Miljökonsekvensbeskrivning. Vindparker. Länsterhöjden och Storflötten. Ånge kommun, Västernorrlands län

Transkript

1 Miljökonsekvensbeskrivning Vindparker Länsterhöjden och Storflötten Ånge kommun, Västernorrlands län

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING 5 1. INLEDNING Allmänt om vindkraftssatsningen 10 Uppgifter om Sökandena: Vindkraft och miljö Syfte VERKSAMHETEN Lokalisering 13 Infrastruktur Vindförhållanden Omfattning Utformning och teknisk beskrivning 17 Vindkraftverk 18 Vägar 18 Järnvägen 26 Servicebyggnad 26 Kraftledning 27 Transformatorstation 27 Internt nät i vindparken 27 Massor 28 Mätmaster 32 Markanspråk Aktiviteter under anläggningsfasen 33 Anläggning av uppställningsplatser och vägar 33 Fundament 34 Sprängning 35 Installation av torn och turbiner 35 Förläggning av elnät 36 Förvaring av oljor, kemikalier och farligt avfall under anläggningsfasen 36 Transporter 37 SAMMANFATTNING AV SKYDDSÅTGÄRDER UNDER ANLÄGGNINGSFASEN Aktiviteter under driftsfasen 43 Service- underhåll 43 1

3 Naturvårdshänsyn Kontroll av verksamheten Transporter SAMMANFATTNING AV SKYDDSÅTGÄRDER UNDER DRIFTSFASEN Aktiviteter under avvecklingsfasen 48 Miljöpåverkan under avvecklingsfasen 50 SAMMANFATTNING AV SKYDDSÅTGÄRDER UNDER AVVECKLINGSFASEN Tidplan PLANFÖRHÅLLANDEN OCH MILJÖMÅL Översiktsplan Vindbruk enligt Miljöbalken Nationella miljömål Regionala miljömål Lokala miljömål Uppfyllelse av miljömål Miljökvalitetsnormer NATURMILJÖ 60 Topografi och berggrund Storflötten - beskrivning av området 64 Stensjöns naturreservat 64 Björntjärns naturreservat Länsterhöjden beskrivning av området Våtmarker 65 Grumling/sedimentation 66 Vatten - strandskydd Naturvärdesinventering - Storflötten 67 Inventeringsmetod 67 Naturmiljö i området 68 Naturvärdesbedömning 68 Slutsatser och rekommendationer Naturvärdesinventering Länsterhöjden 72 Inventeringsmetod 72 Naturmiljö i området 72 Naturvärdesbedömning Limniska intressen 74 2

4 4.7 Fåglar 75 Ornitologisk förundersökning 76 Häckningsfåglar 77 Rovfåglar 78 Skogshöns 79 Skyddshänsyn Djurliv 80 Fladdermöss 81 Konsekvenser för djurlivet 83 SCA:s policy för naturvårdshänsyn Skyddsåtgärder LANDSKAPSBILD Landskapsanalys 86 Landskapets teman och karaktärer 87 Landskapets tålighet för vindkraft 89 Landskapsanalys översiktsplan Visuell påverkan 91 Synbarhet 93 Fotomontage 94 Kumulativa effekter på landskapsbilden 97 Konsekvenser för landskapsbilden 99 Konsekvensbegränsande åtgärder Rörligt friluftsliv 100 Konsekvenser för det rörliga friluftslivet 100 Skyddsåtgärder 101 Turism 102 Konsekvenser för turismen och åtgärder 103 Acceptans i bygden 103 Skyddsåtgärder KULTURMILJÖ Kulturhistorisk förstudie 105 Inventeringsmetod 105 Beskrivning av området 105 Tidigare inventeringar 106 Områdets kulturhistoria 106 Kända lämningar 107 Konsekvenser för kulturmiljön 109 Skyddsåtgärder RENNÄRING 111 Synpunkter från berörda samebyar Konsekvenser för rennäringen Skyddsåtgärder

5 8. HÄLSA OCH SÄKERHET Buller Reflexer och skuggbildning Säkerhet 120 Isbildning 120 Brand 120 Nedfallande delar 121 Kemikaliehantering 121 Skyddsåtgärder Ljus- och hindermarkering ALTERNATIVA LOKALISERINGAR FÖR STORFLÖTTEN OCH LÄNSTERHÖJDEN VINDPARK Urvalsprocess Urvalskriterier Alternativa lokaliseringar Samlad bedömning av lokaliseringarna Utformningsalternativ Nollalternativ SAMRÅDSREDOGÖRELSE Samrådsunderlag och hinderremisser Samråd med allmänheten Samråd med Rennäringen Samråd med Länsstyrelsen i Västernorrlands län och Ånge kommun 135 BILAGOR 137 REFERENSER 138 4

6 Icke teknisk sammanfattning Turinge Energi AB och SCA Energy AB ansöker om tillstånd enligt miljöbalken att uppföra, driva och avveckla gruppstation för vindkraft inom områden som utritats på nedanstående karta. I 2 bilagor till ansökan finns karta i större format. De två områdena heter Länsterhöjden respektive Storflötten och ligger i Ånge kommun, Västernorrlands Län, ca 3-5 mil väster om Ånge. Området för Storflötten ligger ca 5 km nordost om Överturingen och Länsterhöjden ligger direkt väster om Länstersjön. De två områdena betraktas som en vindpark och kommer att innehålla maximalt 58 vindkraftverk fördelade med maximalt 20 på Länsterhöjden och 38 på Storflötten. Totalhöjden på verken kommer att bli högst 240m. Arrendeöverenskommelser finns med de berörda markägarna. Den tidsplan som beräknas för projektet är att det ska påbörjas under 2014 och slutföras under Ansökan görs enligt boxmodellen, vilket innebär att den omfattar hela ytan inom de två områdena. Ur områdena utesluts sedan platser som är olämpliga för etablering med hänsyn till exempelvis natur- och kulturmiljö, vilket preciseras i miljökonsekvensbeskrivningen. Nedan: Karta med områdena. 5

7 Miljömål och planer Syftet med miljölagstiftningen är att värna om människors hälsa och miljön samt att värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas och vårdas. Den planerade vindparken anses överensstämma med energi- och miljöpolitiska mål, såväl nationella som regionala och lokala. Området vid Storflötten föreslås av Energimyndigheten omfattas av riksintresse för vindbruk. Förslaget är ute på remiss och beslut väntas försommaren Ånge Kommun har pekat ut områdena som lämpliga för större vindkraftsetableringar. Kommunen har gjort intresseavvägningar för att komma fram till denna bedömning. Området omfattas inte av några riksintressen. Verksamheten bidrar inte till att någon miljökvalitetsnorm överskrids. Vidare bedöms inga områden för biotopskydd, vattenskydd eller Natura påverkas negativt med de planerade skyddsåtgärder som kommer att vidtas. Konsekvenser Miljö- och hälsoeffekter och dess konsekvenser inom och i närheten av området för vindparken har analyserats. Resultatet av detta redovisas kortfattat nedan. Luft och klimat Vindparken kommer att bidra på ett positivt sätt till att minska utsläpp av klimatpåverkande gaser. Vindkraftsel kan produceras med mycket begränsade utsläpp av luftföroreningar och bidrar till att begränsa klimatpåverkan och skapa frisk luft. Under anläggningsfasen uppstår dock utsläpp. De utsläpp som transporterna bidrar till är försumbara såväl när det gäller påverkan på klimatet som bidrag till försurning och övergödning. Mark och vatten Markarbeten kommer att ske vid anläggning av vägar, uppställningsytor och fundament. Oljor och drivmedel kommer att hanteras och lagras under detta arbete. Godkända tankar kommer att användas för förvaring av drivmedel och oljor så att oljeläckage förhindras. Vid passage över vattendrag ska skyddshänsyn tas så att grumling minimeras och att vandringshinder för fiskar och kräldjur inte uppstår. Påverkan på mark och vatten bedöms bli ringa. Naturmiljö Området består av skogmark med kalytor och ungskogar och inslag av våtmarker. Naturvärdesinventeringar har gjorts. Våtmarker och andra högt skyddsvärda områden har undvikits 1 /Revidering-av-riksintresse-for-vindbruk-2011/ 6

8 vid placering av verken. Hänsyn kommer att tas vid väg- och dikesbyggning så att inte åtgärderna leder till grumling av vattendrag. Inga verk eller vägar kommer att förläggas över våtmarken Storflötten som har högsta klassning i våtmarksinventeringen och inte heller i nyckelbiotoper. Skogsbruket i området kommer att kunna bedrivas som tidigare. Jakt inom området kan fortgå som tidigare under driftsfasen. Störningar kan uppstå under byggfasen. Inventering av rovfåglar, skogshöns och häckningsfåglar har gjorts. Ett kungsörnsrevir har identifierats i södra delarna av Storflötten, vilket föranlett flytt av preliminära positioner för att klara skyddsavstånd till detta. Inga tjäderspelplatser har upptäckts inom området. De största ornitologiska värdena finns på de centrala delarna av myren Storflötten, som undantagits från placeringar. Särskilda skyddsåtgärder bedöms därutöver inte som nödvändiga för skogshöns och häckfåglar. Biotopen anses inte som intressant för fladdermöss. Med de försiktighetsåtgärder som kommer att vidtas, bedöms att konsekvenserna för flora och fauna kommer att bli små. I området för vindparken kan pågående markanvändning, som utgörs av skogsbruk, fortgå under driftsfasen. Markintrånget blir litet. Landskapsbild En landskapsstudie har gjorts och fotomontage har tagits från flera punkter i omgivningen. Landskapsbilden kommer att påverkas av etableringen. Vindkraftverken kommer att synas mer eller mindre väl beroende av utblickspunkt. Synbarheten kommer att bli störst från omkringliggande höjder, sjöar och vattendrag. I övrigt bedöms synbarheten som liten. Ofta täcks vindkraftverken av skogsbarriärer. Läget i skogsmark med varierad topografi samt skogsridåer runt byarna och vid vägarna mildrar upplevelsen av vindkraftsanläggningen. Nätanslutningen sker med högsta sannolikhet med nedgrävda kablar inom parken, vilket därmed inte påverkar landskapsbilden. Det kan dock bli aktuellt med luftledning från Storflötten till Överturingen och mellan Länsterhöjden Överturingen. Uppfattningen om ett vindkraftverks inverkan på landskapsbilden är individuell och därför svår att bedöma generellt. Sammantaget bedöms dock påverkan på landskapsbilden bli godtagbar. Kulturmiljö En arkeologisk förstudie har genomförts över området. Placeringar av turbiner kommer inte att beröra eller skada någon idag känd forn- eller kulturlämning. Skyddsavstånd kommer att tas till dessa. På en plats bedöms en kulturhistorisk färdväg behöva korsas, för att undvika påverkan på våtmark. 7

9 Anläggnings-, drift- och avvecklingsfas Framförallt bedöms konsekvenser för människors hälsa och miljön att uppkomma under anläggningsfasen. Störningar kommer då att uppstå i form av transporter och buller som alstras vid krossverksamhet, betongtillverkning och schaktarbeten. Friluftsaktiviteter inom området kommer då inte att vara lika tilltalande som normalt. Vilda djur kommer att söka sig från området under denna period och jakten försvåras, förutsatt att jakten sammanfaller med anläggningsperioden. Under avvecklingsfasen kommer motsvarande störningar att uppstå. Hänsyn kommer att tas så att påverkan på mark, vattendrag eller grundvatten minimeras i samband med att kablar läggs, vägar byggs eller iordningställs och fundament för vindkraftverk byggs. Geotekniska förutsättningar kommer att utredas i samband med detaljprojekteringen. De miljö- och hälsokonsekvenser som kommer att uppstå under driftsfasen är marginella. Vindkraftverken orsakar inga utsläpp till luft, vatten eller mark, frånsett de servicetransporter som erfordras för att sköta drift och underhåll. Ljud- och skuggutbredning Närmaste bostadshus/fritidshus är beläget ca 1 km från det närmast planerade vindkraftverket. Ljudnivån från de planerade anläggningarna understiger normen på 40 db(a) vid bostäder i närområdet. Riktvärdena för skuggbildning understigs för samtliga bostadshus i närområdet. Utifrån valda turbinfabrikat kommer placeringen att styras så att dessa värden inte överskrids. Ljus och hindermarkering Vindkraftverken kommer att markeras med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens föreskrifter, innebärande vitt högintensivt blinkande ljus i parkens utkanter och rött lågintensivt ljus i de inre delarna av parken. Verksamhetsutövaren ska årligen lämna in en miljörapport för verksamheten. Verksamheten ska kontrolleras och planeras för att motverka konsekvenser för människors hälsa eller miljön. Buller och skuggor vid näraliggande bostadshus ska inte överskrida gällande riktlinjer. Kontrollmätningar kommer att utföras. Skyddsåtgärder kommer att vidtas för att reducera konsekvenserna för flora, fauna och kulturmiljö. Dessa finns utförligt beskrivna i MKB:n. Samråd En samrådsprocess har pågått innan inlämnandet av denna ansökan. Samråd har skett med allmänheten, kommun, länsstyrelse, organisationer och föreningar som kan antas bli berörda av vindparken. 8

10 Risksituationer Risker för iskastning, brand, nedfallande delar och oljeläckage hanteras genom övervakning, innebärande att verket stannar vid vissa situationer samt genom driftrutiner. Riskerna kommer att övervakas och avhjälpas så att varken miljön eller människors hälsa riskeras. System för uppvärmning av vingarna så att isbildning minimeras kommer att studeras. Alternativ En avgörande förutsättning vid lokalisering av vindkraftverk är att vinden uppvisar tillräckligt högt energiinnehåll. Andra viktiga aspekter är förekomsten av och närheten till bostäder samt eventuella konflikter med natur- och kulturmiljö, intressen för friluftsliv eller rennäringen. Olika alternativ har analyserats där huvudalternativet, som beskrivs i denna MKB, har visat sig vara det bästa. 9

11 1. Inledning Lantmäteriet har upplåtit rätten att nyttja grundläggande landskapsinformation till denna miljökonsekvensbeskrivning. Underlagen består av utsnitt ur Fastighetskartan, Terrängkartan och Vägkartan. För Turinge Energi AB: För SCA Energy AB: Lantmäteriet MedgivandeI2012/1161 Lantmäteriet Medgivande nr. I2012/ Allmänt om vindkraftssatsningen Turinge Energi AB och SCA Energy AB planerar att uppföra och driva upp till 58 vindkraftverk i området Storflötten och Länsterhöjden, Ånge Kommun, Västernorrlands Län. Fördelningen kommer att vara upp till 38 vindkraftverk på Storflötten och upp till 20 vindkraftverk på Länsterhöjden. Syftet är att producera energi och att skapa en långsiktigt stabil näringsverksamhet som ger utveckling i bygden. Den planerade verksamheten beräknas producera cirka miljoner kwh per år. Beroende på valet av leverantör, kommer varje verk att ha en generatoreffekt på mellan 2,3 och 4 MW. Den årliga elproduktionen från de planerade vindkraftverken motsvarar elkonsumtion och uppvärmning av upp till ca villor, baserat på antagandet att en normalvilla förbrukar ca kwh/år. Totalhöjden på vindkraftverken kommer att bli högst 240 m. Inbördes fördelning mellan rotorbladens längd och tornhöjden kan inte anges, eftersom val av turbin ännu inte har gjorts. Beräkningarna utgår dock från en navhöjd på 184 m och en rotordiameter på 112 m, resulterande i en totalhöjd på 240 m. Aktuell verksamhetskod för verksamheten är 40.90, prövningsnivå B, enligt Miljöbalkens bilaga till förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 1998:899. Uppgifter om Sökandena: Turinge Energi AB Område: Storflötten Sikås Stationsvägen Hammerdal Org.nr Kontaktperson: Eva Stjernström Tfn: E- mail: eva@stavagran.com 10

12 SCA Energy AB Område: Länsterhöjden Skepparplatsen Sundsvall Org.nr Kontaktperson: Milan Kolar Telefon: E- mail: milan.kolar@sca.com En gemensam miljökonsekvensbeskrivning för de två projekten har utförts av Turinge Energi AB, men två separata tillståndsansökningar lämnas in. 1.2 Vindkraft och miljö Vindkraft är en ren och förnyelsebar energiform som inte medför utsläpp av växthusgaser eller av andra ämnen som är skadliga för miljön. Ett vindkraftverk producerar normalt den energi som åtgår vid tillverkningen och uppförandet av verket på 3-6 månader, beroende av vindtillgången på platsen. Under verkets livslängd, ca år, omvandlas vindens rörelseenergi till ren elektrisk energi med hög verkningsgrad och med liten miljöpåverkan. I många länder uppmärksammas fördelarna med vindkraft och den viktiga roll den kommer att spela i arbetet med att ställa om energiförsörjningen från fossila bränslen till förnyelsebara energikällor. Denna utgångspunkt gör att vindkraften är en av de snabbast växande energikällorna i världen idag. Det sker en snabb utveckling i branschen, där tekniken utvecklas fortlöpande. Vindkraften är en viktig del i energimixen om Sverige ska kunna leva upp till sina åtaganden vad gäller utsläpps- och miljömål både i ett nationellt och i ett globalt perspektiv. Regeringen föreslog i mars 2009 en planeringsram för vindkraft på 30 TWh till riksdagen, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Propositionen antogs av riksdagen i juni Idag ligger det rullande årsvärdet för elproduktion från vindkraft på ca 7 TWh (september 2012) vilket är en ökning på 33% gentemot 6,1 TWh år Sveriges idag ca 2100 vindkraftverk producerar el som räcker att försörja alla småhus och flerbostadshus i hela Stockholms län

13 Vindkraftens miljöpåverkan Ett vindkraftverk i bra vindläge med en effekt på 3 MW kan varje år; utvinna ca MWh (motsvarande hushållsel i villor) minska brytningen av kol med knappt ton minska utsläpp av koldioxid med ca ton minska utsläpp av svaveldioxid med ca 22 ton skona naturen från bränsletransporter och spridning av aska Källa: Vindkraftsutredningen rätt plats för vindkraft, SOU 1999:75 del Syfte Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning är att kartlägga och analysera den direkta och indirekta påverkan som vindparken kommer att ha på människor, djur samt natur- och kulturmiljö i området. Miljökonsekvensbeskrivningen ska möjliggöra en samlad bedömning av vindparkens effekter på människors hälsa och miljön och precisera vilka konsekvensbegränsande åtgärder som kommer att vidtas för att reducera denna påverkan. 12

14 2. Verksamheten 2.1 Lokalisering Storflötten och Länsterhöjden är två av de högst belägna skogsområdena i Ånge kommun med platåer på ca 500 m ö h. De utgör också två av de femton områden som av kommunen bedömts som särskilt lämpliga för vindkraft. Relativt få konkurrerande intressen för natur- och kulturmiljö, rennäring, friluftsliv samt att platsen visar på en god energipotential, gör området lämpligt för vindbruk. Projekteringsområdet ligger i västra delen av Ånge kommun, norr och nordost om Överturingen, och består i huvudsak av kuperat skogslandskap främst präglat av trakthyggesbrukade områden och några större våtmarker. I kommunens översiktsplan poängteras att vid vindkraftetablering måste hänsyn tas till värdefulla våtmarker, sumpskogar samt till de häckningsplatser för kungsörn som iakttagits söder om 13

15 Storflöttenområdet. 3 Turinge Energi AB och SCA Energy har utarbetat utvecklingsplanen för vindparken i linje med dessa rekommendationer. Arrendeavtal finns med fastighetsägare som berörs av turbinplaceringar. Centrum för vindkraftparken beräknas ligga runt koordinaterna X: Y: för Länsterhöjden och X: Y: för Storflötten. Ansökan kommer att göras enligt boxmodellen, varför inga koordinater anges för preliminära turbinplaceringar. En preliminär parklayout har tagits fram, vilken är att betrakta som ett maxalternativ. Detta med avseende på antal turbiner och totalhöjd. Utifrån de inventeringar och analyser som har gjorts samt genomförda samråd, har delområden plockats bort, varefter anpassningar i den preliminära layouten har gjorts. Innehållande av riktlinjer för skuggor och buller har också påverkat layouten i stor utsträckning. Sammanfattningsvis har viktiga kriterier vid utformning av den preliminära layouten varit; Goda vindförhållanden Områdets markförhållanden och topografi Inbördes avstånd mellan turbiner på minst 5 rotordiametrar i den förhärskande vindriktningen Riktlinjer för buller och skuggor vid näraliggande bostäder och fritidshus Samrådssynpunkter Områdesskydd Hydrologiska förhållanden Naturvärden Fågelliv Arkeologiska lämningar Den preliminära layouten framgår av karta längre ned i kapitlet samt i fliken/mappen 2 Bilagor till ansökan. 3 Översiktsplan Ånge kommun, bilaga 2 områdesbeskrivningar. 14

16 Fastigheter som finns i områdena Storflötten och Länsterhöjden är: STORFLÖTTEN Fastighetsbeteckning Kommun: Ånge Turingen 6:40 Turingen 6:43 Turingen 30:1 Turingen 5:17 Turingen 5:68 Turingen 2:105 Turingen 17:2 Turingen 6:29 Turingen 5:16 Turingen 1:41 Turingen 5:19 Turingen 6:75 Turingen 5:86 Turingen 5:75 Turingen 6:74 Turingen 5:37 Turingen 5:36 Snöberg 1:32 Snöberg 1:47 Örasjö 1:2 LÄNSTERHÖJDEN Fastighetsbeteckning Kommun: Ånge Heden 1:1 Kroknäs 1:12 Dessa fastigheter ingår i större eller mindre del inom de boxar som utgör utredningsområdet för Storflötten och Länsterhöjden. Preliminära placeringar av turbiner och vägar finns dock inte på alla dessa fastigheter. Infrastruktur En vägförbindelse behövs till en vindkraftsanläggning under hela dess livstid. I dag finns ett antal skogsbilvägar inom området. En vindkraftetablering innebär dels att de befintliga vägarna i området förstärks upp och dels att nya kommer till. Det är av betydelse att samråda med väghållaren för de större transportlederna liksom att ta hänsyn till naturvärden, landskapsbild och vägar som kan vara kulturhistoriskt intressanta om nya sträckningar av skogsbilväg aktualiseras. Till projekteringsområdet Storflötten finns i dagsläget väganslutning både till östra delen och till västra delen. Tillfart till Storflötten beräknas ske via skogsbilväg med avfart från allmänna vägen öster om Överturingen, och vidare passera Turingebodarna, för att komma åt projektets västra delar. För att minimera vägsträckan är planen att även ansluta de östra delarna av Storflötten från denna anslutningsväg. 15

17 Till Länsterhöjden finns skogsbilväg som ansluter till området söderifrån. Tillfart till Länsterhöjden beräknas ske ca 5 km via allmän väg från Överturingen och sedan via skogsbilväg till höger. Vindkraftverk transporteras i delar från lämplig hamn till den aktuella siten med lastbil. Transporternas omfattande vikt och storlek kan medföra att kurvradier behöver ökas och krön rätas ut, liksom att de ställer krav på fri höjd vid passage under broar och kraftledningar. Vägfrågorna behandlas mer ingående i kommande avsnitt. Det går en kraftledning genom södra delarna av Storflöttenområdet. Elnätsanslutning diskuteras för närvarande med Härjeåns Elnät som har områdeskoncession på delar av området. Olika anslutningspunkter är möjliga, antingen i Överturingen eller i Rätan. För att investeringen ska bli rimlig bör projektets omfattning bli minst 100 MW. Vid möte med Härjeåns Elnät och Svenska Kraftnät har framkommit att projektet ligger i sådan turordning att möjlighet finns att ansluta 100 MW i Rätan under 2015, med trolig anslutningspunkt i Överturingen. 2.2 Vindförhållanden Vindstyrkorna i ett område är en avgörande faktor vid beslut om att genomföra en vindkraftsinvestering. Vindkarteringen enligt MIUU- modellen visar att de bästa vindlägena i Ånge kommun framför allt återfinns i höjdlägen i de norra och södra delarna. Dessa vindkarteringar har legat till grund för vilka områden som utpekats i översiktsplanen. Nya vindkarteringar från 2011 har legat till grund för Energimyndighetens förslag på tillkommande områden av riksintresse för vindbruk, vilket är ute på remiss till mars Storflötten är ett område som föreslås omfattas av detta riksintresse. Enligt beräkningarna ligger medelvindarna på uppemot 7,8 m/s på 100 m över nollplanet. Det säkraste sättet att ta reda på vindförhållandena på en plats är att göra vindmätningar. Det finns olika metoder för detta. På Storflötten pågår sedan maj 2011 vindmätningar som utförts med SODAR på två olika platser i området. På Länsterhöjden finns en SODAR- mätare utplacerad sedan mars Dessutom har en vindmätningsmast uppförts i området. Se placering av vindmätningsmast på kartbild 2j, bilaga 2. Enligt gjorda beräkningar är medelvinden i området ca 7m/s på 100m över nollplanet, vilket innebär goda vindresurser. Vid analys av vindarna tas hänsyn till statistik 20 år bakåt i tiden, för att göra en s.k. långtidsnormering. Vindstyrkorna kan variera från år till år, så det är viktigt att bedömningen grundar sig på en längre tid. Totalproduktionen från parken beräknas bli ca 370 GWh, givetvis beroende av slutligt antal turbiner och utgående effekt på dessa. Detta täcker energibehovet i normalvillor som förbrukar kWh. Vindkraftverken kommer att vara placerade på höjder mellan ca m.ö.h. Turbulensen avtar med ökad höjd över marken, vilket gör det fördelaktigt att komma upp så högt som möjligt i 16

18 totalhöjd. Med ökad höjd över marken ökar vindhastigheten, vilket har störst betydelse upp till 100m höjd. Det är därför stora fördelar att komma tillräckligt högt med turbinen även av denna anledning. I ett vindkraftverk omvandlas vindens rörelseenergi till elektrisk energi. Vindens rörelseenergi är en funktion av vindhastigheten upphöjt till tre, innebärande att även en liten ökning av vindhastigheten ger ett stort utslag på rörelseenergin. För att undvika att verken vindskuggar varandra, d.v.s. att ett verk hindrar vinden till ett annat, är de placerade på lämpligt avstånd. Denna optimering av placeringarna har möjliggjorts p.g.a. områdets homogena utformning där terrängens jämnhet möjliggör en optimal placering ur vindenergi- synpunkt. Hur mycket vinden bromsas av markytan beror på underlagets skrovlighet, den så kallade råheten. Projektets optimala platser tas fram via beräkningsprogram som visar produktionen från en viss turbin på en viss plats utifrån gjorda vindmätningar. Platsen är lämplig för vindkraftsetablering tack vare sin öppenhet och goda vindenergitillgång. Lokaliseringen torde uppfylla kravet på största möjliga elkraftproduktion med godtagbar påverkan på omgivningen. 2.3 Omfattning Ansökan sker, som tidigare nämnts, enligt boxmodellen. Den planerade vindparken kommer att innehålla upp till 58 vindkraftverk inom de två boxarna med en totalhöjd på maximalt 240 m. Antalet turbiner på Länsterhöjden beräknas bli maximalt 20 och på Storflötten maximalt 38, summerande till 58 st. Det slutliga valet av leverantör samt ytterligare analyser av vindarna kommer att styra hur många vindkraftverk det blir och anläggningens totala märkeffekt, eftersom olika leverantörer levererar turbiner med olika märkeffekt. Det maximala antalet, 58 turbiner, kommer dock inte att överskridas. Miljökonsekvenserna bedöms utifrån det maximala antalet vindkraftverk som kan komma till stånd. 2.4 Utformning och teknisk beskrivning En preliminär layout har tagits fram, vilken legat till grund för fotomontage, siktanalys samt skugg- och bullerutredningar. Denna har också legat till grund för den preliminära utformningen av vägnätet. För att kunna optimera vindparken krävs säkra vinddata. I föreliggande layout har de vinddata som nu finns tillgängliga lagts in. Allteftersom mätningarna fortgår läggs tillkommande data till analysen. I den preliminära layouten har hänsyn tagits till naturvärdesinventering, ornitologiska utredningar och arkeologisk förstudie. Shape- filer från respektive utredning har lagts in i kartmaterialen. På Storflöttenområdet har även två stråk uteslutits p.g.a. invändningar från Teracom. Ett antal våtmarker finns inom eller i närheten av projekteringsområdet. Den största är Storflötten, ett VMI 17

19 klass 1 centralt i området, vilket innebär högsta klassning i våtmarksinventeringen. Där är bärigheten dålig samt att ytan är av intresse för fågellivet och naturmiljön, varför verksplaceringar undvikits på platsen. Skyddsavstånd har tagits till identifierat örnrevir. I övrigt har hänsyn tagits till områden som framkommit vid naturvärdesinventeringen. På Länsterhöjden har hänsyn tagits till de våtmarker och skogsområden som anses ha ett högt värde i naturvärdesinventeringen. I samband med detaljprojektering kan exempelvis geotekniska förutsättningar eller identifiering av oförutsedda skyddsobjekt leda till ytterligare förflyttning eller borttagande av någon vindkraftsplats. Vindklimatet i området, i kombination med placering inom parken har avgörande betydelse för huruvida projektet blir genomförbart eller inte. Olika turbiner, med olika märkeffekt och inbördes fördelning mellan rotordiameter och tornhöjd, rekommenderas ha olika långa inbördes avstånd för att undvika hög turbulens. Det är därför inte möjligt att ange några definitiva placeringar i det här stadiet. Utöver de tekniska faktorer som nämnts ovan, styrs vindparkens utformning av buller- och skuggutbredning vid bostäder och fritidshus, kulturhistoriska lämningar, områden som är skyddsvärda ur naturvårdssynpunkt, riksintressen, hydrologiska förhållanden samt hänsyn till radio- och telelänkar. Vindkraftverk Vindparken planeras för turbiner med en installerad effekt från 2,3-4MW. Upphandlingen av vindkraftverk kommer inte att påbörjas innan ett miljötillstånd erhållits, eftersom detta är en mycket tids- och kostnadskrävande process. Därför kan man inte i detta skede binda sig för en viss turbinleverantör eller storlek. Samtliga beräkningar som presenteras i denna MKB baserar sig på vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 240 meter. Gällande riktvärden för såväl skuggor som ljud kommer att hållas oavsett verkens fabrikat eller effekt. Utvecklingen mot vindkraftverk med större märkeffekt går snabbt, vilket leder till allt effektivare maskiner. Ju högre märkeffekt, desto större produktion av energi, trots att ingreppet i naturen blir detsamma. Den inbördes fördelningen mellan torn och rotor är också av betydelse för produktionen. Särskilt i områden med lägre vindstyrkor, kan en större rotor ge högre produktion än ett högre torn. I områden med höga vindhastigheter är oftast ett högre torn att föredra. Vägar Vid uppförandet av vindparken kommer vägar att behöva anläggas inom parken. En preliminär skiss över vägdragningarna har tagits fram av Arctan. Vägdragningen beror, förutom på vindkraftverkens placering, på områdets topografi, markens beskaffenhet och geotekniska förutsättningar. I analysen har bedömning av kurvor och områdets topografi gjorts. Hänsyn till natur- och kulturmiljövärden 18

20 samt påverkan på hydrologin har tagits i bedömningen. Turbinleverantörer tillhandahåller styrdokument med min- och maxkrav för transporter av vindkraftverkens olika delar. Kraven innefattar ex. längsgående lutning, minsta radie för ytterkurvor, fri höjd till ovanliggande hinder etc. Leverantörerna ställer olika fysiska krav beträffande förutsättningar för transportvägar. De principer som använts i beräkningarna är att befintliga vägar kommer att breddas till ca 5 m, förstärkas och kurvor rätas ut. Inräknat slänter så blir vägens totala bredd 6,5-7 m. Vid vägarna erfordras en m bred korridor som är fri från träd för att möjliggöra transporter av vindkraftverk till platserna. Detta innebär avverkning av en yta uppgående till m2 för de nya vägarna och uppskattningsvis m2 runt de befintliga vägarna. En betydande del av denna yta är dock redan avverkad. Utformningen av de nya vägarna är beroende av markförhållanden och topografi. Vägarna kommer framför allt att anläggas inom fastmarksområden. Vid den typen av vägbygge kommer strävan vara att återanvända avklädd vegetation till släntbeklädnad. Vägarna kommer att byggas som en terrass med bergkross till överbyggnad. Vid vägbyggnation kommer dikning att krävas. Diket anpassas så att schakt och fyll går jämt upp. Släntlutning beräknas till 1:2. Diket ligger ca 1,5 m under krönet på den färdiga vägen. En optimering av vägarnas konstruktion med tjocklek på olika lager kan göras efter den geologiska undersökningen. I beräkningarna antas tillfört överbyggnadsmaterial bli 60 cm. I bilaga 11 visas dels en PM som beskriver den preliminära layouten, en översiktskarta över nya vägar samt en karta för respektive område, Storflötten och Länsterhöjden, där även naturmiljö- och kulturmiljövärden framgår. Det framgår också vilka vägavsnitt som avser nya respektive befintliga vägar. I den preliminära vägdragningen har naturvärdesinventeringsrapporterna varit vägledande. Rekommendationen är att undvika vägdragning och verksplacering på skyddsvärda områden. Dessa områden framgår av vägkartan, bilaga 11. Strävan vid vägutformningen har varit att om möjligt undvika övergång av vattendrag och diken. Vid övergång av vattendrag/diken är det väsentligt att dimensionera vägtrummor och valvbågar så att påverkan på hydrologin och livsmiljön för flora och fauna undviks. Om vägdragning över våtmarker blir nödvändig finns tre olika förstärkningsmetoder; Urgrävning av myren och påfyllning av berg- och krossmaterial Nedpressning av myren med jord- och krossmaterial, s.k. överlast Utläggning av skyddsmatta - överbyggnadsförstärkning Vid urgrävning och nedpressning blir konsekvenserna för våtmarken större, eftersom risk för negativ påverkan på vattenflödet föreligger. Den mest skonsamma metoden är överbyggnadsförstärkning. En 19