Mötesplatsen inleddes med ett kulturellt

Transkript

1 Lärande på arbetsplats tredje mötesplatsen på natursköna Färöarna Den tredje av mötesplatserna i det treåriga projektet Lärande på arbetsplats i Norden hölls i Färöarnas huvudstad Torshavn den 19 och 20 maj Representanterna från de nordiska länderna möttes av ett Färöarna på allra bästa humör. Det var soligt och bedårande vackert på de annars ofta gråa och vindpiskade öarna. Mötesplatsen hölls på ett hotell en bit upp på bergssluttningen ovanför Torshavn, med en fantastisk utsikt över omgivande berg, dalar och hav. Mötesplatsen inleddes med ett kulturellt inslag, där två färöiska ungdomar framförde färöiska visor. Därefter tog Färöarnas minister för utbildnings-, forsknings- och kulturfrågor, Bjørn Kalsø, till orda. Han konstaterade att om vi ska kunna öka kvaliteten i skolsystemen för våra 25 miljoner nordiska invånare är det nödvändigt att utbyta erfarenheter mellan de nordiska länderna. Kollegor måste kunna träffas för att diskutera idéer och lösningar från andra nordiska länder. Christina Månberg från det svenska Skolverket konstaterade att de svenskar som deltagit vid tidigare mötesplatser flitigt diskuterat lärdomarna från övriga nordiska länder För varje mötesplats lär vi känna fler och fler. Startsträckan blir också kortare för att komma in i intressanta och givande diskussioner med kollegor från övriga Norden. Färöarnas skolsystem förändras i grunden I Torshavn finns elever och 200 lärare på gymnasial nivå. De finns idag i flera skolor, geografiskt spridda över Färöarna och med olika skolkulturer. De ska inom en snar framtid in i ett 1

2 Alla har rätt till utbildning. Jag tror inte arbetsgivare skulle ta in en svag elev med det system som bland annat Färöarna har. gemensamt skolsystem och samlas i ett skolcentrum med en gemensam skolkultur i Torshavns utkanter. Poul Geert Hansen konstaterade att det är den största utmaningen någonsin för det färöiska skolsystemet. Eyðun Gaard, koordinator för Färöarna berättade att även om Färöarna hör till Danmark så har Färöarnas lagting beslutsrätt över sitt skolsystem. Men mycket liknar ändå det danska systemet av historiska skäl och för att lärlingar som vill utbilda sig till t ex murare och grafiker går på yrkesutbildningsskolor i Danmark. På Färöarna ska en lärling ha ett utbildningskontrakt. Utan utbildningskontrakt kan inte lärlingen gå igenom sin prövning och därmed inte få sitt svennebrev eller lärebrev. Det är representanter från arbetslivet som bedömer svenneproven. Lärlingarna får lön från arbetsgivarna, både när de är på arbetsplatsen och när de är i skolan. Arbetsgivarna får tillbaka 75 procent av lönen för den tid eleven är i skolan. Arbetsgivare och löntagare spelar nyckelroller i organisationen Arbetsmarknadens parter spelar en stor roll i det färöiska skolsystemet. Det finns en rådgivande kommitté under ministern parallellt med undervisningsministeriet. Den består av en ordförande från ministeriet samt fyra medlemmar från arbetsgivarorganisationer och fyra från löntagarorganisationer. Därutöver finns en professionskommitté, som också har representanter från både arbetsgivare och arbetstagare. Professionskommittén har operativa uppgifter och är därför en operativ organisation. Kommittén fastställer bland annat reglerna för hur lärlingsplatser godkänns, genom att bedöma arbetsplatsernas möjlighet att ge kompetent handledning. De fastställer mål för praktik, yrkesutbildningens innehåll, svenneprov och meritvärdet av utbildningar. De behandlar också klagomål på lärlingsplatser och på lärlingar, med målet att kunna 2

3 hjälpa till att lösa problemen. De tar också fram vägledande informationsmaterial. Nutidens och framtidens utmaningar Arbetsmarknadens parter har både inflytande över vilka utbildningar som ges och över vilken kompetens lärarna behöver. De har tagit initiativ till att starta flera av yrkesutbildningarna på Färöarna och har också representanter i styrelserna på skolorna. Att arbetsmarknadens parter aktivt deltar medför att det skapas en gemensam syn på yrkesutbildningens innehåll och organisation, bättre möjligheter att matcha företagens behov och forum för parterna att föra fram sina synpunkter. Det är en utmaning att hitta en balans mellan att yrkesutbildningarna ger tillräckligt djup kompetens och att de inte blir för smala. En utexaminerad elev måste kunna ta olika arbeten. Det är också viktigt att det finns bra möjligheter till fortbildning, så att det alltid finns möjligheter att hålla kompetensen aktuell. De stora utmaningarna är att få fler ungdomar att välja en yrkesutbildning och att få dem som utbildar sig att stanna på Färöarna att bevara arbetslivets roll i och intresse för yrkesutbildningen att säkerställa tillgången på lärlingsplatser att få samarbetet mellan skolan och lärlingsutbildningarna att fungera bra att etablera mästarutbildningar och certifieringskrav på det tekniska området För att bevara intresset från arbetsmarknadens parter är det viktigt att de får vara med och bestämma. Om politikerna tar alla beslut själva är det förmodligen svårare att engagera arbetsmarknadens parter. En viktig fråga är i vilken utsträckning ekonomiska frågor påverkar eleverna. Spelar det roll om de får lön och i så fall hur stor den är? Får de studiestöd och i så fall på vilka villkor? En annan viktig fråga är vilket värde ett examensbevis har. Behöver eleverna ett sådant för att få jobb? Frågar arbetsgivarna efter det? En deltagare från Norge sa att där har arbetsmarknadens parter bestämt att arbetsgivarna ska fråga efter svennebrev eller motsvarande. En fråga som nämndes var i vilken utsträckning stat, regioner och skolor är villiga att lämna över befogenheter och inflytande över yrkesutbildningens design och utveckling till arbetsmarkna- 3

4 dens parter. Det har man gjort i Danmark och de är väldigt nöjda med sitt system. Lärlingen bidrar positivt sett över hela lärlingsperioden Kvaliteten i lärandet på arbetsplats var en fråga som deltagarna återkom till. Många var också överens om att det är svårt att hitta praktikplatser som kan erbjuda bra handledare. Ari Wolff från Åland trodde att det färöiska och danska systemet med arbetsgivare som anställer lärlingar inte skulle fungera på Åland. Alla har rätt till utbildning. Jag tror inte arbetsgivare skulle ta in en svag elev med det system som bland annat Färöarna har. Jag kommer själv från restaurangbranschen och där är marginalerna så små att det inte finns utrymme att betala för någon som inte gör ett fullgott jobb. Ska det bli bra utbildning och inte billig arbetskraft måste kanske utbildningsanordnaren betala företaget. Det gäller i synnerhet svaga elever, som både har det största behovet av kvalitet i utbildningen och som kanske inte presterar lika bra på jobbet. En annan kommentar var att handledaren måste ha bra kommunikation med resten av företaget, för att veta vilka arbetsmoment som finns i arbetet och vem som är bäst på att lära ut dem. Regina Lamscheck Nielsen från Danmark påpekade att lärlingen blir mer och mer nyttig för arbetsgivaren under lärlingstiden. Även om arbetsgivaren betalar lön, så är det en lägre lön än för en yrkesutbildad anställd. Vanligtvis bidrar lärlingen sammantaget på ett positivt sätt över hela lärlingstiden, som kan omfatta omkring 3 år. Flera deltagare återkom till att en viktig fråga är om det är bra eller dåligt att eleven kostar pengar för arbetsgivaren och var lönenivån ska ligga. Ska arbetsplatser som tar emot svagare elever få mer kompensation, för att även dessa elever ska få en praktikplats? Hur sätter man då priset/lönenivån och vem ska bestämma vilken elev somarbetsgivaren kan få bidrag för? Det finns idéer att hämta från Norge som har byggt upp ett system för detta. En besläktad fråga är vad som händer med de elever som av ett eller annat skäl inte får praktik- eller lärlingsplats. I Sverige har skolan en skyldighet att ta hand om dessa elever. Danmark har inrättat 50 praktikcenter runt om i landet för dessa elever, där skolan har ansvaret för hela yrkesutbildningen och eleverna får flera kortare perioder av verksamhetspraktik. Hur kan skolan och samhället få arbetsgivarna att se frågan kring praktik och lärlingar i ett längre perspektiv och inte bara på kort sikt? Verklighetsnära uppgifter i kärnämnena gynnar svagare elever Vid ett av borden togs frågan upp om gemensamma ämnen som inte är direkt yrkesinriktade kan göras mer yrkesrelevanta och praktiknära? Ett exempel som nämndes var att utgå från praktiska situationer inom yrket i fråga i matematikunder- 4

5 visningen. Flera deltagare ansåg att det finns vinster med det, men också fallgropar. En vinst kan vara att eleverna blir mer motiverade, tycker att undervisningen är mer relevant för dem och lär sig bättre. En fallgrop skulle kunna vara att det gynnar elever som resultatmässigt ligger under genomsnittet mer än elever över genomsnittet. Detta ställer stora krav på skolan och på lärarna genom att det kräver samarbeten mellan lärare i yrkesämnen och övriga ämnen och mer kontakt och återkoppling från eleverna. Som en av deltagarna konstaterade har skolan också som uppgift att fostra eleverna till goda samhällsmedborgare. Handledarna behöver utbildning för att bredda kompetensen Andra frågor som diskuterades var vilken utbildning skolan ska kunna kräva att en arbetsplats ska kunna erbjuda och hur specialiserad en yrkesutbildning ska vara. Det finns ofta många specialiseringar inom ett yrke. Ska skolan satsa på en specialisering inom yrket, eller på att ge en bred utbildning? Ska det vara samma kunskapsmål för den skolförlagda utbildningen och den arbetsplatsförlagda utbildningen? Det vill säga ska skolan och arbetsplatsen arbeta mot samma kunskaps- eller kompetensmål men med olika metoder och verktyg? Eller ska de ge eleven olika kunskaper eller kompetenser? Flera deltagare trodde att det är en utmaning att hitta en lösning på den frågan som passar alla yrkesområden. Men oavsett svaret så bör handledarna få tillräcklig utbildning och/eller rådgivning för att de ska veta vad skolan förväntar av dem. Utveckla värderingssystem för yrkeserfarenhet och ofullständig utbildning Det finns många vuxna som tidigare hoppat av skolan innan de fullgjort en utbildning, men ändå har kompetens och kunnande inom ett yrkesområde. På Färöarna kan personer som kommer tillbaka för utbildning få förkortning av denna med 3 9 månader om de har tillräcklig och relevant yrkeserfarenhet. Det finns också ett nordiskt valideringsnätverk för den typen av frågor. Färöarna arbetar nu med att utveckla ett valideringssystem för kompetensvärdering. Det ska kunna ge människor med få eller inga formella meriter en möjlighet att få en formell yrkeskompetens. Det finns stora samhällsekonomiska vinster att göra. En stor andel av de arbetslösa har ingen kompetensgivande utbildning och de har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Färöarna tänker sig ett system med koordinatorer eller vägledare, som tar hand om personer som saknar formell yrkeskompetens och värderar vilka kompetenser de har. Det kan röra sig om en ofullständig skolgång, andra kurser eller arbete. Skolan ger därefter personen en skriftlig validering. Programråd eller kompetensområden? En fråga som lyftes var hur skolan får branschen att enas om vilka kvalifikationer en utbildning ska ge? Sverige har de senaste åren haft ett system med nationella programråd, som bland annat ska ansvara för det. En svensk deltagare hade funderingar om att modifiera det systemet och eventuellt försöka organisera arbetsgivarna efter kompetensområden istället. Det kanske heller inte ska vara samma system för alla branscher. Flera deltagare gav exempel på att det kan skilja väldigt mycket mellan branscherna hur mycket tid en elev är på praktik. De som går sjöfartsutbildning i Finland och på Åland har exempelvis väldigt mycket praktik. Åland har ett system med yrkesråd, som ska fungera som brobyggare mellan skolan och arbetsgivarna. I Finland kallas dessa yrkesteam. De ska också planera och se till att yrkesprov genomförs. Snabbare summering och slutsatser Formatet på mötesplatserna diskuterades slutligen. Mer tid att utbyta tankar och erfarenheter med kollegor på samma nivå från andra länder efterlystes, gärna med konkreta exempel. För att skapa systematisk kontinuitet i dialogen bör slutsatserna summeras medan mötesplatsen pågår. Deltagarna konstaterade till sist att mötesplatsen bidragit med många intressanta diskussioner om skolutveckling. text och bild: Kim Bergström Läs mer på skolverket.se/yrkesutbildning/lpa eller på 5