1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Malaysia 2006 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malaysia är en konstitutionell monarki med ett parlamentariskt styrelseskick. Islam är statsreligion. Landet har under de senaste årtiondena upplevt en påtaglig välståndsökning med en växande medelklass. Antalet malaysier som lever under fattigdomsstrecket är begränsat. Landet är multietniskt och multireligiöst. Respekten för de mänskliga rättigheterna brister fortfarande. Viktiga begränsningar finns exempelvis avseende yttrande-, församlings- och föreningsfriheterna. Övervåld av polis och fängelsepersonal förekommer. Dödsstraffet kvarstår. Massmedier i Malaysia kontrolleras till överväldigande del direkt eller indirekt av regeringen och gynnar i sin rapportering på ett mycket påtagligt sätt partierna i regeringskoalitionen. Även om självständiga nyhetstjänster har etablerat sig på internet, så saknas bredare inrikespolitisk debatt och undersökande journalistik. Vissa positiva förändringar har dock kunnat noteras sedan premiärminister Abdullahs Badawis tillträde i oktober Det finns tecken på ökad öppenhet. Känsliga frågor debatteras i större utsträckning i media, vilka verkar känna att de har ökat svängrum. Samtidigt följer regeringen noggrant medias rapportering och regeringen har vid flera tillfällen under året ingripit, i synnerhet frågor om relationer mellan de olika folkgrupperna och de olika religionerna.

2 En ökad islamisering av det malaysiska samhället har som pågått under många år. Det finns en oro hos icke-muslimer att detta även skall påverka dem, t.ex. vid fall av konvertering bland närstående då sharialag kan ges företräde vid familjerättsliga konflikter. Ett förslag till tillägg till den islamska familjelagen skulle göra det enklare för muslimska män att ingå mångäktenskap och få fördelar vid bodelning med tidigare fru. Tillägget har antagits av parlamentet, men det formella utfärdandet har skjutits upp som en följd av motstånd från många malaysiska kvinnliga politiker samt kvinnoorganisationer. Det finns inget som pekar mot förändring av regeringens möjligheter att kontrollera politisk och religiös opposition med hjälp av lagar som begränsar media eller lagar som möjliggör internering utan juridisk prövning. Tre lagar ger myndigheterna rätt att internera personer utan domstolsförfarande: lagen om inre säkerhet, ISA (Internal Security Act), förordningen om nödsituationer (Emergency Ordinance) och lagen om farliga droger (Dangerous Drugs Act). 2 Enligt vissa uppskattningar skall Malaysia ha omkring illegala immigranter. Malaysia har inte tillträtt FN:s flyktingkonvention. Officiellt finns bara immigranter som antingen vistas legalt eller illegalt i landet, vilket gör situationen för flyktingar mycket utsatt. Malaysia har kritiserats av enskilda organisationer för svåra förhållandena i de läger, där illegala invandrare interneras i avvaktan på avvisning. Aktuell offentlig statistik relaterad till mänskliga rättigheter kan vara svårtillgänglig i Malaysia. Detta gäller exempelvis antalet omhändertagna personer under lagen om inre säkerhet, ISA (se ovan) eller antalet personer som skjutits till döds i samband med polisingripanden. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Malaysia har ratificerat två av FN:s centrala konventioner om de mänskliga rättigheterna: konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering mot kvinnor (CEDAW) samt konventionen om barnets rättigheter (CRC). Malaysia har gjort reservationer till CEDAW om att man inte binder sig vid vissa artiklar som strider mot islamsk sharialag. Även avseende CRC har Malaysia gjort reservationer mot artiklar som skulle kunna strida mot malaysisk lag. Malaysia sände in sin första och andra rapport avseende CEDAW under sommaren Ingen rapportering har skett avseende CRC. Malaysia har inte undertecknat eller ratificerat tilläggsprotokollen till barnkonventionen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn, och inte heller det fakultativa protokollet om enskild klagorätt till CEDAW.

3 3 Det malaysiska utrikesministeriet uppger att regeringen i princip ställer sig positiv till att ratificera konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR), konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) samt konventionen mot tortyr (CAT). Förberedelsearbetet för att ratificera CAT uppges vara på väg. Malaysia har inte undertecknat eller tillträtt flyktingkonventionen, konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD) eller Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen (ICC). Det finns inga indikationer på att Malaysia avser tillträda flyktingkonventionen. FN:s särskilde rapportör för rätten till utbildning besökte Malaysia 4-12 december FN:s generalsekreterares särskilde representant för situationen för MR-försvarare, FN:s särskilda representanter för ursprungsbefolkning, religionsfrihet, migranter och för främjande av mänskliga rättigheter i kampen mot terrorism har begärt att få besöka Malaysia. Förklaringen till varför Malaysia endast ratificerat två av FN:s centrala MRkonventioner är komplex. Malaysias officiella politik, såsom den utformades under premiärminister Mahathirs drygt 22 år långa ledarskap, betonar samhällets sociala stabilitet och ekonomiska utveckling framför individens rättigheter. Många områden som omfattas av FN-konventionerna betraktas av Malaysia som inrikespolitiska angelägenheter. Malaysias politik för positiv särbehandling avseende den malajiska folkgruppen, den så kallade bumiputrapolitiken, kan till exempel vara ett hinder när det gäller ratificering av FN:s konvention mot rasdiskriminering. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Det finns inga uppgifter om att politiskt sanktionerade avrättningar, ofrivilliga försvinnanden eller slaveri förekommer i Malaysia. Respekten för rätten till liv och kroppslig integritet är fortsatt otillräcklig inom poliskåren. Anklagelser om polisvåld i samband med ingripanden mot brottsmisstänkta och illegala invandrare är inte ovanliga. Rapporter om misshandel av häktade och intagna förekommer. Lokala mänskliga rättighetsorganisationer rapporterade om nio dödsskjutningar av polis i samband med arresteringar under Åtta personer dog i häkte samma år. Det är dock osäkert i vilken mån rapporteringen är fullständig och

4 4 tillförlitlig. Polisundersökningar avseende dödsfall under myndighetsomhändertagande genomförs inte regelbundet, trots att det enligt lagen skall vara obligatoriskt. Resultaten av eventuella undersökningar publiceras i allmänhet inte. Inga åtal har väckts under året med anledning av sådana undersökningar. I maj 2005 offentliggjorde en undersökningskommission en rapport om polisväsendet, vilken fann att de största problemen utgjordes av utbredd korruption, användning av övervåld och disciplinära problem. Polisväsendet uppgavs enligt kommissionen vara Malaysias mest korrumperade statsorgan. Polisen anklagas även för ett oetiskt förhållningssätt till gripanden och förundersökningar. Bland 125 rekommendationer var det viktigaste förslaget upprättandet av en oberoende kommission för klagomål mot polisen, vilket den malaysiska poliskåren öppet har opponerat sig emot. Fem arbetsgrupper tillsattes som skulle avgöra hur man bäst skulle kunna genomföra de olika rekommendationerna. Arbetsgruppernas förslag hade ännu inte publicerats i november De rekommendationer som avser polisens arbetsförhållanden har i vissa fall genomförts. Lokala frivilligorganisationer har rapporterat att polisens respons på deras förfrågningar har förbättrats de senaste åren. Malaysiske riksåklagaren har under året begränsat polisens möjligheter att i domstol åberopa bekännelser som gjorts under häktestiden. Syftet är att minska riskerna för att bekännelser framtvingas genom fysisk eller psykisk misshandel. Malaysias lagstiftning innehåller förbud mot tortyr, men man har inte ratificerat FN: s tortyrkonvention. Prygel med rotting förekommer som straffpåföljd enligt både det civila rättsystemet och enligt sharialag. Prygelstraff kan utdömas för brott som kidnappning, våldtäkt och rån, och kombineras vanligtvis med fängelsestraff. Pojkar över 10 år kan få prygelstraff med tunnare rotting, upp till 10 rapp. Malaysia introducerade 2002 prygel som påföljd även för illegal invandring, förutom fängelse samt utvisning. Personer som av UNHCR klassificerats som konventionsflyktingar har i vissa fall fått spöstraff verkställda några månader före avfärd från Malaysia till länder som förklarat sig villiga att ge dem politisk asyl. Malaysias fängelser är ofta ålderdomliga, men uppfyller enligt uppgift internationell standard. Malaysia uppges ha intagna i ett fängelsesystem avsett för

5 5 Internationella Rödakorskommittén har inte tillgång till malaysiska fängelser eller interneringsläger. Däremot har UNHCR begränsad tillgång till interneringsläger för utländska immigranter. Delstaten Terengganu införde i juli 2002 under det islamska partiets PAS styre så kallade Hudud-lagar. Hudud avser vissa specifika straff inom den muslimska sharialagstiftningen: stening för äktenskapsbrott, amputationer av händer på tjuvar, piskning vid alkoholkonsumtion etc. Riksåklagaren har lämnat in en framställan till Högsta domstolen om att ogiltigförklara användningen av hudud-lagar, eftersom det saknas rättslig grund för att tillämpa lagstiftningen. I praktiken har ingen i Terengganu hittills åtalats eller dömts under dessa lagar. 4. Dödsstraff Dödsstraff genom hängning utdöms för narkotikabrott, mord, olaga vapeninnehav och kidnappning. Enligt tidningsuppgift skall 52 personer ha dömts till döden från 2004 till mitten av Det finns även nyhetsuppgifter om att minst en dödsdom verkställts under I allmänhet offentliggörs inte avrättningar. Enligt nyhetsuppgift väntade 2005 över 170 människor på att få sina dödsdomar verkställda. Dödsstraffet är inte kontroversiellt och den inhemska opinionen mot det är marginell. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Tre lagar ger myndigheterna rätt att internera personer utan juridisk prövning eller formellt åtal: lagen om inre säkerhet, ISA (Internal Security Act) från 1960, förordningen om nödsituationer från 1969 och lagen om farliga droger (Dangerous Drugs Act) från Polisen kan enligt lagen om inre säkerhet hålla en misstänkt person, vars handlingar anses ha inverkan på Malaysias säkerhet, i förvar upp till 60 dagar. Inrikesministern (f.n. premiärministern, som har behållit detta ansvarsområde) kan sedan besluta om internering i upp till två år åt gången. Besluten om internering eller förlängd internering tas utan rättegångsförfarande. Den misstänkte får inte alltid försvarsadvokat. Internerade kan hos en särskild kommitté begära att få sina fall omprövade var sjätte månad. Någon övre gräns för hur länge en person kan hållas internerad finns inte. Kommitténs rekommendationer är dock inte bindande för inrikesministern och delges inte heller alltid den frihetsberövade. Det förekommer klagomål om fysisk och psykisk misshandel under internering i enlighet med ISA. Regeringen har försvarat lagen om inre säkerhet med att den syftar till att skydda landets sammanhållning och förhindra en återupprepning av de

6 våldsamma etniska oroligheterna år Kritiker menar att lagen om inre säkerhet även tillämpas i andra sammanhang, bland annat för att stävja politisk opposition. Efter terroristattackerna den 11 september 2001 i USA har ett 70- tal arresteringar under lagen om inre säkerhet motiverats med att det rört sig om personer med anknytning till väpnade muslimska extremistorganisationer som KMM och Jemaah Islamiyaah. Enligt lokala MR-organisationen SUARAM var 107 personer internerade i enlighet med lagen den 31 december 2005, varav majoriteten var misstänkta för terrorism. Sjutton av dessa frisläpptes i oktober 2006, bl.a. sonen till det muslimska oppositionspartiet PAS:s andlige ledare. 6 Andra är internerade på grunder som penning- eller dokumentförfalskning, människosmuggling och piratkopiering. Ibland har internerade släppts villkorligt men med begränsad rörelsefrihet. Enligt brottsbalken (Offences Relating to Terrorism) kan individer som stödjer "terroristorganisationer" genom att exempelvis upplåta husrum eller bidra med ekonomiskt och juridiskt stöd i vissa fall åtalas för medhjälp och därmed fängelse i upp till 30 år eller dödsstraff. Åklagare har också enligt rättegångsbalken vidsträckta möjligheter att besluta om telefonavlyssning och granskning av brev. Undantagstillståndet, som proklamerades efter rasupploppen 1969, har aldrig hävts. Inrikesministern kan utfärda order enligt lagen om nödsituationer (Emergency Ordinance) om att en person ska hållas i fängsligt förvar i upp till två år om det anses nödvändigt med hänsyn till den allmänna ordningen eller för att motverka våld eller våldsbrott. Ordern kan omprövas var sjätte månad. Malaysiska regeringen brukar klassificera de förvarstagna som maffiagangstrar och farliga kriminella. Men det finns uppgifter från enskilda organisationer om att brott som inte har kunnat styrkas med bevis har lett till förvar enligt EO. Enligt människorättsorganisationen SUARAM hölls i juli 2005 över 700 personer fängslade enligt lagen. Enligt lagen om farliga droger (Dangerous Drugs Act) kan en person hållas i förvar under 39 dagar som misstänkt för narkotikahantering innan inrikesministern måste utfärda en order om internering. Misstänkta kan hållas frihetsberövade i tvåårsintervaller utan domstolsprövning. Den malaysiska regeringen anhöll över personer enligt denna lag under Enligt lokala NGO:s är 105 barn/ungdomar under 21 år förvarstagna enligt EO och DDA. Enligt lagen om begränsat boende (dvs. geografiskt begränsat) kan brottsmisstänkta förvisas till avlägsna områden under två år utan domstolsprövning. Lagen, som gäller spel och andra laster, trädde i kraft för 60

7 7 år sedan. Enligt lokala MR-organisationer fick 195 personer beslut om sådana förvisningar under För inresa i de malaysiska provinserna Sarawak eller Sabah på Borneo behöver resenärer, inklusive de som reser inrikes från Malackahalvön, passera immigrationskontroll och uppvisa pass eller nationellt identitetskort. För att resa till Israel som malaysisk medborgare krävs tillstånd av regeringen. Generellt kan medborgare få pass utan större problem.. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Malaysias konstitution föreskriver ett oberoende rättsväsende. Dess opartiskhet har sedan slutet av 80-talet successivt urholkats genom regeringsingripanden, konstitutionella förändringar och lagstiftning som innebär att ministerbeslut inte kan ifrågasättas av rättsväsendet. Högre domare utses på rekommendation av premiärministern. Lägre domare utses på rekommendation av ordföranden för High Court. En händelse, som kan tolkas som ett tecken på ett visst återupprättande av rättsväsendets integritet, var den malaysiska Högsta Domstolens hävande i augusti 2004 av domen mot f.d. vice premiärminister Anwar Ibrahim avseende sodomi. Det görs inga skillnader mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet. Ett viktigt undantag utgörs dock av delar av civilrätten, vilken för malajer/muslimer behandlas i shariadomstolar. Alla malajer, det vill säga cirka 54 procent av befolkningen, definieras i grundlagen som muslimer. De omfattas av muslimsk arvs- och familjerätt, medan sekulär civilrätt gäller för övriga etniska och religiösa grupper. En kvinnas vittnesmål tilldöms inte samma vikt i shariadomstol som en mans. Ett antal kvinnoorganisationer har kritiserat shariadomstolarna för lagföring som missgynnar kvinnor, särskilt när det gäller arvsrätt, skilsmässa och vårdnadstvister. Under 2004 uppmärksammades ett fall där en indisk man under en vårdnadstvist konverterade och lät konvertera sina barn till islam utan moderns samtycke. Som icke-muslim kunde modern inte vända sig till sharia-domstol för att få konverteringen upphävd. Kritiker, däribland regeringsföreträdare, understryker att begreppet likhet inför lagen skulle riskera att bli meningslöst vid tillämpning av så kallade hudud-lagar eftersom lagen endast skulle gälla för muslimer. Två personer med olika trostillhörighet skulle följaktligen kunna dömas till radikalt olika straff för samma slags brott. Straffbarhetsålder för barn är 10 år.

8 8 7. Straffrihet Det förekommer uppgifter om att staten underlåter att på ett seriöst sätt utreda anklagelser mot myndigheter för att ha kränkt de mänskliga rättigheterna. Detta torde främst röra övergrepp i samband med polisiära frihetsberövanden och mot personer i fängelse. Det är ytterst sällsynt att utredningar av polismisshandel eller polisiära ingripanden, som lett till dödsfall, leder till fällande domar. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Trots att yttrande- och mediefriheterna är fastlagda i grundlagen kan medias roll till stor del sägas vara att agera språkrör för regeringens politik och förmedla den bild av verkligheten som regeringen vill ge. Flertalet tongivande media antingen ägs eller kontrolleras av partier i regeringen. Oppositionen ges endast begränsat utrymme i radio, TV och de största tidningarna. Regeringskritiska tidningar finns t.ex. utgivna av oppositionen men har begränsad spridning. Regeringen uppges ha en svartlista över lokala och utländska artister, oppositionspolitiker och religiösa ledare, som inte får framträda i radio eller TV. Radio- och TV-stationer är i ännu högre grad kontrollerade. Det enda medium som är fritt från censur är Internet där flera oberoende nyhetstjänster såsom t.ex. Malaysiakini etablerat sig. Sedan premiärminister Abdullah Badawis tillträde finns dock en ökad tolerans för t.ex. intervjuer med oppositionspolitiker som uttrycker regeringskritiska åsikter. Under året har tidningarna, om än i begränsad omfattning, rapporterat om t.ex. demonstrationer mot bensinprishöjningar. Premiärministern har även offentliggjort uppgifter som tidigare varit sekretessbelagda. Det gäller siffror för luftföroreningsindex i samband med årliga skogsbränder i Indonesien och vilka personer som fått licenser att importera utländska bilar. Malaysia har inte någon lag som ger malaysiska medborgare tillgång till offentliga handlingar. Den Paris-baserade organisationen Reportrar Utan Gränser presenterade i oktober 2006 en lista över 168 länder och rankade dessa efter graden av pressfrihet. Malaysia hamnade där på 92: e plats, en klar förbättring jämfört med tidigare år. På en motsvarande lista publicerad av Freedom House 2005 blev Malaysia nr 152 av 194 länder. Under det gångna året har dock regeringen vid flera tillfällen påmint om sina möjligheter att ingripa. Detta har skett när ämnen behandlas som uppfattas

9 som alltför inflammerade, i synnerhet frågor om relationer mellan de olika folkgrupperna och de olika religionerna. Till exempel ingrep regeringen i diskussioner om upprättandet av en kommission för relationerna mellan de olika religionssamfunden i Malaysia eller när ett NGO-initiativ, "artikel 11- gruppen", ville hävda grundlagens betydelse vid tolkningsfrågor mellan civil lagstiftning och sharialag. Flera muslimska organisationer opponerade sig mot en interreligiös kommission eftersom "islam endast kunde diskuteras bland muslimer". Premiärminister Abdullah Badawi uppmanade såväl initiativtagarna bakom den interreligiösa kommissionen som "artikel 11- gruppen" att upphöra med sina aktiviteter eftersom dessa skulle leda till ökade spänningar mellan Malaysias folkgrupper. Han uteslöt inte att regeringen skulle vidta åtgärder ifall deras aktiviteter fortsatte. Den mest kände profilen bakom Artikel 11- inititiativet är advokaten Malik Imtiaz Sarwar som fått motta anonyma dödshot på grund av sitt engagemang. 9 Ett antal lagar begränsar yttrandefriheten. Enligt lagen om tryckpressar och publikationer (The Printing Presses and Publications Act 1984) måste tidningsföretag årligen ansöka hos regeringen om utgivningstillstånd. Statlig licens krävs även för innehav av tryckpress. Handläggningstiden för beviljande av tillstånd varierar från någon månad till flera år. Besluten kan inte överklagas. Den ovan nämnda oberoende nyhetstjänsten Malaysiakini har väntat i mer än fyra år på beslut om utgivningstillstånd för en tryckt utgåva. Lagstiftningen gör det möjligt för regeringen att förbjuda tryckning, försäljning, import, distribution och innehav av tidningar som innehåller material som bedöms hota den allmänna säkerheten, väcka oro hos allmänheten, vara skadligt för ordning/säkerhet, moral etc. Regeringen kan förbjuda eller inskränka publikationer som anses innehålla "illvilligt publicerande av falska nyheter". Försäljning av "förbjudna publikationer" eller publicering av "falska nyheter" kan leda till fängelse i upp till tre år och böter upp till ringgit (ungefär kronor). Straffen gällande publicering av "falska nyheter" omfattar journalisten, chefredaktören, utgivaren och tryckaren. Under året skall enligt tidningsuppgifter ministeriet för inre säkerhet, som också beviljar utgivningstillstånd, ha vidtagit åtgärder i 565 fall mot utgivare av tidningar och publikationer. Under "karikatyrkrisen" drogs t.ex. utgivningstillståndet in för en tidning som publicerade en av bilderna, medan en annan tidning fick tidsbegränsade påföljder. Genom upprorslagen (The Sedition Act), har regeringen rätt att inskränka yttrandefriheten om statens intressen eller den allmänna ordningen kan anses hotad. Enligt denna lag kan offentliga uttalanden och artiklar om vad som betraktas som känsliga områden, till exempel medborgarskapsfrågor för ickemalajer, den positiva särbehandlingspolitiken till förmån för malajer och uppmaning till hat eller missnöje med regeringen, det malaysiska rättsväsendet,

10 10 kungen eller sultanerna, leda till fängelsestraff. Straffen varierar mellan böter och fängelse i upp till fem år för den som säger/skriver något och/eller för dem som deltar i försäljning, import, tryckning etc. av materialet. Under de första nio månaderna av 2005 förbjöds enligt nyhetsuppgifter över böcker och över publikationer konfiskerades. Merparten av de förbjudna böckerna anses enligt den malaysiska regeringen ha en avvikande tolkning av religion. I oktober 2003 dömdes ordföranden i Tenaganita (ungefär Kvinnokraft ) och MR-förespråkaren, Irene Fernandez, till ett års fängelse för att 1995 ha publicerat vad man kallade falska nyheter om förhållandena i ett interneringsläger för illegala invandrare. Rättsprocessen pågår fortfarande. Irene Fernandez tilldelades 2005 "Right Livelihood Award" (även kallat alternativa Nobelpriset) för sitt arbete. Konstitutionen medger förenings-, mötes- och religionsfrihet. I praktiken finns dock betydande begränsningar av dessa friheter. Medlemskap i oregistrerade politiska partier och organisationer är förbjudet. Regeringen avgör om en organisation skall få registreras eller avregistreras som "organisation". Registreringen är bl.a. en förutsättning för att kunna öppna bankkonton och rekrytera medlemmar. Amnesty International har trots upprepade försök förvägrats tillstånd att officiellt kunna verka som organisation, men har hittills kunnat kringgå detta genom att i stället registrera sig som affärsrörelse. Det malaysiska socialistpartiets, Parti Sosialis Malaysia, ansökan om registrering som organisation avslogs 2006 med hänvisning till nationell säkerhet. Ett parti för dayak-minoriteten har försökt registrera sig sen juni Motsvarande ansökningar från partier närstående regeringskoalitionen godkänns rutinmässigt. Arbetstagarorganisationer får i princip verka fritt men ålägger sig betydande mått av återhållsamhet. Generellt är återhållsamheten stor när det gäller tillstånd för politiska möten och demonstrationer utomhus. Trots detta har flera demonstrationer hållits under året, bl.a. mot bensinprishöjningar och i samband med karikatyrkrisen. Polisen har ingripit och stoppat demonstrationerna vid några tillfällen. Islam är statsreligion men det står icke-muslimer fritt att utöva andra religioner. Religionsfriheten omfattar inte den malajiska befolkningsmajoriteten vilka definitionsmässigt räknas som muslimer. Det är i praktiken omöjligt för en muslim att officiellt byta religion. Civila domstolar har klargjort att frågan endast kan avhandlas av shariadomstolar. Shariadomstolar kan förklara personen som avfälling och döma till rehabilitering, men förklarar inte att

11 personen därmed är icke-muslim. I Malaysia antecknas t.ex. på de nationella idkorten om man är muslim. Så länge man officiellt anses vara muslim, så faller man också under sharialagens tillämpning. Religiös undervisning är obligatorisk för muslimska barn. Det finns även kontroll över muslimska präster, "muftis". Myndigheten för religiösa affärer gör bakgrundskontroller på alla "muftis". 11 Utövandet av andra islamska trosuppfattningar än den sunnitiska är mycket kontrollerat. De som tillhör vad regeringen bedömer som en "avvikande" muslimsk trosuppfattning riskerar att bli frihetsberövade för rehabilitering enligt beslut av Sharia-domstol. Hösten 2004 arresterades 70 medlemmar av en sekt, kallad Himlens kungadöme, som ansågs avvika från islam. I vart fall en av dem dömdes till rehabilitering för att ha avvikit från tron. Den malaysiska regeringen ger finansiellt stöd till utövandet av islam, och i begränsad omfattning stöd till utövandet av andra religioner. Icke-muslimer får inte aktivt verka för att omvända muslimer. Muslimer får dock verka för omvändelse till islam bland icke-muslimer. Representanter för de ickemuslimska samfunden hävdar att diskriminering förekommer, exempelvis i samband med tillståndsgivning för religiösa byggnader. Flera hinduiska tempel har rivits ned under året i avsaknad av byggnadstillstånd. I flera fall där en make har konverterat, har den icke-muslimske maken stått utan tillgång till det muslimska rättsväsendet för att kunna överklaga beslut som t.ex. arvsfrågor eller hur konvertiten skall begravas. Det pågår en islamisering av det malaysiska samhället. Detta är en process som pågått under många år. Allt fler malaysiska kvinnor bär slöja. Det är svårt att bedöma i vilken utsträckning kvinnor gör det av fri vilja eller som en följd av socialt tryck. Det har inträffat att icke-muslimska kvinnor, bland annat kvinnliga poliser eller kvinnliga studenter vid Internationella Islamska Universitetet, beordrats bära slöja. Under 2005 utsattes flera nattklubbar, framför allt i Kuala Lumpur, för räder av den religiösa polisen, som bl.a. ville kontrollera huruvida muslimska gäster drack alkohol. Detta väckte en motreaktion bland malaysiska muslimer som såg den religiösa polisens räder som en kränkning av deras privatliv. I delstaten Kelantan, som styrs av det islamska oppositionspartiet PAS, är vissa preislamska kulturtraditioner såsom dockteater och vissa traditionella danser förbjudna då de anses vara oförenliga med islam. Det diskuteras nu om de skall tillåtas. Det senaste tillägget till islamska familjelagen skulle göra det enklare för muslimska män att ingå månggifte, ta ut skilsmässa, åtnjuta vissa fördelar vid arvstvister och bestämma över underhåll. Utfärdandet av denna lag, som

12 12 antagits av parlamentet, har dock med anledning av motstånd från många malaysiska kvinnliga politiker samt kvinnoorganisationer skjutits upp. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Malaysia är en konstitutionell federal monarki med ett parlamentariskt styrelseskick. Institutioner som kännetecknar en demokrati finns efter brittiskt mönster. Kungen är statschef. Denne väljs enligt en rotationsprincip bland de nio sultanerna för en period av fem år. Statschefen har främst ceremoniella och representativa funktioner, men måste också formellt godkänna viktiga lagförslag. Kungen har också möjlighet att benåda fångar. I praktiken sker detta efter förslag av regeringen. Parlamentet består av två kamrar, senaten (Dewan Negara) och representanthuset (Dewan Rakyat). Senaten har 69 ledamöter och mandatperioden är sex år. 26 ledamöter väljs av de 13 delstatsparlamenten och 43 utses av kungen efter förslag av regeringen. Representanthuset består av 219 ledamöter som väljs i enmansvalkretsar för en mandatperiod om fem år. I varje delstat finns ett folkvalt parlament och en delstatsregering, ledd av en Menteri Besar (Chief Minister). På lokal nivå förekommer inga val. Den politiska oppositionen försöker väcka opinion för att återinföra lokala val. Den lokala administrationen handhas av personer som utses av den federala regeringen respektive av delstatsregeringen. Koalitionen Barisan Nasional vann en jordskredsseger i mars 2004 och erövrade 198 av 219 platser i parlamentet. Oppositionen behöll makten i delstaten Kelantan. Anklagelser förekom om oegentligheter i samband med valet, men det finns inte klart underbyggda uppgifter om att det slutliga resultatet skulle ha påverkats. Det fördes fram kritik mot nya valkretsindelningar inför valet, som sades gynna den sittande regeringen. Ungefär lika andelar män och kvinnor röstar. Röstmönstret sammanfaller i stort med etnisk tillhörighet. Kombinationen av begränsad tillgänglighet till media och en diskriminerande behandling i statskontrollerade media, vilka dominerar utbudet, enmansvalkretsar och höga depositionsavgifter för parlamentskandidater gör det i praktiken mycket svårt för oppositionen att verka på samma villkor som regeringspartierna. Det finns även restriktioner beträffande kampanjer, mötesoch föreningsfrihet. Den traditionella avsaknaden av föreningsväsende och genuint självständiga arbetstagarorganisationer stärker generellt det sittande politiska etablissemangets ställning.

13 Landet styrs av en koalition, Barisan Nasional, ledd av det malajiska UMNOpartiet (United Malays National Organisation). I den 14 partier starka koalitionen ingår bland annat det kinesdominerade Malaysian Chinese Association (MCA) och det indiskdominerade Malaysian Indian Congress (MIC). UMNO:s ordförande är premiärminister Abdullah Badawi. I praktiken har UMNO innehaft den politiska makten sedan landets självständighet år Med stöd av den politiska majoriteten och sitt inflytande har representanter för den malajiska befolkningsgruppen traditionellt besatt de viktigaste posterna i regeringen. Den politiska debatten inom UMNO är tidvis livaktig men samtidigt kontrollerad. Den förre premiärministern Mohamed Mahathir riktade under 2006 mycket stark kritik mot den sittande regeringen för att ha rivit upp en hel del beslut fattade under hans tid som premiärminister. Offentlig systemkritik från enskilda medlemmar mot partisystemet är relativt sällsynt. 13 Parlamentets arbetsformer parat med regeringskoalitionens absoluta majoritet, medför att verksamheten i hög utsträckning begränsas till att formellt anta regeringens lagförslag. Parlamentets frågestunder kan dock stundom utvecklas till hetsiga meningsutbyten om kontroversiella frågor, och dessa rapporteras i media i allt större utsträckning. På delstatsnivå, där politiken begränsas till dagsaktuella spörsmål, kan de valda ledamöterna och den enskilde utöva ett något större mått av politiskt inflytande. Regeringen har sagt sig vilja uppnå minst 30 procent kvinnor på alla politiska nivåer. Tre ministrar av trettio är kvinnor, däribland handelsministern. Även centralbankschefen är kvinna. Nummer tre inom rättsväsendet är en kvinna. Andelen kvinnliga parlamentsledamöter är 10,5 procent. Inte desto mindre utgör kvinnorna över 50 procent av medlemmarna i UMNO. Det islamiska oppositionspartiet PAS tillåter kvinnliga partikandidater i begränsad omfattning. Politisk verksamhet är förbjuden vid universiteten. Studenter är t.ex. förbjudna att bli medlemmar av eller engagera sig i politiska partier eller organisationer. Brott mot förbudet kan leda till avstängning från högre studier, böter och/eller fängelse i upp till sex månader. Sedan 2001 måste anställda lärare och studenter vid universitet samt övriga lärare vid olika utbildningsinstitutioner avlägga ett skriftligt lojalitetslöfte gentemot kung och regering. Enligt nyhetsuppgifter förekommer det att universitetslärare avskedas efter att ha vägrat att underteckna en sådan lojalitetsförsäkran.

14 Malaysias politiska sfär är intimt sammanlänkad med det privata näringslivet. Detta har varit särskilt påtagligt då stora företagsgrupper, som en följd av den positiva särbehandlingspolitiken till förmån för malajer, stötts ekonomiskt av regeringen på andra grunder än rent affärsmässiga. Korruption förekommer. Organisationen Transparency International rankade 2006 Malaysia på 44:e plats (totalt 163 placeringar). Det är en försämring jämfört med placeringen som 39:e land Korruptionsbekämpningsorganet (Anti-Corruption Agency) har trots intensifierade åtgärder och ett antal ingripanden, inkl. mot ministern för federala territorier, endast åstadkommit begränsad effekt på korruptionen i Malaysia. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Regeringen prioriterar ekonomisk utveckling samt etnisk och social harmoni före individens rättigheter. Raskravallerna 1969 ledde till införandet av en konstitutionellt förankrad positiv särbehandlingspolitik till förmån för den malajiska befolkningsmajoriteten. Kvoter har garanterat malajiska studenter platser på universitet, ekonomiska fördelar i form av lågräntelån, bostäder, markägande, företräde att köpa aktier när statliga företag privatiseras, ensamrätt till licenser för vissa näringar etc. Syftet med den positiva särbehandlingen av malajer och ursrpungsfolk på Borneo har varit att bryta den kinesiska minoritetens tidigare starkt dominerande ställning i ekonomin. Etniska indier, som är en av de större grupperna av låginkomsttagare i Malaysia har inga sådana privilegier. I praktiken är det svårt för malaysiska medborgare av kinesiskt och indiskt ursprung att göra karriär i stora delar av den statliga sektorn. Försvar, polis och rättsväsende domineras kraftigt av malajer. Kritik mot olika inslag av den positiva särbehandlingspolitiken förekommer i massmedia. Motståndet mot sådana förändringar torde dock vara betydande inom UMNO, som dominerar den malaysiska regeringen. Ramarna för den offentliga diskussionen sätts också av att myndigheterna har juridiska möjligheter att inskrida mot direkta ifrågasättanden av politiken. Anställda i Malaysia har enligt lagen rätt att bilda och tillhöra arbetstagarorganisationer, men begränsningarna och undantagen är många. En fackförening måste vara registrerad för att vara laglig. Det är inte ovanligt med stora förseningar i godkännandet av fackföreningar. Av landets totala antal arbetande är bara cirka 8,5 procent med i landets 617 fackföreningar. Lagstiftningen som berör relationer till arbetsgivare (Trade Unions Act och

15 Industrial Relations Act) hindrar arbetstagare inom elektronikindustrin, polis och militär från att engagera sig i arbetstagarorganisationer. Lagstiftningen förhindrar också fackföreningsrepresentanter att ha högre politiska poster eller fackföreningar att ge pengar till politiska ändamål. Industridomstolen uppges vara långsam i sin hantering av klagomål från arbetstagare. Strejkrätten är allvarligt begränsad. Enligt statistik från nationella institutet för säkerhet och hälsa inom arbetslivet har antalet arbetsplatsolyckor minskat från år 2000 till år Enligt den malaysiska anställningslagen skall normal arbetstid inte överstiga åtta timmar per dag eller fyrtioåtta timmar per vecka. Ingen minimilön finns lagstadgad. Det ligger dock i sakens natur att dessa regler inte tillämpas för illegala immigranter och att dessa inte heller kan åberopa sådan skyddslagstiftning. Cirka tjugo procent av den malaysiska arbetsstyrkan uppges vara utländska gästarbetare, legala och illegala. Utländska medborgare som vistas i landet kan i praktiken inte bli medlemmar i arbetstagarorganisationer. Malaysia har ratificerat fem av ILO: s åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Konventionerna om föreningsfrihet (nr 87) och icke-diskriminering i arbetslivet (nr 111) har inte ratificerats. MTUC (Malaysian Trades Union Congress) utövar påtryckningar på regeringen att ratificera ILO: s konvention om föreningsfrihet (nr 87). Malaysia ratificerade år 1958 konventionen om förbud mot tvångsarbete (nr 105) men frånträdde den år Det finns inga uppgifter om tvångsarbete i Malaysia. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Överlag är hälsovården i Malaysia god, framförallt i de större städerna. Det görs inte skillnader i behandling mellan de olika befolkningsgrupperna. Läkarkåren är delvis utbildad utomlands och håller hög kvalitet, särskilt i landets större städer. Hälsosektorns andel av budgeten för 2007 uppgick till cirka 6,3 procent. 12. Rätten till utbildning Utbildningssektorns andel av budgeten för 2007 uppgick till cirka 21 procent. De första sex årens grundskola är obligatorisk. Skolorna är avgiftsbelagda men avgiften symbolisk. Skoluniform bekostas av föräldrarna. Vissa kategorier av särskilt utsatta barn behöver inte betala för skolböcker. Skolorna är till stor del uppdelade efter etnisk tillhörighet. Flickor och pojkar har samma rätt till och tillgång till utbildning. Analfabetism är marginellt högre bland äldre kvinnor. Av UNFPA: s publicerade rapport State of World Population 2006 framgår att andelen vuxna malaysiska kvinnor med läs- och skrivsvårigheter uppgår till 15 procent. Motsvarande siffra för vuxna malaysiska män är 8 procent. Barn till

16 illegala invandrare har inte tillgång till undervisning, vilket strider mot Malaysias åtaganden under FN:s barnkonvention. 16 Institutionaliserad särbehandling till förmån för den malajiska befolkningsmajoriteten är ett faktum i framförallt den högre utbildningen. Formellt upphörde kvoteringen av malajer 2002, men de sökandes etniska bakgrund torde i praktiken fortsatt ha betydelse vad gäller möjligheten att bli antagen till högre utbildning och för möjligheterna att göra en akademisk karriär. Det nationella MR-rådet SUHAKAM bedriver utbildning kring MR-frågor. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Malaysia har under de senaste trettio åren uppvisat en enastående ekonomisk tillväxt. Även om de ökade inkomsterna inte fördelats jämnt är regeringen mån om att öka den allmänna levnadsstandarden. Malaysia hamnade på 61:a plats av totalt 177 länder i UNDP:s år 2006 publicerade Human Development Index. UNDP uppskattade 2005 att den genomsnittliga årliga kvinnliga inkomsten, justerad för köpkraftsparitet, uppgick till USD. Motsvarande siffra för malaysiska män var USD. Under 2005 uppgavs 25 procent av malaysiska hushåll tjäna mindre än kr per månad. En tredjedel av hushållen hade en inkomst mellan kr. Arbetslösheten låg 2006 omkring 3,8 procent. Enligt malaysiska bedömningar var 5,7 procent av befolkningen fattig OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Malaysiska kvinnor har sedan självständigheten 1957 fått en allt starkare politisk och ekonomisk ställning. Sedan 2001 är diskriminering på grund av könstillhörighet uttryckligen förbjuden i konstitutionen. Ungefär 46 procent av kvinnorna i arbetsför ålder var yrkesarbetande Kvinnors inkomst är i genomsnitt 47 procent av männens. Av alla högre chefer i statsadministrationen är cirka 19 procent kvinnor. Premiärminister Abdullah Badawi vill uppnå 30 procent kvinnor i beslutsfattande positioner inom statsadministrationen. På högre nivåer i den privata sektorn var 13 procent kvinnor Bland börsnoterade bolag var 2004 cirka 10 procent av styrelsemedlemmarna kvinnor. Av parlamentsledamöterna är 10 procent kvinnor i underhuset och 23 procent i senaten.

17 17 Inom hemmen styr fortfarande de mer traditionella patriarkala normerna. Graden av kulturell och traditionell diskriminering skiljer sig mellan de olika etniska grupperna liksom mellan stad och landsbygd. Mångäktenskap är tillåtet för muslimska män och förekommer. Muslimsk arvsrätt gynnar manliga arvtagare. Det finns inga kvinnliga domare i shariadomstolarna. Ett föreslaget tillägg till islamska familjelagen skulle underlätta för muslimska män att skilja sig utan kvinnans samtycke och utan domstolsbeslut, gifta sig med en "andra" fru, begära andel av "första" fruns tillgångar inför mannens andra äktenskap och därmed minska möjligheterna för fruarna att förfoga över sin egendom. Utfärdandet av detta tillägg, som antagits av parlamentet har uppskjutits efter motstånd från kvinnliga politiker och kvinnoorganisationer. Det har dock blivit lättare för kvinnor att skiljas utan mannens samtycke efter att ha vänt sig till shariadomstol. Våld och trakasserier mot kvinnor i hemmet har uppmärksammats mycket av kvinnorättsorganisationer. Enligt ministern för kvinnofrågor anmäls bara tio procent av det totala antalet våldtäkter. Av anmälningarna går enligt kvinnorättsorganisationer bara 20 procent vidare till åtal. Enligt ett föreslaget tillägg till lagen om våld i hemmet (som gäller alla etniska grupper) skall våldtäkt inom äktenskapet kriminaliseras om våldtäkten skett med hjälp av våld eller hot om våld. Över fall av kvinnomisshandel rapporterades under Det finns inga rapporter om att könsstympning förekommer. Prostitution och handel med kvinnor är ett problem i Malaysia. Kvinnor från Thailand och Filippinerna fördes via Malaysia till Australien, Kanada, Japan, Sydkorea och USA. Kvinnor från framför allt Indonesien och Kina förs in i landet för prostitution. I mycket begränsad utsträckning förekommer även att malaysiska kvinnor, framför allt av kinesisk härkomst, förs till Singapore, Hongkong, Japan, Australien, Kanada och USA för prostitution. Sexuella övergrepp och sexuell exploatering och all form av prostitution är olaglig. Malaysia har tagit vissa steg för att bekämpa människohandel, men landet saknar den lagstiftning som behövs för att fullt ut kunna bekämpa handeln. 15. Barnets rättigheter Minimiålder för rekrytering till de väpnade styrkorna är 18 år. Minimiålder för anställning är 14 år. Endast personer fyllda 21 kan dömas till fängelse. Straffbarhetsålder för barn är 10 år. Media rapporterar tämligen ofta om barnmisshandel. Barn omfattas av "Lagen om våld i hemmet". Straffsatserna för barnmisshandel har skärpts och förövare

18 döms till spöstraff samt långa fängelsestraff. Incest är ett problem, i synnerhet på landsbygden. 334 fall rapporterades under Barnprostitution förekommer. Gatubarn förekommer i begränsad omfattning i delstaten Sabah. Framför allt är det statslösa barn födda av illegala immigranter. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Den malajiska majoriteten utgör ca 54 procent av befolkningen. Malaysier av kinesiskt ursprung utgör ca 25 procent och malaysier av indiskt ursprung ca 7 procent av befolkningen. Ca 12 procent är olika urfolk. Landet har tack vare medvetna satsningar lyckats undvika våldsamma konflikter mellan olika etniska och religiösa grupper sedan Efter omfattande raskravaller i slutet av 1960-talet införde regeringen en omfattande positiv särbehandlingspolitik till förmån för malajerna. Det gäller utdelning av regeringskontrakt, företräde att köpa aktier, utbildningsstipendier och bostadspolitik m.m. Syftet med den positiva särbehandlingen har varit att bryta den kinesiska minoritetens starkt dominerande ställning i ekonomin. Fortfarande upprätthålls stora delar av dessa privilegier för malajer och ursprungsfolk på Borneo, oavsett förmånstagarnas ekonomiska ställning. Privilegierna är idag djupt rotade i det politiska systemet. Minoritetsgrupper har rätt att fritt tala sina egna språk, ha sina egna skolor och fritt utöva sina religioner och kulturer. Ursprungsbefolkningen på Malackahalvön, orang asli, är den mest ekonomiskt eftersatta gruppen. De utgör ungefär invånare, och cirka åttio procent av dessa lever under fattigdomsstrecket. I många fall saknar orang asli-barn födelsebevis, vilket omöjliggör skolgång för dem. Därutöver finns flera urfolk i provinserna Sabah och Sarawak på den malaysiska delen av Borneo. I motsats till vad som gäller för malajerna och urfolken på Sabah och Sarawak, tillerkänner inte konstitutionen ursprungsbefolkningen på Malackahalvön några särskilda rättigheter. Ministeriet för landsbygdsutveckling har ansvar för att hantera frågor rörande orang asli. I praktiken har orang asli mycket små möjligheter att påverka beslut som rör dem. Det finns klagomål från urfolk att det land som de traditionellt har haft rätt att bruka tas i bruk för andra ändamål. Timmerföretag fortsatte inkräkta på land brukat av orang asli och urfolk på Borneo. En grupp orang asli vann under 2005 rätten till ekonomisk kompensation för land som exproprierats av regeringen. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet

19 Det finns omfattande religiösa och kulturellt betingade fördomar mot homosexuella. Sexuella handlingar mellan manliga homosexuella är olagliga i Malaysia och kan bestraffas med fängelse i upp till 20 år samt spöstraff. Det mesta kända fallet är sodomidomen mot den före detta vice premiärministern Anwar Ibrahim, som dock senare upphävdes på grund av bristande bevisning. Transsexuella kan åtalas för förargelseväckande beteende. Enligt de lagar som antagits i delstatsförsamlingen i den av islamister styrda delstaten Terengganu kan sodomi efter införande av islamsk sharialag straffas med stening. Enligt malaysiska regeringen är dessa lagar oförenliga med den federala konstitutionen och skulle därför inte kunna implementeras. 18 Flyktingars rättigheter Malaysia har inte ratificerat FN:s flyktingkonventionen. Illegala immigranter kan riskera att utvisas, även om de skulle riskera att utsättas för tortyr, grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning i mottagarlandet. 19 Någon formell flyktingpolitik existerar inte. Termen "flykting" används inte av regeringen och officiellt finns bara utländska medborgare som antingen vistas legalt eller illegalt i Malaysia. FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) har kontor i Kuala Lumpur. I praktiken tolereras dock närvaron av ett stort antal flyktingar. Internflyktingar förekommer inte. Uppskattningarna av antalet utländska medborgare i Malaysia varierar men siffror i storleksordningen 2,6 miljoner nämns. Av dessa uppskattas närmare vistas illegalt i Malaysia. Den illegala invandringen är omfattande och inte sällan återkommer personer som utvisats ur landet. Under de senaste åren har flera regeringskampanjer drivits mot illegala immigranter. och straffen har skärpts. Spöstraff kombinerat med fängelse eller böter är obligatoriskt och därefter följer utvisning. Det är dock osäkert om de obligatoriska straffen alltid verkställs. I Malaysia finns ett tiotal interneringsläger där illegala invandrare interneras i avvaktan på verkställighet av utvisningsbeslut. De kan ibland få vänta upp till ett år. Malaysia har kritiserats för de dåliga förhållandena i interneringslägren, bland annat av Irene Fernandez, företrädare för en kvinnoorganisation, som 2005 vann Right Livelihood Award. Lägren uppges vara överfyllda och ha dåliga sanitära förhållanden. Det skall finnas mycket begränsad tillgång till hälsovård. Inga filtar eller madrasser skall finnas tillgängliga. Maten uppges vara undermålig och fall av undernäring skall ha förekommit. Förhållandena uppges dock ha förbättrats efter att den malaysiska kriminalvårdsmyndigheten tagit över skötseln.

20 Allt fler immigranter i Malaysia kontaktar UNHCR för att få officiell flyktingstatus. UNHCR uppger att det finns närmare personer registrerade hos dem. Av dessa kommer absoluta merparten från indonesiska Aceh-provinsen och från Burma. År 2005 sökte sig omkring 130 muslimska thailändare till Malaysia undan oroligheterna i södra Thailand och deras närvaro accepteras av malaysiska myndigheter. I Sabah finns även en grupp om personer av filippinskt ursprung som har bott där i över 30 år. Merparten av dem har tillfälliga uppehållstillstånd. Deras barn är dock i många fall statslösa eftersom de inte accepteras av filippinska regeringen. Det uppskattas att cirka tjugotusen indier i Malaysia är statslösa efter att inte ha kunnat registrera sig eller dokumentera sin födelseort, trots att de har levt hela sina liv i Malaysia. 20 Malaysiska regeringen har under året börjat utfärda temporära uppehållstillstånd till indonesier från Aceh och burmesiska rohingyas. Det temporära uppehållstillståndet kan gälla från sex månader till 3 år och ger tillgång till hälsovård, viss utbildning och möjlighet att arbeta. Hälsoministeriet har instruerat sjukhus och vårdkliniker att UNHCR-registrerade asylsökande ska få tillgång till sjukvård till reducerad kostnad. 19. Funktionshindrades rättigheter De funktionshindrades situation är relativt otillfredsställande. Detta förklaras till stor del av den utvecklingsnivå Malaysia ännu befinner sig på. Sju procent av befolkningen uppges vara funktionshindrad. Regeringen arbetar aktivt med att förändra deras levnadsvillkor. År 2005 infördes skatterabatt för föräldrar med funktionshindrade barn i högre utbildning. Den statliga MRkommissionen SUHAKAM har engagerat sig i frågan om hur funktionshindrade kan integreras i det malaysiska samhället. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Konstitutionen föreskriver förenings- och församlingsfrihet. Det finns oberoende MR-organisationer som är aktiva i Malaysia, men de får ofta ingen respons från regeringen på frågor eller pressuttalanden. Vad som tidigare redovisats om rättssäkerhet, lagstiftning om inre säkerhet, självcensur och tendentiös rapportering i pressen, inskränkt demonstrations- och föreningsrätt inverkar även på enskilda organisationers arbetsförhållanden. Regeringen har vid olika tillfällen beskyllt ideella organisationer för att gå utländska intressens ärenden. Samarbetsklimatet har dock blivit bättre under premiärminister Abdullah Badawi.