program 2013 2017

Miljöpolitiskt program 2013 2017 Miljöpolitiskt program 2013 2017 Miljöarbetet i Landstinget Västmanland ska bidra till en minskad klimatpåverkan och en bättre folkhälsa Världens länder fick 1992 ett gemensamt uppdrag vid FN:s konferens

Läs mer

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Rektor har beslutat att hela universitet ska miljöcertifieras innan utgången av 2016. ISO 14001 Internationell standard för miljöledningssystem Grundkravet:

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet.

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet. Beskrivning av miljöarbetet på Vaxholms Kastell Vaxholms Kastell, nedan kallat Kastellet är ett resultatområde inom Strömma Turism och Sjöfart AB, nedan kallat Strömma. Strömmas miljöpolicy är övergripande

Läs mer

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 PROTOKOLL UTDRAG Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 Tid: 2015-06-02 kl.13.00-16.10 Plats: Rosensalen, Rosenlunds vårdcentrum 54 RJL 2015/ 1093 Revidering av program för hållbar utveckling

Läs mer

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Norrbottens läns landstings miljöpolicy

Norrbottens läns landstings miljöpolicy Norrbottens läns landstings miljöpolicy Miljöpolicyn anger färdriktningen för landstingets miljöarbete 2 Varje generation är skyldig att vårda jordens naturresurser och livsmiljöer så att kommande släkten

Läs mer

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11 MILJÖBERÄTTELSE Verksamhetens namn Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB Gatuadress: Alidelundsgatan 11 Postadress: Box 502 501 13 Borås Miljösamordnare: Per-Arne Persson Telefon:

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål

Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål PRESSMEDDELANDE 2010-04-20 Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål Axfood presenterar sitt hållbarhetsprogram, med några av de tuffaste klimatmål som finns i branschen, på en presskonferens

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar VERKSAMHETSSYSTEM Miljöpolicy och miljömål Generella dokument nr: 00-08 Fastställd av styrelsen 2013-02-13 Ekologigruppen AB Miljöpolicy Ekologigruppens verksamhet genomsyras av en strävan mot ett samhälle

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Miljöprogram 2014-2016 Capio S:t Görans Sjukhus

Miljöprogram 2014-2016 Capio S:t Görans Sjukhus Ingår i Miljöledningssystem 14001 Titel: Miljöprogram - Capio St Görans Sjukhus.doc Dokumentkategori: Plan Dokumenttyp: Styrande Enhet: Capio St Görans Sjukhus Dokumentägare: Britta Wallgren, VD Capio

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

ISV:s miljöhandlingsplan 2013-2015

ISV:s miljöhandlingsplan 2013-2015 ISV:s miljöhandlingsplan 2013-2015 ISV:s miljöhandlingsplan bygger på de fyra miljömålsområden som LiU:s miljöarbete utgår från. Dessa fyra miljömålsområden utgår från universitetets miljöutredning men

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2014

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2014 MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Griftegårdsavdelningen Tranås kommun Gatuadress: Griftegårdsgatan 1 Postadress: Tranås kommun 573 82 Tranås Miljösamordnare: Anki Lantz Telefon:

Läs mer

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och förordning (SFS 2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor,

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 Revision A mars 2009 Revision B mars 2011 Revision C april 2012 INNEHÅLL MILJÖLEDNINGSSYSTEM 3 Vår miljöpolicy 3 Våra riktlinjer 3 Våra miljömål

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Miljö- och energiplan. för Landstinget Västernorrland 2015-2019. Antagen av Landstingsstyrelsen 2014-05-06

Miljö- och energiplan. för Landstinget Västernorrland 2015-2019. Antagen av Landstingsstyrelsen 2014-05-06 Miljö- och energiplan för Landstinget Västernorrland 2015-2019 Antagen av Landstingsstyrelsen 2014-05-06 Innehåll Miljö- och energipolicy...5 Inledning...6 Energi... 9 Transporter...11 Avfall...13 Läkemedel...15

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Polisens miljöarbete. Planering av miljöförbättrande aktiviteter inom arbetet med verksamhetsplanen

Polisens miljöarbete. Planering av miljöförbättrande aktiviteter inom arbetet med verksamhetsplanen Polisens miljöarbete Planering av miljöförbättrande aktiviteter inom arbetet med verksamhetsplanen Inledning Polismyndigheten ska sträva efter att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle. Begreppet

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Klimateffektivt Resurseffektivt Hälsofrämjande Ansvarstagande

Klimateffektivt Resurseffektivt Hälsofrämjande Ansvarstagande 1 (8) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Miljö FÖRSLAG MÅLOMRÅDEN MILJÖ STEG 6 2010-01-26 Bilaga 2 1. Förslag Det här dokumentet innehåller ett förslag på målområden till ett kommande program för Stockholms

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2013

MILJÖREDOVISNING 2013 MILJÖREDOVISNING 2013 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2012

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2012 Miljöredovisning Verksamhetsåret 2012 DocuPartnerAB Snabbfakta DocuPartnerär ett svenskt företag huvudsakligen verksamt inom försäljning av produkter och tjänster relaterade till utskrift- och dokumenthantering.

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2012

MILJÖREDOVISNING 2012 MILJÖREDOVISNING 2012 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljökravsbilagor Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljöprogram inom Partnerskapet Förändringar dec 2013 Uppdatering från 2010 års version Omarbetade mål från km-andelar förnybart Till

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Hållbar utveckling. att arbeta för ett friskare, tryggare och rikare liv.

Hållbar utveckling. att arbeta för ett friskare, tryggare och rikare liv. Hållbarhetsprogram 2014-2017 Hållbar utveckling för ett friskare, tryggare och rikare liv Att arbeta strategiskt för att minimera vår påverkan på miljön är att arbeta för ett friskare, tryggare och rikare

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 SABOs miljörapport baseras på den årliga miljöenkäten som skickas ut varje år till alla SABOs medlemsföretag. Trender i årets miljöenkät: solceller,

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Miljömål och handlingsplan för miljöarbete

Miljömål och handlingsplan för miljöarbete UFV 2012/1918 Miljömål och handlingsplan för miljöarbete 2013-2015 Fastställd av rektor 2013-04-23 Innehåll Bakgrund 3 Beskrivning av miljöledningssystem 3 Övergripande miljömål 4 Handlingsplanens upplägg

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Miljöredovisning 2007 LASARETTET I YSTAD

Miljöredovisning 2007 LASARETTET I YSTAD Miljöredovisning 2007 LASARETTET I YSTAD Miljöredovisning 2007 2 (9) INNEHÅLL Innehållsförteckning..2 Verksamhetsbeskrivning..3 Miljöpåverkan 3 Organisation och ledning.4 Kommunikation. 5 Redovisningsprinciper.

Läs mer