Miljökonsekvensbeskrivning Munkflohögen Vindpark Östersunds kommun, Jämtlands län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljökonsekvensbeskrivning Munkflohögen Vindpark Östersunds kommun, Jämtlands län"

Transkript

1 Bilaga B Miljökonsekvensbeskrivning Munkflohögen Vindpark Östersunds kommun, Jämtlands län Femper AB Sikås Stationsvägen Hammerdal

2 SAMMANFATTNING 3 1. INLEDNING ALLMÄNT OM VINDKRAFTSSATSNINGEN 6 UPPGIFTER OM TILLSTÅNDSANSÖKAREN: 6 FEMPER AB VINDKRAFT OCH MILJÖ SYFTE 7 2. VERKSAMHETEN LOKALISERING 8 INFRASTRUKTUR VINDFÖRHÅLLANDEN OMFATTNING UTFORMNING OCH TEKNISK BESKRIVNING 13 VINDKRAFTVERK 14 VÄGAR 14 TRANSFORMATORSTATION 20 SERVICEBYGGNAD 20 KRAFTLEDNING 21 MASSOR 21 MÄTMASTER 24 MARKANSPRÅK AKTIVITETER UNDER ANLÄGGNINGSFASEN 24 ANLÄGGNING AV UPPSTÄLLNINGSPLATSER OCH VÄGAR 24 FÖRLÄGGNING AV ELNÄT 25 FUNDAMENT 25 INSTALLATION AV TORN OCH TURBINER 27 TRANSPORTER AKTIVITETER UNDER DRIFTSFASEN 33 SERVICE-UNDERHÅLL 33 KONTROLL AV VERKSAMHETEN 34 TRANSPORTER AKTIVITETER UNDER AVVECKLINGSFASEN TIDPLAN ÅTGÄRDER VID FÖRÄNDRAD PARKLAYOUT PLANFÖRHÅLLANDEN OCH MILJÖMÅL ÖVERSIKTSPLAN VINDBRUK ENLIGT MILJÖBALKEN 43 1 BEVISBÖRDESREGELN 43 2 KUNSKAPSKRAVET 44 3 FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN OCH BÄSTA MÖJLIGA TEKNIK 44 4 LOKALISERINGSPRINCIPEN 44 5 HUSHÅLLNINGS- OCH KRETSLOPPSPRINCIPEN 45 6 PRODUKTVALSPRINCIPEN 45

3 7 SKÄLIGHETSPRINCIPEN 45 8 ANSVAR FÖR ATT AVHJÄLPA SKADA NATIONELLA MILJÖMÅL REGIONALA MILJÖMÅL LOKALA MILJÖMÅL UPPFYLLELSE AV MILJÖMÅL MILJÖKVALITETSNORMER NATURMILJÖ VÅTMARKER NATURVÄRDESINVENTERING 56 INVENTERINGSMETOD 58 RESULTAT AV NATURVÄRDESINVENTERINGEN LIMNISKA INTRESSEN FÅGLAR 61 ROVFÅGLAR 62 UGGLOR 63 SKOGSHÖNS 64 HÄCKNINGSFÅGLAR DJUR OCH VÄXTER 66 KONSEKVENSER FÖR DJURLIVET SKYDDSÅTGÄRDER LANDSKAPSBILD LANDSKAPSANALYS VISUELL PÅVERKAN 71 SYNBARHET GÅXSJÖ-RAFTJSÖHÖJDENS VINDPARK 73 SYNBARHET MUNKFLOHÖGENS VINDPARK 75 KUMULATIVA EFFEKTER PÅ LANDSKAPSBILDEN 76 FOTOMONTAGE 79 KONSEKVENSER FÖR LANDSKAPSBILDEN 80 KONSEKVENSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER 81 ACCEPTANS I BYGDEN RÖRLIGT FRILUFTSLIV 83 KONSEKVENSER FÖR DET RÖRLIGA FRILUFTSLIVET 83 TURISM 85 KONSEKVENSER FÖR TURISMEN OCH ÅTGÄRDER KULTURMILJÖ 87 INVENTERINGSMETOD 89 RESULTAT AV DEN ARKEOLOGISKA UTREDNINGEN 90 KONSEKVENSER FÖR KULTURMILJÖN RENNÄRING 94 SYNPUNKTER FRÅN BERÖRDA SAMEBYAR 98 KONSEKVENSER FÖR RENNÄRINGEN 98 1

4 KONSEKVENSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER HÄLSA OCH SÄKERHET BULLER REFLEXER OCH SKUGGBILDNING SÄKERHET 103 ISBILDNING 104 BRAND 104 NEDFALLANDE DELAR 104 KEMIKALIEHANTERING LJUS- OCH HINDERMARKERING ALTERNATIVA LOKALISERINGAR FÖR MUNKFLOHÖGEN VINDPARK URVALSPROCESS URVALSKRITERIER ALTERNATIVA LOKALISERINGAR 108 GÄLLSÅBERGET, ALT. A 110 FYRINGSKÄLEN/HÖGKAMMEN, ALT. B SAMLAD BEDÖMNING AV LOKALISERINGARNA DETALJERAD SAMMANFATTNING AV URVALSKRITERIERNA 113 RIKSINTRESSEN 113 NATURVÄRDEN 113 RENNÄRING 113 LANDSKAPSBILD 113 HÄLSA OCH SÄKERHET 113 TURISM 113 RÅDIGHET/PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 114 NÄTANSLUTNING 114 VINDPOTENTIAL NOLLALTERNATIV SAMRÅDSREDOGÖRELSE SAMRÅDSUNDERLAG OCH HINDERREMISSER SAMRÅD MED ALLMÄNHETEN SAMRÅD MED LÄNSSTYRELSEN I JÄMTLANDS LÄN OCH ÖSTERSUNDS KOMMUN ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING 121 BILAGOR 123 REFERENSER 124 2

5 Sammanfattning Munkflohögens vindpark Femper AB ansöker om tillstånd enligt miljöbalken att uppföra, driva och avveckla gruppstation för vindkraft med preliminära placeringar enligt karta i bilaga A. Vindparken planeras söder om byn Munkflohögen i Östersunds Kommun, Jämtlands Län, på en höjd ca 1km från byn. Vindparken kommer att innehålla maximalt 27 vindkraftverk med en sammanlagd anläggningseffekt på 55 MW. Totalhöjden på verken kommer att bli högst 150m. Arrendeöverenskommelser finns med de berörda markägarna. Den tidsplan som beräknas för projektet är att det ska påbörjas under 2010 och slutföras under Miljömål och planer Den planerade vindparken anses överensstämma med energi- och miljöpolitiska mål, såväl nationella som regionala och lokala. Verksamheten bidrar inte till att någon miljökvalitetsnorm överskrids och den bedöms vara i överensstämmelse med miljöbalkens hänsynsregler. Verksamheten överensstämmer med kommunala planer och är inte i konflikt med något område för riksintresse, vare sig vad gäller naturmiljö, friluftsliv eller kulturmiljö. Vidare bedöms inga områden för biotopskydd, strandskydd, vattenskydd eller Natura-2000 påverkas negativt med de planerade skyddsåtgärder som kommer att vidtas. Konsekvenser Miljö- och hälsoeffekter och dess konsekvenser inom och i närheten av området för vindparken har analyserats. Resultatet av detta redovisas kortfattat nedan. Luft och klimat Vindparken kommer att bidra på ett positivt sätt till att minska utsläpp av klimatpåverkande gaser. Under anläggningsfasen uppstår dock ett utsläpp. De utsläpp som transporterna bidrar med är försumbara såväl när det gäller påverkan på klimatet som bidrag till försurning och övergödning. Mark och vatten Markarbeten kommer att ske vid anläggning av vägar, uppställningsytor och fundament. Oljor och drivmedel kommer att hanteras och lagras under detta arbete. Godkända tankar kommer att 3

6 användas för förvaring av drivmedel och oljor så att oljeläckage förhindras. Påverkan på mark och vatten bedöms bli ringa. Naturmiljö Området består av skogmark med kalytor och ungskogar. Det finns inga vattendrag inom området. En naturvärdesinventering har gjorts. Våtmarker och andra skyddsvärda områden har undvikits vid placering av verken. Inventering av rovfåglar, skogshöns och häckningsfåglar har gjorts. Inga kungsörnar har observerats inom området och inga tjäderspelplatser har upptäckts. Särskilda skyddsåtgärder bedöms därför inte som nödvändiga för dessa fåglar. En indikation på en orrspelplats har föranlett en flyttning av ett av verken. Med de försiktighetsåtgärder som kommer att vidtas, bedömer vi att konsekvenserna för flora och fauna kommer att bli små. I området för vindparken kan pågående markanvändning, som utgörs av skogsbruk, fortgå under driftsfasen. Markintrånget blir litet. Landskapsbild En landskapsstudie har gjorts och fotomontage har tagits från flera punkter i omgivningen. Landskapsbilden kommer att påverkas av etableringen. Vindkraftverken kommer att synas mer eller mindre väl beroende av utblickspunkt. Synbarheten kommer att bli störst från omkringliggande höjder. När man kommer ner från höjderna är synbarheten liten. Ofta täcks vindkraftverken av skogsbarriärer. Läget i skogsmark med varierad topografi samt skogsridåer runt byarna och vid vägarna mildrar upplevelsen av vindkraftsanläggningen. Nätanslutningen sker med nedgrävda kablar, vilket därmed inte påverkar landskapsbilden. Uppfattningen om ett vindkraftverks inverkan på landskapsbilden är individuell och därför svår att ge en generell bedömning. Sammantaget bedömer vi dock att påverkan på landskapsbilden blir godtagbar. Kulturmiljö En arkeologisk utredning har genomförts i enlighet med Kulturminneslagen. Projektet kommer inte att beröra eller skada någon forn- eller kulturlämning. Skyddsavstånd kommer att tas till dessa. Anläggnings- drift- och avvecklingsfas Framförallt bedöms konsekvenser för människors hälsa och miljön att uppkomma under anläggningsfasen. Störningar kommer då att uppstå i form av transporter och buller som alstras vid krossverksamhet, betongtillverkning och schaktarbeten. Friluftsaktiviteter inom området 4

7 kommer då inte att vara lika tilltalande som normalt. Vilda djur kommer att söka sig från området under denna period och jakten försvåras, förutsatt att jakten sammanfaller med anläggningsperioden. Under avvecklingsfasen kommer motsvarande störningar att uppstå. Hänsyn kommer att tas så att inte mark, vattendrag eller grundvatten påverkas i samband med att kablar läggs, vägar byggs eller iordningställs och fundament för vindkraftverk byggs. Geotekniska förutsättningar kommer att utredas i samband med detaljprojekteringen. De miljö- och hälsokonsekvenser som kommer att uppstå under driftsfasen är marginella. Vindkraftverken orsakar inga utsläpp till luft, vatten eller mark, frånsett de servicetransporter som erfordras för att sköta drift och underhåll. Ljud- och skuggutbredning Inga bostäder kommer att utsättas för ljud eller skuggor som överskrider gällande riktlinjer, 40 db(a) per år respektive 8 timmar per år. Verken har placerats så att riktvärdena ska klaras för samtliga bostäder. Oavsett vilka verk som blir aktuella i den slutliga upphandlingen, så kommer dessa riktvärden att hållas. Ljus och hindermarkering Vindkraftverken kommer att markeras med hinderbelysning enligt Luftfartsstyrelsens föreskrifter. För verk på 150m krävs ett rött lågintensivt ljus. Risksituationer Risker för iskastning, brand, nedfallande delar och oljeläckage hanteras genom övervakning innebärande att verket stannar vid vissa situationer samt genom driftrutiner. Riskerna kommer att övervakas och avhjälpas så att varken miljö eller hälsa riskeras. Alternativ En avgörande förutsättning vid lokalisering av vindkraftverk är att vinden uppvisar tillräckligt högt energiinnehåll. Andra viktiga aspekter är förekomsten av och närheten till bostäder och eventuella konflikter med natur- och kulturmiljö. Att få rådighet över marken är också en viktig punkt. Olika alternativ har analyserats där huvudalternativet, som beskrivs i denna MKB, har visat sig vara det bästa. 5

8 Lantmäteriet har upplåtit rätten att nyttja grundläggande landskapsinformation till denna miljökonsekvensbeskrivning. Underlagen består av utsnitt ur Fastighetskartan, Terrängkartan och Vägkartan. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2009/ Inledning 1.1. Allmänt om vindkraftssatsningen Femper AB planerar att uppföra och driva upp till 27 vindkraftverk med en sammanlagd anläggningseffekt på 55 MW söder om byn Munkflohögen i Östersunds Kommun, Jämtlands Län. Syftet är främst att skapa utveckling i bygden samt en långsiktigt stabil näringsverksamhet. Den planerade verksamheten beräknas producera cirka 140 GWh (miljoner kwh) per år. Beroende på valet av leverantör, kommer varje verk att ha en generatoreffekt på mellan 2 till 2,5 MW, tillsammans totalt 55 MW. Den årliga elproduktionen från de planerade vindkraftverken motsvarar elkonsumtion och uppvärmning av ca 7200 villor, baserat på antagandet att en normalvilla förbrukar ca k Wh/år. Navhöjden kommer att uppgå till m meter och rotordiametern till meter. Totalhöjden på vindkraftverken kommer att bli högst 150m. Aktuell prövningskod för verksamheten är 40.90, prövningsnivå B, enligt Miljöbalkens bilaga till förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 1998:899. Uppgifter om tillståndsansökaren: Femper AB Sikås Stationsvägen Hammerdal Org.nr Kontaktperson: Eva Stjernström Tfn: Vindkraft och miljö Vindkraft är en ren och förnyelsebar energiform som inte medför utsläpp av växthusgaser eller av andra ämnen som är skadliga för miljön. Ett vindkraftverk producerar normalt den energi som åtgår vid tillverkningen och uppförandet på 3-6 månader, beroende av vindtillgången på platsen. Under verkets livslängd, ca år, omvandlas vindens rörelseenergi till ren elektrisk energi med hög verkningsgrad och med liten miljöpåverkan. 6

9 I vindkraftspropositionen Miljövänlig el med vindkraft (2005/06:143) poängteras att vindkraft bör ges högre prioritet än vad som idag är fallet. Etablering av vindkraftverk är en samhällsnyttig verksamhet som är viktig för att Sverige ska kunna leva upp till sina åtaganden vad gäller utsläpps- och miljömål både i ett nationellt och i ett globalt perspektiv. Vindkraft är en energiform som innebär en miljömässigt och ekonomiskt hållbar energiproduktion. Vindkraft är också en av de snabbast växande energikällorna i världen idag. Under 2007 ökade den totala vindkraftskapaciteten i världen med 26,6 %, vilket beror på den ökade medvetenheten för miljöoch klimatfrågor. Det sker en snabb utveckling i branschen, där tekniken utvecklas fortlöpande. I många länder uppmärksammas nu fördelarna med vindkraft och den viktiga roll den kommer att spela i arbetet med att ställa om energiförsörjningen från fossila bränslen till förnyelsebara energikällor. Elproduktionen i Sverige uppgick år 2007 till 144,9 TWh, av denna härrörde ca 1,4 TWh från vindkraft. 1 Vindkraftens miljöpåverkan Ett vindkraftverk i bra vindläge med en effekt på 3 MW kan varje år utvinna ca 7500MWh (hushållsel i 1500 villor) minska brytningen av kol med knappt 3000 ton minska utsläpp av koldioxid med ca 7500 ton minska utsläpp av svaveldioxid med ca 22 ton skona naturen från bränsletransporter och spridning av aska Källa: Vindkraftsutredningen rätt plats för vindkraft, SOU 1999:75 del Syfte Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning är att kartlägga och analysera den direkta och indirekta påverkan som vindparken kommer att ha på människor, djur, natur- och kulturmiljö i området samt att möjliggöra en samlad bedömning av dess effekter på människors hälsa och miljön. Vidare är syftet att precisera vilka konsekvensbegränsande åtgärder som kommer att vidtas för att reducera denna påverkan. 1 Energimyndigheten, Energiläget i siffror

10 2. Verksamheten 2.1 Lokalisering Det aktuella området där vindparken planeras, ligger på en höjd från 1 till 6km söder om byn Munkflohögen, som är belägen 20km norr om Häggenås i Östersunds Kommun. Närmaste byar i omgivningen är Munkflohögen på 1km, Storbränna som ligger 5km från parken samt Knutbränna på 5,5km och Raftsjöhöjden på 7km. Området omfattar ca7,5km2 och sträcker sig från Edlerbodarna, norrut mot Nygårdsbodarna/Lassebodarna och i nordostlig riktning mot Knutbrännabodarna/Haraldbodarna. På nedanstående foto kan man se området för etableringen söder om Munkflohögen. Bortom Raftsjön ser man Raftjsöhöjden och till höger om byn ligger det befintliga verket vid Hällingarna. Foto: Harry Westermark, Östersunds Kommun Området består i huvudsak av privatägd skogsmark på fastigheter i Östersunds kommun, Jämtlands län. Arrendeöverenskommelser finns med de berörda markägarna. Rådighet finns därmed över marken. Preliminära positioner med x- och y-koordinater, fastighetsbeteckning samt fastighetsägare, framgår av nedanstående sammanställning. 8

11 Sammanställning över verkens positioner, fastighet samt, fastighetsägare Verk Y X m.ö.h Fastighetsbeteckning Fastighetsägare Munkflohögen 4:5 SCA Jonsgård 1:89 Per Stjernström Munkflohögen 10:5 Eva Martinsson Munkflohögen 10:5 Eva Martinsson Munkflohögen 15:1 Karl Magnus Hembjer Munkflohögen 5:8 Karl Magnus Hembjer Munkflohögen 5:8 Karl Magnus Hembjer Munkflohögen 9:39 Jenny Widding Knutbränna 1:17 Jan Olof Wallin Munkflohögen 11:12 Jonas Karlsson Munkflohögen 11:12 Jonas Karlsson Munkflohögen 4:12 Per-Ola Kirke Munkflohögen 4:11 Per-Ola Kirke Munkflohögen 4:13 Jon Åström Munkflohögen 4:3 Tomas Eriksson Munkflohögen 9:18 Per-Olov Rigner Munkflohögen 4:5 SCA Munkflohögen 5:3 Per Rigner Munkflohögen 5:9 Per-Olov Rigner Munkflohögen 5:3 Per Rigner Munkflohögen 5:9 Per-Olov Rigner Munkflohögen 5:9 Per-Olov Rigner Munkflohögen 10:3 Karl Magnus Hembjer Munkflohögen 4:3 Tomas Eriksson Munkflohögen 11:12 Jonas Karlsson Munkflohögen 11:10 Jonas Karlsson Jonsgård 1:50 Per Stjernström Centrum för vindparken beräknas ligga runt verk nr. 21 med koordinaterna Y: X: Infrastruktur Området består av hyggen och granskogar med inslag av några rikkärr. Idag bedrivs skogsbruk på platsen med därför anpassade vägar som klarar transporter med tunga fordon, vilket också kommer att krävas vid byggnation och avveckling av den planerade vindparken. Det finns en närhet till nödvändig infrastruktur. De befintliga vägarna, som redan idag sträcker sig över hela området, kommer att utnyttjas i största möjliga mån, men kortare vägavsnitt till respektive verk behöver byggas. Vindparken kommer att anslutas till överliggande elnät genom den nya 130 kv ledning mellan Ollebacken och Kattstupeforsen som Jämtkraft Elnät AB planerar bygga. Den 9

12 kapacitet som finns tillgänglig på ledningen för Munkflohögens vindpark är 55MW, vilken avses utnyttjas. Inlandsbanan, som går utanför området, ligger som närmast ca 1km från något av vindkraftverken. Den sträcker sig utanför området söder ifrån för att sedan runda norr om vindparken, söder om Munkflohögen, i sin vidare sträckning mot Sikås. Det allmänna vägnätet ligger som närmast ca 1,2km från det nordligaste vindkraftverket, i kurvan i byn Munkflohögen. Vägen har nr. 753 och sträcker sig från Raftsjöhöjden, genom Munkflohögen och vidare mot Storbränna. Översiktskarta över de två parker som planeras av Femper AB och GR Vind AB 2.2 Vindförhållanden Omgivningarna kring vindparken är ett för Norrlands inland typiskt granskogsområde. Enligt gjorda beräkningar är medelvinden över 7,2 m/s, på 103 meters höjd. Vindkraftverken kommer att vara placerade på höjder mellan m.ö.h. Risken för turbulens minskar därmed, då 10

13 skogen på dessa höjder är kortare. Det finns en öppenhet av många mil mot Offerdals- och Hotagsfjällen i riktningen väst till nord, vilken är den bästa vindriktningen. Befolkningen har visat en övervägande positiv inställning till vindkraft. Relativt få konkurrerande intressen för naturoch kulturmiljö, rennäring, friluftsliv samt att platsen visar på en god energipotential gör området lämpligt för vindbruk. Bra vindförhållanden med öppenhet mot fjällvärlden, i kombination med få konkurrerande intressen, kombinerar fördelarna av vindkraftsetablering i fjällmiljö och skogsmark. För att undvika att verken vindskuggar varandra är de placerade på lämpligt avstånd. Denna optimering av placeringarna har möjliggjorts p.g.a. områdets homogena utformning där terrängens jämnhet möjliggör en optimal placering ur vindenergisynpunkt. Hur mycket vinden bromsas av markytan beror på underlagets skrovlighet, den så kallade råheten. Med ökad höjd över marken ökar vindhastigheten. Detta har störst betydelse upp till drygt etthundra meter. Det är därför stora fördelar att komma tillräckligt högt med turbinen. På nedanstående kartutskrift från Energimyndigheten, som visar den nationella vindkarteringen, illustreras det område för riksintresse för vindbruk som är utpekat runt Raftsjöhöjden, med röda plustecken. Det ljusröda området omfattas enligt dessa beräkningar av en medelvind på 7,5 m/s på 103m över nollplanet, medan det ljusblå området uppvisar en medelvind på 8m/s på 103m över nollplanet. Munkflohögens vindpark är planerad vid det nedre av de två ljusblå områdena. 11

14 Vindkartering, Två så kallade Sodar-mätare har varit placerade på området under åtta månader. Analyser av mätresultaten har visat på mycket goda vindförhållanden. Analysen pekar på en medelvind uppgående till 8,4m/s på 100m över nollplanet. Det finns sedan 2,5 år ett befintligt vindkraftverk på Hällingarna, 6 km från den planerade vindparken. Platsen karaktäriseras av samma öppenhet och vindriktning och har bevisat bra produktionsresultat. Mätmaster kommer att placeras ut i området. Mätresultat från en längre tidsperiod, minst ett år, kommer att krävas. Preliminära resultat kan dock utvärderas efter ca 6 månaders mätning. Platsen är lämplig för vindkraftsetablering på grund av sin öppenhet och goda vindenergitillgång. Lokaliseringen uppfyller enligt vår mening kravet på största möjliga elkraftproduktion med godtagbar påverkan på omgivningen. 12

15 2.3 Omfattning Den planerade vindparken kommer att innehålla upp till 27 vindkraftverk med en total märkeffekt uppgående till 55 MW. Det slutliga valet av leverantör kommer att styra hur många vindkraftverk det blir, eftersom olika leverantörer levererar turbiner med olika anslutningseffekt. Det maximala antalet 27 turbiner kommer dock inte att överskridas. Miljökonsekvenserna bedöms utifrån det maximala antalet verk som kan komma till stånd. 2.4 Utformning och Teknisk beskrivning Nedan finns två kartor över preliminära placeringar av vindkraftverken. Under samrådet framkom att försvarsmakten hade invändningar mot tre av verken, varför dessa har omplacerats. I samband med detaljprojektering kan exempelvis geotekniska förutsättningar eller identifiering av oförutsedda skyddsobjekt leda till ytterligare förflyttning eller borttagande av någon vindkraftsplats. Först visas den layout där försvarsmakten invände mot placering 4, 25 och 26. Därefter visas den justerade layout som nu gäller. Där har försvarsmakten godkänt samtliga placeringar. Anpassning har även gjorts till den arkeologiska utredningen. 13

16 (Ovan) Preliminär placering av vindkraftverk gäller ej längre Preliminär placering av vindkraftverk nu gällande Vindkraftverk Vindparken planeras för verk med en installerad effekt från 2-2,5MW. Upphandlingen av vindkraftverk kommer inte att avslutas innan ett miljötillstånd finns. Därför kan man inte i detta skede binda sig för en viss leverantör av verk. Samtliga beräkningar som presenteras i denna MKB baserar sig på vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 150 meter. En maximal höjd av under 150m innebär att vit-blinkande högintensiv belysning inte kommer att krävas. Gällande riktvärden för såväl skuggor som ljud kommer att hållas oavsett verkens fabrikat eller effekt. Vägar Vid uppförandet av vindparken kommer vägar att behöva anläggas inom parken. En preliminär skiss över vägdragningarna har tagits fram. En bedömning av kurvor som måste rätas ut samt utjämnande av höjdskillnader för att skapa framkomlighet vid leverans av vindkraftverken har gjorts med hjälp av Arne Eriksson, Mätteknik AB. Följande framkom vid denna analys; 14

17 Topografi Parken har en mycket lättillgänglig topografi där maximal lutning någon kort sträcka ligger kring 6 %. Den närliggande byn Munkflohögen, vilken de tunga transporterna kommer att passera, ligger på ca 440 m.ö.h. Den allmänna vägen ansluter till en enskild väg som delvis kommer att nyttjas. Verken inom parken ligger på höjder mellan m.ö.h., vilket innebär en liten höjdskillnad från allmänna vägnätet till kraftverken. Några smärre vägkrön konstateras men efter en del mindre schaktarbeten kommer ingen vägsträcka att uppvisa några problem i vertikalled. Att bredda befintliga vägar och innerkurvor för att klara de långa transporterna, bör inte heller stöta på svårigheter. Samråd krävs dock för att eventuellt bredda en snäv kurva på den enskilda vägen norr om Inlandsbanan. Avvattning Områdets centrum ligger ca 550 m.ö.h. och marken sluttar sedan flackt ner mot omgivande marker och övriga verk. Avrinning från området sker genom att vattnet översilas och infiltreras i vegetationen. Projektets planer är att rusta upp och förstärka det väl utbyggda befintliga skogsbilvägsystemet. Vid besiktning av dessa vägar konstaterades några svackor med vattensamlingar. För att förbättra avvattningen kommer därför dikning och trumläggning att utföras vid förstärkningsarbetena. Vattnet leds till närmaste lågpunkt i terrängen. Markens relativt jämna lutning medför sedan inga problem med avvattning/vattensamlingar för upprustade och planerade vägar. Området lutar inte, det är en platå, varför erosion inte anses som en risk. Berggrund/jordart Berggrunden inom området domineras av lerskiffer, inom området benämnd Kougstaskiffer. Jordarterna domineras av leriga finkorniga moränjordar som är uppfrysningsbenägna. För både vägupprustningar av befintligt vägnät och nybrytning bör därför material från bergtäkt användas för att få hållbara och dränerande överbyggnader. Inga sprängningar längs vägsträckan bedöms aktuella, då berget är dåligt och bör vara grävbart. Därför föreligger ingen risk för sprickbildningar. Planerade vägar är placerade så att överfarter på våtmarker undviks helt. Vägsträckningarna ligger på fast mark till största delen lämpliga för vägbyggnad. Då marken generellt är mycket jämn 15

18 kommer det att innebära väldigt få partier med skärning eller bank och vägområdena kan därför hållas förhållandevis smala. Väggeometri och normalsektion beslutas i samråd med aktuell vindkraftleverantörs transportledare. Kranplanernas utformning och dimensionering beslutas i samråd med aktuell kraftverksleverantör. Rapporten finns att läsa i bilaga 14. Vid detaljplanering av de nytillkommande vägarna kommer skyddsvärda områden och våtmarker att undvikas. Befintliga vägar kommer att breddas till ca 4,5m, förstärkas och kurvor rätas ut. Vid vägarna erfordras en 20m bred korridor som är fri från träd för att möjliggöra transporter av vindkraftverk till platserna. Detta innebär avverkning av en yta uppgående till 0,3km2. Idag finns kalyta på större delen av denna areal. Utformningen av de nya vägarna är beroende av markförhållanden och topografi. Vägarna kommer att anläggas inom fastmarksområden. Vid den typen av vägbygge kommer strävan vara att återanvända avklädd vegetation till släntbeklädnad. Vägarna kommer att byggas som en terrass med bergkross till överbyggnad. Vid vägbyggnation kommer dikning att krävas. Diket anpassas så att schakt och fyll går jämt upp. Släntlutning beräknas till 1:2. Diket ligger ca 1,5m under krönet på den färdiga vägen. Nedan visas en skiss över hur vägarna kommer att byggas. Denna skiss ligger också till grund för masskalkylerna. Typsektion väg, Arctan AB 16

19 Inkluderat de mötesplatser och uppställningsytor som krävs, kommer preliminärt ca 5,1km väg att nyanläggas. Befintliga vägar som kommer att nyttjas uppgår till ca 7,6km. 17

20 (Ovan) Preliminär vägdragning, i enlighet med förändringar efter naturvärdesinventering. Befintliga vägar som kräver förbättringsåtgärder är grönpunktade och nytillkommande vägar är rödpunktade. Under sommaren 2009 genomförde Skogsstyrelsen en naturvärdesinventering av området där alla vägdragningar och uppställningsplatser undersökts. Dessutom har en bedömning av eventuella sedimentationsrisker p.g.a. schaktning och andra markarbeten gjorts. I stort sett alla placeringar bedöms ha liten miljöpåverkan om Skogsstyrelsens förslag till förändringar efterföljs. Sedimentationsrisken bedöms också som liten. Området saknar större vattendrag. Endast en uppställningsplats bedöms ha måttlig påverkan på miljön, plats nr. 28 som ligger i en gammal granskog med varierad åldersstruktur. Naturvärdesinventeringen innehöll 28 placeringar även om ansökan innefattar 27. Anledningen är att ett verk är tveksamt ur vindenergisynpunkt. Vi ville därför undersöka en ytterligare plats som ett alternativ till denna. Skogsstyrelsens rekommendation är att lämna områden med högt lövinslag i så stor utsträckning som möjligt samt att undvika vägdragning över blöta och fuktiga partier. Nedan redovisas de uppställningsplatser och vägdragningar där förslag till förändringar finns. För att undvika påverkan på hydrologin inom det fuktiga parti (ett av ovanstående rikkärr) som ligger vid anslutningsväg till verk nr 1 på nedanstående karta, föreslås en förändring av den planerade vägen enligt kartskiss. Vid placering nr 4 föreslås en flytt av verket med ca m för att undvika avverkning av hänsynsytan samt att förbättra bärigheten i marken. Genom en flytt av verk nr 7 med ca m ökar bärigheten på marken. Vid vändplanen vid anslutningsvägen till verk nr 8 passeras ett dike. En trumma kommer att krävas där för fortsatt funktion av diket. Omdragning av anslutningsvägen till verk nr 9 föreslås för att få bättre markstruktur samt kortare väg. Marken vid verk nr 13 kan ha dålig bärighet. För att undvika konflikt kan det flyttas ca 75m. 18

21 Intill uppställningsplats nr. 15 ligger en liten myr. Den kan undvikas vid byggnation om man håller sig på höjdläget. Vid placeringsförslag nr 17 föreslås att dra vägen i övre kanten av föryngringsytan istället för över den gamla fäbodvallen. Vid verk nr. 22 är markens bärighet dålig. Där föreslås en flytt av verket med 50-75m för att få väsentligt bättre hållfasthet i marken. Anslutningsvägen passerar ett fint rikkärr med flertalet orkidéer, det som ligger längst i nordväst på naturvärdeskartan ovan. Ett dike som mynnar mot myren kräver vägtrumma. Vägsträckningen mellan verk 22 och 23 avråds eftersom marken sluttar och bärigheten är dålig. På nedanstående karta illustreras nytt förslag på vägdragning till verk nr. 23. Allmänna vägnätet För det allmänna vägnätet och dess framkomlighet ansvarar vägverket. Anslutning till det allmänna vägnätet kommer att göras i Munkflohögen. Efter samråd med vägverket kommer tillfartsvägen att bli väg 344 från Hammerdal till Gåxsjö, väg 753 från Gåxsjö via Raftsjöhöjden till Munkfloghögen. Vägen från Munkflohögen till Häggenås kommer att användas som utfartsväg. Det kommer att krävas vissa punktinsatser, ex. breddning av korsningen i Gåxsjö samt breddning vid avfarten i Munkflohögen. Bärigheten måste också förbättras på vägsträckan. Vägverket kommer att sätta igång projektering för förstärkningsåtgärder. Vägverkets önskan är att styra transporterna av vindkraftverk med båt till hamnen i Iggesund, Gävle eller Köpmanholmen. Samråd kommer att hållas med aktuell transportledare och Vägverket för att komma fram till bästa transportväg från den hamn som blir aktuell till Hammerdal. Järnvägen Inlandsbanan ligger ca 1km från närmast planerade vindkraftverk. Passage över Inlandsbanan kommer att göras på två ställen. Den ena kommer att användas vid tillfart och det andra på väg ut från området. Det är främst transporterna av gjutgrus och vindkraftverk som kommer att beröra järnvägen eftersom material till vägarna kommer att tas från en täkt som ligger på vindparkens sida om spåret. Överfarterna över järnvägsspåret har diskuterats med Inlandsbanan AB. I en bedömning som gjorts av IBAB, konstateras att vägarna måste höjas på vardera sidan om järnvägen för att inte få för branta vilplan. Någon kryssmarkering kan också behöva flyttas. 19

22 Diskussion har också förts kring säkerheten vid överfarterna. Det är inte aktuellt att kontinuerligt höja skyddet med bommar och signaler. Detta skulle bli för dyrt. Däremot är det lämpligt med manuell bevakning just då verken ska köras över spåret. Verksamhetsutövaren får bekosta denna bevakning. Transformatorstation Fördelningsstationerna kommer att placeras i omedelbar närhet till 130kV ledningen. I Raftsjöhöjden placeras stationen mellan 130 kv ledningen och nya vägen upp till Ollebacken Energis anläggning, mitt emot kärleksstigen. Se placering på karta nedan. Placering av transformatorstationen vid Munkflohögen är i nuläget inte fastställd utan kommer att planeras av Jämtkraft i den slutliga projekteringen av kraftledningen. Bygglov för transformatorstationen kommer att sökas separat enligt Plan- och Bygglagen av Jämtkraft Elnät AB. Markanspråk för vardera stationen bedöms till 100x100m=10000m2. Anslutning till elnätet sker i vindkraftverkets nätstation, med placering i tornet eller i omedelbar närhet utanför verket. Servicebyggnad Servicebyggnad kommer preliminärt att installeras i befintlig lokal på Munkflohögen där det finns tillgång vatten och avlopp och framkomlighet med bil vintertid. 20

23 Kraftledning Elnätet inom parken och elledningen från parken till anslutningspunkten prövas hos Energimarknadsinspektionen enligt Ellagen. I huvudsak förläggs uppsamlingsnäten med markförlagd kabel, det kan dock bli aktuellt med luftledning när några verk är grupperade längre ifrån den mer koncentrerade delen av parken. Enligt preliminära bedömningar av Jämtkraft kommer inte luftledningar att behövas till eller inom området vid Munkflohögen. Slutligt avgörande av detta kommer att göras vid detaljprojekteringen, då vart enskilt fall kommer att bedömas. Uppsamling av kabelnätet sker i en därför avsedd transformatorstation med omedelbar närhet till regionnätet. I denna transformeras spänningen upp till 130kV. Anslutning till överliggande elnät planeras att göras via den 130kV luftledning Jämtkraft Elnät AB planerar bygga förbi området. Jämtkrafts planerade 130kV ledning från Ollebacken till Kattstrupeforsen Massor Inom etableringsområdet kommer massbalans att eftersträvas. Befintligt schaktmaterial och jordmassor kommer att återanvänds vid byggnation av vägar. Fyllningsmassor ska så långt som möjligt tas från schaktmaterial längs vägsträckningarna. Avtäckningsmassor kommer att användas i slänter. De eventuella överskottsmassor som bildas vid avtäckning och terrassbyggnad av vägar och planer kan användas som återställningsmassor i bergtäkten. 21

24 Till överbyggnad av vägarna används krossmaterial. Avtal har träffats med Thomas Eriksson, som är boende i Munkflohögen, angående leverans av grus- och stenmaterial från berg- och moräntäkt som planeras i utkanten av området. Analys av materialet i täkten visar på kalkberg som överlagras av morän av god kvalitet, lämplig för krossning. Täkten ligger längs tillfartsvägen till vindparken, efter avtaget från Munkflohögen och efter överfarten över järnvägen, ca 1km från Munkflohögen. Tillstånd för denna verksamhet söks separat och innefattas inte i Femper AB: s ansökan. Närheten till täkten innebär mycket korta transporter och att dessa transporter inte behöver gå genom Munkflohögen. Inga konsekvenser i form av damning och buller längs vägarna p.g.a grusleveranserna, som upplevs störande för ortsbefolkningen, bör därför uppstå. Tillräckligt med material för vägarna bedöms finnas i denna täkt. Krossverksamhet kommer att bedrivas vid täkten. Detta kommer att generera buller och damning under tillverkningen. Om damning uppstår som upplevs som störande kan insaltning med godkända salter göras eller källan till damningen vattenbegjutas. Detta ska ske i samråd med Tillsynsmyndigheten. Naturvårdsverkets riktlinjer beträffande buller kommer att efterlevas. Dessa innebär att den ekvivalenta bullernivån utomhus vid bostäder ska vara högst 40 dba mellan 22,00 och 07,00. Mellan 18,00-22,00 får bullret inte överstiga 45 dba. Från 07,00 till 18,00 är maximalt tillåten bullernivå 50dB. En grov masskalkyl har gjorts av Arctan AB för en vägsträckning på ca 8km inklusive uppställningsplatser. Förstärkning av befintliga vägar på ca 11,5km kommer också att krävas. I den justerade layouten är vägsträckningen totalt 12700m, för nya och gamla vägar sammantaget, gentemot tidigare 19500m. Massbehovet har inte justerats neråt enligt de nya beräkningarna. Ytterligare förändringar kan bli aktuella efter detaljprojektering. För anläggning av nya vägar har beräkningar gjorts genom multiplicering av; vägsträckan (8000m) x bredden(4,5m) x tjockleken(0,4). Vid förstärkning av befintliga vägar har ovanstående beräkningsmodell använts, dock har tjockleken beräknats till 0,1m. De massor som krävs vid antagandet att gravitationsfundament kommer att anläggas, är ca 400m3 betong per fundament. Åtgången av grus vid tillverkning av betong beräknas enligt följande; 400m3 betong x1,25=500m3 grus. Fördelningen mellan naturgrus och bergmaterial/krossad sten är 55% - 45%. Åtgången blir därför 275m3 naturgrus och 225m3 bergmaterial/krossad sten. 22

25 Vid tillverkningen åtgår även 350kg cement/m3 betong. Denna lastas på bulkbil, som tar 40 ton, vid depå i Sundsvall. Åtgången av vatten är 150 liter per kubikmeter betong. Vatten tas från näraliggande vattendrag. Samtal har förts med Hammerdals Betonggjuteri som är specialiserade på tillverkning av betong till fundament i vindparker. Tillverkning görs med mobila betongstationer, vilket är bättre för miljön p.g.a. reducerat antal transporter men också mer effektivt ur produktions- och kostnadssynpunkt. Tillgången av material har diskuterats med Betongjuteriet. De menar att behovet går att lösa. I Arås, som ligger ca 45 km från vindparken, finns en täkt med bergmaterial av bra kalksten. Tätheten på kalkstenen är avgörande. I denna finns gott om material för tillverkning av betong till fundamenten. Den sand som behövs till kabelgravar har beräknats genom multiplicering av vägsträckan (19500m) x bredden (0,5m) x djup (0,3m)=1950m3. I den justerade layouten är dock vägsträckningen totalt12700m. Massbehovet har inte justerats neråt enligt de nya beräkningarna. Ytterligare förändringar kan bli aktuella efter detaljprojektering. Det är ännu oklart var Jämtkraft kommer att placera transformatorstationen. Massbehov nytillkommande vägar Terraseringsarbeten(schakt/fyll) Vegitationsavtagning Bergkross/grus Breddning/förstärkning befintliga vägar Terrasseringsarbeten(schakt/fyll) Vegitationsavtagning: Berkross/grus Volymer m3 4000m m m3 4000m3 5000m m3 Gravitationsfundament Bergmaterial/krossad sten till fundament 27x225= 6075m3 Naturgrus till fundament 27x275= 7425m3 Sand till kabelgravar ~19500m 2925m3 Om ett överskott av massor skulle uppstå kan dessa användas för att återfylla täkten. Erfarenhet från exempelvis Havsnäs visar på att överskott av massor inte uppstår. 23

26 Mätmaster Två vindmätmaster på 102m kommer att sättas upp för att mäta vinden i området och jämföra de resultat som framkommit från sodarmätarna. Masterna planeras uppföras i september oktober Placering beslutades i juni. Koordinaterna är följande Y= X= respektive Y= X= Anmälan om uppförande av masterna görs till länsstyrelsen. Prövning sker enligt plan- och bygglagen. Mätmasterna omfattas inte av denna ansökan. Markanspråk Det totala markanspråket som fordras för etablering av 27 vindkraftverk à 2-2,5MW söder om Munkflohögen har beräknats enligt nedan. Fundament Markanspråk Areal per gravitationsfundament 400x27= 10800m2 Uppställningsytor Uppställningsyta vid varje verk 1500x27= 40500m2 Vägar Breddning av befintliga vägar 11500m bredd x 1,5m Nya vägar till varje vindkraftverk (8000m x bredd 4,5m) Transformatorstation vid ledningen- ber. arealåtgång Totalt markanspråk för 27 verk 17250m m m m2 Slutlig bedömning av detta kan göras vid detaljprojektering. Under byggfasen kommer transportabla betongstationer att behövas inom området. Vid anläggningsfasen kommer en viss yta vid varje plats att krävas för montage av rotorn på marken. Dessa kommer att återställas efter anläggningsfasen. 2.5 Aktiviteter under anläggningsfasen Anläggning av vindkraftverk, vägar och elnät kommer i princip att följa nedanstående beskrivning, avvikelser kan dock förekomma. Anläggning av uppställningsplatser och vägar Anläggningsfasen inleds genom att befintliga vägar förstärks och att nya vägar samt uppställningsplatser anläggs. Uppställningsplatserna kommer att byggas i omedelbar anslutning till vart och ett av vindkraftverken, med sådan placering att de gör minsta möjliga intrång i 24

27 naturen. Uppställningsplatserna, som framförallt är nödvändiga under byggskedet, kan även komma att nyttjas vid större underhållsåtgärder som ex. byte av blad eller växellåda. Förläggning av elnät Erforderliga tillstånd för uppsamlingsnätet ligger i Jämtkraft Elnäts åtagande. Kabelschakten utförs enligt branschstandarden EBR. I samband med vägbygge och breddning av befintliga vägar inom området sker förläggning av elnätet. Elkablarna inom området kommer i huvudsak att förläggas antingen i nytillkommande vägar eller längs vägarna, utanför diket vid släntkrön. Det kan dock bli aktuellt med luftledning när några verk är grupperade längre ifrån den mer koncentrerade delen av parken. Enligt preliminära bedömningar av Jämtkraft kommer inte luftledningar att behövas till eller inom området vid Munkflohögen. Slutligt avgörande av detta kommer att göras vid detaljprojekteringen, då vart enskilt fall kommer att bedömas. Kabelgravarna är ca 0,7-1,2m breda, beroende på antalet kablar som förläggs i samma kabelgrav. Kabeln täcks med minst 55 cm material i väg och i skogsmark. Kabeln skyddas genom ett tio cm sandskikt över och under kabeln. Över sandskiktet återfylls kabelgraven med befintliga massor eller vägmaterial. Om kabeln förläggs i eller intill skogsbilväg, minskar behovet av att röja bort träd. Se skiss kabelläggning, bilaga 1. Vid kabelförläggning i orörd mark måste hänsyn tas till sedimentering. Om en känslig miljö upptäcks vid naturinventeringen, där risk för påverkan finns, är lämpliga skyddsåtgärder att använda sig av styrd borrning av rör för att inte beröra ev. vattendrag, bygga kabelbroar eller ett luftspann förbi denna miljö. Årstiden spelar en viktig roll för att undvika påverkan. Förläggning bör ske när marken är så pass torr att bärigheten är god för de maskiner som utför schakten. Jämtkraft Elnät AB ansvarar för detta arbete. Fundament Vindkraftverkens torn monteras på ett fundament som antingen förankras i bergrunden eller utformas som en motvikt till vindkrafterna i form av ett gravitationsfundament i armerad betong. De förhållanden som råder på platsen styr valet av fundament. Bergsfundamentet används vid liten jordmån och förankras med bultar av stål i berggrunden. Gravitationsfundamentet används vid större jordmån och består av en armerad betongplatta som placeras på föreskriven nivå under jordytan. En geoteknisk undersökning kommer att genomföras vid detaljprojektering för att bedöma vilken typ av fundament som är mest lämplig att använda för respektive verk. I undersökningen redovisas platsens grundvattennivå, vad marken består av samt avstånd till fast berg. Denna undersökning kommer att ligga till grund för valet av fundament. En inledande 25

28 bedömning indikerar att verken kommer att förankras genom gravitationsfundament. Berggrunden inom området domineras av lerskiffer, inom området benämnd Kougstaskiffer. Jordarterna domineras av leriga finkorniga moränjordar som är uppfrysningsbenägna. Markanspråket för ett gravitationsfundament är ca 400m2. En utschaktning görs för gravitationsfundamentet. Djupet på detta styrs av resultaten av de geotekniska prover som genomförs. Sprängning kan bli aktuell i vissa fall. Berget på området bedöms dock vara grävbart. När schaktarbetena är färdiga gjuts bottenplattan. I dess mitt placeras rör, i vilka kablarna ska dras. Därefter görs armering och gjutning av fundamentet som sedan ska härda i 2-4 veckor innan det kan belastas och övertäckas. Den stenmassa som tas bort ur hålet krossas och återförs som täckmaterial över plattan. Tillverkning av betong kommer att göras på plats. För detta kommer mobila betongstationer att användas. Åtgången av betong till ett fundament är ca 400m3. Bristfällig förvaring av oljor kan innebära skada för mark och vatten. Vid tillverkning av betongen kommer 2 liter diesel per m3 betong att åtgå. Dieseln förvaras i så kallade ADR tankar som är godkända att hantera i skog och mark. Buller uppstår vid betongtillverkningen. Betongstationerna är CE märkta och har en bullernivå på 102 db. Detta kan jämföras med vindkraftverken som ligger på ca db. Betongtillverkningen kommer att ske inom parken, varför störande bullernivåer utomhus vid närmaste bostad inte kommer att uppstå. Nivån kommer att ligga under 40dB, som gäller för industribuller nattetid. Rekommenderat skyddsavstånd till bostäder är 200m. Damning kan uppstå. Det går då att dammbinda genom torrhyvling. Enligt Betonggjuteriets erfarenheter från Havsnäs, fungerar detta bra. Stoftavskiljare bör användas. Betongstationerna diskas ej så att bäckar sedimenteras. Fiberduk placeras i en grop där diskning sker, vilket motverkar grumling av bäckar. Denna princip fungerar som ett kaffefilter. Betongtillverkningen är en miljöfarlig verksamhet och är anmälningspliktig. Denna anmälan görs av betongtillverkaren. Diskussioner har förts med Hammerdals betonggjuteri angående anläggning av fundamenten. De har under de senaste åren arbetat med ett flertal vindparker och känner väl till gällande regler. 26

29 Installation av torn och turbiner Tornet levereras i flera delar som monteras på varandra. Överst monteras tornhuset. Vingarna kan sättas samman med tornhuset för att sedan lyftas upp och monteras fast. Montering kan också ske när tornhuset placerats på tornet. Resningen utförs under ett par dagar, såvida inte vindstyrkorna överstiger 10m/s. Driftssättningen tar ca en vecka och därefter kan elproduktionen påbörjas. Transporter Transportbehovet under anläggningsfasen kommer att vara betydande. De tre huvudaktiviteterna vad beträffar transporter under anläggningsfasen omfattas av: Anläggning av vägar, kabelläggning, konstruktion av fundament Byggnation av transformatorstation och servicebyggnad Frakt och montage av vindkraftverk Under dessa aktiviteter erfordras transporter av både material och personal. Anläggning av transformatorstationen kommer att kräva transporter av betong och byggmaterial. Det är Jämtkraft Elnät AB som ansvarar för denna. Därför görs här inga beräkningar för denna. Det totala transportbehovet har sammanställts nedan. Anläggningsfasen Antal transporter med lastbil Grus för nya vägar 850 inom parken Grus till förstärkning av befintliga vägar 550 inom parken Sand till kabelgravar 150 Betong till fundament samt cement 780 Vindkraftverk med tillhörande utrustning Transporter av konstruktionsmaskiner, diverse byggmaterial ex. armering och summerande till 7 transporter per verk 190 Därtill kommer personaltransporter med personbilar. Servicebyggnad i Munkflohögen Ett fåtal transporter kranar För anläggning av nya vägar har beräkningar gjorts genom multiplicering av vägsträckan (8000m) x bredden(4,5m) x tjockleken(0,4). En lastbil beräknas ta ca20m3. Vid förstärkning av befintliga vägar har ovanstående beräkningsmodell använts, dock har tjockleken beräknats till 0,1m. Transportberäkningen för vägmaterial har gjorts enligt följande; 27

30 Allt material som avser förstärkning av vägnätet under byggnadsfasen, kommer att tas från det absoluta närområdet, vilket innebär korta transporter. Leveranser av material till vägarna kommer inte att behöva köras genom Munkflohögen eller över järnvägen. Transportberäkningen för material till fundamenten har gjorts enligt följande; Vid antagandet att gravitationsfundament används på samtliga platser, beräknas ca 400m3 betong per fundament att åtgå vid tillverkningen. All betong kommer att framställas inom parken. Grusåtgången blir 500m3/fundament. På ett lass fraktas 20m3 grus, vilket innebär 25 lass per fundament 14 lass naturgrus och 11 lass bergmaterial/krossad sten. Totalt resulterar i detta 25x27=675 transporter. Den sand som behövs till kabelgravar har beräknats genom multiplicering av vägsträckan (19500m) x bredden (0,5m) x djup (0,3m)=2925m3. Transporter av denna beräknas uppgå till 150stk. Delarna till vindkraftverken kommer att transporteras så långt som möjligt via sjöfart, för att sedan lastas på lastbil för transport på allmän väg till vindparken. Ett vindkraftverk delas upp i ett antal delar för att vara möjliga att transportera. Del av vindkraftverk Antal transporter med lastbil 3 rotorblad transport tillsammans eller var för sig tornsektioner av stål (fler vid betong) turbinhus 1 Kablar och instrument 1 Container med verktyg och generator för montering 1 Hub och noskon 1 Ingjutningsgods 1 Summa 9-12 Totalt innebär detta maximalt 325 transporter, beroende på slutligt antal verk. Transporter med tunga fordon på grusvägar kan orsaka damning och buller. Vid risk för besvärande damningsförhållanden kan vägarna vattenbegjutas, insaltas eller torrhyvlas. Transporter kommer i huvudsak att ske dagtid på vardagar. 28

31 SAMMANFATTNING AV SKYDDSÅTGÄRDER UNDER BYGGFASEN Begränsningsvärden för buller Naturvårdsverkets riktlinjer för industribuller ska efterföljas. Dessa innebär att den ekvivalenta bullernivån utomhus vid bostäder ska vara högst 40 dba mellan 22,00 och 07,00. Mellan 18,00-22,00 får bullret inte överstiga 45 dba. Från 07,00 till 18,00 är maximalt tillåten bullernivå 50dB. Detta ska innefatta både betong-, kross- och anläggningsarbeten. Transporter kommer i huvudsak att ske dagtid på vardagar. Trafikbuller från transporter till och från anläggningsområdet får uppgå till maximalt 65dB(A) utomhus vid störningskänslig bostad. Om det finns skäl att misstänka att dessa värden kan komma att överskridas ska bullerberäkningar genomföras innan arbetena påbörjas. Om klagomål på buller framförs eller om tillsynsmyndigheten så efterfrågar, ska bullermätningar genomföras. Sprängning Sprängningar vid vägsträckan bedöms i dagsläget inte bli aktuella. Om så ändå skulle bli nödvändigt, sker det dock minst 1 km från närmaste bostadshus och risken för sprickbildning bedöms som mycket liten. Dessutom bedöms berget som grävbart. Om sprängning skulle bli aktuell får dessa arbeten endast utföras under vardagar mellan 7-19, vara försedd med adekvat täckning, stenskott ska inte nå utanför anläggningsområdet. Om kasten når utanför ska dessa avlägsnas. Damning Damning kan uppstå. Det går då att dammbinda genom torrhyvling, insaltning eller vattenbegjutning. Vid insaltning ska godkända salter användas. Åtgärderna kommer att vidtas om besvärande damningsomständigheter uppstår. Vid vindparken i Havsnäs har vattning och saltning gjorts under gjutning av fundamenten. Vägar och uppställningsytor Vid detaljplanering av de nytillkommande vägarna, uppställningsytorna och fundamentsplaceringarna, kommer skyddsvärda områden för kultur- och naturmiljö att undvikas. Naturvärdesinventeringen har varit styrande i utformningen av vindparken, där våtmarker, platser med höga naturvärden, skogliga småvatten, sumpskogar och nyckelbiotoper har undvikits, både vid placering av vindkraftverk och vid vägdragning. Inga våtmarker kommer att korsas av de nya vägarna. 29

32 Återanvändning av avklädd vegetation till släntbeklädnad. Material till förstärkning av vägnätet kommer att tas från det absoluta närområdet, vilket innebär mycket korta transporter. Den stenmassa som tas bort ur hålet för fundamentet krossas och återförs som täckmaterial över plattan. Schaktmaterial och jordmassor kommer att återanvändas vid väggbyggnationerna. Enligt uppgift från Havsnäs, har inga överskott uppstått. Ett eventuellt överskott går använda till återfyllning av bergtäkten inom området. Anläggningsarbeten som sker i anslutning till våtmarker och vattendrag ska genomföras med utgångspunkten att vattenflöden inte ska hindras. Elkabeldragningar inom vindkraftsområdet kommer att förläggas invid eller i vägbanken för att undvika extra markarbeten. Flora och fauna För att säkerställa att fridlysta och/eller rödlistade arter inte kommer till skada har tillgängliga uppgifter om floran och faunan att beaktats vid planeringen. Normal naturvårdshänsyn ska tas vid avverkning, vägdragning och byggande av vindkraftverk. Grova lövträd, träd av hög ålder, döende och döda träd, högstubbar, hålträd och träd med risbon ska lämnas för ugglor. Skogspartier med högt lövinslag ska sparas i så stor utsträckning som möjligt. Den kantzon som finns lämnad mot Lill-Rödflon ska lämnas. Mark och grundvatten Vid schaktning, markarbeten, kabelläggning och byggnation ska försiktighet iakttagas så att inte hydrologiska förhållanden eller avrinning och ytvattenströmmar påverkas. Särskild risk för detta bedöms inte föreligga enligt den naturinventering som gjorts. Om en känslig miljö, ex. ett vattendrag, upptäcks där en kabel ska markförläggas, kommer styrd borrning, kabelbro eller luftspann för denna miljö att användas. Vid eventuell passage över vattendrag kommer åtgärder vidtas för att inte hindra vattenföringen, med väl avpassade vägtrummor så att vattnets hastighet inte påverkas nämnvärt. 30

33 Inga känsliga fiskförande vattendrag och sjöar finns i närheten av området. Om något som indikerar på detta ändå skulle komma fram, får grumlande arbeten som påverkar vattendragen inte utföras under den tid då lekperiod för aktuell fisksort infaller. Inga vägdiken kommer att anläggas så att de slutar i någon bäck, då detta skulle medföra sedimentationstransport till bäcken. För att förbättra avvattningen från området kommer dikning och trumläggning att göras i samband med förstärkningsarbetena. Trummorna dimensioneras så att vattenföringen inte hindras. Enligt naturvärdesinventeringen är detta aktuellt på två ställen. Inga tunga maskiner får köras i vattendrag. Flyttbara broar ska nyttjas för att minimera miljöpåverkan vid arbeten i och vid vattendrag. Grusåsar kommer inte att grävas bort, vilket är viktigt för grundvattnet. Grumling av vattendrag och sjöar och sedimentation kan undvikas genom anläggning av sedimentationsdammar där översilning i vegetationen inte bedöms hindra sedimentationsrisken i tillräcklig omfattning. Detta kan bli aktuellt vid både schaktning och anläggning av vägar och uppställningsytor. En sedimentationsdamm kan byggas med en yta av ex. 7x3 meter och ett djup på 3 meter med ett överfall. Sedimentet faller då ner i denna. Det går även att lägga en oljefälla i dammen för att stoppa eventuella utsläpp av oljor. Saneringsutrustning bör då finnas i närheten. Enligt de bedömningar som gjorts föreligger inte någon risk för sedimentation. Om detta skulle upptäckas vid detaljprojektering vidtas ovanstående åtgärder. Betongstationerna diskas så att bäckar inte sedimenteras. Fiberduk placeras i en grop där diskning sker, vilket motverkar grumling av bäckar. Särskild risk för erosion anses ej föreligga då området är en relativt platt yta som sluttar flackt ner mot omgivande marker. Oljor och kemikalier Kemiska produkter ska hanteras på ett sådant sätt att förorening av mark, yt- och grundvatten undviks. Diesel förvaras i godkända ADR-tankar för förvaring i skogsmark. Detta innefattar både betongtillverkningsmaskiner samt maskiner för väganläggning och övriga anläggningar. Oljor och kemikalier förvaras i därför godkända behållare. Förvaringen ska ske i låst utrymme. Saneringsutrustning ska finnas i anslutning till bränslelagret. Saneringsutrustning ska finnas i alla arbetsmaskiner. 31

34 Avfall Entreprenörerna ska redovisa rutiner runt tankning och åtgärder vid eventuellt läckage. Avfall som uppstår deponeras eller återvinns enligt gällande lag och föreskrifter. Avfall ska hanteras och lagras så att risker för utsläpp minimeras. Avfall ska sorteras. Behållare för olika avfallsslag kommer att placeras ut på central plats inom anläggningsområdet under anläggningsfasen. Farligt avfall ska förvaras i särskild behållare där spill kan fångas upp ex. genom invallning. Det farliga avfallet ska hållas skilt från övrigt avfall och får inte blandas med annat farligt avfall. Avfall får inte eldas. Ytor som använts temporärt under byggtiden ska återställas till ursprungligt skick. Riktlinjer för sortering av avfall under anläggningsfasen Trä Från konstruktionsarbete och lastpallar Samlas vid miljöstation och lämnas för återanvändning resp. flisning Plast Skyddsemballage Samlas vid miljöstation och lämnas till återanvändning eller energiproduktion. Kablar Rester vid elinstallation, kabelläggning Samlas vid miljöstation och lämnas till återvinningsstat. Metall Armeringsjärn Samlas vid miljöstation och lämnas till återvinningsstat. Farligt avfall Överblivet bränsle, olja och rengöringsmedel Sorteras i särskilt utrymme där säkerhetsanordningar finns för vidare transport till godkänd avfallsstation. Säkerhet En stor del av transporterna, d.v.s. material till vägarna, kommer att köras en kort sträcka på det allmänna vägnätet. Vägnätet kommer att analyseras med hjälp av aktuell transportledare för att inga riskfyllda platser ska uppstå. 32

35 Manuell bevakning av järnvägsspåret kommer att anordnas vid transport av vindkraftverken över rälsen. De principer som satts upp för skyddsåtgärder i denna MKB, kommer att föras vidare till den entreprenör som blir ansvarig för utförandet. Särskilda entreprenörsavtal kommer att upprättas där de krav som ställs tydligt kommer att framgå. Avtalen kommer att följa de skyddsåtgärder som beskrivits ovan och de villkor som ges i tillståndet. De entreprenörer som får uppdraget ska inkomma med en miljöplan som visar hur miljökraven ska uppfyllas. Verksamhetsutövaren kommer att kontrollera att denna efterlevs. Entreprenörer som har stor erfarenhet inom vägbygge, både för vindkraft och i skogsbruket kommer att anlitas. 2.6 Aktiviteter under driftsfasen Service-underhåll Vindkraftverken kontrolleras kontinuerligt via fjärrövervakning genom anpassade datorprogram. Rotationshastigheten vid varje enskilt vindkraftverk justeras automatiskt av vindkraftverkets kontroll- och övervakningssystem. Exempelvis bromsas vindkraftverket om vindhastigheten överstiger säkerhetsgränsen. Om vinden blir för stark vänder sig kraftverket mot vinden. Det finns givare på vingarna som registrerar vibrationer. I händelse av nedisning eller om givarna registrerar vibrationer av annan anledning, stängs verket av och kan inte startas igen förrän kontroll på plats skett. De kemikalier som används under drift är främst oljor. Ett 2-3 MW-verk har ca 500liter olja i växellåda och hydraulik. I växellådan, som finns i maskinhuset, sitter en givare som känner av oljetrycket. Om trycket sjunker, stängs verket av. Eventuellt oljeläckage samlas i ett oljetråg under växellådan. Till verket hör en transformator som antingen är placerad i botten på tornet eller utanför tornet. Denna står i ett avskilt utrymme. En givare, som känner av oljenivån, sitter i transformatorn. Om nivån sjunker, stängs verket av och kan inte startas igen förrän besök gjorts på plats. Oljeläckage samlas upp i en särskild behållare, den s.k. transformatorboxen. Utöver oljorna tillkommer avfall i form av filter, avfettningsmedel samt övrigt avfall som uppstår vid underhåll och service av verken. Larm från verken rapporteras direkt till driftansvarig person som kan åtgärda problemet via dator, besök på plats eller via kontakt med lokal servicepersonal. Normalt larmar vindkraftverken själva om det uppstår något fel. Vindkraftverksproducenten kommer att utbilda lokal servicepersonal om verken, dess funktioner samt nödvändiga säkerhetsföreskrifter. Regelbunden 33

36 service kommer att utföras enligt leverantörens anvisningar för att säkra vindkraftsverkets livslängd. Servicepersonal från leverantören servar dessutom verken två till fem gånger om år samt vid akuta fel. Större underhållsreparationer utförs av leverantörens personal, medan tillsyn av den dagliga driften utförs av lokal servicepersonal. Kontroll av verksamheten Verksamhetsutövaren ska årligen lämna en miljörapport till tillsynsmyndigheten. I denna ska redovisas vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla villkoren i tillståndsbeslutet. Den som bedriver en verksamhet som kan medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka sådana konsekvenser. I förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll framgår att det ska finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för frågor som rör verksamheten. Rutiner ska finnas för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll är i gott skick. Dessa rutiner ska dokumenteras. Leverantörens driftinstruktioner kan vara ett bra underlag för dessa rutiner. Rutiner för att undersöka utrustningen behövs också för att den ska hållas i gott skick. Ansvaret för egenkontroll innebär också att verksamhetsutövaren fortlöpande ska bedöma vilken översyn och vilka åtgärder som behövs samt att dessa utförs. Mätningar och provtagningar ska utföras i den utsträckning det behövs för att kontrollera att villkoren efterlevs och att skaffa sig kunskaper om hur verksamheten påverkar miljön i andra avseenden. Mätresultaten ska dokumenteras. Vid kontrollmätning av ljudstörningar från vindkraftverken ska fastställas om immissions- eller emissionsmätning ska utföras. I det första fallet görs en mätning vid en viss punkt i omgivningen och i det andra fallet kontrolleras bulleralstringen hos ljudkällan. Genom periodiskt återkommande undersökningar skaffar sig verksamhetsutövaren en samlad bild över verksamheten och därmed förenade risker. På så sätt uppmärksammas brister och säkerställandet av en god kvalitet på egenkontrollen säkras. Verksamhetsutövaren ska bedöma vilka undersökningar som behövs. Följande moment kan ingå i undersökningen: 2 Förändringar, myndighetsbeslut, miljörapport, drift- och skötselinstruktioner samt verksamhetens dokumentation 2 Vindkraftverk på land, Naturvårdsverket, utgåva 2, december

37 Föregående undersökningsprotokoll Kemikaliekontrollrutiner Miljöorganisationen Avsyning och funktionskontroll av anläggningsdelar av betydelse för miljön Granskning av underhåll och reservdelsförsörjning av vitala miljöskyddsanordningar Verksamhetsutövaren ska förteckna kemiska produkter som hanteras i verksamheten. Förteckningen kan användas som underlag för bedömning av vilka kemiska produkter som går att byta ut mot mindre farliga. Regeln om att den minst farliga kemikalien ska väljas gäller alla. Verksamhetsutövaren ska utöver vad som kontinuerligt registreras, förtecknas eller dokumenteras, bedöma vilken dokumentation som behövs för att fullgöra egenkontrollansvaret. Exempel på lämpliga separata journaler att föra är; mängd uppkommet farligt avfall, med uppgift om transportör och mottagare samt kalibrering av instrument för drift och kontroll/mätning. Verksamhetsutövaren är skyldig att hålla sig underrättad om eller undersöka hur verksamheten påverkar den omgivande miljön. Vid brister i egenkontrollen kan tillsynsmyndigheten begära upprättande av ett kontrollprogram. 3 Verksamhetsutövaren utvärderar de resultat som framkommit vid mätningar och undersökningar. Om något inte är tillfredsställande ansvarar denne för att på egen hand utreda orsaker och vidta rättelseåtgärder. Vissa händelser, exempelvis haverier, ska rapporteras till tillsynsmyndigheten. En redogörelse för händelsen och vidtagna åtgärder ges också i den årliga miljörapporten. Ändrade ägarförhållanden meddelas snarast möjligt till tillsynsmyndigheten. Transporter Under driftsfasen består behovet främst av servicetransporter med personbil eller under vintertid med bandburna fordon. Transportbehovet under driftsfasen har bedömts till följande: Driftsfasen Servicetransporter Under vintertid bandburet fordon Personaltransporter Antal transporter ett fåtal/år ett fåtal/år 3 Vindkraftshandboken, Boverket, januari

38 SAMMANFATTNING AV SKYDDSÅTGÄRDER UNDER DRIFTSFASEN Miljörapport Årlig miljörapport kommer att lämnas till tillsynsmyndigheten med redovisning om de åtgärder som vidtagits för att uppfylla villkoren i tillståndsbeslutet, ex. vad gäller buller. Underhåll och kontroll Verksamhetsutövaren kommer att utföra kontroll enligt leverantörens driftsrutiner. Dels kommer den dagliga driften att övervakas av lokal servicepersonal, medan större underhållsreparationer utförs av leverantörens personal. En plan för egenkontroll kommer att upprättas. Säkerhet Vindkraftverken kommer att förses med belysning enligt luftfartsstyrelsens krav. Vindkraftverken förses med åskledare. Varningsskyltar för iskastning placeras runt vindparken i samråd med tillsynsmyndigheten. Tillgänglig teknik för att avisa vingarna används. Vindkraftverket stängs av vid höga vindhastigheter. Mark och grundvatten Oljor och kemikalier kommer att förvaras i godkända kärl och förvaras så att de inte kan orsaka läckage och på så sätt skada mark och grundvatten. Saneringsutrustning ska finnas på plats i nära anslutning till vindkraftverken. Oljor och kemikalier Verksamhetsutövaren ska förteckna kemiska produkter som hanteras i verksamheten. Förteckningen kan användas som underlag för bedömning av vilka kemiska produkter som går att byta ut mot mindre farliga. Regeln om att använda den minst farliga kemikalien ska följas. Eventuellt oljeläckage samlas i ett oljetråg under växellådan respektive i transformatorboxen. Om oljenivån sjunker, stängs verket av. Oljorna analyseras med jämna mellanrum och byts då de inte längre är godkända. Normala bytesintervaller är mellan 3-5 år. Oljor och avfettningsmedel förvaras i godkända behållare. Vid byte transporteras utbytt olja till aktuell avfallsstation. 36

39 Avfall Filter och övrigt avfall som uppstår vid underhåll och service omhändertas på föreskrivet sätt. Farligt avfall ska förvaras i särskild behållare där spill kan fångas upp ex. genom invallning. Det farliga avfallet ska hållas skilt från övrigt avfall och får inte blandas med annat farligt avfall. 2.7 Aktiviteter under avvecklingsfasen Ett vindkraftverks livslängd är beräknad till cirka år. Eventuellt byts det då ut mot en ny generation vindkraftverk. Om så inte blir fallet så skall åtgärder för återställande av området vidtas. Vindkraftverken ska demonteras och transporteras bort. Till stor del kan det material som använts återvinnas efter det att anläggningen tagits ur bruk. Stål och koppar kan återvinnas. Det är ännu inte möjligt att återanvända kompositmaterialet i vingarna, med förutsättningarna för detta utreds. Fundamenten avlägsnas till ca en meter under jordytan och täcks över med ursprungligt material så att vegetationen kan återta området. Betongen måste först hackas och därefter kan armeringen tas bort. Slutligen krossas betongen, vilken kan återanvändas till ex. vägbyggnation. Betongkross från fundamenten kommer att bortforslas från platsen. Transformatorstationen avlägsnas och ledningen till anslutningspunkten tas bort. Huruvida nedgrävda kablar lämnas kvar eller tas upp och återanvänds, beror på krav från myndigheter. Metaller från kablarna kan återvinnas och plaster återvinnas eller förbrännas. Under avvecklingsskedet kan temporärt ytterligare mark att behöva nyttjas, detta i likhet med anläggningsfasen. Vägar som nyanlagts under anläggningsfasen kommer att lämnas kvar eftersom de har en betydelse för skogsbruket. Förstärkningsmaterial till befintliga vägar kommer att lämnas kvar. Transportbehovet för bortforsling av verken och tillhörande material kommer att vara av samma storleksordning som under anläggningsfasen. Möjligen kan demontering göras så att godset krymper. Avståndet till återvinningen är mycket kortare än den ursprungliga leveransen av verken från leverantör till parken. Beräknade transporter under avvecklingsfasen 37

40 Avvecklingsfasen Antal transporter Betongkross från fundament 400 Vindkraftverk med tillhörande utrustning Transporter av konstruktionsmaskiner, diverse byggmaterial ex. armering och summerande till 7 transporter per verk 190 Därtill kommer personaltransporter med personbilar. kranar Miljöpåverkan under avvecklingsfasen Under avvecklingsfasen kommer buller att uppstå vid krossning av betong från fundamenten. Arbetet med att demontera vindkraftverken kommer också att alstra buller. Arbetet kommer främst att utföras under dagtid på vardagar. Riktlinjerna för industribuller ska efterföljas i likhet med under anläggningsfasen. Damning kommer att uppstå vid krossning av betong och möjligen vid transporter på vägarna inom området om dessa är torra. Vid risk för besvärande damningsförhållanden kan vägarna vattenbegjutas, insaltas eller torrhyvlas. Transporter av betongkross och återvinningsmaterial kommer att belasta miljön. Likaså de schaktarbeten som erfordras för att återställa platserna vid fundamenten och uppställningsytorna. Återställningskostnader Det är mycket svårt att i dagsläget bedöma de återsällningskostnader som kommer att uppstå om 25år. Kostnadsfaktorerna är mycket varierande och intäkter från återvunnen metall svår att förutse. Ett försök till bedömning av kostnaderna för avvecklingsfasen av ett 2MW verk med tillhörande anslutningsledning har dock gjorts i kalkyl nedan. Kalkylen baserar sig på att vägarna i skogsbruksområdet inte återställs. Kranplanerna återställs med lokalt material. Hela parken antas följa en samlad avvecklingsplan. Vindkraftverken består av ståltorn och priser på återvinning av dessa styrs av världsmarknadspriset på metall, vilket är lågt under rådande konjunkturläge. Kalkylen är baserad på 2009 års priser. Energimyndigheten utreder för närvarande på regeringens uppdrag om och, i så fall, hur avvecklingsfasen ska garanteras ekonomiskt. I en studie som har genomförts rörande aktiviteter och kostnader vid nedmontering, återställande av plats och återvinning bedöms kostnads- och intäktsfaktorer som påverkar kalkylen för återställning. Återställningskostnaderna är beroende av ett antal parametrar såsom återställningsgrad, geografisk belägenhet, avstånd till elnät och återvinningsanläggningar, bränslekostnader etc. En del kostnader kan anses vara linjära mot installerad effekt, under förutsättning att parametrar som geografisk belägenhet och fabrikat hålls 38

41 relativt konstanta. Detta är sällan fallet och kostnadsuppfattningen försvåras därmed avsevärt. Det går exempelvis idag inte säga vilket fabrikat vindkraftverken kommer att ha. På intäktssidan, vilken i dagsläget genereras från återvinning av metallskrot, fluktuerar priserna kraftigt. Dessa är därför också svåra att bedöma även om de är proportionella. I studien nämns att förbättrad kompetens kring återställning, i samband med ökad vindkraftsetablering, kommer att leda till förbättrade metoder. Det kan också få effekter på kostnadsbilden. Synergieffekter uppstår om en större gruppstation nedmonteras samtidigt, vilket leder till reducerade kostnader. Upptagande av markförlagd kabel är en stor enskild kostnadspost vid avveckling. Huruvida krav kommer att ställas på uppgrävning eller inte har därför en stor betydelse för kostnadsbilden. 4 I god tid innan verksamheten avvecklas kommer verksamhetsutövaren meddela detta till tillsynsmyndigheten. I samband med detta ska en plan för avveckling av anläggningen samt återställning av det område där verksamheten har bedrivits ges in till tillsynsmyndigheten. Återställningskostnader för rivning av vindkraftverk 2MW Kostnadsslag Kostnad SEK 2009 års prisnivå Demontering av vindkraftverk Nedkapning av stålfundament Transport deponi Återfyllning/schaktning/städning Återvinning av metaller Summa: Ekonomisk säkerhet Verksamhetsutövaren ska ställa ekonomisk säkerhet enligt 16 kap. 3 miljöbalken för återställningskostnaderna. Eftersom det idag råder stor osäkerhet kring värdet på det återvunna materialet är det svårt att bedöma vilka nettokostnader som defakto kommer att uppstå. Den tekniska livslängden är minst 20 år, vilket ligger långt fram i tiden och gör kostnadsbedömningen svår. Den löpande verksamheten kan under verkets tekniska livslängd finansiera kostnaderna för avveckling och återställning. Till dess att verket tas ur drift finns ingen risk att samhället får stå för dessa kostnader. Det är osannolikt att verket under driftstiden skulle komma i en obeståndssituation. De löpande intäkterna från driften skulle då understiga kapitalkostnader och driftskostnader. Det som kan hända på kostnadssidan är att räntorna stiger kraftigt. Avgörande för det positiva rörelsenettot från rörelsen är dock intäktssidan, som styrs av elpriser och el- 4 Vindkraftverk kartläggning av aktiviteter och kostnader vid nedmontering, återställande av plats och återvinning,

42 certifikat. Om verksamhetsutövaren skulle hamna på obestånd under driftsperioden är dock fortsatt drift av konkursförvaltare och sedan den som förvärvar konkursboet det mest sannolika scenariot. Skattebetalarna skulle således inte drabbas. Femper AB föreslår därför att verksamhetsutövaren inkommer med förslag om ekonomisk säkerhet 15 år efter det att tillståndet tagits i anspråk. Osäkerheten kring olika kostnadsparametrar reduceras då och kalkylen blir mer rättvisande. Till denna tidpunkt bedömer vi att samhället inte löper någon risk. SAMMANFATTNING AV SKYDDSÅTGÄRDER UNDER AVVECKLINGSFASEN Mark och grundvatten Förstärkningsmaterial till vägarna kommer att lämnas kvar, vilket innebär att transporter och schaktarbeten för detta inte kommer att krävas. Uppställningsytor och platser för fundament återställs med lokalt material. Försiktighet ska iakttagas så att inga naturvärden påverkas. Buller under avvecklingsfasen Naturvårdsverkets riktlinjer för industribuller ska efterföljas. Dessa innebär att den ekvivalenta bullernivån utomhus vid bostäder ska vara högst 40 dba mellan 22,00 och 07,00. Mellan 18,00-22,00 får bullret inte överstiga 45 dba. Från 07,00 till 18,00 är maximalt tillåten bullernivå 50dB. Detta ska innefatta både kross- och nedmonteringsarbeten. Transporter kommer i huvudsak att ske dagtid på vardagar. Trafikbuller från transporter till och från anläggningsområdet får uppgå till maximalt 65dB(A) utomhus vid störningskänslig bostad. Damning Damning kan uppstå. Det går då att dammbinda genom torrhyvling, insaltning eller vattenbegjutning. Vid insaltning ska godkända salter användas. Detta kommer att göras om besvärande damningsomständigheter uppstår. Oljor och kemikalier Förvaras i godkända ADR-tankar för förvaring i skog mark. Detta innefattar de maskiner som används till schaktarbeten och betongkrossning. Den olja som finns i varje vindkraftverk samlas upp i godkända kärl och transporteras till därför avsedd station för deponi. 40

43 Avfall Delarna av vindkraftverken kommer att återvinnas så långt det är möjligt. Farligt avfall ska förvaras i särskild behållare där spill kan fångas upp ex. genom invallning. Det farliga avfallet ska hållas skilt från övrigt avfall och får inte blandas med annat farligt avfall. Den hackade betongen från fundamenten ska bortforslas och återanvändas till andra vägbyggen. Armeringsjärnet återvinns. Om kablar grävs upp, ska dessa återvinnas. 2.8 Tidplan Anläggningsfasen beräknas pågå under ett år, men två sommarsäsonger kan krävas för att minska ingreppet i naturen. Projektplaneringen utgår ifrån den tidpunkt då nätanslutning kan erhållas. Det är ett krav från vindkraftverksleverantörerna att verket måste anslutas till elnätet inom 1-2 veckor efter uppsättning. I annat fall kan växellådan skadas. För en vindpark med turbiner startar man normalt månader före det att nätanslutningen är på plats. Vägar, fundament och kabelläggning måste ske under en sommarperiod och montage av verken kan göras påföljande sommarperiod. Den tid det tar att sätta upp ett verk samt att ansluta den till elnätet är ca 2 veckor. Preliminär tidplan Händelse Kv1 kv2 kv3 kv4 Kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 Inlämning tillståndsansökan Erhållande av miljötillstånd Vindmätning Konstruktion av vägar/uppställningsplatser Nedgrävning av kablar Anläggning av fundament Uppsättning och installation av vindkraftverk Anslutning av verken till elnätet 41

44 2.9 Åtgärder vid förändrad parklayout I föreliggande MKB redovisas en preliminär placering av vägar och verk. Slutlig layout kommer att omfatta maximalt 27 verk i presenterat område. Följande kriterier ska gälla vid eventuella förändringar i layouten. Ljudnivån ska inte överskrida 40 db(a) som riktvärde vid någon bostad Maximal skuggtid 8 timmar per år vid bostad ska inte överskridas. Reglersystem för skuggminimering får användas Inga verk ska placeras inom nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt eller sumpskogsobjekt som framkommit av inventeringar Hänsyn ska tas till förekomst av rödlistade arter Hänsyn ska tas till kulturhistoriska lämningar som framkommit i arkeologisk utredning 42

45 3. Planförhållanden och miljömål 3.1 Översiktsplan Östersunds Kommun har tagit fram ett förslag till översiktsplan för vindkraft, där intresseavvägningar gjorts för att komma fram till lämpliga platser för vindkraftsetablerigar inom kommunen. I planförslaget redovisas tre olika typer av områden: 1. Områden där större vindkraftsparker sannolikt är möjliga efter miljöprövning. 2. Områden där enstaka verk eller mindre grupper upp till tre verk, kan prövas utifrån riktlinjer för bygglovsprövningen. 3. Områden där vindkraft inte tillåts med hänsyn till andra intressen. Planen är ute på samråd till den 22 juni I denna bedöms området söder om Munkflohögen som intressant för större vindkraftetableringar och ingår i kategori ett, enligt ovan. I planen ställs några riktlinjer upp. Dessa innefattar exempelvis riktlinjer för buller, skuggbildning, reflexer samt krav på säkerhet och avstånd till bostäder. Vidare ska hänsyn tas till riksintressen för natur- och kulturmiljö samt friluftsliv Vindbruk enligt Miljöbalken Tillstånd enligt Miljöbalken krävs för att uppföra vindkraftverk i större omfattning. Syftet med miljölagstiftningen är att värna om människors hälsa och att miljön skyddas mot skador och olägenheter. Vidare ska värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas. Viktigt är också att bevara den biologiska mångfalden. En långsiktig hushållning av mark, vatten, råvaror och energi ska tryggas. Miljöbalken innehåller ett antal allmänna hänsynsregler. En avvägning måste dock alltid göras så att kostnaderna för de ställda miljökraven inte blir orimliga i förhållande till den nytta som uppnås. 1 Bevisbördesregeln Bevisbördesregeln innebär att verksamhetsutövaren skall visa att verksamheten kan bedrivas och kommer att bedrivas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. Verksamhetsutövaren ska kunna visa att hänsynsreglerna uppfylls. 43

46 2 Kunskapskravet Kunskapskravet innebär att den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall inneha eller skaffa sig den kunskap som krävs för att kunna skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. I denna MKB redovisas de miljökonsekvenser som kan uppkomma vid etablering, drift och avveckling av vindkraftverken samt hur dessa kommer att hanteras. Konsultationer har gjorts med experter inom de olika delområden som omfattas av MKB:n. Erfarenheter har inhämtats från byggnation av andra vindparker. Inventeringar har gjorts av erfarna fackmän för att vi ska få tillräcklig kunskap om naturmiljön och kulturmiljön inom området. 3 Försiktighetsprincipen och bästa möjliga teknik Försiktighetsprincipen innebär att alla som bedriver en verksamhet skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar samt vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för miljön eller människors hälsa. De riktlinjer som finns rörande bland annat ljud och skugga, kommer att efterföljas. Förebyggande åtgärder för att undvika påverkan på natur- och kulturmiljön kommer att vidtas. Försiktighetsmått har vidtagits vid utformningen för att begränsa miljö- och hälsointrånget. De försiktighets- och skyddsåtgärder som planeras framgår av denna MKB. Förutom parkens utformning har en maximal inverkan exempelvis avseende vindriktning och vindhastighet antagits vid beräkning av bullerspridning. Beträffande användandet av bästa möjliga teknik så har vi, bl. a. med hänsyn till att teknikutvecklingen sker snabbt inom området vindkraft, inte velat binda oss för den teknik som idag är tillgänglig. Utveckling exempelvis inom området avisning av vingarna kan leda till förbättringar. De tekniska lösningar som presenteras i ansökan motsvaras av den för tillfället bästa tekniken. Kravet på val av bästa tillgängliga teknik bedöms vara uppfyllt. 4 Lokaliseringsprincipen Lokaliseringsprincipen innebär att verksamhetsutövaren skall välja en plats för verksamheten som innebär långsiktigt god hushållning. Platsen skall väljas så att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och för miljön. Det är vindens energiinnehåll som gör etableringen tekniskt möjlig och ekonomiskt rimlig. Med denna förutsättning som grund har noggranna lokaliseringsstudier lett fram till en väl vald plats för etablering av en vindpark. Det aktuella området lämpar sig väl för vindkraftetablering på grund av den goda vindtillgången. Marken används i dag för skogsbruksproduktion och kan även efter vindkraftetableringen 44

47 fortsätta att användas för detta ändamål. Miljö- och hälsointrånget har begränsats både genom vald lokalisering och genom en rad skyddsåtgärder, inte minst vid utformningen av parken. Den utvalda lokaliseringen och utformningen av vindkraftparken medför en hög elkraftsproduktion med begränsad påverkan på omgivningen. 5 Hushållnings- och kretsloppsprincipen Hushållningsprincipen innebär att all verksamhet ska drivas och alla åtgärder ska ske på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt samt att förbrukningen och avfallet minimeras. I första hand skall förnybara energikällor användas. Kretsloppsprincipen innebär att det som utvinns ur naturen ska kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på ett uthålligt sätt med minsta möjliga resursförbrukning och utan negativ inverkan på miljön. Vindkraft är en förnybar och miljövänlig energikälla. Under tillverkning, transport samt vid etablering av vindkraftverk uppstår energiförbrukning. I förhållande till den energimängd som ett vindkraftverk producerar under sin livstid, är denna åtgång en mycket liten andel. Det är således en energieffektiv produktion. När avveckling sker och vindkraftverket tas ur drift kan det mesta av materialet återvinnas, vilket bidrar till kretsloppsanpassningen av samhället. Platserna där vindkraftverken har stått kommer också att återställas. Att producera el med vindkraft innebär god hushållning med naturresurser. Verken kan efter fullgjord drift återgå i kretsloppet. 6 Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen innebär att alla som bedriver en verksamhet skall undvika att använda kemiska produkter och biotekniska organismer som kan medföra risker för människors hälsa eller miljön. Om sådana ämnen används skall de om möjligt ersättas med andra produkter som antas vara mindre farliga, den s.k. substitutionsregeln. Vindkraftverk kräver vid uppförande och drift en liten mängd smörjolja och rengöringsmedel, dessa ska så långt som möjligt vara biologiskt nedbrytbara. Hantering och förvaring ska också ske med hänsyn till att inte skada mark och vatten. Vindkraftverken innehåller ca 500liter olja. Det finns säkerhetsanordningar på verken för att förhindra och samla upp eventuella oljeläckage. Skyddsåtgärder finns presenterade i denna MKB avseende olje- och kemikaliehantering. 7 Skälighetsprincipen Skälighetsprincipen innebär att kraven på hänsyn skall tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Kraven som ställs ska vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomiskt orimliga. Utformning av vindparken enligt den preliminära layouten med föreslagna 45

48 skyddsåtgärder och försiktighetsmått, som framgår av denna MKB, innebär en skälig kostnad relativt den ekonomiska nyttan. 8 Ansvar för att avhjälpa skada Denna princip innebär att den som orsakar skada eller olägenhet ansvarar även för att avhjälpa skadan. Denna skyldighet gäller till dess att olägenheten har upphört, oavsett om verksamheten fortfarande bedrivs, har överlåtits eller är nedlagd. Det är även förorenaren som ska stå för de skyddsåtgärder som kan krävas för att förhindra föroreningar. Generellt innebär såväl anläggnings- som drift- och avvecklingsfasen vid vindkraftproduktion små föroreningsrisker. Om ex. ett läckage skulle uppstå, ansvarar verksamhetsutövaren för att åtgärda problemet. Vindparken kommer att förses med erforderlig skyddsutrustning och drivas på sådant sätt att risken för att förorening uppkommer är liten. När anläggningen tas ur drift kommer åtgärder vidtas för att återställa vindkraftsplatserna. Sammanfattningsvis gör vi bedömningen att sökt verksamhet kan byggas och drivas med god överensstämmelse gentemot gällande hänsynsregler, samt att verksamheten bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. 3.2 Nationella miljömål I april 1999 antog Sveriges regering 15 nationella miljökvalitetsmål vars huvudmål är att de största miljöproblemen skall vara åtgärdade till dess att nästa generation tar över. I november 2005 antog riksdagen ett 16:e miljökvalitetsmål, nämligen ett rikt växt- och djurliv. Målen beskriver de kvaliteter som vår miljö måste ha för att vara ekologiskt hållbar. Det är viktigt att stämma av samhällets planeringsarbete gentemot dessa miljökvalitetsmål, för att bedöma om en åtgärd bidrar till uppfyllandet av målen eller om den är i konflikt med något av dessa. Följande områden omfattas av miljökvalitetsmålen; 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Levande skogar 4. Grundvatten av god kvalitet 5. Ett rikt odlingslandskap 6. Levande sjöar och vattendrag 7. Storslagen fjällmiljö 46

49 8. Myllrande våtmarker 9. God bebyggd miljö 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Giftfri miljö 12. Säker strålmiljö 13. Ingen övergödning 14. Skyddande ozonskikt 15. Bara naturlig försurning 16. Ett rikt växt- och djurliv. Åtgärder för att uppnå målen skall vara genomförda till år 2020, för klimatmålen gäller fram till år EU-kommissionen har lagt som förslag att Sverige ska minska koldioxidutsläppen med 17 procent och öka andelen förnybar energi till 49 procent till år 2020, detta utifrån 2005 års utsläppsnivåer. 6 Riksdagen har fastställt ett planeringsmål innebärande att förutsättningar ska skapas för en utbyggnad av vindkraften så att den årliga elproduktionen, framställd genom vindkraft, uppgår till 10TWh år Energimyndigheten har föreslagit 30 TWh vindkraftel som planeringsmål för 2020, varav 20TWh från landbaserade verk. Nuvarande vindkraftproduktion uppgår till 1,4TWh (2007). 3.3 Regionala miljömål Under 2006 reviderades och antogs Jämtlands läns regionala miljömål. 7 I de regionala miljömålen utgår man från de nationella miljömålen. Jämtland har bl.a. som mål att bli en fossilbränslefri region innan Utsläppen av växthusgaser skall minska med 50 % per capita från Utifrån de nationella planeringsmålen för vindkraftsproduktion skall Jämtland år 2015 svara för 217 GWh av de totala 10 TWh som skall produceras i Sverige. På eget initiativ har ribban höjts och länet strävar istället efter ett regionalt miljömål om att producera minst 1 TWh per år vid 2015 i förhållande till dagens 0,1 TWh (2007). 8 Detta visar att Jämtlands län har en stark tro på vad vindkraften kan betyda för regionen, att det finns många lämpliga platser för etableringar och att klimathoten tas på största allvar. 5 Prop. 2004/05:150, miljödepartementet, Europeiska kommissionen, Sverige Länsstyrelsen Jämtlands län. uppdaterad Vindkraft, sidansvarig Rolf Ivansen, uppdaterad

50 3.4 Lokala miljömål I Östersunds kommuns Miljömål och handlingsplaner har kommunen satt upp konkreta mål och utgångspunkter för år Prioriterade miljöaspekter är bl.a. koldioxidutsläppen och energianvändningen. Strävan är att uppnå målet om att minska koldioxidutsläppen med 25 % till 2010 med bas i 1998 års utsläppsnivåer. 3.5 Uppfyllelse av miljömål För att kunna uppfylla de lokala, regionala och internationella miljömålen måste kraftiga åtgärder vidtas. Det är främst klimatmålet som påverkas positivt av konvertering till ett energisystem med lågt nyttjande av fossila bränslen. Elkraftproduktion genom vindkraft ger en positiv inverkan på miljön, under förutsättning att vindkraftselen ersätter el som producerats med hjälp av fossila bränslen. Marginalproduktionen anses i dag ske främst i kolkondenskraftverk. Nedan analyseras huruvida etableringen kommer att bidra till eller förhindra uppfyllandet av de för denna park mest aktuella miljömålen. Anläggningen kommer att producera el utan utsläpp av växthusgaser. Detta bidrar till en utveckling mot elproduktion utan koldioxidutsläpp och andra klimatpåverkande gaser. Transporter kommer att orsaka utsläpp av fossil koldioxid under anläggningsskedet och avvecklingsskedet. Dessa utsläpp blir dock små i förhållande till den el som produceras under verkens livslängd. Vindparken skulle således bidra till uppfyllandet av miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan. Klimatmålet är ett prioriterat miljömål för Jämtlands Län. Vindkraftsel kan produceras med mycket begränsade utsläpp av luftföroreningar. Detta innebär att vindparken skulle bidra till uppfyllandet av miljökvalitetsmålen frisk luft, bara naturlig försurning och ingen övergödning. Kablar kommer att läggas ner på de allra flesta ställen med hänsyn tagen till rekommendationer beträffande magnetfält som utfärdats från Strålsäkerhetsmyndigheter, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Elsäkerhetsverket och Boverket. Vindkraft leder inte till utsläpp av radioaktiva ämnen. Den planerade vindparken skulle således inte vara i konflikt med miljökvalitetsmålet säker strålmiljö. 9 antagen av kommunfullmäktige

51 Levande sjöar och vattendrag kommer inte att beröras av etableringen. Hårkan ligger ca 7km från parken bortom Storbränna och Raftsjön ligger ca 7 km från parken, mellan Munkflohögen och Raftsjöhöjden. Om risk för sedimentation föreligger vid dikning, kommer skyddsåtgärder att vidtas. Vid passage över bäckar läggs trummor för att inte hindra vattenföringen. Planerad verksamhet bedöms därför inte innebära ett hinder mot uppfyllelse av detta mål. Etableringen berör inga grundvattenförande geologiska formationer av betydelse för vattenförsörjningen. Inga grusåsar kommer exempelvis att beröras. Anläggandet av parken kommer att ske med beaktande att inte förändra grundvattennivåer inom området. Grundvatten av god kvalitet bedöms därmed inte motverkas. Det regionala delmålet rörande våtmarker innebär att inga ingrepp ska göras som bedöms hota våtmarker som är särskilt skyddsvärda eller ingår i länets Myrskyddsplan. Inga sådana våtmarker kommer att beröras av de planerade vindkraftverken. Närmast planerade turbin beräknas ligga ca 500m från Lill-Rödflon. Målet myllrande våtmarker bedöms därmed inte motverkas. Det regionala delmålet för levande skogar är att skogsmarken ska brukas på sådant sätt att inte fornlämningar skadas och att skador på värdefulla kulturhistoriska lämningar är försumbara år Hänsyn kommer att tas så att vindparken inte motverkar detta mål. Under sommaren 2009 utfördes en arkeologisk undersökning för att registrera ännu ej upptäckta fornlämningar. Ett annat delmål för levande skogar är att skydda och inte dika upp sumpskogar med höga naturvärden. De aktuella platserna för vindkraftverk och vägar har naturvärdesinventerats. Inga sumpskogsobjekt kommer att beröras av vägdragningar eller turbinplaceringar. Placeringar inom värdefulla naturmiljöer har undvikits i layouten. Vid beslut om definitiva placeringar kommer även platser där kända hotade arter identifierats att undvikas. Skogsbruket kommer att kunna bedrivas som tidigare med undantag för området i turbinernas absoluta närhet. Med anledning av dessa punkter anser vi att miljömålet levande skogar inte motverkas. Vindkraftverken lokaliseras på ett sådant sätt att riktlinjer för ljud och skuggbildning innehålls. Vindparken bidrar till ökad produktion av förnybar energi, vilket främjas av kommun och länsstyrelse. Kulturhistoriska värden kommer att bevaras. Etableringen förväntas därmed bidra till uppfyllelse av miljömålet god bebyggd miljö. 49

52 Naturvärdesinventeringar har genomförts för att kartlägga förekomsten av hotade arter inom området. Inventering av rovfåglar, skogshöns samt en allmän fågelinventering har genomförts. Hänsyn har tagits till synpunkter som framkommit vid dessa. Erforderliga försiktighetsåtgärder kommer att vidtas så att skada förhindras på dessa. Planerad verksamhet innebär därmed inget hinder mot uppfyllelse av målet ett rikt djur- och växtliv. 3.6 Miljökvalitetsnormer Det ska säkerställas att de åtgärder som föreslås inte ska leda till att de i 5 kap MB reglerade miljökvalitetsnormerna överskrids. Normerna, som fastställs av regeringen eller i vissa fall Naturvårdsverket, är ett styrmedel för att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. De förordningar som finns om miljökvalitetsnormer, och är under arbete, berör föroreningar i utomhusluft, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Normen för utomhusluft omfattar luftkvalitet med avseende på kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar och ozon. Vindkraft bidrar normalt inte till att miljökvalitetsnormer för luft eller vatten överskrids. Däremot bidrar vindkraften, som är en ren energikälla, till att minska föroreningar i luft och vatten. Vid anläggningsfasen kan en viss påverkan på luften uppstå. Dessa utsläpp är dock små och kommer inte att riskera ett överskridande av miljökvalitetsnormerna. De miljökvalitetsnormer som gäller för fisk- och musselvatten avser bland annat gräns- och riktvärden för fiskvatten enligt förordningens bilaga 1 och musselvatten enligt förordningens bilaga 2. Naturvårdsverket har meddelat föreskrifter om i vilka fiskvatten förordningen ska tillämpas och hur normerna ska kontrolleras. Det finns inom området inga sjöar eller vattendrag. Enligt fiskefunktionen på länsstyrelsen finns inga limniska intressen inom området. Förordningen om omgivningsbuller avser bedömning och hantering av omgivningsbuller, med syfte att samordna bullerarbetet inom EU. Gällande riktlinjer för buller vid bostadshus kommer att innehållas. Den planerade verksamheten innebär små utsläpp till, luft, inga utsläpp till vatten och berör inget bullerexponerat område. Utbyggnaden kommer således inte att innebära överskridande av någon av de tre miljökvalitetsnormerna. En utbyggnad av vindkraft kommer däremot att bidra till en utveckling mot miljövänlig energiproduktion med mindre utsläpp av ex. kväveoxider i luften. 50

53 4. Naturmiljö Vid bedömning av vindkraftverkens påverkan på naturmiljön bör man skilja på konkret påverkan på flora och fauna och värden för opåverkade naturlandskap, d.v.s. orördhet, ursprunglighet, obruten landskapsbild. I praktiken kan dock denna uppdelning vara svår då de allra flesta områden av riksintresse, regionalt eller lokalt intresse för naturvården innehåller båda typerna av värden. Det finns tre kategorier av områden som kan urskiljas vid planering av vindkraft; områden där vindkraft inte bedöms innebära konflikter med naturvårdens intressen till denna kategori hör etableringar i redan exploaterade områden liksom etableringar i skogslandskap eller odlingslandskap som saknar höga naturvärden. områden där vindkraft inte är lämplig ur naturvårdshänseende till denna grupp hör områden med mycket höga naturvärden, såsom nationalparker, merparten av alla naturreservat och Natura-2000 områden samt djurskyddsområden, obrutna fjäll och oexploaterade kustområden. områden där det är oklart om vindkraft och naturvårdens intressen kan tillgodoses i samma landskap i dessa fall måste mer ingående studier genomföras för att göra en bedömning. Försiktighetsprincipen bör tillämpas. Uppförandet av vindkraftverk kräver en hel del ingrepp i naturen, såsom schaktning, gjutning, kabelläggning och vägdragningar. Känslighetsgraden skiljer sig kraftigt mellan olika mark- och vegetationstyper. En väg på en fjällsida är exempelvis mycket mer känslig en väg över åkermark. När detaljplanering av anläggningen görs bör man ha kartlagt värdefulla lokala växt- och djurliv som hänsyn bör tas till. 10 Skriftlig information rörande naturmiljön har insamlats via Länsstyrelsens GIS-material och Skogsstyrelsens geografiska data. En naturvärdesinventering har utförts av Skogsstyrelsen. Lars och Ulla Falkdalen har inventerat förekomst av rovfåglar, ugglor, skogshöns och häckningsfåglar. 10 Vindkraftshandboken, Boverket, januari

54 Karta över naturmiljön i området, Länsstyrelsen 52

55 Kartan illustrerar de naturvårdsintressen som finns i och strax utanför området. Dessa intressen omfattas av Lill-Rödflon i söder med angränsande kalkbarrskogar samt två rikkärr i de norra delarna. I den ursprungliga layouten låg tre verk placerade i de södra delarna mot Lill-Rödflon. Dessa har dock flyttats efter invändningar från försvaret. Det verk som nu planeras närmast Lill-Rödflon, ligger på ca 500m avstånd. Området för vindparken gränsar i de södra delarna mot kalkbarrskogar som inte tidigare blivit inventerade. Inget vindkraftverk kommer att placeras inom dessa. 4.1 Våtmarker Inom området för vindparken finns inga riksintressen för Naturvård eller Natura Det finns inga sjöar eller vattendrag på platsen. Det finns inga myrar som registrerats i våtmarksinventeringen eller som omfattas av myrskyddsplanen. I de norra delarna finns några rikkärr som inte tidigare har blivit fältbesökta utan endast flygbildstolkade. De har ingen naturvärdesklass och objekten har därför naturinventerats. Lill-Rödflon, som omfattas av riksintresse för naturvård, ligger i närheten av området för vindparken. Det är en skyddsvärd myr med ett par kolbottnar. Den har relativt få lågor och död ved, men två rödlistade vedsvampar har hittats på platsen, doftskinn och ullticka. 11 Delvis försumpad barrskog har lämnats som en kantzon mot Lill-Rödflon. Lill-Rödflon utgör ett bra exempel på en ensidigt sluttande mosse, delvis excentriskt uppbyggd, med lösbottenhöljor. Då objektet till stora delar är både ostört och svårframkomligt är det troligen en gynnsam lokal för många fågelarter. Ur öbiogeografisk synvinkel hör myren ihop med Stor-Rödflon. Objektets storlek, mångformighet, orördhet och representativitet gör det till mycket skyddsvärt. Excentrisk mosse förekommer på platsen, något som är ovanligt inom regionen. 12 Vidare framgår av Länsstyrelsens material att berggrunden i området består av skiffer och omgivande jordarter av morän och moränlera. Vegetationen är av mossekaraktär med kråkbär, dvärgbjörk och rostvitmossa. Det är en fin mosse av ovanlig karaktär. Angränsande hyggen stör landskapsbilden. De tre närmast planerade vindkraftverken, som i den ursprungliga layouten gränsade mot skogsbarriären och låg ca 200m från Lill-Röflon, har tagits bort ur planeringen. I nuvarande layout är närmaste verk planerat till ca 500m från Lill-Röflon. 11 Lill-Rödflon, beskrivning och allm. bedömning, Skogsstyrelsen 12 Lill-Rödflon, 19F 8B 01, Länsstyrelsen Jämtland 53

56 Riksintressen Naturvård, Länsstyrelsens GIS-material Kartan ovan illustrerar de riksintressen för naturvården som finns i området söder om Munkflohögen. Det är Lill-Rödflon och Stor-Rödflon som omfattas av riksintresse. 54

57 Våtmarker, Länsstyrelsens GIS-material Ovan illustreras de våtmarker som finns utmärkta söder om Munkflohögen. Av dessa är det Lill- Rödflon som ligger närmast de planerade turbinerna. Grumling/sedimentation Direkta och indirekta effekter på vattenlevande djur kan uppstå p.g.a. grumling. Olika fiskarter är olika känsliga för grumling. Studier som gjorts i vattendrag i samband med väg- och brobyggen visar att den ökade materialtransporten vanligtvis lett till effekter av kortvarig natur. Material som sedimenterar och inte senare spolas bort kan dock ge långvariga eller permanenta skador på miljön för många djurgrupper. Åtgärder för att förhindra att material sedimenterar i strömmande vatten, kan dels vara att undvika att utföra grumlande arbeten under vissa tidsperioder. Andra vanligt förekommande åtgärder är olika reningstekniker; 55

58 översilning, där anpassning görs till avrinningsområdets hydrogeologi och naturgivna förutsättningar kan våtmarker utnyttjas som utjämningsmagasin och sedimentfällor genom översilning infiltration, om geologiska, hydrologiska och miljömässiga förutsättningar finns kan infiltration i sand- och gruslager användas för rening av vatten sedimentationsdammar och containrar används i olika utformningar och volymer i syfte att avskilja slam men även olja och fett skyddsskärmar/länsor används för att lindra grumling av sjöar och stillastående vatten. Dessa består av geotextiler som hängs upp i flytenheter och förankras i botten Naturvärdesinventering Naturvärdena inom detta bördiga kalkpåverkade höjdläge på Munkflohögen är ofta knutna till fuktiga granskogar och till markvegetation. Skogen inom området är idag mycket starkt påverkad av skogsbruk. Området består till största delen av föryngringsytor och ungskogar. Det finns ett tydligt inslag av äldre och yngre rönn inom hela skogsområdet. Inga nyckelbiotoper identifierades vid inventeringarna men två oklassade rikkärr berörs av etableringarna. Med välplanerad vägdragning bör dessa rikärr och dess hydrologi inte påverkas negativt av etableringen. Jordmånen består till största del av så kallad svartjord. Risken för sedimentation bedöms som liten inom området. Vegetationen etablerar sig snabbt i dessa bördiga marker och rötterna binder jorden och risken för sedimentation minskar. Det finns ett antal gamla nedlagda fäbodar spridda över hela området för den planerade vindkraftparken. De naturvärden som påträffas inom området härrör ofta till de gamla brukade områdena i och med den stora förekomsten av lövträd och bördig mark. En vindkraftsetablering enligt de etableringsförslag och vägdragningar som finns med i denna rapport kommer att ha liten påverkan på de naturvärden som finns inom området. 14 Nedan illustreras preliminära turbinplaceringar och vägar i förhållande till naturvärden. I de norra delarna finns två rikkärr och i söder finns riksintresse för naturvård. I bakgrunden ligger även en satellitbild som visar på förekomst av föryngringsytor, ungskogar och äldre skog. Ljust blå 13 Åtgärder för att minska grumling och sedimentation i vattendrag vid schaktarbeten, Marie Berglund, Botniabanan AB Naturvärdesinventering av vindkraftsetablering i Munkflohögen, Östersunds Kommun, Jämtlands Län, sommaren 2009, Skogsstyrelsen, Anna Westerlund. 56

59 områden är kalytor, rödaktiga områden är föryngringar med contortainslag. Vid mörka svartbruna partier förekommer äldre skog, alltså enbart vid verk

60 Inventeringsmetod Under juni månad 2009 genomfördes en naturvärdesinventering av 28 föreslagna uppställningsplatser för vindkraftverk. Det är maximalt 27 verk som gäller för ansökan, men vi valde att undersöka ytterligare en plats för att ha ett alternativ till en annan som har visat sig något tveksam ur vindenergisynpunkt. Alla föreslagna uppställningsplatser fältbesöktes. Ett område på ca 100m radie kring varje uppställningsplats inventerades. För varje enskilt objekt noterades naturtyp exempelvis fältskikt, trädslag, trädålder, markfuktighet och eventuella naturvärden. Objekt som berördes av gammal skog, myrmarker och sumpskogar ägnades extra stort intresse eftersom dessa misstänktes hysa högre naturvärden än övriga marker. De föreslagna placeringarna finns numrerade på bifogad karta. I samband med inventeringen undersöktes även lämpliga vägsträckningar till vindkraftverken. I de fall där värdefull natur eller naturliga förutsättningar för vägar saknades har en alternativ vägdragning från det ursprungliga förslaget angivits. Sedimentationsrisk vid väg- och kabeldragning bedömdes också. En mer noggrann projektering av vägarna krävs inför en eventuell byggnation. För de redan befintliga vägarna inom området noterades eventuella naturvärden intill vägarna då alla vägar som ska användas vid byggnationen måste breddas och förstärkas. Resultat av naturvärdesinventeringen I stort sett alla placeringar bedöms ha liten miljöpåverkan om Skogsstyrelsens förslag till förändringar efterföljs. Sedimentationsrisken bedöms också som liten. Området saknar större vattendrag. Endast en uppställningsplats bedöms ha måttlig påverkan på miljön, plats nr. 28 som ligger i en gammal granskog med varierad åldersstruktur. Skogsstyrelsens rekommendation är att lämna områden med högt lövinslag i så stor utsträckning som möjligt samt att undvika vägdragning över blöta och fuktiga partier. Nedan redovisas de uppställningsplatser och vägdragningar där förslag till förändringar finns. För att undvika påverkan på hydrologin inom det fuktiga parti (ett av ovan nämnda rikkärr) som ligger vid anslutningsväg till verk nr 1 på nedanstående karta, föreslås en förändring av den planerade vägen enligt kartskiss. Vid placering nr 4 föreslås en flytt av verket med ca m för att undvika avverkning av hänsynsytan samt att förbättra bärigheten i marken. 58

61 Genom en flytt av verk nr 7 med ca m ökar bärigheten på marken. Vid vändplanen vid anslutningsvägen till verk nr 8 passeras ett dike. En trumma kommer att krävas där för fortsatt funktion av diket. Omdragning av anslutningsvägen till verk nr 9 föreslås för att få bättre markstruktur samt kortare väg. Marken vid verk nr 13 kan ha dålig bärighet. För att undvika konflikt kan det flyttas ca 75m. Intill uppställningsplats nr. 15 ligger en liten myr. Den kan undvikas vid byggnation om man håller sig på höjdläget. Vid placeringsförslag nr 17 föreslås att dra vägen i övre kanten av föryngringsytan istället för över den gamla fäbodvallen. Vid verk nr. 22 är markens bärighet dålig. Där föreslås en flytt av verket med 50-75m för att få väsentligt bättre hållfasthet i marken. Anslutningsvägen passerar ett fint rikkärr med flertalet orkidéer, det som ligger längst i nordväst på naturvärdeskartan ovan. Ett dike som mynnar mot myren kräver vägtrumma. Vägsträckningen mellan verk 22 och 23 avråds eftersom marken sluttar och bärigheten är dålig. På nedanstående karta illustreras nytt förslag på vägdragning till verk nr

62 De orangea vägarna motsvaras av vägar som enligt Skogsstyrelsen inte behöver ändras, de grönprickade vägarna kräver förstärkningsåtgärder och de rödprickade vägarna är föreslagna 60

63 ändringar efter naturvärdesinventeringen. För mer detaljerad information om inventeringen, se bilaga 2, Naturvärdesinventering av vindkraftetablering i Munkflohögen, Östersunds Kommun. Vi avser att följa Skogsstyrelsens förslag till förändringar av vägar och vindkraftsplatser. 4.3 Limniska intressen Fiskefunktionen på länsstyrelsen har kontaktats. Det framkom att platsen inte omfattas av några limniska intressen. Risk för sedimentation och grumling bedöms inte föreligga för något vattendrag. 4.4 Fåglar Enligt det samråd som hållits med Jämtlands läns ornitologiska förening så framkom att deras generella uppfattning är att redan hårt exploaterad mark i första hand bör nyttjas för vindkraftutbyggnad och att kalfjällsområden, naturreservat, fågelskyddsområden och natura områden bör undantas. I övriga fall anser de att naturskogar, sumpskogar och myrar bör undvikas. Baserat på detta resonemang anser de att en utbyggnad av vindkraft i Munkflohögen bör kunna accepteras då den koncentreras till ett redan exploaterat område med kalhyggen, planterad skogsmark och skogsbilvägar. Hänsyn bör dock tas till eventuell förekomst av områden som har stort värde för fågellivet, såsom myrar och sumpskogar. Inför all utbyggnad kräver de inventeringar utförda av erfarna ornitologer. De anser att denna inventering kan ligga till grund för bedömning av turbinernas och vägarnas placering, så att dessa inte görs på skyddsvärda platser. Jämtlands läns ornitologiska förening skriver i sin utredning vindkraft och fågelliv att de anser att i första hand redan hårt exploaterad mark bör nyttjas för vindkraftsutbyggnad, såsom områden med kalhyggen, planterad skogsmark och talrika skogsbilvägar. Området runt Munkflohögen är ett typiskt sådant. Forskning i och utanför Sverige visar ingen eller liten negativ inverkan på faunan vid etablering och drift av en vindkraftsanläggning. 15 Fåglar anpassar sig normalt till vindkraftverken, men främst ungfåglar kan i undantagsfall flyga in i rotorn. Det finns ett flertal studier utförda beträffande fåglar och vindkraft. Det föreligger i dagsläget inget säkert underlag för en generell bedömning av påverkan av fågellivet. En sammanfattande studie Vindmöllers indvirkning på fugle 16 har tagits fram av miljö- och energiministeriet i Danmark. Denna studie lägger fast att 15 Rapporten, Vindkraftens miljöpåverkan, resultat från forskning Vindval, Naturvårdsverket Vindmöllers indvirkning på fugle. Faglig rapport fra DMU, nr , ISBN , Ib Clausager/Hemming Nöhr. 61

64 telemaster normalt utgör en betydligt större fara för fåglar än vindkraftverk. Sammanfattningsvis kan, enligt denna studie, följande slutsatser dras av vindkraftverks farlighet i jämförelse med master och annan infrastruktur: 1. Vindkraftverkens visualitet och ljud vid drift minskar kollisionsrisken. 2. Stora vindkraftverk förefaller utgöra en mindre risk än mindre verk. 3. Jämfört med andra former av infrastruktur, t.ex. master och högspänningsledningar, förefaller vindkraftverk innebära en väsentligt mindre kollisionsrisk. I studien vindkraft och fågelliv poängteras dock faran för fåglar p.g.a. deras oförmåga att väja för den här typen av hinder. Speciellt utsatta är stora fåglar. Under anläggningsskedet och avvecklingsskedet kan entreprenadverksamheten tillfälligt verka störande på fågellivet. 17 Faktorer att beakta vid vindkraftsetablering på land är att lokalisering nära fågelskyddsområden och de viktigaste rast- och födosöksområden som finns längs flyttfågelstråken bör undvikas. Generellt för de fågelinventeringar som genomförts, gäller att området är väl tilltaget och sträcker sig utanför de planerade uppställningsplatserna för vindkraftverken. Rovfåglar Kungsörnspopulationen i Jämtlands län var stadigt sjunkande i rapporter som presenterades för 15 år sedan. Orsaker till detta var förföljelse, biotopförluster, kraftledningar etc. Ett projekt som kallas Kungsörn Jämtland/Härjedalen startades därför med syfte att föreslå åtgärder för att vända utvecklingen. Främst stora fåglar, såsom rovfåglar, ugglor, tranor, gäss och svanar, kan ha svårt att upptäcka den typ av hinder som ett vindkraftverk utgör. Ett kungsörnrsrevir är ca en kvadratmil och i reviret finns minst ett bo, som ofta placeras i kraftiga tallar eller klippstup där de har bra utsikt. Boet kan ha en diameter på två meter och används ofta i årtionden. Häckningsplatser finns i skogs- och fjällområden. Födosök sker i öppen terräng med goda vind- och termikförhållanden. 18 Rovfåglar kan vara känsliga för lokalisering intill häckningsplatser och födosökslokaler. En rovfågelinventering påbörjades av Ulla och Lars Falkdalen i slutet av februari, med syfte att kartlägga främst förekomsten av kungsörn. Rapporten finns i bilaga 3, Rovfågelinventeringar vid planerad vindkraftpart vid Munkflohögen, Jämtland.. 17 Vindkfraft och fågelliv, Jämtlands Ornitologiska Förening 18 Vindkraft och fågelliv, Jämtlands Läns Ornitologiska förening. 62

65 Data för rovfågelinventeringen insamlades under två delmoment, med tubkikare och helikopterspaning, under sammanlagt fyra fältbesök. I februari-mars genomfördes kikarspaning över området vid ett par tillfällen. Under denna tidpunkt infaller normalt kungsörnens spelperiod, vilket innebär att en observation är mer sannolik. Observationer under denna tid gör det möjligt att kartlägga eventuella revir och även få indikationer på var bon är lokaliserade, såväl inom planområdet som i dess omgivningar, inom ca 1-2 mil från planområdets gräns. För att få en bra översikt över vindparken gjordes spaning från höjder några kilometer utanför den blivande vindparkens gränser. Vid alla observationer av rovfåglar noterades den riktning i vilken fågeln dök upp respektive försvann, uppskattat avstånd, klockslag och ålder. Alla rovfågelobservationer ritades in på karta. I maj utfördes en helikopterspaning för att identifiera möjliga kungsörnsbon. Inga kungsörnar observerades under undersökningen. Inte heller några andra rovfåglar kunde ses flyga över undersökningsområdet. Skogen domineras av kalhyggen och granskogar med inslag av lövträd. Tallarna i området är fåtaliga och inte tillräckligt grova för att bära upp ett kungsörnsbo. I området finns inte heller några lämpliga klippbranter som kan utgöra underlag för ett örnbo. Det är enligt inventerarna inte sannolikt att det finns något kungsörnsrevir inom det planerade området. Områdets topografi och trädbestånd måste anses som ointressant för kungsörn. Det är inte heller ett passande område för pilgrimsfalk, som kräver höga klippbranter eller jaktfalk som hör hemma på högre nivåer i fjälltrakterna. Vi bedömer därför att särskilda skyddsåtgärder för rovfåglar inte bedöms som nödvändiga. Ugglor Förekomsten av ugglor inventerades i mars på kvällen och nattetid genom att till fots i området lyssna efter ljud från dem. I juni spanades efter lämpliga bohålor och risbon samt efter eventuella rop från uggleungar. Endast en säker observation av en sparvuggla som ropade i de centrala delarna av den planerade parken gjordes. En trolig observation av en pärluggla gjordes i de norra delarna av parken. Under uppföljningen i juni återfanns ett fåtal övergivna bohål som sannolikt brukar användas av pärluggla, hökuggla och eller sparvuggla. Inga bon från större ugglor kunde återfinnas. År 2009 var ett dåligt år för ugglor, vilket enligt inventerarna gör det svårt att dra några slutsatser. De har därför varit i kontakt med en uggleexpert vid namn Thomas Holmberg. Han hävdar att området är intressant ur ugglesynpunkt. Han har själv hört hökuggla och pärluggla i området, men förmodar att det också är ett relativt bra område för slaguggla och lappuggla. Det finns 63

66 anledning att anta att området kan innefatta goda populationer av både pärluggla och sparvuggla. Även hökuggla, lappuggla och slaguggla förmodas häcka mindre allmänt i området. De skyddsåtgärder som rekommenderas av inventerarna är normal naturvårdshänsyn vid avverkning, vägdragning och byggande av vindkraftverk. Exempel kan vara att lämna grova lövträd, träd av hög ålder, döende och döda träd, högstubbar, hålträd och träd med risbon. Rapporten finns i bilaga 4, Uggleinventering vid vindpark söder om Munkflohögen, Jämtlands län. Skogshöns Ornitologerna Lars Falkdalen Lindahl och Ulla Falkdalen har inventerat förekomsten av skogshönsarterna tjäder, orre och järpe i området söder om Munkflohögen. Hönsfåglar bör inventeras under spelperioden i månadsskiftet april/maj. Förekomsten av hönsfåglar undersöktes i början av maj under goda väderförhållanden. Både tjäder och orre har karaktäristiska spel med specifika spelplatser. Framförallt tjädrar har mycket stationära spelplatser och en spelplats kan användas under många år. Tjädrar föredrar att spela i äldre tallskog med öppna gläntor. Orrar är mindre noggranna med sina spelplatser. Gemensamt för dessa spel är att de lämnar spår som ofta är lätta att hitta på snö, främst i form av spillning och avtryck i snön från rörelser på marken. Inventeringarna bygger på bedömningar som gjorts på plats och med hjälp av flygbilder. Alla platser för planerade turbiner har undersökts. Även det fåtal platser som bedömts som särskilt intressanta från flygbilder har besökts. Under inventeringarna noterades främst spillning efter de tre arterna tjäder, orre och järpe. Totalt observerades 15 fåglar, 2 tjäderhönor varav en utanför området, 11 orrar (7 tuppar och 4 hönor) och 2 järphönor. Två spelplatser för orre noterades, men inga tjäderspelplatser. Området består till största delen av kalhyggen och ungskogsplanteringar, vilket inte är intressant för skogshöns. Orrspelplatserna hittades på de centrala grusvägarna i området. Totalt spelade där 7 orrtuppar. Den slutsats som dras av studien är att området till stor del är ointressant för tjäderspel med en fullständig avsaknad av den äldre tallskog de föredrar. Förekomsten av tjäder är låg. Orre förekommer i relativt god omfattning och använder sig av grusvägar som spelplatser. Arten anses betydligt mindre känslig än tjäder vad gäller störningar av spelplatser. Järpe förekommer också i relativt liten omfattning. Järpe använder sig inte av spelplatser likt orre och tjäder och bör inte påverkas i större grad av vindparken. Området visar på en väntad population av skogshöns för 64

67 detta område och den biotop som det utgörs av. För mer detaljerad information, se bilaga 5, Skogshönsinventeringar vid planerad vindkraftpark söder om Munkflohögen, Jämtland. Häckningsfåglar En inventering av häckningsfåglar i området söder om Munkflohögen utfördes från juni 2009 av Lars Falkdalen Lindahl. Inventeringarna bör utföras under perioden 20 maj 30 juni, då samtliga arter har anlänt från vinterkvarter och sångaktiviteten är som störst. Inventeringarna utfördes genom linjetaxeringar, totalt 10 linjer på 5km vardera, med ett avstånd på 500m från varandra. Vid helikopterspaningen i maj studerades även förekomsten av fågelliv i Lill-Rödflon och Stor-Rödflon. Det konstaterades att dessa myrar inte var några bra fågelmyrar. Lill-Rödflon är den blötaste myren och hade fler fåglar, främst fiskmåsar och enstaka vadarfåglar. Inga tanor, gäss, sångsvanar eller lommar upptäcktes på platsen. Totalt observerades under linjetaxeringarna 2045 fåglar fördelat på 56 olika arter. Mindre tättingar dominerar fågelbeståndet stort, med lövsångare som överlägset vanligaste fågel. Mest talrika större fågelart samt mest talrika måsfågel under inventeringarna var fiskmås. I området finns få större vatten och som enda sjöfåglar återfanns en knipa och två sångsvanar. Av vadare observerades sju arter och av hackspettar fyra. För den tretåiga hackspett som observerades, hittades ett bo med ungar. Tre arter rovfåglar sågs, samtliga födosökte över området. Inga ugglor observerades. Fyra av artdatabanken rödlistade arter kunde identifieras. Området har en väntad eller något svag sammansättning fågelarter för motsvarande områden i skogslandet, förmodligen på grund av ett intensivt skogsbruk. Arterna är ojämnt fördelade med stora ointressanta delar och ett fåtal kvarvarande kärnområden med betydligt högre arttäthet. Stora delar av området är fattiga på både arter och individer. De stora kalhyggena föredras av arter som gulärla. Området utmärker sig inte vad gäller arttäthet eller fågeltäthet. Tre intressantare områden identifierades, varv de två mest intressanta ligger utanför området för den planerade vindparken. I ett område söder om vindparken, som besår av ett mindre bestånd kvarvarande äldre granskog, häckade bl.a. tretåig hackspett. Arttätheten är här mycket högre än inom vindparken. Lill-Rödflon visade sig också intressant, där observationer av sångsvan, videsparv och blå kärrhök gjordes. En stor del av våtmarksfåglarna har också observerats här. Området ligger relativt långt från närmaste vindturbin och kommer troligen inte att påverkas i stor grad. Stor-Rödflon visade sig inte vara lika intressant. I den nordöstra delen av parken finns ett område med äldre granskog. Detta område är dock inte lika värdefullt som de två ovanstående. I närheten finns en äldre gård med åkrar där den numer ganska ovanliga arten sånglärka häckade. 65

68 Rapporten finns i bilaga 6, Häckfågelinventering vid planerad vindkraftpark söder om Munkflohögen, Jämtland. Förekomst av fågel Konsekvenser för fågellivet Skyddsåtgärder Kungsörn ingen förekomst Ringa Inga skyddsåtgärder planeras Ugglor liten förekomst, troligen Förlust av ev. häckningsplatser vid goda populationer av pärluggla och anläggningar sparvuggla under ett normalår. Lämna grova lövträd, träd av hög ålder, döende och döda träd, högstubbar, hålträd och träd med risbon. Tjäder liten förekomst Ringa Inga skyddsåtgärder planeras. Orre två spelplatser på grusvägar Små Inga skyddsåtgärder planeras. Järpe liten förekomst Ringa Inga skyddsåtgärder planeras. Häckningsfåglar tre intressanta områden, Intressanta områden utanför Inga skyddsåtgärder planeras. i övrigt fattigt på arter och individer. Två av parken bedöms inte beröras. områdena ligger inte inom parken. 4.4 Djur och växter Erfarenheterna av vindkraftverk visar att vilda eller tama däggdjur inte störs nämnvärt av vindkraftverk 19. Den största påverkan på faunan kommer att uppstå av mänsklig störning under anläggningsfasen 20. Däggdjuren kommer då förmodligen att söka sig till marker med lugnare förhållanden. Under driftsfasen blir förhållandena mer stabila och djuren anpassar sig till den nya situationen. Belastningen av människor under driftsfasen kommer att vara mycket liten, eftersom främst servicepersonal kommer att åka till verken. De studier som finns om vindkraftens påverkan på större däggdjur avser ren och vindkraft i fjällmiljö 21 samt kronhjort och vindkraft i USA 22. I båda dessa studier dras slutsatsen att däggdjuren inte störs i nämnvärd grad av att vindkraftverk finns i deras närhet. Eventuella hotade eller sällsynta arter i ett område kan kräva särskild hänsyn miljopaverkan 20 Vindkraftshandboken, Boverket, januari Larsen, M, Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands Län. 22 Walter, WD, Leslie, DM &Jenks, JA Response of Rocky Mountain Elk to Wind-power Development. The American Midland Natura-list 152(2): Vindkrafthandboken, Boverket, januari

69 Konsekvenser för djurlivet Effekterna på och konsekvenserna för viltet av en vindkraftsanläggning vid Munkflohögen bedöms vara under en begränsad tid, d.v.s under anläggningsfasen och avvecklingsfasen. Det har exempelvis visat sig vid det befintliga vindkraftverket vid Hällingarna att vilda djur vistas naturligt runt vindkraftverket. Exploatering av skogsområden, inklusive modernt skogsbruk, innebär en betydande påverkan på natur och djurliv. Jämfört med skogsbruket tar vindkraften (verk, ytor för uppställning och vägar) mycket små arealer i anspråk. Området präglas idag av aktivt skogsbruk med främst yngre barrskogar och kalytor. Skogsbilvägar är ett vanligt förekommande inslag. Efter etableringen kommer fortsatt ett aktivt skogsbruk att bedrivas inom området. Växtytorna kommer dock att minska marginellt, då endast en mindre del av området kommer att avverkas permanent. Mark kommer att tas i anspråk för nya vägar, uppställningsplatser, transformatorstation, fundament och vindmätningsmaster. Detta kommer att innebära en påverkan på naturen. Befintliga vägar kommer att användas i stor utsträckning. De nytillkommande vägarna kommer att innebära en ökad fragmentering av landskapet mot vad som idag är fallet. Dessa kan komma att utgöra barriärer för växter och djur. Konsekvenserna bedöms dock som små med hänsyn till att området redan idag har ett relativt omfattande vägnät. Nytillkommande vägar motsvarar ca 8km, medan befintliga vägar som kommer användas uppgår till ca 12,5km. Vägarna kommer inte att hållas öppna för vindkraftproduktion vintertid. 4.5 Skyddsåtgärder Vår bedömning är att en vindkraftsetablering inom området inte innebär konflikter med naturvårdens intressen, då den ligger i ett skogslandskap som saknar höga naturvärden. De förslag till förändringar som föreslagits av Skogsstyrelsen har föranlett en förändring av layouten i enlighet med det förslaget. Den kantzon av sumpskog som lämnats mot Lill-Rödflon för att undvika påverkan på denna kommer att skyddas. Gentemot den ursprungliga utformningen av vindparken som ingått i samrådsprocessen, har nu de tre platser som låg närmast Lill-Rödflon omflyttats. Nuvarande placeringar ligger längre från Lill-Rödflon och ingen påverkan bedöms uppstå för denna. Där särskilda naturvärden vid inventeringarna påträffats har alternativa placeringar av vindkraftverken och vägarna sökts. Naturvärdesinventeringen har varit styrande i utformningen av vindparken, där våtmarker, platser med höga naturvärden, skogliga småvatten, sumpskogar och nyckelbiotoper har undvikits, både vid placering av vindkraftverk och vid vägdragning. 67

70 Anläggningsarbeten som sker i anslutning till våtmarker och vattendrag ska genomföras med utgångspunkten att vattenflöden inte ska hindras. Skogspartier med högt lövinslag ska sparas i så stor utsträckning som möjligt. För att säkerställa att fridlysta och/eller rödlistade arter inte kommer till skada har tillgängliga uppgifter om floran och faunan beaktats vid planeringen. Normal naturvårdshänsyn ska tas vid avverkning, vägdragning och byggande av vindkraftverk. Grova lövträd, träd av hög ålder, döende och döda träd, högstubbar, hålträd och träd med risbon ska lämnas för ugglor. Grumling av vattendrag och sjöar ska undvikas genom anläggning av sedimentationsdammar där översilning i vegetationen inte bedöms hindra sedimentationsrisken i tillräcklig omfattning. Detta kan bli aktuellt vid både schaktning och anläggning av vägar och uppställningsytor. I dagsläget bedöms dock ingen risk för detta föreligga. Inga vägdiken kommer att anläggas så att de slutar i någon bäck, då detta skulle medföra sedimentationstransport till bäcken. Vid eventuell passage över vattendrag kommer åtgärder vidtas för att inte hindra vattenföringen, med väl avpassade vägtrummor så att vattnets hastighet inte påverkas nämnvärt. Det finns inom området inga fiskförande vattendrag. Inga tunga maskiner får köras i vattendrag. Flyttbara broar ska nyttjas för att minimera miljöpåverkan vid arbeten i och vid vattendrag. Elkabeldragningar inom vindkraftsområdet kommer att förläggas invid eller i vägbanken för att undvika extra markarbeten. Med stort hänsynstagande till förekomsten av naturvärden vid utformningen av vindparken, bedöms inte den negativa påverkan att bli omfattande för naturmiljön. 68

71 5. Landskapsbild En analys av landskapsbilden i området har gjorts i rapport av A. Bramme. I denna analyseras och värderas landskapet och landskapsbilden. Dessutom görs där en bedömning av den visuella påverkan på landskapsbilden som en realisering av vindparken skulle ha. Analysen täcker både området för Munkflohögen och Gåxsjö-Raftsjöhöjden. Därför har detta kapitel gjorts gemensamt för de två parkerna. 5.1 Landskapsanalys Människans historia och framtidsinriktning speglas i landskapet. Vindkraft kan betraktas som ett mer tillfälligt inslag i landskapet än annan storskalig kraftproduktion som åsamkar permanenta skador eller konsekvenser i miljön. Skogsmarkens vegitationstäcke är mindre sårbart än ex. fjällvegitationen, vilket innebär att spåren kan återställas efter vindkraftverkens livstid. Om hänsyn tas till kulturminnen och naturvärden, är de skador som uppstår enbart av visuell karaktär och inte av fysisk karaktär. Det långsiktiga värdet blir inte påverkat. Åtgärderna är med andra ord reversibla. 24 Det aktuella området domineras av ett homogent skogslandskap. På höjderna sticker jordbruksbyar upp i exponerade lägen, med vid utsikt över omgivande landskap. Karaktäristiskt är också närheten till fjällen. Öppenheten mot fjället är en viktig anledningen till att landskapstypen kommit att bli intressant ur ett vindutnyttjande perspektiv. Vidare genomkorsas landskapet av vägar och kraftledningar, vilket är en betydelsefull ekonomisk faktor. Jordbruksbyarnas exponerade lägen gör att en etablering kan få ett influensområde med någon mils radie. Många etableringar kan därför leda till att landskapet präglas av vindkraft istället för att det innehåller vindkraft. Landskapet domineras idag av skogsbruk, vilket ändå gör att det kan betraktas som ett renodlat produktionslandskap. 25 Landskapet är att betrakta som ett produktionslandskap även med anledning av uppodlingarna på höjderna. Den planerade etableringen vid Munkflohögen är typisk för hur en anläggning kan se ut i detta område, belägen på en skogsklädd höjd och ofta med någon eller några näraliggande byar av ganska ålderdomlig karaktär. 24 Vindkraft i Jämtland, A.Bramme Ibid. 69

72 Munkflohögen och Raftsjöhöjden är tre av flera för området karaktäristiska kulturmiljöer som reser sig ovan det omgivande skogslandskapet, med bosättningar på kullarnas sydsluttningar och visuell influens av fjällen i väster. Markbeskaffenheten är icke sorterad moräntyp. På höjderna har mer finkorniga material stannat kvar eftersom de inte utsatts för vågrörelser under den tid då en stor del av land låg under vatten. De sydliga lägena är förmodligen uppodlade av klimatskäl. Byarna omges av barrskogar som domineras av ungskogar och kalytor med inslag av våtmarker. Bygden är en naturgeografisk gränsbygd mellan Storån/Ammerån respektive Hårkans avrinningsområden. Älgflon, som är belägen norr om Gåxsjö, leder vidare till Ammerån och Indalsälven. Sydväst om Rafsjöhöjden leder vattnet ner mot Hårkan och Indalsälven. Området har varit skogsbygd allt efter inlandsisen och fram till dess att markerna röjdes för etablering av jordbruksbyar på 1700-talet. Det finns en rik fångstkultur i skogsområden norr och nordväst om Storsjön, som både daterar från stenåldern och 1700-talet. Kartor påvisar att slåtter och betesmark bedrivits i området. På Munkflohögen, Raftsjöhöjden och i Gåxsjö finns ett livaktigt jordbruk än idag. Ett mer intensivt skogsbruk bedrivs i området sedan sågverksepoken i mitten av 1800-talet och är också idag en betydande näring i trakten. Landskapsrummen är småskaliga i detta kuperade landskap och består främst av odlingsmarken i byarna och sjöar som omges av skogsklädda höjder. 26 Landskapet kring byarna är mer ett naturlandskap än ett utpräglat kulturlandskap, eftersom det finns få kulturhistoriska lämningar. Utvärderingen av kulturlandskap brukar göras utifrån tre aspekter, kunskapsvärdet, bruksvärdet och upplevelsevärdet. Denna bedömningsgrund går även att applicera på ett naturlandskap. Kunskapsvärdet i området för de planerade parkerna består främst av naturvärden i vindparkens närhet i form av våtmarker med kalkrik mark. Landskapstypen är lokalt vanlig men ovanlig i Norrlands inland. En speciell prägel sätts på landskapet av de raka s.k. AK-vägarna som bröts under depressionen på talet. Bruksvärdet innefattar skogsbruk, jordbruk och friluftsliv i form av jakt, fiske, bär- och svampplockning samt fritidsboende. Marknadsförda turistmål är främst Raftsjöhöjdens Gårdsmejeri, Gåxsjö Smedja, de nedlagda stationerna vid Inlandsbanan i Munkflohögen och Sikås, Inlandsbanan samt hundspannsföretaget Husky Holiday. 26 Analys av landskapsbilden, Vindpark vid Raftsjöhöjden, SWECO 70

73 Landskapsbildens värde handlar om landskapets upplevelsevärden d.v.s. det som är estetiskt tilltalande, symboliskt och identitetsskapande. Området omfattas inte av kollektiva värden såsom orörd fjällvärld, utan snarare av enskilda människors känslomässiga intressen av en plats. I den ovan nämnda landskapsanalysen beskrivs området som de exponerade odlingsbygderna i skogen och utgör en kombination av det Norrländska uppodlade kulturlandskapet och skogsmarkens lågmälda mystik. Upplevelsevärdena är lokala, det upplevs som hemma. 27 Detta innebär att de sociala värdena kan vara höga för den enskilde. Upplevelsevärdet är dock lågt ur kommunalt, regionalt eller nationellt perspektiv. Det är en storslagen utsikt från exempelvis Raftsjöhöjden, men liknande utblickar kan fås från andra höjder i närheten. Det finns inte någon utsiktspunkt som är utpekad på turistkartor Visuell påverkan En vindkraftsetablering medför en visuell påverkan av landskapsbilden. Den by som hamnar vänd mot en anläggning kan räkna med omfattande exponering. Vindkraftverk kommer att bli ett allt tydligare inslag, inte enbart i det Norrländska kulturlandskapet, utan i hela Sveriges landskapsbild. Anläggningarna representerar det nya tidstypiska intrycket som redan idag ackompanjeras av det moderna skogsbruket, jordbruket med plastade ensilagebalar samt master och tekniska installationer. Man kommer att kunna se verken i Munkflohögens vindpark främst i byarna Munkflohögen och Storbränna, medan vindkraftverken i Raftsjöhöjden Gåxsjö kommer att synas främst i Raftsjöhöjden och Gåxsjö. Dessa platser utsätts därför för störst påverkan. Det finns idag ett vindkraftverk på Hällingarna, ca 8km från Munkflohögens vindpark och ca 2,5km från Gåxsjö Raftsjöhöjden vindpark, vilket är synligt från ett flertal byar i omgivningen. Siktanalysen pekar på en tydlig potentiell exponering i alla väderstreck, med reservation för skogens skärmeffekter. 29 Platser där man ser verken är främst i höjdlägen, öppen jordbruksmark samt vid andra platser där landskapet öppnar sig, exempelvis vid sjöar. Synbarheten bestäms av hur mycket och hur många av vindkraftverken som syns från en viss betraktelsepunkt och påverkas av topografi, vegetation samt aktuell höjd på vindkraftverken. Det är därför mest realistiskt att lägga in skogens skärmeffekter i siktanalysen. Eftersom området runt Raftsjöhöjden och Munkflohögen är skogsklätt krävs ett avstånd från denna skogskant för att se ett vindkraftverk. En faktor som är viktig för graden av påverkan på landskapsbilden är hur långt 27 Vindkraft i Jämtland, A. Bramme Analys av landskapsbilden, Vindbark vid Raftsjöhöjden, SWECO 29 Vindkraft i Jämtland, A.Bramme

74 vindkraftverken syns. Uppfattningen om hur dominerande vindkraftverken uppfattas, beror bl. a. på hur stor del av betraktarens synfält som påverkas. På långt håll får vädrets inverkan på siktförhållandena större betydelse. Dis och moln gör ex. verken svårare att urskilja. Vindkraftverk är höga byggnader som har en påtaglig inverkan på landskapsbilden. Det är sedan en subjektiv bedömning av betraktaren som avgör om vindkraftverkens påverkan är positiv eller negativ. I studier beträffande vindkraftverks påverkan på upplevelsen av landskapet, konstateras att tillvänjningsprocessen är mycket snabb. 30 De två faktorer som dominerar påverkan på landskapsbilden är hur mycket verken kontrasterar mot sin omgivning och hur betraktaren tolkar det som ses. Landskap med varierande topografi skapar förutsättningar för tydlig exponering eller ingen exponering alls. Skogens inverkan är alltid avskärmande. I en närzon på några kilometers avstånd, utgör ett vindkraftverk en markant blickpunkt och blir ett tydligt inslag i landskapet, som tillsammans med andra dominerande inslag är väl synliga. I en mellanzon ökar konkurrensen med andra landskapselement. På detta avstånd blir det allt svårare att avgöra verkens storlek. I regel gör ett avstånd på fem kilometer från vindparken att den spelar en underordnad roll, den blir en liten del av synfältet. I en fjärrzon, vid avstånd överstigande ca 10 kilometer, minskar verkens betydelse i landskapsbilden. Intrycket reduceras till ett minimum, förutom i ex. ålderdomliga kulturlandskap. Många gånger är verk på detta avstånd bara synliga i vissa vädersituationer. 31 Vindkraftverk har en kraftig initialeffekt innebärande att en tröskel passeras vid första verket. Tillkommande verk får en alltmer marginaliserad betydelse. Den relativa påverkan av en större anläggning är därför mindre. Nedan följer en sammanställning av antalet innevånare i byarna runt de planerade etableringarna, byarnas närhet till verken samt antalet synbara verk från respektive by. Denna sammanställning är baserad på siktanalyser som är beräknade i WindPro. De förutsättningar som lagts in i analysen är att skogshöjden är 12m, skogshöjd på myrar 5m samt att vegetationen i byarna är 0m. Det är inte realistiskt att avstå från att lägga in skogsbarriären i analysen, då omgivningen är ett skogslandskap med barrskog. I byarna är vegetationshöjden beräknad till 0m, vilket naturligtvis inte är fallet i verkligheten, då det finns både hus och träd i byarna som skymmer verken från olika riktningar. Vi har dock valt att göra det eftersom byarna till stor del består av öppna ängar. Den tornhöjd som lagts in i beräkningarna är 108,3m. Totalhöjden på verken är 150m. Vindkraftverkens preliminära placeringar ligger på höjder från 500 till 545 m.ö.h vid 30 Miljödepartementet, Rätt plats för vindkraften. Slutbetänkande av Vindkraftsutredningen. SOU 1999:75 31 Boverket, Planering och prövning av vindkraftsanläggningar Januari

75 Munkflohögen och mellan m.ö.h vid Gåxsjö-Raftsjöhöjden. Erfarenheter från Råhsön visar att även vindkraftverk på centralt upphöjda bergkullar till övervägande del döljs av skogsridåer. 32 Synbarhet Gåxsjö-Raftjsöhöjdens vindpark Den analys av synbarheten som gjorts, baserar sig på en siktanalys gjord i Wind Pro version Den visuella påverkan uppstår i de landskapsrum som finns på höjderna runt vindparken samt från Gåxsjön norr om parken och bestäms av avståndet till verken, verkens synbarhet och i vilket vädersträck de ligger. Verkens synbarhet är beroende av var i de omgivande byarna man befinner sig. På Raftsjöhöjden beräknas exempelvis 1-4 verk bli synliga i de delar av byn där flest människor bor, medan synbarheten i den övre delen av byn är verk. Där bor två personer. Den exponering som uppstår för störst antal innevånare i respektive by är markerad med fet stil. By Kommun Innevånare -07 Antal synliga verk Ca avstånd Närzon 0-5km Beroende av plats i km Raftsjöhöjden Strömsund resp Sikåskälen Strömsund resp ,5 Ollebacken Strömsund /5-9/1-4 3 Gåxsjö Strömsund resp ,5 Brattåsen Strömsund resp Högsved Strömsund verk 2,5 Klumpen Strömsund resp ,5 Gåxsjön Strömsund verk 3,5 Raftsjön Strömsund resp 0 4 Innevånare i närzon 143 Mellanzon 5-10km Munkflohögen Östersund resp Sikås Strömsund resp Västra Nyland Strömsund verk 8 Kakuåsen Strömsund verk 9 Ej Fritidshus bortre kanten av Gåxsjön permanent verk 5 Innevånare i mellanzon 318 Fjärrzon 10km och längre Skavbränna Krokom verk 10,5 Störåsen Krokom verk 10 Knutbränna Östersund resp Lomåsen Strömsund verk 10 Storbränna Östersund resp Raftälven inkl. Sandvikssjön Krokom verk 11 Ottsjön Krokom verk 14 Innevånare i fjärrzon Vindvision Norr AB, Pär-Ola Säterhall 73

76 Från byarna Gåxsjö, Raftsjöhöjden, Sikåskälen och Klumpen som ligger inom en närzon är synbarheten stor, beroende av var i byn man befinner sig. Den naturliga utblicken från dessa byar ligger dock i andra riktningar än den planerade vindparken. Synpunkter har framförts från boende i byn Raftsjöhöjden att utblicken mot fjällen ska vara fri från vindkraftverk. Detta har hörsammats i layouten. Nedan visas den siktanalys som ligger till grund för ovanstående tabell. Den inre cirkeln markerar ett område som ligger inom närzonen 5km, medan den yttre linjen motsvarar ett område som ligger inom 10km från vindparken. Inom de rödmarkerade områdena beräknas verk att vara synbara, medan 5-9 verk beräknas synbara inom de orangefärgade områdena. Vid de gulmarkerade partierna, som exempelvis i större delen av Raftjsöhöjden, beräknas 1-4 verk att bli synbara. Siktanalysen återfinns i bilaga 7. Zone of visual influence, Gåxsjö-Raftsjöhöjden Vindpark 74

77 Synbarhet Munkflohögens vindpark Den analys av synbarheten som gjorts, baserar sig på en siktanalys gjord i Wind Pro version Även i fallet Munkflohögen uppstår den visuella påverkan i de landskapsrum som ligger på höjderna runt vindparken. Det är främst Munkflohögen, Storbränna och Trekilen som ligger inom fem km från vindparken som får största påverkan på landskapsbilden. Den exponering som uppstår för störst antal innevånare i respektive by är markerad med fet stil. By Kommun Innevånare -07 Antal synliga verk Ca avstånd Närzon 0-5km beroende av plats i km Munkflohögen Östersund resp Storbränna Östersund resp Trekilen Strömsund resp ,5 Innevånare i närzon 122 Mellanzon 5-10km Norderåsen Östersund resp Ollebacken Strömsund resp Raftsjöhöjden Strömsund resp Knutbränna Östersund resp ,5 Granbo Östersund ,5 Sikåskälen Strömsund Innevånare i mellanzon 201 Fjärrzon 10km och längre Raftälven + Sandvikssjön Krokom resp. 15 Klumpen Strömsund resp Österåsen Östersund resp Innevånare i fjärrzon 324 I byn Storbränna, fem kilometer väster om etableringsområdet, råder påfallande uppvisning. Här får man räkna med en ny granne om planerna realiseras, åtminstone så länge verken står på platsen. Storbränna har få innevånare och är en typisk jordbruksby i trakten. 33 De flesta av byns innevånare bor i de nedre delarna av byn, där påfallande uppvisning inte råder. Det är sex personer som bor på höjden samt en fritidshusboende. I riktning söderut och västerut, finns inga planer på vindkraftverk. På Munkflohögen, som ligger närmast vindparken, kan verken ses tydligt från punkter uppe i byn. I de nedre delarna skyms parken av topografin och skogen. Sikten västerut är dock helt fri från vindkraftverk. Nedan visas den siktanalys som ligger till grund för ovanstående tabell. Den inre cirkeln markerar ett område som ligger inom närzonen 5km, medan den yttre linjen motsvarar ett område som ligger inom 10km från vindparken. Inom de rödmarkerade områdena beräknas verk att vara synbara, medan 5-9 verk beräknas synbara inom de orangefärgade områdena. Vid de gulmarkerade partierna beräknas 1-4 verk att bli 33 Vindkraft i Jämtland, A. Bramme

78 synbara. Inom de rutade fälten bedöms inga verk att bli synbara. Siktanalysen kan studeras i sin helhet i bilaga 8. Zone of visual influence, Munkflohögen Vindpark Kumulativa effekter på landskapsbilden Det planeras ett antal vindkraftprojekt i närområdet. I dagsläget finns ett befintligt verk på Ollebacken, ca åtta kilometer från Munkflohögens vindpark och ca 2,5km från Gåxsjö Raftsjöhöjdens vindpark. Bygglov har beviljats för fem ytterligare verk runt Ollebacken. I tillägg till detta har bygglovsansökan lämnats in för sex verk. Den totala omfattningen på projektet vid Ollebacken är därför planerat till 12 turbiner. Vid Gåxsjö-Raftsjöhöjden planeras 16 verk. Dessa ligger från ca 8,5 kilometer och längre bort från Munkflohögens vindpark. Söder om byn Raftsjöhöjden planerar Femper AB fyra verk som ligger ca sex kilometer från Munkflohögens vindpark. Mellan GR Vinds planerade park och Ollebacken Energis park, planerar SCA/Statkraft att uppföra 7 verk. Avståndet mellan de planerade vindkraftverken på Ollebacken och Gåxsjö- 76

79 Raftsjöhöjden är 2,5km och däremellan ligger alltså SCA/Statkrafts planering. Avståndet mellan Ollebacken och Raftsjöhöjden syd är 2,5km. Nedan visas en karta över de olika projekten som planeras i området. Område A1 samt A2 planeras av GR Vinds, B1 och B2 av SCA/Statkraft, C av Ollebacken Energi, D av Femper AB samt E av Femper AB. 77

80 78

81 De parker som planeras av Ollebacken Energi, Femper och GR Vind, kommer att innehålla verk med maximal tornhöjd på 150m. Liknande belysning kommer därför att användas. Det är dock oklart vilken maximal höjd SCA/Statkrafts verk får. Från byn Raftsjöhöjden kommer man att se vindkraftverk i nordlig, östlig och sydlig riktning. Närheten mellan etableringarna runt Raftsjöhöjden kan göra att de upplevs som en park. Det är här den kumulativa påverkan bedöms bli som störst. Fotomontagen illustrerar hur det skulle se ut med enbart en satsning samt den sammantagna effekten av alla satsningarna. Den potentiellt stora påverkan i Storbränna, Munkflohögen, Gåxsjö och Raftsjöhöjden har därför föranlett en kontinuerlig dialog med alla som kan tänkas bli berörda av Femper och GR Vinds satsningar. Fotomontage I fotomontagen visas hur anläggningen kommer att se ut från tretton olika punkter i landskapet. Fotomontagen är redigerade så att turbinerna ska visa maximal synbarhet. Det är ännu inte klart vilken leverantör av turbiner som blir aktuell. Fotomontagen är dock baserade på verk som är 150m höga. Fotomontage har gjorts för de två projekten enskilt, men en del har även gjorts kumulativt för alla kända planerade satsningar i närområdet. Bilderna är enbart tagna vid dagsljus. Om fotomontage ska göras kvällstid för att illustrera hur belysningen kommer att se ut, blir detta inte rättvisande. En fiktiv belysning måste då läggas in i montaget och det är inte säkert att den blir rättvisande. Fotomontagen ligger som bilaga till MKB:n. På varje montage visas ett foto, en karta med fotopunkt samt avstånd från kameran till vart och ett av verken. Fotomontagen finns i bilaga 9. Gåxsjö Raftsjöhöjden vindpark Vi har gjort bedömningen att det bör vara flest foton från Raftsjöhöjden, då den byn har utsikt mot och ligger närmast de flesta verken. Sex av fotomontagen är gjorda från Raftsjöhöjden, två från Gåxsjö, två från Sikåskälen, ett från Sikås och ett från Klumpen. På ett av fotona från Sikåskälen och ett från Raftsjöhöjden ligger SCA/Statkrafts planerade verk med. De sex turbiner som beviljats bygglov i Ollebacken Energis park samt det redan befintliga verket vid Hällingarna finns med på de bilder som omfattas av den utsiktspunkten. Den planerade parken med fyra verk söder om Raftsjöhöjden finns med på en bild som riktar sig från Getgården, mot Munkflohögen. Raftsjöhöjden, Klumpen, Sikåskälen och Gåxsjö ligger inom närzonen 5km från parken, medan Sikås ligger i mellanzonen, nära fjärrzonen på 9km från parken. Det framgår tydligt hur det ökade avståndet till verken gör att de minskar i synintryck, redan från Gåxsjö, men definitivt från Sikås. 79

82 Munkflohögen vindpark De byar som ligger inom närzonen till Munkflohögens vindpark är Munkflohögen, Storbränna, Raftsjöhöjden samt Knutbränna som gränsar till mellanzonen. Norderåsen ligger i mellanzonen/fjärrzonen, där de flesta verken har ett avstånd på över 10km. Fotomontage finns från dessa byar i riktning mot vindparken, ett från vardera byn. Synintrycket minskar med ökat avstånd. På fotot från Norderåsen är det svårt att se verken. Det finns dessutom ett foto från Munkflohögen i riktning mot GR Vind och de fyra verken söder om Raftsjöhöjden, för att visa på den kumulativa effekten i Munkflohögen. Konsekvenser för landskapsbilden Den slutsats som kan dras är att de planerade parkerna kommer att synas i olika grad från ett flertal byar i omgivningen. Det är främst inom ett närområde upp till ca fem km som parken kommer att vara ett tydligt inslag i landskapsbilden. På längre avstånd kommer vindkraftverken att vara ett av flera betydande objekt i landskapet. På längre än 10km kommer synbarheten att bl.a. bero på väderlek. Även på nära avstånd kan verken döljas av trädridåer. Detta gäller längs vägarna mellan byarna och nära skogskanterna som omger byarna. Verken kommer dock att vara synliga från kulturlandskapen på höjderna. Påverkan på landskapsbilden bedöms vara som störst på höjden i Storbränna, Munkflohögen, Raftsjöhöjden samt Gåxsjö. Att beakta är dock att både i fallet Storbränna och Raftsjöhöjden, så bor flertalet personer i de delar där exponeringen är avsevärt lägre. De naturliga utblickarna från flertalet byar ligger ej i riktning mot parkerna. För att bedöma konsekvenserna på landskapsbilden av en satsning vid Munkflohögen och Gåxsjö-Raftsjöhöjden bör en sammanvägning göras av landskapets värde med den visuella påverkan. Det blir en stor visuell påverkan för den enskilde. Landskapsbildsvärdena är lokala och det är få personer som kommer att blicka ut över parkerna på nära håll. I den landskapsanalys som SWECO gjort för SCA/Statkrafts räkning dras slutsatsen att landskapsbildens värde är lågt till ordinärt och den visuella påverkan obetydlig. Konsekvenserna blir därmed mycket liten till obetydlig enligt deras bedömning. 34 Man ska dock ha klart för sig att detta ställs i relation till deras övriga satsningar som är avsevärt större än deras planerade park vid Raftsjöhöjden. Vindparken kommer att synas och bli ett påtagligt inslag i landskapsbilden. Landskapet är dock redan ett utpräglat produktionslandskap med modernt jord- och skogsbruk. Landskapet är storslaget och vindparkerna kommer därför inte att dominera landskapet. Den planerade 34 Analys av landskapsbilden, vindpark Raftsjöhöjden, SWECO

83 vindkraftsutbyggnaden kommer inte att uppta alla synriktningar från byarna, vilket skulle kunna göra att landskapet uppfattades som intaget. Utblicken mot fjällvärlden från Raftsjöhöjden, Storbränna, Munkflohögen och Gåxsjö samt utöver Gåxsjön, kommer ex. att vara fri från vindkraftverk. Verken är inte placerade så att de konkurrerar med eller dominerar över landmärken och betydelsefulla karaktärselement, såsom Gåxsjö kyrka och ex. fjällvärlden. Läget i skogsmark med varierad topografi samt skogsridåer ex. längs vägarna mildrar inverkan på landskapsbilden. Sammantaget bedöms påverkan på landskapsbilden att bli godtagbar. Konsekvensbegränsande åtgärder Vindparken kommer att utformats på ett sådant sätt att påverkan begränsas så långt som möjligt. Östersunds kommun skriver i den översiktsplan angående vindkraft som är ute på samråd; I skogsbygderna handlar vindkraftsutbyggnaden i huvudsak om att placera verken så att de producerar mest möjliga energi. Detta i kombination med det kuperade landskapet, medför att möjligheterna att styra verkens placering utifrån landskapsmässiga och arkitektoniska utgångspunkter är begränsade. 35 Verkens placeringar är gjorda utifrån vindstyrkorna, det är inte möjligt att utforma parken i ex. en geometrisk formation. Verken kommer att placeras i en samlad grupp. De kommer att vara målade i en diskret färg, så att de inte sticker ut mer än nödvändigt och vingarna kommer att vara antireflexbehandlade. Maximal höjd kommer inte att överstiga 150m, vilket innebär att vit blinkande belysning inte krävs. Östersunds Kommuns riktlinjer innefattar att reklam ej ska medges på vindkraftverken. Detta kommer att efterlevas. Verkens storlek medför en lägre rotationshastighet på rotorbladen. Intrycket från vindkraftverken i produktion blir därmed mer harmoniskt än vad som är fallet med snabbt roterande rotorblad från mindre vindkraftverk. En stor del av vägarna är redan dragna och nätkablarna kommer i huvudsak att grävas ner utom synhåll. Det innebär att den delen av etableringen inte kommer att påverka landskapsbilden nämnvärt. Acceptans i bygden Buller, skuggor och hinderbelysning från vindkraftverk kan påverka människors upplevelse av landskapet och därmed dess attraktivitet. Detta kan få konsekvenser för den livskvalitet som representerar landskapet. Å andra sidan kan vindkraftverk understryka karaktärsdrag hos landskapet och ha en positiv effekt som en symbol för ren energi. Vindkraft kan bidra till lokal tillväxt och arbetstillfällen som ger möjlighet till fortsatt förvaltning av landskapet. Den kan också utgöra en möjlighet till ekonomisk och social samverkan mellan markägare som vill satsa på vindkraft och minska energikostnader. Den europeiska lanskapskonventionen uttrycker att 35 Vindkraft i Östersunds kommun, tillägg till översiktsplan, Samhällsbyggnad. 81

84 landskapets ständiga förändring är en naturlig del av landskapets utveckling. Det finns också en tydlig demokratisk aspekt i denna där den lyfter fram landskapets sociala betydelse och understryker vikten av att människor kan delta aktivt i värdering och förvaltning av landskapet. Därför är det viktigt med information och beslutsprocesser som ger lokalbefolkningen insyn och inflytande. Möjligheten för närboende att bli andelsägare i vindkraften kan också vara ett sätt att åstadkomma en mer positiv inställning. 36 Det är viktigt att få acceptans för vindkraften bland ortsbefolkningen genom en kontinuerlig dialog. Ett strategiskt övervägande rörande fördelningen av vindkraftens intäkter mellan externa nationella och internationella intressen och lokala intressen är också centralt. Det är viktigt att de som bor i bygden kompenseras för det intrång en etablering innebär, s.k. community benifits. En modell för detta har antagits för detta projekt, där en del av intäkterna från vindkraftverken kommer att gå till en lokal fond. En intrångsersättning som utgår till boende i bygden kommer också att utgå. För att en förändring ska nå acceptans behöver vissa kriterier uppfyllas. Ett kriterium som inte uppfylls helt kan kompenseras av att ett uppfylls väl. Nyttan om denna aspekt inte uppfylls anses förändringen som ett resursslöseri. Vindkraftssatsningarna bidrar till klimatvänlig energiframställning, vilket innebär att nyttoaspekten uppfylls. Delaktighet ett grundläggande behov av att bli respekterad här fyller samrådet en viktig funktion. Ett flertal samråd med personer i de påverkade byarna visar att de ser etableringarna som positiva. Enskilda personer och föreningar har fått ge sina synpunkter på etableringarna. Fara om en teknisk anläggning utgör en fara eller upplevs som ett hot begränsar den rörelsefriheten och väcker negativa känslor. Vindparkerna utgör inget direkt hot om utsläpp eller liknande, som ex. är fallet vid ett kärnkraftverk. Beroende och utkomst en påverkan på landskapet kan accepteras om man har en utkomst från det som orsakar påverkan. Markägarna kompenseras med arrendeersättningar och övriga boende kompenseras med intrångsersättning som beskrivits i föregående stycke. Relevans fysisk och funktionell lämplighet för avsedd verksamhet, ex. goda vindresurser, infrastruktur samt kopplingen mellan produktionslandskap och vindkraft det orörda eller mindre påverkade naturlandskapet bör i första hand värnas framför det redan påverkade produktionslandskapen. 37 Vindförhållandena är mycket bra i de planerade områdena, det finns infrastruktur i form av vägar och elledningar. Områdena utgörs dessutom av utpräglade produktionslandskap. Vår bedömning är att kriterierna uppfylls väl. Därför bör det vara möjligt att nå acceptans för etableringarna. 36 Vindkraftshandboken, Boverket januari Vindkraft i Jämtland, A.Bramme

85 5.3 Rörligt friluftsliv Förekomsten av vindkraftsanläggningar kan uppfattas som störande i områden som upplevs som opåverkade eller i kulturmiljöer med särskilda upplevelsevärden och dit människor söker sig för rekreation. Det kan minska områdets dragningskraft, särskilt inom kustnära områden och i fjällkedjan. Enligt studier har olika typer av turister skilda attityder till utbyggnad av vindkraftverk. Enligt en studie som utfördes 2002 var de mest negativa sommarsäsongens fiskare och vandrare, följt av turskidåkare vintertid. Mest positiva var skoteråkarna och utförsåkarna. I en studie från Skottland, i ett område där den största vindkraftskoncentrationen sammanfaller med turistområden som är kända för sitt vackra landskap, visar resultatet att vindkraft och turism kan fungera tillsammans och att vindkraft även kan ha en positiv inverkan på turismen. En annan studie angående vindkraftens påverkan på turismen i Storbritannien visar på en mycket liten negativ påverkan och att det också fanns positiva effekter. Faktorer att beakta är att det kan vara lämpligt att placera verken i redan exploaterade områden, ex. i anslutning till befintliga anläggningar. I områden som tydligt avsatts i ex. kommunens översiktsplan för att gynna rörligt friluftsliv, där opåverkad och tyst miljö är ett viktigt syfte och/eller i områden som avsatts för att bevara en opåverkad landskapsbild är det ofta olämpligt med vindkraft. 38 Konsekvenser för det rörliga friluftslivet De friluftsaktiviteter som främst bedrivs på området är jakt, bär- och svampplockning, hundspannsturer, vandring och skoteråkning. Vindkraftverken är inte inhägnade och påverkar på så sätt inte tillgängligheten i området för att utöva friluftsaktiviteter. Det aktuella området är skogsmark och är inte utpekat till riksintresse för friluftsliv, vilket illustreras på nedanstående kartor. Kommunen har inte heller avsatt området för att gynna rörligt friluftsliv i översiktsplanen. Under anläggningsfasen kan rekreationsintresset påverkas negativt. Trafik och anläggningsbuller kan störa friluftsupplevelsen och jakten kan påverkas negativt genom att viltet flyr området under anläggningsskedet. Denna period pågår dock under en begränsad tid, ca ett år. Under driftsfasen kommer påverkan på friluftslivet att vara betydligt mindre. Det är då främst den visuella påverkan som blir aktuell. Som exempel kan här nämnas hundspannsföretaget Husky Holiday som främst ser den visuella påverkan som störande för det friluftsliv de bedriver runt Munkflohögen. Tänkbart är även att de som söker lugnet i orörd skog störs av vindkraftverken. Positiva effekter kan också uppstå, i form av ökad tillgänglighet till trakten med förbättrat vägnät. Vindparkerna i 38 Vindkraftshandboken, Boverket, januari

86 sig kan bli ett besöksmål. Under avvecklingsfasen kan det uppstå störningar av motsvarande karaktär som under anläggningsfasen. Påverkan på friluftslivet bedöms som godtagbar. Det finns inga utpekade riksintressen för friluftsliv vid de två planerade vindparkerna, vilket illustreras med hjälp av nedanstående kartor. Riksintresse friluftsliv, Länsstyrelsens GIS-material, området vid Munkflohögen. 84

87 Riksintresse friluftsliv, Länsstyrelsens GIS-material, Gåxsjö-Raftsjöhöjdens vindpark Turism I rapporten Vindkraft i Jämtland- En studie relaterad till Turism, utvärderas effekterna av storskaligt vindbruk på turismen i olika delar av länet. I en avdelning har utbyggnad i skogslandet analyserats. Dessa bygder är glest befolkade avfolkningsbygder, där besöksanledningen släkt och vänner spelar en stor roll för turismen. En nödvändig förutsättning är att det finns bofasta i bygden, dock inte innebärande att detta är en tillräcklig förutsättning. I studien refereras till Raftsjöhöjdens Gårdsmejeri som anser att de, vid en större vindkraftsetablering, stärker sin turistiska verksamhet genom förbättrad infrastruktur och ökade möjligheter till produktutveckling. Förverkligandet av planerade vindparker innebär miljardinvesteringar i bygder som idag saknar alternativa investeringsprojekt. Idag pågår en successiv utarmning av det serviceutbud och drivkrafter som krävs för kommersiell turism. Tidigare erfarenheter visar att den ekonomiska aktiviteten i den här typen av bygder stimuleras av större investeringsprojekt. Positiva effekter avspeglas i ny infrastruktur samt ökad köpkraft, utbud av varor och tjänster, med andra ord en stödjande struktur för att bedriva kommersiell turism. 85

88 Vidare stimuleras motivation och risktagande bland eldsjälar, företagare som bor i området. I skogslandet framstår den positiva effekten av en större investering av denna karaktär som en nödvändig om än inte tillräcklig förutsättning för att den kommersiella turismnäringen och bygden ska överleva på längre sikt. 39 Acceptans för vindkraft hos olika intressenter och aktörer inom turismen varierar beroende på skilda kunskaper, erfarenheter, värdesystem och möjligheter till ekonomisk vinning. Ett flertal ekonomiska studier kommer fram till att många människor uppfattar förändringar i landskapet som något negativt. Huruvida ett turistmål väljs bort p.g.a. en utbyggnad av vindkraften är svårt att bedöma, då kunskapen kring dessa frågor är bristfällig. Acceptans för vindkraft påverkas, förutom av landskapsuppfattning, av målet att uppnå en viss upplevelse. Det sistnämnda har kanske inte någon koppling till landskapet. Turister som är ute efter vackra vyer i ett orört landskap har rimligtvis lägre acceptans för vindkraft än de som är evenemangsturister med syfte att jaga, sporta eller besöka vänner. Valet av lokaliseringsplats bedöms spela en avgörande roll för näringens acceptans till vindkraft. 40 Det är viktigt att verklighetsanpassa lanseringen av turistmålet så att ingen kan beskyllas för överdrifter och då behöver inte turisten känna sig besviken. 41 Konsekvenser för turismen och åtgärder Husky Holiday är ett turistföretag i Munkflohögen som kör hundspannsturer genom det planerade området söder om Munkflohögen. Kim Dulk, som driver företaget, marknadsför till sina kunder en vecka i vildmarken på hundsläde och anser att en vindpark skulle störa den miljön. Kunderna, som främst består av engelsmän, vill inte komma hit för att se vindkraftverk. Turerna pågår under ca16 veckor per år. Företaget funderar därför nu på hur det skulle kunna lägga om sin verksamhet efter nya förhållanden. Nya spårdragningar och annan utveckling av verksamheten diskuteras i samarbete med företaget. Övriga turistföretag såsom Raftsjöhöjdens Gårdsmejeri och Gåxsjö Smedja bedöms inte få några negativa konsekvenser av vindkraftsetableringarna. Vid samråd med Inlandsbanan AB framkom att de ser en etablering som positiv och anser att denna inte påverkar turismen längs inlandsbanan på ett negativt sätt. Turisttågen går under 12 veckor sommartid. Inga särskilda åtgärder planeras i dessa sistnämnda fall. 39 Vindkraft i Jämtland-En studie relaterande till Turism, Mittuniversitetet, Etour, Bosse Bodén 40 Ibid. 41 Vindkraft i Jämtland, A.Bramme

89 6. Kulturmiljö Riksdagen har beslutat om nationella mål för kulturmiljön som ska beaktas vid all samhällsplanering; ett försvarat och bevarat kulturarv ett hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer med kulturmiljöarbetet som en drivande kraft i omställningen allas förståelse, delaktighet och ansvarstagande för den egna kulturmiljön, nationell och internationell solidaritet och respekt inför olika gruppers kulturarv Vissa områden i landet längs kusterna, kring de stora sjöarna och vattendragen samt i fjällen har i 4 kap. miljöbalken i sin helhet utpekats som riksintressen med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns där. Runt 1700 områden har med stöd av 3 kapitlet i miljöbalken utpekats som riksintresse för kulturmiljövården. Dessa områden avspeglar landets historia. 42 Skriftligt material rörande kulturmiljön söder om Munkflohögen har insamlats via Riksantivkvarieämbetets kartsamlingar. Det finns inga utpekade riksintressen för kulturmiljön på området. En kulturhistorisk karaktärisering har genomförts av Jamtli Under sommaren 2009 har en arkeologisk utredning genomförts av Jamtli för att identifiera icke registrerade fornoch kulturlämningar. 44 Nedanstående kartbild är ett utdrag ur riksantikvarieämbetets fornregister innan den arkeologiska utredningen genomfördes. Registrerade fanns då, sedan senaste inventering 1968, fem fångstgropar belägna vid Jonsgårdsbodarna väster om den planerade vindparken. 42 Vindkraftshandboken, Boverket, januari Munkflohögen, Kulturhistorisk karaktärisering inför vindpark, Anders Hansson, Rapport Jamtli 2009:9, ISSN Munkflohögen och Raftsjöhöjden, Arkeologisk utredning inför vindparker, Anders Hansson, Jamtli 2009:19, ISSN

90 Fornlämningar, Riksantikvarieämbetet Den plaerade vindparken ligger ca 1,5 km söder om byn Munkflohögen i Häggenås socken i Östersunds Kommun. Området består av skogsmark blandat med en del myrar. Höjdskillnaden i området varierar från ca 545m ö h till ca 470m ö h med den högsta höjden i den sydöstra delen. I området finns ingen fast bosättning. En inventering av fornlämningar i området genomfördes senast Vid denna inventering påträffades fem fångstgropar RAÄ nr Häggenås i områdets sydvästra del samt ytterligare två alldeles väster om området. Åldern på fångstgroparna är inte känd, men undersökningar på andra platser i länet visar på dateringar allt från stenålder till 1800-tal. Området inventerades 1999 av Skogsstyrelsen varvid tre fäbodar och ett gränsröse 88

91 registrerades. Dessa fäbodar finns markerade på generalstabskartan över området, Strömsund år Därutöver finns i arkivhandlingar ingen mer kännedom om deras ålder. En bedömning är 1800-tal, möjligen tidigt 1800-tal. Det närmaste samhället Munkflohögen ska ha grundats 1768 som nybygge men inom 15km avstånd fågelvägen finns tre byar varav två, Häggenås och Österåsen, har medeltida belägg. Norderåsen har som äldsta skriftliga belägg från1566. Detta innebär att området nyttjats för fäbodar och slåtter innan bebyggelsen i Munkflohögen etablerades. Närmaste större flyttled för ren går ca 1 mil väster om området vid Hårkan och Långan. Man kan anta att marken haft betydelse som betesområde. I den typ av terräng och vegetation som finns i området är det dock svårt att finna de ofta diskreta spåren efter äldre tiders renskötsel. Som helhet ger området intryck av att under historisk tid ha brukats för utmarksnäringar som fäbodbruk, slåtter, skogsbruk, torvtäkt samt jakt och fiske av de närliggande byarna. Även om få sådana lämningar är registrerade idag är det ett rimligt antagande att spår finns som ännu inte är upptäckta. Den fornminnesinventering som gjorts är 40 år gammal. Idag registreras betydligt fler typer av lämningar än vad som var fallet då. Detta beror på att kunskapen är större idag, men även på att fornlämningsbegreppet utökats. Fler sentida lämningar registreras i dagsläget. Om det finns ännu inte kända förhistoriska lämningar i området är de mest sannolikt i form av fångstgropar. 45 Inventeringsmetod Den arkeologiska utredningen har utförts som en inventering enligt de riktlinjer och den praxis som utarbetats av Riksantikvarieämbetet vad gäller registrering och bedömning av påträffade lämningar. Inventering innebär en systematisk terrängrekognocering där, förutom rent okulär besiktning används jordsond för att bedöma t.ex. osäkra härdar och vallar runt gropar. Om så behövs kan spade eller hacka användas för att exempelvis ta bort torvtäcke där man misstänker att spår efter stenåldersboplats eller järnframställningsplats kan döljas under torven. Vid registreringen används GPS kopplade till handdator med digital ekonomisk karta och fastighetskarta samt det underlag som tillhandahållits av uppdragsgivaren. Jamtli har helt övergått till att registrera digitalt redan i fält enligt Riksantikvarieämbetets Fältgis. Påträffade lämningar registreras direkt till fornminnesregistret. 45 Munkflohögen, Kulturhistorisk karaktärisering inför vindkraftpark, Jamtli 2009:9 ISSN

92 Enligt önskemål från länsstyrelsen har de berörda ytorna inventerats i sin helhet med en täckningsgrad av 1,5-2km per arbetsdag. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt kraftverkens placeringar samt där vägarna passerar platser med möjliga lägen för fornlämningar. I förberedelsearbetet inför den arkeologiska utredningen genomgicks kartor och arkivmaterial för att utifrån bedömningar rörande egna erfarenheter, naturtyper, geologi etc., planera fältarbetsinsatserna. Den arkeologiska utredningen har genomförts av antikvarier Karl-Johan Olofsson och Anna Engman samt 1:e antikvarie Anders Hansson. Vid den arkeologiska utredningen inventerades ännu ej registrerade forn- och kulturminnen samt att redan kända fornminnen kontrollerades gentemot kartinprickning. Med fast fornlämning menas att lämningen skyddas av Kulturminneslagen och att eventuell påverkan på lämningen måste godkännas och beslutas av länsstyrelsen. Övrig kulturhistorisk lämning betyder att lämningen inte har något skydd som fornminnen enligt KML. Dessa lämningar har istället ett skydd enligt Skogsvårdslagens hänsynsparagraf. Denna innebär att avverkningar, markberedning och skogsbilvägar skall planeras så att så lite skada som möjligt åsamkas kulturmiljön. Kraven på hänsyn får dock inte vara så omfattande att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Resultat av den arkeologiska utredningen Efter genomförd arkeologisk utredning har ett antal tillkommande fornlämningar upptäckts. Nedan visas Riksantikvarieämbetets karta efter uppdateringen. De fornlämningar som påträffades utgörs till störst del av fångstgropar och lämningarna efter den avflyttade byn Knut-Karibränna. De övriga kulturhistoriska lämningarna består av fäbodar, kolbottnar, husgrunder och en brunn/kallkälla. Åldern på fångstgroparna är okänd men de kan vara allt ifrån flera tusen år till ett par hundra år gamla. Byn Knut-Karibränna uppstod senast under tidigt 1700-tal och flyttades någon gång efter mitten av 1800-talet. Övriga lämningar bedöms vara från historisk tid med tyngdpunkt på och 1900-tal. 90

93 RAÄ, forn- och kulturlämningar norra delen av Munkflohögen vindpark RAÄ, forn- och kulturlämningar södra delen av Munkflohögen vindpark 91

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.

Läs mer

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796 Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19

Läs mer

Teknisk beskrivning Vestas V112. Foto Vestas

Teknisk beskrivning Vestas V112. Foto Vestas Teknisk beskrivning Vestas V112 Foto Vestas Vestas V112 Driftdata Märkeffekt 3 000 kw Inkopplingsvind 3 m/s Märkvind 12 m/s Urkopplingsvind 25 m/s Ljudnivå 7 m/s 100 db(a) 8 m/s 102,8 db(a) 10 m/s 106,5

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Vindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag

Vindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag Vindkraftprojekt Äskåsen Samrådsunderlag 2010-08-31 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT ÄSKÅSEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Agenda Varför är vi här idag? Tillståndsprocessen Presentation av Gröningeprojektet Närliggande

Läs mer

Bilaga 3. Teknisk beskrivning

Bilaga 3. Teknisk beskrivning Bilaga 3 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Teknisk Data Den planerade vindparken kommer att bestå av maximalt 6 stycken vindkraftverk med en enskild effekt om cirka 2,0 3,5 MW. Vindkraftverkens navhöjd

Läs mer

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17 För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg

Läs mer

Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun

Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun Projektbeskrivning Maj 2009 Innehåll Innehåll... 2 Sökande... 3 Inledning... 4 Presentation av projektet... 5 Lokalisering... 5 Karta Solbergs vindkraftpark

Läs mer

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation

Läs mer

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch

Läs mer

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR MUNKFLOHÖGEN VINDKRAFTPARK, ÖSTERSUNDS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR MUNKFLOHÖGEN VINDKRAFTPARK, ÖSTERSUNDS KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR VINDKRAFTPARK, ÖSTERSUNDS KOMMUN Munkflohögen AB 2013-10-10 1 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 3 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 3 TILLSTÅND

Läs mer

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Samrådsunderlag Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Ärende Kalmarsund Vind driver två vindkraftverk på fastigheterna Nedra Vannborga

Läs mer

Orrbergets vindpark. Projektbeskrivning

Orrbergets vindpark. Projektbeskrivning Orrbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ORRBERGET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande: 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper

Läs mer

Elanslutning Inom parkområdet: Markförlagda kablar Längs väg Anslutning till regionala elnätet Utreds

Elanslutning Inom parkområdet: Markförlagda kablar Längs väg Anslutning till regionala elnätet Utreds Transporter till vindparken Stora/långa/tunga transporter: Rotorblad upp till 60 m långa Maskinhus upp emot 100 ton Torndelar över 4 m diameter Transport från hamn på allmänna vägar med följebil Nära till

Läs mer

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar

Läs mer

Åmot-Lingbo vindpark. Projektbeskrivning

Åmot-Lingbo vindpark. Projektbeskrivning Åmot-Lingbo vindpark Projektbeskrivning 2 projektbeskrivning tönsen projektbeskrivning åmot-lingbo 3 Åmot - Lingbo Om projektet Åmot - Lingbo OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar

Läs mer

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning Omgivningsbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Områdesbeskrivning Jämförelse mellan föreslagna vindkraftsparker och riksintresseområden utpekade 2008 av Energimyndigheten Parken: Mörttjärnberget Bräcke

Läs mer

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun Sida 2 av 14 Stentjärnåsen Vindkraft AB avser att, enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, anmäla, respektive söka bygglov för uppförande av 3 vindkraftverk på fastigheterna Funäsdalen 70:8 och Tännäs

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK, STRÖMSUNDS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK, STRÖMSUNDS KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK, STRÖMSUNDS KOMMUN Raftsjö Vind AB 2013-10-17 1 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 3 2 ADMINISTRATIVA

Läs mer

Brahehus vindpark. Projektbeskrivning

Brahehus vindpark. Projektbeskrivning Brahehus vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING BRAHEHUS 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning Röbergsfjällets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÖBERGSFJÄLLET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

Vattenfalls vindkraftprojekt

Vattenfalls vindkraftprojekt Vattenfalls vindkraftprojekt Kort om Vattenfall Vattenfall är en av Europas största elproducenter och den största producenten av fjärrvärme. Netto försäljning 2011: 181,040 miljarder kronor 7.7 miljoner

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun SAMRÅDSHANDLING Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i MÖRTELEK med omnejd i Uppvidinge kommun ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Billyvind AB Adress: Pistolvägen 10 226 49 LUND Telefon: 046-188 432

Läs mer

Velinga vindkraftpark

Velinga vindkraftpark Velinga vindkraftpark Samråd med allmänheten 2011.04.07 Områdesbeskrivning Området domineras av ett kuperat skogslandskap, starkt påverkat av skogsbruk. Skogen består till större delen av barrskog med

Läs mer

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning Säliträdbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING SÄLITRÄDBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

Korpfjällets vindpark. Projektbeskrivning Etapp I

Korpfjällets vindpark. Projektbeskrivning Etapp I Korpfjällets vindpark Projektbeskrivning Etapp I PROJEKTBESKRIVNING KORPFJÄLLET I 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

Högkölens vindpark. Projektbeskrivning

Högkölens vindpark. Projektbeskrivning Högkölens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HÖGKÖLEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Markbygden Etapp 2 - Elanslutning

Markbygden Etapp 2 - Elanslutning Bilaga A Markbygden Etapp 2 - Elanslutning Samrådsredogörelse 2015-03-19 Tidigare samråd Bolaget har tidigare genomfört samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken för hela projektet Vindkraft i Markbygden i samband

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning s vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HORNAMOSSEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot

Läs mer

Samrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2

Samrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2 Samråd luftledning Dubblabergen - Trolltjärn, Markbygden etapp 2 2014-12-09 Samrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2 Följande är ett underlag för samråd,

Läs mer

Gruppstation för vindkraft vid Rödene i Alingsås och Vårgårda kommuner, Västra Götalands län

Gruppstation för vindkraft vid Rödene i Alingsås och Vårgårda kommuner, Västra Götalands län Gruppstation för vindkraft vid Rödene i Alingsås och Vårgårda kommuner, Västra Götalands län Miljökonsekvensbeskrivning Produktion: Enetjärn Natur AB 2012 2012-06-28 Om dokumentet NV Nordisk Vindkraft

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning. Vindparker. Länsterhöjden och Storflötten. Ånge kommun, Västernorrlands län

Miljökonsekvensbeskrivning. Vindparker. Länsterhöjden och Storflötten. Ånge kommun, Västernorrlands län Miljökonsekvensbeskrivning Vindparker Länsterhöjden och Storflötten Ånge kommun, Västernorrlands län Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING 5 1. INLEDNING 10 1.1. Allmänt

Läs mer

Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet

Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet Välkomna Utformning Lokalisering och placering Vindförutsättningar Vindkraftverk Fundament, väg och elnät Områdesbeskrivning Naturområden Djur och växter Inventeringar Kultur Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage

Läs mer

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda

Läs mer

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo Hylte kommun Samhällsbyggnadskontoret Storgatan 8 314 80 Hyltebruk Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo 1 Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckningar: Sökande och byggherre: Kontaktperson:

Läs mer

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav.

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav. 2012-06-07 1(14) Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken inför Bergvik Skog AB:s ansökan om tillstånd för uppförande och drift av vindkraftpark Ödmården inom Söderhamns kommun. Inledning Bergvik Skog

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Högkölens vindpark. Projektbeskrivning

Högkölens vindpark. Projektbeskrivning Högkölens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HÖGKÖLEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla En anmälan/ansökan som är så komplett som möjligt kan förkorta handläggningstiden om miljökontoret/plan- och byggkontoret

Läs mer

Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008

Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008 Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008 Uppförande av vindkraftverk vid Blädingeås 2:3, Äspetuna 1:7, Äspetuna 1:2, Ryamon 1:3, Spånhult 1:11 och Fallen 1:27 1 i Alvesta kommun

Läs mer

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret Bygglovavdelningen 441 81 Alingsås Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor

Läs mer

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning Fallåsbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING FALLÅSBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby 2010-05-10 Kompletterande samråd Till berörda fastighetsägare och boende i närområdet till Skäftesfall vindbruksanläggning

Läs mer

Korpfjällets vindpark. Projektbeskrivning Etapp II

Korpfjällets vindpark. Projektbeskrivning Etapp II Korpfjällets vindpark Projektbeskrivning Etapp II PROJEKTBESKRIVNING KORPFJÄLLET II 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning.

Miljökonsekvensbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning www.enetjarnnatur.se Miljökonsekvensbeskrivning Beslutsunderlag för länsstyrelsen Konsekvensbedömning Samrådet ligger till grund för arbetet MKB:ns syfte Att beskriva direkta

Läs mer

Projektbeskrivning. Vindkraft Täfteå Umeå kommun

Projektbeskrivning. Vindkraft Täfteå Umeå kommun Projektbeskrivning Vindkraft Täfteå Umeå kommun Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Sökanden... 2 Presentation av projektet... 3 Produktion och miljönytta... 4 Lokal nytta...

Läs mer

Samråd om vindpark Sögårdsfjället

Samråd om vindpark Sögårdsfjället Till Fastighetsägare och föreningar i närområdet kring Vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede 2014-01-14 Samråd om vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede Kraft med dotterbolaget Sögårdsfjällets Vind AB erhöll

Läs mer

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila Vindkraft Sätila - samråd enligt Miljöbalken med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,

Läs mer

Bilaga 13 till MKB Ha lsingeskogens vindkraftpark

Bilaga 13 till MKB Ha lsingeskogens vindkraftpark Pöyry SwedPower AB Sida 1 Bilaga 13 till MKB Ha lsingeskogens vindkraftpark Förstudie väg- och anläggningsarbeten samt framkomlighetsanalys (Pöyry SwedPower AB) 2013-06-20 323024800_00 Bilaga 13 till

Läs mer

TILLSTÅNDSANSÖKAN. Org. nr 556543-8701

TILLSTÅNDSANSÖKAN. Org. nr 556543-8701 TILLSTÅNDSANSÖKAN Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken avseende uppförande och drift av gruppstation för vindkraft vid Fredriksdal i Nässjö kommun, Jönköpings län Sökande: Höglandsvind AB Org. nr 556543-8701

Läs mer

INNEHÅLL. Allmänt 3. Förläggningsmetod 9. Restriktioner kring ledningen 10. Teknisk data mm 11

INNEHÅLL. Allmänt 3. Förläggningsmetod 9. Restriktioner kring ledningen 10. Teknisk data mm 11 2 TEKNINSK BESKRIVNING TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM NÄTKONCESSION FÖR NY MARKFÖRLAGD 130 KV-KRAFTLEDNING INNEHÅLL 1 Allmänt 3 2 Utformning och utförande 5 2.1 Samförläggning med överföringsledningar (Sobacken

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

E.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge

E.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge E.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge Underlag till samrådsmöte 17/1 2012 enligt miljöbalken 6 kap 4 2011-12-09 Dnr: V-1112-04 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 4 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT

Läs mer

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning Omgivningsbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Områdesbeskrivning Jämförelse mellan föreslagna vindkraftsparker och riksintresseområden utpekade 2008 av Energimyndigheten Parkerna: Stamåsen Bodhögarna

Läs mer

ANSÖKAN OM ÄNDRINGSTILLSTÅND

ANSÖKAN OM ÄNDRINGSTILLSTÅND Till Länsstyrelsen i Västernorrlands län Miljöprövningsdelegationen ANSÖKAN OM ÄNDRINGSTILLSTÅND Sökande: Sandtjärnberget Vindkraft AB, 556849-7035 c/o NV Nordisk Vindkraft AB Lilla Bommen 1 411 04 Göteborg

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Agenda: Bakgrund Tillstånd och samråd Tidplan Vägar och markarbeten Elanslutning Natur-, kultur- och

Läs mer

Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken

Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken Till: Länsstyrelsen i Västerbottens län Miljöprövningsdelegationen Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken Sökande: Kontaktperson: Saken: Fred. Olsen Renewables AB Västra Norrlandsgatan 29 903

Läs mer

Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna Bockekulla 1:1 m.fl.

Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna Bockekulla 1:1 m.fl. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter 2014-02-25 KS 2013/0985 Kommunstyrelsen Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna

Läs mer

Välkommen på samråd för Pauträsk vindpark!

Välkommen på samråd för Pauträsk vindpark! Pauträsk Vindkraftpark Välkommen på samråd för Pauträsk vindpark! Pauträsk Vindkraftpark Dagordning Presentation av Hemberget Energi AB Syftet med samrådet Presentation av projektet Pauträsk Vindkraftpark

Läs mer

BYGGLOVSANSÖKAN ENLIGT PBL FÖR UPPFÖRANDE OCH DRIFTEN AV 2 VINDKRAFTVERK PÅ FASTIGHETERNA Lungsjön 2:20, Lungsjön 1:6/2:20 i Sollefteå kommun

BYGGLOVSANSÖKAN ENLIGT PBL FÖR UPPFÖRANDE OCH DRIFTEN AV 2 VINDKRAFTVERK PÅ FASTIGHETERNA Lungsjön 2:20, Lungsjön 1:6/2:20 i Sollefteå kommun 2013-01-16 Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Djupövägen 3 881 80 Sollefteå BYGGLOVSANSÖKAN ENLIGT PBL FÖR UPPFÖRANDE OCH DRIFTEN AV 2 VINDKRAFTVERK PÅ FASTIGHETERNA Lungsjön 2:20, Lungsjön 1:6/2:20

Läs mer

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...

Läs mer

ROSENHOLM VINDPARK BEMÖTANDE AV YTTRANDEN

ROSENHOLM VINDPARK BEMÖTANDE AV YTTRANDEN www.statkraftsodra.com Bilaga D ROSENHOLM VINDPARK BEMÖTANDE AV YTTRANDEN SEPTEMBER 2013 1 ÖVERENSSTÄMMELSE MED KOMMUNAL ÖVERSIKTSPLAN 2 2 NATURGRUS 2 3 MARKAVVATTNING 2 4 STRANDSKYDD 2 5 VILDMARKSLEDEN

Läs mer

Vindparken Gärdshyttan

Vindparken Gärdshyttan Vindparken Gärdshyttan Informations- och samrådsmöte den 5 september 2012 I Sörbygdsgården, Dalmark Alla Varmt Välkomna Gärdshyttan Vind AB www.gardshyttanvind.se Gärdshyttan Vind AB Projekteringsbolag

Läs mer

D 0211 Generell information om fundamentanläggning

D 0211 Generell information om fundamentanläggning D 0211 Generell information om fundamentanläggning VINDKRAFTFUNDAMENT Vindkraftverk förankras i marken med någon typ av fundament. Det finns olika metoder för utförandet. Fundamentens utformning beror

Läs mer

Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra

Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag 2010-11-23 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 1.1 Sökande... 3 1.2 Kontaktuppgifter... 3 1.3 Konsult...3 1.4 Verksamhetsuppgifter...

Läs mer

Vindkraftprojektet Kettstaka

Vindkraftprojektet Kettstaka Vindkraftprojektet Kettstaka Miljökonsekvensbeskrivning Juni 2010 Kettstaka Vind AB www.kettstakavind.se Innehållsförteckning 1 Icke-teknisk sammanfattning sid 2 2 Redovisning av verksamhetens omfattning

Läs mer

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning Gåxsjö Raftsjöhöjden Vindpark Strömsunds kommun, Jämtlands län

Miljökonsekvensbeskrivning Gåxsjö Raftsjöhöjden Vindpark Strömsunds kommun, Jämtlands län Bilaga B Miljökonsekvensbeskrivning Gåxsjö Raftsjöhöjden Vindpark Strömsunds kommun, Jämtlands län GR Vind AB Gåxsjö 313 830 70 Hammerdal eva@stavagran.com goran.wikberg@telia.com SAMMANFATTNING 4 1. INLEDNING

Läs mer

STATKRAFT SCA VIND AB

STATKRAFT SCA VIND AB STATKRAFT SCA VIND AB NÄRINGSLIVSPÅVERKAN 2008-08-27 Agenda Statkraft SCA Vind AB Projektets omfattning Näringslivspåverkan Projekt Smöla 150 MW, 68 vindkraftverk (Film) STATKRAFT SVERIGE Kraftproduktion

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04 Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010

Läs mer

FJÄLLBERGET SAXBERGET

FJÄLLBERGET SAXBERGET Antagen av Kf 2007-10-25 214 Laga kraft 2007-11-19 tillhörande fördjupad översiktsplan för Upprättad i juni 2007 Vindkraftverk på Fjällberget Foto: Jan Larspers, Länsstyrelsen Dalarnas län Postadress Besöksadress

Läs mer

två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter.

två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. Att: Länsstyrelsen i Västerbotten län Miljöprövningsdelegationen 901 86 UMEÅ ANSÖKAN OM TILLSTÅND TILL MILJÖFARLIG VERKSAMHET, GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID FJÄLLBOHEDEN SÖKANDE Gothia Vind 11 AB Lokalkontor,

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14 Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01

SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01 SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01 Agenda Vindkraft som energikälla Statkraft SCA Vind

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Underlag för samråd. Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun. E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2010-09-13

Underlag för samråd. Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun. E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2010-09-13 Underlag för samråd Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2010-09-13 Titel Utfört av Underlag för samråd Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun Johanna Fransila, Sweco

Läs mer

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n.

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n. Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för markförläggning av del av 40 kv-ledning L643 i ny sträckning mellan Norra Ormesta och Rynninge, Örebro kommun, Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granbergs vindpark. Projektbeskrivning

Granbergs vindpark. Projektbeskrivning s vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING GRANBERG 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot en

Läs mer

Samrådsunderlag för ledningssträckning

Samrådsunderlag för ledningssträckning Samrådsunderlag för ledningssträckning 130 kv vindkraftanslutning i område väster om Hammarstrand 2011-09-05 Rapporten är framtagen av SWECO Energuide AB på uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB 1 (8) Innehåll

Läs mer

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Sammanfattning fördelar med att inte koordinatsätta Energiutbytet blir så högt som möjligt i förhållande till omgivningspåverkan - Rätt vindkraftverk

Läs mer

Glötesvålens vindpark. Projektbeskrivning

Glötesvålens vindpark. Projektbeskrivning Glötesvålens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING GLÖTESVÅLEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar förnybara energianläggningar i Norden. Vi driver omställningen till en hållbar

Läs mer

Tillståndsansökan. Vindkraftprojekt Söderköping/ Valdemarsvik i Söderköping och Valdemarsviks kommuner i Östergötlands län

Tillståndsansökan. Vindkraftprojekt Söderköping/ Valdemarsvik i Söderköping och Valdemarsviks kommuner i Östergötlands län Tillståndsansökan Vindkraftprojekt Söderköping/ Valdemarsvik i Söderköping och Valdemarsviks kommuner i Östergötlands län 2013-02-08 Söderköping Vind AB Vindvision Norr AB 1 1 Söderköping/Valdemarsviks

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

1 Icke teknisk sammanfattning... 3 2 Inledning... 6 2.1 Allmänt... 6 2.2 Verksamhetskod... 6 2.3 Sökande... 7 2.4 Syfte... 7 2.

1 Icke teknisk sammanfattning... 3 2 Inledning... 6 2.1 Allmänt... 6 2.2 Verksamhetskod... 6 2.3 Sökande... 7 2.4 Syfte... 7 2. 1 Icke teknisk sammanfattning... 3 2 Inledning... 6 2.1 Allmänt... 6 2.2 Verksamhetskod... 6 2.3 Sökande... 7 2.4 Syfte... 7 2.5 Vindkraft och miljö... 8 2.6 Nationella miljömål... 9 2.7 Regionala miljömål...

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

2 Kompletterande samrådsredogörelse

2 Kompletterande samrådsredogörelse Bilaga M4.b - Kompletterande samråd sida 2/17 1.2 Syfte Syftet med den nya ledningen mellan Dotorp och Täppan är att förstärka elnätet i området, samt att möjliggöra anslutning av vindkraftsanläggningar

Läs mer

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats.

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats. 2015-03-30 Mi 2015-48 Kenneth Kallin 0413-620 85 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut avseende miljöanmälan med verksamhetkod 40.100 enligt förordning (2013:251) om utbyte av två vindkraftverk

Läs mer

STATKRAFT SCA VIND AB

STATKRAFT SCA VIND AB STATKRAFT SCA VIND AB Strömsund - Vindkraftdialogen 2008 2008-09-24 AGENDA Statkraft SCA Vind AB Projektets omfattning Projektets Tidplan Påverkan Lokalt Näringsliv STATKRAFT SVERIGE Kraftproduktion övertar

Läs mer

Vindkraftsprojekt Brattmyrliden. Samrådsunderlag samråd med allmänhet. Dnr: V-1105-08

Vindkraftsprojekt Brattmyrliden. Samrådsunderlag samråd med allmänhet. Dnr: V-1105-08 Vindkraftsprojekt Brattmyrliden Samrådsunderlag samråd med allmänhet Dnr: V-1105-08 Innehåll 1 BAKGRUND... 3 2 PROJEKTBESKRIVNING... 3 3 UTFORMNING... 5 3.1 Vindkraftverk... 5 3.2 Tillfartsvägar... 5 3.3

Läs mer

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Innehåll Bakgrund 3 Tillståndsprocessen 4 Tillvägagångssätt 5 Projektbeskrivning

Läs mer

Degerhamn Stenbrottet vindpark. Projektbeskrivning

Degerhamn Stenbrottet vindpark. Projektbeskrivning Degerhamn Stenbrottet vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING DEGERHAMN STENBROTTET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa.

Läs mer