Resultat. Enkätundersökning Karlskronaungdomars vanor kring tobak, alkohol, droger och spel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultat. Enkätundersökning 2014. Karlskronaungdomars vanor kring tobak, alkohol, droger och spel"

Transkript

1 Resultat Enkätundersökning 2014 Karlskronaungdomars vanor kring tobak, alkohol, droger och spel

2 Innehåll Bakgrund... 6 Inledning... 6 Målsättning... 6 METOD... 6 Validitet... 7 Reliabilitet... 7 Tillförlitlighet... 7 Bortfall... 7 RESULTAT... 9 TOBAKSVANOR... 9 Andelen som röker... 9 Andelen elever som bara röker då och då Andelen elever där minst en av föräldrarna röker eller snusar Andelen elever som snusar Andelen elever som brukar tobak Andelen elever som får röka och eller snusa för sina föräldrar Andelen elever som ogillar att folk röker ALKOHOL Andelen elever som druckit sig berusade mer än en gång Berusningsdebutålder Andelen elever som konsumerar alkohol Andelen elever som konsumerar alkohol två gånger i månaden eller oftare och berusar sig varje eller nästan varje gång

3 Andelen elever som dricker minst två burkar folköl, en gång i månaden eller oftare Andelen elever som dricker minst två burkar starköl, en gång i månaden eller oftare Andelen elever som dricker minst två flaskor alkoläsk eller starkcider, en gång i månaden eller oftare Andelen elever som dricker minst två glas (20 cl) vin, en gång i månaden eller oftare Andelen elever som dricker minst två stora snapsar (12 cl) sprit, en gång i månaden eller oftare Andelen elever som konsumerar smuggel-/utlandsalkohol Andelen elever som konsumerar hembränd sprit Andelen elever som ogillar att folk blir berusade Andelen elever som har angett olika sätt att få tag på alkohol Andelen elever som har angett olika platser på vilka man dricker alkohol Andelen elever som har angett olika personer man dricker alkohol tillsammans med Andelen elever som har angett olika orsaker till varför man dricker alkohol Andelen elever som har angett olika alkoholrelaterade problembeteenden Andelen elever där föräldrarna tillåter att de dricker alkohol Andelen elever där kamraterna dricker så att de blir berusade Andelen elever där minst en av föräldrarna dricker så att han/hon blir berusad NARKOTIKA, SNIFFNING, DOPNING OCH LÄKEMEDEL Andelen elever som vet någon person de skulle kunna få eller köpa narkotika av Andelen elever som har haft lust att prova narkotika Andelen elever som någon gång har använt narkotika

4 Andelen elever som har använt hasch, marijuana eller någon annan form av narkotika fem eller fler gånger Andelen elever som någon gång använt dopingmedel Andelen elever som har sniffat Andelen elever som använder sömn- eller lugnande medel utskrivna av läkare Andelen elever som använder sömn- eller lugnande medel utan att läkare skrivit ut åt dem Andelen elever som använder smärtstillande medel en gång i veckan eller oftare Andelen elever som använder smärtstillande medel en gång i månaden eller oftare tillsammans med alkohol i berusningssyfte Andelen elever som ogillar att folk röker marijuana eller hasch Andelen elever som ogillar att folk provar amfetamin, heroin eller liknande Andelen elever som ogillar att folk sniffar DATASPEL OCH SOCIALA MEDIER Andelen elever som spelar dataspel 6-7 dagar i veckan Andelen elever som har ett behov av att spela oftare och/eller längre än tidigare Andelen elever som tänker alldeles för ofta på spel eller att spela Andelen elever som anser att spelandet påverkat hälsan negativt Andelen elever som är bekymrade eller oroliga över sitt spelande Andelen elever som uppger tre eller fler negativa effekter av sitt spelande Andelen elever som använder sociala medier 6-7 dagar i veckan Andelen elever som har ett behov av att använda sociala medier oftare och/eller längre än tidigare Andelen elever som tänker alldeles för ofta på sociala medier Andelen elever som anser att användandet av sociala medier påverkat hälsan negativt

5 Andelen elever som är bekymrade eller oroliga över sitt användande av social medier Andelen elever som uppger tre eller fler negativa effekter av sitt användande av social medier SAMBANDSANALYSER Regler i familjen i relation till ANDTS-vanor

6 BAKGRUND Under 1998 tog Länssamrådsgruppen för alkohol och andra droger i Blekinge ett initiativ och lämnade ekonomiskt stöd till en skolundersökning rörande droger. Skolundersökningens målgrupp var samtliga elever i grundskolans skolår nio och gymnasieskolans skolår två. Undersökningens mål var att ge kunskap om alkohol- och drogbrukets omfattning samt en bild av Blekingeungdomarnas erfarenheter på områden som berör alkohol, narkotika och tobak (ANT). Under våren 2002 ställde sig samtliga kommuner i länet bakom en uppföljande undersökning. Emellertid fallerade genomförandet bland annat i Karlskrona, framförallt på grund av för lågt deltagande i den digitalt internetbaserade undersökningen. Därför beslutade Karlskrona kommun att år 2003 genomföra ytterligare en undersökning, denna gång med traditionella pappersformulär. Under våren 2005, 2007, 2009 och 2011 samt hösten 2014 genomfördes ytterligare uppföljningar av alkohol-, narkotika- och tobaksvanor (ANT) bland ungdomar i Karlskrona. I årets undersökning omarbetades formuläret något för att även mäta dataspelande och användandet av sociala medier, i linje med ANDTS, alkohol, narkotika, doping, tobak och spel. INLEDNING Det finns ett stort antal undersökningar om ungdomars vanor, alltifrån små lokala datainsamlingar på skol- eller kommunnivå till stora multicenterstudier där man har undersökt tusentals elever från många länder. I Sverige genomförs årligen en undersökning av ett urval av niondeklassare som beskriver ANTutvecklingen på nationell nivå. Problemet med denna studie är att det inte går att säga hur förhållandena ter sig på lokal nivå pga. det låga antalet elever i varje kommun/län. Lokala uppgifter kan dock vara av stort intresse för lokala beslutsfattare, organisationer och andra som har sina verksamhetsområden på ungdomsarenan. Mot bakgrund av detta kan det vara av vikt att genom ungdomsstudier försöka skaffa sig en lokal bild av de uppväxandes levnadsvanor. Att genomföra enkätundersökningar i skolan har visat sig vara en bra form där man lätt når de flesta ungdomarna via en befintlig struktur. I och med att man använder sig av samma frågor vid fler undersökningstillfällen får man en jämförbarhet över tid. Man kan på så sett se förändringar i ungdomarnas ANDTS-vanor och till viss del även använda resultaten som en vägledning när det gäller utvärderingar av effekten hos genomförda förebyggande insatser. MÅLSÄTTNING Att ge en aktuell bild av Karlskronaungdomarnas vanor inom ANDTSområdet, samt att i en jämförande studie med tidigare undersökningar ge en bild av förändringarna inom ovanstående område. METOD Skolundersökningen i Blekinge gjordes bland samtliga elever i grundskolans år nio samt i andra året i gymnasiet. Vid undersökningen 1998 delades 6

7 frågeformulären ut i skolan och besvarades anonymt under lektionstid. De besvarade frågeformulären lades i separata kuvert som förseglades av respektive elev. Åren 2003, 2005, 2007, 2009 och 2011 genomfördes undersökningen på liknande sätt men formuläret innehöll bara de frågor från 1998 som har anknytning till ANT-området. År 2014 omarbetades formuläret något för att även mäta dataspelande och användandet av sociala medier, i linje med ANDTS. Samtliga rapporter har sedan 1998 tagits fram av prof. Kent W Nilsson i Västerås ( Validitet Validitet har att göra med hur väl data beskriver verkligheten, d.v.s. hur väl man mäter det man avser att mäta. Då undersökningen studerar hela populationer, eleverna i skolår sju och nio i grundskolan samt år två på gymnasiet finns inga urvalsfel. Vi vet att vuxna underrapporterar socialt oönskade beteenden som tobaks- alkohol- och narkotikabruk, användande av våld m.m. Vissa forskare anser att barn och ungdomar gör detsamma. Andra hävdar att ungdomar gärna anger t.ex. en överdriven alkoholkonsumtion för att imponera på kamrater. Men man skall inte överskatta denna överrapportering. Det är troligare att även ungdomar, liksom vuxna underrapporterar socialt stigmatiserande beteenden. Under senare år har t.ex. alkohol och narkotikafrågor i formulär validerats med olika tester och resultaten visar att självrapporteringar är relativt tillförlitliga om anonymiteten garanteras. Vidare visar dessa undersökningar, gjorda på bland annat västmanländska ungdomar, att ungdomar överlag gör som vuxna, om de avviker från sanningen så är det åt underrapporteringshållet. Reliabilitet Reliabiliteten i en studie anger hur mycket mätinstrumentet har skillnader i mätresultat från en observation till en annan, eller hur väl resultaten stämmer överens med resultat från andra studier gjorda under andra omständigheter exempelvis tid eller plats. Frågorna i enkäten har vid andra studier visat sig ha en hög reliabilitet. Ibland uttalas kommentarer om att t.ex. den mediala uppmärksamheten för bland annat alkohol m.m. skulle påverka svarsmönstren i undersökningar som denna. Det finns fog för att ha en sådan misstanke, men det finns inget som tyder på att de frågor som undersökningen omfattar skulle ha haft mindre medial uppmärksamhet under slutet av 1990-talet då undersökningarna inleddes. Tillförlitlighet Inom socialvetenskaperna uppstår nästan alltid diskussion om mätningarna och mätinstrumenten. I denna studie och i de flesta fall sker mätningarna indirekt, i efterhand och man kan aldrig vara helt säker på att de mäter vad de avser att mäta. Men det finns alltså med tanke på validitet och reliabilitet ingen anledning att anta att ungdomarna systematiskt skulle uppge felaktiga svar. Bortfall Ett visst bortfall av data finns då ett antal elever inte var i skolan den lektionstimme undersökningen genomfördes. Svarsfrekvensen var i 2014 års undersökning hög, över 90 procent i både skolår 9 och i gymnasiet årskurs 2, vilket är mycket högre än vad som är brukligt i gymnasiet. Detta gör att svarsfrekvensen ligger på förväntade eller över förväntade nivåer. 7

8 Det interna bortfallet, d.v.s. de elever som besvarat enkäten men inte besvarat vissa frågor är relativt litet, mindre än 3 procent, förutom när det gäller frågan om kön. I årets undersökning valde man att i gå ifrån den gängse kryssfrågan; är du tjej eller kille, och även sätta in även svarsalternativet annat. Frågan om man är tjej eller kille kommer först i formuläret och den brukar ha ett bortfall på en till två procent i undersökningar som liknar denna. Men i 2014 års Karlskrona-undersökning hade man drygt 21 % i bortfall på frågan, och dessutom 1,7 procent (26 elever) som svarade annat. Könsfördelningen baserat på svenskfödda barn borde vara ca 48,5 % flickor, och 51,5 % pojkar. Men i årets undersökning var det 45,5 % flickor, 52,3 % pojkar och 2,2 % annat, bland de som svarat på frågan. Detta gör att man kan anta att införandet av svarsalternativet annat gjort att en avsevärt mycket större andel elever än i föregående undersökningar inte tagit frågan om de är tjejer eller killar på allvar, samt att det är en liten övervikt av flickor som valt att inte svara på frågan sedan införandet av annat som ett av svarsalternativen. Svarsfrekvensen på drygt 90 procent överlag, och det låga interna bortfallet på övriga relevanta frågor (förutom kön), samt att svarsfrekvensen bland de som ändå svarat på om de var flickor eller pojkar inte var alltför skev, gör ändå att resultaten kan ses som representativa för ungdomarna i skolår 9 och år två på gymnasiet i Karlskrona. 8

9 RESULTAT Genomgående i rapporten används ordet gymnasiet synonymt med skolår två i gymnasieskolan. Vid läsandet av figurerna i rapporten måste man vara medveten om att procentandelen, den vertikala skalan varierar avsevärt mellan de olika figurerna. Att det som är ett högt värde i ena figuren representerar låt oss säga 10 procent och ett lika högt värde i nästa figur kanske representerar 70 procent, beror på att författaren valt att låta figurerna få ett så enhetligt utseende som möjligt. TOBAKSVANOR Andelen rökande ungdomar ökade Men sedan har denna trend brutits och vi ser att rökningen minskat överlag. Andelen snusare har i en långsiktig trend gått ner bland flickorna, och sedan 2011 även bland pojkarna. Andelen ungdomar som brukar tobak visar nu en klart vikande trend i samtliga grupper. Man finner vidare att andelen med negativ attityd mot rökning följer ungefär samma mönster som rökvanorna, fler med negativ attityd har relation till en lägre andel rökare. Dessutom visar undersökningen att det är en mindre andel som får röka för sina föräldrar. Andelen som röker Figur 1 45% 4 35% 3 25% 2 15% 5% I figur 1 redovisas andelen rökare, dvs. dagligrökare och de som röker då och då. Andelen rökare har varit högre bland flickor än bland pojkar. Man ser även en genomgående ökning av andelen rökare mellan 1998 och Mellan 2003 och 2007 sjönk andelen rökande ungdomar något överlag, men minskningen berodde mest på de äldre pojkarna och de yngre flickorna. År 2009 såg vi att andelen rökare bland pojkarna ökade ganska kraftigt, något som fortsatt 2011 bland gymnasiepojkarna. Men i den senaste undersökningen visas en minskning i samtliga grupper och att könsskillnaderna är små. 9

10 Andelen elever som bara röker då och då Figur 2. 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 De som bara röker då och då ingår i föregående figur. Vi ser att andelen som inte röker dagligen uppvisar en uppåtgående trend sedan 1998, men att denna trend nu verkar bruten och andelen då och då rökare är vikande. Andelen elever där minst en av föräldrarna röker eller snusar Figur 3. 65% 6 55% 5 45% 4 35% 3 I figur 3 redovisas hur ungdomarna har rapporterat att deras föräldrar röker eller snusar. Här borde det inte vara några skillnader mellan grupperna och vi ser att ungefär hälften av ungdomarna bor i familjer där minst en av föräldrarna röker eller snusar samt att andelen rökande/snusande föräldrar blir mindre, vilket tyder på att fler ungdomar växer upp i rökfria miljöer. Dock ser vi en svag ökning bland pojkarna i 2014 års undersökning. 10

11 Andelen elever som snusar Figur % 3 25% 2 15% 5% Figur 4 visar andelen snusande ungdomar. År 2003 förutspådde vi en svag ökning av andelen snusare bland flickorna. Den ökning vi ser mellan åren -03 och -05 är dock exceptionell. Därefter minskade andelen snusare mellan 2007 och 2009 och minskningen fortsätter trots en temporär uppgång bland pojkarna Andelen elever som brukar tobak Figur % 4 35% 3 25% 2 15% Lägger man ihop rökning och snusning för att studera tobaksbruket så ser vi i figur 5 en ökning mellan 1998 och 2003 och därefter en minskning i samtliga grupper fram till Därefter har flickornas minskning fortsatt medan pojkarna påvisar en tydlig ökning fram till 2011, för att sedan minska i samtliga grupper i årets undersökning. Figuren visar även att andelen tobaksbrukare är den lägsta sedan undersökningarna inleddes

12 Andelen elever som får röka och eller snusa för sina föräldrar Figur % 2 15% 5% Andelen som får röka eller snusa för sina föräldrar visas i figur 6. Vi ser att de äldre pojkarna är de som har störst andel föräldrar som tycker att barnen får röka eller snusa, men vi ser att det har skett en kraftig minskning av andelen pojkar och flickor som får röka eller snusa för sina föräldrar. Andelen elever som ogillar att folk röker Figur % 5 45% 4 35% 3 25% 2 Figur 7 visar att ungefär tre till fyra av tio ungdomar ogillar att folk röker. Mest liberala i sina attityder i förhållande till rökning är de äldre pojkarna och flickorna. Detta är inte förvånande med tanke på att de är den grupp som har störst andel rökare. Dessutom ser vi att trenden som pekat på en mindre andel rökningsnegativa ungdomar verkar vara bruten och att allt fler ogillar att andra röker. 12

13 I tidigare undersökningar har vi inte ställt frågor om attityder till e-ciggaretter och snusning, därför redovisas dessa frågor nedan i tabellform. Tabell 1 Ogillar e-ciggaretter ÅK 9 Gymn. År 2 Flickor 27,3 21,2 Pojkar 23,4 20,3 Ogillar snus Flickor 49,1 32,3 Pojkar 28,2 18,7 I tabell 1 ser vi att pojkar är minde negativa till både e-cigaretter och snusning jämfört med flickor. Som förväntat hade flickor i årskurs 9 störst andel negativa medan andelen negativa var minst bland pojkar i gymnasiet. ALKOHOL I följande avsnitt om alkohol finner man att andelen högkonsumenter av alkohol, de som dricker minst två gånger i månaden och berusar sig varje eller nästan varje gång, i linje med övriga Sverige, både bland ungdomar och vuxna hade en toppnotering 2003, vilken främst tillskrivs ändrade införselregler från andra EU-länder. Därefter sjönk andelen högkonsumenter i Karlskrona avsevärt mellan år 2003 och 2007, för att sedan återigen öka 2009 och Men glädjande nog har andelen högkonsumenter minskat kraftigt sedan Dessutom har även andelen som dricker alkohol minskat liksom andelen som druckit sig berusad mer än en gång minskat mycket kraftigt i samtliga grupper. Den övergripande trenden är en fortsatt minskning av alkoholkonsumtionen. Andelen elever som druckit sig berusade mer än en gång Figur I figur 8 redovisas andelen elever som druckit sig berusade mer än en gång. Vi såg tidigare en genomgående ökning av andelen som har berusat sig (

14 2003). Överlag så har andelen ungdomar som druckit sig berusade minskat sedan 2005/2007 och är nu den lägsta sedan undersökningarna inleddes. Berusningsdebutålder Figur 9. 15,0 14,5 14,0 13,5 13,0 Figur 9 beskriver medelåldern för de som berusningsdebuterat. Här måste man vara medveten om att när man mäter medelåldern för en händelse i olika grupper så kommer de äldre grupperna att få en högre medelålder. Det beror på att det finns några i de äldre grupperna som nyligen debuterat och därigenom drar upp medelåldern. I figuren ser vi en långsiktig trend mot ökande berusningsdebutålder i samtliga grupper, förutom bland de yngsta flickorna och pojkarna. Men dippen bland de yngre kan bero på att undersökningen genomfördes ca sex månader tidigare än brukligt i respektive årskurs. Andelen elever som konsumerar alkohol Figur I figur 10 redovisas andelen ungdomar som rapporterar att de konsumerar någon form av alkohol minst en gång om året. I figuren ser vi att andelen ökade i samtliga grupper mellan 1998 och 2003 för att sedan minska något. Andelen 14

15 alkoholkonsumenter har dock sedan 2011 minskat kraftigt och ligger nu på sina lägsta nivåer i samtliga grupper. Andelen elever som konsumerar alkohol två gånger i månaden eller oftare och berusar sig varje eller nästan varje gång Figur För att få en mer nyanserad bild av utbredningen av alkoholkonsumtionen korsanalyserades frågorna; hur ofta man uppger att man dricker alkohol och hur ofta man berusade sig. De som dricker någon form av alkohol minst två gånger i månaden och berusar sig varje eller nästan varje gång kallas arbiträrt högkonsumenter. Vi ser i figur 11 att andelen högkonsumenter ökade dramatiskt i samtliga grupper mellan 1998 och Men, om det var en dramatisk ökning i slutet på 90-talet och början av 2000-talet så ser vi att andelen högkonsumenter av alkohol minskat mellan Men trenden verkade sedan vända och andelen högkonsumenter ökade något 2009 för att nu 2014 minska kraftigt och ligga på unikt låga nivåer. Nedan redovisas konsumtionen av olika alkoholtyper, folköl, starköl, alkoläsk, starkcider, vin, sprit samt smuggelsprit/hembränt. I formuläret består dessa frågor av två frågor per alkoholtyp. Den ena frågan mäter hur ofta man konsumerar alkoholtypen i fråga, den andra frågan mäter hur mycket man dricker av alkoholtypen vid varje konsumtionstillfälle. En presentation av dessa frågor var för sig skulle ge ett otal figurer vilka inte gav någon bild av hur mycket som konsumeras. Därför har dessa frågor samanalyserats så att antalet tillfällen har ställts i relation till mängden. I de följande figurerna visas andelen elever som dricker en angiven mängd alkohol eller mer, en gång i månaden eller oftare. 15

16 Andelen elever som dricker minst två burkar folköl, en gång i månaden eller oftare Figur % 4 35% 3 25% 2 15% 5% Figur 12 visar att folkölskonsumtion traditionellt är vanligare bland pojkar än bland flickor men även andelen folkölskonsumenter ligger på ungefär samma nivåer sedan Dock skall påpekas att en viss ökning skett sedan 2009 framförallt bland äldre flickor, som traditionellt legat på låga nivåer. Andelen elever som dricker minst två burkar starköl, en gång i månaden eller oftare Figur Starköl konsumeras främst av pojkar i gymnasiet vid samtliga undersökningstillfällen. Pojkarna i undersökningen uppvisar en ökning av starkölskonsumtionen mellan 1998 och 2003 (figur 13). Men den trendökningen har vänts till en minskning sedan 2003 i samtliga grupper framförallt bland pojkar i gymnasiet. 16

17 Andelen elever som dricker minst två flaskor alkoläsk eller starkcider, en gång i månaden eller oftare Figur % % 4 26% När formuläret i 2014 års undersökning utarbetades valde man att slå samman frågorna om konsumtion och frekvens av alkoläsk och starkcider. Fyra frågor blev två och därigenom bröts tidserien. Både alkoläsk och starkcider är drycker som tidigare främst visat sig locka gymnasieflickorna, med en andel av 47 respektive 51 procent alkoläsk och starkciderkonsumenter Men eftersom det till viss del var samma flickor som drack båda dryckerna, men även till viss del de som föredrog en viss sort blir det i det närmaste omöjligt att sia om det ökar eller minskar. Andelen elever som dricker minst två glas (20 cl) vin, en gång i månaden eller oftare Figur Vinkonsumtionen är olika fördelad mellan könen (figur 15). Andelen vinkonsumenter ökade i samtliga grupper mellan 1998 och Samtliga grupper uppvisade därefter en minskning av vinkonsumtionen mellan -03 och - 17

18 07/09. De äldre flickorna uppvisar nu en ganska kraftig ökning av andelen vinkonsumenter dessutom ser vi även en svag ökning i de övriga grupperna. Andelen elever som dricker minst två stora snapsar (12 cl) sprit, en gång i månaden eller oftare Figur % 4 35% 3 25% 2 15% Andelen spritkonsumenter visas i figur 16. I figuren ser vi en ökning av andelen spritkonsumenter i samtliga grupper men sedan dess har andelen återigen minskat i samtliga grupper. Andelen elever som konsumerar smuggel-/utlandsalkohol Figur Andelen smuggel-/utlandsalkoholkonsumenter visas i figur 17. Denna fråga gjordes om till undersökningen år Orsaken till att frågorna ändrades var att man ville separera hembränd sprit och utlandsinköpt alkohol. Vi ser att en majoritet av ungdomarna i gymnasiet konsumerar alkohol inköpt i utlandet. Vidare ser vi sedan 2009 en ganska kraftig minskning av andelen ungdomar som dricker utlandsinköpt alkohol. 18

19 Andelen elever som konsumerar hembränd sprit Figur % 2 15% 5% Andelen konsumenter av hembränd sprit visas i figur 18. Andelen som dricker hembränd sprit är klart störst bland gymnasiepojkarna, och vi ser även här en minskning i samtliga grupper. Andelen elever som ogillar att folk blir berusade Figur Negativa attityder mot berusade människor redovisas i figur 19. Andelen som ogillar att folk blir berusade minskade d.v.s. att toleransen för berusade ökade markant i samtliga grupper mellan 1998 och Andelen som ogillar att folk blir berusade har ökat något mellan 2003 och 2009/2011, men sedan dess har andelen med negativa attityder minskat något. 19

20 Andelen elever som har angett olika sätt att få tag på alkohol Figur 20. Köper själv Syskon 12% Kompisar eller deras syskon, 48% 47% 61% 39% Egna föräldrar med lov 27% Egna föräldrar utan lov 1 Kompisars föräldrar Annan vuxen bjuder Annan vuxen köper 39% 19% Tillverka själv Resturang/pub Handla själv utomlands Köpt på internet 9% Annan Det vanligaste sättet att få tag på alkohol är från kompisar, deras syskon eller pojk/flickvän (Figur 20). Därefter kommer egna föräldrar och andra vuxna som köper ut, eller bjuder. Att köpa på Internet är tämligen ovanligt, men ungefär var tionde av gymnasiepojkarna som dricker alkohol köper på Internet. Andelen elever som har angett olika platser på vilka man dricker alkohol Figur 21. Hemma 27% 32% Hemma hos annan 89% 62% Utomhus Bar/Pub Disco 29% 5% 2% 9% 11% 29% Restaurang 3% 2% Annan plats 18% 35% I figur 21 ser vi att ungdomarna oftast dricker alkohol hemma hos någon annan, följt utav hemma och utomhus. Dessa mönster är stabila sedan tidigare undersökningar (ej redovisat i figuren). Det är även ganska vanligt att man dricker på bar/pub eller på disco om man är gymnasist. 20

21 Andelen elever som har angett olika personer man dricker alkohol tillsammans med Figur 22. Föräldrar 1 Syskon 12% Kamrater 96% Kamraters föräldr. 1% Annan vuxen 86% Ensam 1% Vi ser i figur 22 att vanligast var det att dricka med kamrater, ungefär 9 av 10 dricker med sina kamrater. Ungefär 15 till 20 procent anger att de dricker med föräldrarna och åtta till drygt 12 procent dricker med syskon. Alkoholkonsumtion bland ungdomar är en social företeelse, men vi ser ändå att det finns en liten andel som dricker ensamma. Andelen elever som har angett olika orsaker till varför man dricker alkohol Figur 23. Må bra 2 18% Slippa ansvar Bli trevlig 55% 31% Smakar bra 3 52% Bli full 37% 25% Bli lugn 11% 9% Våga mera 26% 18% I figur 23 ser vi olika orsaker till varför man dricker alkohol. Den vanligaste rapporterade orsaken är för att det smakar bra följt av för att bli trevlig, för att bli full, för att våga mera, samt för att må bra. 21

22 Andelen elever som har angett olika alkoholrelaterade problembeteenden Figur 24. Grälat 66% 56% Bråkat/slagits 19% 4 Olyckor/skador Tappat pengar/värdesaker 31% 4 38% 35% Förstört kläder/saker 6 42% Tagit pengar/värdesaker 2% 9% Problem med föräldrar 29% Problem med vänner 3 Försämrade skolprestationer 16% 15% 21% 35% Oönskat sex 16% 23% Oskyddat sex 39% 39% Motorfordon berusad 1 41% Bestulen/rånad 15% Bråk med polis 21% 3 I figur 24 ser vi olika problembeteenden som ungdomarna uppgivit att de haft erfarenhet av efter att de druckit alkohol. Överlag rapporterar flickorna fler alkoholrelaterade problem. De vanligaste problembeteendena i samband med alkoholkonsumtion var att gräla, förstöra kläder eller saker, tappa bort pengar eller värdesaker samt att ha oskyddat sex. Det är inte heller ovanligt att man råkar i bråk, eller råkar ut för olyckor och skadar sig. Dessa problembeteenden har inte nödvändigtvis samband med mängden alkohol man dricker. En del ungdomar kan dricka ganska stora mängder alkohol utan att ställa till det för sig. Men vissa ungdomar hamnar nästan oundvikligen i problematiska situationer vid alkoholkonsumtion, även i små mängder. Det finns en tydlig relation mellan dessa alkoholrelaterade problembeteenden. De ungdomar som har något av dessa problembeteenden i samband med alkoholkonsumtion tenderar även att uppvisa flera av dessa beteenden. Bland de alkoholrelaterade problembeteendena kan man även via faktoranalys urskilja tydliga undergrupper. Den första undergruppen är; att tappa pengar eller andra värdesaker, förstöra saker eller kläder, problem med förhållandet till föräldrar, problem med förhållandet till vänner samt försämrade prestationer i skolan. Denna undergrupp tycks bestå av ungdomar som får försämrade sociala relationer och blir allmänt slarviga när de dricker alkohol. Den andra undergruppen av problembeteenden orsakade av alkoholkonsumtion är; tagit pengar eller värdeföremål, problem med förhållandet till andra vuxna, att köra moped, motorcykel eller bil när man druckit alkohol, blivit bestulen eller rånad samt att ha hamnat i bråk med polisen. Denna andra undergrupp verkar ha mer 22

23 antisociala eller kriminella drag vilka får utlopp i samband med alkoholkonsumtion. Den tredje undergruppen består i att; Gräla, bråka eller slåss, ha oönskat samt oskyddat sex i samband med alkoholkonsumtion. Dessa ungdomars eskapader i samband med alkoholkonsumtion visar impulsiva drag med kopplingar till aggressivitet och sexuellt risktagande. Andelen elever där föräldrarna tillåter att de dricker alkohol Figur Frågan som ligger till grund för resultatet i figur 25 har togs med i undersökningen Figur 26 visar andelen ungdomar som får dricka alkohol för sina föräldrar. Vi ser att andelen tillåtande föräldrar minskat något mellan 2007 och 2009 och bara små förändringar mellan 2009 och 2011, men sedan 2011 har andelen som får dricka alkohol för sina föräldrar minskat kraftigt, speciellt bland gymnasisterna. Andelen elever där kamraterna dricker så att de blir berusade Figur Frågan som ligger till grund för figur 26 fanns inte med i 1998 års undersökning. Figur 27 visar att 2003 ansåg de flesta ungdomarna att 23

24 merparten av deras kamrater drack så att de blev berusade. Sett över hela undersökningsperioden har andelen minskat och vi ser en tämligen kraftig minskning sedan 2011 i samtliga grupper. Andelen elever där minst en av föräldrarna dricker så att han/hon blir berusad Figur % 5 45% 4 35% 3 25% Frågan som ligger till grund för figur 27 fanns inte med i 1998 års undersökning. Vi ser i figuren att ungefär hälften av ungdomarna anger att deras föräldrar dricker sig berusade. Övergripande ser vi en minskning av föräldrarnas berusningsdrickande sedan 2007 och att andelen minskat markant sedan Tidigare studier visar att ungdomars alkoholkonsumtion har relation till föräldrarnas alkoholkonsumtion. NARKOTIKA, SNIFFNING, DOPNING OCH LÄKEMEDEL Andelen ungdomar som tror sig veta, eller vet vart de skulle kunna få tag på narkotika är tämligen konstant bland gymnasisterna men har ökat bland de yngre ungdomarna års resultat visade på en anmärkningsvärd ökning av andelen som haft lust att prova narkotika, andelen som någon gång använt narkotika och andelen som använt någon form av narkotika 5 gånger eller mer. Dessutom ökar användandet av läkarförskrivna sömn och lugnande medel. Mot bakgrund av den ökande andelen narkotikakonsumenter var det inte förvånande att samtliga grupper påvisade en minskande andel med negativa attityder mot hasch, amfetamin och att sniffa. Nu 2014 ser vi dessbättre en överlag en minskning av narkotika, dopingmedel och andra substanser, samt mer negativa attityder mot narkotika som amfetamin och heroin. 24

25 Andelen elever som vet någon person de skulle kunna få eller köpa narkotika av Figur Vi ser i figur 28 att andelen som vet eller tror sig veta någon de skulle kunna få eller köpa narkotika av var 2011 den lägsta sedan undersökningarna inleddes. Men sedan dess har andelen ungdomarnas kunskap om vart man kan få tag på narkotika ökat markant i samtliga grupper. Andelen elever som har haft lust att prova narkotika Figur % 2 15% 5% Figur 29 visar andelen ungdomar som haft lust att prova narkotika. Vi ser en skakig trend med både uppgångar och nedgångar, dock är nu andelen av andelen ungdomar som har haft lust att prova narkotika större än 1998 då undersökningarna inleddes. 25

26 Andelen elever som någon gång har använt narkotika Figur % 2 15% 5% I figur 30 ser vi andelen som någon gång använt narkotika. Figuren visar överlag en klar minskning sedan 2009 av andelen ungdomar som någon gång använt narkotika. Men vi ser även en liten uppgång sedan 2011 bland både de yngre och de äldre flickorna. Andelen elever som har använt hasch, marijuana eller någon annan form av narkotika fem eller fler gånger Figur % 8% 6% 2% 8,6% 6,3% 3, 1,5% I figur 31 ser vi andelen som använt narkotika fem gånger eller mer. Från att ha varit en vikande trend i de flesta grupper ser vi en ökning 2009 i samtliga grupper. Den ökningen har fortsatte hos gymnasiepojkarna 2011, men har därefter minskat. De yngre pojkarna och flickorna ligger ganska stabilt medan gymnasieflickorna ökar ganska kraftigt, medan gymnasiepojkarna minskar i ungefär samma utsträckning. 26

27 Andelen elever som någon gång använt dopingmedel Figur 32. 6% 5% 3% 2% 1% Användande av dopningspreparat är tämligen ovanligt och något som förekommer främst bland pojkar. Trenden har varit både upp och ner över tid. Men sedan den senaste undersökningen ser vi i figur 32 sedan 2009 en minskad andel som använder dopningsmedel i samtliga grupper. Andelen elever som har sniffat Figur % 16% 1 12% 8% 6% 2% Figur 33 visar att sniffning genomgående har varit vanligast förekommande bland pojkar i skolår 9, men deras nedåtgående trend har nu passerat de äldre pojkarna. Vidare ser vi andelen som rapporterar att de sniffat en eller flera gånger ligger tämligen stabilt Dessutom skall man kanske notera andelsminskningen sedan 2011 bland samtliga grupper förutom gymnasiepojkarna. 27

28 Andelen elever som använder sömn- eller lugnande medel utskrivna av läkare Figur % 8% 6% 2% Sömn- eller lugnande medel utskrivet av läkare, tas av ungefär fem till tolv procent av ungdomarna. I figur 34 ser vi att det var en markant ökning mellan 1998 och Likaså ser vi en ökning Sedan 2009 har andelen minskat i samtliga grupper förutom gymnasieflickorna. Andelen elever som använder sömn- eller lugnande medel utan att läkare skrivit ut åt dem Figur 35. 9% 8% 7% 6% 5% 3% 2% 1% Figur 35 visar andelen ungdomar som använt sömn- eller lugnande medel utan att läkare har skrivit ut preparaten. Sett över hela undersökningsperioden har användandet av icke läkarförskrivna sömn- och lugnande medel en ökande trend i samtliga grupper fram till Men vi ser nu en klar minskning av icke läkarförskrivna medel i samtliga grupper. 28

29 Andelen elever som använder smärtstillande medel en gång i veckan eller oftare Figur % 16% 1 12% 8% 6% 2% Användandet av smärtstillande preparat visas i figur 36. Vi ser att det framförallt är flickor som använder smärtstillande medel regelbundet. Över tiden ser vi sammantaget en svag ökning av användandet av smärtstillande medel fram till Sedan 2009 har andelen som regelbundet använder smärtstillande medel minskat, framförallt bland de yngre flickorna, men vi ser även en svag ökning sedan 2011 i övriga grupper. Andelen elever som använder smärtstillande medel en gång i månaden eller oftare tillsammans med alkohol i berusningssyfte Figur 37. 6% 5% 3% 2% 1% Användandet av smärtstillande läkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte visas i figur 37. Vi ser att andelen ungdomar som tar smärtstillande tillsammans med alkohol en gång i månad en eller oftare minskat avsevärt fram till 2005 och därefter åter en ökande trend fram till Den senaste undersökningen visar en minskning bland alla förutom 29

30 de yngre pojkarna. Men andelen är mycket låg, under två procent i samtliga grupper vilket gör att man inte skall övertolka förändringarna. Andelen elever som ogillar att folk röker marijuana eller hasch Figur % 9 85% 8 75% 7 65% 6 55% 5 Attityder till cannabis återfinns i figur 38. Vi ser att en övervägande majoritet av ungdomarna ogillar att folk röker hasch eller marijuana. Trenden med negativa attityder är vikande, något som även styrks av ungdomarnas rapporter av en ökande andel som haft lust att prova narkotika. Andelen elever som ogillar att folk provar amfetamin, heroin eller liknande Figur % 9 85% 8 75% 7 Figur 39 visar attityderna till användande av amfetamin. Ungefär sju till nio av tio bland ungdomarna ogillar eller ogillar starkt att folk provar amfetamin, heroin eller liknande. Figur 39 visar också att flickor är mer negativa än pojkar samt att andelen negativa till amfetamin, heroin eller liknande ökar i samtliga grupper. Figur 39 med negativa attityder till amfetamin blir extra intressant mot bakgrund av att de negativa attityderna till hasch eller marijuana minskar. 30

31 Andelen elever som ogillar att folk sniffar Figur % 9 85% 8 75% 7 Attityder till folk som sniffar visas i figur 40. Ungefär sju till nio av tio ungdomar ogillar att folk sniffar. Vi ser samma könsskillnader som återfinns i figur 38 och 39, det vill säga att flickor är mer negativa än pojkar. DATASPEL OCH SOCIALA MEDIER Vi vet att många av oss ägnar allt mer tid framför en dator och att även dataspelandet har ökat både vad gäller omfattning i tid och utbud. Många har de senaste åren uttryckt sin oro över ungdomarnas dataspelande, men även att ständigt vara uppkopplad till olika social medier. Därför togs ett antal frågor som mäter dataspelande och användande av sociala medier med i 2014 års undersökning. Tidiga tecken på ett beroende är bland annat; behov av att öka konsumtionen, d.v.s. oftare och längre än tidigare, att tankarna i allt större utsträckning upptas av företeelsen, att det påverkar hälsan negativt, och att man själv oroas av det man håller på med. När det gäller dataspelande och användandet av sociala medier kan man sammanfattningsvis säga att dataspelande och dess negativa konsekvenser är främst ett problem som upplevs av pojkar, och mer bland de äldre, medan det omvända observerades när det gäller negativa konsekvenser av användandet av sociala medier, här var det flickorna som använde och tillskrev sig flest negativa konsekvenser. 31

32 Andelen elever som spelar dataspel 6-7 dagar i veckan Figur % 4 35% 37% 41% 3 25% 2 15% 8% 8% 5% 2014 I figur 41 ser vi att dataspelande 6-7 dagar i veckan framförallt är förknippat med att vara pojke, och att yngre spelar mer än äldre pojkar samt att ungefär fyra av tio pojkar spelat så gott som dagligen. Motsvarande andel bland flickorna är mindre än en av tio. Andelen elever som har ett behov av att spela oftare och/eller längre än tidigare Figur % 17% 16% 15% 1 12% 8% 6% 6% 2% 2014 I figur 42 ser vi att det är fler pojkar än flickor som upplever ett ökat behov av att spela dataspel och att de yngre har än högre procentandel än de äldre. 32

33 Andelen elever som tänker alldeles för ofta på spel eller att spela Figur % 2 19% 15% 5% 15% 2014 I figur 43 ser vi andelen som anser sig tänka alldeles för ofta på spel och att spela. Här ser vi att högsta andelen som tillskriver spelandet vissa negativa konsekvenser är gymnasiepojkarna. Ungefär var femte gymnasiepojke anser sig tänka för mycket på spel och spelande. Andelen elever som anser att spelandet påverkat hälsan negativt Figur % 8% 6% 2% 2% 1% 8% 2014 Likaså är det bland gymnasiepojkarna störst andel som anser att deras dataspelande påverkar hälsan negativt. Figur 44 visar även att det går ungefär 5 pojkar på varje flicka som har negativa hälsokonsekvenser av sitt dataspelande. 33

34 Andelen elever som är bekymrade eller oroliga över sitt spelande Figur 45. 5% 3% 3% 2% 1% 1% 1% 2014 Figur 45 visare att det är ganska få som är bekymrade eller oroliga över sitt dataspelande. Men även här återfinns störst andel bland gymnasiepojkarna. Andelen elever som uppger tre eller fler negativa effekter av sitt spelande Figur 46. 5% 3% 2% 1% 1% 2014 Figur 46 visar en sammanslagning av de fyra föregående figurerna. Sammantaget är det knappt fyra procent av pojkarna, och en procent av gymnasieflickorna, medan i princip ingen av de yngre flickorna upplever tre eller flera negativa effekter av sitt spelande. 34

35 Andelen elever som använder sociala medier 6-7 dagar i veckan Figur % 69% 83% 59% Om man jämför med dataspelande där pojkarna var överrepresenterade finner man det omvända när det gäller användandet av sociala medier. Men man skall vara medveten om att frekvent användande av sociala medier är betydligt mer utbrett än dataspelande. I figur 47 ser vi att drygt åtta av tio flickor använder sociala medier så gott som dagligen. Andelen elever som har ett behov av att använda sociala medier oftare och/eller längre än tidigare Figur % 6 56% % I figur 48 ser vi att mer än hälften av flickorna och var tredje till var fjärde pojke tycker att de har ett ökat behov av att använda sociala medier. 35

36 Andelen elever som tänker alldeles för ofta på sociala medier Figur % 48% % 12% 2014 Även i figur 49 ser vi att flickor är de som tycker att de tänker alldeles för ofta på sociala medier, och att andelen är högst bland gymnasieflickorna. Andelen elever som anser att användandet av sociala medier påverkat hälsan negativt Figur % 17% 16% 1 12% 8% 6% 8% 5% 2% 2014 Figur 50 redovisar negativa hälsokonsekvenser av användandet av sociala medier. Här ser vi en kraftig överrepresentation hos gymnasieflickorna. Ungefär en av fem bland dessa flickor upplever att det påverkar deras hälsa negativt. 36

37 Andelen elever som är bekymrade eller oroliga över sitt användande av social medier Figur 51. 9% 8% 7% 9% 8% 6% 5% 3% 5% 2% 2% 1% 2014 Ungefär var tionde flicka oroas av sitt användande av sociala medier, medan andelen bland gymnasiepojkarna är ungefär hälften av flickornas, och ännu lägre bland pojkarna i skolår nio (Figur 51). Andelen elever som uppger tre eller fler negativa effekter av sitt användande av social medier Figur % % 8% 6% 2% 6% 2% 2014 I figur 52 ser vi tydliga skillnader mellan de yngre och de äldre flickorna, samt att det är ungefär en pojke på tre till fyra flickor som upplever tre eller flera negativa effekter av sitt användande av sociala medier. 37

38 SAMBANDSANALYSER För att få en uppfattning om exempelvis familjens regler har någon relation till ungdomarnas ANDTS-vanor gjordes ett antal sambandsanalyser som presenteras i tabellform. Exempelvis röker drygt 36 % av ungdomarna i familjer med svaga regler, medan endast 11% röker i familjer med starka regler. Genomgående kan man säga att andelen som uppvisar de undersökta ANDTS-beteendena är 2-3 gånger större, eller mer i familjer med svaga regler i jämförelse med i familjer med starka regler (tabell 2). Regler i familjen i relation till ANDTS-vanor Tabell 2. Starka regler i familjen Svaga regler i familjen Samband gamma Statistisk säkerhet p-värde Rökare 11,2% 36,5% -,402 <0,001 Snusare 7,1% 18,9% -,285 <0,001 Tobakskonsument 15,2% 40,9% -,363 <0,001 Har druckit sig berusad 29,6% 55,8% -,307 <0,001 Högkonsument av alkohol 13, 29, -,292 <0,001 Alkoholproblembeteenden 11, 37,5% -,294 <0,001 Använt hasch >=5ggr. 2,1% 10,7% -,442 <0,001 Använt spice >=5ggr. 0,3% 4,5% -,544 0,002 Använt doping 0,3% 5,3% -,701 0,001 Sniffat 2,1% 10,6% -,509 <0,001 Använder smärtstillande minst 1ggr/v 5,6% 11,5% -,188 0,017 Riskspelare dataspel 1,2% 4.9% -,419 <0.001 Riskanvändare social medier 5, 10,1% -, I tabell 2 ser vi att det genomgående finns en relation mellan familjeregler och olika ANDTS-beteenden. Man brukar säga att sambanden går från minus ett till plus ett, (+/-1 är perfekta samband) och att 0 är inget samband alls. Ett positivt samband betyder att ett högt värde på den ena variabeln ger ett högt värde på den andra, medan ett negativt samband består i att ett högt värde, starka regler i familjen ger ett lågt värde på utfallet, eller tvärt om. Det är signifikanta relationer mellan familjeregler och samtliga testade ANDTS utfall. Starkast relationer finner man mellan familjeregler och; doping, att ha använt spice, sniffat, använt hasch, vara datariskspelare och att vara rökare. Föga förvånande var den svagaste relationen mellan familjeregler och användandet av smärtstillande läkemedel samt riskanvändande av sociala medier, eftersom dessa två utfall kanske ligget längst ifrån det psykosocialt relaterade missbruket. 38

METOD 3. Validitet 4. Reliabilitet 4. Tillförlitlighet 4. Bortfall 4. Andelen elever som röker 5. Andelen elever som snusar 6

METOD 3. Validitet 4. Reliabilitet 4. Tillförlitlighet 4. Bortfall 4. Andelen elever som röker 5. Andelen elever som snusar 6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 3 INLEDNING 3 MÅLSÄTTNING 3 METOD 3 Validitet 4 Reliabilitet 4 Tillförlitlighet 4 Bortfall 4 RESULTAT 5 TOBAKSVANOR 5 Andelen elever som röker 5 Andelen elever som bara röker

Läs mer

Resultat. Enkätundersökning Karlskronaungdomarnas tobaks-, alkohol- och andra drogvanor

Resultat. Enkätundersökning Karlskronaungdomarnas tobaks-, alkohol- och andra drogvanor Resultat Enkätundersökning 2011 Karlskronaungdomarnas tobaks-, alkohol- och andra drogvanor INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 3 INLEDNING 3 MÅLSÄTTNING 3 METOD 3 Validitet 4 Reliabilitet 4 Tillförlitlighet

Läs mer

Resultat. Enkätundersökning Karlskronaungdomars vanor kring tobak, alkohol, droger och spel

Resultat. Enkätundersökning Karlskronaungdomars vanor kring tobak, alkohol, droger och spel Resultat Enkätundersökning 2016 Karlskronaungdomars vanor kring tobak, alkohol, droger och spel Författare: professor Kent Nilsson, Centrum för klinisk forskning, Landstinget Västmanland/Uppsala universitet

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet 4 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 4 Anna Bostedt Helena S Andersson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 7, 5 ISSN 1-1527

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012

STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN SID 1 (5) 2012-07-02 info STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012 Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en totalundersökning som besvaras av

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014 Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun Resultat 2014 Drogvaneundersökning i år 7, Tyresö kommun 2014 Svarsfrekvens: 2014: 84% (tot antal svarade 428 st) varav 195 flickor och 233 pojkar

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 25. Undersökningen genomfördes under vårterminen 25 och bygger på 429 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 1 (7) Stockholmsenkäten 2014 Kommunövergripande resultat Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Sundbybergs

Läs mer

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert

Stockholmsenkäten 2016 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert Stockholmsenkäten 16 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert 16-1-18 Syfte med enkäten Kartlägga drogvanor, brott, skolk och mobbning Hur förändras olika normbrytande beteenden över tid? Lokala data Mobilisera

Läs mer

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 Tabeller Bilaga 12 Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Södra Älvsborg, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016 Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun Resultat 2004-2016 Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016 Svarsfrekvens: 2004: 83 % (354 svar) 2011: 78% (248 svar) 2005:

Läs mer

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008 Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 28 en statistisk sammanställning av enkäten Av: Christian Johansson Bortfall Kalmar har enligt uppgift: 785 elever i åk 8 Antal enkätsvar: 69

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2008 Frågor om undersökningen kan ställas till Johan Sjöholm, Tjörns Kommun Tel. 0304-60 11 82

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

Här kommer nu ett antal frågor om tobak, alkohol och andra droger.

Här kommer nu ett antal frågor om tobak, alkohol och andra droger. Hej! Den här undersökningen riktar sig till dig som går i grundskolan årskurs 9 eller år 2 på gymnasiet. Frågorna handlar om attityd och erfarenhet av alkohol, narkotika, doping och tobak. Undersökningen

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36

Läs mer

Livsstilsstudien rapport

Livsstilsstudien rapport Livsstilsstudien 14 - rapport Undersökningen Livsstilsstudien har genomförts i Danderyds kommun vartannat sedan 4. Enkäten har genomförts även i andra kommuner i Stockholms län, då under namnet Stockholmsenkäten.

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Tabeller Bilaga 6. Fyrbodal gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 6. Fyrbodal gymnasiet, år 2 Tabeller Bilaga 6 Fyrbodal gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Fyrbodal, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun i Fyrbodal,

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 7. Undersökningen genomfördes under vårterminen 7 och bygger på 578 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som var

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun.

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Oktober 2006 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013 Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 213 årskurs 2 i gymnasiet Författare: Jörgen Larsson Sammanfattning av rapporten ÅRSKURS 2 i gymnasiet Andel rökare 27-213: Stark minskning

Läs mer

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8. Drogenkät vt-4 Kalmar kommun år 8. Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län, genomfört en undersökning om grundskolelevers drogvanor. Avsikten med

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 16 år (född 1995) Resulterande svar

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 2007 Lysekil - Munkedal - Orust - Sotenäs Strömstad - Tanum 2 (32) Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 LÄSANVISNING... 7 Definitioner... 7 Intensiv-konsument

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 18 år (född 1993) Resulterande svar

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2 Östersunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Datum 2009-09-01 1 (6) Drogvaneundersökning i Tyresö skolor år 6, 2009 Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Sedan 2004 har Tyresö Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet.

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 18 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 18, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I: TOBAK...

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 Jämtland Härjedalen. Foto: Jabiru/Mostphotos

Skolelevers drogvanor 2015 Jämtland Härjedalen. Foto: Jabiru/Mostphotos Foto: Jabiru/Mostphotos 1 Bakgrund Enkäten Skolelevers drogvanor genomförs varje år av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) på ett riksrepresentativt urval i årskurs 9 samt gymnasiets

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2013-07-16 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 2 INLEDNING... 2 3. ÅRSKURS 6... 3 3.1 Tobaksvanor,

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Sammanfattning Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd

Läs mer

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, vilket gör det till

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

Drogvaneundersökning 2019

Drogvaneundersökning 2019 Sjuttonde året i rad (3-19). Genomförs på vårterminen årligen i åk 7-9 i kommunens tre högstadieskolor. Samma enkät görs i ca 15 kommuner i år. Drogvaneundersökning Genomfördes 28 januari Hedenskolan,

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9 Urval: alla Är du pojke eller flicka? A. Pojke 43 51,2 B. Flicka 41 48,8 Total 84 100 100% (84/84) Ålder? A. 13 år 0 0 B. 14 år 1 1,2 C. 15 år 45 55,6 D. 16 år 35

Läs mer

Drogvaneundersökning 2015

Drogvaneundersökning 2015 Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188

Läs mer

Frågeformulär, Elevers drogvanor Värmland, Är du... Kille Tjej Annan könsidentitet. 2. Vilken årskurs går du i? Årskurs 9 Gymnasiet årskurs 2

Frågeformulär, Elevers drogvanor Värmland, Är du... Kille Tjej Annan könsidentitet. 2. Vilken årskurs går du i? Årskurs 9 Gymnasiet årskurs 2 Den här undersökningen riktar sig till dig som går i grundskolan årskurs 9 eller årskurs 2 på gymnasiet. Frågorna handlar om attityd och erfarenhet av alkohol, narkotika, doping, tobak och spel. Undersökningen

Läs mer

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2 Elevers drogvanor läsår 2015/2016 Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2 Drogvaneundersökningen ska bidra med aktuellt kunskapsunderlag över attityder till droger och drogvanor för planering och beslut av

Läs mer

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008 Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008 Februari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska rådet

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2010 Svarsfrekvens: 2004: 83% (tot antal svarande elever 354st)

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2009 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Drogvaneundersökning 2009 har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011 Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Undersökning i Gullspång, Mariestad och Töreboda Anita Boij Rapport 12:1 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Rapport 12:1 ISBN 978-91-979424-6-1

Läs mer

Varifrån kommer alkoholen?

Varifrån kommer alkoholen? 18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 IFF, Individ- och familjeförvaltningen Maj 2014 Sammanfattning av år 8 drogvaneundersökning, Nybro kommun 2014

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten Tabellbilaga Tabellinnehåll Tabell 1. Andel som inte dricker alkohol (icke-konsumenter), 2009. Procent (%) av samtliga. (utgår från konsumtionsindex=0, se mer sid

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Livsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol

Livsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol 1(1) Livsstilsstudien 21 delrapport om tobak och alkohol Bakgrund I Danderyd genomförs sedan 24 den så kallade Livsstilsundersökningen (eller i vissa kommuner kallad Stockholmsenkäten) vartannat år av

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 14-9- 1 Stockholmsenkäten 14 Temarapport: Droger Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 14-9- 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Ragunda kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Ragunda kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Ragunda kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 27 FÄLTARNA I OSKARSHAMN Redovisning gymnasieenkäten 27... 3 Inledning/Bakgrund... 3 Samfattning... 4 Resultat... 5 2 Redovisning gymnasieenkäten

Läs mer

Stockholmsenkäten 2010

Stockholmsenkäten 2010 Stockholmsenkäten Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Tabeller Bilaga 5. Fyrbodal årskurs 9

Tabeller Bilaga 5. Fyrbodal årskurs 9 Tabeller Bilaga 5 Fyrbodal årskurs 9 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Fyrbodal, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun i Fyrbodal, årskurs

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2014-08-12 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 2 INLEDNING... 2 3. ÅRSKURS 6... 3 3.1 Tobaksvanor,

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Härjedalens kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Härjedalens kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Härjedalens kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Krokoms kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Krokoms kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Krokoms kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling Presskonferens 14 oktober 213 Kunskapskällar'n Göteborgs Stads informations- och kunskapscentrum för ANDT-frågor - Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak Utbildningar, föreläsningar, konferenser och konsultation

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkäten 12 Temarapport - Droger och spel 12 Årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Strömsunds kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Strömsunds kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Strömsunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen

Läs mer

Sammanställning av drogvaneenkät för gymnasiet

Sammanställning av drogvaneenkät för gymnasiet Sammanställning av drogvaneenkät för gymnasiet Härjedalens kommun läsåret 2017/2018 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2018-08-08 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 1. Inledning... 2 2. Tobaksvanor... 3 4. Alkoholvanor...

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun 2(23) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning År 2, Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning År 2, Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning År 2, Gymnasiet Drogvaneundersökning, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... 6 DEL

Läs mer

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9 Elevers drogvanor läsår 2015/2016 Länsrapport Värmland Årskurs 9 Drogvaneundersökningen ska bidra med aktuellt kunskapsunderlag över attityder till droger och drogvanor för planering och beslut av främjande

Läs mer

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Kalmar län 21 Ambjörn Thunberg Agnetha Hammerin Skriftserie 21:2 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av användningen

Läs mer

Kultur- och fritidskansliet

Kultur- och fritidskansliet Kultur- och fritidskansliet Vilken årskurs går du i? : Gymnasiet. Antal svar: 69 Den här undersökningen har totalt 69 respondenter och en svarsfrekvens på. Undersökningen utfördes från 2018-04-03 till

Läs mer

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 29 GYMNASIET ÅR 2 Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli Socialförvaltningen & Barn och utbildningsförvaltningen Innehåll Sida Bakgrund... 3 Sammanfattning...4-5

Läs mer

uppdrag Trollhättans kommun

uppdrag Trollhättans kommun Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Trollhättans kommun November 2010 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,

Läs mer