Johan ehn, utbildnings- och kulturminister från
|
|
- Rut Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mötesplats Åland Den 20 och 21 november hölls den femte nordiska mötesplatsen för skolaktörer som en del av projektet Lärande på arbetsplats. Projektet leds och samordnas av Skolverket i Sverige på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Efter mötesplatsen på Åland återstår två mötesplatser, i Finland och i Danmark samt en avslutande konferens i Sverige. Johan ehn, utbildnings- och kulturminister från Ålands landskapsregering inledde den första dagen med att konstatera att yrkesutbildningen är en stor utmaning för alla nordiska länder. Han berättade att det praktiska lärandet diskuteras på nästan varje möte i det Nordiska ministerrådet. Det är också en stor fråga i resten av Europa. Inget land kan kopiera vad ett annat land gör, eftersom alla länder har sina egna unika utmaningar. Men alla kan lära av andra, utbyta erfarenheter och anpassa det som kan passa till det egna systemet. Därför är det nordiska projektet synnerligen viktigt. För att skapa bra yrkesutbildningar måste skolan samarbeta med världen utanför skolan, inte minst med arbetslivet. Johan Ehn påpekade särskilt att det är viktigt att diskussionerna och arbetet förs över partigränserna. Frågan om yrkesutbildningar får inte bli ett slagträ i den politiska debatten. Det krävs lösningar som är långsiktigt hållbara. Måste höja statusen Även på Åland har det blivit svårare att rekrytera ungdomar till yrkesutbildningar. Allt fler vill gå vidare till högre studier. Ett problem kan vara att statusen på de yrken som yrkesutbildningar leder till sjunker. Här har politikerna en uppgift, sa Johan Ehn. Det krävs ett långsiktigt arbete för att höja sta- 1
2 Frågan om yrkesutbildningar får inte bli ett slagträ i den politiska debatten. Det krävs lösningar som är långsiktigt hållbara. johan ehn tusen för yrkesutbildningarna, så vi kan få ungdomar som kan vara stolta över att välja en yrkesutbildning. Men han trodde samtidigt inte att mer teori i yrkesutbildningarna är en bra väg att gå. Han menade att ungdomarna säger precis tvärtom, att de får läsa för mycket teori och tillbringa för mycket tid i skolan. Överhuvud taget tillbringar nordiska ungdomar på yrkesutbildningar mycket tid i skolan. Kanske måste vi tänka lite nytt här, sa Johan Ehn. För att deltagarna skulle få en bakgrundsbild presenterade byråchefen för Utbildningsbyrån Elisabeth Storfors sedan det åländska utbildningssystemet. Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium Åland har ett skolsystem som liknar övriga nordiska länder, med en nioårig grundskola, samt ett antal gymnasieutbildningar. Förhållandevis många ålänningar studerar vidare i Finland eller Sverige. Åland tar också emot en del studerande utifrån, huvudsakligen från Sverige och Finland. Ålands gymnasium är en myndighet som har till uppgift att driva utbildningen i Ålands två gymnasieskolor, Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium. Myndigheten startade sin verksamhet Ålands lyceum driver en allmänbildande gymnasieutbildning med studentexamen som mål, medan Ålands yrkesgymnasium driver yrkesutbildningar med gymnasieexamen som mål. Myndigheten driver även vuxenutbildningar. När myndigheten bildades slogs Ålands handelsläroverk, Ålands hotell- och restaurangskola, Ålands sjömansskola, Ålands yrkesskola och Ålands vårdinstitut ihop till Ålands yrkesgymnasium. Anders Göransson, förvaltningschef på Ålands gymnasium, konstaterade att sammanslagningen har medfört många utmaningar. Det var flera organisationer med bitvis olika kultur och olika storlek som skulle samordnas. Ålands gymnasium har haft en något besvärlig inkörsperiod men börjar nu finna sin form. Ålands lyceum har ca 500 studerande, medan Ålands yrkesgymnasium har ca 700. Idag slutför ca 80 procent av de studerande som börjar gymnasiet det, och ca 73 procent i åldersgruppen år har avlagt en gymnasieexamen. De utbildningsansvariga på Åland vill gärna höja den siffran. Åland, som består av öar, har en lång tradition när det gäller sjöfart och sjöfarten står för ungefär en femtedel av landskapets BNP. Siffran blir den dubbla om exempelvis den del av bankoch försäkringssektorerna som är inblandade i sjöfarten räknas in. Därför är också sjöfartsutbildningen en viktig kugge i det åländska utbildningssystemet. Ålands sjösäkerhetscentrum är en självständig samordningsenhet som planerar, koordinerar och organiserar kurser med inriktning mot sjöfart och de behörighetsgivande utbildningarna. Åland har också ett eget skolfartyg, Michael Sars. Många fåmansföretag gör det svårt att hitta praktikplatser Åland har knappt innevånare och det finns drygt företag. Hälften av alla företag är enmansfirmor och knappt 20 företag har mer än 50 anställda. Det skapar särskilda problem för lärandet på arbetsplats för Åland. Samtidigt sker de flesta nyanställningarna i små företag. Sammantaget gör det att de mindre företagen är avgörande för sysselsättningen på Åland. Som i många andra länder ökar tjänstesektorn, medan de traditionella vinstmaskinerna har problem. De stora tillväxtbranscherna på Åland är företagstjänster, handel, byggnadsverksamhet samt hälsa och skönhet. Landskapet har också en relativt stabil plastindustri. Sjöfartens roll minskar, även om den fortfarande är dominerande i och med att den står för en fjärdedel av alla anställda inom näringslivet. Det är förhållandevis stora förändringar på väg när det gäller lärande på arbetsplatser på Åland. Idag är de studerande minst 6 veckor, men vanligast 10 veckor, på arbetsplats. Från och med 2015 finns planer på att förlänga den tiden till 20 veckor. Anders Göransson, förvaltningschef på Ålands 2
3 gymnasium, konstaterade att det fortfarande är en låg siffra internationellt. Men Åland har många fåmansföretag som har svårt att ta emot studerande, vilket medför särskilda utmaningar för yrkespraktiken. Redan att utöka praktiken till 10 veckor kommer att medföra stora utmaningar. Åland har upplevt samma problem som andra nordiska länder med att det är svårt att intressera företagen för att ta emot studerande. En representant från Åland reflekterade kring att företag det går bra för ofta tycker att de inte har tid att lägga på en lärling, medan företag som det går dåligt för inte har råd. Företag som varken går för bra eller för dåligt är svåra att hitta. Vissa arbetsplatser kräver också en relativt hög kompetens för att en studerande ska kunna genomföra en arbetsuppgift. Det gäller exempelvis bilreparatörer. Även på Åland har de konstaterat att det är lättare för en studerande att få en praktikplats om denne/denna haft kontakt med arbetsgivaren sedan tidigare. Liksom övriga nordiska länder har Åland haft problem med att arbetsgivare har blivit tveksamma till att ta emot fler studerande, när de har mött Åland har många fåmansföretag som har svårt att ta emot studerande, vilket medför särskilda utmaningar för yrkespraktiken. Redan att utöka praktiken till 10 veckor kommer att medföra stora utmaningar. anders göransson någon som av olika skäl inte fungerat på arbetsplatsen. Färöiska och norska representanter funderade kring vilken roll längden på praktiken spelade. Lärlingar på Färöarna har 55 veckor på arbetsplats och i Norge är omfattningen vanligen två år. Då hinner lärlingen bli tillräckligt duktig för att kunna bidra till verksamheten. 3
4 Yrkesutbildning i programform och via läroavtal Yrkesutbildningarna bedrivs som skolbaserad utbildning eller tillsammans med arbetsgivare via så kallade läroavtal. Ett läroavtal innebär att lärlingen är anställd av en arbetsgivare och får göra kvalificerade arbetsuppgifter samtidigt som den lär sig yrket. Läroavtalsutbildningen följer en utbildningsplan som i stor utsträckning motsvarar den skolbaserade utbildningens plan, men som är anpassad till det kunnande arbetsplatsen kan erbjuda. Lärlingarna har samma rättigheter och skyldigheter som andra på arbetsplatsen, inklusive lön under den tid de arbetar. Den arbetsplatsförlagda utbildningen står för ungefär tre fjärdedelar av tiden, medan resterande fjärdedel är teoretisk undervisning. Lärlingen får en handledare från arbetsplatsen, som ska fungera som utbildare där. Läroavtalsvarianten kan användas för alla gymnasieutbildningarna. Inom exempelvis vårdutbildningen är det vanligt både med skolbaserad utbildning och läroavtalsutbildning. Kraven är att lärlingen ska ha fyllt 15 år och ha fullgjort läroplikten. Man kan fullgöra läroplikten antingen genom att genomgå grundskolan, vilket innebär att ha erhållit ett godkänt avgångsbetyg eller efter 10 år. Om man inte klarar utbildningen i grundskolan med godkända vitsord fullgör man läroplikten det år när man fyller 17 år. Utbildningsformen passar både unga och vuxna, men är mest vanligt förekommande bland vuxna. Utbildningen är likvärdig den som sker i skolbaserad utbildning på skolorna. Även på Åland har de konstaterat hur viktigt det är med en bra handledare, som är väl insatt i vad utbildningen ska innehålla. Handledaren på arbetsplatsen ansvarar för att var 4:e månad göra en skriftlig utvärdering av lärlingens utbildning på arbetsplatsen. Efter varje examensdel ska lärlingen erbjudas ett examenstillfälle. Det är handledaren som ger slutomdömet, men den studerande får också ett betyg från examenskommissionen. Examinationen sker oftast i form av fristående examen via examenskommissionen. Ålands gymnasium betalar för den teoretiska utbildningen, för resor med billigaste färdsätt, logi och övriga kostnader. De teoretiska delarna av utbildningarna är ofta förlagda till det finska fastlandet. 4
5 Yrkesutbildning för studerande med särskilda behov På Åland finns även en yrkesinriktad specialundervisning för studerande med särskilda behov. Den finns inom programmen Hotell, restaurang och café Fastighetsskötsel Yrkesträningsprogrammet I alla programmen ingår lärande på arbetsplats, men bara med några veckor per år. De studerande har alltid en assistent med sig på arbetsplatsen. Zenita Gustavsson, lärare på Ålands yrkesgymnasium, konstaterade att det är svårt att hitta praktikplatser för de studerande under så korta tider. De har även sett att det är lättare för studerande att få praktik på ett företag de haft kontakt med tidigare. Att det åländska näringslivet består av så många fåmansföretag är ett särskilt problem för studerande med särskilda behov. Fåmansföretagen vågar ofta inte ta emot dem. De frågar om de kan arbeta självständigt, annars vill de ha en lärare med på arbetsplatsen. Under utbildningen utvecklas de studerandes självförtroende och assistentens närvaro trappas ner under det tredje året. Ofta har arbetsgivaren insett att problemen inte är så stora som befarades. En norsk deltagare berättade att vissa arbetsplatser säger att de kan ta emot lärlingar med särskilda behov, medan andra arbetsplatser har så höga krav på sina lärlingar att de inte kan ta emot någon. Samme norske deltagare konstaterade också att dessa elever har svårt att få jobb efter sin gymnasieexamen, vilket gör att problemet kanske är ett annat än att de inte får sin examen. Bedömning av lärande i arbetet Yrkeslärarna Anita Karlsson och Annika Måtar pratade om bedömning av lärande i arbetet inom social- och hälsovårdsbranschen. Ålands yrkesgymnasium har nyligen infört ett nytt system för att bedöma studerandes yrkeskunskaper genom ett antal yrkesprov. De studerande på varje program får göra ett yrkesprov inom varje examensdel. Studerande inom social- och hälsovårdsprogrammen gör tre prov under de första två åren, då alla läser samma kurser. Sedan gör de ytterligare två prov under det sista året, när de har valt någon av de nio specialiseringar som finns att välja på. Yrkesproven är enbart praktiska och innehåller ingen teori. Ett stort skäl till yrkesproven är ett önskemål från arbetslivet att få vara med och bedöma de studerande, berättade Anita Karlsson. De olika utbildningarna har också yrkesråd som består av representanter för arbetsgivare, skolan och de studerande. Yrkesråden granskar bland annat yrkesprov och utser examinatorer. Andra program har ett liknande system med yrkesprov. Men många utbildningar har fortfarande proven på skolan. Det är något den åländska skolan måste jobba med, sa Anita Karlsson. Proven bedöms av handledaren, läraren och den studerande. Proven har givna mål som den studerande ska uppfylla och det finns flera betygsgrader. Handledaren, läraren och den studerande bedömer tillsammans den studerandes praktiska kunnande. Där ingår att ta hänsyn till hur komplex situation varit och hur självständig den studerande varit. Situationen kan påverka bedömningen av vad den studerande faktiskt gjorde. Det gäller särskilt inom utbildningen Social- och hälsovård. En viktig funktion för läraren är att göra det tydligt för den studerande vad hon eller han ska visa. Den studerande kan egentligen inte påverka sitt eget betyg, men att den deltar gör att det går att få en bild av hur bra den studerande är på att reflektera över sitt eget arbete, vilket i sin tur kan påverka betyget. Det så kallade slutvitsordet för varje prov bestäms efter en diskussion. Det är alltså ingen form av sammanräkning av delarna i provet. En utmaning när det gäller bedömningarna är att bedömarna ofta gått sin egen utbildning för ganska länge sedan och kanske i ett annat land, som Sverige. De brinner också ofta för olika delar av yrket. Miljön de studerande varit i kan också skilja kraftigt. Ändå ska de bedömas för samma saker, på ett likvärdigt sätt. Annika Måtar, som är yrkeslärare inom utbildningen Social- och hälsovård, konstaterade att det för deras studerande exempelvis kan handla om att den studerande gjort sin praktik på ett stort sjukhus, med riktigt sjuka människor och avancerad teknik, eller i hemmet med någon som egentligen inte är särskilt sjuk och nästan utan teknik. Ända ska de visa prov på samma färdigheter och bedömas likvärdigt. Det är inte helt lätt. 5
6 det [hade] under 2013 varit extra svårt att hitta praktikplatser åt alla. Ett skäl är att den finska handelsflottan minskar. Men genom att förhandla fram att alla landskapets färjor kunde räknas som skolfartyg så löste vi det. lasse selander För att lösa detta inom social- och hälsovård så delade de upp yrkesprovet i två områden, ett kliniskt och ett vårdande. Den kliniska delen rör sjukvårdstekniska färdigheter som är ganska lätta att bocka av. Det provet kan göras där den studerande vill. För det vårdande yrkesprovet ska den studerande agera vårdare för minst tre patienter under tre dagar. De ska då planera och motivera sina vårdinsatser. Resultatet av det nya systemet med yrkesprov har visat att lärarna måste hjälpa de studerande att bli bättre på att visa vad de kan. Flera deltagare tyckte sig se en trend att bedömningen mer och mer flyttar ut på arbetsplatserna och att arbetsgivarna får ett ökande ansvar för detta. Det innebär att det blir allt viktigare ett utbilda arbetsgivarna i utbildningens kompetensmål. Praktiskt kunnande viktigt inom sjöfarten Sjöfarten är Ålands viktigaste näringsgren. Det är också ett yrkesområde där det praktiska kunnandet spelar väldigt stor roll. Därför finns också mycket åländsk erfarenhet om lärande på arbetsplats inom just sjöfartsutbildningen. Lasse Selander från Ålands yrkesgymnasium pratade om Lärande i arbetet inom sjöfartsbranschen. En egenhet för just sjöfartsutbildningen är att all utbildning i hela världen i grunden styrs av samma internationella regler. Det finns också en gemensam bok för dokumentation av de studerandes praktikperioder On board training record book. Färöarna och Norge har också många elever som utbildar sig för fartygsyrken. Men utbildningarna är där organiserade på andra sätt. På Färöarna finns det två skilda utbildningar, en mot navigation och en mot maskinteknik. I Norge är fartygsutbildningarna specialiseringar av de vanliga gymnasieutbildningarna. För att få jobba inom sjöfartsbranschen måste en elev få ett bevis, ett behörighetsbrev. Det räcker inte med ett avgångsbetyg. Många behörighetsbrev är nationella, medan andra är internationella. De som går utbildningen jobbar sedan inte bara på fartyg, utan kan exempelvis också jobba på off shore-plattformar. Det gäller särskilt de som går inriktningen mot fartygselektriker. Andra yrkesområden är sannolikt på väg, som arbete på vindoch vågkraftparker. Sådana förändringar kan också medföra att utbildningen behöver anpassas. Vissa gör praktik i USA Den första delen av den åländska utbildningen är gemensam, den så kallade vaktmansutbildningen. Den pågår 25 studieveckor och då ingår 10 veckor handledd praktik. År två och tre ingår ytterligare praktik, där omfattningen varierar mellan programmen, från ytterligare 10 veckor till ytterligare 28 veckor. Alla studerande har en namngiven handledare på arbetsplatsen. Den officiella handledaren är ett befäl, medan de som sköter den praktiska handledningen kan vara manskap. Lasse Selander berättade att det kan bli kulturkrockar om handledaren har en annan kulturell bakgrund än den studerande, i synnerhet om den studerande är en kvinna. Då kan skolan behöva gå in och stödja den studerande. Men det är ovanligt att det behövs. En del studerande flyger till Medelhavet och några ända till USA för att göra sin praktik. Lasse Selander konstaterade att det är en utmaning att skicka åringar på sådana resor. Rederierna sponsrar för det mesta detta. Rederierna i Finland är med och arrangerar praktikplatser via en gemensam organisation. Ålands yrkesgymnasium har också ett mycket gott samarbete med Förbundet Ålands sjöfart, som bland annat hjälper till med rekrytering av nya studerande via diverse projekt. Lasse Selander berättade att det under 2013 varit extra svårt att hitta praktikplatser åt alla. Ett skäl är att den finska handelsflottan minskar. Men genom att förhandla fram att alla landskapets färjor kunde räknas som skolfartyg så löste vi det. 6
7 Utöver praktiken jobbar de studerande med många praktiska färdigheter även i skolan. År 3 avslutas med en ganska lång praktikperiod för att öka deras möjlighet till arbete. Lasse Selander konstaterade att de egentligen behöver mer praktik, men det är svårt att åstadkomma. Projekt tillsammans med näringslivet Anna-Lena Groos från Ålands yrkesgymnasium beskrev hur gymnasiet arbetar med praktisk undervisning i företagsekonomi i samarbete med näringslivet. Det handlar inte om traditionell praktik, utan är ett annat sätt för studerande att komma i kontakt med hur det faktiskt är att arbeta med företagsekonomiska yrken. Arbetet sker i projekt, som ska låta de studerande använda de teoretiska kunskaper de skaffat sig. Det kan handla om olika undersökningar, marknadsplaner, kampanjplaner, analyser och utvecklingsförslag. Ofta handlar det om beställningsprojekt åt externa kunder. Lärarna och de studerande märkte att kunderna ganska ofta inte visste riktigt vad de egentligen ville ha. Det ledde till att de studerande fick arbeta mer med kommunikation än skolan ursprungligen räknat med. Anna-Lena Groos berättade att de stött på samma typer av utmaningar som inom mer traditionellt lärande på arbetsplats. Hur ska lärarna bedöma vad de studerande lärt sig under ett projekt hos en extern kund? Hur passar man in långa projekt i den övriga skolplaneringen? Fördelarna för de studerande är att de får värdefulla meriter, bra kontakter, att de lär sig vad som fungerar och inte fungerar med att arbeta i grupp och att de får lära känna sig själva, sina styrkor och svagheter. De studerande får också se hur det fungerar i det verkliga arbetslivet, att det ibland är svårt att veta vad som ska göras och att saker ibland inte blir gjorda även där. De får också se att företagen ibland saknar kompetens och fundera över i vilken utsträckning kunden alltid har rätt. Sammantaget gör det dem mer anställningsbara och bättre rustade för att ge sig in i arbetslivet. 7
8 De studerande får starta egna företag Ung företagsamhet, UF, är ett annat sätt för studerande att få erfarenheter av att arbeta med arbetslivet. Ung företagsamhet är en del av en enorm organisation, där konceptet grundar sig på idéer från den internationella organisationen Junior Achievement Worldwide, JAW, som har över hundra medlemsländer runt om i världen. År 2013 var cirka personer på ett eller annat sätt involverat i UF i Finland. De studerande får starta ett så kallat UF-företag. Oftast har de ett eget företag eller så har två studerande ett företag tillsammans, sällan i större grupp. UF-företagen fungerar som riktiga företag och erbjuder sina kunder produkter och tjänster. Målet är att de studerande under studietiden ska lära sig arbetslivsfärdigheter, en företagsam attityd och ett företagsamt verksamhetssätt. Skolan engagerar sig mycket i att de studerandes företagande ska fungera, men ytterst är det UF-organisationen som står för ansvaret. Daja Rothberg från Ålands yrkesgymnasium berättade att UF-företaget kan betyda väldigt mycket för den studerandes utveckling. Många av de studerande som vinner tävlingar för sina företag trodde inte på sig själva som företagare innan. Det är också en värdefull erfarenhet att ha varit med om att starta, driva och lägga ner ett företag, oavsett om det gått bra eller dåligt med själva företaget. Hon tyckte att UF fungerar jättebra som lärande på arbetsplats. Företagandet är på riktigt och de studerande tycker generellt att det är väldigt roligt och givande. Branschorganisationen Ålands näringsliv har i sin tur startat Ungt entreprenörskap, som är en breddning av Ung företagsamhet. Ungt entreprenörskap riktar sig även till elever i grundskolan och arbetar bland annat med konceptet sommarlovsentreprenörer, som syftar till att stimulera ungdomar till att utveckla sina entreprenöriella egenskaper genom att låta dem driva ett företag som sommarjobb. Målgruppen är i första hand elever och studerande i åldern år. Målet med Ungt entreprenörskap är att skapa en bättre samverkan mellan skolan och näringslivet på Åland, och att utveckla åländska ungdomars kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap. Ett slutmål är givetvis att skapa nya företag på Åland, hitta nya branscher och nya tillväxtföretag och därmed nya arbetstillfällen. Aktuellt tema bedömning av lärande på arbetsplats I slutet av den första dagen turades länderna om att berätta om hur och med vilken utgångspunkt lärande på arbetsplats bedöms och värderas liksom vilka modeller som används för den slutliga bedömningen av den studerandes kunskaper och färdigheter. Idé- och erfarenhetsutbytet var intensivt. Under mötesplatsens andra dag besökte deltagarna bland annat Ålands yrkesgymnasium och sjöfartsutbildningen. text och bild: Kim Bergström Läs mer på skolverket.se/yrkesutbildning/lpa eller på 8
Mötesplatsen inleddes med ett kulturellt
Lärande på arbetsplats tredje mötesplatsen på natursköna Färöarna Den tredje av mötesplatserna i det treåriga projektet Lärande på arbetsplats i Norden hölls i Färöarnas huvudstad Torshavn den 19 och 20
Läs merFastställda läroplansgrunder för yrkesinriktad specialundervisning
Dokumentnamn Nr Sidnr BESLUT 82 U2 1 (5) Datum Dnr 19.6.2012 ÅLR 2012/5830 Styrelsen för Ålands gymnasium Hänvisning LL (2011:13) om gymnasieutbildning Kontaktperson Överinspektör Bodil Regårdh Ärende
Läs merDet finns både likheter och olikheter mellan
Fruktbart första möte om lärande på arbetsplats Den 13 och 14 november arrangerade svenska Skolverket den första i en serie mötesplatser mellan de nordiska länderna om lärande på arbetsplats. På mötet
Läs merFörhållandet mellan mästare och lärling
Fjärde nordiska mötesplatsen på Island Den 25 och 26 september hölls den fjärde mötesplatsen inom projektet Lärande på arbetsplats som skolmyndigheter från de nordiska länderna turas om att arrangera för
Läs merStöd i skolan. ett sätt att lyckas
Stöd i skolan ett sätt att lyckas Den här foldern är till för dig som har barn i grundskolan. Här kan du läsa om vilka möjligheter som finns för elever som är i behov av stöd, och hur skolorna arbetar
Läs merVarför PRAO och praktik? Samverkan för framtiden
Varför PRAO och praktik? Samverkan för framtiden Möjligheter med prao och praktik! Att ta emot elever på prao och praktik är ett bra tillfälle att ge dem en positiv bild av din arbetsplats och av arbetslivet.
Läs merKOMVUX I ÅTVIDABERGS KOMMUN 2017/2018
KOMVUX I ÅTVIDABERGS KOMMUN 2017/2018 VUXENUTBILDNING KOMVUX I ÅTVIDABERGS KOMMUN Den kommunala vuxenutbildningen i Åtvidaberg består av utbildning i Svenska för invandrare (SFI), Grundläggande vuxenutbildning
Läs merDemokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.
Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens
Läs merVuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen
Vuxenutbildningens förverkligande Att studera som vuxen 1. ALLMÄNT OM FÖRBEREDANDE UTBILDNING OCH FRISTÅENDE EXAMEN Systemet med fristående examen grundar sig på ett nära samarbete med arbetslivet och
Läs merUTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV
UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4
Läs merLotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum
Lotta Naglitsch, Skolverket Föreståndare Lärlingscentrum Lärlingscentrum Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att inrätta ett lärlingscentrum. Målet är fler gymnasiala lärlingar och ökad kvalitet i
Läs merGymnasieskolan och småföretagen
Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad
Läs merMånga vinster med väl fungerande LPA
SLUTKONFERENS Många vinster med väl fungerande LPA Den tredje december arrangerade Skolverket slutkonferensen i projektet Lärande på arbets plats i Norden, som drivits på uppdrag av Nordiska ministerrådet.
Läs mer1. När och hur har du lärt dig ett nytt språk senast? 2. Kommer du ihåg hur lång tid det tog innan du började kunna kommunicera på det nya språket?
1. När och hur har du lärt dig ett nytt språk senast? 2. Kommer du ihåg hur lång tid det tog innan du började kunna kommunicera på det nya språket? 3. Kan du fortfarande kommunicera på det språket? 4.
Läs mer2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,
1 of 8 21/03/2011 11:29 Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1998» 6.11.1998/811 6.11.1998/811 Beaktats t.o.m. FörfS 203/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Förordning
Läs merUtbildningsutredningen 2005
0/27 Utbildningsutredningen 2005 Richard Palmer & Jouko Kinnunen 1/27 Projektets huvudsyften: 1) att kartlägga och analysera det nuvarande utbildningsbehovet hos på Åland boende individer (åldern 17-60
Läs merÅTVIDABERGS KOMMUN. VUXENUTBILDNING
VUXENUTBILDNING I ÅTVIDABERGS KOMMUN VUXENUTBILDNING VUXENUTBILDNING I ÅTVIDABERGS KOMMUN Den kommunala vuxenutbildningen (Komvux) i Åtvidaberg består av utbildning i Svenska för invandrare (SFI), Grundläggande
Läs merBetyg. Anvisningar för upprättande och utfärdande av betyg för grundexamen med yrkesinriktning samt betygsmodeller. Utbildnings- och kulturavdelningen
Bilaga, 87 U2, 11.5.2017, ÅLR 2016/2589 Betyg Anvisningar för upprättande och utfärdande av betyg för grundexamen med yrkesinriktning samt betygsmodeller Utbildnings- och kulturavdelningen Fastställda
Läs merFör unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända
För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola
Läs merSkapande i en kreativ miljö HANTVERKSSPROGRAMMET FLORIST FASHION DESIGN FRISÖR HÅR- OCH MAKEUPSTYLIST
Skapande i en kreativ miljö HANTVERKSSPROGRAMMET FLORIST FASHION DESIGN FRISÖR HÅR- OCH MAKEUPSTYLIST FLORIST Är du estetiskt lagd och vill arbeta praktiskt med skapande och kreativitet? Då är August Kobbs
Läs merSvensk Gymnasielärling
Med full fart på lärlingssidan behöver vi inte prata om enkla jobb. Carl Bennet Industriman med lärlingslön - en möjlighet för alla. Och den ljusnande framtid är vår. De bekanta orden har flertalet generationer
Läs merL A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning
PARALLELLTEXTER Datum 200X-XX-XX Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag Validering i gymnasieskolor Landskapsregeringens lagförslag nr x/200x-200x INNEHÅLL L A N D S K A P S L A G om ändring
Läs merLÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande
Läs merB.1.3.1-2 ALLMÄNNA VALIDERINGSPRINCIPER VID HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND instruktioner och exempel
Sida 1 av 16 B.1.3.1-2 Allmänna kurser Tidigare avlagda högskolestudier/poäng Finska som modersmål eller fullständigt tvåspråkig Tidigare skrivit examensarbete, Bachelor eller Masterexamen Kan valideras
Läs merBARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET
Leder till jobb inom ett socialt arbete Vi älskar att arbeta med människor BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET Vill du jobba med människor? Kanske som väktare, personlig assistent, stöd i boende, daglig verksamhet
Läs merEn mer flexibel gymnasieskola
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2837 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) En mer flexibel gymnasieskola Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en
Läs merFör barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända
För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk
Läs merStyrelsemöte Protokoll 6/2016
Föredragningslista 18.05.2016 71 Inledning 72 Kallelse och beslutförhet 73 Val av protokolljusterare för dagens möte 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 Information från polismyndigheten Läroplan
Läs merMer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet
Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet Synvinklar utifrån arbetslivssamarbete Utbildning som ordnas på arbetsplats Läroavtalsutbildning Utbildning som grundar sig på utbildningsavtal Samarbetsskyldighet
Läs merGymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket
Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket Rätt förutsättningar och rätt förväntningar Utgångspunkt i Gy 2011 Exempel på problematik, diskussioner
Läs merÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING Allmänna övergångsbestämmelser för yrkesutbildning och avläggande av yrkesexamen Från ingången av 2018 De utbildningsanordnare
Läs merVi matchar arbetskraft med arbetsplats.
Vi matchar arbetskraft med arbetsplats. Framtidens arbetskraft finns här. Idag är matchningen på arbetsmarknaden under all kritik. Arbetsgivarna i flertal branscher skriker efter kompetens. Ungdomarna
Läs merFINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan
FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER Arbete nära människan SuPer Närvårdarens och primärskötarens eget förbund Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer är Finlands största fackförbund
Läs merUtbildning för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merFristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen
Fristående examina Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen Information om fristående examina kan du få av de läroanstalter som arrangerar examina på arbetskraftsbyråerna
Läs merInformation om utbildningarna vid Ålands yrkesgymnasium 2014-2015
Information om utbildningarna vid Ålands yrkesgymnasium 2014-2015 Närvårdare Social och hälsovård * Den som gått utbildningen blir närvårdare. * De två första åren består av gemensamma grundstudier. *
Läs merYRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9
YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9 MOTION YU 1 Byggnads Örebro-Värmland Våra arbetplatser blir mer och mer internationella. Det är oerhört viktigt våra medlemmar får den kompetenshöjning som krävs
Läs merBeslut: Förslaget omfattades.
ÅLANDS GYMNASIUM PROTOKOLL 26.4.2011 Styrelsemöte 7/2011 Plats Paf:s lokaler Tid 15.30 17.00 Närvarande Jesper Eliasson, ordförande Inger Rosenberg-Mattsson, viceordförande Tony Asumaa Karin Holmberg Anita
Läs merGymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011
Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande Gymnasieskola 2011 Gymnasial lärlingsutbildning Två vägar mot samma yrkesexamen. Gymnasial lärlingsutbildning är en utbildning inom ett yrkesprogram
Läs merNy kompetens genom läroavtal
Ny kompetens genom läroavtal Erfarenheter och behov hos EK:s medlemsföretag Finlands Näringsliv Ny kompetens genom läroavtal Erfarenheter och behovhos EK:s medlemsföretag VAD ÄR LÄROAVTALSUTBILDNING? TRE
Läs merOPEN DAY SAMARBETE MED ARBETSLIVET
OPEN DAY SAMARBETE MED ARBETSLIVET Kvalitativ yrkesutbildning sker i ett mångsidigt samarbete med arbetslivet och samarbetets betydelse kommer att öka i den nya yrkesutbildningen. Vår strävan är att genom
Läs merPÅ GÅNG I MARS. Information från den gymnasiala yrkesutbildningen för vuxna Nr 1. februari 2011. Trevlig läsning! Tina Arekvist Lundell, rektor
Yrkesvux - en gymnasial yrkesutbildning för vuxna Välkommen till Yrkesvux digitala nyhetsbrev! I detta nummer kan du läsa om till vem Yrkesvux riktar sig och vad utbildningsnämndens ordförande tycker om
Läs merHALMSTAD GYMNASIESKOLA
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Hotell- och turismprogrammet Hotell och konferens Barn- och fritidsprogrammet Pedagogiskt arbete Restaurang och livsmedelsprogrammet Kök och servering Bageri och konditori Handels-
Läs merGymnasiearbetet. 27 mars Eva Ekstedt Salzmann, Skolverket
Gymnasiearbetet 27 mars 2015 Eva Ekstedt Salzmann, Skolverket Mål för gymnasiearbetet För gymnasiearbetet finns mål men varken ämnesplan eller kunskapskrav Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd
Läs merÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2011 Nr 75 Nr 75 LANDSKAPSFÖRORDNING om gymnasieutbildning Utfärdad i Mariehamn den 23 juni 2011 Med stöd av 8, 9, 10 och 34 landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning stadgas
Läs merAvlagda examina på gymnasialstadie- och högre nivå på Åland år 2006
Kenth Häggblom Utbildning 2007:1 Tel. 018-25497 13.03.2007 Avlagda examina på gymnasialstadie- och högre nivå på Åland år 2006 Totalt utexaminerades 386 personer från de åländska läroinrättningarna på
Läs merSkola arbetsliv i samverkan i Leksand.
Nyhetsbrev September 2013 Skola arbetsliv i samverkan i Leksand. September månad har varit en spännande månad när det gäller skola-arbetslivsarbete här i vår kommun. Skola-arbetslivsgruppen har haft sitt
Läs merYrkesutbildning i Sverige;
Yrkesutbildning i Sverige; vart är vi på väg Seminarium Köpenhamn 23 september 2009 1 Yrkesutbildning i Sverigeen tillbakablick 1846 Skråväsendet upphör, näringsfrihet införs och hantverksföreningar bildasutbildningsfrågor
Läs merHandledarguiden. Dokumentation och tips till våra handledare om arbete med APL och elever.
Handledarguiden Dokumentation och tips till våra handledare om arbete med APL och elever. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning. Till handledare APL - Arbetsplatsförlagt lärande Goda skäl till skolkontakt
Läs merAvlagda examina på gymnasialstadie- och högre nivå på Åland år 2005
Kenth Häggblom Utbildning 2006:2 Tel. 01825497 22.05.2006 Avlagda examina på gymnasialstadie och högre nivå på Åland år 2005 Totalt utexaminerades 375 personer från de åländska läroinrättningarna på gymnasialstadienivå
Läs merMinnesanteckningar Regional Styrgrupp
Minnesanteckningar Regional Styrgrupp 16-11-22 Närvarande: Namn Organisation Representerar Caroline Eklöf Fagerlund Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Annette Källström Tierps kommun Utbildare Helena
Läs merArbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland
Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland Nordiskt seminarium 21.9.2011 Heidi Backman Regeringsprogrammet 2011- Inom all utbildning betonas kontakter till arbetslivet och fostran till
Läs merUtbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det
Läs merInformation. till Handledaren ett stöd i handledarrollen
Information till Handledaren ett stöd i handledarrollen Inledning Totalt finns det tre olika former av praktik; Prao, som är för eleverna på högstadiet, APU (Arbetsplatsförlagd Utbildning) som ingår i
Läs merFörsta jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.
Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes
Läs merUng Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10
Ung Företagsamhet Dalarna Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Program 09:00 Presentation Introduktion av UF Kaffe Affärsidé Grupp/UF-företag Affärsplan Lunch Driva Avveckla Kaffe UF-lärarrollen Avslutande
Läs merSå väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen
Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen En undersökning av Studentum om val till högskola och Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan
Läs merFörsta dagen ägnades åt idé- och erfarenhetsutbyte
Mötesplats Finland Den 12 13 mars hölls den sjätte i raden av de nordiska skolmyndigheternas Mötesplatser. Platsen var denna gång Finland och Helsingfors och deltagarna samlades under två soliga men kalla
Läs merVerksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning
Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare
Läs mer185 Inledning Ordförande Sture Skogberg öppnade mötet och hälsade alla välkomna.
Protokoll 19.11.2012 Styrelsemöte 17/2012 Plats Ålands gymnasium, Neptunigatan 21 Tid 18.30 20.45 Närvarande Sture Skogberg, ordförande Anita Husell-Karlström, viceordförande Stig Grönlund Annika Karlsson
Läs merSTARTENKÄT Enkäten görs senast inom en månad från det att den personliga utvecklingsplanen för kunnandet har godkänts.
STUDERANDERESPONSFRÅGOR 2018 1(6) Svarsskala: (5) helt av samma åsikt (4) delvis av samma åsikt (3) delvis av samma åsikt och delvis av annan åsikt (2) delvis av annan åsikt (1) helt av annan åsikt STARTENKÄT
Läs merJosefin Husell Ildikó Stormbom Marcus Koskinen-Hagman Inger Rosenberg-Mattsson
PROTOKOLL 23.4.2012 Styrelsemöte 7/2012 Plats Ålands gymnasium, Neptunigatan 21 Tid 18.30 21.05 Närvarande Studeranderepresentant Lärarrepresentanter Kallade Föredragande Meddelat förhinder Sture Skogberg,
Läs merAvlagda examina på gymnasialstadie- och högre nivå på Åland år 2008
Kenth Häggblom/Gerd Lindqvist Tel. 018-25497 Utbildning 2009:1 10.2.2009 Avlagda examina på gymnasialstadie- och högre nivå på Åland år 2008 Totalt utexaminerades 458 personer från de åländska läroinrättningarna
Läs merBeslut: Förslaget omfattades
PROTOKOLL 8.12.2011 Styrelsemöte 18/2011 Plats Ålands hotell- och restaurangskola Tid 18.00 21.00 Närvarande Jesper Eliasson, ordförande Karin Holmberg Anita Husell-Karlström Pernilla Söderlund Ulf-Peter
Läs merPROGRAMRÅDSGUIDEN. Elbranschens Centrala Yrkesnämnd 2010 03 02
PROGRAMRÅDSGUIDEN ett hjälpmedel till dig i programrådet när du, och vi gemensamt, ska bevaka våra intressen i elteknikbranschen Elbranschens Centrala Yrkesnämnd 2010 03 02 Som ledamot i våra programråd
Läs merKVALITETSKRITERIER FÖR GYMNASIEUTBILDNING
HÄSTNÄRINGENS KVALITETSKRITERIER FÖR GYMNASIEUTBILDNING Y RKESNÄM N D Kvalitetskriterier för gymnasieutbildning BAKGRUND För att kunna bedöma såväl relevans som kvalitet i samtliga hästinriktade gymnasieutbildningar
Läs merAvlagda examina på gymnasie- och högskolenivå på Åland 2015
Gerd Lindqvist Tel. 18-25582 Utbildning 216:1 16.3.216 Avlagda examina på gymnasie- och högskolenivå på Åland 215 Under 215 tog 148 personer studentexamen vid Ålands lyceum. Det var några enstaka färre
Läs merKomvux. Det här kan du göra på komvux: Vem får läsa på komvux? Rätt till utbildning på grundläggande nivå SVENSKA
Komvux Kommunal vuxenutbildning (komvux) är för dig som behöver läsa kurser på grundläggande eller gymnasial nivå. Du kan läsa en eller flera kurser, för att sedan exempelvis fortsätta studera på högskolan,
Läs merWORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass
WORLDSKILLS SWEDEN för yrkesskicklighet i världsklass RÖSTER OM YRKES-SM DÄRFÖR BEHÖVS WORLDSKILLS SWEDEN Det finns ett stort rekryteringsbehov inom ett flertal yrken, men alltför ofta saknas det intresserade
Läs merAvlagda examina på gymnasialstadie- och högskolenivå på Åland år 2011
Kenth Häggblom/Gerd Lindqvist Tel. 018-25497 Utbildning 2012:1 1.3.2012 Avlagda examina på gymnasialstadie- och högskolenivå på Åland år 2011 Under 2011 tog 474 personer examen från de åländska läroinrättningarna.
Läs merBARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET
Leder till jobb inom ett socialt arbete Vi älskar att arbeta med människor. BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET Vill du jobba med människor? Kanske som väktare, personlig assistent, stöd i boende, daglig verksamhet
Läs merHANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE
HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM 60 POÄNG Special Education Programme, 60 points
PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM 60 POÄNG Special Education Programme, 60 points Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av sektionsnämnden
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om kvalificerad yrkesutbildning; SFS 2001:1131 Utkom från trycket den 14 december 2001 utfärdad den 6 december 2001. Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Statligt
Läs merYrkesutbildningsreformen
Yrkesutbildningsreformen Lagen om yrkesutbildning antogs av riksdagen den 30 juni 2017 Centrala förändringar Den nya lagen om yrkesutbildning träder i kraft den 1 januari 2018 Ett sätt att avlägga examen,
Läs merSammanfattning Lättläst version
Sammanfattning Lättläst version Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning Gymnasiesärskoleutredningen har utrett gymnasieutbildningen för ungdomar med
Läs merKort om särskild utbildning för vuxna
LÄTTLÄST TILL ELEVEN Kort om särskild utbildning för vuxna FOTO: MICHAEL MCLAIN Till dig som vill läsa på särskild utbildning för vuxna Du som har fyllt 20 år och har utvecklingsstörning eller hjärnskada
Läs merUtredning om Praktisk yrkeskompetens framtid
PM Tyresö kommun 2011-04-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (13) Judit Kisvari Diarienummer 2010/GAN0034 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid Förslag till beslut
Läs merRiktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning
UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen
Läs merYrkesbaserat lärande (YBL)
Yrkesbaserat lärande (YBL) -en yrkesutbildning i förändring Jan-Olof Lundberg 2008-11-13 Stiftelsen STAR byggutveckling 1 1. Vad är yrkesbaserat lärande? 2. Samverkan näringsliv skola 3. Effekter av YBL
Läs merFrån socialbidrag till arbete
Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en
Läs merUng Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013
Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013 Historik Etableringen i Sverige Tre drivande personer och ett antal lyckliga sammanträffanden gjorde att Ung
Läs merReformerad Yrkeslärarutbildning. En nyckelfråga för svenskt näringsliv
Reformerad Yrkeslärarutbildning En nyckelfråga för svenskt näringsliv PM Augusti 2007 Vi behöver en reformerad yrkeslärarutbildning som löser bristen på kvalificerade yrkeslärare Näringslivet är beroende
Läs mer15 punkter JOBB TILL ALLA UNGA
15 punkter JOBB TILL ALLA UNGA - Alla under 25 år ska erbjudas vägledning, jobb, utbildning eller traineeplats från första dagen av arbetslöshet Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Örebro 2 (8) Jobb
Läs merNATIONELLA LÄRLINGSKOMMITTÉN Peter Holmberg Huvudsekreterare
Gymnasial lärlingsutbildning Hur blev det? Erfarenheter från första försöksåret SOU 2009:85 Kommitténs uppdrag Följa utvecklingen inom den arbetsplatsförlagda utbildningen inom ramen för försöksverksamheten
Läs merLättare för unga att få jobb
Socialdemokraterna Skara 2010-09-08 Lättare för unga att få jobb - Ett vallöfte från Socialdemokraterna i Skara Innehållsförteckning I Skara ska alla unga erbjudas jobb eller utbildning... 3 2 miljoner
Läs merAvlagda examina på gymnasie- och högskolenivå på Åland 2014
Gerd Lindqvist Tel. 18-25582 Utbildning 215:1 24.3.215 Avlagda examina på gymnasie- och högskolenivå på Åland 214 Under 214 tog 154 personer examen från Ålands lyceum och 245 från Ålands yrkesgymnasium.
Läs merCarin Welinder. Gymnasielärare
Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt
Läs merFÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Läs merLÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points
UTBILDNINGSPLAN LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points Utbildningsplanen är fastställd av sektionsnämnden för lärarutbildning den 2 september 2003. 1. ALLMÄNT Den som vill bli
Läs merVuxenutbildningen i Svenskfinland
Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av
Läs merTILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever
TILL DIG SOM ARBETSGIVARE PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever PRAO I PRAKTIKEN 1 Vägen till besöksnäringen börjar hos dig Dagens elever är framtidens medarbetare och
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 246/2015 Lag om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2014/2015
Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet
Läs merFull fart mot Framtiden
Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes
Läs merLotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum
Lotta Naglitsch, Skolverket Föreståndare Lärlingscentrum Lärlingscentrum Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att inrätta ett lärlingscentrum. Målet är fler gymnasiala lärlingar och ökad kvalitet i
Läs merSkolverkets lärlingscentrum. Björn Wärnberg Nationell lärlingssamordnare
Skolverkets lärlingscentrum Björn Wärnberg Nationell lärlingssamordnare Detta gör lärlingscentrum Stödjer huvudmän och skolor samt arbetsgivare som tar emot gymnasiala lärlingar Utvärderar Ger råd och
Läs merKartläggning av unga i åldern år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Bilaga 1
Kartläggning av unga i åldern 16-24 år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Bilaga 1 Innehållsförteckning Utbildning...2 Grundskolan - slutbetyg årskurs 9...2 Grundskolan -
Läs merBilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun
Sida 1 av 12 Inför lokal överenskommelse mellan kommunen och Arbetsförmedlingen rörande insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet Bilaga 1 B Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och
Läs merBehörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning Management inom Hotell- och besöksnäringen, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt
Läs mer