Vad är rimligt att betala för att förhindra ett cancerdödsfall

Transkript

1 SSI-rapport 92-03,ii STOCKHOLM 08-"9 '' 00 -J Curt Bergman Vad är rimligt att betala för att förhindra ett cancerdödsfall ISSN Pris: 40 kronor

2 Titelblad ÖBO Statens B 9 I strålskyddsinstitut Författare: Curt Bergman Dokumentnummer: ISSN: Datum: Avdelning: Huvudenheten för kärnenergi Dokumentets titel: Vad är rimligt r.tt betala för att förhindra ett cancerdödsfall Sammanfattning: Även om ett människoliv är oersättligt finns det många situationer när det "sätts ett pris" på ett liv. T ex har inte ett samhälle oändliga resurser att sätta in för riskbegränsade åtgärder. Rapporten diskuterar vilka belopp som kan härledas från olika utgångspunkter liksom vad som kan härle Jas från olika riskområden. Det framgår t ex att inom olika områden som strålskyddsinstitutet har ett (del) ansvar för görs prioriteringar som motsvarar skillnader på en faktor tusen. Nyckelord: (Valda av författaren) Riskbedömning, strålning Antal sidor: 14

3 V Vad är rimligt att betala för att förhindra ett cancerdödsfall? Curt Bergman Statens strålskyddsinstitut Huvudenheten för kärnenergi 1. Inledning Inom strålskyddsverksamheten ar det sedan långe accepterat att tala om kostnader för ett statistiskt liv, dvs ett dödsfall dar det inte ar möjligt att i det enskilda fallet göra en direkt koppling mellan orsak och verkan. Detta är en direkt följd av den optimering som görs i strålskyddssammanhang där man ansätter en pris på en inbesparad stråldos. Sedan början av 1980-talet har det av de nordiska strålskyddsmyndigheterna accepterade värdet legat på $ (USA dollar) per mansievert. Mot bakgrund av den inflation som skett och att riskbedömningen från cancer inducerad av joniserande strålning har ändrats i den senaste ICRP rekommendationen, har strålskyddsmyndigheterna enats om att höja det pris som år rimligt att betala för en inbesparad mansievert till $. Strålskyddsinstitutets styrelse har beslutat sig för att göra ett uttalande kring priset för ett inbesparat statistiskt liv. Som ett av underlagen för styrelsens beredning av ärendet har en promemoria utarbetats i vilken vissa grundläggande fakta klargöres. Vidare diskuteras i promemorian principer för hur värdet kan hårledas och vilka begränsningar som dessa metoder medför samt ges slutligen några exempel på pris som kan hårledas från strålskyddsinstitutets ansvarsområde. Med tanke på det allmänna intresse som föreligger för frågan publiceras denna promemoria, något bearbetad, som en SSI-rapport. Det bör emellertid noteras att de vårderingar som görs eller kan utläsas av rapporten år författarens och behöver inte omfattas av hela Strålskyddsinstitutet. För att underlätta jämförelse mellan de olika numeriska värdena som ges har dessa omräknats till 1991 års prisnivå med hjälp av konsumentprisindex. För omräkning till dollar har 6 kr/$ använts. Når inte annat särskilt anges har områkningsfaktorn 0,05 cancerdödsfall pe~ sievert anv'nts Det bör noteras att denna rapport inte avser att rättfärdiga ett visst värde på ett inbesparat statistiskt liv, utan endast att belysa några frågeställningar inom området.

4 4» Rapporten behandlar inte heller alla frågor av betydelse för vilket pris man är beredd att betala. Ett exempel på en viktig fråga som inte diskuteras år skålen till att samhället, politikerna, satsar olika mycket på reduktion av riskerna från olika kållor, dår riskerna, uppskattade med vetenskapliga metoder, är lika stora men dår källan till riskerna år olika, t ex exponering från naturliga strålkällor, medicinska strålkällor och kärnkraft. Vidare diskuteras heller inte den svåra jämförelsen mellan statstiska dödsfall, dår det inte år möjligt att ens i efterhand finna samband mellan det enskilda dödsfallet och en speciell orsak, samt de fall dår det i efterhand går att göra en sådan koppling, t ex når en patient avlider p g a otillräckliga resurser i den akuta sjukvården. I förvåg går det inte att utpeka vem som kommer att drabbas, men i efterhand år det ofta möjligt att kostatera att ett liv hade kunnat råddas om båttre resurser hade funnits. 2. Sambandet mellan a- värde 'c och cancerfall En av de grundläggande principerna inom strålskydd år att verksamhet med strålning skall vara OPTIMERAD. Detta innebår, något förenklat, att man skall förbåttra strålskyddsinsatserna så långe som kostnaderna för den fortsatta förbättringen år mindre ån värdet av den minskning av "skador" (detriment) som den inbesparade dosbelastningen ger. En metod att göra en optimering ar att göra en kostnads-nytta analys. Detta förutsätter att det år möjligt att ange ett monetärt varde på en stråldos, dvs hur många kronor som en inbesparad mansievert är vård. Detta år vad som i strålskyddssammanhang kallas a- värdet. Eftersom a-vårdet används internationellt anges det ofta i $ per mansievert. Användningen av a-vårdet bygger på ett antal viktiga förutsättningar. i. Det finns inget tröskelvärde för de skador (detriment) som strålningen ger upphov till. Detta innebår att det finns en risk för skada som år proportionell mot stråldosen även för mycket låga stråldoser. För strålskyddsåndamål ansatts ett linjärt dos-effekt samband dvs att skadan år proportionell mot stråldosen ända ner till de lägsta doserna. ii. Optimering (och användningen av a-vårdet) kan endast ske inom det individdosintervall dår man inte kan förvänta sig akuta (deterministiska) effekter. Inom strålskyddet tar man hånsyn till detta genom aft otter optimeringen lägga på ett krav att individdoserna skall vara under fastställda gränsvärden. iii. En följd av det linjära dos-effekt sambandet ar att de skador som strålningen kan ge upphov till år proportionella mot kollektivdosinteckningen. Matematiskt kan detta uttryckas enligt följande:

5 Y = a s a: detrimentet som förorsakas av strålningen från verksamheten a S proportionalitetskonstanten som anger detrimentet per mansievert uttryckt i monetära enheter kollektivdosinteckningen av verksamheten iv. Oavsett om en verksamhet år optimerad eller inte måste gränsvärden respekteras dvs gällande individdosgrånser måste uppfyllas. Åtgärder som vidtas för att uppfylla gränsvärdeskrav har inget, med optimering att göra. v. Det kan finnas andra skål ån rent strålskyddsmåssiga till att vilja vidta åtgärder som resulterar i minskning av stråldoserna utöver vad som år nödvändigt för att möta individdoskraven (och även strålskyddsoptimeringskraven). T ex kan ett företag vilja förbättra strålskyddet för att få god publicitet och för att visa sina anställda och omgivningen att företaget år skyddsmedvetet. I en ansökningssituation kan ett företag vilja vidta långtgående åtgärder för att få sitt förslag accepterat av en myndighet eftersom en fördröjning skulle innebära stora merkostnader. Åtgärder som vidtas av dessa skäl bör inte betraktas som en strålskyddsoptimering. Den största stokastiska risken från exponering av joniserande strålning år cancerrisken. Enligt den senaste uppskattningen av ICRP år riskfaktorn för cancerdödsfall 0,05 per Sv [1]. Antalet förväntade cancerdödsfall fås således genom att multiplicera kollektivdosen med 0,05. Det bör dock noteras, åven om det inte påverkar diskussionen i denna rapport, att detrimentet inte enbart omfattar cancerdödsfall. Även t ex botade cancerfall liksom ärftliga skador är en del av det totala detrimentet av en given exponering. 3. Hur kan man teoretiskt, beräkna ett värde av ett inbesparat cancerdödsfall? Det finns inte något enkelt och direkt sått att beräkna ett monetärt värde på ett inbesparat cancerdödsfall. Några olika tillvägagångssätt, alla med sina begränsningar, har dock diskuterats. 3.1 Ett a priori värde av ett människoliv Det anses allmän etiskt oacceptabelt att direkt satta ett pris på ett identifierbart människoliv. Att samhållet liksom enskilda individer delar den åsikten framgår t ex av de många

6 fall där räddningsinsatser för att finna försvunna individer till sjöss och i fjällen satts in oberoende av kostnaderna så långe tekniska resurser finns tillgångliga och en det finns en möjlighet att finna och rådda individen. Att man på grund av resursbrist inte alltid kan rådda ett människoliv år inte ett utslag av att det enskilda människolivet inte år vårt insatsen utan enbart av att det inte finns möjlighet att göra mer. Om det endast finns en njure att tillgå för transplantation går det inte att med den rådda två patienter även om situationen skulle vara livshotande för båda. 3.2 Individens kapitalvärde Sett från samhällets sida kan varje individ sågas representera ett kapital minst motsvarande bruttonationalprodukten dividerad med antalet individer i samhället. För Sveriges del år detta varde $ per individ och år räknat för 1988 [2]. Med antagandet att ett cancerdödsfall i medeltal förkortar livet med 15 år motsvarar detta ett samhållsbortfall av 0.32 M$ (miljoner dollar). Detta skulle motsvara det lägsta varde som samhållet borde vara villigt att betala för att undvika ett cancerdödsfall. I den ekonomiska kalkylen kan man åven ta hånsyn till vårdkostnaderna för att behandla ett cancerfall och kostnaderna för åldrevård på grund av ökad livslängd. Med tanke på att sjukvårdskostnaderna normalt ökar med ökande ålder och att ett inbesparat cancerdödsfall resulterar i ökad livslängd år det svårt att uppskatta nettoeffekten för sjukvårdskostnaderna. Dessa har därför inte medtagits. Bruttonationalprodukten per individ varierar starkt mellan olika länder. Inom OECD-lånderna har Schweiz den högsta ( $) och Turkiet den lågsta (1 303 $) enligt den senaste statistiken (1988) [2]. Om man dessutom inkluderar fattiga länder i tredje världen sjunker bruttonationalprodukten per individ och år med minst ytterligare en faktor 10. Användandet av individens kapitalvärde som bas för vad man år villig att betala för ett inbesparat cancerdödsfall skulle således leda till mycket olika undre gränser för vad man i skilda länder borde vara villig att betala för att rådda ett människoliv. 4. Betalningsvilia. 4.1 Individens betalningsvilja Vad individen år villig att betala för att minska sin egen risk kan uppskattas på två olika sått. Det ena år via intervjuundersökningar dår ett antal personer får uppge vad de är villiga att betala i en given situation. Den andra år indirekt och går ut på att undersöka vad som de facto betalats för att uppnå en viss riskminskning eller kråvts för att acceptera en viss ökad risk. (Åtgärder för att minska

7 radonhalter i bostäder, löneskillnader mellan arbeten med hög resp låg risk, prisskillnad på hus med hög respektive låg radonhalt etc). I Sverige genomförs en intervjustudie av vad personer år villiga att betala för att reducera radonhalten i sin bostad [3]. Tyvärr år det insamlade materialet ännu inte bearbetat. Däremot har två studier gjorts vad gäller hur mycket folk verkligen har betalat för att minska radonhalten i sina bostäder [4] och hur mycket priset på radonfastigheter (radonhalt överstigande socialstyrelsens gränsvärde 1 ) har minskat jämfört med motsvarande fastighet med radonhalt understigande gällande grånsvårde [5]. Omräknat till kostnad per inbesparat cancerdödsfall ger dessa: för radonsanering: 0,4 M$ per inbesparat cancerdödsfall värdeminskning av fastigheter: 0,15-0,6 M$ per extra cancerdödsfall (10 års boende i huset) I en sammanfatting av 20 internationella studier [6], främst baserade på lönetillägg för riskarbeten, men även inköp av rökdetektorer, användning av säkerhetsbälten m m varierade betalningsviljan mellan 0,3 och 12 M$ med medelvärde av 4 M$ per besparat statistiskt dödsfall. I en sammanfattning av 8 internationella enkätundersökningar [6] av vad personer skulle vara villiga att betala för att minska sin risksituation (t ex förbättrad flyg-, brand- och transport-säkerhet) varierade betalningsviljan mellan 0,12 och 27 M$ med ett medelvärde av 7,1 M$ per inbesparat statistiskt dödsfall. Det måste emellertid påpekas att det i många fall kan vara andra faktorer ån riskbedömning som påverkar personers betalningsvilja. T ex kan man förvänta sig att en husköpare tar radonargumentet som intäkt för att reducera priset och säljarens villighet att acceptera ett lägre pris styrs i stor utsträckning av hur angelägen han år att sälja snabbt. I enkätundersökningar år det inte alltid klart om svaren avser den tillfrågade individens bedömning av den egna risken (stor skillnad för det fall når han normalt inte utsätts för risken och det fall når han utsätts för den), risken för medelindividen i samhållet eller samhållets bedömning av risken (statistiskt utfall i samhället). Det kan vara stor skillnad i de olika fallen. Vidare kan det ofta vara den "upplevda" risken som vårderas och inte dt-n "verkliga" risken. 4.2 Samhållets betalningsvilja På samma sått som individen kan vara beredd att betala något för att minska sin egen risk år samhållet berett att J Med gränsvärde för radon avses socialstyrelsens varde för vad som skall betraktas som sanitär olägenhet.

8 J betala för att minska risken för sina medborgare. Detta ger sig bl a uttryck i vilka resurser som satsas för att minska olika risker i samhållet. Så t ex avsätter statsmakterna resurser till Vågverket som resulterar i att verket kan vidta åtgärder för att förbättra säkerheten i trafiken motsvarande en kostnad av ca: 1,2 M$ per inbesparat dödsfall i trafiken [7], åtgärder som åven resulterar i minskning av antalet t ra f i kskadade. På mer eller mindre goda grunder prioriterar samhället ofta sina insatser till något eller nåyra områden. Inom dessa finns det då ofta relativt gott om pengar åven till riskbegrånsande åtgärder, medan oprioriterade områden saknar samhällsresurser åven för de mest angelägna insatserna. Detta gör det svårt att utifrån vad samhället satsar på olika områden få en bra bild av vad samhållet år berett betala för en riskreduktion (når samhället prioriterar vissa områden år det andra faktorer ån risk som styr prioriteringen). 5. Begränsade samhällsresurser. Rent principiellt vore det rimligt och riktigt att de resurser som samhållet avsåtter för säkerhetshöjande åtgärder, i detta fall för åtgärder för att rådda statistiska människoliv, används på sådant sått att så många liv som möjligt råddas (i verkligehten år det inte frågan om att rådda människoliv, vad det år frågan om år att förlånga ett liv genom att förhindra ett onödigt tidigt dödsfall). Detta innebår att samhället skulle styra resurserna så att alla fall åtgärdas där kostnaderna per räddat liv, x t kr, understiger X kr och där summan över alla sådana åtgärder skulle rymmas inom de angvina ekonomiska ramarna y B (2) N s y B antalet statistiska liv som kan råddas till en kostnad av x t kr per liv den andel av bruttonationalprodukten som kan avsattas för säkerhetshöjande åtgärder bruttonationalprodukten Om denna idealiserade situation råder skulle detta automatiskt ge det värde som samhållet år berett att betala, namnligen X kr. Emellertid år det i praktiken inte möjligt att hårleda ett värde utifrån detta resonemang (utan att göra ett antal antaganden) på grund av följande: Det finns inte något objektivt sått på vilket bråkdelen y av BNP kan hårledas. Ansåttning av ett varde på y år ett politiskt beslut. Detta varierar därför mellan olika länder och kan även ändras i ett land beroende på den politiska situationen.

9 I ett låge när en ny risksituation med stor spridning i samhället uppträder, kan detta leda till att X sänks drastiskt, vilket framgår av ekvation (2) ovan. Mellan olika länder varierar BNP per individ med mer än en faktor 100. Vidare är det mycket som talar för att att bråkdelen y som kan avsättas för såkerhetshöjande åtgärder är mindre i de länder som har låg BNP per individ (dessa länder har utomordentligt stora penningsbehov för andra insatser). Detta skulle leda till ytterligare skillnader i X mellan olika länder. Åtgärder kan inte sätts in enbart pga "objektiva" riskbedömningar. Även den upplevda risken måste beaktas och mötas med åtgärder. Denna år emellertid mycket svår att uppskatta och varierar även med tiden bl a beroende av utbildning och information. Om man postulerar ett värde på y är det däremot möjligt att beräkna det värde på X som skulle ge maximal effekt i form av räddade människoliv. Emellertid skulle ett sådant värde sannolikt inte få genomslag eftersom alla erfarenheter visar att politikerna inte är beredda att satsa resurser lika över alla olika riskområden. Resurser styrs ofta till områden som har stor uppmärksamhet i pressen och därmed kan förväntas ha genomslag i den verklighet som de politiska beslutsfattarna arbetar i. 6. Exempel inom etrålskyddaområdet från vilka betalningsviljan för ett förhindrat cancerdödsfall kan uppskattas. 6.1 IAEA IAEA (internationella atomenergiorganet i Wien) har 1984 [8] angett ett minimivårde för a-vårdet av 3000 $ per mansievert (egentligen avser värdet stråldoser utanför det egna landets gränser, men denna begränsning kan i detta fall bortses från). Efter inflationsuppråkning motsvarar detta 0,24 M$ per förhindrat cancerdödsfall (riskfaktorn 0,02 per mansievert har använts eftersom det värdet anvåndes för hårledning av 2000 $ per mansievert) SSIs gamla tx-vårde. Det av de nordiska strålskyddsmyndigheterna tidigare överenskomna a-värdet av $ per mansievert [9] motsvarar efter inflationsuppråkning 1,9 M$ per inbesparat cancerdödsfall (riskfaktorn 0.02 per mansievert) vilket i stort motsvarar de Nordiska strålskyddsmyndigheternas nya a- värde på $ per mansievert.

10 6.3 Kårnenerqiområdet SSIs beslut att inte kräva rening via aktivt kolfilter i Forsmark 3. I samband med diskussionerna om vilket off-gas reningssystem som skulle användas vid uppförandet av Forsmark- 3 reaktorn gjorde SSI en optimeringsstudie [10]. De alternativ som övervägdes var Alt.A Alt.B Alt.C Alt.D (Sandtank för fördröjning av utsläppen) (Sandtank plus rekombinator) (Sandtank plus rekombinator plus kolonn av aktivt kol) (Sandtank plus rekombinator plus kolonn av aktivt kol plus inaktiv spårrånga i turbinen) Alternativ A var nödvändigt för att möta individoskravet. Införandet av alternativ B, C resp. D skulle medföra följande kostnader per inbesparat cancerdödsfall efter inflationsuppråkning (riskfaktor 0.02 per mansievert): A -* B B -* C C -* D 10 C MS u$ MS Institutets bedömning var då att optimeringen av strålskyddet skulle innebära krav på införande av rekombinator, dvs införandet av alternativ B, men övriga åtgärder kunde inte motiveras från strålskyddsoptimeringssynpunkt. Ett acceptabelt värde låg således mellan 0,7 och 90 M$. Att Forsmarksverket i alla fall beslöt att införa alternativ C var inte resultat av en optimering utan gjordes av andra skål OKGs beslut att dekontaminera system. I samband med planeringen av revisionsarbeten görs normalt en analys av kostnader och dosbelastningar. I två fall under de senaste två åren har OKG som resultat av sådana analyser beslutat att genomföra systemdekontaminering som ett led i åtgärderna att minska dosbelastningen under arbete. Den dosbesparing som gjordes i de två fallen motsvarar en kostnad av 8 M$ resp 12 M$ per inbesparat cancerdödsfall [11,12]. Det bör dock nämnas att man vid OKG inte har något officiellt värde vare sig för åtgärder för att inbespara en viss kollektivdos eller ett undvika statistiskt dödsfall. Det ovan härledda värdet kan dock ses som undre gräns av vad OKG år villigt att betala. Det år inte självklart att beslutet att genomföra dekontamineringen enbart var fattat för att kostnaden per besparad mansievert visade att åtgärden var rimlig. Det kan även finnas andra skål av typen att personalen förväntar sig aktiva åtgärder för att minska dosbelastningen och sådana åtgärder ger good-will till förataget, således en viss PR.

11 6.3.3 Anvisningar vid Statens vattenfallsverk Vid Statens vattenfallsverk finns centrala anvisningar om att dosbesparande åtgärder skall vidtas vid större om- och nybyggnader oro kostnaderna understiger 0,5 MSEK per mansievert. Siffran ar gammal och det finns ett förslag att höja den till 2-4 MSSK [13]. Detta motsvarar 7-13 M$ per inbesparat cancerdödsfall. Ringhalsverket har använt anvisningen vid ett tidigare beslut att utveckla en robot för visst återkommande ånggeneratorarbete Exempel som inte år relevanta I Forsmark anvånds ett bonussystem som bl a ger kontantersattning om förbättringar av vissa basnivåer inom fyra definierade områden uppnås. Dessa områden år tillgänglighet, produktionskostnader, personaldos och utsläpp. Syftet med bonussystemet har inte varit att optimera strålskyddet, åven om vissa delmål resulterar i minskad dosbelastning. Vidare har man inte i förvåg gjort en bedömning av vilka kostnader som det blir per inbesparat cancerdödsfall för de olika delområdena. Huvudsyftet med bonussystemet har varit att få ner kostnaderna per producerad kilowattimme bl a genom en hög tillgänglighet och inte en optimering av skyddsinsatserna. Ett annat exempel som inte heller är relevant år uppförandet av SFR-1, dår SKB valt ett dyrbart alternativ medveten om att ett enklare förvar skulle klara individdoskriterierna. Det från SKBs sida viktigaste var att få förvaret godkänt av myndigheterna, inte att bygga en anläggning som var optimerad ur strålskyddssynpunkt Sänkning av gränsvärdet för radon i bostäder. I sin argumentation 1989 till regeringen för att sånka gränsvärdet för radon i bostäder från 40C till 200 Bq/m 3 använde Socialstyrelsen och Strålskyddsinstitutet argumentet att kostnaderna för en inbesparad mansievert var låg. I en rapport [14] som fanns som underlag för begäran finns beräkningar som visar att kostnaderna för undvikande av ett lungcancerfall varierade mellan 0,2 och 1 M$ (beräkningar utfördes för nio olika fall). Dessa siffror, vilka år låga jämfört med vad som använts inom k^rnenergiområdet, kan förväntas ha haft betydelse för det efterföljande beslutet om sänkning av gränsvärdet.

12 6.5. UV-strålninq Öppet hus för diagnos av hudföråndringar. Landstingens hudkliniker genomförde, med stöd bl a av Strålskyddsinstitutet, en kampanj dår allmänheten erbjöds fri undersökning av hudflackar i syfte att tidigt kunna diagnosticera maligna melanom som ar en farlig form av hudcancer. Kampanjen kostade ca 2 MSEK och resulterade i "upptäckt" av 330 misstänkta fall. Med rimliga antaganden om dödlighet och hur många fall som skulle ha upptäckts på annat sått ger detta en kostnad av ca 0,02 M$ per cancerdödsfall [15]. Även om det år troligt att fortsatta liknande kampanjer inte skulle ge lika bra utfall år det dock troligt att kostnader per inbesparat cancerdödsfall fortfarande skulle vara mycket lågt. Några omedelbara planer att upprepa kampanjen finns dock inte Kampanj för att förebygga uppkomsten av maligna melanom. SSI har föreslagit regeringen en kampanj som syftar till att, främst genom information, öka folks medvetande om uppkomsten av maligna melanom och hur man kan minska risken för uppkomsten av dessa. Visserligen år det mycket svårt att förutsåga resultatet av en kampanj, men erfarenheter från andra informationskampanjer i Sverige och liknande utlåndska kampanjer antyder att kostnaderna per inbesparat dödsfall i hudcancer skulle vara av storleksordningen 0,04 M$ eller lägre [15,16]. SSI har inte fått gehör för sitt förslag Medicin-området Användning av kolfibrer inom röntgendiagnostiken I en artikel i British Journal of Radiobiology 1986 visades att stora dosminskningar skulle kunna göras genom att använda kolfibermaterial i undersökningsbord, kassetter, kassetthållare cch raster [17]. Enligt den engelska studien skulle kostnaderna per inbesparat cancerdödsfall ligga i följande intervall (skillnaderna beror på vilka förutsättningar som görs beträffande hur gammal utrustningen som byts ut är): undersökningsbord: kassetter/kassetthållare raster ,16 M$ 0,02-0,06 M$ ,06 M$ Med anledning av denna rapport gjordes en förstudie vid SSI som visade att det var sannolikt att vi även i Sverige skulle få liknande mycket låga kostnader per inbesparat cancerdödsfall [18]. Det fordrades dock en studie som på ett bättre sått visade detta som underlag för ett myndighetsagerande. Någon sådan studie har dock inte genomförts vilket

13 antingen beror på att frågan inte blivit ordentligt uppmärksammad eller, vilket trots allt år mindre sannolikt, på att institutet bedömt det som omotiverat. 6.7 Tjernobyl. Vid diskussionerna om åtgärder och hårledning av provisoriska åtgårdsnivåer i Sverige efter olyckan i Tjernobyl använde SSI det tidigare överenskomna värdet av $ per mansievert [19]. 7. Sammanfattning. Även om ett människoliv i princip år oersättligt år det flera situationer når det, bl a av resursbrist, görs begränsningar av de resurser som samhållet och enskilda individer kan och år beredda att satta in för att rådda ett statistiskt liv. Det belopp som samhållet år berett att betala för att rådda ett statistiskt liv, t ex förhindra ett cancerdödsfall, varierar mellan olika samhållen och mellan olika riskområden i ett land. Fig 1 visar en sammanfattning av de olika områden som diskuteras i denna rapport. Även om de numeriska vården som ges som exempel år mycket ungefärliga år det emellertid klart att åven inom ett så begränsat område som risk i samband med strålning - joniserande och ickejonisernade - görs sådana prioriteringar att de resulterar i skillnader på storleksordningen 1000 i vad samhållet år berett att satsa för att förhindra ett cancerdödsfall, mellan de områden dår den högsta respektive lägsta ambitionsnivån föreligger. Det kan med fog ifrågasättas om en så stor skillnad år rimlig sett både från samhållets och den enskilde individens synpunkt. Jag vill tacka alla på och utanför SSI scm gett mig de fakta som gjort det möjligt för mig att skriva denna uppsats. Ett speciellt tack till Bo Lindell för hans vårdefulla kommentarer till rapportutkastet och de diskussioner som dessa lett till. REFERENSER Recommendations of the Commission on Radiological Protection, ICRP Publication 60, Oxford Statistisk årsbok, I 3. T. Söderqvist, Handelshögskolan, (pågående studie). [

14 4. J. Åkerman, Economic Valuation of Risk Reduction: The Case of In-Door Radon, EFI-rapport (handelshögskolan), , Stockholm, Oktober T. Söderqvist, Measuring the Value of Reduced Health Risks: The Hednoic Price Technique Applied on the Case of Radon Radiation, EFI-rapport (handelshögskolan), , Stockholm, September M. W. Jones-Lee, The Economics of Safety and Physical Risk, Oxford, B. Mattsson, Priset för vår säkerhet, Rapport till RRV, Nov International Atomic Energy Agency, Assignment of a Value to Transboundary Radiation Exposure, IAEA Safety Series No 67, Vienna Application in the Nordic Countries of ICRP Publication 26, Stockholm Cost-Benefit Analysis in the Optimization of Radiation Protection, ICRP Publication 37, Oxford Systemdekontaminering av delar av system 331, 01, OKGrapport 1-364/90 dacerad Systemdekontaminering av delar av system 331 RA1-91, OKGrapport daterad Muntlig information från Statens vattenfallsverk och Ringhalsverket. 14. S-0 Eriksson, Radon i bostäder, Bjerkings Ingenjörsbyrå AB, Uppsala Muntlig information från E. Kivisåkk, SSI. 16. SSI skrivelse till miljödepartementet, daterad , Dnr 49/2003/ J.G.B. Russell, Assessment of Priorities When Introducing Some Radiation Protection Methods in Radiodiagnosis, The British Journal of Radiobiology, 59, , M. Jensen, Anvåndning av kolfiber inom röntgendiagnostiken, Odaterad SSI promemoria. 19. Projekt Tjernobyl - Långsiktiga begränsningar av cesiumintag via livsmedel, SSI rapport 87-16, Stockholm 1987.

15 13 Fig 1. Sammanställning av de i rapporten diskuterade värdena per inbesparat statistiskt liv. 1. Värde hårlett från bruttonationalprodukten per individ och år i Sverige. För utvecklingsländer i tredje världen kan värdet ligga mer ån 100 gånger lägre (kap 3.2). 2. Betalningsvillighet härledd från två svenska studier kopplade till radon i bostäder; a) radonsanering och b) värdeminskning av radonhus (kap 4.1). 3. Betalningsvillighet härledd Iran en sammanställning av internationella studier av a) vad som verkligen betalts och b) enkätundersökningar (kap. 4.1). 4. Vågverkets satsning för trafiksäkerheten (kap. 4.2). 5. Hårlett från IAEAs rekommenderade lägsta a-vårde (kap. 6.1). 6. Hårlett av SSIs optimeringsstudie av off-gas reningssystement i Forsmark 3 reaktorn (kap ). 7. Hårlett från två fall av system-dekontaminering vid OKG (kap ). 8. Hårlett från föreslagna centrala anvisningar från Statens vattenfallsverk (kap.6.3.3). 9. Hårlett från anvånda a-vården för att motivera sånkning av grånsvårdet för radon i bostäder (kap. 6.4). 10. Hårlett från kostnader för "öppet hus" för diagnosticering av hudföråndringar (kap ). 11. Hårlett från en föreslagen kampanj för minskning av maligna melanom (kap 6.5,2). 12. Hårlett från Brittisk studie av anvåndning av kol fiber i a) undersökningbord, b) kassetter och kassetthållare samt c) raster vid röntgendiagostik.

16 -:#= 12c 12b 12a $/mansv i 10 i i i 4, 1 3b 3a 2b 2a i 1 I 1 I I I 1 I I I 1 I I I 0,01 0, Kostnad per inbesparat statistiskt liv (M$) 1 I I I 100

17 Hittills utgivna SSI-rapporter 1992 Rapportnummer Titel (undertitel) Publikationer Skärm-film systems känslighet Författare Informationsenheten M. Sandborg, G. Nilsson Gunnila Hölje 03 Vad är rimligt att betala för att förhindra ett cancerdödsfall Curt Bergman