Det finns både likheter och olikheter mellan

Transkript

1 Fruktbart första möte om lärande på arbetsplats Den 13 och 14 november arrangerade svenska Skolverket den första i en serie mötesplatser mellan de nordiska länderna om lärande på arbetsplats. På mötet deltog representanter för myndigheter, regioner, arbetslivsföreträdare, skolor och forskare. Mötet var det första i vad som ska bli en serie mötesplatser i de nordiska länderna med målet att öka kvaliteten i lärande på arbetsplats. Projekt är initierat av Nordiska Ministerrådet under programmet Hållbar nordisk välfärd. Det finns både likheter och olikheter mellan de nordiska länderna, och därför mycket att lära av varandra. Men själva lärandeprocessen kan också vara svår, och ett lärande i sig. Fritjof Karlsson, kansliråd på utbildningsdepartementet inledde dagen med att konstatera att när flera parter försöker förstå varandra inträder först olika faser av förvirring. För att kunna förklara sin egen situation måste man först förstå sitt eget utbildningssystem, och det är ganska svårt. Både systemet och personerna som verkar inom det är inbäddade i samhället och i olika föreställningar. Men det är också därför ett internationellt samarbete är så viktigt. Det ger en möjlighet att se sitt eget utbildningssystems styrkor och svagheter med andras ögon. Mötets deltagare konstaterade att de olika ländernas sätt att hantera lärande på arbetsplats speglar ländernas historia. Sverige har i det sammanhanget ingen tradition av lärlingsutbildningar. Kvaliteten på handledare och utbildning Redan själva temat för mötet visade att frågan är oerhört komplex. Målet med arbetet är att höja kvaliteten i det lärande som sker på arbetsplats. Men vad är kvalitet i detta fall? Det kan röra sig om att utbildningen ska locka och intressera elever, att en stor andel av eleverna fullföljer utbildningen, att eleverna blir anställningsbara, att utbildningarna är så generella eller breda att de ger eleverna en möjlighet att byta arbete om de själva vill eller arbetsmarknaden tvingar dem, och det kan innebära att erbjuda eleverna möjligheter till fortsatta studier. Helen Gray, Island. Eyðun Gaard, Färöarna. 1

2 Det danska systemet för lärande på arbetsplats bygger på ett starkt historiskt engagemang från näringslivet i kontinuerlig dialog med statliga institutioner och organ, vilket jag upplever att Sverige försöker frammana nu. En fråga som mötet återkom till var hur skolan kan kvalitetssäkra handledares kompetens och även själva utbildningen. När apl diskuteras i Sverige, så är det ofta tillgången på arbetsplatser som är frågan, inte hur handledning och handledare ska utvecklas och hur skolan ska säkerställa att de håller tillräcklig kvalitet. Andra nordiska deltagare konstaterade också att de elever som går lärlingsutbildningar ibland får göra ett jobb på sina arbetsplatser, de får inte en utbildning. Detta var en fråga som många av de övriga nordiska länderna också brottades med. En representant för den svenska byggindustrin tyckte att en viktig fråga är att höja statusen för handledarna. Det måste bli ett tydligt uppdrag och en egen profession. Bodil Regårdh, Åland. Arbetsmarknadens parter måste vara engagerade Islands Helen Gray tyckte att hon förstått att det är ett vanligt problem för svenska skolor att hitta praktik- och lärlingsplatser för elever. Men vad beror det på? Beror det på att företagen är ovilliga att ta emot elever? Eller beror det på att skolorna tar in fler elever än de vet att det finns praktik- eller lärlingsplatser för? Samtidigt finns det goda exempel även från Sverige på att ett aktivt samarbete mellan skolan och näringslivet kan ge väldigt goda resultat. Josefine Larsson från IF Metall och Josefin Grahn från Teknikföretagen pekade på exemplet Teknikcollege. Inom Teknikcollege samarbetar arbetsgivare med fack och utbildare och kommuner för att säkra de lokala och regionala arbetsgivarnas framtida tillgång på kvalificerad arbetskraft. En intressant aspekt av just Teknikcollege är att det har startats utan inblandning från staten, för att parterna såg ett behov. Fler av de tillresta mötesdeltagarna påpekade att det Sverige nu försöker göra är att höja kvaliteten på det arbetsplatsförlagda lärandet genom insatser och styrning från staten. I flera av de andra nordiska länderna har staten en annorlunda roll. Det danska systemet för lärande på arbetsplats bygger på ett starkt historiskt engagemang från näringslivet i kontinuerlig dialog med statliga institutioner och organ, vilket jag upplever att Sverige försöker frammana nu, sa Danmarks Regina Lamscheck-Nielsen. Uppifrån och ner eller nedifrån och upp? I Sverige är utbildningen huvudsakligen förlagd till skolorna. På skolförlagda yrkesförberedande program ingår 15 veckor arbetsplatsförlagt lärande, apl. På lärlingsutbildningarna ska minst hälften av utbildningen genomföras på en arbetsplats. Förhållandet mellan skolförlagt och arbetsplatsförlagt lärande varierar en hel del mellan de nordiska länderna. En fråga som kom fram i diskussionerna under mötet var i vilken utsträckning det arbetsplatsförlagda lärandet är en fråga som ska lösas nationellt. Sverige har tagit ett brett grepp för att systematiskt angripa problemet. I några andra nordiska länder är det en fråga för de direkt berörda företagen och skolorna. Det svenska systemet verkar vara skolbaserat och statsstyrt, medan det färöiska är verksamhets- 2

3 baserat och där arbetsmarknadens parter styr mycket av innehållet i utbildningarna. Många av de nordiska representanterna hade en liknande syn, att de svenska yrkesutbildningarna var för skolbaserade och för skolstyrda. På Island har vi olika system för olika branscher. Det finns inte ett system eller en modell, på det sätt Sverige verkar arbeta. Flera av de andra nordiska länderna har system där eleven är anställd under sin lärlingstid. I Danmark går eleven en grundutbildning på en yrkesskola som varierar i längd och form beroende på den enskilde elevens tidigare lärande. Eleven blir därefter anställd på en arbetsplats under hovedforløbet där eleven växlar mellan ett antal praktikplatser och korta skoltider. Målet är att det ska finnas kontrakt som beskriver vad eleven ska göra, vilket ger ett formellt ansvar till arbetsgivaren. Uppfinn inte hjulet igen För mig verkar det som om Sverige arbetar med samma frågor och överväganden som vi gjorde , sa Regina Lamscheck-Nielsen. Det gör att jag tror att det finns mycket i det danska systemet för lärande på arbetsplats som Sverige kan hämta inspiration från när det gäller att förbättra det svenska systemet. Hon vill också varna för att vi i Norden uppfinner hjulet igen. Det finns många goda exempel och många som gärna delar med sig av sina erfarenheter runt om i Europa, även i små länder. Det är egentligen bara att sträcka ut handen så finns det väldigt mycket kunskap att hämta. Lärandet i skolan och lärandet på arbetsplatsen En konsekvens av skillnader i grundsyn är att vissa länder däribland Sverige ser det arbetsplatsförlagda lärandet som en förlängning av skolan, och något som alltså sker inom skolans ramar, medan eleverna i vissa länder är anställda på sina företag. Där ses kanske lärlingarna i relativt stor utsträckning som provanställda, som företagen har en möjlighet att själva forma. Resultat från det svenska lärlingsförsöket pekar också på att det inte är ovanligt att svenska arbetsgivare har den inställningen till lärlingar. I Norge går eleverna normalt i skolan två år och tecknar ett lärlingsavtal för två år. Den totala tiden är alltså 2+2 år. När lärlingstiden är över tar Det svenska systemet verkar vara skolbaserat och statsstyrt, medan det färöiska är verksamhetsbaserat och där arbetsmarknadens parter styr mycket av innehållet i utbildningarna. lärlingen ett certifikat, och detta är den sista examinationen för de fyra årens studier. Kursplanerna för utbildningen i skolan är samordnade med läroplanen för företagsutbildningen. En av dagens föredragshållare som kartlagt lärande på svenska arbetsplatser sa att skolorna tycker att det är svårt att uppfylla lagstiftningens krav på apl. Åtskilliga skolor vill ha tillbaka möjligheten att ha skolförlagd apl. Skolorna hamnar ibland också i svåra gränsdragningsfrågor. För en elev som går Hotell- och turismprogrammet, är en mack där det passerar mycket turister en acceptabel apl-plats? Ibland kan det förmodligen vara det, men ibland är det definitivt inte det. Frågan är vad eleven får göra. Skolan har i många länder begränsad kontroll Sverige är smått unikt i Norden med sin strävan efter att skolorna ska ha kontroll på det arbetsplats- Harriet Bystedt, Finland. 3

4 Regina Lamscheck-Nielsen, Danmark. förlagda lärandet och att systemet ska vara enhetligt mellan alla utbildningar. Island har exempelvis inget enhetligt system för lärande på arbetsplats. Denna del kan i princip vara förlagd när som helst under läsåret, och det kan gälla olika lång tid. Trädgårdsskolan exempelvis har 60 veckor på arbetsplats. Eleverna får skriva dagbok, och sedan får de gå igenom dagboken och se vad de har lärt sig. Finns det luckor så får de göra resten av sin apl på ett eller flera andra företag. När det gäller jordbruksprogrammet så måste eleven göra sin praktik på olika delar av Island för att se hur jordbruk fungerar som har olika förutsättningar. Skolan på Island har ingen egentlig kontrollfunktion när det gäller apl. I Finland kallas lärande på arbetsplats inlärning i arbetet och ingår i varje yrkesinriktad grundexamen med minst 20 studieveckor av 120 (en studievecka motsvarar en arbetsinsats på 40 timmar). Inlärning i arbetet är en målinriktad och handledd utbildning som utvärderas och där utbildningsanordnaren ansvarar för inlärningen i arbetet. Inlärning i arbetet grundar sig på ett skriftligt avtal mellan läroanstalten och arbetsgivaren. Studerande deltar själva i planeringen, utvärderingen och genomförandet av inlärningen i arbetet och läroanstalten svarar för de praktiska arrangemangen. Utbildningsanordnaren ska se till att den studerande får tillräckligt med handledning, stöd och respons. Läraren och arbetsplatshandledaren ansvarar för handledningen av den studerande under inlärningen i arbetet. I Finland finns också en nationell anvisning för utbildning av arbetsplatshandledare. Efter perioden av inlärning i arbetet gör eleven ett yrkesprov. Inte heller i Danmark utövar skolorna någon kontroll över arbetsplatsen. Arbetsplatserna blir godkända på fyra år, och får under den tiden i princip sköta sig själva. Det är arbetsmarknadens parter som godkänner arbetsplatserna. I övrigt har ett antal åtgärder skett i Danmark för att säkerställa ett kontinuerligt utbyte mellan arbetsplatslärande och undervisning i skolan. På skolorna finns det till exempel nya praktikcenter som ska vidareutveckla kvalitetssäkring av praktikperioderna. I många av de andra nordiska länderna så släpper alltså skolan i större eller mindre utsträckning ansvaret för eleven när eleven är på arbetsplatsen. Men det går i princip inte att göra i Sverige i dagsläget. Lagstiftningen i Sverige säger att det är skolan som har ansvaret för utbildningen, och det går inte att komma runt. Satsningar på gång Det saknas egentligen inte handledarutbildningar. Skolan har sina och många branscher har sina. Men det är inte alltid lätt för arbetslivsrepresentanterna att hitta tid för att gå en sådan kurs. Därför kan en kortare introduktionskurs vara ett värdefullt första steg som fler skulle ha tid att gå. Därför arbetar Skolverket med en nationell introduktionsutbildning för handledare. Eftersom det är svårt att få potentiella handledare att ta tid från sitt arbete kommer kursen att vara en e-utbildning, med många korta delmoment. Vissa moment går att genomföra på en kafferast. Den utbildningen ska vara igång höstterminen 2014 och kommer att vara frivillig. En utmaning med exempelvis handledarutbildningar är att det kan ställas ganska olika krav på handledare beroende på vilket yrke de ska handleda i. Handledarkompetensen för en elektriker och en sjuksköterska kan se ganska olika ut. Flera av de andra nordiska länderna har hanterat det genom att helt enkelt låta olika branscher sköta det på det sätt som passar dem. Skolverket arbetar även med en utbildning för apl-utvecklare. Tanken är att dessa apl-utvecklare ska stödja skolans övriga personal. De kan hjälpa rektorn planera och hålla koll på vad som händer på arbetsplatserna, de kan hjälpa lärarna att kartlägga och kvalitetssäkra lärandet, arbeta med samverkan, ordna regionala konferenser, vilket är något det finns en stor efterfrågan på, samt stödja handledarna och de lokala programråden. 4

5 Lärlingar i Sverige en väldigt blandad grupp En stor utmaning för de svenska lärlingsutbildningarna är att de som söker dem är en så heterogen grupp. Det finns å ena sidan elever som är omotiverade, har sociala problem, funktionsnedsättningar som Asperger eller ADHD, och nyanlända, och å andra sidan välmotiverade elever som vet precis vad de vill bli och arbetar målmedvetet mot det. Dels finns det ofta stora problem att hitta bra eller ens hitta lärlingsplatser åt vissa elever. Dels är det inte lätt för skolorna att mot denna bakgrund individanpassa lärlingsutbildningarna. Det handlar heller inte bara om att anpassa för elever som har problem, utan det kan lika gärna handla om att anpassa för de som är duktiga. Ett exempel nämndes om en kvinnlig elev som hade bra betyg i engelska men som ändå var tvungen att läsa engelska på grundskolenivå för att det inte gick att organisera undervisningen på annat sätt. Det finns exempel från andra nordiska länder på att elever kan få individuellt anpassade studieplaner, eller utbildningar där eleven får en basfärdighet inom ett yrke för att bli anställningsbar. Dessa exempel kan säkert Sverige hämta inspiration från. Hur skolan ska motivera omotiverade elever är ett problem Sverige delar med andra länder. Avstamp mot kommande möten Detta första möte innebar ett friskt utbyte av idéer, tankar och beskrivningar av hur de olika länderna arbetar och tänker. Mötesdeltagarna var överens om att det viktigaste resultatet från mötet var att ge de olika ländernas representanter en tydligare grund inför kommande möten. Kunskaperna om andra länders system varierar men är ofta inte så stora. Sammantaget var detta första möte ett tillfälle till lärande om lärande som alla representanter uppskattade. Det kom även fram en del synpunkter om hur mötena ska organiseras för att ge deltagarna maximalt utbyte. Bland annat ville många deltagare ha större utrymme för informella diskussioner. Det finns alla möjligheter att projektet kommer att ge ett mycket värdefullt utbyte av idéer och erfarenheter som alla nordiska länder kommer att tjäna på. Besökarna såg med stor spänning fram emot nästa möte i mars i Norge. text och bild: Kim Bergström Läs mer på skolverket.se/yrkesutbildning/lpa eller på 5