Miljöredovisning. Dnr: LD16/00589, LS , LF

Transkript

1 Miljöredovisning 2015 Dnr: LD16/00589, LS , LF

2 Innehållsförteckning Förord...3 Sammanfattning resultat av miljöarbetet Miljöpolicy för Landstinget Dalarna...7 Nationella miljökvalitetsmål...8 Landstingets miljömålsarbete...9 Systematiskt miljöarbete Energi...12 Avfall...14 Resor och transporter...16 Livsmedel...18 Kemiska produkter och läkemedel...20 Upphandling och inköp...22 Klimatpåverkan...23 Miljögifter...25 Inför FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN 2016

3 Förord Miljöredovisning 2015 är en uppföljning av Landstinget Dalarnas miljömål. Utgångspunkt för uppföljningen har varit Landstingsplanen, Landstingets miljöplan samt förvaltningarnas miljöredovisningar. Redovisningen vänder sig till landstingets förtroendevalda och medarbetare samt till alla länsinnevånare som är intresserade av landstingets miljöarbete. Landstinget ska bedriva ett hälsofrämjande miljöarbete och det är viktigt att aktivt arbeta med insatser i syfte att minska miljöpåverkan från våra verksamheter. Miljöarbetet har under 2015 bland annat resulterat i minskningar avseende resande med bil i tjänsten och energianvändning i våra lokaler samt ökning av andelen miljömärkta livsmedel. I jämförelse med andra landsting och regioner finns det flera områden där vi uppvisar goda resultat men det finns även områden som vi behöver utveckla och där det finns stora utmaningar kommande år. Som ett exempel ligger vi i topp gällande låg användning av el och värme i våra lokaler. Landstingets verksamheter använder dagligen stora mängder varor och mate rial vilket medför en betydande miljöpåverkan. Därmed är upphandlingar och inköp ett prioriterat miljöområde. Vi ställer miljökrav i samband med upphandlingar men behöver bli betydligt bättre på att följa upp ställda krav samt utvärdera dess effekt. Läkemedel är ett annat område som ger en stor miljöpåverkan, både vid tillverkning, transport och de restprodukter som uppstår. Läkemedelsområdet har fortsatt stora utmaningar för att minimera miljöpåverkan. Trots det har arbetet gått framåt med ett ökat kravställande och förbättrat omhändertagande av restprodukter. Fokus för 2016 är att landstinget behöver ta fram tydligare miljömål inom prioriterade områden och att dessa följs upp, rapporteras och utvärderas regelbundet. Utöver det ska befintligt miljöledningssystem omarbetas utifrån ny ISO-standard samt landstingets gemensamma ledningssystem, Vårt arbetssätt. Karin Stikå-Mjöberg Landstingsdirektör 3

4 Sammanfattning resultat av miljöarbetet 2015 Miljöredovisningen är en uppföljning av Landstinget Dalarnas miljöarbete med utgångspunkt i Landstingsplanen, Landstingets miljöplan samt förvaltningarnas miljöredovisningar. Miljödata för 2015 har hämtats ur verksamhetsgemensamma system samt ur förvaltningarnas miljöredovisningar. I värderingen av till vilken grad miljömålen uppfyllts används nedanstående symboler: Målet uppfyllt Målet ej uppfyllt, arbetet går enligt plan Målet ej uppfyllt, arbetet går ej enligt plan Systematiskt miljöarbete Målet Certifierbart miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 är inom vissa delar uppnått men inte på ett totalt sätt. Landstingsservice och Landstingsfastigheter har fullföljt sina åtaganden under 2015 och är fortsättningsvis certifierade. Folktandvården tog beslut om att inte fortsätta sin certifiering vid kliniken i Jakobsgårdarna, certifikatet sades upp och löpte ut i april Folktandvården har ändå bedrivit ett systematiskt miljöarbete och det har även Kultur- och bildningsförvaltningen. Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Central förvaltning har det systematiska miljöarbetet inte genomförts som planerat. Det har inte genomförts några interna revisioner eller egenkontroller samt att ledningens genomgång inte har genomförts på den övergripande nivån. Landstingets miljöhandbok har inte reviderats och dess rutiner har inte införlivats i landstingets gemensamma ledningssystem. Något som är positivt är att tidigare års brister, vad gäller dialogen mellan politiker och tjänstemannaorganisationen på den övergripande nivån har åtgärdats under året. 4

5 Energi Målet Energieffektivisering är uppnått. Den totala energianvändningen i landstingets fastigheter har minskat med cirka 6 % jämfört med Landstinget Dalarna har lägst energianvändning per kvadratmeter jämfört med övriga landsting och regioner. Andelen förnybar el är fortsatt 100 % där 1 % kommer från solkraft, 24 % från vattenkraft och 75 % från vindkraft. Även uppvärmningen av landstingets fastigheter sker nästan uteslutande från förnyelsebara energikällor, under 2015 uppgick det till 96 %. Avfall Målet Förebygga uppkomst av avfall är inte uppnått. Genom att ställa krav vid upphandling är strävan att minska uppkomsten av avfall. Utöver det har ett flertal aktiviteter genomförts för att återanvända och materialåtervinna i så stor utsträckning som möjligt. En aktivitet för att öka återanvändningen är vår egen returverksamhet. Under 2015 har möbler med mera till ett värde av drygt kr bytt ägare inom landstinget. Trots detta har den totala avfallsmängden ökat och andelen materialåtervunnet material minskat. Anledningen till detta är att mängden brännbart avfall har ökat inom de flesta verksamheterna. Resor och transporter Målet Minska resors och transporters miljöpåverkan är delvis uppnått. Jämfört med 2014 är det en minskning i antal resta km. Nyttjandet av video och telefoni för distansmöten bedöms ha ökat men statistiskt underlag saknas. Samma gäller nyttjandet av kollektivtrafiken där bedömningen är att det har ökat men möjligheter att mäta resandet saknas. Ett av uppdragen i landstingsplanen är att landstingens fordon på sikt ska drivas med fossilfria bränslen. Under 2015 har landstinget inte haft ett enda fordon som uppfyller den nationella miljöbilsdefinitionen. Under året fick landstinget bidrag via Klimatklivet för att installera laddstolpar vid Falu lasarett. Livsmedel Målet Minska miljöpåverkan från livsmedel i Landstinget Dalarna är uppnått. Andelen miljömärkta livsmedel ökar och uppgick 2015 till 31 %. Utöver att öka andelen miljömärkta livsmedel jobbar samtliga köksverksamheter med att minska matsvinnet och med andra aktiviteter för minskad miljöpåverkan från livsmedel. 5

6 Kemiska produkter och läkemedel Målet Minska miljöpåverkan från kemiska produkter och läkemedel är delvis uppnått. Generellt behöver samtliga verksamheter bli bättre på att genomföra riskbedömningar avseende hantering och förvaring av kemikalier. Ett område som följs upp av samtliga landsting och regioner är förskrivningen av antibiotika. Landstinget Dalarna var ett av de landsting som under 2015 förskrev minst antibiotika, 287 recept per 1000 invånare. Upphandling och inköp Målet Ställa miljökrav vid upphandlingar är uppnått. Inom landstinget är det ett allt tätare samarbete mellan Upphandlingsavdelningen och Säkerhets- och miljöavdelningen gällande miljökrav vid upphandlingar samt uppföljning av pågående avtal. Upphandlingar gällande förbrukningsvaror genomförs av Varuförsörjningen. Inom det samarbetet är Landstinget Dalarna en av parterna för att ställa miljökrav och uppföljningen av dessa. Då det upphandlade sortimentet är stort så finns det inom vissa kategorier jämförbara varor med olika stor miljöpåverkan. Det kan exempelvis bero på att varorna är tillverkad i olika typer av material. Landstinget har påbörjat ett arbete för att underlätta för verksamheterna att göra bra miljöval utifrån upphandlade artiklar. 6

7 Miljöpolicy för Landstinget Dalarna fastställd av Landstingsfullmäktige En god miljö är en förutsättning för god hälsa. Landstinget Dalarna är länets största arbetsgivare med verksamhet inom vård, utbildning och kultur och har som stor aktör i samhället en viktig roll i arbetet för en bättre miljö. Miljöarbetet ska bedrivas systematiskt och med ständiga förbättringar. I Landstinget Dalarna ska vi ta vår del av miljöansvaret i samhället och låta hänsyn till miljön vara en naturlig del i all verksamhet genom att: Arbeta för att förebygga och minska utsläppen av klimat- och miljöskadliga ämnen till luft, mark och vatten Hushålla med naturens resurser för att minska avfallsmängderna Följa lagar och andra krav Sprida och fördjupa kunskaper om ekologiskt hållbar utveckling bland medarbetare och förtroendevalda Göra miljöbedömningar inför beslut Ställa miljökrav vid upphandling av varor och tjänster Samverka med andra organisationer för ett ekologiskt hållbart samhälle Informera om landstingets miljöarbete 7

8 Nationella miljökvalitetsmål Riksdagen har beslutat om 16 miljökvalitetsmål som ska styra det svenska miljöarbetet. Det är regeringens ansvar att målen uppnås och de har i sin tur utsett vilka myndigheter som har ansvar för de olika målen. Det ska gå en röd tråd från de nationella miljömålen till det regionala och lokala miljöarbetet som bedrivs av bland annat länsstyrelsen, kommuner och landsting. I bilden nedan visas en sammanfattning av de 16 miljökvalitetsmålen. Under varje målområde som landstinget har kommer det i följande redovisning att synas vilka nationella miljökvalitetsmål som berörs. Målområdena systematiskt miljöarbete och upphandling och inköp är undantagna då de kan anses ha påverkan inom samtliga miljökvalitetsmål. Illustratör: Tobias Flygar, källa: 8

9 Landstingets miljömålsarbete Landstingets omfattande verksamhet har en stor påverkan på den yttre miljön genom användandet av naturresurser i form av energi och material samt genom utsläpp till luft, mark och vatten. Utsläppen har också ofta en negativ påverkan på människors hälsa. Det miljöarbete som bedrivs inom landstinget utgör en del av de regionala insatserna för att nå de sexton nationella miljökvalitetsmålen. Landstingets verksamhet har direkt eller indirekt påverkan inom alla dessa mål och Landstinget Dalarna har därför fått huvudansvar för vissa aktiviteter i Dalarnas miljömål Dessa aktiviteter återfinns inom Avfall och resurshushållning, Skog, Folkhälsa samt Offentliga verksamheters egen miljöpåverkan. Med det regionala miljöarbetet bidrar Landstinget Dalarna även till att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Den största miljöpåverkan från Landstinget Dalarnas verksamheter härrör, utan inbördes rangordning, från: Avfall utsläpp till luft, mark och vatten Energianvändning utsläpp till luft Kemiska produkter och läkemedel - utsläpp till vatten och luft Livsmedel utsläpp till luft, mark och vatten Lustgasanvändning utsläpp till luft Transporter utsläpp till luft, mark och vatten Upphandling av varor och tjänster utsläpp till luft, mark och vatten Utifrån landstingets miljöpolicy, nationella och regionala miljökvalitetsmål samt inventering av miljöpåverkan från landstingets verksamheter har övergripande målområden för miljöarbetet fastställts i Landstinget Dalarnas miljöplan En viktig del i att nå de nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmålen är att samverka i både nationella och regionala nätverk. Landstinget deltar aktivt med representanter i de nationella nätverken Varuförsörjningens miljöoch materialgrupp, Landstingens nätverk för läkemedel och miljö, Landstingens miljöchefer (LMC), Landstingens och Regionernas Avfallsråd (LRA), Nationella substitutionsgrupperna för kemikalier i varor och för kemiska produkter samt tandvårdsprodukter. Landstinget är även aktiv i de regionala nätverken Byggdialog Dalarna, Nätverket för hållbar konsumtion och Nätverket för Avfallsförebyggande som samordnas av Länsstyrelsen Dalarna. 9

10 Systematiskt miljöarbete För ett effektivt miljöarbete krävs en tydlig struktur och ett gemensamt arbetssätt inom hela organisationen. Landstinget arbetar enligt miljöledningsstandarden ISO 14001:2004 för att styra miljöarbetet på ett systematiskt sätt. Hela landstinget ska arbeta i enlighet med standarden medan Landstingsservice och Landstingsfastigheter är certifierade enligt standarden. De certifierade verksamheterna har bedrivit arbetet enligt plan och har klarat de externa revisionerna. Under året sa Folktandvården Jakobsgårdarna upp sitt certifikat och är därmed inte certifierad längre. Under 2015 har ett arbete påbörjats för att de övergripande rutinerna ska följa den nya standarden, ISO 14001:2015, samt integreras i det landstingsgemensamma ledningssystemet. Det arbetet kommer att intensifieras och slutföras under En konsekvens av omarbetningen av miljöledningssystemet är att centrala delar i detta som ledningens genomgång och interna revisioner inte har genomförts i tillräcklig stor omfattning enligt kraven i standarden. Landstingets miljöorganisation Ansvaret för miljöarbete ligger i linjeorganisationen, som stöd finns det miljöombud inom varje verksamhet och miljösamordnare för varje förvaltning. Det finns även en central säkerhets- och miljöavdelning som stödjer samtliga verksamheter och ledningsfunktioner i miljöarbetet. Representanter från Säkerhets- och miljöavdelningen bildar tillsammans med förvaltningarnas miljösamordnare landstingets Miljöråd, som är ett stöd för Landstingsdirektören. Utbildning och kommunikation Utbildning och kommunikation är centrala delar inom ledningssystemet. Inom samtliga förvaltningar har det genomförts träffar för verksamheternas miljöombud. Det är en möjlighet för miljöombuden att ta del av den senaste informationen och samtidigt få möjlighet att ta upp aktuella frågeställningar. Under året genomfördes även två grundkurser i miljö för chefer och miljöombud, med totalt 88 deltagare. Utöver det så har det genomförts fördjupningskurser i inköp och upphandling där miljöfrågorna utgjort en del. Säkerhets- och miljöavdelningen har tagit fram fyra nyhetsblad under året som har publicerats på Navet samt skickats ut till miljöombuden. Nyhetsbladen tar upp det senaste inom miljöområdet som är bra att känna till och de ger ett underlag till miljöombuden som de kan använda för information till medarbetarna vid exempelvis arbetsplatsträffar. 10

11 Avvikelser och förbättringsförslag Genom avvikelser och förbättringsförslag kan ständiga förbättringar uppnås i miljöarbetet. För att systematiskt kunna rapportera avvikelser och förbättringsförslag krävs ett gemensamt rapporteringssystem som används inom hela organisationen. Landstinget har avvikelsehanteringssystemet Synergi för ändamålet. Systemet är dock inte implementerat i hela organisationen och få miljöavvikelser har rapporterats. Få inrapporterade avvikelser innebär svårigheter med att identifiera områden som bör prioriteras i det gemensamma miljöarbetet. Utveckling av miljöarbetet Under 2015 har det arbetats fram förslag på nya miljömål som sträcker sig under perioden Landstinget har med de nya målen fått långsiktiga och mätbara mål som går att följa upp kontinuerligt. Det kommer att ge landstinget ökad möjlighet att styra miljöarbetet och prioritera mellan områdena. Miljömålen beslutas av Landstingsfullmäktige första kvartalet Miljöpris Ett miljöpris instiftades 2015 i syfte att uppmärksamma engagemang, entusiasm och goda exempel. Priset delades ut i samband med landstingsfullmäktiges möte i juni. Det första miljöpriset gick till Marie Neldemo som är miljöombud vid Ögonoperation, Falu lasarett. I motiveringen stod att Marie som miljöombud inspirerar medarbetarna att minska miljöpåverkan både i arbetet och privat. Marie har ett brinnande intresse för miljöfrågor och ett nytänkande som gör att man kan nå framgång i miljöarbetet. 11

12 Energi Miljökvalitetsmål För att minska miljöpåverkan i samhället är energiutvinning och energianvändning två nyckelfaktorer. Samtliga energislag medför en miljöpåverkan i varierande omfattning. Sedan 2012 har all el som landstinget använder kommit från förnyelsebara källor. För 2015 var mixen 1 % solkraft, 24 % vattenkraft och 75 % vindkraft. Även uppvärmningen av landstingets fastigheter sker nästan uteslutande från förnyelsebara energikällor, under 2015 uppgick de till 96 %. Den energi som inte används är från ett miljö- och ekonomiskt perspektiv den bästa. Därför har landstinget prioriterat arbetet med att minska energianvändningen genom att under en längre tid arbeta med att energieffektivisera fastigheter och att minska elanvändningen i verksamheterna. Det har varit ett framgångsrikt arbete där landstinget ligger i topp vad gäller energieffektivitet i jämförelse med andra landsting och regioner. Arbetet har fortsatt under 2015 då energianvändningen uppgick till 155,3 kwh/m 2 vilket är en minskning med nästan 6 % jämfört med Snittet för landsting och regioner var 204 kwh/m 2 under Landstingets mål till 2020 är att energianvändningen ska uppgå till högst 150 kwh/m 2. Utifrån användningen för 2015 och de senaste årens utveckling bedöms målet kunna nås. Total energianvändning (kwh/m2 lokalyta) kwh/m År Statistiken omfattar enbart landstingsägda fastigheter. 12

13 Landstinget arbetar ständigt för att hitta förbättringar som ger en minskad energianvändning. Ett verktyg som har använts under en längre tid är att Landstingsfastigheter erbjuder verksamheter som finns i deras lokaler att teckna ett miljökontrakt. Det innebär att verksamheten förbinder sig att källsortera det avfall som uppstår samt identifiera och genomföra åtgärder för att minska energianvändningen. Verksamheten ska även rapportera och ge förslag till Landstingsfastigheter hur lokalerna kan energieffektiviseras. I gengäld erhåller verksamheten 2 % lägre hyra. Under 2015 var det 76 % av verksamheterna som hade tecknat miljökontrakt. Det är samma andel som för Under hösten 2015 färdigställdes en ny ambulansstation på Falu lasarett som kommer att tas i drift i början av Ambulansstationen har garageplatser för 5 ambulanser, tvätthall, personalutrymmen såsom personalrum. omkläd, expeditioner, jourrum och garage för lättambulanser. Byggnaden är planerad och byggd enligt normerna för miljöbyggnad guldklass 1. Kraven omfattar bland annat byggmaterial, energiprestanda och inomhusklimat

14 Avfall Miljökvalitetsmål Landstinget arbetar enligt EU:s fastslagna avfallshierarki och strävar efter att i första hand förebygga att avfall uppstår. Det innebär att undvika onödiga inköp och återanvända varor i så stor utsträckning som möjligt. Därefter ska allt avfall som uppstår källsorteras för att i möjligaste mån materialåtervinnas. Landstinget började mäta materialåtervinningsgraden 2014 som en del i de nationella jämförelserna mellan landstingen i Sverige. Mätningen för 2015 visar att materialåtervinningsgraden, exklusive matavfall och bygg/ rivningsavfall är 20,3 %, vilket är en liten minskning på 0,6 % från En anledning till minskningen är att den totala avfallsmängden har ökat med 48,3 ton (exklusive matavfall), och den brännbara fraktionen ökar mer än de återvinningsbara fraktionerna. Fördelning mellan avfallsfraktionerna i % 4% 6% 20% 70% Materialåtervinning Brännbart avfall Deponi Farligt avfall 14 En av de avfallsförbebyggande åtgärder som genomförts är LD Returen. Det är ett system som ska synliggöra överskott av möbler och andra varor, som skärmväggar, britsar och pärmar så att de kan komma till användning inom andra verksamheter. På så sätt kan landstinget minska inköpen och därmed minskar även avfallet. Under 2015 förmedlades 103 möbler till nya ägare till ett nyvärde av minst kr. Under året uppmärksammandes ett textilsvinn på Falu lasarett. Tvättsäckar slängdes av misstag som brännbart avfall. Genom att tydliggöra hanteringen

15 med skyltar, information och uppföljning hade textilsvinnet i princip upphört vid årets slut. Under hösten genomfördes en länsövergripande upphandling för avfallshantering. För första gången har landstinget samma entreprenör för avfallshanteringen på Falu-, Mora-, Ludvika- och Avesta lasarett samt Borlänge sjukhus och LD Hjälpmedel. Det möjliggör en ökad styrning och effektivisering samt att det blir en mer likartad hantering i hela länet. Det kommer även att ge en större möjlighet att följa upp avfallsmängder och därmed bättre kunna följa måluppfyllelsen för avfallsområdet. I november var landstinget med i kampanjveckan Europa minskar avfallet. Det är en årlig kampanj för att lyfta frågan om avfallets påverkan på miljön och hur denna kan minimeras. Landstinget lyfte arbetet med att minska matsvinnet och vikten av att källsortera det avfall som uppstår. Genom att sprida information och väcka ett engagemang hos besökare och anställda blev det en lyckad kampanjvecka. LD Hjälpmedel arbetar för att återanvända hjälpmedel i så stor utsträckning som möjligt. De hjälpmedel som inte kan återanvändas inom länet skänker LD Hjälpmedel till biståndsverksamhet. Under 2015 skänktes uppskattningsvis ton hjälpmedel till bistånd. Nätverk Landstinget har varit aktiv i två regionala nätverk för hållbar konsumtion och avfallsförebyggande. Tillsammans med länsstyrelsen, kommuner och organisationer samverkar landstinget för att skapa en hållbar regional utveckling. Landstinget fortsätter även driva det nationella avfallsrådet. Genom att byta erfarenheter och stödja varandra i miljöarbetet blir arbetet mer effektivt i för landstingen i Sverige. 15

16 Resor och transporter Miljökvalitetsmål Resor och transporter står för en betydande miljöpåverkan. Genom utsläppen av koldioxid vid förbränningen av fossila bränslen bidrar transportsektorn till klimatförändringarna. Förutom det sker utsläpp av kolväten, kväveoxider och partiklar som har en negativ påverkan på människors hälsa. Landstingets mötes- och resepolicy fastslår att vid resor ska kollektiva transportmedel i första hand användas. Det finns dock ett problem med uppföljningen då det sedan några år inte går att se hur stort nyttjandet av kollektivtrafiken är vid tjänsteresor. Den totala körsträckan med landstingets fordon minskade under 2015 med ungefär mil vilket motsvarar drygt 4 %. Resor och transporter - fördelning % 22% 49% 5% 0% 13% 1% Leasing, personbilar Korttidsleasing, personbilar Privat bil i tjänsten Verksamhetsägda fordon Lastbilar Ambulanser Lättambulanser Förutom det interna arbetet har landstinget ett patientperspektiv där patienterna uppmanas att åka med kollektivtrafiken i samband med besök. Bland annat Folktandvården har kunnat se ett ökat intresse från patienterna att nyttja fria kollektiva resor till och från klinikerna under året. 16 Under 2015 har ett nytt IT-system för distansmöten införts. Med det nya systemet är video- och telefonmöten mer tillgängligt och kan därmed genomföras i större omfattning. Tekniken har dock inte implementerats i hela landstinget då bland annat Kultur- och bildningsförvaltningen saknar åtkomst till syste-

17 met. De förvaltningar som har tillgång till den nya digitala mötestekniken bedömer att antalet distansmöten har ökat. Utöver administrativa möten används systemet för bland annat vårdplanering och medicinska bedömningar. Ett annat steg för att minska antalet möten och därmed resandet togs under senare delen av Då beslutades att den som kallar till ett möte är ansvarig för deltagarnas resekostnader. Bedömningen är att det kommer att leda till en ökning av antalet distansmöten. Landstingservice arbetade under året med att optimera transportlogistiken. Som ett exempel samtransporteras förbrukningsvaror, tvätt, läkemedel och hjälpmedel i en större omfattning. Under 2015 minskade antalet körda mil med nästan mil jämfört med 2014 vilket motsvarar drygt 9 %. Landstingets bilpool Antalet leasingbilar minskade med nio stycken jämfört med 2014 och uppgår nu till 345 bilar. Ingen av dessa bilar uppfyller kraven för miljöbilar enligt definitionen som kom De allra flesta bilar som landstinget leasar drivs med diesel. Det innebär att uppdraget i Landstingsplanen , som anger att landstinget i så stor utsträckningen som möjligt ska använda fordon som drivs med fossilfria bränslen inte uppfylls. Landstinget behöver skapa förutsättningar för att använda fordon som drivs med fossilfria bränslen. Som en del av arbetet med att bygga ut infrastrukturen för elbilar, beviljades ett statligt stöd för att installera laddningsstolpar vid Falu lasarett, vilket kommer slutföras under I slutet av 2015 påbörjades även en upphandlingsprocess för leasingbilar med strävan att ge landstinget möjlighet att leasa elbilar och bilar med hybriddrift. 17

18 Livsmedel Miljökvalitetsmål Livsmedel är ett område där miljöpåverkan uppstår i hela kedjan från tillverkningsleden till konsumtionen. I Sverige står livsmedelskonsumtionen för ungefär en fjärdedel av klimatutsläppen. Produktion och konsumtion av livsmedel medför även andra miljöproblem som ökad övergödning, spridning av kemikalier, förbrukning av vattentillgångar och en minskad biologisk mångfald. Då det finns stora skillnader i miljöpåverkan beroende på vilka livsmedel som används så är valet av livsmedel en stor del i arbetet för att minska miljöpåverkan. Miljömärkta livsmedel Landstinget har som mål att till 2020 ska andelen miljömärkta livsmedel uppgå till 50 % av inköpskostnaden. Genom miljömärkta livsmedel begränsas användningen av framförallt konstgödsel och bekämpningsmedel. Miljömärkningen innebär även större restriktioner vad gäller läkemedelsanvändning för djur. Under 2015 uppgick andelen miljömärkta livsmedel till 31 % av inköpskostnaden. Det är en ökning med 4,4 % från Den senaste nationella statistiken är från 2014 och då låg det nationella snittet för andelen miljömärkta livsmedel på 32 % av inköpskostnaden. De kök som ligger till grund för Landstinget Dalarnas statistik är Landstingsservice kök och restauranger i Falun och Mora samt köken vid folkhögskolorna i Fornby, Mora och Malung. 50 Andel miljömärkta livsmedel av total mängd inköpta livsmedel i Landstinget Dalarna, % (kr) % År Andel miljömärkta livsmedel Medel landsting och regioner 18

19 Kostservice tecknade i juni 2015 ett nytt livsmedelsavtal vilket möjliggjorde en ökning av miljömärkta livsmedel i måltidsproduktionen. En ökning har kunnat ske för framförallt ägg, nötkött och griskött. För kommande år är planen att införa fler miljömärkta livsmedel från andra produktområden t ex frysta och färska grönsaker, potatis under säsong och kyckling. Under 2016 kommer en förnyad upphandling av mjölk, bröd och grönsaker att genomföras där stor vikt kommer att läggas vid miljömärkta livsmedel. Folkhögskolornas kök arbetar systematiskt med att minska miljöpåverkan från livsmedel och livsmedelshantering. Exempelvis genom att årstidsanpassa salladsbufféer, servera helt vegetariskt minst en dag i veckan och servera hembakat bröd. Matsvinn Den mat som kasseras i hela livsmedelskedjan, från produktionen till butiker, restauranger, storkök och hushåll medför en stor miljöbelastning. Beroende på livsmedelsprodukt beräknas att svinnet är mellan % i hela kedjan. Landstinget arbetar för att minska matsvinnet som uppstår i produktionsköken, på avdelningarna samt i restauranger och caféer. Genom att laga mat från grunden med tydliga recept och en lagerhållning som minimerar risken för utgångna råvaror, minskar matsvinnet i produktionen. Det förs även en kontinuerlig dialog mellan kostservice och vårdavdelningarna så att kosten kan anpassas efter specifika behov vad gäller näring och mängd. Restaurangerna arbetar också för att minimera överbeställningar av portioner och att rester ska tas tillvara i så stor utsträckning som möjligt. Kostservice väger produktionssvinn, matsvinn från vårdavdelningar och tallrikssvinn från Falu lasarett kontinuerligt. Resultatet används för att kommunicera med berörda parter och genomföra aktiviteter för att minska matsvinnet. 19

20 Kemiska produkter och läkemedel Miljökvalitetsmål Landstinget använder ett stort antal kemikalier och administrerar dem i kemikaliehanteringssystemet KemRisk. Genom KemRisk har samtliga medarbetare tillgång till aktuella säkerhetsdatablad för de produkter som används vilket bidrar till en säker kemikaliehantering. För att genomföra inventering utses kemikalieregistratorer av respektive verksamhetschef. De får stöd av Säkerhets- och miljöavdelningen som årligen informerar om det senaste i systemet och tillhandahåller en lathund. Säkerhets- och miljöavdelningen utbildar även nya kemikalieregistratorer i KemRisk. Under 2014 påbörjades arbetet med att riskbedöma faroklassade kemiska produkter. Det arbetet har fortsatt under 2015 då ett flertal riskbedömningar har genomförts. Landstinget har i ett första steg fokuserat på CMR-ämnena, det vill säga, ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska. Ett ämne som har varit under särskilt fokus har varit formaldehyd, 4 % som används inom ett flertal av landstingets verksamheter. Med stöd av Säkerhets- och miljöavdelningen har en metod för riskbedömning tagits fram och utvecklats under året. Metoden ger stöd till verksamheterna att riskbedöma formaldehyd, 4 % och vidta nödvändiga skyddsåtgärder. Erfarenheter från arbetet tyder på att det behövs mer handledning och utbildning om riskbedömningar ska kunna genomföras i en ännu större omfattning under kommande år. 20

21 När riskbedömningar genomförs i en större utsträckning kommer även ett större fokus ligga på att hitta mindre miljö- och hälsofarliga produkter som ersätter de kemiska produkter som har störst påverkan. Landstingsservice samarbetar med Landstingsfastigheter, byggkonsulter, arkitekter och kunder vid val av ytskikt i landstingets lokaler i syfte att minimera behovet av kemikalier i framtida underhåll. Läkemedel Den stora antibiotikaanvändningen i världen har lett till ett ökande problem med antibiotikaresistenta bakterier. I Sverige har detta varit i fokus under flera år och förskrivningen av antibiotika har kontinuerligt minskat. Det nuvarande nationella målet är att det ska förskrivas max 250 recept per 1000 invånare. Landstinget Dalarna är ett av landstingen i Sverige som har lägst antibiotikaförskrivning, under 2015 uppgick den till 287 recept per 1000 invånare. Det är en minskning med 1,7 % jämfört med Snittet för riket var 321 recept per 1000 invånare under

22 Upphandling och inköp En stor del av arbetet med att minimera klimat- och miljöpåverkan börjar vid upphandling och inköp av varor och tjänster. Då landstingets verksamheter använder stora mängder varor så medför det en betydande miljöpåverkan. Genom att ställa miljö- och sociala krav i upphandlingarna så tar landstinget ansvar för att upphandla mer hållbara varor och tjänster. Landstingets säkerhets- och miljöavdelning har ett tätt samarbete med upphandlingsenheten för att ställa relevanta miljökrav i landstingets upphandlingar. Under 2015 ställdes bland annat krav på: ökad energieffektivitet för skrivare förbud mot vissa kemikalier och färger effektiva avfallstransporter ökad materialåtervinning Säkerhets- och miljöavdelningen arbetar även aktivt i Varuförsörjningens miljögrupp för att utveckla de miljökrav som ställs i upphandlingar i Varuförsörjningens regi, vilka framförallt innefattar landstingets förbrukningsartiklar. Då det upphandlade sortimentet är stort så finns det inom vissa kategorier jämförbara varor med olika stor miljöpåverkan. Det kan exempelvis bero på att varorna är tillverkad i olika typer av material. Landstinget har påbörjat ett arbete för att underlätta för verksamheterna att göra bra miljöval utifrån upphandlade artiklar. Hösten 2015 initierades en uppföljning av bilvårdsprodukter som används av Ambulanssjukvården, Dalarna. Uppföljningens syfte var att analysera om produkterna som används överensstämmer med de kemikaliekrav som ställdes i upphandlingen. Resultatet visar att leverantören följer de kemikaliekrav som ställdes i upphandlingen. Folktandvården har under året genomfört ett utbyte av engångsmuggar av plast till pappersmuggar på samtliga arbetsplatser. Nästa steg är att även byta ut plastmuggar på offentliga platser som ex. toaletter till pappersmuggar. På detta sätt har den totala klimat- och miljöpåverkan minskat. 22

23 Klimatpåverkan Landstingets verksamheter orsakar utsläpp, främst koldioxid och lustgas, som bidrar till en uppvärmning av jorden. Därför är det av yttersta vikt att landstinget har tydliga mål och aktiviteter för att minimera de utsläpp som sker. Utsläpp av växthusgaser från olika källor (ton CO2-ekvivalenter) 3000 Totalt utsläpp CO2-ekvivalenter ton Utsläpp av koldioxid från landstingets fordon* Koldioxidekvivalenter från lustgasutsläpp (GWP 310) Utsläpp av koldioxid från oljeuppvärmning År Koldioxid från fossila bränslen Minskad energianvändning tillsammans med den höga andelen förnybara bränslen för uppvärmning av landstingets lokaler (96 %) ger relativt låga koldioxidutsläpp. Landstingets reservpannor har förbrukat 25 m 3 eldningsolja under 2014 vilket är en ökning jämfört med Ökningen beror på driftproblem i en pelletspanna vid en vårdcentral. 23

24 Lustgas Lustgasens uppvärmningseffekt i atmosfären är 310 gånger större än koldioxidens (GWP 310) vilket innebär att även en relativt liten lustgasanvändning ger stor miljöpåverkan. Därför följs användningen inom vården upp nationellt. Trots att lustgasen bidrar med en tredjedel av landstingets beräknade utsläpp av växthusgaser finns det inte något mål inom landstinget att minska användningen. Ett beslut togs i LS 2014 gällande destruering av lustgas från förlossningen men någon upphandling av reningsutrustning har inte genomförts. Utsläppen av klimatpåverkande koldioxid från landstingets användning av lustgas har ökat. Förbrukningen av lustgas under 2015 medförde ett utsläpp motsvarande ton CO 2. De aktiviteter som genomförs regelbundet gällande lustgas är till stor del fokuserade på att se till att det inte finns några läckor i gasledningarna så att lustgasen kommer till användning där det avses. Lustgas används fram för allt inom förlossningsvården men även inom barnhälsovård och tandvård. 24

25 Miljögifter Kvicksilver Inga amalgamfyllningar görs sedan förbudet trädde i kraft Amalgamavfallet utgör dock ett fortsatt stort miljöproblem. Amalgamhaltigt avfall uppkommer främst genom bortborrning av gamla amalgamfyllningar samt borttagna tänder med amalgamfyllningar i. Alla behandlingsstolar är anslutna till amalgamavskiljare för avskiljning av kvicksilver innan avloppsvattnet leds vidare till avloppsnätet. Kontroll av avskiljningsgraden genomförs genom årlig provtagning av avloppsvattnet. Både mängden höghaltigt amalgamavfall och låghaltigt amalgamavfall minskade under 2015 jämfört med Mängden höghaltigt amalgamavfall uppgick till 93 kg vilket är en minskning med drygt 5 kg. För låghaltigt amalgamavfall var minskningen hela 80 kg och uppgick till 42 kg för De årliga mängderna amalgamavfall varierar mycket på grund av nedläggningar och ombyggnationer som leder till omfattande saneringsåtgärder. PCB i byggnader Mora lasarett Vid Mora lasarett avslutades det planerade saneringsarbetet av PCB i samband med fönsterbyten på en fastighet. Det har dock framkommit att det kan finnas PCB i ytterligare en fastighet som inte varit med i den tidigare inventeringen. Det kommer att utredas under Falu lasarett Det har under ett par år pågått en utvändig och invändig PCB-sanering på Falu lasarett i samband med fönsterbyten, där PCB har funnits i fogmassorna. Under 2015 påbörjades fönsterbyte och PCB-sanering av hus 19 och när det arbetet är klart under början av 2016 så har samtliga byggnader på lasarettet sanerats. Det kommer dock finnas kvar mindre mängder PCB invändigt i några byggnader där åtgärderna har ansetts vara oproportionerliga mot nyttan. Den avvägningen har skett i samråd med Falu kommun. De fogar som varit öppna har täckts för med lister så att det inte går att komma i direktkontakt med PCB. Dessa områden är utmärkta på ritningar och i samband med renovering kommer även dessa områden att PCB saneras. 25

26 Inför Systematiskt miljöarbete Förnya miljöbedömningen av landstingets betydande miljöaspekter. Se över och utveckla miljöprocessen samt anpassning till ny miljöstandard ISO 14001:2015 och landstingets ledningssystem Genomföra ledningens genomgång Ta fram nya miljömål Påbörja arbetet med att revidera miljöpolicy Energi Öka andelen miljökontrakt Fortsätta arbetet med energieffektivisering i alla verksamheter Avfall Öka materialåtervinningsgraden av avfall i länet Öka samverkan med avfallsentreprenörer för att öka materialåtervinningen Fortsätta dialogen med Dalarnas kommuner om gemensam återbruksverksamhet för möbler och varor Utvärdera befintliga avtal gällande avfallshantering Resor och transporter Ställa krav i kommande upphandling av leasingbilar så att bilar som drivs med fossilfria bränslen kan tas in Livsmedel Öka andelen miljömärkta livsmedel Minska måltidssvinnet genom att sprida information, se över menyer och föra dialog med kunder Öka erfarenhetsutbytet mellan landstingens kök Kemiska produkter och läkemedel Fortsätta genomföra riskbedömningar Ta fram en substitutionslista för kemiska produkter Fortsätta arbetet med att minska förskrivningen av antibiotika. Upphandling och inköp Utveckla stödet till verksamheterna att kunna välja de mest miljöanpassade produkterna i upphandlat sortiment. Öka medvetenheten kring hållbar konsumtion Identifiera vilka upphandlingar som är prioriterade utifrån ett miljöperspektiv 26

27 27

28 28 Mer information om Landstinget Dalarnas miljöarbete finns på: