Socialstyrelsens yttrande över departementsskrivelsen Patientrörlighet i EU förslag till ny lag (Ds 2012:6), ert diarienummer S2012/2474

Transkript

1 Dnr 18178/2012 1(5) Regler och tillstånd Barbro Rohdin Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm Socialstyrelsens yttrande över departementsskrivelsen Patientrörlighet i EU förslag till ny lag (Ds 2012:6), ert diarienummer S2012/2474 Sammanfattning Socialstyrelsen tillstyrker villkoret att vården ska ha utförts av hälsooch sjukvårdspersonal. Socialstyrelsen tillstyrker kravet på internationellt medicinskt vetenskapliga eller beprövade metoder för att patienten ska få ersättning men vill erinra om problematiken med att göra en internationellt gångbar tolkning av detta villkor. Socialstyrelsen tillstyrker valet av myndigheten som nationell kontaktpunkt men saknar en närmare analys av de konsekvenser detta medför för myndigheten. Socialstyrelsen bedömer att genomförandet av direktivet kommer att öka myndighetens kostnader. SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Fax Org.nr Plusgiro

2 SOCIALSTYRELSEN Dnr 18178/2012 2(5) Avsnitt Vården ska ha utförts av hälso- och sjukvårdspersonal (s.78) Socialstyrelsen tillstyrker villkoret att vården ska ha utförts av hälsooch sjukvårdspersonal. Ett villkor för ersättning för vårdkostnader är enligt förslaget att vården tillhandahållits av hälso- och sjukvårdspersonal. Enligt lagförslaget definieras hälso- och sjukvårdspersonal utifrån yrkeskvalifikationsdirektivet 2005/36/EG. Gränsdragningarna över vilka som är att anse som hälso- och sjukvårdspersonal i lagförslaget är dock ändå oklar. Vissa yrken inom hälso- och sjukvård är inte reglerade och vissa grupper av hälso- och sjukvårdspersonal såsom undersköterskor och biträden är inte registrerade hos Socialstyrelsen. Här kan det finnas en fördel att istället hänvisa till den svenska lagstiftningen som innefattar EUlagstiftningen. Vidare finns det få reglerade arbetsuppgifter inom den svenska vården. Detta är något avvikande jämfört med övriga Europa och medför en problematik vid förfrågningar avseende svensk hälsooch sjukvårdspersonal. Lagförslaget förutsätter att Socialstyrelsen idag har omfattande information om svensk hälso- och sjukvård, vilket inte stämmer i alla avseenden. Den behandlingsmetod som har använts ska vara i enlighet med internationell medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet (s. 79) Socialstyrelsen tillstyrker kravet på vetenskapliga eller beprövade metoder för att patienten ska få ersättning. Bedömningen av den internationella vetenskapen kan emellertid vara svår i fall där medicinska effekter varken kunnat styrkas eller avfärdas, eller om det finns studier i olika riktningar. Vetenskapen är inte alltid entydig. Ibland finns olika praxis etablerad i de berörda medlemsstaterna, och varje land kan därmed ha olika uppfattning om vilka behandlingsmetoder som är etablerade genom beprövad erfarenhet, dels inom landet, dels internationellt. Den praxis som bildats kring begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet i Sverige kommer sannolikt att möta nya utmaningar om det prövas i ett europeiskt perspektiv. Frågan är då om det vore lämpligare att införa en negativ lista över behandlingsmetoder som är helt klarlagda att man inte godtar inom svensk hälso- och sjukvård. Det ger en bättre möjlighet att styra över och tydligt klargöra vilka behandlingar som ska ersättas. Å andra sidan behöver en sådan förteckning hållas uppdaterad och ständiga avvägningar göras om vilka behandlingsmetoder som ska omfattas och vilka

3 SOCIALSTYRELSEN Dnr 18178/2012 3(5) nya vetenskapliga publikationer som ska beaktas. Detta vore såväl svårhanterligt som kostsamt. Socialstyrelsen kan därför inte förorda det senare alternativet i första hand, men anser att det inte ska uteslutas om det visar sig att det blir problem med tolkningen av nämnda rekvisit. Avsnitt Enligt departementsskrivelsen ska Socialstyrelsen utses som nationell kontaktpunkt för EES-medborgare som önskar information om hälsooch sjukvården i Sverige. Socialstyrelsen tillstyrker valet av myndigheten som kontaktpunkt men saknar en närmare analys av de konsekvenser detta medför för myndigheten. Valet av Socialstyrelsen som ansvarig kontaktpunkt uppges vara redan existerande strukturer vid myndigheten. I departementsskrivelsen saknas emellertid en kartläggning av vilken information och kompetens Socialstyrelsen har idag i förhållande till det nya uppdraget. Det har inte gjorts någon uppskattning av antalet förfrågningar som Socialstyrelsen kommer att ta emot, dels via e-post och telefon, dels via IMI. Även om kunskapen och vissa system eller register finns på Socialstyrelsen, som t.ex. IMI och vårdgivarregistret, finns det dock ingen existerande informationsstruktur på det sätt som förslaget förutsätter. Förslaget bygger på att Socialstyrelsen med existerande verktyg ska kunna tillhandahålla information till sökanden och andra berörda parter, bland annat via IMI och baserat på existerande uppgifter. Socialstyrelsen har i dagsläget inte tillräcklig kapacitet för att tillhandahålla all den information som efterfrågas. Införandet av ett sådant uppdrag kommer att göra det nödvändigt för Socialstyrelsen att omarbeta information på hemsidan, i broschyrer och i bl.a. vårdgivarregistret. Vidare behöver personal utbildas och, beroende på mängden förfrågningar, nya tjänster inrättas för upplysning och rådgivning om det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Även ett nytt system för att kunna uppge vilken hälso- och sjukvårdspersonal som har begränsningar i sin tjänsteutövning behöver inrättas. Enligt artikel 4.2 a, 4.2 b samt 6.3 i patientrörlighetsdirektivet ska den svenska kontaktpunkten på begäran ge information om de normer och riktlinjer som gäller för kvalitet och säkerhet i svensk hälso- och sjukvård, vilket inkluderar bestämmelser om tillsyn och bedömning av vårdgivare samt vilka vårdgivare som omfattas av dessa normer och riktlinjer.

4 SOCIALSTYRELSEN Dnr 18178/2012 4(5) Socialstyrelsen anser att det är problematiskt att man i patientrörlighetsdirektivet verkar förutsätta att alla medlemsstater har ett system för att godkänna vårdgivare. Vårdgivarregistret över verksamheter inom hälso- och sjukvårdens område ska innehålla alla vårdgivare i Sverige, utan att dessa prövats eller godkänts av myndigheten. Socialstyrelsen har därför i dag inte möjlighet att ge information om vårdgivaren uppfyller nuvarande kvalitets- och säkerhetsnormer. I nuläget kan därför uppgifterna i vårdgivarregistret inte anses vara kvalitetssäkrade. Socialstyrelsen har inte heller för närvarande ett bra system för att ta fram uppgifter om inspektioner eller anmärkningar av verksamheter. Tillsynsbeslut och myndighetens anmärkningar mot vårdgivare registreras inte i vårdgivarregistret. Inom myndigheten pågår det dock ett projekt som har till syfte att höja kvaliteten på innehållet i registren samt att förbättra den tekniska miljön. I detta projekt ingår flera register, däribland vårdgivarregistret. För några verksamhetsområden som harmoniserats genom EU-rätten, såsom verksamhet med blod, vävnader och celler, finns en struktur med särskilda register över verksamheter som erhållit myndighetens godkännande. På dessa områden är patientrörlighetsdirektivets krav på information hos den nationella kontaktpunkten därför enklare att uppfylla. Socialstyrelsen bedömer att myndigheten, för att uppfylla kraven i direktivet, måste bygga upp ett kvalitetssäkrat register för vårdgivare i Sverige samt tillföra uppgifter om inspektioner och anmärkningar m.m. Socialstyrelsen behöver även utarbeta ett samarbete med Försäkringskassan samt med landstingen. Det är möjligt att det kommer komma många frågor om vårdalternativ som inte finns tillgängliga i alla länder, såsom abort, omskärelse och sterilisering. Socialstyrelsen är i nuläget beredd att besvara frågor i enlighet med direktivet för de verksamhetsområden där det finns en tillståndsplikt, men behöver utveckla systemet för övriga verksamhetsområden. Avsnitt 10.2 I departementsskrivelsen görs ingen uppskattning av hur många förfrågningar som kan komma att göras genom IMI. Det finns en risk att man utgår från den mängd som inkommer idag inom ramen för yrkeskvalifikationsdirektivet. Detta skulle vara missvisande då information enligt yrkeskvalifikationsdirektivet tillhandahålls genom andra etablerade kanaler som intyg och publika register över vårdpersonal. Frågorna är dessutom begränsade till Direktiv 2005/36/EG.

5 SOCIALSTYRELSEN Dnr 18178/2012 5(5) Avsnitt 14.1 Ekonomiska konsekvenser Promemorian innehåller inte en beräkning av de ökade kostnader genomförandet av direktivet kommer att medföra för Socialstyrelsen, även om det uppges att en mindre kostnadsökning kan vara aktuell för myndigheten under en övergångsperiod. Socialstyrelsen beräknar emellertid att förslaget kommer att medföra en mängd merarbete för myndigheten, såväl genom en anpassning av existerande system och register som genom den beredskap myndigheten måste ha för att besvara frågor. Det är omöjligt att i dagsläget ange vad ändringarna kommer att kosta. Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektören Lars-Erik Holm. I den slutliga handläggningen har ställföreträdande myndighetschefen Taina Bäckström, avdelningscheferna Anders Printz, Anders Tegnell och Per-Anders Sunesson deltagit. Enhetschefen Barbro Rohdin har varit föredragande. SOCIALSTYRELSEN Lars-Erik Holm Barbro Rohdin