Miljöredovisning 2014

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Sida 1 (2) Administrativ enhet Dnr LD15/00576 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Miljöredovisning 2014 Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Miljöredovisningen för 2014 enligt bilaga b) godkänns Sammanfattning Miljöredovisningen är en uppföljning av Landstinget Dalarnas miljöarbete med utgångspunkt från Landstingsplanen, landstingets miljöplan samt förvaltningarnas miljöredovisningar. Miljödata för 2014 har hämtats ur verksamhetsgemensamma system samt inrapporterats från förvaltningarna. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Miljöredovisning 2014 c) Miljöplan Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Miljöredovisningen är en uppföljning av Landstinget Dalarnas miljöarbete med utgångspunkt i Landstingsplanen, Landstingets miljöplan (bilaga c) samt förvaltningarnas miljöredovisningar. Miljödata för 2014 har hämtats ur verksamhetsgemensamma system samt inrapporterats från förvaltningarna. Redovisningen vänder sig till landstingets förtroendevalda och medarbetare samt till alla länsinnevånare som är intresserade av landstingets miljöarbete. Landstinget Dalarna är länets största arbetsgivare och har som stor aktör i samhället en viktig roll i arbetet för en bättre miljö. Landstinget arbetar kontinuerligt för att minska den egna verksamhetens miljöpåverkan. Utifrån de nationella miljömålen samt Dalarnas regionala miljömål har en landstingsövergripande miljöplan med mål och aktiviteter tagits fram. Denna miljöplan ligger till grund för miljöarbetet inom respektive förvaltning och verksamhet. Utöver miljöplan styrs det dagliga miljöarbetet av rutiner i det gemensamma miljöledningssystemet. Uppföljningen av miljöplanen och ingående nyckeltal visar att det även för 2014 skett stora förändringar i andelen miljömärkta livsmedel. Andelen Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Nordahl Anders Falun Falun Org.nr: Miljöchef anders.nordahl@ltdalarna.se

2 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (2) LD15/00576 miljömärkta livsmedel uppgick till 26,6 % för 2014 vilket ska jämföras med 20,0 % Ökningen har skett inom samtliga landstingets kök. Energianvändningen har minskat med 2 % under Det systematiska arbetet med att effektivisera energianvändningen har givit resultat och gör att landstingt i jämförelse med andra landsting ligger bland de främsta. Inom områdena avfall, resor och transporter, systematiskt miljöarbete samt kemiska produkter och läkemedel når landstinget inte upp till de mål som finns i miljöplanen. Anledningarna till detta är flera. Exempelvis innebär verksamhets- och organisationsförändringar fler resor och användning av fler engångsprodukter vilket gör att avfallet ökar. Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA äger rum Uppföljning Ärendet utgör en årligen återkommande uppföljning av landstingets miljöarbete.

3

4

5

6

7

8 Dnr LD15/00576 Miljöredovisning 2014

9 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning resultat av miljöarbetet Miljöpolicy för Landstinget Dalarna... 6 Miljömålsarbete... 7 Systematiskt miljöarbete... 8 Energi Avfall Resor och transporter Livsmedel Kemiska produkter och läkemedel Upphandling och inköp Klimatpåverkan Inför

10 Förord Landstinget Dalarna bedriver i stora delar ett miljöarbete som ger effekt i form av minskad miljöpåverkan. Det visar resultaten från såväl revisionsgranskning som jämförelser med andra landsting. Det finns dock områden som kan förbättras ytterligare. Rapporten från extern revisionsgranskning visar exempelvis att kopplingen mellan politiker och tjänstemannaorganisationen kan förbättras. Landstinget behöver ta fram tydligare mål inom prioriterade områden och att dessa återkopplar uppdraget som anges i Landstingsplanen. Med tydligare mål blir det viktigt att genomföra tätare uppföljning av miljöarbetet så att det finns aktuell bild över det pågående miljöarbetet. Den nationella jämförelsen mellan landsting och regioner visar att vi är fortsatt en av de bästa när det gäller energianvändning och förskrivning av antibiotika. När det gäller miljömärkta livsmedel ligger vi bland de sista men vad som är glädjande är att vi har en väldigt positiv trend. På bara några år har vi gått från en väldigt blygsam nivå till att nå knappt 27 % miljömärkta livsmedel under Här är ett gott exempel där politiska beslut om ökad mängd miljömärkta livsmedel genererat mål och aktiviteter och regelbunden uppföljning ute i verksamheterna. En stor positiv nyhet under året är den returverksamhet som dragits igång. Genom annonsering på vårt intranät kan exempelvis överskott av möbler och kontorsmaterial byta ägare internt. Tjänsten som kallas LD Returen startades i september och fram till årets slut hade produkter till ett värde av cirka kr bytt ägare. LD Returen har en positiv effekt på både miljö och ekonomi. Karin Stikå-Mjöberg Landstingsdirektör 3 3

11 Sammanfattning resultat av miljöarbetet 2014 Miljöredovisningen är en uppföljning av Landstinget Dalarnas miljöarbete med utgångspunkt i Landstingsplanen, Landstingets miljöplan samt förvaltningarnas miljöredovisningar. Miljödata för 2014 har hämtats ur verksamhetsgemensamma system samt ur förvaltningarnas miljöredovisningar. I värderingen av till vilken grad miljömålen uppfyllts används nedanstående symboler: I värderingen av till vilken grad miljömålen uppfyllts används nedanstående symboler: Målet uppfyllt Målet ej uppfyllt, arbetet går enligt plan Målet ej uppfyllt, arbetet går ej enligt plan Systematiskt miljöarbete Målet Certifierbart miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 är delvis uppnått. Certifierade verksamheter (Landstingsservice, Landstingsfastigheter och Folktandvården Jakobsgårdarna) har genomgått externa revisioner med goda resultat. Internrevision inom övriga Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Central förvaltning har inte genomförts som planerat. Landstingets revisorer har under året genomfört revision på miljöarbetet. Resultatet visar att det i vissa delar bedrivs ett väl fungerande miljöarbete. Förbättring bör ske avseende dialog mellan politiker och tjänstemannaorganisationen så att det skapas en större tydlighet mellan landstingsplan och miljöplan med uppföljningsbara mål och aktiviteter. Landstingets miljöhandbok har inte införlivats i det övergripande ledningssystemet så snabbt som det var tänkt. Energi Målet Energieffektivisering är uppnått. Den totala energianvändningen i landstingets fastigheter har minskat med 2 % under Både elanvändningen och värmeanvändningen minskade under året. Andelen förnybar el är fortsatt 100 % där 50 % kommer från vattenkraft och 50 % vindkraft, andelen förnybar värme uppgick till 96 %. Avfall Målet Förebygga avfall är inte uppnått men arbetet har under året utvecklats. Bland annat har Landstingets återbruksverksamhet av möbler och varor byggs ut för att minska behovet av nyinköp. Det finns en trend att pappersfraktionen minskar och det har till stor del att göra med att flera förvaltningar arbetat aktivt med att minska utskrifter och därmed har pappersförbrukningen gått ner. Dock så har landstinget inte lyckats få ner mängden brännbart avfall eller det smittförande/kliniska avfallet som fortsatte att öka under

12 Resor och transporter Målet Minska resors och transporters miljöpåverkan är inte uppnått. Den totala körsträckan för resor i tjänsten ökade för första gången. Såväl nyttjandet av leasingbilar som verksamhetsägda fordon ökade. Ambulansverksamheten står för en relativt stor ökning, 23 %, i antal körda km. Till största delen drivs våra fordon med diesel vilket gör att vi inte uppfyller uppdraget i landstingplanen om att få in förnybara bränslen. Livsmedel Målet Minska miljöpåverkan från livsmedel i Landstinget Dalarna är uppnått. Andelen miljömärkta livsmedel fortsätter att stadigt öka och uppgår nu till 26,6 %. En bred ökning sker i samtliga kök som landstinget driver. Kemiska produkter och läkemedel Målet Minska miljöpåverkan från kemiska produkter och läkemedel är delvis uppnått. Landstinget Dalarna är ett av de landsting som förskriver minst antal antibiotikarecept per invånare i landet. Verksamheterna behöver bli bättre på att riskbedöma kemikalier och utifrån det bedöma om eventuellt utbyte av kemikalier. Upphandling och inköp Målet Ställa miljökrav vid upphandlingar är uppnått. Landstingets upphandlingsenhet ställer miljökrav i samtliga upphandlingar och Säkerhets- och Miljöavdelningen har bistått upphandlarna där så har krävts. Landstinget har även varit aktiva i samarbetet inom Varuförsörjningen för att det ska ställas miljökrav vid upphandlingarna. 5 5

13 Miljöpolicy för Landstinget Dalarna fastställd av Landstingsfullmäktige En god miljö är en förutsättning för god hälsa. Landstinget Dalarna är länets största arbetsgivare med verksamhet inom vård, utbildning och kultur och har som stor aktör i samhället en viktig roll i arbetet för en bättre miljö. Miljöarbetet ska bedrivas systematiskt och med ständiga förbättringar. I Landstinget Dalarna ska vi ta vår del av miljöansvaret i samhället och låta hänsyn till miljön vara en naturlig del i all verksamhet genom att: Arbeta för att förebygga och minska utsläppen av klimat- och miljöskadliga ämnen till luft, mark och vatten Hushålla med naturens resurser för att minska avfallsmängderna Följa lagar och andra krav Sprida och fördjupa kunskaper om ekologiskt hållbar utveckling bland medarbetare och förtroendevalda Göra miljöbedömningar inför beslut Ställa miljökrav vid upphandling av varor och tjänster Samverka med andra organisationer för ett ekologiskt hållbart samhälle Informera om landstingets miljöarbete 6 6

14 Miljömålsarbete Landstinget Dalarna är länets största arbetsgivare och bedriver verksamheter som berör alla som vistas i länet. I båda dessa roller har landstinget en viktig roll i arbetet för en bättre miljö, både i och utanför Dalarna. Det miljöarbete som bedrivs inom landstinget utgör en del av de regionala insatserna för att nå de sexton nationella miljökvalitetsmålen. Landstingets verksamhet har direkt eller indirekt påverkan inom alla dessa mål och har fått huvudansvar för vissa aktiviteter i Dalarnas miljömål Dessa aktiviteter återfinns inom Avfall och resurshushållning, Skog, Folkhälsa samt Offentliga verksamheters egen miljöpåverkan. Med det regionala miljöarbetet bidrar Landstinget Dalarna även till att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Den största miljöpåverkan från Landstinget Dalarnas verksamheter härrör, utan inbördes rangordning, från: Avfall utsläpp till luft, mark och vatten Energianvändning utsläpp till luft Kemiska produkter och läkemedel - utsläpp till vatten och luft Livsmedel utsläpp till luft, mark och vatten Lustgasanvändning utsläpp till luft Transporter utsläpp till luft, mark och vatten Upphandling av varor och tjänster utsläpp till luft, mark och vatten Utifrån landstingets miljöpolicy, nationella och regionala miljökvalitetsmål samt inventering av miljöpåverkan från landstingets verksamheter har övergripande målområden för miljöarbetet fastställts i Landstinget Dalarnas miljöplan En viktig del i för att nå de nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmålen är att samverka i både nationella och regionala nätverk. Landstinget deltar aktivt med representanter i de nationella nätverken Varuförsörjningens miljö- och materialgrupp, Landstingens nätverk för läkemedel och miljö, Landstingens miljönätverk - NÄMIL, Landstingens miljöchefer (LMC), Landstingens och Regionernas Avfallsråd (LRA), Nationella substitutionsgrupperna för kemikalier i varor och för kemiska produkter samt tandvårdsprodukter. Landstinget är även aktiv i de regionala nätverken Byggdialog Dalarna, Nätverket för hållbar konsumtion och Nätverket för Avfallsförebyggande som samordnas av Länsstyrelsen. 7 7

15 Systematiskt miljöarbete Landstinget Dalarna ska ha ett systematiskt miljöarbete för att minska miljöpåverkan och hitta ständiga förbättringar inom organisationen. Miljöarbetet ska bedrivas enligt standarden ISO 14001:2004 som det beskrivs i figuren nedan. Det finns tre verksamheter inom Landstinget som är certifierade enligt standarden, Landstingsservice, Landstingsfastigheter och Folktandvården Jakobsgårdarna. Landstingets miljöorganisation Det är chefer i linjeorganisationen som har ansvaret för miljöarbetet. Som stöd i arbetet har landstinget byggt upp en miljöorganisation bestående av miljösamordnare på respektive förvaltning och miljöombud i varje verksamhet. Landstinget har även en central Säkerhets- och miljöavdelning som ska stödja samtliga förvaltningar. För att samordna miljöarbetet inom Landstinget bildar förvaltningarnas miljösamordnare tillsammans med representanter från Säkerhets- och miljöavdelningen Miljörådet. Landstinget har en fungerande miljöorganisation, dock finns det brister inom framförallt Central förvaltning där verksamheterna saknar miljöombud. Ledningens genomgång I det systematiska miljöarbetet är ledningens genomgång en viktig del. Där sker den formella återkopplingen mellan de olika ledningsnivåerna inom landstinget. För att kedjan ska fungera, från verksamhet till landstingsledningen och tillbaka krävs det att ledningens genomgång genomförs på verksamhetsnivå, förvaltningsnivå och på högsta ledningsnivå. Ledningens genomgång har inte genomförts inom samtliga förvaltningar eller i den högsta ledningen. Ledningens genomgång måste utvecklas och genomföras för att Landstinget ska kunna driva ett systematiskt miljöarbete. 8 8

16 Utbildning och kommunikation För att hålla miljöarbetet aktuellt och upprätthålla kompetensen inom organisationen så ska utbildningar och kunskapsspridning till anställda och förtroendevalda genomföras kontinuerligt. Det har anordnats träffar för miljöombuden inom samtliga förvaltningar under året, några av tillfällena har varit webbsända för att nå ut till så många som möjligt. Grundkurs i miljö för chefer och miljöombud anordnades vid två tillfällen under 2014, samt en fortsättningskurs. För övriga anställda finns det en webbutbildning på intranätet som ska genomföras för att få den grundläggande miljökunskapen. Under året har tre digitala nyhetsblad tagits fram som både publicerats på intranätet och skickats till samtliga miljöombud. Nyhetsbladet är ett sätt för Säkerhets- och miljöavdelningen att kontinuerligt kommunicera ut vad som är på gång inom miljöområdet. Avvikelser och förbättringsförslag Grunden i ett miljöledningssystem är att arbeta med ständiga förbättringar. Då behöver organisationen ett strukturerat sätt att rapportera in avvikelser och förbättringsförslag. Landstingets verksamheter ska använda det gemensamma avvikelsehanteringssystem, Synergi för det ändamålet. Det görs dock inte i någon större omfattning och under året har bara ett fåtal miljöavvikelser rapporterats in. Den bristande rapporteringen av avvikelser medför att landstinget får svårigheter med att upprätthålla ett systematiska miljöarbete. Ytterligare en brist i avvikelsehanteringen är att det fortfarande finns verksamheter som inte har tillgång till avvikelsehanteringssystem. Miljöbedömningar Ett certifierbart miljöarbete kräver att verksamheten inför beslut genomför en bedömning av beslutets miljöeffekter. Miljöbedömning finns med som en integrerad del av underlaget för politiska beslut i Landstinget Dalarnas ärendehandbok. Kvalitén i miljöbedömningarna är dock av högst varierande kvalitet och Säkerhets- och miljöavdelningens kompetens borde utnyttjas i betydligt större utsträckning. Uppföljning För de tre verksamheterna som är certifierade, Landstingsfastigheter, Landstingsservice och Folktandvården Jakobsgårdarna har det under året genomförts externa revisioner av ett certifieringsbolag med godkända resultat. Inom förvaltningarna ska miljöarbetet följas upp genom planerade intern revisioner på verksamhetsnivå. Intern revisioner har genomförts enligt plan för Landstingsservice, Landstingsfastigheter, Folktandvården och Kultur och Bildningsförvaltningen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Central förvaltning saknar i dagsläget en aktuell revisionsplan och arbetet med intern revisioner är bristfälligt. Det finns ett antal troliga anledningar till bristerna såsom införandet av det nya ledningssystemet, tidsbrist i verksamheterna och brist på intern revisorer. 9 9

17 Extern granskning Under 2014 har landstingets revisorer genomfört en granskning med syfte att bedöma om styrelsens övergripande strategiska styrning och ledning av landstingets miljöarbete på mest effektivt sätt bidrar till att uppfylla såväl nationella som regionala och interna miljömål. I resultatet av granskningen framgår att miljöarbetet i granskade verksamhetsgrenar (Landstingsservice och Landstingsfastigheter) på förvaltningsnivå baseras på ett väl fungerande miljöledningssystem. Inom vissa områden uppvisas ett synnerligen framgångsrikt miljöarbete. Däremot upplevs det konkreta miljöarbetet ha en liten koppling till landstingsstyrelsens ledning och prioriteringar. Förvaltningarnas höga grad av frihet i arbetet skulle teoretiskt kunna medföra en hög grad av eget ansvarstagande och initiativkraft. Dock bedömer revisorerna att Landstinget Dalarnas miljöarbete skulle, med en mer direkt styrning, öka möjligheterna att uppfylla såväl nationella som regionala och interna miljömål. Framförallt behöver det säkerställas att alla väsentliga aspekter omfattas av mål och program som ger resultat. För närvarande är risken stor att vissa målområden inte får nödvändigt fokus och stöd. Utveckling av miljöarbetet Miljöarbetet i landstinget börjar involvera hållbarhetsfrågor i allt större utsträckning för att på så sätt ge en helhetsbild av landstingets totala påverkan på samhället och miljön. I begreppet hållbarhet ingår miljö, sociala och ekonomiska faktorer. Ett exempel är Kultur och bildningsförvaltningen som under året började ta ett helhetsgrepp kring miljö och hållbar utveckling. De har genomfört ett projekt där de identifierat vilka verksamheter inom förvaltningen som har aktiviteter kring hållbar konsumtion. Syftet var att få en samlad bild av vilka utåtriktade aktiviteter som förvaltningen är engagerad i. När sammanställningen var klar visade resultatet en stor bredd av aktiviteter. Bland annat togs hållbar konsumtion upp vid allt från kurser, rådgivning och information till opinionsbildning. Upphandlingsenheten på Central förvaltning tar nu även med socialt hänsynstagande i samtliga upphandlingar, enligt den uppförandekod som samtliga landsting och regioner i Sverige har skrivit under. Energi Ur miljösynpunkt är det viktigt att ha så effektiv energianvändning som möjligt samt ställa krav på förnybara energikällor. Landstinget har lyckats skapa ett fungerande samspel mellan hyresgäster, driftoperatörer och fastighetsägare vilket gjort Landstinget Dalarna till ett av Sveriges mest energieffektiva landsting. Under 2014 var energianvändningen 164,6 kwh/m 2 vilket är en minskning med 2,0 % jämfört med Med energianvändning avses summan av elanvändning och värmeanvändning. Elanvändningen minskade med 0,5 % medan värmeanvändningen minskade med 3,6 %. Sedan 2012 kommer all el som landstinget använder från förnybara källor. Under 2014 har fördelningen varit 50 % från vindkraft och 50 % från vattenkraft. Värmen till landstingets fastigheter har till 96 % kommit från förnybara källor. Drift- och servicepersonalen har en viktig roll i arbetet med att effektivisera energianvändningen. Ett exempel är att de kontinuerligt rapporterar och åtgärdar läckande kranar, toaletter och blinkande lysrör samt det systematiska arbetet med energioptimering

18 Total energianvändning (kwh/m 2 lokalyta) kwh/m År Verksamheter som inte ligger i lokaler som ägs av landstinget finns inte med i ovanstående statistik, exempelvis Fredriksbergstvätten, Borlänge sjukhus och LD Hjälpmedel. De verksamheter som finns i lokaler som förvaltas av Landstingsfastigheter kan teckna miljökontrakt. Ett miljökontrakt innebär att verksamheterna förbinder sig att aktivt arbeta med källsortering av avfall och minska energianvändningen. I gengäld erhåller dessa verksamheter 2 % lägre hyra. Under 2014 var det 76 % av verksamheterna som hade tecknat miljökontrakt vilket är samma nivå som under När Fredriksbergstvätten etablerades 2009 drevs det med eldningsolja med en relativt stor miljöpåverkan som följd. En investering i pelletspannor har gjort att förbrukningen av eldningsolja 2014 endast är 15 % jämfört med Minskningen mellan dessa år är cirka 145 m 3 olja. Avfall Den nationella strategin för avfall ligger till grund för det arbete som Landstinget driver. Där är det fastslaget att avfallsförebyggande är det första steget i avfallshanteringen. För landstingets del innebär det att arbetet börjar redan vid upphandling och inköp av varor då det kommer påverka hur effektiv avfallshanteringen kan bli. Landstinget arbetar framförallt med Varuförsörjningen i dessa frågor, så att det ställs miljökrav som medför att avfallsmängden kan minska. Ett begrepp som diskuterats nationellt under året är materialåtervinningsgraden. Materialåtervinningsgraden är ett nyckeltal för hur mycket av den totala avfallsvolymen som kan återvinnas till nytt material igen. Exempel på återvinningsbart avfall är plast, papper och glas medan brännbara avfallet, farliga avfallet och deponi är exempel på avfall som inte materialåtervinns. Landstinget Dalarnas totala materialåtervinningsgrad uppgår exkl. matavfall till 21 %, om matavfallet räknas in så är materialåtervinningsgraden 32,6 %. Det finns relativt stora variationer mellan lasaretten vilket visar att landstinget måste utveckla källsorteringen ytterligare. En åtgärd som genomfördes under 2014 var att landstinget kunde ordna med mottagare för plast från Mora- och Ludvika lasarett och därmed kan plast återvinnas från samtliga lasarett

19 Exempel på aktiviteter Säkerhets- och miljöavdelningen och Landstingsservice har under året utvecklat landstingets återbruksverksamhet för möbler och varor. Genom att återanvända möbler och varor som annars hade kasserats så förebygger landstinget avfall och minskar användningen av naturens resurser. Från att LD Returen varit en tjänst som framförallt har erbjudits på Falu lasarett, har den nu tillgängliggjorts för samtliga verksamheter via en annonstjänst på intranätet. LD Returen på Navet lanserades första september 2014 och fram till årsskiftet hade 52 artiklar förmedlats till andra verksamheter. Det har gett Landstinget en besparing på minst kr mot om verksamheterna valt att köpa nya möbler. Förråd för LD Returen, Falu lasarett LD Hjälpmedel har tillsammans med kommunerna ett aktivt arbete för att återanvända så mycket hjälpmedel som möjligt. Hjälpmedel som fortfarande är funktionella men inte kan/får återanvändas i länet skänker LD Hjälpmedel till biståndsverksamhet. Under 2014 skickades uppskattningsvis ton hjälpmedel till bistånd. Nätverk Landstinget fortsätter driva det nationella Avfallsrådet för landsting och regioner, där landstingen samarbetar i sakfrågor, svarar på nationella remisser och utbyter erfarenheter. På regional nivå har landstinget gått med i ett nätverk för avfallsförebyggande som Länsstyrelsen har initierat. Nätverket består av kommuner, kommunala avfallsbolag och landstinget med syfta att byta erfarenheter och skapa ett forum för samverkan kring avfallsförebyggande åtgärder. Resor och transporter Landstingets olika verksamheter finns utspridda runt om i länet vilket skapar ett stort behov av resor och transporter. Det innebär att resor och transporter genererar en negativ miljöpåverkan. Landstingets nyttjande av personbilar och övriga transportfordon ger upphov till utsläpp av koldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen samt hälsoskadliga partiklar

20 Total körsträcka (km) km År Den totala körsträckan med bil i tjänsten inom landstinget har minskat varje år från 2005 till Under 2014 bröts dock trenden, den totala körsträckan uppgick till 12,3 miljoner km vilket var en ökning med 1,0 miljoner km (9,2 %) jämfört med Ökningen har varit på bred front vilket innebär att samtliga ingående områden har ökat sin körsträcka. En stor del av ökningen står dock ambulansverksamheten för (ambulanser och lättambulanser). Ökningen för dessa är 23 % vilket motsvarar knappt 0,8 miljoner km. Resor och transporter - fördelning % 24% 4% 13% 1% 48% Leasing, personbilar Korttidsleasing, personbilar Privat bil i tjänsten Verksamhetsägda fordon Ambulanser Lättambulanser Antalet personbilar i Landstinget har minskat något. Under 2014 fanns 354 stycken vilket är sex bilar färre än under Dock klarar endast en (1) av dessa bilar de nya kraven för miljöbilar. Det kan jämföras med att 70 % av bilarna klarar kraven för miljöbil enligt den tidigare definitionen. Men det är ändå en försämring i jämförelse med 2013 då siffran var 81 %. Diesel är det bränsle som till störst del används till landstingets bilar och står för 99 % sett till den totala volymen. Det visar tydligt att det uppdrag som politiken gett till tjänstemannaorganisationen i Landstingsplanen , att fordon i så stor utsträckning som möjligt ska drivas med fossilfria bränslen inte har verkställts

21 De flesta resor som sker i anslutning till landstingets verksamhet är patientresor. Denna typ av resor kan vi inte mäta eller följa upp i statistiken. Flera olika aktiviteter genomförs för att bidra till att minska patientresornas miljöpåverkan. Den som har kallelse till vårdenhet eller till tandvårdsklinik reser gratis med bussarna i länet. Exempel på aktiviteter Landstingsservice har gjort en översyn av de yttre transporterna vilket genererat förslag på optimering av rutter och minskning av antalet bilar. Hittills har 75 % av förslagen genomförts och utfallet har gett en minskning av antalet körda mil med cirka (13 %) jämfört med En av de aktiviteter som kvarstår att genomföra är investering i större fordon för att kunna förändra LDturen i de norra länsdelarna. Syftet är att öka samtransporten av post, gods, tvätt, gas och mat för att på så sätt minska antalet transporter. Ett exempel på minskad miljöpåverkan från patientresor är Folktandvården som under de senaste åren ytterligare har ökat möjligheten till undersökning via mobil klinik. Under 2014 undersöktes totalt barn i åldern 3-19 år. Det motsvarar 26 % av det totala antalet färdigbehandlade barn under 2014 och är en ökning med 7 % -enheter mot föregående år. Under hösten 2014 genomförde Dalatrafik en större trafikomläggning som påverkade de flesta linjerna med förändringar i rutt, turtäthet och antalet hållplatser. Denna förändring medförde stora problem för både patienter och personal att ta sig till våra vårdenheter. Det finns ingen möjlighet för landstinget att mäta antalet tjänsteresor eller patientresor med kollektivtrafiken men utifrån de synpunkter som inkommit så är det troligt att nyttjandet har minskat under 2014 jämfört med tidigare år. Alla förvaltningar uppger i sina miljöredovisningar en ökande användning av video- och telefonmöten både internt och mellan olika vårdgivare. Under 2014 möjliggjordes interna möten via Lync mellan enskilda datorer. Detta har nyttjats frekvent av samtliga förvaltningar. En mätning av antalet videomöten visar en nedgång i antalet under året. Dock ingår inte Lync-möten i dessa siffror varför statistiken blir missvisande. Utifrån förvaltningarnas redovisningar görs bedömningen att antalet möten istället ökar. Livsmedel Livsmedel orsakar negativ miljöpåverkan vid både produktion, transport och hantering. Sedan 2010, då landstinget aktivt började jobba med att öka andelen miljömärkta livsmedel, till idag har andelen ökat avsevärt. Under 2014 uppgick andelen miljömärkta livsmedel till 26,6 % av inköpskostnaden. De kök som ligger till grund för statistiken är Landstingsservice kök och restauranger i Falun, Mora och Ludvika samt köken vid folkhögskolorna i Fornby, Mora och Malung. Det kök inom landstinget som har högst andel miljömärkta livsmedel är Malungs folkhögskola med 39 %. Malungs folkhögskola har ökat andelen miljömärkta livsmedel med 50 % mellan 2013 och Ekologisk mjölk, kaffe och bananer utgör ungefär hälften av andelen miljömärkta livsmedel

22 Andel miljömärkta livsmedel av total mängd inköpta livsmedel i Landstinget Dalarna, % (kr) % Andel ekologiska livsmedel Medel landsting och regioner År Ett väsentligt bidrag till de negativa miljökonsekvenserna från livsmedel kommer av mat som slängs, såväl i samband med distribution som vid tillagning och servering. Nationella undersökningar visar att så mycket som 20 % av inköpt mat hamnar i soporna och av det som slängs skulle minst en tredjedel kunna ätas. Inom Landstinget genomförs kontinuerligt flera aktiviteter för att minska matsvinnet. I Falun jobbar kostservice tillsammans med vårdavdelningarna för att gemensamt minska svinnet. Med jämna mellanrum genomförs mätningar för att visa om strategier och aktiviteter får någon positiv effekt. Mätningar av måltidssvinn från patientmaten i Falun visar att svinnet från vårdavdelningarna är fortsatt förhållandevis lågt (10 %). Vid köket i Mora har mätningar skett avseende svinn i samband med tillagningen. Resultatet visade att 9 % slängdes i samband med tillagningen. Även övriga restauranger och caféer mäter svinn och kan i de flesta fall visa på förbättrade resultat. Vid folkhögskolorna finns rutiner för att minska matsvinn. Årstidsanpassad salladsbuffé finns på alla folkhögskolorna. En strategi för de flesta köken inom landstinget är att laga mer mat från grunden och komma bort från halvfabrikat. Ett exempel är Mora folkhögskola där allt mjukt bröd bakas på plats. Kemiska produkter och läkemedel Arbetet för att minska miljöpåverkan från kemiska produkter pågår med olika typer av aktiviteter inom Landstinget. Det landstingsövergripande kemikalieregistret utgör en av hörnstenarna i detta 15 15

23 arbete. Kemikalieregistret ger den spårbarhet som krävs för att veta vilka kemikalier som används, i vilken omfattning och inom vilka verksamheter. Dessa uppgifter ger förutsättningen för att Landstinget ska kunna arbeta med att byta ut hälso- och miljöskadliga kemiska produkter. De senaste två åren har det dock uppstått problem med att ta fram statistik avseende förbrukning. Anledningen till detta är att leverantören bytt version av systemet. För att hålla registret uppdaterat finns det utbildade kemikalieregistratorer i verksamheterna. De sköter den årliga inventeringen och uppföljning av registret. Under året har utbildningar för kemikalieregistratorerna genomförts och de skriftliga handledningarna på intranätet har uppdaterats. Det finns ett krav på att landstinget ska riskbedöma samtliga faroklassade kemiska produkter. Det arbetet påbörjades under året då en instruktion togs fram om hur en riskbedömning ska genomföras. Instruktionen testades av några verksamheter och resultat visar att arbetet med riskbedömningar måste utvecklas och att verksamheterna behöver mer stödjande resurser i arbetet. Stor antibiotikaanvändning och spridning av antibiotika i miljön leder till utveckling av antibiotikaresistens hos bakterier. Samtliga landsting och regioner har under flera år haft fokus på att minska förskrivningen av antibiotika. Landstinget Dalarna förskrev 300 antibiotikarecept per 100 invånare under Snittet för riket var 343 recept. Det nationella målet är 250 recept per 1000 invånare. Exempel på aktiviteter Folktandvården fokuserar bland annat på att minimera risken för utsläpp av kvicksilver till avloppsvatten. Årliga provtagningar av avloppsvatten från behandlingsstolar genomförs på samtliga enheter som hanterar amalgam. Folktandvården arbetar kontinuerligt med att förse verksamheterna med aktuell miljökunskap, bland annat deltar folktandvårdens miljösamordnare aktivt i en nationell nätverksgrupp för samordning och utbyte av miljöfarliga kemikalier. Städservice inom Landstingsservice samarbetar med Landstingsfastigheter, byggkonsulter, arkitekter och kunder vid val av ytskikt i Landstingets lokaler för att minimera behovet av kemikalier i framtida underhåll. Städpersonal har utbildats för att öka kunskapen om val av kemikalier och material samt golvvård och städteknik. Inom Kultur och bildningsförvaltningen har Malungs folkhögskola genomfört en lyckad kemikaliesubstitution under året där de bytt ut mineralolja till motorsågskedjor till biologiskt nedbrytbar kedjeolja. Upphandling och inköp Landstinget köper årligen in stora mängder varor och tjänster som är nödvändiga i verksamheterna. Inköpen medför en betydande miljöpåverkan i hela produktkedjan från produktion och transporter till användning och kassation. Landstinget arbetar aktivt för att minimera miljöpåverkan från samtliga steg genom att ställa relevanta miljökrav i upphandlingsförfarandet. Säkerhets- och miljöavdelningen samarbetar internt med Upphandlingsenheten och externt med Varuförsörjningen för att relevanta miljökrav ska ställas i samtliga upphandlingar som berör Landstinget Dalarna

24 I slutet av året initierade Länsstyrelsen ett regionalt nätverk för hållbar konsumtion som ska utvecklas under I nätverket ska offentliga aktörer samverka för att skapa hållbara konsumtionsmönster i samhället, både inom organisationer och hos medborgarna. Klimatpåverkan Landstingets verksamheter orsakar utsläpp, främst koldioxid och lustgas, som bidrar till en uppvärmning av jorden. Därför är det av yttersta vikt att Landstinget har tydliga mål och aktiviteter för att minimera de utsläpp som sker. Utsläpp av växthusgaser från olika källor (ton CO 2 -ekvivalenter) ton Totalt Utsläpp av koldioxid från landstingets fordon* Koldioxidekvivalenter från lustgasutsläpp (GWP 310) Utsläpp av koldioxid från oljeuppvärmning År 17 17

25 Koldioxid från fossila bränslen Utsläppen av klimatpåverkande koldioxid från landstingets transporter har ökat under 2014 med anledning av den ökade körsträckan. Minskad energianvändning tillsammans med den höga andelen förnybara bränslen för uppvärmning av landstingets lokaler (96 %) ger relativt låga koldioxidutsläpp. Landstingets reservpannor har förbrukat 8,4 m 3 eldningsolja under 2014 vilket är en minskning med två tredjedelar jämfört med Lustgas Lustgasens uppvärmningseffekt i atmosfären är 310 gånger högre än koldioxidens (GWP 310) vilket innebär att även en relativt liten lustgasförbrukning ger stor miljöpåverkan. Lustgasens stora miljöpåverkan gör att användningen inom vården följs upp nationellt. Trots att lustgasen bidrar med en tredjedel av landstingets beräknade utsläpp av växthusgaser finns det inte något mål inom landstinget att minska användningen. Ett beslut finns gällande destruering av lustgas från förlossningen men någon upphandling av reningsutrustning har ej genomförts. Förbrukningen av lustgas under 2014 medförde ett utsläpp motsvarande 886 ton CO 2. De aktiviteter som genomförs regelbundet gällande lustgasen är till stor del fokuserade på att se till att det inte finns några läckor i gasledningarna så att den förbrukade mängden lustgas kommer till användning där det avses. Lustgas används fram för allt inom förlossningsvården men även inom barnhälsovård och tandvård. Inför Systematisk miljöarbete Energi Avfall - Förnyad miljöbedömning av landstingets betydande miljöaspekter. - Översyn och utveckling av miljöprocessen samt anpassning till ny miljöstandard ISO 14001:2015 och landstingets ledningssystem. - Ledningens genomgång ska genomföras. - Utveckla webbutbildningen för miljö. - Framtagande av ny miljöplan med tydligare koppling till uppdragen i landstingsplanen. - Kvalitéten i miljöbedömningar inför beslut behöver bli bättre. - Öka andelen miljökontrakt. - Fortsatt arbete med energieffektivisering i alla verksamheter. - Öka materialåtervinningsgraden av avfall i länet till 36 %. (ett mål som Landstingsservice har beslutat på förvaltningsnivå) - Ökad samverkan med avfallsentreprenörer för att öka materialåtervinningen. - Genomföra utbildningsinsats i avfallshantering/källsortering för personal från Landstingsservice. - Dialog med Dalarnas kommuner om gemensam återbruksverksamhet för möbler och varor

26 Resor och transporter Livsmedel - Ställa krav i kommande upphandling av leasingbilar så att bilar som drivs med fossilfria bränslen ges möjlighet att tas in. - Öka andelen av miljömärkta livsmedel främst av kött av gris och fågel. - Minska måltidssvinnet genom att se över menyer och föra dialog med kunder. Upphandling och inköp - Utveckla stödet till verksamheterna att kunna välja de mest miljöanpassade produkterna i upphandlat sortiment. - Öka medvetenheten kring hållbar konsumtion 19 19

27 Mer information om Landstinget Dalarnas miljöarbete finns på: