Miljökonsekvensbeskrivning Gåxsjö Raftsjöhöjden Vindpark Strömsunds kommun, Jämtlands län

Transkript

1 Bilaga B Miljökonsekvensbeskrivning Gåxsjö Raftsjöhöjden Vindpark Strömsunds kommun, Jämtlands län GR Vind AB Gåxsjö Hammerdal eva@stavagran.com goran.wikberg@telia.com

2 SAMMANFATTNING 4 1. INLEDNING ALLMÄNT OM VINDKRAFTSSATSNINGEN 8 UPPGIFTER OM TILLSTÅNDSANSÖKAREN: 8 GR-VIND AB VINDKRAFT OCH MILJÖ SYFTE 9 2. VERKSAMHETEN LOKALISERING INFRASTRUKTUR VINDFÖRHÅLLANDEN OMFATTNING UTFORMNING OCH TEKNISK BESKRIVNING 13 VINDKRAFTVERK 14 VÄGAR 14 TRANSFORMATORSTATION 20 SERVICEBYGGNAD 21 KRAFTLEDNING 21 MASSOR 22 MÄTMASTER 24 MARKANSPRÅK AKTIVITETER UNDER ANLÄGGNINGSFASEN 25 ANLÄGGNING AV UPPSTÄLLNINGSPLATSER OCH VÄGAR 25 FÖRLÄGGNING AV ELNÄT 25 FUNDAMENT 26 INSTALLATION AV TORN OCH TURBINER 27 TRANSPORTER AKTIVITETER UNDER DRIFTSFASEN 33 SERVICE-UNDERHÅLL 33 KONTROLL AV VERKSAMHETEN 34 TRANSPORTER AKTIVITETER UNDER AVVECKLINGSFASEN TIDPLAN ÅTGÄRDER VID FÖRÄNDRAD PARKLAYOUT PLANFÖRHÅLLANDEN OCH MILJÖMÅL ÖVERSIKTSPLAN VINDBRUK ENLIGT MILJÖBALKEN 43 1 BEVISBÖRDESREGELN 44 2 KUNSKAPSKRAVET 44 3 FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN OCH BÄSTA MÖJLIGA TEKNIK 44 4 LOKALISERINGSPRINCIPEN 44 5 HUSHÅLLNINGS- OCH KRETSLOPPSPRINCIPEN 45 6 PRODUKTVALSPRINCIPEN 45

3 7 SKÄLIGHETSPRINCIPEN 46 8 ANSVAR FÖR ATT AVHJÄLPA SKADA NATIONELLA MILJÖMÅL REGIONALA MILJÖMÅL LOKALA MILJÖMÅL UPPFYLLELSE AV MILJÖMÅL MILJÖKVALITETSNORMER NATURMILJÖ 52 KÄLASLÅTTENS NATURRESERVAT OCH NATURA2000-OMRÅDE 53 HYDROLOGI - KÄLASLÅTTEN NATURVÄRDESINVENTERINGAR 56 INVENTERINGSMETOD 57 RESULTAT AV NATURVÄRDESINVENTERINGAR LIMNISKA INTRESSEN FÅGLAR 61 ROVFÅGLAR 63 UGGLOR 64 SKOGSHÖNS 64 HÄCKNINGSFÅGLAR DJUR OCH VÄXTER 66 KONSEKVENSER FÖR DJUR OCH VÄXTER SKYDDSÅTGÄRDER 67 KUMULATIV PÅVERKAN PÅ NATURMILJÖN LANDSKAPSBILD LANDSKAPSANALYS VISUELL PÅVERKAN 71 SYNBARHET GÅXSJÖ-RAFTJSÖHÖJDENS VINDPARK 73 SYNBARHET MUNKFLOHÖGENS VINDPARK 75 KUMULATIVA EFFEKTER PÅ LANDSKAPSBILDEN 76 FOTOMONTAGE 79 KONSEKVENSER FÖR LANDSKAPSBILDEN 80 KONSEKVENSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER 81 ACCEPTANS I BYGDEN 81 RÖRLIGT FRILUFTSLIV 83 KONSEKVENSER FÖR DET RÖRLIGA FRILUFTSLIVET 83 TURISM 85 KONSEKVENSER FÖR TURISMEN OCH ÅTGÄRDER KULTURMILJÖ 87 INVENTERINGSMETOD 89 RESULTAT AV ARKEOLOGISK UTREDNING 90 KONSEKVENSER FÖR KULTURMILJÖN RENNÄRING 93 2

4 SYNPUNKTER FRÅN BERÖRDA SAMEBYAR 97 KONSEKVENSER FÖR RENNÄRINGEN 98 KONSEKVENSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER HÄLSA OCH SÄKERHET BULLER 99 KUMULATIVA EFFEKTER REFLEXER OCH SKUGGBILDNING SÄKERHET 103 ISBILDNING 103 BRAND 104 NEDFALLANDE DELAR 104 KEMIKALIEHANTERING LJUS- OCH HINDERMARKERING ALTERNATIVA LOKALISERINGAR URVALSPROCESS URVALSKRITERIER ALTERNATIVA LOKALISERINGAR 108 RAFTSJÖHÖJDEN, ALT. A 110 FYRINGSKÄLEN/HÖGKAMMEN, ALT. B 111 LOMÅSEN, ALT. C SAMLAD BEDÖMNING AV LOKALISERINGARNA DETALJERAD SAMMANFATTNING AV URVALSKRITERIERNA 114 RIKSINTRESSEN 114 NATURVÄRDEN 114 RENNÄRING 114 LANDSKAPSBILD 114 HÄLSA OCH SÄKERHET 114 TURISM 114 RÅDIGHET/PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 115 NÄTANSLUTNING 115 VINDPOTENTIAL NOLLALTERNATIVET SAMRÅDSREDOGÖRELSE SAMRÅDSUNDERLAG OCH HINDERREMISSER SAMRÅD MED ALLMÄNHETEN SAMRÅD MED LÄNSSTYRELSEN I JÄMTLANDS LÄN OCH STRÖMSUNDS KOMMUN ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING 120 BILAGOR 122 REFERENSER 123 3

5 Sammanfattning Gåxsjö Raftsjöhöjden vindpark GR Vind AB ansöker om tillstånd enligt miljöbalken att uppföra, driva och avveckla gruppstation för vindkraft med preliminära placeringar enligt karta i bilaga A. Vindparken planeras norr och nordöst om byn Raftsjöhöjden i Strömsunds Kommun, Jämtlands Län, från ca 1km från byn. Vindparken kommer att innehålla maximalt 16 vindkraftverk med en sammanlagd anläggningseffekt på 34 MW. Totalhöjden på verken kommer att bli högst 150m. Arrendeöverenskommelser finns med de berörda markägarna. Den tidsplan som beräknas för projektet är att det ska påbörjas under 2010 och slutföras under Miljömål och planer Den planerade vindparken anses överensstämma med energi- och miljöpolitiska mål, såväl nationella som regionala och lokala. Verksamheten bidrar inte till att någon miljökvalitetsnorm överskrids och den bedöms vara i överensstämmelse med miljöbalkens hänsynsregler. Verksamheten överensstämmer med kommunala planer och är inte i konflikt med något område för riksintresse, vare sig vad gäller naturmiljö, friluftsliv eller kulturmiljö. Vidare bedöms inga områden för biotopskydd, strandskydd, vattenskydd eller Natura-2000 påverkas negativt med de planerade skyddsåtgärder som kommer att vidtas. Konsekvenser Miljö- och hälsoeffekter och dess konsekvenser inom och i närheten av området för vindparken har analyserats. Resultatet av detta redovisas kortfattat nedan. Luft och klimat Vindparken kommer att bidra på ett positivt sätt till att minska utsläpp av klimatpåverkande gaser. Under anläggningsfasen uppstår dock ett utsläpp. De utsläpp som transporterna bidrar med är försumbara såväl när det gäller påverkan på klimatet som bidrag till försurning och övergödning. Mark och vatten Markarbeten kommer att ske vid anläggning av vägar, uppställningsytor och fundament. Oljor och drivmedel kommer att hanteras och lagras under detta arbete. Godkända tankar kommer att 4

6 användas för förvaring av drivmedel och oljor så att oljeläckage förhindras. Påverkan på mark och vatten bedöms bli ringa. Naturmiljö Området består av skogmark med kalytor och ungskogar. Det finns inga vattendrag inom området. En naturvärdesinventering har gjorts. Våtmarker och andra skyddsvärda områden har undvikits vid placering av verken. Inventering av rovfåglar, skogshöns och häckningsfåglar har gjorts. Inga kungsörnar har observerats inom området och inga tjäderspelplatser har upptäckts. Särskilda skyddsåtgärder bedöms därför inte som nödvändiga för dessa fåglar. Särskild hänsyn för att undvika påverkan av hydrologin till Kälaslåttens naturreservat samt att undvika grumling av vattendrag kommer att vidtas. Med de försiktighetsåtgärder som kommer att vidtas, bedömer vi att konsekvenserna för flora och fauna kommer att bli små. I området för vindparken kan pågående markanvändning, som utgörs av skogsbruk, fortgå under driftsfasen. Markintrånget blir litet. Landskapsbild En landskapsstudie har gjorts och fotomontage har tagits från flera punkter i omgivningen. Landskapsbilden kommer att påverkas av etableringen. Vindkraftverken kommer att synas mer eller mindre väl beroende av utblickspunkt. Synbarheten kommer att bli störst från omkringliggande höjder, främst från Raftsjöhöjden. När man kommer ner från höjderna är synbarheten liten. Ofta täcks vindkraftverken av skogsbarriärer. Läget i skogsmark med varierad topografi samt skogsridåer runt byarna och vid vägarna mildrar upplevelsen av vindkraftsanläggningen. Nätanslutningen sker främst med nedgrävda kablar. Vid norra Raftsjöhöjden kan det dock bli aktuellt med luftledning till verken med nedgrävd kabel däremellan. Uppfattningen om ett vindkraftverks inverkan på landskapsbilden är individuell och därför svår att ge en generell bedömning. Sammantaget bedömer vi dock att påverkan på landskapsbilden blir godtagbar. 5

7 Kulturmiljö En arkeologisk utredning har genomförts i enlighet med Kulturminneslagen. Projektet kommer inte att beröra eller skada någon forn- eller kulturlämning. De fornlämningar som finns i nära anslutning till området är främst fångstgropar. Anläggnings- drift- och avvecklingsfas Framförallt bedöms konsekvenser för människors hälsa och miljön att uppkomma under anläggningsfasen. Störningar kommer då att uppstå i form av transporter och buller som alstras vid krossverksamhet, betongtillverkning och schaktarbeten. Friluftsaktiviteter inom området kommer då inte att vara lika tilltalande som normalt. Vilda djur kommer att söka sig från området under denna period och jakten försvåras, förutsatt att jakten sammanfaller med anläggningsperioden. Under avvecklingsfasen kommer motsvarande störningar att uppstå. Återställning av uppställningsplatser kommer då att genomföras. Hänsyn kommer att tas så att inte mark, vattendrag eller grundvatten påverkas i samband med att kablar läggs, vägar byggs eller iordningställs och fundament för vindkraftverk byggs. Geotekniska förutsättningar kommer att utredas i samband med detaljprojekteringen. De miljö- och hälsokonsekvenser som kommer att uppstå under driftsfasen är marginella. Vindkraftverken orsakar inga utsläpp till luft, vatten eller mark, frånsett de servicetransporter som erfordras för att sköta drift och underhåll. Ljud- och skuggutbredning Inga bostäder kommer att utsättas för ljud eller skuggor som överskrider gällande riktlinjer, 40 db(a) per år respektive 8 timmars skuggbildning per år. Verken har placerats så att riktvärdena ska klaras för samtliga bostäder. Oavsett vilka verk som blir aktuella i den slutliga upphandlingen, så kommer dessa riktvärden att hållas. Ljus och hindermarkering Vindkraftverken kommer att markeras med hinderbelysning enligt Luftfartsstyrelsens föreskrifter. För verk på 150m krävs ett rött lågintensivt ljus. 6

8 Risksituationer Risker för iskastning, brand, nedfallande delar och oljeläckage hanteras genom övervakning innebärande att verket stannar vid vissa situationer samt genom driftrutiner. Riskerna kommer att övervakas och avhjälpas så att varken miljö eller hälsa riskeras. Kumulativa effekter Kumulativa effekter kan uppstå med de parker som planeras av SCA/Statkraft AB, Ollebacken Energi AB och Femper AB runt Raftsjöhöjden. De kumulativa effekterna avser främst ljud, skuggbildning och påverkan på landskapsbilden. Riktlinjer för ljud och skuggor ska innehållas för parkerna tillsammans. Sammantaget bedöms konsekvenserna på landskapsbilden av de olika parkerna bli godtagbara. Alternativ En avgörande förutsättning vid lokalisering av vindkraftverk är att vinden uppvisar tillräckligt högt energiinnehåll. Andra viktiga aspekter är förekomsten av och närheten till bostäder och eventuella konflikter med natur- och kulturmiljö. Att få rådighet över marken är också en viktig punkt. Olika alternativ har analyserats där huvudalternativet, som beskrivs i denna MKB, har visat sig vara det bästa. 7

9 Lantmäteriet har upplåtit rätten att nyttja grundläggande landskapsinformation till denna miljökonsekvensbeskrivning. Underlagen består av utsnitt ur Fastighetskartan, Terrängkartan och Vägkartan. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2009/ Inledning 1.1. Allmänt om vindkraftssatsningen GR-Vind AB planerar att uppföra och driva upp till 16 vindkraftverk med en sammanlagd anläggningseffekt på 34 MW norr och nordöst om byn Raftsjöhöjden i Jämtlands Län. Syftet är främst att skapa arbetstillfällen och utveckling i bygden samt en långsiktigt stabil näringsverksamhet. Den planerade verksamheten beräknas producera cirka 86,5 GWh (miljoner kwh) per år. Beroende på valet av leverantör, kommer varje verk att ha en generatoreffekt på mellan 2 till 2,5 MW, tillsammans totalt 34 MW. Den årliga elproduktionen från de planerade vindkraftverken motsvarar elkonsumtion och uppvärmning av ca 4400 villor, baserat på antagandet att en normalvilla förbrukar ca k Wh/år. Navhöjden kommer att uppgå till m meter och rotordiametern till meter. Totalhöjden på vindkraftverken kommer att bli högst 150 m. Aktuell SNI kod för verksamheten är 40.90, prövningsnivå B, enligt Miljöbalkens bilaga till förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 1998:899. Uppgifter om tillståndsansökaren: GR-Vind AB Gåxsjö Hammerdal Org.nr Kontaktperson: Eva Stjernström Tfn: eva@stavagran.com 1.2 Vindkraft och miljö Vindkraft är en ren och förnyelsebar energiform som inte medför utsläpp av växthusgaser eller av andra ämnen som är skadliga för miljön. Ett vindkraftverk producerar normalt den energi som åtgår vid tillverkningen och uppförandet på 3-6 månader, beroende av vindtillgången på platsen. 8

10 Under verkets livslängd, ca år, omvandlas vindens rörelseenergi till ren elektrisk energi med hög verkningsgrad och med liten miljöpåverkan. I vindkraftspropositionen Miljövänlig el med vindkraft (2005/06:143) poängteras att vindkraft bör ges högre prioritet än vad som idag är fallet. Etablering av vindkraftverk är en samhällsnyttig verksamhet som är viktig för att Sverige ska kunna leva upp till sina åtaganden vad gäller utsläpps- och miljömål både i ett nationellt och i ett globalt perspektiv. Vindkraft är en energiform som innebär en miljömässigt och ekonomiskt hållbar energiproduktion. Vindkraft är också en av de snabbast växande energikällorna i världen idag. Under 2007 ökade den totala vindkraftskapaciteten i världen med 26,6 %, vilket beror på den ökade medvetenheten för miljöoch klimatfrågor. Det sker en snabb utveckling i branschen, där tekniken utvecklas fortlöpande. I många länder uppmärksammas nu fördelarna med vindkraft och den viktiga roll den kommer att spela i arbetet med att ställa om energiförsörjningen från fossila bränslen till förnyelsebara energikällor. Vindkraftens miljöpåverkan Ett vindkraftverk i bra vindläge med en effekt på 3 MW kan varje år utvinna ca 7500MWh (hushållsel i 1500 villor) minska brytningen av kol med knappt 3000 ton minska utsläpp av koldioxid med ca 7500 ton minska utsläpp av svaveldioxid med ca 22 ton skona naturen från bränsletransporter och spridning av aska Källa: Vindkraftsutredningen rätt plats för vindkraft, SOU 1999:75 del Syfte Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning är att kartlägga och analysera den direkta och indirekta påverkan som vindparken kommer att ha på människor, djur, natur- och kulturmiljö i området samt att möjliggöra en samlad bedömning av dess effekter på människors hälsa och miljön. Vidare är syftet att precisera vilka konsekvensbegränsande åtgärder som kommer att vidtas för att reducera denna påverkan. 9

11 2. Verksamheten 2.1 Lokalisering Det aktuella området där vindparken planeras, ligger 1km norr om Raftsjöhöjden samt 2km sydväst om Gåxsjö, i nord och nordöstlig riktning från Raftsjöhöjden sett. Raftsjöhöjden och Gåxsjö ligger ca 20km väster om Hammerdal med 10km mellan byarna, i Strömsunds Kommun. Närmaste byar i omgivningen är Klumpen på 4 km, Sikåskälen 4km, Ollebacken 2km, Sikås 10km samt Munkflohögen 9km från vindparken. Området omfattar ungefär 4km2 och sträcker sig från vägen mellan Gåxsjö och Raftsjöhöjden i öster mot Kälaslåttens naturreservat, samt söder om naturreservatet i riktning mot Raftsjöhöjden. Området består av privatägd skogsmark på fastigheterna Gåxsjö 1:16, 2:57, 2:90, 2:106 samt Raftkälen 1:10, 1:33 och 1:34 i Strömsunds Kommun, Jämtlands Län. Arrendeavtal finns med de berörda markägarna. Rådighet finns därmed över marken. Nedan presenteras koordinater, fastighetsbeteckning samt fastighetsägare för respektive vindkraftverk. En centrumkoordinat för parken ligger runt verk nummer 5, Y: , X: Preliminär placering vindkraftverk Gåxsjö - Raftsjöhöjden Vindkraftverk Y X Fastighetsbeteckning Fastighetsägare Gåxsjö 2:90 Karl Johan Karlsson Gåxsjö 2:106 Kristina Hembjer Gåxsjö 2:106 Kristina Hembjer Gåxsjö 1:16 Göran Wikberg Gåxsjö 2:90 Karl Johan Karlsson Gåxsjö 2:90 Karl Johan Karlsson Raftkälen 1:34 Malte Raftheim Gåxsjö 1:16 Göran Wikberg Raftkälen 1:33 Gert Andersson Gåxsjö 2:90 Karl Johan Karlsson Raftkälen 1:33 Gert Andersson Raftkälen 1:10 Allan Olsson Gåxsjö 1:16 Göran Wikberg Gåxsjö 1:16 Göran Wikberg Gåxsjö 2:90 Karl Johan Karlsson Gåxsjö 2:106 Kristina Hembjer 2.2 Infrastruktur Området består av hyggen och granskogar med inslag av några lokar och mindre vattendrag. Idag bedrivs skogsbruk på platsen med därför anpassade vägar som efter breddning och förstärkning klarar transporter med tunga fordon, vilket också kommer att krävas vid byggnation och avveckling av den planerade vindparken. Det finns en närhet till nödvändig infrastruktur. De 10

12 befintliga vägarna, som redan idag sträcker sig över hela området, kommer att utnyttjas i största möjliga mån, men nya vägar behöver också byggas. Vindparken kommer att anslutas till överliggande elnät genom den nya 130 kv ledning mellan Ollebacken och Kattstupeforsen som Jämtkraft Elnät AB planerar bygga. Den kapacitet som finns tillgänglig på ledningen för Gåsxjö/Raftsjöhöjdens vindpark är 34MW, vilken avses utnyttjas till fullo. Fördelningsstationen är planerad till 2km från närmaste verk. Översiktskarta över de två parker som planeras av Femper AB och GR Vind AB 2.3 Vindförhållanden Omgivningarna kring vindparken är ett för Norrlands inland typiskt granskogsområde. Befolkningen har visat en övervägande positiv inställning till vindkraft. Relativt få konkurrerande intressen för natur- och kulturmiljö, rennäring, friluftsliv samt att platsen visar på en god energipotential gör området lämpligt för vindbruk. Enligt gjorda beräkningar är medelvinden över 7,1 m/s, på 103 meters höjd. Vindkraftverken kommer att vara placerade på höjder mellan m.ö.h. Det finns en öppenhet av många mil mot Hotagsfjällen i riktningen väst till nord, 11

13 vilken är den bästa vindriktningen. Bra vindförhållanden med öppenhet mot fjällvärlden, i kombination med få konkurrerande intressen, kombinerar fördelarna av vindkraftsetablering i fjällmiljö och skogsmark. För att undvika att verken vindskuggar varandra är de placerade på lämpligt avstånd. Denna optimering av placeringarna har möjliggjorts p.g.a. områdets homogena utformning där terrängens jämnhet möjliggör en optimal placering ur vindenergisynpunkt. Hur mycket vinden bromsas av markytan beror på underlagets skrovlighet, den så kallade råheten. Med ökad höjd över marken ökar vindhastigheten. Detta har störst betydelse upp till drygt etthundra meter. Det är därför stora fördelar att komma tillräckligt högt med turbinen. Det finns sedan 2,5 år ett befintligt vindkraftverk på Hällingarna, 2km från den planerade vindparken. Platsen karaktäriseras av samma öppenhet och vindriktning och har bevisat bra produktionsresultat. Under ett års tid har SCA/Statkraft mätt vindhastighet och vindriktning på en fastighet som gränsar till området, med en 60m hög mast. Utvärdering av mätresultaten har visat att den dominerande vindriktningen är västnordvästlig vind. Resultaten visar att förväntad medelvind på 105 meters höjd, för hela den av SCA/Statkraft planerade parken, ligger på 6.4m/s eller högre. Vidare bedöms mätsensorerna utsättas för is 10% av året. Mätmaster kommer att placeras ut i området. Mätresultat från en längre tidsperiod, minst ett år, kommer att krävas. Preliminära resultat kan dock utvärderas efter ca 6 månaders mätning. På nedanstående kartutskrift från Energimyndigheten, som visar den nationella vindkarteringen, illustreras det område för riksintresse för vindbruk som är utpekat runt Raftsjöhöjden, med röda plustecken. Det ljusröda området omfattas enligt dessa beräkningar av en medelvind på 7,5 m/s på 103m över nollplanet, medan det ljusblå området uppvisar en medelvind på 8m/s på 103m över nollplanet. Gåxsjö-Raftsjöhöjden vindpark ligger inom det ljusblå området. 12

14 Vindkartering, Platsen är lämplig för vindkraftsetablering på grund av sin öppenhet och goda vindenergitillgång. Lokaliseringen uppfyller kravet på största möjliga elkraftproduktion med godtagbar påverkan på omgivningen. 2.4 Omfattning Den planerade vindparken kommer att innehålla upp till 16 vindkraftverk med en total märkeffekt uppgående till 34 MW. Det slutliga valet av leverantör kommer att styra hur många vindkraftverk det blir, eftersom olika leverantörer levererar turbiner med olika anslutningseffekt. Det maximala antalet 16st kommer dock inte att överskridas. Miljökonsekvenserna bedöms utifrån det maximala antalet verk som kan komma till stånd. 2.5 Utformning och Teknisk beskrivning Nedan visas en karta över verkens preliminära placering. 13

15 Gåxsjö-Raftsjöhöjden Vindpark Anpassningar har gjorts till beräkningar av vindenergier, naturvärden och arkeologisk utredning. Därför har layouten ändrats under resans gång. Detta är den nu aktuella layouten. Vindkraftverk Vindparken planeras för verk med en installerad effekt från 2-2,5MW. Upphandlingen av vindkraftverk kommer inte att avslutas innan ett miljötillstånd finns. Därför kan man inte i detta skede binda sig för en viss leverantör av verk. Samtliga beräkningar som presenteras i denna MKB baserar sig på vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 150 meter. En maximal höjd av under 150m innebär att vit-blinkande högintensiv belysning inte kommer att krävas. Gällande riktvärden för såväl skuggor som ljud kommer att hållas oavsett verkens fabrikat eller effekt. Vägar Vid uppförandet av vindparken kommer vägar att behöva anläggas inom parken. En preliminär skiss över vägdragningarna har tagits fram. En bedömning av kurvor som måste rätas ut samt utjämnande av höjdskillnader för att skapa framkomlighet vid leverans av vindkraftverken har gjorts. Topografi Gåxsjödelen av parken ligger på en höjd av ca 470 m.ö.h och Raftsjöhöjdsdelen på ca 490 m.ö.h. Kälaslåtten ligger däremellan på ca 440 m.ö.h. Området är homogent med en lat lutning från parkens två delar ner mot Kälaslåtten. Parken har en mycket lättillgänglig topografi. Den 14

16 allmänna vägen ansluter till skogsbilvägar som kommer att nyttjas. Höjdskillnaden är liten från det allmänna vägnätet till kraftverken. Efter en del mindre schaktarbeten kommer ingen vägsträcka att uppvisa några problem i vertikalled. Att bredda befintliga vägar och innerkurvor för att klara de långa transporterna, bör inte heller stöta på svårigheter. Avvattning Områdets två centrum ligger ca 470 respektive 490m.ö.h. och marken sluttar sedan flackt ner mot omgivande marker och övriga verk. Avrinning från området sker genom att vattnet översilas och infiltreras i vegetationen. Avrinningen från det södra området av parken, som ligger söder om Kälaslåtten, sker mot nord- nordöst men marken är kuperad med många lokala lågpunkter där vattenlokar troligen bildas vid stor nederbördsmängd. Projektets planer är att rusta upp och förstärka det väl utbyggda befintliga skogsbilvägsystemet. Nya vägar kommer också att anläggas. Vattnet leds till närmaste lågpunkt i terrängen. Markens relativt jämna lutning medför inga problem med avvattning/vattensamlingar för upprustade och planerade vägar. Området har en svag lutning, varför erosion inte anses som en risk. Berggrund/jordart Berggrunden inom området domineras av lerskiffer, inom området benämnd Kougstaskiffer. Jordarterna domineras av leriga finkorniga moränjordar som är uppfrysningsbenägna. För både vägupprustningar av befintligt vägnät och nybrytning bör därför material från bergtäkt användas för att få hållbara och dränerande överbyggnader. Inga sprängningar längs vägsträckan bedöms aktuella, då berget är dåligt och bör vara grävbart. Därför föreligger ingen risk för sprickbildningar. Layouten är anpassad till den naturvärdesinventering som gjordes 2008 på Gåsxjödelen av parken. Vid den naturvärdesinventering som gjorts 2009 framkom synpunkter på följande verk. Vid placering nr. 11 är bärigheten på marken måttlig, svartjord som vid nederbörd kan orsaka sedimentation. Påverkan på naturvärdena bedöms som liten vid en vindkraftsetablering. Eventuella konsekvenser av sediment kan undvikas genom att gräva sedimentationsbassänger. 15

17 Om tillfartsvägen till verk nr. 9 byggs längs med sluttningen så ökar risken för att material ska sedimentera till reservatet. Nytt vägförslag har därför lämnats. Placering nr. 12 ligger i en äldre granskog med hänglavar och död ved. Området är dock gallrat under senare tid, vilket gör att mängden död ved är liten. Miljöpåverkan anses som måttlig vid en vindkraftsetablering om hänsyn tas till sedimentationsrisken vid vägdragningen. Vid placering nr. 7 bedömer inventeraren att schaktning krävs för att få till en uppställningsplats. Detta kan orsaka sedimentation. Anslutningsvägen bör inte byggas längs med sluttningen. Miljöpåverkan bedöms som måttlig om åtgärder för att minska sedimentationsrisken vidtas. Om verk nr. 4 flyttas 75m i östlig riktning undviker man att röra den naturhänsyn som lämnats vid avverkningen. Det är dålig bärighet i jorden längst ner i sluttningen söder om reservatet. Mycket svartjord noterades, vilket gör att risk för sedimentation kan föreligga om inte någon typ av sedimentationsbassänger anläggs. Vid de verksplaceringar som inte nämnts i ovanstående text föreligger liten risk för sedimentation. Vegetationen etablerar sig snabbt i dessa bördiga marker och rötterna binder jorden och risken för sedimentation minskar. Vad gäller vägarna så registrerades en del sumpigare partier, men ingen av digniteten att vägar inte går att dra. Det går finna bra alternativ. Små och måttliga naturvärden registrerades under inventeringen. Planerade vägar är placerade så att överfarter på våtmarker undviks. Vägsträckningarna ligger på fast mark till största delen lämpliga för vägbyggnad. Då marken generellt är mycket jämn kommer det att innebära väldigt få partier med skärning eller bank och vägområdena kan därför hållas förhållandevis smala För den södra delen av parken har dock gjorts en särskild bedömning, med anledning av dess läge i förhållande till Kälaslåtten och de synpunkter som framkommit vid naturvärdesinventeringen. Där kommer planerade vägar kommer att ligga i både bank och skärning och vattnet i vägdikena kommer att lämna vägområdet vid punkter där skärning övergår till bank. Vid dessa punkter finns goda möjligheter att låta vattnet översila i vegetationen fram till de lokala lågpunkterna och det vatten som inte sjunkit ner i marken innan lågpunkten avdunstar/sjunker långsamt genom marken vid lågpunkten. För att inte leda in vatten i det befintliga vägdiket på den väg som löper i nordväst och den väg man planerar använda för att ansluta de nya vägarna till kan man, ca 30 meter innan 16

18 anslutningspunkten, utforma vägdikena så att dessa går snett ut från vägen. I dessa diken gräver man sedimentationsdammar som fångar upp sediment från byggnationerna innan vattnet sedan översilar och infiltrerar i vegetationen i zonen mellan grävt dike och det befintliga vägdiket. Det sediment som skulle kunna nå befintligt vägdike skulle således vara från 2 stycken, ca 30 m långa sträckor diken på ömse sidor om de nya vägarna. Topografin i dessa områden är relativt flack. Den befintliga vägen måste också rustas upp för att klara det framtida tunga transporterna. Man kan vid detta arbete även gräva några sedimentationsdammar i det befintliga vägdiket för att säkra Kälaslåttens naturreservat. Under befintlig väg går några trummor som avvattnar vägen norrut mot Kälaslåtten. Vid dessa trummor är avståndet mer än 100 m till naturreservatet och vattnet ges möjlighet till översilning/infiltration. Väggeometri och normalsektion beslutas i samråd med aktuell vindkraftleverantörs transportledare. Kranplanernas utformning och dimensionering beslutas i samråd med aktuell kraftverksleverantör. Se bilaga 17, Arne Eriksson Mätteknik AB. Vid detaljplanering av de nytillkommande vägarna kommer skyddsvärda områden och våtmarker att undvikas. Befintliga vägar kommer att breddas till ca 4,5m, förstärkas och kurvor rätas ut. Vid vägarna erfordras en 20m bred korridor som är fri från träd för att möjliggöra transporter av vindkraftverk till platserna. Detta innebär avverkning av en yta uppgående till 0,11km2. Idag finns kalyta på större delen av denna areal. Utformningen av de nya vägarna är beroende av markförhållanden och topografi. Vägarna kommer att anläggas inom fastmarksområden. Vid den typen av vägbygge kommer strävan vara att återanvända avklädd vegetation till släntbeklädnad. Vägarna kommer att byggas som en terrass med bergkross till överbyggnad. Vid vägbyggnation kommer dikning att krävas. Diket anpassas så att schakt och fyll går jämt upp. Släntlutning beräknas till 1:2. Diket ligger ca 1,5m under krönet på den färdiga vägen. Inkluderat de mötesplatser och uppställningsytor som krävs, kommer preliminärt ca 5,6km väg att nyanläggas. Befintliga vägar som kommer att nyttjas uppgår till ca 4,5km. 17

19 Typsektion väg, Arctan AB Vägdragning till verksplaceringar på Gåxsjödelen. Röda vägar är nytillkommande och gröna befintliga som kräver upprustning. 18

20 Vägdragning till verksplaceringar på Raftsjöhöjdendelen. Röda vägar är nytillkommande och orange väg befintlig i behov av breddning och upprustning. 19

21 Allmänna vägnätet För det allmänna vägnätet och dess framkomlighet ansvarar vägverket. Anslutning till det allmänna vägnätet kommer att göras på vägen mellan Gåxsjö och Raftsjöhöjden. Efter samråd med vägverket kommer tillfartsvägen att bli väg 344 från Hammerdal till Gåxsjö och väg 788 från Gåxsjö till Raftsjöhöjden. Vägen från Raftsjöhöjden via Munkflohögen till Häggenås kommer att användas som utfartsväg. Det kommer att krävas vissa punktinsatser, ex. breddning av korsningen i Gåxsjö. Bärigheten måste också förbättras på vägsträckan. Vägverket kommer att sätta igång projektering för förstärkningsåtgärder. Vägverkets önskan är att styra transporterna av vindkraftverk med båt till hamnen i Iggesund, Gävle eller Köpmanholmen. Samråd med aktuell transportledare och Vägverket kommer att hållas före leverans av verken för att komma överens om bästa möjliga väg från den hamn som blir aktuell till Hammerdal. Närmaste verk är placerat 185m från den allmänna vägen. Minsta skyddsavstånd är verkets totalhöjd, d.v.s. 150m. Detta kommer alltså inte att understigas. Transformatorstation Placering av transformatorstationen kommer att planeras av Jämtkraft i den slutliga projekteringen av kraftledningen. Platsen kommer att väljas med hänsyn till enklare ledningsdragning. Placering blir därför i omedelbar närhet till 130kV ledningen. Bygglov för transformatorstationen kommer att sökas separat enligt Plan- och Bygglagen. I Raftsjöhöjden placeras stationen mellan 130 kv ledningen och nya vägen upp till Ollebacken Energis anläggning, mitt emot kärleksstigen. Se placering på karta nedan. 20

22 Markanspråk för stationen bedöms till 100x100m=10000m2. Anslutning till elnätet sker i vindkraftverkets nätstation, med placering i tornet eller i omedelbar närhet utanför verket. Servicebyggnad Servicebyggnad kommer preliminärt att installeras i befintliga lokaler på Raftsjöhöjden där det finns tillgång till vatten och avlopp och framkomlighet med bil vintertid. Kraftledning Markförlagd elkabel, som förläggs i ledningsschakt, kommer att grävas ned längs vägarna inom området. Anslutning till överliggande elnät görs via den planerade 130kV luftledning som passerar ca 2km från etableringsstället. Uppsamling av kabelnätet sker i en därför avsedd transformatorstation med placering vid Jämtkrafts planerade ledning. I denna transformeras spänningen upp till 130kV. 21

23 Jämtkrafts planerade 130kV ledning från Ollebacken till Kattstrupeforsen Massor Inom etableringsområdet kommer massbalans att eftersträvas. Detta innebär att befintligt schaktmaterial och jordmassor kommer att återanvänds vid byggnation av vägar. Fyllningsmassor ska så långt som möjligt tas från schaktmaterial längs vägsträckningarna. Avtäckningsmassor kommer att användas i slänter. De eventuella överskottsmassor som bildas vid avtäckning och terrassbyggnad av vägar och planer kan användas som återställningsmassor i bergtäkten eller till fyllning vid fundamenten. För överbyggnad av vägarna används krossmaterial. Avtal har träffats med Vägverket produktion angående leverans av grus- och stenmaterial från bergtäkt Ollebacken, som ligger ca 1 km väster om Ollebacken och 1,5 km sydost om Raftsjöhöjden. Vägverket produktion har täkttillstånd för verksamheten. Enligt uppgift från dem finns här, med god marginal, tillräckligt material för Gåxsjö-Raftsjöhöjden vindpark. Täkten ligger ca 2,5 km från parken. Materialet är tjänligt för överbyggnad av vägarna. Krossverksamhet kommer att bedrivas vid täkten. Detta kommer att generera buller och damning under tillverkningen. Dammbindning ska ske när det föreligger risk för damning. Gällande bullernivåer ska innehållas. Dessa innebär att den ekvivalenta bullernivån utomhus vid bostäder ska vara högst 40 dba mellan 22,00 och 07,00. Mellan 18,00-22,00 får bullret inte överstiga 45 dba. Från 07,00 till 18,00 är maximalt tillåten bullernivå 50dB. Se, tillståndsbeslut med diarienr

24 Tillståndet går ut och omfattar ton. Tillräckligt med material för vägarna bedöms finnas i denna täkt Inga täkter planeras därför att öppnas inom området för vindparken. Närheten till täkten innebär korta transporter. Om damning uppstår som upplevs som störande kan insaltning med godkända salter göras, eller källan till damningen vattenbegjutas. En annan åtgärd som kan vidtas är torrhyvling. Detta ska ske i samråd med Tillsynsmyndigheten. En grov masskalkyl har gjorts av Arctan AB för en vägsträckning på ca 5km inklusive uppställningsplatser. Förstärkning av befintliga vägar på ca 2km kommer också att krävas. Masskalkylerna har inte justerats i enlighet med ny layout. Ytterligare förändringar vid detaljprojektering kan bli aktuella. Massbehov nytillkommande vägar Volymer m3 Terraseringsarbeten(schakt/fyll) Vegitationsavtagning Bergkross/grus Breddning/förstärkning befintliga vägar Terrasseringsarbeten(schakt/fyll) Vegitationsavtagning: Berkross/grus 2500m3 6400m m3 900m3 5000m3 1800m3 För anläggning av nya vägar har beräkningar gjorts genom multiplicering av; vägsträckan (5000m) x bredden(4,5m) x tjockleken(0,4). Vid förstärkning av befintliga vägar har ovanstående beräkningsmodell använts, dock har tjockleken beräknats till 0,1m. De massor som krävs vid antagandet att gravitationsfundament kommer att anläggas, är ca 400m3 betong per fundament. Åtgången av grus vid tillverkning av betong beräknas enligt följande; 400m3 betong x1,25=500m3 grus. Fördelningen mellan naturgrus och bergmaterial/krossad sten är 55% - 45%. Åtgången blir därför 275m3 naturgrus och 225m3 bergmaterial/krossad sten. Vid tillverkningen åtgår även 350kg cement/m3 betong. Denna lastas på bulkbil, som tar 40 ton, vid depå i Sundsvall. Åtgången av vatten är 150 liter per kubikmeter betong. Vatten tas från näraliggande vattendrag. 23

25 Samtal har förts med Hammerdals Betonggjuteri som är specialiserade på tillverkning av betong till fundament i vindparker. Tillverkning görs med mobila betongstationer, vilket är bättre för miljön p.g.a. reducerat antal transporter men också mer effektivt ur produktions- och kostnadssynpunkt. Tillgången av material har diskuterats med Betongjuteriet. De menar att behovet går att lösa. I Arås, som ligger ca 35 km från vindparken, finns en täkt med bergmaterial av bra kalksten. Tätheten på kalkstenen är avgörande. I denna finns gott om material för tillverkning av betong till fundamenten. Den sand som behövs till kabelgravar har beräknats genom multiplicering av vägsträckan (7000m) x bredden (0,5m) x djup (0,3m)=1050m3. Masskalkylerna har inte justerats i enlighet med ny layout. Ytterligare förändringar vid detaljprojektering kan bli aktuella. Mätmaster Två vindmätmaster på 102m kommer att sättas upp för att mäta vinden i området. Masterna planeras att uppföras i september oktober Placering beslutades i juni. Koordinater för de två masterna är Y= X= respektive Y= X= Anmälan om uppförande av masterna görs till Länsstyrelsen. Prövning sker också enligt plan- och bygglagen. Detta omfattas inte av denna ansökan. Markanspråk Det totala markanspråket som fordras för etablering av 16 vindkraftverk à 2-2,5MW mellan Raftsjöhöjden och Gåxsjö har beräknats enligt nedan. Detta är en grov beräkning. Fundament Areal per gravitationsfundament 400 x 16 Uppställningsytor Markanspråk 6400m2 Uppställningsyta vid varje verk 1500 x m2 Vägar Breddning av befintliga vägar 2000m1,5m Vägar till varje vindkraftverk (5000m x bredd 4,5m) Transformatorstation- beräknad arealåtgång (ej inom parken) Totalt markanspråk för 16 verk 3000m m m m2 Slutlig bedömning av detta kan göras vid detaljprojektering. Under byggfasen kommer transportabla betongstationer att behövas inom området. Vid anläggningsfasen kommer en viss 24

26 yta vid varje plats att krävas för montage av rotorn på marken. Dessa kommer att återställas efter anläggningsfasen. 2.5 Aktiviteter under anläggningsfasen Det är under anläggningsfasen som den största påverkan på människors hälsa och miljön kommer att uppstå. Anläggning av vindkraftverk, vägar och elnät kommer i princip att följa nedanstående beskrivning, avvikelser kan dock förekomma. Anläggning av uppställningsplatser och vägar Anläggningsfasen inleds genom att befintliga vägar förstärks och att nya vägar samt uppställningsplatser anläggs. Uppställningsplatserna kommer att byggas i omedelbar anslutning till vart och ett av vindkraftverken, med sådan placering att de gör minsta möjliga intrång i naturen. Uppställningsplatserna, som framförallt är nödvändiga under byggskedet, kan även komma att nyttjas vid större underhållsåtgärder som ex. byte av blad eller växellåda. Förläggning av elnät Elnätet inom parken och elledningen från parken till anslutningspunkten prövas hos Energimarknadsinspektionen enligt Ellagen. Erforderliga tillstånd för uppsamlingsnätet ligger i Jämtkraft Elnäts åtagande. Kabelschakten utförs enligt branschstandarden EBR. I samband med vägbygge och breddning av befintliga vägar inom området sker förläggning av elnätet. Elkablarna inom området kommer i huvudsak att förläggas antingen i nytillkommande vägar eller längs vägarna, utanför diket vid släntkrön. Det kan dock bli aktuellt med luftledning när några verk är grupperade längre ifrån den mer koncentrerade delen av parken. Luftledning till de fyra verken norr om Raftsjöhöjden är därför trolig. Eldragning mellan verken kommer dock att ske med markförlagd kabel. Slutligt avgörande av detta kommer att göras vid detaljprojekteringen, då vart enskilt fall kommer att bedömas. Kabelgravarna är ca 0,7-1,2m breda, beroende på antalet kablar som förläggs i samma kabelgrav. Kabeln täcks med minst 55 cm material i väg och i skogsmark. Kabeln skyddas genom ett tio cm sandskikt över och under kabeln. Över sandskiktet återfylls kabelgraven med befintliga massor eller vägmaterial. Om kabeln förläggs i eller intill skogsbilväg, minskar behovet av att röja bort träd. Se skiss kabelläggning, bilaga 1. Vid förläggning av kabel inom värdefulla naturmiljöer, vilket i möjligaste mån kommer att undvikas, väljs den metod för kabelläggning som reducerar inverkan på denna miljö i störst utsträckning. Vid kabelförläggning i orörd mark måste hänsyn tas till sedimentering. Om en 25

27 känslig miljö upptäcks vid naturinventeringen, där risk för påverkan finns, är lämpliga skyddsåtgärder att använda sig av styrd borrning av rör för att inte beröra ev. vattendrag, bygga kabelbroar eller ett luftspann förbi denna miljö. Årstiden spelar en viktig roll för att undvika påverkan. Förläggning bör ske när marken är så pass torr att bärigheten är god för de maskiner som utför schakten. Jämtkraft Elnät AB ansvarar för detta arbete. Fundament Vindkraftverkens torn monteras på ett fundament som antingen förankras i bergrunden eller utformas som en motvikt till vindkrafterna i form av ett gravitationsfundament i armerad betong. De förhållanden som råder på platsen styr valet av fundament. Bergsfundamentet används vid liten jordmån och förankras med bultar av stål i berggrunden. Gravitationsfundamentet används vid större jordmån och består av en armerad betongplatta som placeras på föreskriven nivå under jordytan. En geoteknisk undersökning kommer att genomföras vid detaljprojektering för att bedöma vilken typ av fundament som är mest lämplig att använda för respektive verk. I undersökningen redovisas platsens grundvattennivå, vad marken består av samt avstånd till fast berg. Denna undersökning kommer att ligga till grund för valet av fundament. En inledande bedömning indikerar att verken kommer att förankras genom gravitationsfundament. Berggrunden inom området domineras av lerskiffer, inom området benämnd Kougstaskiffer. Jordarterna domineras av leriga finkorniga moränjordar som är uppfrysningsbenägna. Markanspråket för ett gravitationsfundament är ca 400m2. En utschaktning görs för gravitationsfundamentet. Djupet på detta styrs av resultaten av de geotekniska prover som genomförs. Sprängning kan bli aktuell i vissa fall. Detta är dock osannolikt då berget på området bedöms vara grävbart. När schaktarbetena är färdiga gjuts bottenplattan. I dess mitt placeras rör, i vilka kablarna ska dras. Därefter görs armering och gjutning av fundamentet som sedan ska härda i 2-4 veckor innan det kan belastas och övertäckas. Den stenmassa som tas bort ur hålet krossas och återförs som täckmaterial över plattan. Tillverkning av betong kommer att göras på plats. För detta kommer mobila betongstationer att användas. Åtgången av betong till ett fundament är ca 400m3. Bristfällig förvaring av oljor kan innebära skada för mark och vatten. Vid tillverkning av betongen kommer 2 liter diesel per m3 betong att åtgå. Dieseln förvaras i så kallade ADR tankar som är godkända att hantera i skog och mark. Buller uppstår vid betongtillverkningen. Betongstationerna är CE märkta och har en bullernivå på 102 db. Detta kan jämföras med vindkraftverken som ligger på ca

28 db. Betongtillverkningen kommer att ske inom parken, varför störande bullernivåer utomhus vid närmaste bostad inte kommer att uppstå. Nivån kommer att ligga under 40dB, som gäller för industribuller nattetid. Rekommenderat skyddsavstånd till bostäder är 200m. Damning kan uppstå. Det går då att dammbinda genom torrhyvling. Enligt Betonggjuteriets erfarenheter från Havsnäs, fungerar detta bra. Stoftavskiljare bör användas. Betongstationerna diskas ej så att bäckar sedimenteras. Fiberduk placeras i en grop där diskning sker, vilket motverkar grumling av bäckar. Denna princip fungerar som ett kaffefilter. Betongtillverkningen är en miljöfarlig verksamhet och är anmälningspliktig. Denna anmälan görs av betongtillverkaren. Diskussioner har förts med Hammerdals betonggjuteri angående anläggning av fundamenten. De har under de senaste åren arbetat med ett flertal vindparker och känner väl till gällande regler. Installation av torn och turbiner Tornet levereras i flera delar som monteras på varandra. Överst monteras tornhuset. Vingarna kan sättas samman med tornhuset för att sedan lyftas upp och monteras fast. Montering kan också ske när tornhuset placerats på tornet. Resningen utförs under ett par dagar, såvida inte vindstyrkorna överstiger 10m/s. Driftssättningen tar ca en vecka och därefter kan elproduktionen påbörjas. Transporter Transportbehovet under anläggningsfasen kommer att vara betydande. Under driftsfasen består behovet främst i servicetransporter. De tre huvudaktiviteterna vad beträffar transporter under anläggningsfasen omfattas av: Anläggning av vägar, kabelläggning, konstruktion av fundament Byggnation av transformatorstation och servicebyggnad Frakt och montage av vindkraftverk Under dessa aktiviteter erfordras transporter av både material och personal. Anläggning av transformatorstationen kommer att kräva transporter av betong och byggmaterial. Det är Jämtkraft Elnät AB som ansvarar för denna. Därför görs här inga beräkningar för denna. Det totala transportbehovet har sammanställts nedan. 27

29 Anläggningsfasen Antal transporter med lastbil Grus för nya vägar 540 Grus till förstärkning av befintliga vägar 90 Sand till kabelgravar 53 Grus till fundament 400 Vindkraftverk med tillhörande utrustning Transporter av konstruktionsmaskiner, diverse byggmaterial ex. armering och kranar summerande till 7 transporter per verk 110 Därtill kommer personaltrasporter med personbilar. Servicebyggnad Raftsjöhöjden ett fåtal transporter För anläggning av nya vägar har beräkningar gjorts genom multiplicering av vägsträckan (5000m) x bredden(4,5m) x tjockleken(0,4). En lastbil beräknas ta ca20m3. Vid förstärkning av befintliga vägar har ovanstående beräkningsmodell använts, dock har tjockleken beräknats till 0,1m. Det mesta av materialet under byggnadsfasen kommer att tas från närområdet, vilket innebär korta transporter. Transportberäkningen för material till fundamenten har gjorts enligt följande; Vid antagandet att gravitationsfundament används på samtliga platser, beräknas ca 400m3 betong per fundament att åtgå vid tillverkningen. All betong kommer att framställas inom parken. Grusåtgången blir 500m3/ fundament. På ett lass fraktas 20m3 grus, vilket innebär 25 lass per fundament 14 lass naturgrus och 11 lass bergmaterial/krossad sten. Totalt resulterar i detta 25x16=400 transporter. Den sand som behövs till kabelgravar har beräknats genom multiplicering av vägsträckan (7000m) x bredden (0,5m) x djup (0,3m)=1050m3. Antalet transporter för detta beräknas till ca 50. Allt material som avser förstärkning av vägnätet under byggnadsfasen, kommer att tas från det absoluta närområdet, vilket innebär korta transporter. Leveranser av material kommer att belasta det allmänna vägnätet med några km sträckning, från ca 1,5 km söder om Raftsjöhöjden. 28

30 Delarna till vindkraftverken kommer att transporteras så långt som möjligt via sjöfart, för att sedan lastas på lastbil för transport på allmän väg till vindparken. Ett vindkraftverk delas upp i ett antal delar för att vara möjliga att transportera. Del av vindkraftverk Antal transporter med lastbil 3 rotorblad transport till sammans eller var för sig tornsektioner av stål (fler vid betong) turbinhus 1 Kablar och instrument 1 Container med verktyg och generator för montering 1 Hub och noskon 1 Ingjutningsgods 1 Summa 9-12 Totalt innebär detta ca transporter. Transporter med tunga fordon på grusvägar kan orsaka damning och buller. Vid risk för besvärande damningsförhållanden kan vägarna vattenbegjutas, insaltas eller torrhyvlas. Transporter kommer i huvudsak att ske dagtid på vardagar. SAMMANFATTNING AV SKYDDSÅTGÄRDER UNDER BYGGFASEN Begränsningsvärde för buller under byggtiden Naturvårdsverkets riktlinjer för industribuller ska efterföljas. Dessa innebär att den ekvivalenta bullernivån utomhus vid bostäder ska vara högst 40 dba mellan 22,00 och 07,00. Mellan 18,00-22,00 får bullret inte överstiga 45 dba. Från 07,00 till 18,00 är maximalt tillåten bullernivå 50dB. Detta ska innefatta både betong-, kross- och anläggningsarbeten. Transporter kommer i huvudsak att ske dagtid på vardagar. Trafikbuller från transporter till och från anläggningsområdet får uppgå till maximalt 65dB(A) utomhus vid störningskänslig bostad. Om det finns skäl att misstänka att dessa värden kan komma att överskridas ska bullerberäkningar genomföras innan arbetena påbörjas. Om klagomål på buller framförs eller om tillsynsmyndigheten så efterfrågar, ska bullermätningar genomföras. 29

31 Sprängning Sprängningar längs vägsträckan bedöms i dagsläget inte bli aktuella. Om så ändå skulle bli nödvändigt, sker det minst 1 km från närmaste bostadshus och risken för sprickbildning bedöms som mycket liten. Dessutom bedöms berget som grävbart. Om sprängning skulle bli aktuell får dessa arbeten endast utföras under vardagar mellan 7-19, vara försedd med adekvat täckning, stenskott ska inte nå utanför anläggningsområdet. Om kasten når utanför ska dessa avlägsnas. Damning Damning kan uppstå. Det går då att dammbinda genom torrhyvling, insaltning eller vattenbegjutning. Vid insaltning ska godkända salter användas. Åtgärderna kommer att vidtas om besvärande damningsomständigheter uppstår. Vid vindparken i Havsnäs har vattning och saltning gjorts under gjutning av fundamenten. Vägar och uppställningsytor Vid detaljplanering av de nytillkommande vägarna, uppställningsytorna och fundamentsplaceringarna, kommer skyddsvärda områden för kultur- och naturmiljö att undvikas. Naturvärdesinventeringen har varit styrande i utformningen av vindparken, där våtmarker, platser med höga naturvärden, skogliga småvatten, sumpskogar och nyckelbiotoper har undvikits, både vid placering av vindkraftverk och vid vägdragning. Inga våtmarker kommer att korsas av de nya vägarna. Återanvändning av avklädd vegetation till släntbeklädnad. Material till förstärkning av vägnätet kommer att tas från det absoluta närområdet, vilket innebär mycket korta transporter. Den stenmassa som tas bort ur hålet för fundamentet krossas och återförs som täckmaterial över plattan. Schaktmaterial och jordmassor kommer att återanvändas vid väggbyggnationerna. Enligt uppgift från Havsnäs, har inga överskott uppstått. Anläggningsarbeten som sker i anslutning till våtmarker och vattendrag ska genomföras med utgångspunkten att vattenflöden inte ska hindras. För att säkerställa att fridlysta och/eller rödlistade arter inte kommer till skada har tillgängliga uppgifter om floran och faunan beaktats vid planeringen. Elkabeldragningar inom vindkraftsområdet kommer att förläggas invid eller i vägbanken för att undvika extra markarbeten. 30

32 Mark och grundvatten Vid schaktning, markarbeten, kabelläggning och byggnation ska försiktighet iakttagas så att inte hydrologiska förhållanden eller avrinning och ytvattenströmmar påverkas. Detta bedöms framförallt bli aktuellt vid de fyra verken söder om Kälaslåtten. Avståndet från närmast belägna vindkraftverk till Kälaslåttens Naturreservat från parkens södra del, kommer att vara ca 200m. De placeringar som Skogsstyrelsen bedömer ha en påverkan på hydrologin är de 4 verken söder om Kälaslåtten. Särskild hänsyn till att inte påverka hydrologin inom Kälaslåttens naturreservat och att undvika sedimentationsrisken kommer att tas genom noggrann planering av vägar och diken med sedimentationsdammar enligt utredning gjord av Arne Eriksson, vilken redovisas i stycket Hydrologi- Kälaslåtten ovan. Om en känslig miljö, ex. ett vattendrag, upptäcks där en kabel ska markförläggas, kommer styrd borrning, kabelbro eller luftspann för denna miljö att användas. Vid eventuell passage över vattendrag kommer åtgärder vidtas för att inte hindra vattenföringen, med väl avpassade vägtrummor så att vattnets hastighet inte påverkas nämnvärt. Det finns inom området inga fiskförande vattendrag. Kälabäcken är det närmaste potentiellt fiskförande vattendraget. Påverkan på den anses inte som trolig. Om det ändå skulle bedömas så, får grumlande arbeten som påverkar vattendragen inte utföras under den tid då lekperiod för aktuell fisksort infaller. Inga vägdiken kommer att anläggas så att de slutar i någon bäck, då detta skulle medföra sedimentationstransport till bäcken. För att förbättra avvattningen från området kommer dikning och trumläggning att göras i samband med förstärkningsarbetena. Trummorna dimensioneras så att vattenföringen inte hindras. Inga tunga maskiner får köras i vattendrag. Flyttbara broar ska nyttjas för att minimera miljöpåverkan vid arbeten i och vid vattendrag. Grusåsar kommer inte att grävas bort, vilket är viktigt för grundvattnet. Grumling av vattendrag och sjöar ska undvikas genom anläggning av sedimentationsdammar där översilning i vegetationen inte bedöms hindra sedimentationsrisken i tillräcklig omfattning. Detta kan bli aktuellt vid både schaktning och anläggning av vägar och uppställningsytor. En sedimentationsdamm kan byggas med en yta av ex. 7x3 meter och ett djup på 3 meter med ett överfall. Sedimentet faller då ner i 31