Höftfraktur i ambulans Göteborg Från hallmattan till röntgenbordet
|
|
- Elsa Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Höftfraktur i ambulans Göteborg Från hallmattan till röntgenbordet Gunilla Tornberg, Agnetha leg Folestad, sjuksköterska, Ortopedkliniken/ projektledare, Ambulansenheten/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Universitetssjukhuset 1 Ingela Wennman, leg sjuksköterska, projektledare, Ambulansenheten/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Agnetha Folestad, överläkare, processutvecklingsansvarig, Ortopedkliniken/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
2 Sammanfattning Höftfrakturprojektet initierades 2004 av Ambulansenheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det har drivits i samarbete med Ortopedkliniken SU/M, Räddningstjänsten område Syd, Akutmottagningen SU/M, Röntgenkliniken SU/M och Geriatriska kliniken SU/M. Projektet har varit banbrytande för ambulanssjukvården nationellt i flera avseenden. Verksamheten är traditionellt förknippad med livshotande tillstånd. I projektet byter vi fokus och lyfter fram en stor patientgrupp som tidigare varit lågprioriterad - patienter med misstänkt höftfraktur. Metoden för utvärdering av de prehospitala insatserna vägs in i ett helhetsperspektiv. En vårdkedja för en lågt prioriterad patientgrupp, från skadeplats till utskrivning från sjukhuset har skapats, vilket inte är gjort tidigare. Varje år drabbas cirka personer i Sverige av höftfraktur. Patienter med höftfraktur löper stor risk att drabbas av allvarliga komplikationer som kan leda till för tidig död eller betydligt försämrad livskvalitet. Tidig operation, tidig mobilisering och effektiv smärtlindring har i studier visat sig vara viktiga faktorer för ett gott resultat. Stora ansträngningar har gjorts för att inom sjukhusets väggar åstadkomma en effektiv vårdkedja. Kvarstående brister har varit lång väntetid på akutmottagningen och lång väntan till operation. En kartläggning av vården av höftfrakturpatienterna prehospitalt (i ambulansen) visade på stora kvalitetsbrister avseende smärtlindring, frakturstabilisering och tryckavlastning. I det genomförda projektet Från hallmattan till röntgenbordet har ambulanssjuksköterskans kompetens utnyttjats för att på skadeplatsen påbörja behandling och preoperativ utredning. Detta resulterade i att 100 % av interventionspatienterna erhöll smärtlindring redan på skadeplatsen. Behandling med syrgas, stabilisering av benet, och tryckavlastning, samt färre överflyttningar, direktavlämning till röntgen, och minskad vistelsetid på akutmottagningen gav en ökad kvalitet i omhändertagandet av patienten. I interventionen minskade resursutnyttjandet av akutmottagningens personal och utrymmen med 2 timmar. En minskad väntetid till operation med 3 timmar öppnade för möjligheten till en förkortad vårdtid. Kostnaden för ovanstående vinster var 30 minuters ökat utnyttjande av ambulansen och dess personal per patient. I fortsatta mätningar efter projekttiden har vinsterna visat sig kunna bibehållas. Erfarenheterna från projektet har inneburit att synen på ambulanssjukvården och dess insatser förändrats. Resultaten visar värdet av att utvärdera den prehospitala vården utifrån ett patient och organisationsperspektiv. Studiens resultat kommer sannolikt innebära att den prehospitala insatsen omvärderas gällande flera stora lågprioriterade patientgrupper. Fast-track, för höftfrakturpatienter har fått stor nationell spridning och kopierats av flera orter i Sverige. Idag är arbetssättet implementerat i Göteborg. Bakgrund Modern ambulanssjukvård har vuxit fram ur en renodlad transportorganisation, som historiskt sett varit inriktad på korta insatstider och snabba transporter. Denna blåljusorganisation har framförallt fokuserat på akuta tillstånd som hjärtsjukvård och trauma. Tillsammans med specialistansvariga sjukhusläkare har välfungerande vårdkedjor gällande dessa patientgrupper Agnetha Folestad, Ortopedkliniken/ Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2
3 utvecklats. Ambulansen kan köra patienter med hjärtinfarkt direkt till operation för PCI (percutan coronar intervention, dvs. ballongvidgning av hjärtats kranskärl) där behandling utförs omgående. Även patienter med stroke (propp eller blödning i hjärnan) kan idag omhändertas snabbare för trombolys (propplösande läkemedel). Ambulanssjukvården och dess kundunderlag/patienterna har kartlagts. De vanligaste orsakerna till vård i ambulans i Göteborg är bröstsmärta, stroke, nedsatt allmäntillstånd och höftfraktur. Tillstånd såsom trafikolyckor och större trauman förekommer mer sällan. Hälften av alla ambulansvårdade patienter är äldre än 66 år och i Göteborg åker i genomsnitt var tredje person över 75 år ambulans en gång/år till medicinakuten. Ambulansenheten/SU är beställarorgansisation för ambulanssjukvård i Göteborg. För närvarande har två aktörer, Räddningstjänsten och Falck AB, uppdraget att på entreprenad bedriva ambulanssjukvård i StorGöteborg. Beställarorganisationen har bl.a. som uppgift att utveckla vårdkedjor. Ambulansen kan idag ses som ett mobilt akutintag, med möjlighet att utifrån tydliga riktlinjer bedöma, behandla och styra patienter till annan vårdnivå än akutintaget. Detta gör att vårdkedjan kan förbättras för flera patientgrupper. Projektet omfattar patienter med höftfraktur, den största ambulansvårdade gruppen med ortopedisk skada. Under 2004 registrerades vid SU: s akutmottagningar ca 1700 patienter med trauma mot höften. Av dessa inkom de flesta med ambulans och 1200 opererades under diagnosen höftfraktur. Enligt Socialstyrelsens Riktlinjer för vård och behandling av höftfraktur (2003) finns stark evidens i den vetenskapliga litteraturen för att tidig smärtbehandling, komplikationsprofylax, operation och mobilisering har betydelse för behandlingsresultatet. Sedan 1994 har på SU/Mölndal ett aktivt arbete bedrivits för att förbättra vårdkedjan för patienter med höftfraktur. Kontinuerligt har förbättringar och justeringar skett, i första hand för att korta väntetider på akutmottagningen och till operation. Patienterna är främst äldre, sköra osteoporosiska personer, med flera komplicerande sjukdomar (1, 2, 3, 4), vilket ur kirurgiskt perspektiv gör dem till högriskpatienter. De flesta skador uppkommer inomhus och 75 % av de drabbade är kvinnor. Ca 20 % av patienterna avlider inom ett år. Medelåldern för patienter med höftfraktur i Göteborg är 86 år. Komplikationer är vanliga, främst konfusion (förvirringstillstånd), trycksår, trombos (propp) liksom infektioner, vilka förlänger vårdtiden och minskar möjligheten för återgång till tidigare funktionsnivå. Med en åldrande population kommer osteoporos att drabba allt fler och man räknar med att antalet höftfrakturer kommer att öka med 400 % fram till år 2050 (5). I Rikshöft årsrapport 2004 skriver man att kontinuerlig kvalitetsförbättring erfordras för att kunna tillgodose det kommande resursbehovet. Ett flertal faktorer som påverkar patientens möjlighet att återfå samma livskvalitet som före skadan har identifierats. Adekvat smärtlindring både pre- och postoperativt har visats ge bättre möjlighet till tidig mobilisering, färre komplikationer och därmed kortare vårdtid (1, 2, 5, 6, 7, 12). Fördröjning av det operativa ingreppet ökar både mortalitet (dödlighet) och morbiditet (sjuklighet). Risken att utveckla trycksår reduceras signifikant genom att korta väntetiden till operation samt ge adekvat smärtlindring så att patienten kan röra sig (1, 2, 6, 7, 8, 9, 10, 11). Tidig fixation, inom 6 timmar efter traumat, minskar även risken för frakturläkningskomplikationer (14). Agnetha Folestad, Ortopedkliniken/ Sahlgrenska Universitetssjukhuset 3
4 Konfusion (förvirring) är ett vanligt neuropsykiatriskt syndrom som främst drabbar äldre människor i samband med akuta sjukdomstillstånd. Efter akut operation för höftfraktur drabbas % av patienterna av detta tillstånd. Patienter med höftfraktur är utsatta för ett antal stressfaktorer; olyckan, smärtan, röntgen, och operation. Alla dessa är kända utlösande faktorer för konfusion. Miljön på akutmottagningen med nya ansikten, flera förflyttningar, ofta höga ljud, hårda britsar, lite tid för kommunikation samt brist på trygghet gör inte situationen bättre. Konfusion ökar i sig risken för komplikationer och leder ofta till förlängd sjukhusvistelse liksom ökad dödlighet hos dessa patienter (3, 4, 13, 16, 18). En studie visade att patienter som inkom från eget boende till sjukhus och som utvecklade akut konfusion hade nästan fyra gånger längre vårdtid än dem som inte utvecklade tillståndet (10). Omvårdnaden har stor betydelse för patientens framtid (2, 7, 10, 17, 18). Patienter har i studier själva berättat om hur förtvivlade, frustrerade och ångestfyllda de varit under konfusionsperioder inte minst på grund av omgivningens brist på förståelse. Frånvaron av känd omgivning och kända ansikten förvärrar lätt en begynnande konfusion. Det är därför viktigt att man uppträder lugnt, ger patienten trygghet och att man är så få personer som möjligt runt patienten. Att genom god omvårdnad med en klar och tydlig vårdmiljö få patienten att känna trygghet och på så vis minska stressen är en av hörnstenarna i att förebygga akut konfusion (7, 15, 17). Prehospitala möjligheter/mobilt akutintag Man har på flera svenska sjukhus genomfört olika åtgärder för att korta tiden från ankomst till sjukhus till tid för operationsstart för att därigenom minska antalet komplikationer för patienter med höftfraktur. Inte i någon studie har ambulanssjukvården engagerats. Den sedan oktober 2005 lagstadgade närvaron av sjuksköterskor i alla ambulanser ger förutsättningar att flytta ut mycket av det vårdarbete som traditionellt genomförts först efter ankomst till akutmottagningen. Denna kompetens möjliggör att redan på olycksplatsen bedöma, behandla och styra patienten till i första hand rätt sjukhus, i andra hand till rätt vårdnivå. Alla patienter behöver sannolikt inte passera två akutmottagningar, både det prehospitala och det hospitala. Samtliga patienter med misstänkt höftfraktur bör smärtlindras, stabiliseras och få syrgas redan på skadeplatsen. I förekommande fall byte till torra kläder minskar risken för trycksår. Eftersom det stora flertalet av patienterna kommer att läggas in på sjukhus och också opereras kan tid vinnas genom att ambulanssjuksköterskan tar blodprover och EKG samt ID-märker patienten innan ankomst till sjukhus. Då samtliga patienter med misstanke om höftfraktur kommer att genomgå röntgen kan ytterligare tid vinnas genom att den skadade transporteras direkt till röntgenavdelning för undersökning, till vilken ambulanssjuksköterskan skrivit remiss. Tillskapandet av denna Fast-track direkt till röntgen innebär för patienten en överflyttning mindre. Det finns också ett värde i att endast en vårdare, ambulanssjuksköterskan, informerar, vårdar och skapar trygghet under denna viktiga första tid. Agnetha Folestad, Ortopedkliniken/ Sahlgrenska Universitetssjukhuset 4
5 Syfte/Mål Syftet med detta projekt var att testa ett nytt arbetssätt där den prehospitala sjukvårdens kapacitet och kompetens utnyttjas för att uppnå målet, en förbättrad vårdkedja/vårdprocess för patienter med misstänkt höftfraktur genom att: Optimera och korta vårdkedjan för att möjliggöra tidigare operationsstart. Kvalitetssäkra behandling och omvårdnad, med start redan på skadeplatsen, för alla patienter med höftfraktur. Metod/Genomförande Detta projekt är resultatet av ett arbete som initierades inom ramarna för SU:s processledarutbildning. Vi har använt oss av QUL (Qvalitet Utveckling Ledarskap) som är ett instrument för verksamhetsutveckling. Systematiskt har vi följt dess tretton punkter. Framförallt kan understrykas vikten av att ha kunden/patienten i fokus, vikten av allas delaktighet, ett engagerat ledarskap och ett processorienterat arbetssätt. Vi har också haft stor hjälp av PDSA (Plan Do Study Act) som är en modell för att implementera förändringar. Idéer har testats i liten skala. Vi valde en ambulansstation och ett akutintag. Återkommande utvärderingar av det nya arbetssättet har gjorts. I samråd med personalen korrigerades sedan förändringsarbetet kontinuerligt. Ambulanspersonalen har fått regelbunden utbildning och återkoppling. Arbetet har kopplats samman med sjukhusets processteam för höftfraktur, vilket möjliggjort sammanlänkningen med akutmottagningen och röntgen. Vid en SWOT-analys i projektets början bedömdes en av de största svårigheterna vara personalens attityder och värderingar gentemot patientgruppen. Ambulanspersonalen framförde farhågor, att längre vårdtid prehospitalt av höftfrakturpatienter skulle innebära en säkerhetsrisk för andra blåljusgrupper. För att nå projektets mål krävdes en samsyn mellan sjukhusets kliniker och vårdens olika professioner när det gäller diagnosens allvarlighetsgrad samt patientgruppens storlek och betydelse för inblandade klinikers verksamhet. En fokuserad utbildningsinsats kopplades därför till projektet både medicinskt och etiskt. Kartläggning av kontrollgrupp En grupp bestående av 40 patienter opererade för höftfraktur under perioden på SU/Mölndal och vårdade på geriatriken identifierades. Inklusionskriterier var misstänkt höftfraktur efter lågenergitrauma, cirkulatoriskt stabila, ingen skallskada, och utan misstanke om annan akut sjukdom. All vårddokumentation avseende denna grupp har granskats retrospektivt avseende vårdtid i ambulans, tid på akutmottagningen, tid till knivstart samt antal vårddagar liksom eventuella komplikationer. Ingen av patienterna hade andra frakturer eller krävde vårdåtgärder från övriga kliniker på sjukhuset. Kontrollgruppens patienter erhöll smärtlindring i de fall ambulanspersonalen ansåg det nödvändigt. Patienten lades på bår och transporterades till sjukhuset. Vid ankomst togs patienten emot av akutmottagningens sjuksköterska, togs sedan in på ett rum på akutmottagningen där patienten väntade på att läkare skulle komma för att skriva röntgen remiss. Avlastning med Lassekudde påbörjdes och patienten erhöll smärtlindring efter läkarordination. Väntan på röntgen följdes av Agnetha Folestad, Ortopedkliniken/ Sahlgrenska Universitetssjukhuset 5
6 röntgenundersökning, tillbakatransport till akutmottagningen och därefter provtagning och inskrivning av läkare. Provsvar med uppgifter nödvändiga för narkosbedömning anlände ca 60 min efter provtagning. EKG togs i samband med beslut om inläggning på vårdavdelning. Intervention Ambulansstationerna i Mölndal och Öjersjö utbildades i Fast-Track modellen. Under projekttiden handlades 42 patienter av dessa ambulansbesättningar enligt det nya arbetssättet. Ambulans/prehospitalt akutintag Id-band EKG Smärtlindrar- Ketalar Blgr, bastest Blodprover Patientskjorta Lassekudde Skriver RTG-remiss Kontaktar RTG Amb.pers följer pat till RTG och hjälper till med lyft Arbetsuppgifter Hospitalt Akutintag Bild. Arbetsuppgifter som flyttats från akutmottagning till ambulans En specialutformad väska innehållande utrustning för ovanstående omvårdnadsåtgärder har utformats och sytts och finns i de aktuella ambulanserna. Dessa iordningställs och förvaras av personalen på akutmottagningen. Innan ambulanspersonalen lämnar sjukhuset tar man med sig en komplett höftfraktur väska. Vid ankomst till akutmottagningen på SU/M har patienten registrerats enligt gängse rutin inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, dels i journaldatabasen Melior och också i den patientadministrativa databasen Elvis/Pax. På akutmottagningen har ansvarig sjuksköterska fått en kort rapport, blodprover har levererats för direkttransport till lab varefter ambulanspersonal direkt har fört den skadade till röntgen, hjälpt personalen att lyfta patienten till röntgenbordet, där röntgen bäcken-höftled utförts omgående. Vid röntgenverifierad fraktur har undersökningen direkt kompletterats med röntgen av lungorna. Patienten förs till akutmottagningen där jourhavande ortoped operationsanmäler och journal skrivs. Ortopeden har då tillgång till röntgenresultatet, EKG samt färdiganalyserade prover. Efter genomförd projekttid rapporterades resultaten till berörda områdesledningar. Beslut fattades att konceptet skulle införas i större skala och på sikt omfatta samtliga ambulansstationer. Ambulansbesättningar motsvarande hälften av Göteborgs upptagningsområde har nu utbildats och tillämpar den nya vårdkedjan. Utbildning planeras för samtliga ambulansstationer. Januari 2006 genomfördes en stor omorganisation av ortopedin i Göteborg vilket innebar att alla patienter med misstänkt höftfraktur inkommer till akutmottagningen SU/M. Operationskapaciteten har efter denna förändring varit betydligt lägre varför tiden till operation ej varit jämförbar och därför inte rapporteras. Mycket ny personal har tillkommit på akutmottagningen och på operation. Agnetha Folestad, Ortopedkliniken/ Sahlgrenska Universitetssjukhuset 6
7 Resultat Den medicinska säkerheten höjs då Id-märkning sker tidigt i vårdkedjan. All läkemedelsadministration skall enligt Socialstyrelsen ske efter säkerställande av identitet. Det kan vara svårare för patienten att redogöra för sin identitet ju längre tiden går efter skadan. Att ta EKG prehospitalt ökar dessutom säkerheten. Patienter med hjärtproblem, som orsak till fallet, har tidigare uppmärksammats långt senare i vårdkedjan. Smärtlindring I kontrollgruppen erhöll endast 22 % av patienterna smärtlindring, medan alla patienter i interventionsgruppen smärtlindrades. Förbättringen har kvarstått vid följande mätningar. Smärtlindring från skadeplats Andel patienter som erhållit smärtlindring prehospitalt % n=40 n=42 n=13 n=32 n=83 Målvärde Erhållit smärtlindring Mätperiod Mätperioder (kontrollgrupp) (intervention) Diagram. Alla patienter har smärtlindrats då det nya arbetssättet införts. Genusperspektiv Höftfraktur drabbar äldre och företrädesvis kvinnor. Vid analys ur ett genusperspektiv av utgångsläget framkommer en tydlig skillnad vad gäller smärtlindring av män och kvinnor. Denna skillnad har efter projektets genomförande helt raderats. Kontrollgrupp (n=40) Interventionsgrupp (n=42) Män Kvinnor Män Kvinnor Smärtlindring 6 av 15 (40%) 3 av 25 (12%) Smärtlindring 100% 100% Andreas Berner, Gunilla Tornberg, Ingela Wennman Ambulanssjukvården/SU, Räddningstjänsten Område Syd Andreas Berner, Gunilla Tornberg, Ingela Wennman Ambulanssjukvården/SU, Räddningstjänsten Område Syd Bild. Smärtlindring har tidigare varit tydligt genusberoende. Agnetha Folestad, Ortopedkliniken/ Sahlgrenska Universitetssjukhuset 7
8 Komplikationer I kontrollgruppen hade 19 patienter förvirringstillstånd under vårdtiden. I denna grupp utvecklade också 8 patienter trycksår. I interventionsgruppen var det endast 5 patienter som fick förvirringstillstånd och 2 patienter som drabbades av tryckår. Komplikationer Trycksår och konfusion 50% Andel patienter med komplikation [%] 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1 2 Mätperiod Trycksår Konfusion Diagram. Färre andelar patienter med komplikation i projektgruppen. Ledtider I kontrollgruppen omhändertogs patienten i genomsnitt 14 minuter på olycksplatsen, därefter tog det 23 minuter att köra till sjukhuset, dvs. totalt 37 minuter. I interventionsgruppen var denna tid 64 minuter, beroende på de extra arbetsuppgifter och omvårdnadsåtgärder ambulanssjuksköterskan utförde. Tiden patienten vårdas av ambulanspersonal har vid fortsatta mätningar legat på samma nivå, se diagram. Utnyttjad ambulanstid 360 Utnyttjad ambulanstid min n=40 n=42 n=13 n=32 Tid ambulansen n= Diagram. Tid patienterna vårdas av ambulanspersonal. Mätperiod Mätperioder (kontrollgrupp) (intervention) Agnetha Folestad, Ortopedkliniken/ Sahlgrenska Universitetssjukhuset 8
9 Tiden på akutmottagningen har minskat med i genomsnitt 2 timmar efter det nya arbetssättet införts. En svagt ökande trend kan märkas efter omorganisationen av ortopedi då samtliga ortopediska patienter inklusive höftfrakturpatienterna tas om hand på akutmottagningen SU/M, se diagram. Tid på akutmottagningen 360 Tid på akutmottagningen min n=40 n=42 n=13 n=32 Tid på akutmottagningen Diagram. Patientens tid på akutmottagningen. n=52 Mätperiod Mätperioder (kontrollgrupp) (intervention) Patientens tid från skadeplats till patienten får ligga i en säng på vårdavdelning med möjlighet till optimal omvårdnad har minskat, se diagram. Omvårdnaden och kvaliteten för den enskilde äldre har ökat. Arbetsuppgifter och logistik som tidigare utfördes på akutmottagningen tog i kontrollgruppen ~2 timmar. I dag utför ambulanssjuksköterskan samma uppgifter, detta tar i genomsnitt ~30 minuter. Således har också en organsisationsvinst erhållits genom en effektiviserad logistik. Ambulans ankomst skadeplats till patient lämnar akuten Tid från ankomst ambulans till pat lämnar AKM min n=40 Tid ank ambulans-lämnar akuten n=42 n=13 n=32 n= Mätperiod Diagram. Tiden från ambulansens ankomst till skadeplats - till patienten lämnar akutmottagningen har minskat. Mätperioder (kontrollgrupp) (intervention) Agnetha Folestad, Ortopedkliniken/ Sahlgrenska Universitetssjukhuset 9
10 Väntetiden till operation från det att patienten lämnat akuten minskade i genomsnitt 3 timmar för de patienter som handlagts enligt det nya konceptet. Efter projekttidens slut har en stor omorganisation av ortopedin i Göteborg lett till minskad operationskapacitet varför jämförbara siffror inte finns tillgängliga, se diagram. Väntetid till operation efter patienten lämnat akutmottagningen 20 Väntetid till operation min 15 tim 10 n=40 n=42 Väntetid till operation Mätperiod Diagram. Minskad väntan på operation för projekttidsgruppen. Målet enligt Socialstyrelsen är att patienter med höftfraktur skall opereras inom 24 timmar från skadetillfället. Genom projektets införande har detta mål uppnåtts för ett större antal patienter jämfört med tidigare. För patienter i kontrollgruppen som väntat mer än 24 timmar har vi vid journalgenomgång kunnat finna en medicinsk förklaring till fördröjningen hos 8 patienter (44 %). I interventionsgruppen har 13 patienter väntat mer än 24 timmar. En medicinsk förklaring till fördröjningen hittas hos sex patienter (46 %). För att nå bättre resultat krävs en bättre tillgång till operationstid. Kontrollgrupp (n=40) Interventionsgrupp (n=42) < 24 tim 22 (55 %) 29 (69 %) > 24 tim 18 (45 %) 13 (31 %) Tabell. Andelen patienter som opereras inom 24 timmar var större under projekttiden. Kvalitetsförbättring för patienten Patientvinst Snabb och adekvat smärtlindring Stabilisering och tryckavlastning Ökad medicinsk säkerhet genom Id-märkning och EKG prehospitalt Byte till torra kläder på hämtplats Färre möten och överflyttningar Röntgen omgående Forts.. Kortare tid på akutmottagningen Möjlighet till snabbare operation Möjlighet till snabbare mobilisering Färre komplikationer Möjlighet att återgå till tidigare boende Bild. Kvalitetshöjande effekter av infört arbetssätt. Agnetha Folestad, Ortopedkliniken/ Sahlgrenska Universitetssjukhuset 10
11 Diskussion Syftet med detta projekt var att tillämpa ett nytt arbetssätt där den prehospitala sjukvårdens kapacitet och kompetens utnyttjas för att uppnå målet en förbättrad vårdkedja/vårdprocess för patienter med misstänkt höftfraktur genom att: Optimera och korta vårdkedjan för att möjliggöra tidigare operationsstart. Kvalitetssäkra behandling och omvårdnad, med start redan på skadeplatsen, för alla patienter med höftfraktur. Målet för projektet uppnåddes under projekttiden och resultaten har visat sig bestå 15 månader efter avslutat projekt. Ett breddinförande av arbetssättet pågår. Slutsatsen är att processarbetet runt denna patientgrupp med tillförande av sjuksköterskekompetens till ambulanssjukvården kan utnyttjas för att minska patientens smärta och obehag. Tiden från skada till dess det är möjligt att påbörja den kirurgiska behandlingen av frakturen kan kortas. Vid starten av projektet framfördes farhågor om att patientsäkerheten skulle kunna äventyras genom att ambulanssjuksköterskorna självständigt bedömde de aktuella patienterna och att bedömning av läkare skulle komma att genomföras först senare under vårdprocessen. Med de inklusionskriterier som använts finns inga incidenter avseende patientsäkerhet rapporterade. Däremot upptäcktes under interventionstiden flera patienter vars EKG, taget i ambulans som del av den preoperativa utredningen, uppvisade tecken till pågående hjärtinfarkt. Tidigare togs EKG flera timmar senare i vårdkedjan, därmed anser vi att den medicinska säkerheten har ökat. Kostnaden för det ändrade arbetssättet är 30 minuters extra arbetstid för ambulansbesättningen, en ökning som hittills kunnat rymmas inom befintlig ambulansverksamhet. Det nya arbetssättet frigör tid och lokalutrymme på akutmottagningen. Med de vinster som påvisats skulle detta på sikt kunna uppgå till mer än 2000 tim/år, tid som kan komma andra patientgrupper tillgodo. Färre komplikationer ger givetvis också vinster genom kortare vårdtid. Eftersom Fast Track kan komma gälla fler patientgrupper förs diskussioner om hur man flyttar pengar och resurser mellan olika vårdgivare. Resursfördelningen mellan organisationer och delar i vårdkedjan blir sannolikt en större ekonomisk fråga framöver. Förändringar av befolkningens ålderssammansättning leder till att äldre patienter allt frekventare kommer att söka på våra akutmottagningar, i många fall efter att de förts dit genom ambulanssjukvårdens försorg. Det är samtidigt påvisat i en färsk undersökning av Socialstyrelsen (20) att väntetiderna på landets akutmottagningar för de äldre patienterna ofta är oacceptabelt lång. I detta arbete har vi visat på möjligheten att kunna korta väntetiden för en tidigare allt för lågt prioriterad patientgrupp, den femte största som vårdas i ambulans. Det kan finnas anledning att försöka identifiera även andra stora lågprioriterade patientgrupper som skulle kunna dra nytta av att vårdkedjan ändras på liknande sätt. Vi anser detta vara ett vinn -vinn resultat där både patienten och organisationen är vinnare. Med nuvarande inklusionskriterier beräknar vi att ca 80 % av patienterna med misstänkt höftfraktur kan vid ett fullständigt genomförande vara aktuella för den snabbare handläggningen med röntgen direkt. De kvalitetshöjande insatserna med smärtlindring och förbättrad fixation med hälavlastning kommer dock samtliga patienter i Göteborg till del. Agnetha Folestad, Ortopedkliniken/ Sahlgrenska Universitetssjukhuset 11
12 Att regelbundet återkoppla resultat och mätbara mål har varit effektivt. Undervisning gällande diagnosens allvarlighetsgrad samt resonemang kring etik, attityder och värderingar har givit goda resultat. Vi finner att förståelsen och engagemanget för patientgruppen har ökat. Detta kan läsas i ambulanspersonalens omvårdnadsdokumentation. Vi ser detta som en kvalitetssäkring och ett kvalitetsmått. Gruppen av patienter med misstänkt höftfraktur har varit i fokus på SU/Mölndal sedan 1994 och fått förnyad aktualitet i samband med den uppmärksamhet ambulansprojektet fått genom presentationer i många sammanhang liksom artiklar i media. Sammantaget har detta åstadkommit en medvetenhet hos all personal kring gruppen av patienter med höftfraktur. Diskussioner gällande attityder, etiskt förhållningssätt och värderingar har varit av stor vikt. Det fokus som studien satt på den aktuella patientgruppen har tveklöst lett till att det prehospitala omhändertagandet har förbättrats. Kontakt: Ingela.wennman@vgregion.se Gunilla.h.Tornberg@vgregion.se Agnetha.Folestad@vgregion.se Tel: Ambulansenheten, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Ortopedkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Referenser 1. Kehlet H. Accelererede operationsforlöb. Ugeskr. Laeger 2001; 163: Hommel A, Ullander K, Thorngren K-G. Improvements in pain relief, handling time and pressure ulcers through internal audit of hip fracture patients. Scandinavian Journal of Caring Sciences 2003; 17: Olofsson B, Lundström M, Borssén B, Nyberg L, Gustafson Y. Delirium is associated with poor rehabilitation outcome in elderly patients treated for femoral neck fractures. Scandinavien Journal of Caring Sci 2005; 19: Segatore M, Adams D. Managing delirium and agitation in elderly hospitalized orthopaedic patients: part 1- theoretical aspects. Orthopaedic Nursing 2001; 20: Vassiliadis J, Hitos K, Hill C. Factors influencing prehospital and emergency department analgesia administration to patients with femoral neck fractures. Emergency Medicine 2002; 14: Feldt K, Lee Oh H. Pain and hip fracture outcomes for older adults. Orthopaedic Nursing 2000; 19: Gustafson Y, Lundström M, Bucht G, Edlund A. Delirium hos gamla människor kan förebyggas och behandlas. Tidskr Nor Laegeforen 2002; 122: Lindsjö U, Ragnarsson B. Äldre med osteoporosfraktur bör opereras utan fördröjning. Läkartidningen 1998; 95: Dinah A.F. Reduction or waiting times in A&E following introduction of Fast-Track scheme for elderly patients with hip fractures. Injury Int. J. Care Injured 2003; 34: Agnetha Folestad, Ortopedkliniken/ Sahlgrenska Universitetssjukhuset 12
13 10. Lundström M, Edlund A, Lundström G, Gustafson Y. Reorganization of nursing and medical care to reduce the incidence of postoperative delirium and improve rehabilitation outcome in elderly patients treated for femoral neck fractures. Scand J Caring Sci 1998; 13: Rikshöft Årsrapport Titler M, Herr K, Schilling M, Marsh L, Xie X-J, Ardery G, Clarke W, Everett L. Acute pain treatment for older adults hospitalized with hip fracture: Current nursing practices and perceived barriers. Applied Nursing Research 2003; 16: Zahn HR, Skinner A, Porteous MJ. The postoperative prevalence of deep vein thrombosis in patients with femoral neck fracture and delayed operation. Injury 1999; 30(9): Manninger J, Kazar G, Fekete G et al. Avoidance of avascular necrosis of the femoralhead, following fractures of the femoral neck, by early reduction and internal fixation. Injury 1985; 16: Andersson EM, Gustavsson L, Hallberg IR. Acute confusional state in elderly orthopaedic patients: factors of importance for detection in nursing care. Int J Geriatr. Psychiatry 2001; 16: Galanakis P, Bickel H, Gradinger R, Von Gumppenberg S, Förstl H. Acute confusional state in the elderly following hip surgery: incidence, risk factors and complications. International Journal of Geriatric Psychiatry 2001; 16: Lundström M, Edlund A, Karlsson S, Brännström B, Bucht G, Gustafson Y. A multifactorial intervention program reduces the duration of delirium, length of hospitalization, and mortality in delirious patients. Journal of the American Geriatrics Society 2005; 53: Jimenez-Vilchez A, Roure-Murillo R, Vinaz-Salas J. Study of confusion syndrome in patients admitted to a trauma unit: Why do elderly patients get disorientated? Journal of Orthopaedic Nursing 2004; 8: Young L J, George J. Do guidelines improve the process and outcomes of care in delirium? Age and ageing 2003; 32: Hur tas äldre patienter om hand på akutmottagning? En nationell verksamhetstillsyn, Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling av höftfraktur, mars Tornberg G, Wennman I, Örtenwall P, Folestad A. Rapport från höftfrakutprojektet, Nordisk Geriatrik, 2006; 6: Agnetha Folestad, Ortopedkliniken/ Sahlgrenska Universitetssjukhuset 13
Från hallmattan till röntgenbordet
Från hallmattan till röntgenbordet Höftfrakturprojektet SU Gunilla Tornberg & Ingela Wennman Ambulansenheten SU, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ambulansenheten SU Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)
Läs merHöftfrakturprojektet
Från hallmattan till röntgenbordet Höftfrakturprojektet Gunilla Tornberg, Ingela Wennman, Agnetha Folestad och Per Örtenwall Ambulansenheten, Område Ortopedi, Röntgenavdelningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merSahlgrenska Universitetssjukhuset
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjuksköterska Verksamhetschef Göteborg 600 000 invånare i Storgöteborg Under ett dygn på Norra Europas största sjukhus Föds 1 barn i timmen Tas 650 akutpatienter emot
Läs merHöftfrakturprojekt 2004/2005 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Höftfrakturprojekt 2004/2005 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ambulansenheten Gunilla Tornberg, Ingela Wennman Strategi för verksamhetsutveckling och kvalitet SU fortsätter sin långsiktiga satsning på
Läs merIngela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gör vi rätt saker? Använder vi våra resurser jämlikt? Är kunden i fokus? Vem är kunden??? Använder
Läs merGERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm
GERIATRISKT FORUM 2012 13-14 september Läkaresällskapet, Stockholm Tack för inbjudan! 2 : En samverkan mellan ambulanssjukvården och geriatrik Berit Larsson, ST-läkare i Geriatrik och Akutsjukvård. Eva
Läs merHjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset
Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Göteborg >500 000 invånare 72 000 inv. > 65 år (~15%) 39 000 inv. > 75 år (~8%) > 65 år: 2004-2005 ökade åldersgruppen med 1.5%
Läs merÅLDERSSTIGEN. Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN. Verksamhetsutvecklare
ÅLDERSSTIGEN Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN Verksamhetsutvecklare PER ÖRNINGE Ambulansöverläkare Göteborg >500 000 invånare
Läs merGranskning av det akuta omhändertagandet av höftfrakturer
Revisionsrapport Granskning av det akuta omhändertagandet av höftfrakturer Region Halland Jean Odgaard Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag
Läs merErfarenheter från förbättringsarbete med data från ett nationellt kvalitetsregister
Ernest Amory Codman Erfarenheter från förbättringsarbete med data från ett nationellt kvalitetsregister Ami Hommel Leg Sjuksköterska, Dr med vet, Docent Koordinator Rikshöft Every hospital should follow
Läs merSnabbare omhändertagande av patienter med misstänkt höftfraktur
Snabbare omhändertagande av patienter med misstänkt höftfraktur Prehospital omvårdnad Faster care for patients with suspected hip fracture Prehospital care Glenn Larsson Omvårdnad 61-80 p HT 2006 Sektionen
Läs merHöftprocessen Landstinget i Östergötland Östra distriktet.
Vrinnevisjukhuset en Landstinget i Östergötland Östra distriktet Detta är ett övergripande PM för patienter med misstänkt höftfraktur i östra länsdelen Alla patienter med misstänkt höftfraktur handläggs
Läs mer"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr
"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi
Läs merRutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö
Version: 1.0 Skapad: 2012-09-15 Reviderad: 2014-04-15 Gäller tv, längst tom: 2015-04-15 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Cecilia Rogmark, Magnus Eneroth, Henrik Dyhre Dokumentinnehåll: Arbetsuppgifter
Läs merVerksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor
Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården
Läs merProcessoptimering - höftfrakturer
Processoptimering - höftfrakturer Ortopedavd 5 i Ljungby Linda Lindgren & Karin Fritzell Vad var målet? Nöjd patient! HUR? Långsiktigt tänkande Utnyttja personalens kunskap Eliminera slöseri Ständigt förbättra
Läs merEffekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt
Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt Bång A, Kihlgren S, Herlitz J, Grip L, Karlsson T, Caidahl K, Hartford M Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Bakgrund Bröstsmärta som väljer
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merVästra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum
Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum Innehåll Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum........................................3 Detta är vårt mål.........................................................................5
Läs merHöftfrakturkedjor i Skåne är det möjligt? Tony Andersson KAMBER-Skåne 091013
Höftfrakturkedjor i Skåne är det möjligt? Tony Andersson 091013 Innehåll Bakgrund organisation och förutsättningar. Strategier och metod. Uppföljning av vårdkedjan, inklusions- och exklusionskriterier.
Läs merFast Track Är det patientsäkert? Urban Berg Överläkare i ortopedi, Kungälvs sjukhus Doktorand vid Göteborgs universitet
Fast Track vid knä- och höftprotesoperation Fast Track Är det patientsäkert? Urban Berg Överläkare i ortopedi, Kungälvs sjukhus Doktorand vid Göteborgs universitet Fast Track Utveckling i VGR Implementering
Läs merPrehospitalt triage av äldre patienter -
Prehospitalt triage av äldre patienter - Från forskning till implementering! Veronica Vicente Rn, MSN, PhD student. Karolinska Institutet, Department of Clinical Science and Education and Stockholm Prehospital
Läs merHändelseanalys. Datum: Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt. September Analysledare:
Datum: 2016-11-21 Händelseanalys Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt September 2015 Analysledare: Ortopedi Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning För att förbättra patientsäkerheten
Läs merÅrsredovisning 2006 Ambulanssjukvård
2007-01-09 Årsredovisning 2006 Ambulanssjukvård Ambulansenheten har under året i samverkan med entreprenörer och specialister inom SU fortsatt att förvalta och utveckla ambulanssjukvården. Vi har utvecklat
Läs merVårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009. Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi
Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,
Läs merHändelseanalys Tidsfördröjning på akuten.
Datum: 2017-12-20 Händelseanalys Tidsfördröjning på akuten. 1 Sammanfattning Patient som sökte akutmottagningen initialt för trauma fot då hen ramlat. Orsaken till att patienten fallit bedöms vara infektion
Läs merViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam
ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt
Läs merORTOGERIATRIK. Yngve Gustafson Professor, Överläkare. Geriatriskt centrum Umeå Sverige
Yngve Gustafson Professor, Överläkare Geriatriskt centrum Umeå Sverige GERIATRISKT CENTRUM UMEÅ, SVERIGE ANTALET HÖFTFRAKTURER HOS MYCKET GAMLA MÄNNISKOR ÖKAR SNABBT. (150% ökning hos 90+ i Umeå på 10
Läs merDagens ambulanssjukvård så bra den kan bli? Prehospital medicin och omvårdnad kunskap och utveckling
Dagens ambulanssjukvård så bra den kan bli? kunskap och utveckling, leg.sjuksköterska, Med Dr Per Örtenwall, leg.läkare, docent Ambulanssjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Motiv Arbetssätt, verktyg
Läs merHjärnvägen 2 - Kartläggning av den tidiga vårdkedjan vid misstänkt stroke i Västra Götalandsregionen
Hjärnvägen 2 - Kartläggning av den tidiga vårdkedjan vid misstänkt stroke i Västra Götalandsregionen Sammanfattning Studien ingår i Ett prospekt från Västra Götalandsregionen: Framtidens strokevård. Ett
Läs merAlmateamet på Akutmottagningen i Linköping
Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset
Läs merHändelseanalys Patient utskrivs med förhöjt INR och drabbas av hjärnblödning
Datum: 2017-12-13 Händelseanalys Patient utskrivs med förhöjt INR och drabbas av hjärnblödning Augusti 2017 Analysledare: 2 Sjuksköterskor på ortopedklinik i Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning Analysen
Läs merAnalysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar
Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet
Läs merGeriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen
Geriatrik Direkt Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Seniordialogen 2012-11-07 Geriatrik direkt bakgrund vad är geriatrik direkt vad patienterna tycker hur vet vi att
Läs merKvalitetsindikatorer i den akuttmedisinske kjeden
Kvalitetsindikatorer i den akuttmedisinske kjeden Maaret Castrén Professor in emergency medicine Karolinska Institutet, Department of Clinical Science and Education, Södersjukhuset, and Section of Emergency
Läs merMats Kihlgren Enhetschef
Mats Kihlgren Enhetschef Ambulansenheten Sahlgrenska Universitetssjukhuset Telefon: 031-3432601, 0736-889394 mats.kihlgren@vgregion.se www.sahlgrenska.se/su/ambulans Gårda Brandstation VT 2006 Diskussionspunkter
Läs merDen specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen
Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utgångspunkter... Om en god vårdkvalitet
Läs merTILL DIG SOM VÅRDAS AKUT
TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering
Läs merHJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
Läs merOrtopedisk vård 2011
Gå 4, betala för 3! Kom hela teamet Ortopedisk vård 2011 Patientsäkerhet och vårdkvalitet! Lean och höftfrakturprocessen Smärta och smärtbehandling Äldre patienten i fokus Moderator: Kajsa Rosén, leg sjukgymnast,
Läs merMotion - Den äldre människan på akutmottagningen
ÄRENDE 9 LF februari 2012 Motion - Den äldre människan på akutmottagningen Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Anne Karlsson, SD Yttrande från Hälso-
Läs merSvar på skrivelse från Socialdemokraterna om personalbrist och gammal utrustning i ambulanssjukvården
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2106-10-11 1 (4) HSN 2016-4458 Handläggare: Birgitta Rosengren Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om personalbrist
Läs merVad är Fast Track? Urban Berg Överläkare i ortopedi, Kungälvs sjukhus Doktorand vid Göteborgs universitet
Fast Track vid knä- och höftprotesoperation Vad är Fast Track? Urban Berg Överläkare i ortopedi, Kungälvs sjukhus Doktorand vid Göteborgs universitet Vad är Fast Track? Fast track 4009 (Pubmed) Fast track
Läs merHöftfrakturlinjen SUS - Lund
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 2014-11- 24 Gäller tv, längst tom: 20150415 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: My von Friesendorf Dokumentinnehåll:Arbetsuppgifter höftfrakturlinjen
Läs merProjekt: direktinläggningar MIsstänkt KRAnskärlssyndrom (MIKRA)
Projekt: direktinläggningar MIsstänkt KRAnskärlssyndrom (MIKRA) Identifiering av patienter med misstänkt instabil kranskärlssjukdom Jämföra direktinläggning ej direktinläggning Akuta koronara syndrom %
Läs merVrinnevisjukhuset Norrköping
MINSKA DE SJUKHUSFÖRVÄRVADE PNEUMONIERNA PÅ KIRURGISKA KLINKEN Vrinnevisjukhuset Norrköping VRI-grupp: Amra Drocic, Vidar Hjertberg, Tanja Knezevic, Suzette Rosdahl och Alexandra Vidlund 1 Inledning Vårdrelaterade
Läs merPreliminär årsrapport för 2015 års primäroperationer vid höftfraktur
Preliminär årsrapport för 2015 års primäroperationer vid höftfraktur Under våren 2016 har styrgruppen för RIKSHÖFT förändrats något, Docent Ami Hommel, Lund (tidigare koordinator) har tagit över som registerhållare
Läs merSmärta och smärtlindring i ambulanssjukvård
Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Veronica Lindström, leg. Sjuksköterska, Med.dr. Studierektor Specialistsjuksköterskeprogrammet, ambulanssjukvård, ledamot Pedagogiska Akademin Karolinska Institutet.
Läs merÅrsrapport 2010. Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe. Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken
Årsrapport 2010 Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken Uddevalla sjukhus Innehållsförteckning Inledning... 1 Rapport av Uddevalladata
Läs merUnderstödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11
Syfte: Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11 Komplement till strokerehab. inom PV/Kommun Tryggare omhändertagande i hemmet Specialistkompetenta team fortsätter rehabiliteringen i hemmet Öka möjligheter
Läs merHar patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?
Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800
Läs merta del av de senaste modellerna och praktikfall som lyckats! Bengt Eriksson ambulansöverläkare Landstinget Dalarna Stefan Kihlgren leg sjuksköterska
Akutsjukvård Gå 4 betala för 3! ta del av de senaste modellerna och praktikfall som lyckats! Den akuta vårdkedjan, patientsäkerhet och samarbete i fokus med prehospital triage, patientstyrning och direktinläggningar!
Läs merBilaga Verksamhetsstatistik
Granskning av semesterplaneringen Bilaga Verksamhetsstatistik Region Halland Bilaga Verksamhetsstatistik Innehållsförteckning 1 Tillgänglighet 1 1.1 Ortopedi 1 1.1.1 Väntetid till mottagning 1 1.1.2 Väntetid
Läs merSkånevård Kryh Division Kryh VO Ortopedi Kristianstad
Skånevård Kryh Division Kryh VO Ortopedi Kristianstad Annika Kragh Lisbeth Karlsson Lena Arvidsson Datum 2015-01-15 Version Dnr 1 (5) Slutrapport God vård vid demenssjukdom Slutrapport äldre 2014 Verksamhet:
Läs meropereras för förträngning i halspulsådern
Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på
Läs merNationella riktlinjer - höftfrakturer. Landstinget Gävleborgs revisorer
Nationella riktlinjer - höftfrakturer Landstinget Gävleborgs revisorer Revisionsrapport Mars 2011 Karin Magnusson Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 5 1.1
Läs merPatienternas vårdkontakt vid olika sjukdomstillstånd enligt 3 S utredningens förslag
Bilaga 4 Patienternas vårdkontakt vid olika sjukdomstillstånd enligt 3 S utredningens förslag Förslag Enligt 3 S utredningens intentioner skall patienterna och deras anhöriga vid lättare akuta sjukdomstillstånd
Läs merRedovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan
Socialstyrelsen T/Regionala tillsynsenheten nord/sek2 Krister Lundström krister.lundstrom@socialstyrelsen.se BESLUT 2012-06-18 Dnr 9. l-42646/2011 Västerbottens läns landsting Landstingsdirektör J. Rastad
Läs merVårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012
Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,
Läs merSynpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner
Rapport Område: Patientnämnden Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner Inledning Patientnämndens kansli tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående när
Läs merRädda hjärnan larm NUS
Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre
Läs merTIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV
TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV Dr. Jonas Lind, överläkare,medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Dr. Robert Bielis,
Läs merRädda hjärnan Ambulansverksamheten
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdprocesser Giltig fr.o.m: 2016-06-01 Faktaägare: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Fastställd av: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Gäller
Läs merÅrsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2012 Sverige
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2012 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läs merMOBIL DOKTOR 1 januari 2006 31 december 2007 vardagar 08.00 17.00 i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt
MOBIL DOKTOR 1 januari 2006 31 december 2007 vardagar 08.00 17.00 i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt PROJEKTPLAN SYFTE att avhjälpa åkommor och undvika besök på sjukhusets akutmottagning MÅLGRUPP är
Läs merAmbulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05
Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar
Läs merFörslag att gå från IVPA (i väntan på ambulans) till SAMS (saving more lives in Sweden)
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2016-11-24 Diarienummer Förslag att gå från IVPA (i väntan på ambulans) till SAMS (saving more lives in Sweden) Förslag Förslaget är att få ett förändrat uppdrag som innebär
Läs merLärare: Rolf Pettersson (RP), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), INDIVIDUELL TENTAMEN I KLINISK MEDICIN A, 3 hp PROVKOD: 0250
Kurs: Medicin, Klinisk medicin II, 7, 5 hp Datum: 2017-11-17 Antal frågor: Lärare: Rolf Pettersson (RP), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), INDIVIDUELL TENTAMEN I KLINISK MEDICIN A, 3 hp PROVKOD:
Läs merÅrsplan Geriatrik 2010
Sektorsrådet Geriatrik Årsplan Geriatrik 2010 Innehållsförteckning Inledning...1 Förväntade vårdbehov inom specialiteten...1 Utvecklingstendenser inom specialiteten...2 Prioriterade områden med kortsiktig
Läs merHöftfraktur - Rutin Innehållsansvarig
VÅRDPROGRAM Publicerad för Kirurg/ortopedkliniken Godkänd from 2018-09-24 Höftfraktur - Rutin Innehållsansvarig Reviderad av, datum Godkänd av I Olsson/överläk, E Andersson/arbterap, L Bernhardsson/sjukgymn,
Läs merÅrsrapport 2011. Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe. Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken
Årsrapport 2011 Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken Uddevalla sjukhus Innehållsförteckning Inledning... 1 Rapport av Uddevalladata
Läs merPrehospital vård. översiktliga fakta
Prehospital vård översiktliga fakta 120918 Vad är prehospital vård? Prehospital vård är den vård som ges innan patienten kommer till sjukhus. Prioriterings- och dirigeringstjänst: tar emot samtal från
Läs mer2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen
2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken
Läs merFäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus
Fäst patientetikett här Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus 1 Inskrivning 1. När du kom fick du ta en nummerlapp. Detta är viktigt eftersom det är vårt sätt att följa din väntetid
Läs merUtvärdering av vården vid stroke
Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga
Läs merVästerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning
Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag
Läs merMeningen med avvikelser?
Patientsäkerhet Martin Enander Chefläkare Cathrine Viklander Vårdutvecklare Verksamheten för Kvalitet och patientsäkerhet (KP) Region Västernorrland www.lvn.se Meningen med avvikelser? 1 Varför rapportera
Läs merÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS
ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND AVD FÖR INNOVATIV VÅRD INST FÖR LÄRANDE, INFORMATIK, MANAGEMENT OCH ETIK KAROLINSKA INSTITUTET ÖVERBELASTNING
Läs merJämtegrering inom ambulanssjukvård Räddningstjänsten Storgöteborg. Ett projektarbete utfört av:
Jämtegrering inom ambulanssjukvård Räddningstjänsten Storgöteborg Ett projektarbete utfört av: Mats Kihlgren Gunilla Edholm 1 Register sid Bakgrund 3 Organisation 3 Mål/vision 4 Måldokument 5 Frågeställning
Läs merHöftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes
Medicinsk Patientinformation patientinformation Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes Efter fraktur genom lårbenshalsen. Höftfrakturprocessen SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2018-10-09.
Läs merScreeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling"
Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling" Peter Johnson Överläkare Specialitetsansvarig i Geriatrik Södertälje sjukhus AB peter.johnson@sodertaljesjukhus.se Multisjuka äldre
Läs merSKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017
SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017 Anders Johansson, Birgitta Lytsy I gruppen som tagit fram rapporten ingick också: Hans Rutberg, Susanne Lundqvist, Leif Lundstedt, Einar Sjölund, Per Wigert,
Läs merPersoncentrerad. vård
Personcentrerad vård En patient är en person som är mer än sin sjukdom Personcentrerad vård ser patienten som en kapabel person med resurser och förmågor. Sjukvården har i allt för hög utsträckning fokuserat
Läs merAtt förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur. Värnamo 14 november
Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur Höftfraktur 18-19000 drabbas av höftfaktur varje år 75 % är kvinnor och 25 % är män Medelåldern är drygt 83 år Stor
Läs merInnovativ teknik för framtidens akutsjukvård. Marie Grey Projektledare FoU Medicinsk Teknik Skåne, Region Skåne
Innovativ teknik för framtidens akutsjukvård Marie Grey Projektledare FoU Medicinsk Teknik Skåne, Region Skåne Utmaningen Ambulanssjukvården står inför stora utmaningar då behovet av akutsjukvård ökar
Läs merNacksmärta efter olycka
Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil
Läs merRevisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer. Lars-Åke Ullström
Revisionsrapport Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Oktober 2012 1 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning...
Läs merBESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5)
TgK1 2017v 1.2 gamma,a. _ gmwwa&,-:szgavw~ w, BESLUT inspektionenförvård och omsorg 2017 11-08 Dnr 8.5-8459/2017-10 1(5) Ert dnr STS-2017-084 Södertälje Sjukhus AB Chefläkaren 152 86 SÖDERTÄLJE Vårdgivare
Läs merAthir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken
Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare
Läs merPresskonferens Lasarettet i Ystad
Presskonferens Lasarettet i Ystad 2013-03-27 Rein Seensalu, projektsamordnare, 0451-298845 Matz Widerström, sjukhuschef Ystad Johan Cosmo, sjukhuschef Kristianstad Eva Rosenqvist, hälso- och sjukvårdsstrateg
Läs merVårdgivare Stockholms Läns Landsting med verksamhet vid akutmottagningen på Södersjukhuset AB.
BESLUT 2017-11-30 Dnr 8.5-8460/2017-13 1(6) Södersjukhuset AB Chefläkaren 118 83 Stockholm Vårdgivare Stockholms Läns Landsting med verksamhet vid akutmottagningen på Södersjukhuset AB. Ärendet Tillsyn
Läs merProjekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre
Projekt in- och utskrivningsklar patient - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Bakgrund LGS beslutar 2009 att införa en gemensam modell för in- och utskrivningsklara patienter Regeringen anslår medel till
Läs merOrtopedisk vård. effektivare, mer patientsäker vård. Marie Lilja avdelningschef Universitetssjukhuset i Lund
Gå 4 betala för 3! Ortopedisk vård effektivare, mer patientsäker vård LEAN effektivare vård med minskat dubbelarbete och mer tid för patienten! Kortare vårdtid och färre komplikationer med utvecklad höftfrakturprocess
Läs merBedömningsbilen i Los Från projekt till permanent verksamhet. regiongavleborg.se Tommy P
Bedömningsbilen i Los Från projekt till permanent verksamhet Filminslag från SVT Gävleborg Gävleborgs län och dess kommuner Upptagningsområde Upptagningsområde ca 40 Km radie från Los Glesbygdsområde E
Läs merDnr NSC Enheten för prehospital vård i Östergötland Verksamhetsplan 2014
2014-01-01 Dnr NSC 2014-99 Enheten för prehospital vård i Östergötland Verksamhetsplan 2014 Innehållsförteckning VISION (OCH VERKSAMHETSIDÉ)... 1 1. MEDBORGAR KUNDPERSPEKTIVEN... 3 2. PROCESSPERSPEKTIVET...
Läs merPrehospital bedömning - bedömningsbilen. Carl Magnusson VÄSTERÅS
Prehospital bedömning - bedömningsbilen Carl Magnusson VÄSTERÅS 2018-03-23 Bakgrund Larmcentralen Svårt att bedöma patient utan visuell kontakt, speciellt då patient har diffusa symtom Hög andel av (>
Läs merHälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling
Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning
Läs merResultat Anestesikliniken
Resultat 15-03-23-11:21 77 Intensivvård svenska intensivvårdsregistret, sir Utskrivning nattetid från IVA Datakälla: Svenska Intensivvårdsregistret, SIR Datakvalitet/felkällor: Patienter med reservnummer
Läs merPiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg.
Stefan Wallerius Överläkare Anna Gyberg Versamhetsutvecklare Leg. sjuksköterska Eva-Karin Elkjaer Vård- och omsorgskoordinator Leg. sjuksköterska PiR Patientsäkerhet i Realtid en metod för lärande Medicin,
Läs merYttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-06-25 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 9 1 (5) HSN 1212-1540 Yttrande över motion 2012:24 av Helene
Läs mer