Miljöredovisning 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöredovisning 2014"

Transkript

1 Miljöredovisning 2014 Dnr LD15/00576, LS , LF

2 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning resultat av miljöarbetet Miljöpolicy för Landstinget Dalarna... 6 Miljömålsarbete... 7 Systematiskt miljöarbete... 8 Energi Avfall Resor och transporter Livsmedel Kemiska produkter och läkemedel Upphandling och inköp Klimatpåverkan Inför Omslag: Pärlemorfjäril Foto: Mostphotos 2 2

3 Förord Landstinget Dalarna bedriver i stora delar ett miljöarbete som ger effekt i form av minskad miljöpåverkan. Det visar resultaten från såväl revisionsgranskning som jämförelser med andra landsting. Det finns dock områden som kan förbättras ytterligare. Rapporten från extern revisionsgranskning visar exempelvis att kopplingen mellan politiker och tjänstemannaorganisationen kan förbättras. Landstinget behöver ta fram tydligare mål inom prioriterade områden och att dessa återkopplar uppdraget som anges i Landstingsplanen. Med tydligare mål blir det viktigt att genomföra tätare uppföljning av miljöarbetet så att det finns aktuell bild över det pågående miljöarbetet. Den nationella jämförelsen mellan landsting och regioner visar att vi är fortsatt en av de bästa när det gäller energianvändning och förskrivning av antibiotika. När det gäller miljömärkta livsmedel ligger vi bland de sista men vad som är glädjande är att vi har en väldigt positiv trend. På bara några år har vi gått från en väldigt blygsam nivå till att nå knappt 27 % miljömärkta livsmedel under Här är ett gott exempel där politiska beslut om ökad mängd miljömärkta livsmedel genererat mål och aktiviteter och regelbunden uppföljning ute i verksamheterna. En stor positiv nyhet under året är den returverksamhet som dragits igång. Genom annonsering på vårt intranät kan exempelvis överskott av möbler och kontorsmaterial byta ägare internt. Tjänsten som kallas LD Returen startades i september och fram till årets slut hade produkter till ett värde av cirka kr bytt ägare. LD Returen har en positiv effekt på både miljö och ekonomi. Karin Stikå-Mjöberg Landstingsdirektör 3 3

4 Sammanfattning resultat av miljöarbetet 2014 Miljöredovisningen är en uppföljning av Landstinget Dalarnas miljöarbete med utgångspunkt i Landstingsplanen, Landstingets miljöplan samt förvaltningarnas miljöredovisningar. Miljödata för 2014 har hämtats ur verksamhetsgemensamma system samt ur förvaltningarnas miljöredovisningar. I värderingen av till vilken grad miljömålen uppfyllts används nedanstående symboler: I värderingen av till vilken grad miljömålen uppfyllts används nedanstående symboler: Målet uppfyllt Målet ej uppfyllt, arbetet går enligt plan Målet ej uppfyllt, arbetet går ej enligt plan Systematiskt miljöarbete Målet Certifierbart miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 är delvis uppnått. Certifierade verksamheter (Landstingsservice, Landstingsfastigheter och Folktandvården Jakobsgårdarna) har genomgått externa revisioner med goda resultat. Internrevision inom övriga Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Central förvaltning har inte genomförts som planerat. Landstingets revisorer har under året genomfört revision på miljöarbetet. Resultatet visar att det i vissa delar bedrivs ett väl fungerande miljöarbete. Förbättring bör ske avseende dialog mellan politiker och tjänstemannaorganisationen så att det skapas en större tydlighet mellan landstingsplan och miljöplan med uppföljningsbara mål och aktiviteter. Landstingets miljöhandbok har inte införlivats i det övergripande ledningssystemet så snabbt som det var tänkt. Energi Målet Energieffektivisering är uppnått. Den totala energianvändningen i landstingets fastigheter har minskat med 2 % under Både elanvändningen och värmeanvändningen minskade under året. Andelen förnybar el är fortsatt 100 % där 50 % kommer från vattenkraft och 50 % vindkraft, andelen förnybar värme uppgick till 96 %. Avfall Målet Förebygga avfall är inte uppnått men arbetet har under året utvecklats. Bland annat har Landstingets återbruksverksamhet av möbler och varor byggs ut för att minska behovet av nyinköp. Det finns en trend att pappersfraktionen minskar och det har till stor del att göra med att flera förvaltningar arbetat aktivt med att minska utskrifter och därmed har pappersförbrukningen gått ner. Dock så har landstinget inte lyckats få ner mängden brännbart avfall eller det smittförande/kliniska avfallet som fortsatte att öka under

5 Resor och transporter Målet Minska resors och transporters miljöpåverkan är inte uppnått. Den totala körsträckan för resor i tjänsten ökade för första gången. Såväl nyttjandet av leasingbilar som verksamhetsägda fordon ökade. Ambulansverksamheten står för en relativt stor ökning, 23 %, i antal körda km. Till största delen drivs våra fordon med diesel vilket gör att vi inte uppfyller uppdraget i landstingplanen om att få in förnybara bränslen. Livsmedel Målet Minska miljöpåverkan från livsmedel i Landstinget Dalarna är uppnått. Andelen miljömärkta livsmedel fortsätter att stadigt öka och uppgår nu till 26,6 %. En bred ökning sker i samtliga kök som landstinget driver. Kemiska produkter och läkemedel Målet Minska miljöpåverkan från kemiska produkter och läkemedel är delvis uppnått. Landstinget Dalarna är ett av de landsting som förskriver minst antal antibiotikarecept per invånare i landet. Verksamheterna behöver bli bättre på att riskbedöma kemikalier och utifrån det bedöma om eventuellt utbyte av kemikalier. Upphandling och inköp Målet Ställa miljökrav vid upphandlingar är uppnått. Landstingets upphandlingsenhet ställer miljökrav i samtliga upphandlingar och Säkerhets- och Miljöavdelningen har bistått upphandlarna där så har krävts. Landstinget har även varit aktiva i samarbetet inom Varuförsörjningen för att det ska ställas miljökrav vid upphandlingarna. 5 5

6 Miljöpolicy för Landstinget Dalarna fastställd av Landstingsfullmäktige En god miljö är en förutsättning för god hälsa. Landstinget Dalarna är länets största arbetsgivare med verksamhet inom vård, utbildning och kultur och har som stor aktör i samhället en viktig roll i arbetet för en bättre miljö. Miljöarbetet ska bedrivas systematiskt och med ständiga förbättringar. I Landstinget Dalarna ska vi ta vår del av miljöansvaret i samhället och låta hänsyn till miljön vara en naturlig del i all verksamhet genom att: Arbeta för att förebygga och minska utsläppen av klimat- och miljöskadliga ämnen till luft, mark och vatten Hushålla med naturens resurser för att minska avfallsmängderna Följa lagar och andra krav Sprida och fördjupa kunskaper om ekologiskt hållbar utveckling bland medarbetare och förtroendevalda Göra miljöbedömningar inför beslut Ställa miljökrav vid upphandling av varor och tjänster Samverka med andra organisationer för ett ekologiskt hållbart samhälle Informera om landstingets miljöarbete 6 6

7 Miljömålsarbete Landstinget Dalarna är länets största arbetsgivare och bedriver verksamheter som berör alla som vistas i länet. I båda dessa roller har landstinget en viktig roll i arbetet för en bättre miljö, både i och utanför Dalarna. Det miljöarbete som bedrivs inom landstinget utgör en del av de regionala insatserna för att nå de sexton nationella miljökvalitetsmålen. Landstingets verksamhet har direkt eller indirekt påverkan inom alla dessa mål och har fått huvudansvar för vissa aktiviteter i Dalarnas miljömål Dessa aktiviteter återfinns inom Avfall och resurshushållning, Skog, Folkhälsa samt Offentliga verksamheters egen miljöpåverkan. Med det regionala miljöarbetet bidrar Landstinget Dalarna även till att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Den största miljöpåverkan från Landstinget Dalarnas verksamheter härrör, utan inbördes rangordning, från: Avfall utsläpp till luft, mark och vatten Energianvändning utsläpp till luft Kemiska produkter och läkemedel - utsläpp till vatten och luft Livsmedel utsläpp till luft, mark och vatten Lustgasanvändning utsläpp till luft Transporter utsläpp till luft, mark och vatten Upphandling av varor och tjänster utsläpp till luft, mark och vatten Utifrån landstingets miljöpolicy, nationella och regionala miljökvalitetsmål samt inventering av miljöpåverkan från landstingets verksamheter har övergripande målområden för miljöarbetet fastställts i Landstinget Dalarnas miljöplan En viktig del i för att nå de nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmålen är att samverka i både nationella och regionala nätverk. Landstinget deltar aktivt med representanter i de nationella nätverken Varuförsörjningens miljö- och materialgrupp, Landstingens nätverk för läkemedel och miljö, Landstingens miljönätverk - NÄMIL, Landstingens miljöchefer (LMC), Landstingens och Regionernas Avfallsråd (LRA), Nationella substitutionsgrupperna för kemikalier i varor och för kemiska produkter samt tandvårdsprodukter. Landstinget är även aktiv i de regionala nätverken Byggdialog Dalarna, Nätverket för hållbar konsumtion och Nätverket för Avfallsförebyggande som samordnas av Länsstyrelsen. 7 7

8 Systematiskt miljöarbete Landstinget Dalarna ska ha ett systematiskt miljöarbete för att minska miljöpåverkan och hitta ständiga förbättringar inom organisationen. Miljöarbetet ska bedrivas enligt standarden ISO 14001:2004 som det beskrivs i figuren nedan. Det finns tre verksamheter inom Landstinget som är certifierade enligt standarden, Landstingsservice, Landstingsfastigheter och Folktandvården Jakobsgårdarna. Landstingets miljöorganisation Det är chefer i linjeorganisationen som har ansvaret för miljöarbetet. Som stöd i arbetet har landstinget byggt upp en miljöorganisation bestående av miljösamordnare på respektive förvaltning och miljöombud i varje verksamhet. Landstinget har även en central Säkerhets- och miljöavdelning som ska stödja samtliga förvaltningar. För att samordna miljöarbetet inom Landstinget bildar förvaltningarnas miljösamordnare tillsammans med representanter från Säkerhets- och miljöavdelningen Miljörådet. Landstinget har en fungerande miljöorganisation, dock finns det brister inom framförallt Central förvaltning där verksamheterna saknar miljöombud. Ledningens genomgång I det systematiska miljöarbetet är ledningens genomgång en viktig del. Där sker den formella återkopplingen mellan de olika ledningsnivåerna inom landstinget. För att kedjan ska fungera, från verksamhet till landstingsledningen och tillbaka krävs det att ledningens genomgång genomförs på verksamhetsnivå, förvaltningsnivå och på högsta ledningsnivå. Ledningens genomgång har inte genomförts inom samtliga förvaltningar eller i den högsta ledningen. Ledningens genomgång måste utvecklas och genomföras för att Landstinget ska kunna driva ett systematiskt miljöarbete. 8 8

9 Utbildning och kommunikation För att hålla miljöarbetet aktuellt och upprätthålla kompetensen inom organisationen så ska utbildningar och kunskapsspridning till anställda och förtroendevalda genomföras kontinuerligt. Det har anordnats träffar för miljöombuden inom samtliga förvaltningar under året, några av tillfällena har varit webbsända för att nå ut till så många som möjligt. Grundkurs i miljö för chefer och miljöombud anordnades vid två tillfällen under 2014, samt en fortsättningskurs. För övriga anställda finns det en webbutbildning på intranätet som ska genomföras för att få den grundläggande miljökunskapen. Under året har tre digitala nyhetsblad tagits fram som både publicerats på intranätet och skickats till samtliga miljöombud. Nyhetsbladet är ett sätt för Säkerhets- och miljöavdelningen att kontinuerligt kommunicera ut vad som är på gång inom miljöområdet. Avvikelser och förbättringsförslag Grunden i ett miljöledningssystem är att arbeta med ständiga förbättringar. Då behöver organisationen ett strukturerat sätt att rapportera in avvikelser och förbättringsförslag. Landstingets verksamheter ska använda det gemensamma avvikelsehanteringssystem, Synergi för det ändamålet. Det görs dock inte i någon större omfattning och under året har bara ett fåtal miljöavvikelser rapporterats in. Den bristande rapporteringen av avvikelser medför att landstinget får svårigheter med att upprätthålla ett systematiska miljöarbete. Ytterligare en brist i avvikelsehanteringen är att det fortfarande finns verksamheter som inte har tillgång till avvikelsehanteringssystem. Miljöbedömningar Ett certifierbart miljöarbete kräver att verksamheten inför beslut genomför en bedömning av beslutets miljöeffekter. Miljöbedömning finns med som en integrerad del av underlaget för politiska beslut i Landstinget Dalarnas ärendehandbok. Kvalitén i miljöbedömningarna är dock av högst varierande kvalitet och Säkerhets- och miljöavdelningens kompetens borde utnyttjas i betydligt större utsträckning. Uppföljning För de tre verksamheterna som är certifierade, Landstingsfastigheter, Landstingsservice och Folktandvården Jakobsgårdarna har det under året genomförts externa revisioner av ett certifieringsbolag med godkända resultat. Inom förvaltningarna ska miljöarbetet följas upp genom planerade intern revisioner på verksamhetsnivå. Intern revisioner har genomförts enligt plan för Landstingsservice, Landstingsfastigheter, Folktandvården och Kultur och Bildningsförvaltningen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Central förvaltning saknar i dagsläget en aktuell revisionsplan och arbetet med intern revisioner är bristfälligt. Det finns ett antal troliga anledningar till bristerna såsom införandet av det nya ledningssystemet, tidsbrist i verksamheterna och brist på intern revisorer. 9 9

10 Extern granskning Under 2014 har landstingets revisorer genomfört en granskning med syfte att bedöma om styrelsens övergripande strategiska styrning och ledning av landstingets miljöarbete på mest effektivt sätt bidrar till att uppfylla såväl nationella som regionala och interna miljömål. I resultatet av granskningen framgår att miljöarbetet i granskade verksamhetsgrenar (Landstingsservice och Landstingsfastigheter) på förvaltningsnivå baseras på ett väl fungerande miljöledningssystem. Inom vissa områden uppvisas ett synnerligen framgångsrikt miljöarbete. Däremot upplevs det konkreta miljöarbetet ha en liten koppling till landstingsstyrelsens ledning och prioriteringar. Förvaltningarnas höga grad av frihet i arbetet skulle teoretiskt kunna medföra en hög grad av eget ansvarstagande och initiativkraft. Dock bedömer revisorerna att Landstinget Dalarnas miljöarbete skulle, med en mer direkt styrning, öka möjligheterna att uppfylla såväl nationella som regionala och interna miljömål. Framförallt behöver det säkerställas att alla väsentliga aspekter omfattas av mål och program som ger resultat. För närvarande är risken stor att vissa målområden inte får nödvändigt fokus och stöd. Utveckling av miljöarbetet Miljöarbetet i landstinget börjar involvera hållbarhetsfrågor i allt större utsträckning för att på så sätt ge en helhetsbild av landstingets totala påverkan på samhället och miljön. I begreppet hållbarhet ingår miljö, sociala och ekonomiska faktorer. Ett exempel är Kultur och bildningsförvaltningen som under året började ta ett helhetsgrepp kring miljö och hållbar utveckling. De har genomfört ett projekt där de identifierat vilka verksamheter inom förvaltningen som har aktiviteter kring hållbar konsumtion. Syftet var att få en samlad bild av vilka utåtriktade aktiviteter som förvaltningen är engagerad i. När sammanställningen var klar visade resultatet en stor bredd av aktiviteter. Bland annat togs hållbar konsumtion upp vid allt från kurser, rådgivning och information till opinionsbildning. Upphandlingsenheten på Central förvaltning tar nu även med socialt hänsynstagande i samtliga upphandlingar, enligt den uppförandekod som samtliga landsting och regioner i Sverige har skrivit under. Energi Ur miljösynpunkt är det viktigt att ha så effektiv energianvändning som möjligt samt ställa krav på förnybara energikällor. Landstinget har lyckats skapa ett fungerande samspel mellan hyresgäster, driftoperatörer och fastighetsägare vilket gjort Landstinget Dalarna till ett av Sveriges mest energieffektiva landsting. Under 2014 var energianvändningen 164,6 kwh/m 2 vilket är en minskning med 2,0 % jämfört med Med energianvändning avses summan av elanvändning och värmeanvändning. Elanvändningen minskade med 0,5 % medan värmeanvändningen minskade med 3,6 %. Sedan 2012 kommer all el som landstinget använder från förnybara källor. Under 2014 har fördelningen varit 50 % från vindkraft och 50 % från vattenkraft. Värmen till landstingets fastigheter har till 96 % kommit från förnybara källor. Drift- och servicepersonalen har en viktig roll i arbetet med att effektivisera energianvändningen. Ett exempel är att de kontinuerligt rapporterar och åtgärdar läckande kranar, toaletter och blinkande lysrör samt det systematiska arbetet med energioptimering

11 Total energianvändning (kwh/m 2 lokalyta) kwh/m År Verksamheter som inte ligger i lokaler som ägs av landstinget finns inte med i ovanstående statistik, exempelvis Fredriksbergstvätten, Borlänge sjukhus och LD Hjälpmedel. De verksamheter som finns i lokaler som förvaltas av Landstingsfastigheter kan teckna miljökontrakt. Ett miljökontrakt innebär att verksamheterna förbinder sig att aktivt arbeta med källsortering av avfall och minska energianvändningen. I gengäld erhåller dessa verksamheter 2 % lägre hyra. Under 2014 var det 76 % av verksamheterna som hade tecknat miljökontrakt vilket är samma nivå som under När Fredriksbergstvätten etablerades 2009 drevs det med eldningsolja med en relativt stor miljöpåverkan som följd. En investering i pelletspannor har gjort att förbrukningen av eldningsolja 2014 endast är 15 % jämfört med Minskningen mellan dessa år är cirka 145 m 3 olja. Avfall Den nationella strategin för avfall ligger till grund för det arbete som Landstinget driver. Där är det fastslaget att avfallsförebyggande är det första steget i avfallshanteringen. För landstingets del innebär det att arbetet börjar redan vid upphandling och inköp av varor då det kommer påverka hur effektiv avfallshanteringen kan bli. Landstinget arbetar framförallt med Varuförsörjningen i dessa frågor, så att det ställs miljökrav som medför att avfallsmängden kan minska. Ett begrepp som diskuterats nationellt under året är materialåtervinningsgraden. Materialåtervinningsgraden är ett nyckeltal för hur mycket av den totala avfallsvolymen som kan återvinnas till nytt material igen. Exempel på återvinningsbart avfall är plast, papper och glas medan brännbara avfallet, farliga avfallet och deponi är exempel på avfall som inte materialåtervinns. Landstinget Dalarnas totala materialåtervinningsgrad uppgår exkl. matavfall till 21 %, om matavfallet räknas in så är materialåtervinningsgraden 32,6 %. Det finns relativt stora variationer mellan lasaretten vilket visar att landstinget måste utveckla källsorteringen ytterligare. En åtgärd som genomfördes under 2014 var att landstinget kunde ordna med mottagare för plast från Mora- och Ludvika lasarett och därmed kan plast återvinnas från samtliga lasarett

12 Exempel på aktiviteter Säkerhets- och miljöavdelningen och Landstingsservice har under året utvecklat landstingets återbruksverksamhet för möbler och varor. Genom att återanvända möbler och varor som annars hade kasserats så förebygger landstinget avfall och minskar användningen av naturens resurser. Från att LD Returen varit en tjänst som framförallt har erbjudits på Falu lasarett, har den nu tillgängliggjorts för samtliga verksamheter via en annonstjänst på intranätet. LD Returen på Navet lanserades första september 2014 och fram till årsskiftet hade 52 artiklar förmedlats till andra verksamheter. Det har gett Landstinget en besparing på minst kr mot om verksamheterna valt att köpa nya möbler. Förråd för LD Returen, Falu lasarett LD Hjälpmedel har tillsammans med kommunerna ett aktivt arbete för att återanvända så mycket hjälpmedel som möjligt. Hjälpmedel som fortfarande är funktionella men inte kan/får återanvändas i länet skänker LD Hjälpmedel till biståndsverksamhet. Under 2014 skickades uppskattningsvis ton hjälpmedel till bistånd. Nätverk Landstinget fortsätter driva det nationella Avfallsrådet för landsting och regioner, där landstingen samarbetar i sakfrågor, svarar på nationella remisser och utbyter erfarenheter. På regional nivå har landstinget gått med i ett nätverk för avfallsförebyggande som Länsstyrelsen har initierat. Nätverket består av kommuner, kommunala avfallsbolag och landstinget med syfta att byta erfarenheter och skapa ett forum för samverkan kring avfallsförebyggande åtgärder. Resor och transporter Landstingets olika verksamheter finns utspridda runt om i länet vilket skapar ett stort behov av resor och transporter. Det innebär att resor och transporter genererar en negativ miljöpåverkan. Landstingets nyttjande av personbilar och övriga transportfordon ger upphov till utsläpp av koldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen samt hälsoskadliga partiklar

13 Total körsträcka (km) km År Den totala körsträckan med bil i tjänsten inom landstinget har minskat varje år från 2005 till Under 2014 bröts dock trenden, den totala körsträckan uppgick till 12,3 miljoner km vilket var en ökning med 1,0 miljoner km (9,2 %) jämfört med Ökningen har varit på bred front vilket innebär att samtliga ingående områden har ökat sin körsträcka. En stor del av ökningen står dock ambulansverksamheten för (ambulanser och lättambulanser). Ökningen för dessa är 23 % vilket motsvarar knappt 0,8 miljoner km. Resor och transporter - fördelning % 24% 4% 13% 1% 48% Leasing, personbilar Korttidsleasing, personbilar Privat bil i tjänsten Verksamhetsägda fordon Ambulanser Lättambulanser Antalet personbilar i Landstinget har minskat något. Under 2014 fanns 354 stycken vilket är sex bilar färre än under Dock klarar endast en (1) av dessa bilar de nya kraven för miljöbilar. Det kan jämföras med att 70 % av bilarna klarar kraven för miljöbil enligt den tidigare definitionen. Men det är ändå en försämring i jämförelse med 2013 då siffran var 81 %. Diesel är det bränsle som till störst del används till landstingets bilar och står för 99 % sett till den totala volymen. Det visar tydligt att det uppdrag som politiken gett till tjänstemannaorganisationen i Landstingsplanen , att fordon i så stor utsträckning som möjligt ska drivas med fossilfria bränslen inte har verkställts

14 De flesta resor som sker i anslutning till landstingets verksamhet är patientresor. Denna typ av resor kan vi inte mäta eller följa upp i statistiken. Flera olika aktiviteter genomförs för att bidra till att minska patientresornas miljöpåverkan. Den som har kallelse till vårdenhet eller till tandvårdsklinik reser gratis med bussarna i länet. Exempel på aktiviteter Landstingsservice har gjort en översyn av de yttre transporterna vilket genererat förslag på optimering av rutter och minskning av antalet bilar. Hittills har 75 % av förslagen genomförts och utfallet har gett en minskning av antalet körda mil med cirka (13 %) jämfört med En av de aktiviteter som kvarstår att genomföra är investering i större fordon för att kunna förändra LDturen i de norra länsdelarna. Syftet är att öka samtransporten av post, gods, tvätt, gas och mat för att på så sätt minska antalet transporter. Ett exempel på minskad miljöpåverkan från patientresor är Folktandvården som under de senaste åren ytterligare har ökat möjligheten till undersökning via mobil klinik. Under 2014 undersöktes totalt barn i åldern 3-19 år. Det motsvarar 26 % av det totala antalet färdigbehandlade barn under 2014 och är en ökning med 7 % -enheter mot föregående år. Under hösten 2014 genomförde Dalatrafik en större trafikomläggning som påverkade de flesta linjerna med förändringar i rutt, turtäthet och antalet hållplatser. Denna förändring medförde stora problem för både patienter och personal att ta sig till våra vårdenheter. Det finns ingen möjlighet för landstinget att mäta antalet tjänsteresor eller patientresor med kollektivtrafiken men utifrån de synpunkter som inkommit så är det troligt att nyttjandet har minskat under 2014 jämfört med tidigare år. Alla förvaltningar uppger i sina miljöredovisningar en ökande användning av video- och telefonmöten både internt och mellan olika vårdgivare. Under 2014 möjliggjordes interna möten via Lync mellan enskilda datorer. Detta har nyttjats frekvent av samtliga förvaltningar. En mätning av antalet videomöten visar en nedgång i antalet under året. Dock ingår inte Lync-möten i dessa siffror varför statistiken blir missvisande. Utifrån förvaltningarnas redovisningar görs bedömningen att antalet möten istället ökar. Livsmedel Livsmedel orsakar negativ miljöpåverkan vid både produktion, transport och hantering. Sedan 2010, då landstinget aktivt började jobba med att öka andelen miljömärkta livsmedel, till idag har andelen ökat avsevärt. Under 2014 uppgick andelen miljömärkta livsmedel till 26,6 % av inköpskostnaden. De kök som ligger till grund för statistiken är Landstingsservice kök och restauranger i Falun, Mora och Ludvika samt köken vid folkhögskolorna i Fornby, Mora och Malung. Det kök inom landstinget som har högst andel miljömärkta livsmedel är Malungs folkhögskola med 39 %. Malungs folkhögskola har ökat andelen miljömärkta livsmedel med 50 % mellan 2013 och Ekologisk mjölk, kaffe och bananer utgör ungefär hälften av andelen miljömärkta livsmedel

15 Andel miljömärkta livsmedel av total mängd inköpta livsmedel i Landstinget Dalarna, % (kr) % Andel ekologiska livsmedel Medel landsting och regioner År Ett väsentligt bidrag till de negativa miljökonsekvenserna från livsmedel kommer av mat som slängs, såväl i samband med distribution som vid tillagning och servering. Nationella undersökningar visar att så mycket som 20 % av inköpt mat hamnar i soporna och av det som slängs skulle minst en tredjedel kunna ätas. Inom Landstinget genomförs kontinuerligt flera aktiviteter för att minska matsvinnet. I Falun jobbar kostservice tillsammans med vårdavdelningarna för att gemensamt minska svinnet. Med jämna mellanrum genomförs mätningar för att visa om strategier och aktiviteter får någon positiv effekt. Mätningar av måltidssvinn från patientmaten i Falun visar att svinnet från vårdavdelningarna är fortsatt förhållandevis lågt (10 %). Vid köket i Mora har mätningar skett avseende svinn i samband med tillagningen. Resultatet visade att 9 % slängdes i samband med tillagningen. Även övriga restauranger och caféer mäter svinn och kan i de flesta fall visa på förbättrade resultat. Vid folkhögskolorna finns rutiner för att minska matsvinn. Årstidsanpassad salladsbuffé finns på alla folkhögskolorna. En strategi för de flesta köken inom landstinget är att laga mer mat från grunden och komma bort från halvfabrikat. Ett exempel är Mora folkhögskola där allt mjukt bröd bakas på plats. Kemiska produkter och läkemedel Arbetet för att minska miljöpåverkan från kemiska produkter pågår med olika typer av aktiviteter inom Landstinget. Det landstingsövergripande kemikalieregistret utgör en av hörnstenarna i detta 15 15

16 arbete. Kemikalieregistret ger den spårbarhet som krävs för att veta vilka kemikalier som används, i vilken omfattning och inom vilka verksamheter. Dessa uppgifter ger förutsättningen för att Landstinget ska kunna arbeta med att byta ut hälso- och miljöskadliga kemiska produkter. De senaste två åren har det dock uppstått problem med att ta fram statistik avseende förbrukning. Anledningen till detta är att leverantören bytt version av systemet. För att hålla registret uppdaterat finns det utbildade kemikalieregistratorer i verksamheterna. De sköter den årliga inventeringen och uppföljning av registret. Under året har utbildningar för kemikalieregistratorerna genomförts och de skriftliga handledningarna på intranätet har uppdaterats. Det finns ett krav på att landstinget ska riskbedöma samtliga faroklassade kemiska produkter. Det arbetet påbörjades under året då en instruktion togs fram om hur en riskbedömning ska genomföras. Instruktionen testades av några verksamheter och resultat visar att arbetet med riskbedömningar måste utvecklas och att verksamheterna behöver mer stödjande resurser i arbetet. Stor antibiotikaanvändning och spridning av antibiotika i miljön leder till utveckling av antibiotikaresistens hos bakterier. Samtliga landsting och regioner har under flera år haft fokus på att minska förskrivningen av antibiotika. Landstinget Dalarna förskrev 300 antibiotikarecept per 100 invånare under Snittet för riket var 343 recept. Det nationella målet är 250 recept per 1000 invånare. Exempel på aktiviteter Folktandvården fokuserar bland annat på att minimera risken för utsläpp av kvicksilver till avloppsvatten. Årliga provtagningar av avloppsvatten från behandlingsstolar genomförs på samtliga enheter som hanterar amalgam. Folktandvården arbetar kontinuerligt med att förse verksamheterna med aktuell miljökunskap, bland annat deltar folktandvårdens miljösamordnare aktivt i en nationell nätverksgrupp för samordning och utbyte av miljöfarliga kemikalier. Städservice inom Landstingsservice samarbetar med Landstingsfastigheter, byggkonsulter, arkitekter och kunder vid val av ytskikt i Landstingets lokaler för att minimera behovet av kemikalier i framtida underhåll. Städpersonal har utbildats för att öka kunskapen om val av kemikalier och material samt golvvård och städteknik. Inom Kultur och bildningsförvaltningen har Malungs folkhögskola genomfört en lyckad kemikaliesubstitution under året där de bytt ut mineralolja till motorsågskedjor till biologiskt nedbrytbar kedjeolja. Upphandling och inköp Landstinget köper årligen in stora mängder varor och tjänster som är nödvändiga i verksamheterna. Inköpen medför en betydande miljöpåverkan i hela produktkedjan från produktion och transporter till användning och kassation. Landstinget arbetar aktivt för att minimera miljöpåverkan från samtliga steg genom att ställa relevanta miljökrav i upphandlingsförfarandet. Säkerhets- och miljöavdelningen samarbetar internt med Upphandlingsenheten och externt med Varuförsörjningen för att relevanta miljökrav ska ställas i samtliga upphandlingar som berör Landstinget Dalarna

17 I slutet av året initierade Länsstyrelsen ett regionalt nätverk för hållbar konsumtion som ska utvecklas under I nätverket ska offentliga aktörer samverka för att skapa hållbara konsumtionsmönster i samhället, både inom organisationer och hos medborgarna. Klimatpåverkan Landstingets verksamheter orsakar utsläpp, främst koldioxid och lustgas, som bidrar till en uppvärmning av jorden. Därför är det av yttersta vikt att Landstinget har tydliga mål och aktiviteter för att minimera de utsläpp som sker. Utsläpp av växthusgaser från olika källor (ton CO 2 -ekvivalenter) ton Totalt Utsläpp av koldioxid från landstingets fordon* Koldioxidekvivalenter från lustgasutsläpp (GWP 310) Utsläpp av koldioxid från oljeuppvärmning År 17 17

18 Koldioxid från fossila bränslen Utsläppen av klimatpåverkande koldioxid från landstingets transporter har ökat under 2014 med anledning av den ökade körsträckan. Minskad energianvändning tillsammans med den höga andelen förnybara bränslen för uppvärmning av landstingets lokaler (96 %) ger relativt låga koldioxidutsläpp. Landstingets reservpannor har förbrukat 8,4 m 3 eldningsolja under 2014 vilket är en minskning med två tredjedelar jämfört med Lustgas Lustgasens uppvärmningseffekt i atmosfären är 310 gånger högre än koldioxidens (GWP 310) vilket innebär att även en relativt liten lustgasförbrukning ger stor miljöpåverkan. Lustgasens stora miljöpåverkan gör att användningen inom vården följs upp nationellt. Trots att lustgasen bidrar med en tredjedel av landstingets beräknade utsläpp av växthusgaser finns det inte något mål inom landstinget att minska användningen. Ett beslut finns gällande destruering av lustgas från förlossningen men någon upphandling av reningsutrustning har ej genomförts. Förbrukningen av lustgas under 2014 medförde ett utsläpp motsvarande 886 ton CO 2. De aktiviteter som genomförs regelbundet gällande lustgasen är till stor del fokuserade på att se till att det inte finns några läckor i gasledningarna så att den förbrukade mängden lustgas kommer till användning där det avses. Lustgas används fram för allt inom förlossningsvården men även inom barnhälsovård och tandvård. Inför Systematisk miljöarbete Energi Avfall - Förnyad miljöbedömning av landstingets betydande miljöaspekter. - Översyn och utveckling av miljöprocessen samt anpassning till ny miljöstandard ISO 14001:2015 och landstingets ledningssystem. - Ledningens genomgång ska genomföras. - Utveckla webbutbildningen för miljö. - Framtagande av ny miljöplan med tydligare koppling till uppdragen i landstingsplanen. - Kvalitéten i miljöbedömningar inför beslut behöver bli bättre. - Öka andelen miljökontrakt. - Fortsatt arbete med energieffektivisering i alla verksamheter. - Öka materialåtervinningsgraden av avfall i länet till 36 %. (ett mål som Landstingsservice har beslutat på förvaltningsnivå) - Ökad samverkan med avfallsentreprenörer för att öka materialåtervinningen. - Genomföra utbildningsinsats i avfallshantering/källsortering för personal från Landstingsservice. - Dialog med Dalarnas kommuner om gemensam återbruksverksamhet för möbler och varor

19 Resor och transporter Livsmedel - Ställa krav i kommande upphandling av leasingbilar så att bilar som drivs med fossilfria bränslen ges möjlighet att tas in. - Öka andelen av miljömärkta livsmedel främst av kött av gris och fågel. - Minska måltidssvinnet genom att se över menyer och föra dialog med kunder. Upphandling och inköp - Utveckla stödet till verksamheterna att kunna välja de mest miljöanpassade produkterna i upphandlat sortiment. - Öka medvetenheten kring hållbar konsumtion 19 19

20 Mer information om Landstinget Dalarnas miljöarbete finns på:

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-06-01 Sida 1 (2) Administrativ enhet Dnr LD15/00576 Uppdnr 1085 2015-05-18 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-06-01 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Miljöredovisning 2008

Miljöredovisning 2008 Miljöredovisning 2008 Innehåll Sida Förord av landstingsdirektören...3 Miljöpolicy för Landstinget Dalarna...4 Miljöpåverkan och betydande miljöaspekter...5 Sammanfattning av miljöarbetet 2008...6 Miljömålsarbete...8

Läs mer

Miljöredovisning 2012

Miljöredovisning 2012 Miljöredovisning 2012 Dnr LD xx/xx, LS 2013- LF 2013-20 Innehåll Sida Förord av landstingsdirektören...3 Sammanfattning resultat av miljöarbetet 2012... 4 Miljöpolicy för Landstinget Dalarna...6 Miljömålsarbete...7

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Sammanfattning. 1. Systematiskt miljöarbete. Detaljerad miljöredovisning 2011

Sammanfattning. 1. Systematiskt miljöarbete. Detaljerad miljöredovisning 2011 WWigge 120215 1(6) Sammanfattning 2011 sammanfördes förvaltningarna för kultur och skola till en gemensam Kultur- och bildningsförvaltning. Dessutom övergick Älvdalens Naturbruksgymnasium i bolagsform

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014.

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014. Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 27-22. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214. Miljöredovisning för år 211 Sammanfattning Detaljmål 211 214 211 Resultat 211 1.

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Rektor har beslutat att hela universitet ska miljöcertifieras innan utgången av 2016. ISO 14001 Internationell standard för miljöledningssystem Grundkravet:

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Miljöredovisning 2009. Landstinget Sörmland

Miljöredovisning 2009. Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Foto: Catharina Krumlinde 2010-02-22 Landstinget Sörmland Miljöenheten Innehåll SAMMANFATTNING... 2 A. EFFEKTIVT MILJÖARBETE... 3 1. STYRNING AV MILJÖARBETET...3 2. UPPHANDLING...

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar VERKSAMHETSSYSTEM Miljöpolicy och miljömål Generella dokument nr: 00-08 Fastställd av styrelsen 2013-02-13 Ekologigruppen AB Miljöpolicy Ekologigruppens verksamhet genomsyras av en strävan mot ett samhälle

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 2 (6) Innehållsförteckning 0. Hållbarhetspolicy...3 1. Varor...3 2. Avfall och kretslopp...4 3. Transporter...4

Läs mer

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 PROTOKOLL UTDRAG Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 Tid: 2015-06-02 kl.13.00-16.10 Plats: Rosensalen, Rosenlunds vårdcentrum 54 RJL 2015/ 1093 Revidering av program för hållbar utveckling

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

ISV:s miljöhandlingsplan 2013-2015

ISV:s miljöhandlingsplan 2013-2015 ISV:s miljöhandlingsplan 2013-2015 ISV:s miljöhandlingsplan bygger på de fyra miljömålsområden som LiU:s miljöarbete utgår från. Dessa fyra miljömålsområden utgår från universitetets miljöutredning men

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Norrbottens läns landstings miljöpolicy

Norrbottens läns landstings miljöpolicy Norrbottens läns landstings miljöpolicy Miljöpolicyn anger färdriktningen för landstingets miljöarbete 2 Varje generation är skyldig att vårda jordens naturresurser och livsmiljöer så att kommande släkten

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Miljöprogram 2014-2016 Capio S:t Görans Sjukhus

Miljöprogram 2014-2016 Capio S:t Görans Sjukhus Ingår i Miljöledningssystem 14001 Titel: Miljöprogram - Capio St Görans Sjukhus.doc Dokumentkategori: Plan Dokumenttyp: Styrande Enhet: Capio St Görans Sjukhus Dokumentägare: Britta Wallgren, VD Capio

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11 MILJÖBERÄTTELSE Verksamhetens namn Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB Gatuadress: Alidelundsgatan 11 Postadress: Box 502 501 13 Borås Miljösamordnare: Per-Arne Persson Telefon:

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Klimateffektivt Resurseffektivt Hälsofrämjande Ansvarstagande

Klimateffektivt Resurseffektivt Hälsofrämjande Ansvarstagande 1 (8) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Miljö FÖRSLAG MÅLOMRÅDEN MILJÖ STEG 6 2010-01-26 Bilaga 2 1. Förslag Det här dokumentet innehåller ett förslag på målområden till ett kommande program för Stockholms

Läs mer

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-09-20 KN-KUS10-004 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut 1. Nämnden för

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4 Svanenmärkning av Tryckerier Utbildningspaket till kriterieversion 4 Varför finns Miljömärkningen Svanen? Samhället är inte hållbart Vår vision är ett hållbart samhälle Vårt syfte är att bidra till arbetet

Läs mer

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

000 2?O. I Landstinget. [)AlARNA. Miljäredovisning. Dor LD..., LS...,..., LF...,...

000 2?O. I Landstinget. [)AlARNA. Miljäredovisning. Dor LD..., LS...,..., LF...,... 000 2?O I Landstinget [)AlARNA Miljäredovisning 2010 Dor LD..., LS...,..., LF...,... 000221 Innehåll Sida Förord av landstingsdirektören... 3 Miljöpolicy för landstinget Dalarna... 4 Miljöpåverkan och

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2012

MILJÖREDOVISNING 2012 MILJÖREDOVISNING 2012 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 SABOs miljörapport baseras på den årliga miljöenkäten som skickas ut varje år till alla SABOs medlemsföretag. Trender i årets miljöenkät: solceller,

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Postadress: Mölnlycke

Postadress: Mölnlycke MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2013 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Mats Fredriksson Telefon: 031-7246470 Sammanfattning Översikt

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål

Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål PRESSMEDDELANDE 2010-04-20 Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål Axfood presenterar sitt hållbarhetsprogram, med några av de tuffaste klimatmål som finns i branschen, på en presskonferens

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 Revision A mars 2009 Revision B mars 2011 Revision C april 2012 INNEHÅLL MILJÖLEDNINGSSYSTEM 3 Vår miljöpolicy 3 Våra riktlinjer 3 Våra miljömål

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Resultat av webbenkät juni 2014. Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer

Resultat av webbenkät juni 2014. Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer Resultat av webbenkät juni 2014 Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer Hur många anställda har ni i er verksamhet? 1-50 anställda -70% 51-100 anställda

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Miljöarbete i Region Skåne. Anna Palminger, Miljöledningsenheten

Miljöarbete i Region Skåne. Anna Palminger, Miljöledningsenheten Miljöarbete i Region Skåne Anna Palminger, Miljöledningsenheten Region Skåne Miljöprogram 2010-2020 4 övergripande mål Årlig uppföljning Miljömål 1 Fossilbränslefri, klimatneutral och klimatanpassad verksamhet

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2013

MILJÖREDOVISNING 2013 MILJÖREDOVISNING 2013 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Hotell Kristina AB Kontaktperson är Pernilla Olsen Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012 Antal

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2013 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Indikatorer Miljöprogram 2013 2016

Indikatorer Miljöprogram 2013 2016 Datum 2012-09-06 Version 12-09-06 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef er Miljöprogram 2013 2016 Landstinget Gävleborg har antagit ett miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg för åren 2013-2016

Läs mer

Sammanställning av HiGs miljömålsarbetet för år 2004

Sammanställning av HiGs miljömålsarbetet för år 2004 Sammanställning av miljömålarbetet 24 1(1) Sammanställning av HiGs miljömålsarbetet för år 24 Baserat på rapporter från sex institutioner och fyra administrativa enheter, saknas gör belastningsskadecentrum

Läs mer