Miljöredovisning 2013

Transkript

1 Miljöredovisning 2013 Dnr LD14/01456, LS , LF

2 Innehåll Förord av landstingsdirektören...3 Sammanfattning resultat av miljöarbetet Miljöpolicy för Landstinget Dalarna...6 Miljömålsarbete...7 Systematiskt miljöarbete... 8 Energi Avfall Resor och transporter Livsmedel Kemiska produkter och läkemedel Upphandling och inköp Klimatpåverkan och miljögifter...19 Utsläpp av växthusgaser Miljögifter Inför

3 Förord av landstingsdirektören Landstinget Dalarnas huvuduppdrag är att erbjuda befolkningen en bra och säker hälso och sjukvård. Det sker ständiga förändringar såväl inom vårt landsting som nationellt för att kunna tillhandahålla en så effektiv hälso och sjukvård som möjligt. En verksamhet under ständig förändring innebär samtidigt möjligheter och utmaningar i vårt arbete med att minska vår miljöpåverkan. För att ha en miljömässigt hållbar verksamhet måste vi samarbeta över gränserna, ha tydliga ansvarsområden samt långsiktighet och helhetssyn. Vår verksamhet innebär stor förbrukning av varor. Tydliga miljökrav tidigt i processerna skapar goda möjligheter att nå våra mål. Ett bra exempel är vårt arbete med att öka andelen miljömärkta livsmedel där vi för några år sedan hade en ganska blygsam nivå till att för 2013 nå över 20 %. Mycket av miljöarbetet genomförs på ett mycket bra sätt men vi är ödmjuka inför framtiden och arbetar ständigt med att förbättra oss. Vårt miljöarbete är en viktig del i vårt arbete med att stärka varumärket Landstinget Dalarna. Miljöredovisningen vänder sig till landstingets förtroendevalda och medarbetare samt till alla länsinnevånare som vill följa landstingets miljöarbete. Redovisningen följer upp landstingets miljöplan där övergripande miljömål och aktiviteter finns. Miljömålen är framtagna utifrån de områden där vi har störst miljöpåverkan. Karin Stikå Mjöberg Landstingsdirektör 3

4 Sammanfattning resultat av miljöarbetet 2013 Miljöredovisningen är en uppföljning av Landstinget Dalarnas (LD) miljöarbete med utgångspunkt i Landstingsplanen, Landstingets miljöplan samt förvaltningarnas miljöredovisningar. Miljödata för 2013 har hämtats ur verksamhetsgemensamma system samt ur förvaltningarnas miljöredovisningar. I värderingen av till vilken grad miljömålen uppfyllts används nedanstående symboler: Målet uppfyllt Målet ej uppfyllt, arbetet går enligt plan Målet ej uppfyllt, arbetet går ej enligt plan Energi Målet Energieffektivisering är uppnått. Den totala energianvändningen i landstingets fastigheter har fortsatt att minska med 0,2 kwh per m 2 lokalyta vilket motsvarar 0,1 % minskning under Elanvändningen per m 2 lokalyta minskade med 0,9 % medan värmeanvändningen, för första gången på många år, ökade med 0,6 %. Andelen tecknade miljökontrakt i Landstingsfastigheters lokaler har ökat till 76 %. Resor och transporter Målet Minska resors och transporters miljöpåverkan är uppnått. Den totala körsträckan i tjänsten minskade under 2013 med 9 % jämfört med år Sedan år 2005 har körsträckan minskat med nästan en tredjedel. Ett aktivt arbete med en mängd olika aktiviteter (samåkning, minskat antal fordon, digitala konferenser, busskort, tjänstecyklar mm) har lett fram till detta resultat. Enligt den nya strängare klassificeringen av miljöbilar finns endast en miljöbil i LD. Andelen miljöbilar enligt den gamla miljöbilsdefinitionen är dock 81 %, en ökning med 4 procentenheter jämfört med år Livsmedel Målet Minska miljöpåverkan från livsmedel i LD är uppnått. Andelen miljömärkta livsmedel har ökat påtagligt. Totalt i LD har under 2013 köpts in 20 % miljömärkta livsmedel, jämfört med 13 % under år För första gången har också en verksamhet passerat målet 25 % miljömärkta livsmedel. Dessutom pågår många olika typer av aktiviteter för att minska den totala miljöpåverkan från livsmedelshanteringen inom LD. Upphandling och inköp Målet Ställa miljökrav vid upphandlingar är uppnått. Säkerhets- och miljöavdelningen deltar allt mer aktivt i framtagandet av miljökrav vid upphandlingar. Under året har ett samarbete mellan landstingen kring fördjupade miljöanalyser med avseende på miljöpåverkan från förbrukningsartiklar i vården också inletts. 4

5 Avfall Målet Förebygga avfall är inte uppnått men ett aktivt arbete för att i större utsträckning förebygga avfall pågår. På lasaretten där avfallsmängderna följs upp fortsätter mängden brännbart avfall att öka vilket tyder på en fortsatt ökning av mängden engångsmaterial inom vården. Även det smittförande kliniska avfallet ökar i mängd. Några positiva trender finns dock också på avfallssidan. Mängden komposterbart avfall minskar vilket delvis är en följd av arbetet för att minska matsvinnet. Under 2013 har det åter blivit möjligt att återvinna plastavfall från Falu lasarett något som efterfrågats under många år. Kunskaperna om källsortering är generellt goda i verksamheterna och de gemensamma avfallssorteringsguiderna hålls uppdaterade. Kemiska produkter och läkemedel Målet Minska miljöpåverkan från kemiska produkter och läkemedel är svårbedömt. Åtskilliga aktiviteter för att nå målet pågår men mätdata saknas när det gäller de kemiska produkterna. Landstinget Dalarna har fortsatt en av de lägsta användningarna av antibiotika i landet och förskrivningen har minskat något (3 %) jämfört med år LD läkemedelsavdelning tar hänsyn till läkemedlens miljöpåverkan i samband med framtagandet av läkemedelsrekommendationer. Systematiskt miljöarbete Målet Certifierbart miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 används i alla verksamheter är inte uppnått. Vissa aspekter av det systematiska miljöarbetet fungerar väl. En enkät till alla Hälso och sjukvårdens chefer visar att miljöarbetet är välförankrat och bedrivs enligt intentionerna i nästan 85 % av de svarande verksamheterna. Tre verksamheter, Landstingsfastigheter, Landstingsservice och Folktandvården Jakobsgårdarna är certifierade enligt ISO 14001:2004 och har förnyat sina certifikat efter revision. Den interna revisionsverksamheten i övriga verksamheter har under året inte fungerat enligt plan i alla förvaltningar. Fortfarande finns brister i det systematiska miljöarbetet, framförallt rörande dokumentation, uppföljning och avvikelsehantering. Ledningens genomgång hålls inte enligt plan vare sig centralt eller i majoriteten av verksamheterna. 5

6 Miljöpolicy för Landstinget Dalarna fastställd av Landstingsfullmäktige En god miljö är en förutsättning för god hälsa. Landstinget Dalarna är länets största arbetsgivare med verksamhet inom vård, utbildning och kultur och har som stor aktör i samhället en viktig roll i arbetet för en bättre miljö. Miljöarbetet ska bedrivas systematiskt och med ständiga förbättringar. I Landstinget Dalarna ska vi ta vår del av miljöansvaret i samhället och låta hänsyn till miljön vara en naturlig del i all verksamhet genom att: Arbeta för att förebygga och minska utsläppen av klimat och miljöskadliga ämnen till luft, mark och vatten Hushålla med naturens resurser för att minska avfallsmängderna Följa lagar och andra krav Sprida och fördjupa kunskaper om ekologiskt hållbar utveckling bland medarbetare och förtroendevalda Göra miljöbedömningar inför beslut Ställa miljökrav vid upphandling av varor och tjänster Samverka med andra organisationer för ett ekologiskt hållbart samhälle Informera om landstingets miljöarbete 6

7 Miljömålsarbete Landstinget Dalarna är länets största arbetsgivare och bedriver verksamheter som berör alla som vistas i länet. I båda dessa roller har landstinget en viktig roll i arbetet för en bättre miljö i Dalarna. Det miljöarbete som bedrivs inom LD utgör en del av de regionala insatserna för att nå de sexton nationella miljökvalitetsmålen. Landstingets verksamhet har direkt eller indirekt påverkan inom alla dessa mål och har fått huvudansvar för vissa aktiviteter i Dalarnas miljömål Dessa aktiviteter återfinns inom Avfall och resurshushållning, Skog, Folkhälsa samt Offentliga verksamheters egen miljöpåverkan. Den största miljöpåverkan från Landstinget Dalarnas verksamheter härrör, utan inbördes rangordning, från: Avfall utsläpp till luft, mark och vatten Energianvändning utsläpp till luft Kemiska produkter och läkemedel utsläpp till vatten och luft Livsmedel utsläpp till luft, mark och vatten Lustgasanvändning utsläpp till luft Transporter utsläpp till luft, mark och vatten Upphandling av varor och tjänster utsläpp till luft, mark och vatten Utifrån landstingets miljöpolicy, nationella och regionala miljömål samt inventering av miljöpåverkan från landstingets verksamheter har övergripande målområden för miljöarbetet fastställts i LD miljöplan En viktig del i utvecklingen av landstingets miljöarbete är också deltagande och samarbete i olika nätverk för miljöfrågor. LD deltar aktivt med representanter i Varuförsörjningens miljögrupp, Landstingens nätverk för läkemedel och miljö, Landstingens miljönätverk NÄMIL, Landstingens miljöchefer (LMC), Landstingens och Regionernas Avfallsråd (LRA), Lustgaskonsortiet, Nationella substitutionsgrupperna för kemikalier i varor och för kemiska produkter samt tandvårdsprodukter och i Byggdialog Dalarna. Dessutom samarbetar LD med Länsstyrelsen i olika miljöfrågor. 7

8 Systematiskt miljöarbete Alla verksamheter inom Landstinget Dalarna ska arbeta systematiskt för att minska miljöpåverkan och arbetet ska ske så att verksamheterna är möjliga att certifiera enligt internationell standard ISO 14001:2004 som det beskrivs i figuren nedan. Inom LD finns stöd i miljöarbetet på alla nivåer. Linjeorganisationens chefer ges stöd i miljöarbetet genom Säkerhets och miljöavdelningen inom central förvaltning. Stöd i miljöfrågor ges också från en miljösamordnare för varje förvaltning och de miljöombud som finns i varje verksamhet. Miljösamordnarna bildar, tillsammans med personal från Säkerhets och miljöavdelningen, landstingets Miljöråd. Utbildning och kunskapsspridning är viktiga delar i det systematiska miljöarbetet. Träffar för miljöombud har under året hållits i alla verksamheter. Hälso och sjukvården har genomfört miljöombudsträffar på alla lasarettsorter med webbsändning till kringliggande orter. Grundkurs i systematiskt miljöarbetet riktad till miljöombud och deras chefer har hållits sedan Under 2013 har en fortsättningskurs med fokus på upphandling och riskbedömning av kemiska produkter utvecklats och genomförts vid tre tillfällen. Miljöinformation sprids även via ett digitalt nyhetsblad som publiceras på intranätet och mejlas till alla miljöombud. Avvikelser och förbättringsförslag utgör en annan central del i miljöledningssystemet. Miljöavvikelser hanteras genom det landstingsgemensamma avvikelsesystemet Synergi. Användningen av systemet för miljöavvikelser har inte genomförts i verksamheterna och dessutom finns fortfarande verksamheter som inte är anslutna till systemet. Ett certifierbart miljöarbete kräver att verksamheten inför beslut genomför en bedömning av beslutets miljöeffekter. Miljöbedömning finns med som en integrerad del av underlaget för politiska 8

9 beslut i LD ärendehandbok. Kvalitén i miljöbedömningarna är av högst varierande kvalitet och miljöoch säkerhetsavdelningens kompetens i frågan borde utnyttjas i betydligt större utsträckning. Landstinget Dalarna har tre verksamheter som är certifierade enligt ISO14001:2004. Dessa, Landstingsfastigheter, Landstingsservice och Folktandvården Jakobsgårdarna, har under året genomfört externa revisioner med godkända resultat. I övriga verksamheter följs miljöarbetet upp genom planerad intern miljörevision minst vart tredje år. Under 2013 har den interna miljörevisionsverksamheten fungerat enligt plan inom flera förvaltningar men släpar efter inom Hälso och sjukvården på grund av tidsbrist och brist på interna revisorer. Inom Hälso och sjukvården har genomförts en enkätundersökning för att undersöka omfattningen av och attityderna till det systematiska miljöarbetet. Svarsfrekvensen är låg (ca 40 %) och man kan misstänka att verksamheter med ett aktivt miljöarbete har varit mer motiverade att svara. Enkäten bekräftar i stort bilden av att det inom Hälso och sjukvården bedrivs mycket bra miljöarbete men att brister finns när det gäller dokumentation och skriftliga rutiner. En mycket stor andel av de svarande verksamheterna anser att både LD och den egna verksamheten bedriver ett bra miljöarbete. De flesta känner också till kravet på systematiskt miljöarbete samt har kännedom om LD miljöpolicy och miljöplan. De säger sig ha kännedom om rutinerna i miljöhandboken samt anger att de har en aktuell miljöplan. 9

10 Energi Alla typer av energiproduktion orsakar miljöpåverkan och därför är minskad energianvändning genom ökad energieffektivisering viktig ur miljösynpunkt. Landstinget Dalarna har under många år varit ledande i arbetet med energibesparingar och arbetet för att minska energianvändningen i alla landstingsägda fastigheter fortsätter för att behålla positionen som ett av Sveriges energieffektivaste landsting. Även under 2013 har den totala energianvändningen minskat något, 0,2 kwh per m 2 lokalyta vilket motsvarar 0,1 % minskning. Elanvändningen per m 2 lokalyta minskade med 0,9 % medan värmeanvändningen, för första gången på många år, ökade med 0,6 %. En annan viktig miljöaspekt är att minimera användningen av fossila bränslen för el och värmeproduktion. All el i landstingets fastigheter kommer sedan år 2012 från förnybar elproduktion. Under 2013 har mixen varit 50 % vattenkraft och 50 % vindkraft. Uppvärmningen av landstingets fastigheter sker med värmekällor som till ca 95 % är förnybara. Den lilla andelen fossil värmeenergi kommer från fjärrvärmeverkens tillsats av olja under kalla vintermånader. Verksamheter som bedrivs i inhyrda lokaler finns inte med i energistatistiken. Det gäller till exempel tvättanläggningen i Fredriksberg. Vid övertagandet av tvätteriet år 2009 värmdes och drevs det med eldningsolja. Oljeanvändningen har successivt ersatts med pellets. Från år 2011 har oljeanvändningen minskat med 139 m 3 olja till 30 m 3 år Målet är att under år 2014 minska användningen till mindre än 10 m 3 olja per år. Alla verksamheter i landstingsförvaltade lokaler kan teckna ett miljökontrakt som ställer krav på energisparåtgärder från hyresgästen och som ger 2 % hyresrabatt. Andelen tecknade miljökontrakt med Landstingsfastigheter har under året ökat med en femtedel från 63% år 2012 till 76 % under Ett större projekt med miljöfokus både ur energi och materialvalssynpunkt har slutförts under 2013 då den nya vårdbyggnaden vid Falu lasarett tagits i bruk. Byggnaden är planerad och byggd enligt normerna för miljöbyggnad guldklass 1. Kraven omfattar bland annat byggmaterial, energiprestanda och inomhusklimat. 1 Sweden Green Building Council 10

11 Avfall Målet med landstingets miljöarbete kring avfall är att förebygga att avfall uppstår i enlighet med rådande avfallslagstiftning (se figur nedan). Förebyggande av avfall kan främst ske i upphandlingssammanhang. Under 2013 har LD därför arbetat mer aktivt med upphandlingsfrågor kopplat till val av material och avfallsförebyggande åtgärder i ett tidigt stadium. På initiativ av LD Säkerhets och miljöavdelning har ett gemensamt avfallsråd för landsting och regioner startats för att genom nationell samverkan kunna hitta rutiner för att förebygga avfall och minska produkters miljöpåverkan i alla led. Genom rätt styrning av inköp och användning av produkter finns goda möjligheter att förebygga avfall från landstinget. Landstingsservice har också gjort jämförelser med andra landstings avfallshantering och drift för att kunna förbättra och effektivisera avfallshanteringen. Figuren visar EUs avfallshierarki som integrerats i svensk lagstiftning från 2011 och som utgör grunden för LD:s avfallsarbete LD verksamheter källsorterar allt avfall. Uppdaterade avfallsguider finns tillgängliga på intranätet vilket säkerställer en korrekt hantering av avfallet. Knappt en tredjedel av avfallet (inklusive kompost) går till materialåtervinning. Under 2013 har plaståtervinning kunnat återinföras vid Falu lasarett vilket varit ett länge efterfrågat positivt steg i avfallshanteringen. Förhoppningen har varit att utsortering av plast markant skulle minska den brännbara fraktionen och i motsvarande grad öka andelen återvunnet material. Trots återinförandet av plaståtervinning har emellertid det brännbara avfallet från lasaretten återigen ökat. Ökningen avspeglar en ökad användning av engångsmaterial i vården. Mängden komposterbart avfall från Falu lasarett har minskat med över 50 ton, bland annat som en följd av Kostservice arbete med att minska matsvinnet. Även mängden returpapper minskar, förhoppningsvis på grund av en ökad digitalisering av verksamheten. Flera verksamheter rapporterar också ökad användning av digitala media och minskad kopiepappersanvändning. Till exempel har Landstingsservice ledningskontor lyckats att nå sitt mål att minska användningen av kopiepapper med drygt 20 % under Avfallslagstiftningens intention är att deponering av avfall ska ske endast som en sista utväg (se figur ovan). Under 2013 har cirka 5 % av den totala avfallsmängden från lasaretten gått till deponi. Olika projekt för återanvändning av kasserat material pågår i verksamheterna. Avtal finns bland annat för omhändertagande av datorer med kringutrustning samt mobiltelefoner som restaureras och säljs vidare. Dessa avtal minskar tydligt mängden elektronikavfall. Återanvändning av inredning och kontorsmöbler sker hos LD Returen. 11

12 Philip Näslund LD Miljösamordnare med ansvar för avfallsfrågor Vad händer när det gäller insamling för återvinning av plastavfall inom LD? Under många år har vi önskat en fungerande plastinsamling för materialåtervinning inom LD. Nu fungerar detta på Falu lasarett. Målet är att plaståtervinning ska finnas på samtliga lasarett. Under 2014 kommer det att genomföras i Mora och Ludvika. Av den plast som samlas in går den allra största delen till materialåtervinning, en plastförpackning kan återvinnas uppemot 10 gånger innan kvalitén inte är hållbar längre och då går den till förbränning. Återvinning av plast gör stor miljönytta! Varje kilo plast som återvinns sparar in de ca 2 kg fossil olja som behövts för nyproduktion av plasten. 12

13 Resor och transporter Resor och transporter inom LD bidrar till verksamhetens största negativa miljöpåverkan. Förutom utsläpp av klimatpåverkande koldioxid genererar motortrafiken även utsläpp av hälso och miljöskadliga ämnen som kväveoxider och flyktiga organiska ämnen samt hälsoskadliga partiklar. Studier visar att hälsoeffekterna från luftföroreningar är påtagliga och många tusen svenskar dör årligen i förtid på grund av dessa. 2 Sedan länge pågår aktiviteter av olika slag inom LD för att minimera resors och transporters miljöpåverkan. Dalarna är dock ett vidsträckt och relativt glest befolkat landskap där långa transporter ofta är ofrånkomliga. Den totala sträckan med i bil i tjänsten inom LD (fördelat enligt figuren ovan) fortsätter att minska. Från 2005 har körsträckan minskat med nästan en tredjedel. År 2013 kördes totalt 11,3 miljoner km vilket var 1,1 miljoner km (9 %) mindre jämfört med år Minskad körsträcka med bilpoolens bilar står för hela denna minskning. Omkring en tredjedel av minskningen kan dock tillskrivas en organisatorisk förändring där hemsjukvården övergått till kommunerna. Antalet bilar inom LD fortsätter också att minska. Under 2013 fanns 360 bilar inom LD jämfört med 584 bilar år I och med förändrade regler för utsläppsklassning av bilar från 1 januari 2013 uppfyller endast en bil inom LD de nya miljöbilskraven. 3 Utifrån tidigare utsläppskrav för miljöbilsklassning (120 g CO 2 /km) uppfyllde 81 % av LD bilar kraven under Det minskade antalet bilar och miljövänligare bilar tillsammans med förbättrade rutiner för samåkning samt ökad användning av digitala lösningar för både möten och viss vård bidrar till de minskade körsträckorna. 2 Socialstyrelsens Miljöhälsorapport /Documents/6.pdf 3 Transportstyrelsen Miljöbilar 13

14 Landstingsservice har under året tagit över transporter som tidigare utförts av externa transportörer i syfte att effektivisera distributionen av varor inom landstinget. I samband med detta har en utredning genomförts kring effektivisering av landstingets egna transporter som bland annat har resulterat i samtransport av olika godsslag (förbrukningsmateriel, mediciner, tvätt och prover) vilket minskar såväl kostnader som miljöpåverkan. Övertagandet av tidigare externa transporter har medfört en viss ökning av körsträckan i verksamhetsägda fordon. För att minska miljöpåverkan från dessa transporter har utbildning i sparsam körning genomförts av alla Landstingsservice chaufförer. Under de senaste åren har en ökad användning av kollektivtrafikens bussar i tjänsten kunnat noteras. Omläggningar i hanteringen av Dalatrafiks busskort gör att det kollektiva resandet i tjänsten inte längre kan följas upp. Flera förvaltningar uppger att man gjort färre bussresor i tjänsten efter omläggningen eftersom busskorten blivit både krångligare och dyrare att använda. De flesta resor som sker i anslutning till LD verksamhet är patientresor. Endast en liten del av dessa resor registreras och finns med i statistiken. Flera olika aktiviteter för att bidra till att minska patientresornas miljöpåverkan görs. Ett exempel är att kallelse till läkar eller tandläkarbehandling gäller som bussbiljett hos Dalatrafik. Inom Folktandvården har ett ökat intresse för detta noterats under året. Folktandvården använder också mobila kliniker för undersökningar av skolbarn på deras skolor. Denna användning har ökat ytterligare under 2013 vilket innebär att över 7000 av de barn som behandlats i Folktandvården under året (motsvarande 19 %) undersöktes i en mobil klinik, oftast på någon skola. Detta medför påtagligt minskade resor och ekonomiska fördelar i form av minskat behov av ledighet för föräldrarna. Antalet videokonferenser och videokonferensanläggningar har stadigt ökat sedan den första mätningen gjordes år Videokonferenserna har lett till betydande besparingar i både tid, pengar och miljö. Under år 2013 ses dock en minskning av antalet genomförda videokonferenser i de fasta anläggningarna från 5265 konferenser år 2012, till 4940 konferenser år Nedgången beror troligtvis på teknikutvecklingen. Möjligheterna att genomföra digitala möten från den egna datorn blir allt bättre men det finns ingen uppföljning av i vilken utsträckning denna teknik används. 14

15 Livsmedel Den negativa miljöpåverkan från produktion, transport och hantering av livsmedel uppmärksammas allt mer. Under 2013 har frågan på allvar tagits upp inom LD och stora framsteg har gjorts mot målet att 25 % (kostnad) av de livsmedel som köps inom offentlig sektor ska vara miljömärkta. Fornby folkhögskola har under 2013 serverat drygt 25 % miljömärkta livsmedel och Malungs folkhögskola har mer än fördubblat andelen miljömärkt till 24 %. Totalt i all LD kostverksamhet har 20 % av inköpta livsmedel varit miljömärkta under Beslut om att vissa varuslag ska vara genomgående miljömärkta har berett vägen för denna utveckling. Från första september har till exempel allt kaffe i LD varit både miljö och rättvisemärkt. Tidigare har beslutats att mjölk och bananer inom Kostservice ska vara miljömärkta. Ett väsentligt bidrag till de negativa miljökonsekvenserna från livsmedel kommer av mat som slängs bort, såväl i samband med distribution som vid tillagning och servering. Nationella undersökningar visar att så mycket som 20 % av inköpt mat hamnar i soporna och av det som slängs skulle minst en tredjedel kunna ätas 4. Inom LD finns flera projekt för att minska matsvinnet. Kostservice i Falun jobbar framgångsrikt med att matsvinnet från vårdavdelningarna ska minskas. Kostservice jobbar även för att öka andelen egenproducerade måltider samt ser över sina menyer i en dialog med kunderna för att ytterligare minska svinnet. Även folkhögskolorna driver ett antal olika projekt för att minska svinnet i kök och matsalar. Vegetariska matvaror ger i allmänhet betydligt mindre miljöpåverkan än kött och fisk. För att minska den totala miljöpåverkan från maten serveras enbart vegetarisk kost till lunch en dag i veckan på folkhögskolorna. Ytterligare andra aspekter av matens miljöpåverkan är transporter samt odling i uppvärmda växthus. För att minska denna miljöpåverkan från maten försöker man i flera verksamheter att årstidsanpassa grönsaksbufféerna. 4 Konsumentföreningen Stockholm Släng inte maten 15

16 Christer Blomqvist Kostservice Hur jobbar ni med att minska matsvinnet? Vi mäter svinnet på lasarettets avdelningar under totalt 14 veckor per år för att utvärdera portionsstorlekar och kunna byta ut mindre populära rätter. Det gynnar både miljö och ekonomi! Vårdavdelningarna har kostombud som kommunicerar direkt med oss om maten. Vi jobbar också internt med att minska svinnet i kök och restaurang. 16

17 Kemiska produkter och läkemedel Kemiska produkter Arbetet för att minska miljöpåverkan från kemiska produkter pågår med många olika typer av aktiviteter inom LD. Det landstingsövergripande kemikalieregistret utgör en av hörnstenarna i detta arbete. Problem i samband med versionsbyte i kemikalieregistret gör att inga siffror för användningen av faromärkta kemiska produkter under 2013 finns att presentera. I verksamheterna finns utbildade kemikalieregistratorer som sköter inventering och uppföljning av registret. Fortsatta utbildningar för kemikalieregistratorerna har genomförts och skriftliga handledningar på intranätet förnyats. Kemikalieregistret förväntas erbjuda bra möjligheter att spåra i vilka verksamheter och i vilka mängder olika kemiska produkter används, vilket underlättar arbetet med att byta ut hälso och miljöskadliga kemiska produkter. Ett exempel på detta är den väsentligt minskade förbrukningen av antistatmedel vid Fredriksbergstvätten. Under året har ett projekt inletts för att identifiera och följa upp användandet av silver i vården inom LD. Anledningen till detta är att användningen av silver som antibakteriellt medel, i bland annat förbandsmaterial, innebär miljöproblem då silverjoner både är direkt giftiga och kan inducera antibiotikaresistens hos bakterier. Silver bör därför inte spridas i miljön. Dessutom är den medicinska nyttan av silver omdiskuterad. 5 Arbetet med att minska användningen av silver i vården har stöd i såväl det nationella som det regionala miljöarbetet. Lustgas är en kemisk produkt med stor negativ miljöpåverkan. Landstinget Dalarnas lustgasanvändning och dess klimatpåverkande effekt i atmosfären behandlas på sid 18. Läkemedel Stor antibiotikaanvändning och spridning av antibiotika i miljön leder till utveckling av antibiotikaresistens hos bakterier. Denna kunskap har satt fokus på att minimera all onödig användning av antibiotika. Nya riktlinjer för förskrivning har tagits fram och förskrivningen följs upp nationellt. Den totala antibiotikaförskrivningen i Sverige har under 2013 minskat med nästan 8 %. Landstinget Dalarna har fortsatt en av de lägsta användningarna av antibiotika i landet och även här har förskrivningen minskat något (3 %) jämfört med år Många läkemedel har bevisade negativa miljöeffekter även i låga halter i vattenekosystem. Fokus på läkemedlens miljöeffekter är därför av yttersta vikt för att kunna nå det nationella miljömålet Giftfri miljö. LD läkemedelsavdelning tar miljöhänsyn vid framtagandet av läkemedelsrekommendationer samt tar med miljöfrågan vid kontakter med vårdpersonalen. Läkemedelsavdelningen deltar också i Landstingens nätverk för läkemedel och miljö och tillhandahåller nätverkets informationsmaterial om kassation av läkemedel till allmänheten. 5 Statens beredning för medicinsk utvärdering 6 Folkhälsomyndigheten Antibiotikastatistik antibiotikastatistikkvartalsrapporter/antibiotikastatistik kvartalsrapport pdf 17

18 Upphandling och inköp Verksamhetens indirekta miljöpåverkan genom använda varor och tjänster kan påtagligt reduceras genom att ställa miljökrav i samband med upphandlingar. Nationellt finns ett aktivt arbete inom Miljöstyrningsrådet att upprätta miljökrav för olika varugrupper. 7 Intresset för relevanta miljökrav har ökat även inom LD. Säkerhet och miljöavdelningens kompetens efterfrågas allt mer i samband med centrala upphandlingar. Miljöaspekten finns också med i de underlag som upprättas vid alla upphandlingar. Miljökraven utformas efter Miljöstyrningsrådets råd och anvisningar. Krav ställs också på att leverantörer till LD ska ha ett systematiskt miljöarbete. Upphandling av förbrukningsvaror till LD görs i ett samarbete mellan fem landsting kallat Varuförsörjningen. LD Säkerhets och miljöavdelning deltar aktivt i Varuförsörjningens miljögrupp. Under 2013 har nya riktlinjer Miljö och hälsoanpassad upphandling 8 för varuförsörjningens arbete fastställts. Under året har Varuförsörjningens miljögrupp också förstärkts med en miljökemist. Ett gemensamt arbete pågår med jämförelser mellan engångs och flergångsmaterial avseende funktion, livslängd och kostnader med fokus på frågan hur miljö och hälsoanpassad upphandlingen blir. Ökat fokus har också funnits på att förbättra möjligheterna att följa upp miljökraven hos leverantörerna. 7 Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier 8 Varuförsörjningens riktlinjer för miljö och hälsoanpassad upphandling 18

19 Klimatpåverkan och miljögifter Utsläpp av växthusgaser Landstingets verksamheter orsakar utsläpp av olika gaser som i atmosfären bidrar till en uppvärmning av jorden. De viktigaste är koldioxid och lustgas. För att tydliggöra de klimatpåverkande utsläppen från LD bilar, värmeproduktion med fossila bränslen och lustgasanvändning sammanställs dessa i diagrammet nedan. Koldioxidutsläpp från fossila bränslen Utsläppen av klimatpåverkande koldioxid från landstingets transporter fortsätter att minska. Minskningen kommer från bytet till mindre miljöstörande fordon med lägre utsläpp men framförallt från en fortsatt minskad körsträcka. Den höga andelen förnybara bränslen för uppvärmning av landstingets lokaler (ca 95 %) bidrar till att hålla koldioxidutsläppen låga. Ett litet bidrag till koldioxidutsläppen kommer dock fortfarande från oljeeldning. Under 2013 förbrändes totalt 25 m 3 eldningsolja i landstingets reservpannor vilket är en liten ökning jämfört med de två senaste åren. Trots att mätdata saknas bör i detta sammanhang även nämnas aktiviteterna för att minska livsmedlens klimatpåverkan. Satsningar på att servera mindre mängder av kött och fisk samt att minska matsvinnet bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser från verksamheten. Lustgas Lustgasens uppvärmningseffekt i atmosfären är 310 gånger högre än koldioxidens (GWP 310) 9 vilket innebär att även ett mindre lustgasutsläpp ger en stor uppvärmningseffekt. Lustgasens stora miljöpåverkan gör att användningen inom vården följs upp nationellt. Trots att lustgasen bidrar med över en tredjedel av LD:s uppmätta utsläpp av växthusgaser finns inom LD inget mål att minska användningen av lustgas. Däremot arbetar vården tillsammans med Fastighetsteknik för att minimera läckaget av lustgas genom regelbunden kontroll av ledningar och apparatur. I den nya vårdbyggnaden på Falu lasarett finns också förberedda utrymmen för en lustgasreningsanläggning som enligt plan ska installeras hösten 2014 och därmed radikalt minska utsläppen. Lustgas används framförallt inom förlossningsvården men även i allt större utsträckning inom barnhälsovård och tandvård. Den totala mängden inköpt lustgas i LD har under 2013 minskat efter en ökning under Både Folktandvården och Ambulansen rapporterar under 2013 en ökad lustgasanvändning. 9 IPCCS rapport report/ar4/wg1/ar4 wg1 chapter2.pdf (sid 212) 19

20 Miljögifter Kvicksilver Det är sedan 2009 inte tillåtet att använda amalgam till tandfyllningar men kvicksilver i amalgam fortsätter att vara ett aktuellt miljöproblem inom tandvården då gamla amalgamfyllningar borras ur eller tänder lagade med amalgam extraheras. För att förhindra att kvicksilver sprids i miljön finns avskiljningsanläggningar monterade i anslutning till alla behandlingsstolar. Provtagning av avloppsvatten efter kvicksilveravskiljning sker årligen. Vid förhöjda värden vidtas åtgärder och förnyad provtagning sker. PCB i byggnader PCB är ett svårnedbrytbart och bioackumulerande miljögift som sedan många år är förbjudet i Sverige. Ämnet återfinns fortfarande bland annat i gamla byggnader i till exempel tät och fogmassor. Lagen föreskriver att PCB i byggnader ska saneras och att saneringen ska vara avslutad senast juni 2014 respektive juni I lasarettsbyggnaderna i Falun och i Mora finns PCB haltiga tätningsmassor som måste saneras. I samband med fönsterbyten har PCB sanering genomförts under Men ytterligare sanering återstår under 2014 och anstånd med slutförandet kommer att behöva sökas då upphandlingen av saneringstjänsten överklagats och därför dragit ut på tiden. 20

21 Inför Följande punkter är centrala för ett fortsatt förbättrat miljöarbete inom LD målområden:. 1. Systematiskt miljöarbete Utbilda verksamhetschefer/miljöombud om verksamhetsansvar i systematiskt miljöarbete. Utbilda internrevisorer. Genomföra miljöombudsdagar. Utvärdera webbutbildning om landstingets miljöarbete. Integrera LD miljöhandbok i LD gemensamma ledningssystem. Förbättra rapporteringsfrekvensen av miljöavvikelser. Genomföra ledningens genomgång miljö på alla nivåer. 2. Energi Fortsatt ökning av andelen verksamheter som har miljökontrakt. 3. Avfall Utveckla möjligheterna att samla in plaster för återvinning i verksamheter utanför lasaretten. Samverka för förebyggande av avfall. Förbättra returhanteringen av möbler och annat för återanvändning. 4. Resor och transporter Effektivisera interna transporter av gods. Möjliggöra distansmöten från dator till dator i samband med byte av operativsystem. 5. Kemiska produkter och läkemedel Förbättra statistikuppföljning gällande förbrukning av kemikalier. Genomföra riskanalyser för hantering av de mest miljö och hälsofarliga kemikalierna. 6. Livsmedel Öka andelen miljömärkta livsmedel. Ställa tydliga miljökrav vid upphandling av livsmedel. 7. Upphandling och inköp Utveckla stödet till verksamheterna att kunna välja de mest miljöanpassade produkterna i upphandlat sortiment. Hot mot det fortsatta miljöarbetet Inom flera av ovanstående områden är det uppenbart att bristande ekonomi bidrar till problemen att nå målen. Detta gäller framförallt möjligheterna att sätta av tillräcklig tid för miljöombudens arbete, utbildning av all personal samt för uppföljning, dokumentation och internrevision av miljöarbetet. 21

22

23

24 Mer information om Landstinget Dalarnas miljöarbete finns på: