framtidsfråga Boendet som Efterkrigstidens svenska bostadspolitik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "framtidsfråga Boendet som Efterkrigstidens svenska bostadspolitik"

Transkript

1 Boendet som Bo Malmberg framtidsfråga Om unga människor inte har råd med en bostad som behövs för ett fungerande familjeliv, bör vi inte bli förvånade om de skjuter på projektet att bilda familj. Dagens unga har marginaliserats kraftigt jämfört med för femton år sedan i yrkeslivet, på bostadsmarknaden och inkomstmässigt. Många har därför valt att satsa på utbildning i första hand. Det är kanske dags för samhället att välja: antingen ge särskilt stöd till ungas boende eller acceptera låg fertilitet. Efterkrigstidens svenska bostadspolitik måste betecknas som framgångsrik i många stycken. Arbetslösheten hölls länge på en låg nivå och den genomsnittliga bostadsstandarden ökade kraftigt. Även ur familjepolitisk synpunkt lyckades bostadspolitiken. De höga födelsetalen på 1940-talet kompenserade i stor utsträckning talets födelseunderskott, och under talen låg födelsetalen kvar på en någorlunda stabil nivå. När marknadsliberala vindar under 1980-talet började blåsa starkare ifrågasattes bostadspolitiken allt mer. Kostnaderna för bostadssubventioner hade ökat till i storleksordningen miljarder kronor. Att avveckla subventionerna kunde därför öppna en väg till sänkta skatter. Subventionerna ansågs vidare hamna i fel fickor. I stor utsträckning kom de endast den första ägaren tillgodo i form av en reavinst. Dessutom ledde subventionerna till högre byggkostnader, hävdade många debattörer. I stället för att ge lägre boendekostnader Det är betalningsförmågan som styr. Exklusiv boendemiljö i storstadens närhet för människor med solid ekonomi. FOTO: MARK EARTHY/PRESSENS BILD. 15

2 Bostad hamnade pengarna i byggbranschens fickor. Själva grundtanken ifrågasattes också. Varför ska bostäder subventioneras men inte biobiljetter? Möjligtvis hade de en plats så länge bostadsbeståndet var undermåligt. Men i början av talet hade Sverige, menade de som ville avskaffa subventionerna, världens högsta bostadsstandard, och subventionerna hade skapat en överkonsumtion av bostäder. Det som glömdes bort i debatten var att efterkrigstidens bostadspolitik också syftade till att underlätta familjebildningen för unga människor. Svenska nationalekonomer blev under och 1980-talet alltmer ointresserade av befolkningsfrågor. I läroboken och storsäljaren Vår ekonomi från 1987, av dåvarande statssekreteraren på finansdepartementet Klas Eklund, nämns till exempel inte ens orden demografi eller befolkning. En annan orsak var att låg fertilitet inte framstod som något aktuellt bekymmer efter det sena 1980-talets höga födelsetal. För det tredje hade flertalet bostadsforskare glömt att bostadspolitiken från början var en del av familjepolitiken. Kjell-Olof Feldts avgång som finansminister i januari 1990 kan på många sätt ses som startskottet för 1990-talets ekonomiska kris och de drastiska politiska kursförändringarna i dess kölvatten. I dag kan vi se tillbaka på detta och diskutera om det finns behov av korrigeringar. Är de argument som då framfördes för en omläggning av bostadspolitiken fortfarande giltiga? Eller kan det vara dags för nya reformer? SOM JAG SER DET är det framför allt i tre avseenden som dagens situation är radikalt annorlunda jämfört med För det första har befolkningsutvecklingen seglat upp som en central framtidsfråga och som en av de största FOTO: ERIK G. SVENSSON/PRESSENS BILD. Under miljonprogrammet producerades ungefär bostäder per år, merparten som flerbostadshus. Bostadsområdet Brandbergen i Haninge. utmaningarna för svensk och europeisk politik. Så var det definitivt inte Visserligen fanns många som såg att ATP-systemet borde reformeras, men i övrigt var det andra frågor som dominerade debatten och den politiska dagordningen. I dag är åldrandet en fråga av högsta rang, även om det inte på något sätt är självklart vilka politiska åtgärder som behövs. För det andra har unga hamnat i en mycket mer marginaliserad position än tidigare såväl i yrkeslivet, på bostadsmarknaden som inkomstmässigt. De stora vinnarna är i stället de medelålders, som i dag är mellan 50 och 64 år, med goda inkomster, goda blivande pensionsförmåner, de flesta med egna lågt belånade småhus och många med betydande förmögenheter. Att barnafödandet de senaste tio åren legat på en lägre nivå än under 1930-talet är ett uttryck för denna marginalisering. Den tredje förändringen jämfört med 1990 rör just kunskapsläget. Samhällstänkandet präglades under och 1990-talet av att ekonomiska och politiska förändringar sågs som de viktigaste drivkrafterna bakom historisk utveckling. Internationalisering, kapitalrörelser, liberalisering, kommunismens fall, ekonomisk tillväxt och skatter detta ansågs avgörande för hur Sverige och andra delar av världen skulle utvecklas. Sådana tankar har fortfarande ett starkt fäste. Men i dag finns en ny bild som hävdar att det också är i vardagslivets omsorger och projekt som framtiden skapas. För de flesta människor är det självklart att livets viktigaste händelser är när barn föds, när ungdomar flyttar hemifrån, när man möter eller skiljs från sin livspartner, när döden slår sönder vardagen eller svåra sjukdomar drabbar oss. Det nya är att forskare fått upp ögonen för att händelser som är stora för enskilda människor också har genomgripande konsekvenser för hela samhället. Vid sidan av ökande medellivslängd är förändringar i åldersstrukturen en av de absolut viktigaste faktorerna bakom människors ökande medelinkomst. Det visar ny forskning. Länder med en ökande andel barn och allt fler gamla har historiskt haft stora problem att uppnå snabb ekonomisk tillväxt. Bäst på tillväxt är i stället länder med en hög andel av befolkningen i arbetsför ålder. Den demografiska strukturens stora betydelse visar återigen att samhällsutveckling i hög grad styrs av det som händer i den så kallade lilla världen. Till vardags är vi mycket medvetna om hur starkt vi påverkas av att gå från en tillvaro utan barn till att ha småbarn, skillnaden mellan att ha tonåringar och 16

3 FOTO: ANDREAS LANDER/DPAI PRESSENS BILD. Tentamensdags på universitetet först efter en rejäl utbildning och några års välbetalt yrkesarbete börjar människor bli konkurrenskraftiga på storstädernas bostadsmarknad. utflugna barn, tomheten som föräldrars bortgång lämnar efter sig. Samma fenomen finns på samhällsnivå, visar forskning. Skillnaden mellan perioder av snabb samhällsekonomisk tillväxt och perioder då ekonomin är under press kan bero på att åldersstrukturen utvecklats i ogynnsam riktning. Åldrandet, de ungas marginalisering och ett nytt kunskapsläge det är tre viktiga faktorer som aktualiserar frågan om det tidiga 1990-talets vägval förde oss till den bästa av bostadspolitiska världar. I dag kan vi ge ett tydligt svar på vad det är som gör att bostäder, men inte biobesök, kan behöva subventioner. Stigande priser på biobiljetter, som stänger ute dem med dåliga inkomster, innebär inte nödvändigtvis risker för svåra samhällsproblem. Men om unga människor inte har råd med en bostad som i fråga om utrymme och standard motsvarar vad som behövs för ett väl fungerande familjeliv, bör vi inte bli förvånade om de avstår från att bilda familj. För enskilda människor behöver detta inte vara någon katastrof. Även om de flesta ungdomar ser familjebildning som ett viktigt livsmål, finns det andra sätt att nå ett tillfredställande liv. Ur samhällssynpunkt kan det dock bli mycket problematiskt om en stor del av varje generation upptäcker att det inte går att bilda familj på ekonomiskt rimliga villkor. PROBLEMET SYNS INTE i det korta perspektivet. Tvärtom, på tio femton års sikt finns stora fördelar med låga födelsetal. Få barn innebär att samhället kan hålla låga skatter. Utgifterna för föräldraledighet, barnbidrag, förskola, och skola minskar. Dessutom står barnfamiljer för en stor del av socialbidragskostnaderna, så färre barn betyder alltså bingo för statsfinanserna. Få barn är också bra för den ekonomiska tillväxten. Ett exempel är Norditalien där födelsetalen är nere runt ett barn per kvinna. Samtidigt har Norditalien bland Europas högsta medelinkomster. Och Norditalien är inte ensamt i sitt slag. Tvärtom. Om man snabbt vill åstadkomma ekonomisk tillväxt är lägre barnafödande den kanske enda fungerande metoden. Men på längre sikt innebär födelsetal under två barn per kvinna betydande risker. Efter tjugo trettio år med låga 17

4 Bostad födelsetal hamnar samhällen i en situation där de nya åldersgrupperna på arbetsmarknaden blir allt mindre. Samtidigt väntas de som når pensionsåldern leva allt längre. Vi får ett läge där allt färre i arbetsför ålder ska försörja en växande grupp pensionärer. Problemet kan inte lösas enkelt genom att människor i aktiv ålder ökar sitt sparande. För att behålla sitt värde investeras sparande i fasta tillgångar som byggnader och maskiner. Och med en krympande arbetsför befolkning kommer efterfrågan på sådana investeringar att minska. Spararna riskerar med andra ord att få se värdet av sina besparingar minska. Den mest tillförlitliga metoden att uppnå ekonomisk stabilitet är därför att försöka hålla barnafödandet på en hyggligt hög nivå. Här har Sverige goda förutsättningar, med en väl fungerande föräldraförsäkring, barnbidrag och utbyggd barnomsorg. Att vi kommit långt på jämställdhetens område är ett plus i ett europeiskt perspektiv. Det som fungerar sämre är unga människors möjlighet att skaffa sig en lämplig bostad för familjen. Jämfört med den förra babyboomen runt 1990 är skillnaden slående. Enbart under 1991 och 1992 färdigställdes fyrarums- och femrumshus, fler än som producerats sammanlagt de senaste tio åren. Den höga nivån på byggandet var ett resultat av ekonomiska villkor som gav breda grupper möjlighet att flytta in i nybyggda bostäder. DE SOM JUBLADE när subventionerna avskaffades i början på 1990-talet var medvetna om att reformen skulle slå hårt mot människor som ville skaffa ny bostad. Trösten som utlovades var att när inflationen blev lägre skulle räntorna gå ned, och då skulle det åter bli billigare att bo. Till hälften fick de rätt. Både inflationen och räntorna har gått ned. Felet var att de lägre räntorna inte har lett till lägre priser för dem som ska köpa småhus eller bostadsrätter. I stället har bostadspriserna skjutit i höjden i takt med att räntorna blivit lägre. De ungas reaktion har blivit att satsa på utbildning i första hand och familj i andra hand. Barnafödandet har alltmer koncentrerats till kvinnor med högre socioekonomisk standard. Under 1990-talet sjönk fertiliteten kraftigast för gruppen under 25 år och för dem mellan 25 och 30. Fertiliteten för människor över 30 har inte ändrats lika mycket. Samtidigt har andelen unga som skaffar sig akademisk utbildning ökat. En tolkning är att utan särskilt stöd till de ungas boende, krävs löner i paritet med vad välavlönade akademiker har för att folk ska ha råd att bilda familj. Vår nya bostadspolitik kan därför sägas bidra till ökade utbildningsambitioner. Men samtidigt måste man ställa frågan om det i framtiden bara ska vara akademiker som har råd att bilda familj? En faktor som gjort problemet ännu mer akut är att en så stor del av den fertila befolkningen i dag bor i storstadsområden alltså där boendet är som dyrast. En annan faktor är att de ungas inkomster utvecklats i ogynnsam riktning. Dagens tjugoåringar har en inkomst före skatt som ligger på ungefär samma nivå, realt sett, som i början av 1970-talet. Inkomsterna för femtioåringar har däremot ökat med 30 procent och för 70-åringar med mer än 100 procent. Möjligheterna har alltså drastiskt försämrats för tjugoåringar att hävda sig på en bostadsmarknad där betalningsförmågan styr. Det uppskjutna barnafödandet innebär att vi riskerar att få fler ofrivilligt barnlösa. För kvinnor som skjuter fram familjebildningen till trettioårsåldern är risken för fertilitetsstörningar betydligt större än för tjugoåringar. Och fler ofrivilligt barnlösa gör det allt svårare att nå upp till genomsnittet två barn per fertil kvinna som krävs för att stabilisera folkmängdens storlek på längre sikt. Mycket talar för att vi med en oförändrad bostadspolitik kommer att permanenta de senaste årens mönster i familjebildningen. Bostadsbyggandet sker enligt marknadsmässiga kriterier och unga hushålls bostadsanskaffning sker genom att de förmår lägga högsta budet när bostäder är till salu. Med denna struktur på marknaden kan man inte förvänta sig att unga i normalfallet ska lyckas bilda familj förrän de avslutat en akademisk utbildning och har några års arbetslivserfarenhet. I ett samhälle där de unga på marknadsmässiga villkor ska säkra ett eget boende finns alltså tendensen att barnafödandet blir för lågt. Men kan det stämma? Låt oss anta att unga vuxna genom historien varit beroende av stöd från andra för att kunna bilda familj. Hur har jordens befolkning lyckats växa till dagens 6 miljarder människor? SVARET ÄR NOG ATT de unga alltid har fått hjälp av den äldre generationen. Förr när livslängden var kort kom hjälpen ofta genom arv. När de äldres krafter började avta överfördes gården till ett av barnen som gifte sig och bildade familj. En annan modell, tillämpad i Norrbottens inland, var att föräldrar och vuxna barn hjälptes åt att etablera ett nybygge längre inåt landet. När nybygget hade blivit bärkraftigt kunde en ny familj bildas. En annan vanlig modell är att arbetsgivaren finansierar de anställdas och deras familjers boende. Torparsystemet och statarsystemet är sådana lösningar. Inte heller statliga subventioner är någon nyhet. Egnahemslån till unga par som ville bilda familj hemmavid, i stället för att emigrera till Nordamerika, infördes under tidigt 1900-tal. Och 18

5 redan hundra år tidigare gav staten skatterabatter till unga familjer som etablerade nybyggen. Statligt stöd till familjebildning är inte unikt för Sverige. Ett exempel är den omfattande babyboomen i USA under efterkrigstiden. En bidragande faktor var att staten beviljade före detta soldater så kallade GI-loans subventionerade lån med låg ränta för att köpa nybyggda hus eller hus på andrahandsmarknaden. Även i resten av Europa har det efter andra världskriget funnits omfattande statliga stöd för bostadsbyggandet. I takt med att dessa avvecklades från 1970-talet och framåt har barnafödandet sjunkit. Att tillgången på bostäder är viktig för familjebildningen visas också av att det finns ett samband mellan bostadsfinansieringen och nivån på barnafödandet. Relativt sett föds fler barn i Nederländerna och Storbritannien, som har väl utbyggda bostadsfinansieringssystem, än i Tyskland och Italien där det krävs mycket höga kontantinsatser för att köpa bostad. Människor blir i exempelvis Tyskland beroende av ett stort stöd från de egna föräldrarna för att kunna köpa hus, och resultatet blir ett mycket lågt barnafödande. Även USA har ett väl fungerande bostadsfinansieringssystem. Här kan man få ett trettioårigt lån med fast ränta under hela löptiden. Och om människor inte kan betala, är skulden kopplad till själva huset. Det är bara att flytta från huset och på så sätt bli skuldfri. Exemplen USA och Storbritannien pekar på att det med hjälp av väl utformade kreditmarknadsmekanismer går att skapa relativt familjevänliga system. Beror den högre fertiliteten i dessa länder jämfört med det kontinentala Europa också på ojämnt fördelad fertilitet? Stora delar av medelklassen i Storbritannien och USA har låg fertilitet, men detta kompenseras av att fattiga och nyanlända invandrare har hög fertilitet. I ett modernt samhälle måste man alltså välja. Antingen ge ett särskilt stöd till de ungas boende eller acceptera en relativt låg nivå på fertiliteten. Bo Malmberg är forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier. LITTERATURTIPS Lindh, Thomas och Bo Malmberg (2000), 40-talisternas uttåg en ESO-rapport om 2000-talets demografiska utmaningar. Stockholm: Finansdepartementet. Malmberg, Bo (2001), Bostad och babyboom. Bostadskostnadernas effekter på barnafödandet i Sverige Dagens socialförsäkring ett system för morgondagens samhälle. Stockholm: Försäkringskasseförbundet. Malmberg, Bo och Lena Sommestad (2000), The hidden pulse of history Age transition and economic change in Sweden, Scandinavian Journal of History, vol. 25:1 2. Malmberg, Bo och Thomas Lindh (2005), Forecasting Global Growth Using Age Structure Projections. Paris: Cicred. Samtliga rapporter ovan finns på FOTO: CECILIA MELLBERG/PRESSENS BILD. Många äldre som äger lågt belånade, eller helt betalda, småhus hör till samhällets verkliga vinnare. 19

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv. Partnerskap för välfärd

Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv. Partnerskap för välfärd Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv Partnerskap för välfärd 1 Krisen och välfärden 2 Svenskens perspektiv - Längre tid som pensionär - Ökade krav på valfrihet Konsekvenser: - Allt högre krav på levnadsstandarden

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Förändrad reavinstbeskattning

Förändrad reavinstbeskattning Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Index Sammanfattning Sid 3 1. Bakgrund Sid 4 1.1 Pensionärer Sid 4 1.2 Barnfamiljer

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012 Kommentarer Peter Englund HÅLLBARA STATSFINANSER Övertygande analys Långsiktig hållbarhet => mål för statens finansiella nettoförmögenhet (på lång sikt) => mål för finansiellt

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Bostadsfinansiering (Ds 2005:39)

Bostadsfinansiering (Ds 2005:39) REMISSVAR 2005-12-17 Dnr 2005/01887 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Bostadsfinansiering (Ds 2005:39) Sammanfattning Riksgäldskontoret delar arbetsgruppens bedömning att vi bör

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Hur ska bostadskrisen lösas?

Hur ska bostadskrisen lösas? Hur ska bostadskrisen lösas? Klas Eklund Byggbranschens valseminarium 5 september 2014 Lågt bostadsbyggande Antalet hyresrätter i Stockholm minskar Krisen och dess orsaker Bostadsbrist Blockerade flyttkedjor

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Pressmeddelande 22 november, 2012

Pressmeddelande 22 november, 2012 Pressmeddelande 22 november, 212 Ju större bolån, desto sämre amorteringsvilja Tre av fyra hushåll med bolån amorterar, men ju större bolånen är desto mindre amorterar man. Flest amorterare finns i grupperna

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

Svenska folket flyttar mindre

Svenska folket flyttar mindre Svenska folket flyttar mindre Utveckling av svenska folkets flyttvanor Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

en onödig konflikt? Utbildning och barnafödande Europa åldras och farhågorna växer

en onödig konflikt? Utbildning och barnafödande Europa åldras och farhågorna växer Thomas Lindh Utbildning och barnafödande en onödig konflikt? När utbildningsexpansionen börjar inkräkta på unga vuxnas familjebildande uppstår en konflikt som i grunden är onödig. Ekonomi är en anledning

Läs mer

Befolkningsprognos 2015-2018

Befolkningsprognos 2015-2018 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2015-03-18 Befolkningsprognos 2015-2018 Inledning Sveriges befolkning ökade med 102491 personer 2014. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en

Läs mer

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen Om pensionssänkningar 2011 och annat Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen 1 Pensionsmyndigheten har meddelat att pensionen ändras så att: Garantipensionärerna får en ökning med +0,9%

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER 84 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER BOSTADSPRISER De svenska bostadspriserna mindre attraktiva för danskar Billigare bostäder, större och bättre bostad för pengarna var drivkraften bakom den

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Förändrad reavinstbeskattning

Förändrad reavinstbeskattning Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Index Sammanfattning Sid 3 1. Bakgrund Sid 4 1.1 Pensionärer Sid 4 1.2 Barnfamiljer

Läs mer

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden?

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) marianne.abramsson@liu.se Han flyttar ju inte! Men jag skulle

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats. Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Svenska folkets flyttskatteskuld

Svenska folkets flyttskatteskuld Svenska folkets flyttskatteskuld Vad är den genomsnittliga småhusägaren skyldig staten? Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Äldres flyttningar och boendepreferenser Äldres flyttningar och boendepreferenser Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att de äldre

Läs mer

Frågor och svar om Moderaternas budgetförslag för Stockholms stad 2016

Frågor och svar om Moderaternas budgetförslag för Stockholms stad 2016 Moderaternas kansli PM Sida 1 (5) 2015-10-22 budgetförslag för Stockholms stad Vad är Moderaternas viktigaste prioriteringar i budgeten? Vår budget utgör ett alternativ till den rödgrönrosa majoritetens

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR

SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR Bostadsmötet1-2 oktober 2014 Session 2. Maths Isacson, Lars Fälting & Tom Petersson SESSIONSUPPLÄGG 1. Maths inleder med samhällsförändringar

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport

Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport Seminarer Stocholm 1999 økonomisk nasjonalrapport - svensk Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport Skrevet av: Per Åsberg Uppsala Universitet Institutet för Bostadsforskning

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Statssekreteraren i norska Finansdepartementet, Jon Gunnar Pedersen, pekade inledningsvis på att målet för pensionssystemet har förändrats över tid:

Statssekreteraren i norska Finansdepartementet, Jon Gunnar Pedersen, pekade inledningsvis på att målet för pensionssystemet har förändrats över tid: Ett bärkraftigt pensionssystem För tredje året i rad arrangerade de nordiska försäkringsföreningarna en stipendiatkonferens. Denna gång var det Norge som stod värd och temat var pensioner. I samband med

Läs mer

Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030

Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030 ARBETSRAPPORT 2030:3 Strategiska avdelningen FEBRUARI 2004 Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030 2030 S T O C K H O L M Förord Med uppdrag från stadsbyggnadsnämnden har stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn

Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn Krångliga begrepp (ord) Vad är en teori? teori är ett antagande som man kan ha mer eller mindre god grund för. Till exempel: Jag har en teori om varför

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Nyckeltal för ISLAND nov. 2012 Förväntad BNP-utveckling 2,8 % Inflationstakt 4,6 % Arbetslöshet 5,0 % Bostadsbyggande prognos

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

En storstad där alla kan växa Kristdemokratiska idéer för Stockholm

En storstad där alla kan växa Kristdemokratiska idéer för Stockholm En storstad där alla kan växa Kristdemokratiska idéer för Stockholm Stefan Svanström Riksdagsledamot Stockholms stad Ett inlägg om Stockholmsfrågor Nationella frågor av vikt för Stockholm Förslag som Kristdemokraterna

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Hållbara socialförsäkringar Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Utmaningen Den svenska medellivslängden ökar Positivt med en friskare befolkning Men, färre kommer att behöva försörja fler som är i icke

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer