Energimyndighetens rapport om artikel 7 med underlagsmaterial (N2013/602/E) samt PM om bensin och dieselkonsumtion i Sverige (Fi2013/1123)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energimyndighetens rapport om artikel 7 med underlagsmaterial (N2013/602/E) samt PM om bensin och dieselkonsumtion i Sverige (Fi2013/1123)"

Transkript

1 SVE100 v SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors , REMISSVAR 1 (11) Datum Beteckning /2013 Näringsdepartementet per e-post Energimyndighetens rapport om artikel 7 med underlagsmaterial (N2013/602/E) samt PM om bensin och dieselkonsumtion i Sverige (Fi2013/1123) Inledning Svensk Energi är den svenska elbranschens intresse- och branschorganisation. Vi har i stort sett alla Sveriges elnätsföretag, elhandlare och elproducenter som medlemmar. El är en klimatsmart energibärare och elanvändning en del av ett hållbart samhälle. Sammanfattning Svensk Energi saknar övergripande kostnadsnyttoanalyser med de styrmedel som Energimyndigheten föreslår. Det saknas också en analys om det föreslagna målet om 75,6 TWh är samhällsekonomiskt kostnadseffektivt. Svensk Energi stöder den inriktning för energieffektiviseringspolitiken som gällt sedan 2002 och anser att regeringen bör bygga vidare på den. Svensk Energi menar att energitjänstemarknaden kan stimuleras ytterligare om rollen för kommunalt ägda energibolag tydliggörs. Förslaget om frivilliga avtal bör kompletteras till att riktas direkt till de som utför åtgärderna och energibolagen bör fortsätta att ansvara för energieffektivisering i tillförsel och distribution. Processen för att förhandla och genomföra energieffektiviseringsdirektivet Svensk Energi har arbetat aktivt under hela processen med att försöka både förstå hur Sveriges energieffektiviseringspolitik kommer att påverkas av det nya Energieffektiviseringsdirektivet och påverka direktivets utformning. Vi hade redan 2010 egna möten med EU-kommissionen i syfte att både influera och i god tid ta del av preliminära förslag. Innehållet i direktivförslaget var i stora delar känt innan det slutligen presenterades. Vi vet att representanter för Sveriges regering arbetade på samma sätt. Svensk Energis medlemmar är en fundamental del av den energipolitik som förs och har ett stort engagemang för utveckla hela energisystemet hållbart och måste ha tydliga spelregler för investeringar och engagemang. Energieffektiviseringpolitiken är även detta ett område som behöver samma Svensk Energi Stockholm Besöksadress Olof Palmes gata 31 Tel Säte Stockholm Fax svenskenergi.se Org.nr

2 SVENSK ENERGI 2 (11) långsiktighet och förankring som för t.ex. utbyggnaden av de förnyelsebara energiproduktionen i Sverige Med detta i bakgrunden är det beklagligt att konstatera regeringskansliets och den närmast ansvariga myndighetens passiva agerande sedan direktivet presenterades i juni Det är inte första gången som svensk politik påverkas av det som beslutas på EU-nivå. Det är heller inte sista. I allt väsentligt har förhandlingsarbetet präglats av liten insyn, inget eller dåligt genomförda samråd med berörda och inga kända konsekvensanalyser. För att processen ska bli mer demokratisk, transparent och präglas av vetskap om preliminära konsekvenser av ett nytt direktiv har Svensk Energi föreslagit för EU-ministern Birgitta Ohlsson ett nytt arbetssätt. Brevet till Birgitta Ohlsson bifogas som bilaga 1. Vi anser att regeringskansliets sätt att arbeta med EU-förhandlingar är befästat med systemfel. När det gäller genomförandet har den politiska ledningen valt att fortsätta arbeta utan systematisk insyn från branschorganisationer och övriga intressenter. Detta har i synnerhet gällt Energimyndighetens arbete med att utreda art 7 där myndigheten mycket tydligt uppfattat att man inte fick ha externa kontakter. Utöver detta har få eller med kort varsel inkallade möten ägt rum med företrädare för Näringsdepartementet. Ett exempel. Ett möte om mätning mm ägde rum i höstas där förvirringen var stor pga av bristande information. Det var tydligt vid det tillfället att de personer som arbetade med artiklarna 9-11 inte fått veta det som förhandlarna av direktivet givit oss remissinstanser anledning att tro hur artiklarna skulle tolkas. Det faktum att underlag till olika åtgärder sänds ut i omgångar innebär att remissinstanserna inte kan samlat ta ställning till effekterna. Detta gör det svårt att ge bra synpunkter och svårt att hinna förankra ståndpunkter med medlemskretsen. Är tidsplanen verkligen så stressad? Skälen som anförts för denna stressade process är att Sverige måste ha alla lagar på plats senast i juni Om det inte är fallet, så hotar dryga böter. Svensk Energi ifrågasätter inte att lagar och andra regler måste vara på plats i juni 2014, men det torde inte vara nödvändigt att alla styrmedel enligt art 7 är slutligt utformade i juni Med den process som Näringsdepartementet driver, så finns det risk att mindre genomtänkta lösningar skyndas igenom bara för att undvika böter. En försening på ett halvår eller mer innebär att effekten av de förstärkta styrmedlen uteblir under ett halvår. Men med bättre, mer genomtänkta lösningar uteblir istället risken med dyra och ineffektiva styrmedel. Och skulle det vara så att det finns en risk för böter om styrmedel enligt art 7 kommer på plats efter juni 2014, är det en liten kostnad jämfört med vad ett dåligt styrmedel kan kosta samhället.

3 SVENSK ENERGI 3 (11) Sveriges energieffektiviseringspolitik principer m.m. Svensk Energi stöder de grundläggande principer för energieffektiviseringspolitiken som lades fast i prop. 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik Energi. På sidan kan man läsa följande. De statliga insatserna riktas både mot användning och tillförsel av energi och inriktas mot att stödja den effektivisering som sker spontant i samhället och till följd av styrmedel anpassade till marknadens mekanismer. Statens roll bedöms därmed vara att identifiera och undanröja marknadsimperfektioner, främst externa effekter och brist på information. Såväl energi- och koldioxidbeskattning som system för handel med utsläppsrätter avseende klimatpåverkande gaser är marknadsanpassade styrmedel som har effekt på energieffektivisering. Därutöver introducerar och förstärker regeringen en rad styrmedel som syftar till att undanröja brister på information, såväl på nationell nivå, som lokalt och regionalt. Dessa principer bygger på 2002 års energipolitiska program som presenterades i propositionen Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning (prop. 2001/02:143). Dessa principer har stått sig trots att regeringen har en annan politisk färg än Vad betyder dessa principer för utformning av styrmedel för energieffektivisering? Svensk Energi gör följande bedömning. Principerna ger vid handen att Sverige, i motsats till t.ex. de länder som använder kvotpliktssystem (vita certifikat), anser att energieffektivisering sker naturligt på en marknad. Det är med andra ord marknadens aktörers eget ansvar att identifiera och genomföra kostnadseffektiva åtgärder för att energieffektivisera inom den verksamhet man ansvarar för. Det kan gälla ett mindre företag, en industri, en fastighet eller ett hushåll. Svensk Energi tycker att detta är ett sunt förhållningssätt i en marknadsekonomi. Priset på energi, kraftigt förstärkt med energi- och klimatskatter, sänder den nödvändiga signalen till marknadens aktörer att skrida till verket om de finner det kostnadseffektivt. Ingen marknad fungerar dock perfekt, trots höga priser på energi. Aktörerna kan sakna kunskap eller information om vilka energieffektiviseringsåtgärder som de kan vidta. Vanligt inom företag är att det finns konkurrens om vad aktören anser vara lönsamma investeringar. Till aktörernas hjälp har det offentliga utvecklat informations- och kunskapshöjande styrmedel. Dessa styrmedel underlättar för efterfrågan på energitjänster (mer om denna marknad senare). Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme har tillsammans med sina medlemsföretag utvecklat principer för hur styrmedel kan utformas för att främja energieffektivisering och marknaden för energitjänster, se bilaga 2. Principerna kom till som ett sätt att finna alternativ till kvotpliktssystem (vita certifikat), men i väsentliga delar är principerna användbara för att utforma styrmedel för energieffektivisering.

4 SVENSK ENERGI 4 (11) Marknaden för energitjänster förslag för förbättrad konkurrens Som förklarats ovan är marknaden för energitjänster en hörnsten i den svenska energieffektiviseringspolitiken. Ett sätt att uttrycka det är att säga att energitjänsterna är marknadens respons på en fungerande prissignal och aktiva, medvetna kunder. Ett flertal initiativ har tagits under en lång följd av år som alla kan sägas bidra till denna marknad genom att ge kunderna verktyg för att följa upp och ta kontroll över sin energianvändning. Utvecklingen fortsätter också. Energideklarationer, månadsvis mätning av el med möjlighet till timvis mätning, införandet av elmätare som successivt möjliggör smarta tjänster och inte minst styrmedel som alla har som bakomliggande syfte att bistå kunderna med adekvat information om energianvändning, bidrar till denna marknad. Hit räknas Program för energieffektivisering för elintensiv industri (PFE), kartläggningscheckar för mindre företag, den kommunala energi- och klimatrådgivningen för att bara nämna några. Energiföretagen har en särställning på denna marknad. Genom att leverera energi har de redan ett band till kunden. Man har vetskap om kundernas energianvändning med avseende på tid, mängd, variation över året osv. Det går att tro att det finns en motsättning mellan att leverera energi och sälja tjänster som gör att den används effektivt. Denna motsättning är i allt väsentligt en chimär. För energibolagen handlar det om att bygga en långsiktig relation till kunden som bygger på förtroende. Kunden kan byta leverantör av energi. Att erbjuda rådgivningen och sälja tjänster som effektiviserar energin bidrar till att behålla kunden. Energibolag kan dessutom sälja tjänster som gynnar energisystemet positivt, t.ex. effektstyrning av undercentraler kan minska effekttoppar. Det kan svårligen en annan utomstående aktör göra. Energimyndigheten gör bedömningen att marknaden energitjänster växer. Energibolagen har en del av marknaden, oklart hur stor procentandel. Alla aktörer på marknaden vinner dock på att marknaden växer. Kunderna vinner på fler aktörer, det brukar betyda lägre priser, ökad mångfald av tjänster och högre kvalitet. Med detta som bakgrund har Svensk Energi under en rad av år i kontakterna med Näringsdepartementet lyft fram de oklarheter som råder sedan reglerna om offentlig säljverksamhet togs in i konkurrenslagen. Syftet med dessa regler är förstås gott. Men för de kommunalt ägda energibolagen har tolkningsproblem uppstått. Olika bolag, lokala politiker och konkurrenter gör olika tolkningar av vad som är tillåtet eller inte. Svensk Energi menar att detta är olyckligt och att det redan borde vara tillåtet enligt ellagen som en kringtjänst att sälja energitjänster. Lagstiftaren har dock inte varit tillräckligt klar för att övertyga och det finns få eller inga rättsfall till vägledning. Inom ramen för nuvarande regler (i första hand kommunallagen) uppstår emellertid vissa ytterligare begränsningar pga lokaliseringsprincipen och självkostnadsprincipen. Om en kund i Borås vill köpa energitjänster av Borås Energi som för exemplets skull inte anser sig ha tillåtelse att sälja dessa

5 SVENSK ENERGI 5 (11) tjänster kan inte kunden vända sig till Göteborg Energi. Energibolagens prissättning av energitjänster är marknadsmässig enligt vad Svensk Energi vet, men dessa principer fungerar dåligt på en fri marknad för energitjänster. Regeringen bör därför låta utreda hur försäljningen av energitjänster av kommunalt ägda energibolag ska bedömas rättsligt, och, om det behövs för att kommunalt ägda energibolag ska kunna sälja energitjänster, ta initiativ till de nödvändiga lagändringar. I allt väsentligt borde försäljning av energitjänster kunna jämställas med elhandel. Svensk Energi bifogar, som bilaga 3 och 4 underlag om vad en sådan utredning bör kretsa kring. Bilagorna innehåller dels en hemställan som gjordes till Näringsutskottet och som beskriver den rättsliga problematiken, dels en PM om hur prövningssystemet ser ut. Energieffektiviseringspolitiken bör förstärkas inom transportsektorn Förutom ovanstående principer för styrmedelsutformning måste regeringen prioritera inom ramen för politiken. För Svensk Energi måste klimatfrågan prioriteras framför andra mål inom energi- och klimatpolitiken. Satsningar på förnybart och energieffektivisering är i första hand medel för att nå klimatmålen. Elförsörjningen är närmare 98 procent koldioxidneutral och värmeförsörjningen är cirka 90 procent koldioxidneutral. Det betyder inte att kunderna inte kan ha skäl att energieffektivisera el eller värme, t.ex. för att minska sina kostnader, men klimatfrågan är inte främsta skälet för samhället att stödja denna effektivisering. Kostnaden för energieffektiviseringspolitiken har ökat under den tid som Alliansregeringen suttit vid regeringsmakten. Statens Energimyndighet har också i sitt budgetunderlag för 2014 och framåt begärt en 50-procentig höjning av anslaget för energieffektivisering, dvs 720 Mkr/år från år Vad Svensk Energi förstår så har myndigheten beräknat förstärkningen efter de styrmedlen som föreslås i myndighetens rapport om art 7. Myndigheten har till mycket begränsad del, förutom energi- och klimatskatterna, räknat på vad svenska styrmedel för transportsektorn ger upphov till i form av energieffektivisering trots att direktivet tillåter det. Styrmedel som hade kunnat räknas in, enligt Svensk Energis förmenande, är: - Miljöbilsregler - Supermiljöbilspremien - Fordonsbeskattningen - Trängselskatter (i både Stockholm och Göteborg) Nu är denna skada redan skedd. Och utredningen om fossilfri fordonstrafik (FFF, med professor Thomas B Johansson som utredare) kommer att föreslå styrmedel som i och för sig avser att minska fossilberoendet till Det som föreslås av FFF-utredningen bör också kunna räknas om till effekter i form av energieffektivisering. Här finns skäl för regeringen att återkomma med styrmedel för transportsektorn i handlingsplanen för energieffektivisering.

6 SVENSK ENERGI 6 (11) Övergripande EU-mål och art 7-målet har inte samma inriktning Det övergripande EU-målet syftar till att EU i sin helhet ska ha 20 procent mindre primärenergianvändning år 2020 än vad som varit fallet enligt ett referensscenario. Detta tak för primärenergianvändning har till och med skrivits in i direktivet såsom varande 1474 Mtoe i primärenergi och 1078 Mtoe slutanvänd energi. Detta mål har inte bördefördelats mellan EU-länderna. Men kollektivt ska länderna hålla sig under taket. Artikel 7, och styrmedel för att nå kravet i denna artikel, har en annan formulering. Närmast kan de nationella styrmedlen sägas krävas ha en inriktning som leder till en besparing eller effektivisering av såld energi. Energimyndigheten har inte tagit ställning till denna inbyggda motsättning, inte heller har styrmedlen analyserats utifrån dessa två utgångspunkter. Om de föreslagna styrmedlen är kostnadseffektiva från bara det ena eller det andra eller båda perspektiven har inte analyserats. För Svensk Energi är motsättningarna inom EU:s energi och klimatpolitik, och inte bara i själva energieffektiviseringsdirektivet, ett allvarligt problem som motverkar klimatfrågans lösning. Med ett energieffektiviseringsmål för minskad primärenergi är det t.ex. bättre att fortsätta med diesel och bensin (som har låg primärenergifaktor) än att gå över till el (som kan ha en hög primärenergifaktor) eller etanol (som har hög primärenergifaktor). Svensk Energi menar att lösningen på detta är att inte ha mål för förnybart eller energieffektivisering efter Efter 2020 bör EU istället kraftfullt fokusera på minskade klimatutsläpp. Det kumulativa besparingsmålet om 75,6 TWh för åren Svensk Energi ifrågasätter inte hur Energimyndigheten har räknat ut målet eftersom det bygger på offentligt tillgänglig försäljningsstatistik av energi. Direktivets art 7 om målet för styrmedel lyder: Det målet ska åtminstone motsvara nya besparingar varje år från den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020 på 1,5 % av den energi som säljs årligen till slutanvändare från alla energidistributörer eller alla företag som säljer energi i detaljistledet, som genomsnitt för den senaste treårsperioden före den 1 januari Den energi som säljs och som används i transporter får helt eller delvis undantas vid denna beräkning. Det som saknas för att Svensk Energi ska kunna tillstyrka eller avstyrka det föreslagna målet är en utredning vilket som är den samhällsekonomiskt kostnadseffektiva potentialen för energieffektivisering i Sverige under åren Eftersom grunderna för denna beräkning varit kända sedan direktivet presenterades i juni 2011, har det funnits gott om tid att göra beräkningen och därmed också ha tid för ställningstagandet om det är ett lämpligt mål eller inte. Det hade också funnits möjlighet att påverka direktivets utformning med dessa beräkningar som stöd men departementet använde inte Energimyndighetens beräkningar till påverka procentsatsen.

7 SVENSK ENERGI 7 (11) Svensk Energi beklagar att Näringsdepartementet inte använt, såvitt känt är, några av de cirka 370 personerna på Energimyndigheten att göra analysen om samhällsekonomisk kostnadseffektivitet under EU-förhandlingens gång. Under förhandlingen hade det funnits tid att påverka innehållet i direktivet. Mot denna bakgrund är det svårt att ta ställning till målet och dess samhällsekonomiska kostnadseffektivitet. Att göra som Energimyndigheten föreslår, att välja ett lågt satt mål för säkerhets skull, verkar därför klokt. I övrigt vill Svensk Energi tillägga följande. Ett kvantifierat bindande mål för styrmedel om energibesparing eller effektivisering är oförenligt med någon form av samhälleligt helhetsperspektiv och dessutom inte förenligt med en marknadsekonomi. Det kan säkert vara frestande politiskt att gå före eller ha en hög ambition på det här området, men problemen om man inte når målet kan bli betydande. Det finns t.ex. risk för negativa fördelningseffekter och därmed behov av fördelningspolitiska åtgärder om samhället beslutar sig för att på kort tid åstadkomma betydande energieffektiviseringar inom allmännyttans bostadsbestånd med höjda hyror som följd. Mer om förslaget till fastighetspaket nedan. Förslag till nya styrmedel inledning I huvudsak föreslår Energimyndigheten att de styrmedel som redan finns, får finnas kvar, förlängs och förstärks. Hit räknas t.ex. den kommunala energioch klimatrådgivningen, teknikupphandlingsnätverken BEBO och BELOK och en utveckling av styrmedlen för näringslivet och för offentlig sektor. Skälen som myndigheten anger, vilket verkar övertygande, är att det finns betydande inlärningskurvor med nya styrmedel. Svensk Energi instämmer i fråga om lärkurvan. En central fråga är att vi inte varken kunnat göra en samlad eller en sektorsbedömning av de olika styrmedelsförslagen utifrån en kostnads/nyttoanalys. Med andra ord efterlyser vi bedömning av kostnaden för respektive styrmedel och sektorerna så att verkningsgraden för de olika åtgärderna kan bedömas samlat. Problemet med de existerande styrmedlen är att vissa, med Energimyndighetens sätt att räkna, inte kan tillgodoräknas Sverige enligt direktivet. Dit räknas t.ex. energi- och klimatrådgivarna vars rådgivning anses ha en mycket liten effekt på energieffektivisering som kan tillgodoräknas Sverige enligt art 7. Eftersom staten måste vända på alla slantar och det allmänna kravet på sparsamhet med skattebetalarnas pengar, blir det märkligt att Energimyndigheten föreslår en fördubbling av medlen till just denna rådgivning. Antingen måste effekten av rådgivningen räknas upp eller så är det rimligt att minska anslagen till rådgivningen till förmån för styrmedel som räknas enligt art 7. Med detta vill vi inte säga att en förstärkning av just energi- och klimatrådgivningen är dålig, tvärtom tror vi på detta styrmedel. Enligt vad vi bedömer, leder också rådgivningen, trots dess opartiska karaktär, till konkreta energieffektiviseringsåtgärder. Därför borde också rådgivningens effekter kunna räknas in i vad som ska uppnås enligt art 7.

8 SVENSK ENERGI 8 (11) Näringslivspaketet, nytt program för energieffektivisering för industrin (PFE) I Energimyndighetens rapport föreslås ett näringslivspaket. I rapporten skriver myndigheten: Förslaget är att ett nytt program utformas till ett bredare styrmedel för energieffektivisering i företag genom att omfatta en bredare målgrupp än den energiintensiva industrin vilken PFE riktat sig till. Programmet föreslås dessutom omfatta effektivisering av samtliga energibärare. Svensk Energi utgår att även energibolag kan omfattas av ett nytt PFE. Energibolagen är själva stora energianvändare och betalar full energiskatt och för konkurrensneutralitet på marknaden borde även energibolagen ingå. Vi menar därför att vi bör ingå i samrådet kring ett nytt PFE. Skatter i transportsektorn vem ska man lita på? Energimyndigheten har räknat med energi- och klimatskatterna i transportsektorn ger 11,8 TWh åren Runar Brännlund kommer fram till 57 TWh. En betydande skillnad. Att skaffa sig en second opinion är givetvis ett sätt att säkra kvaliteten i regeringens beredningsunderlag. Att samråda med berörda aktörer ett annat sätt. Dessvärre så har utskicket av två konkurrerande beräkningar skapat en del förvirring eftersom det skett utan egentlig förklaring. Den väsentliga skillnaden i beräkningarna är livslängden för en åtgärd. Energimyndigheten har räknat med ett års livslängd. Brännlund med längre livslängder. För Svensk Energi, även om det går att sympatisera med Energimyndighetens försiktighet, menar att åtgärder i transportsektorn borde ha hyfsat långa livslängder. En ny mer bränslesnål bil körs i dryga 15 år. Effekten av att ha valt en bil som är mer bränslesnål än den förra torde kvarstå under bilens livslängd, alltså längre än ett år. En fråga som inte Energimyndigheten tar ställning till gäller tidsaspekten bakåt i tiden för skatter som styrmedel. Direktivet ställer krav på nya styrmedel, effekten av medlemsstateras existerande styrmedel är i EUkommissionens analys över business-as-usual (se figur nedan; most recent projection ) inräknade.

9 SVENSK ENERGI 9 (11) Källa: EU-kommissionen De svenska skatterna har funnits sedan 90-talet och höjs, enkelt uttryckt, efter ett årligt index. Är de i så fall nya och Sverige kan räkna in hela effekten (oavsett om man väljer Energimyndighetens eller Brännlunds beräkning)? Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag (särskilt PM) Energibranschen har haft ett par möten med Energimyndigheten och med Näringsdepartementet sedan art 7-rapporten presenterades i slutet av januari Vi uppskattar dessa kontakter och samtal som förts i konstruktiv anda. Enligt Energimyndigheten skulle ett system med inrapportering av försålda energitjänster fånga upp vad som redan sker och därmed kunna tillgodoräknas Sverige enligt art 7. Effekten av detta styrmedel som nämns i rapporten är 13,44 TWh under åren , i huvudsak effekter i hushåll. Detta är mer än vad det s.k. fastighetspaketet ger (9,53 TWh). En invändning som måste göras är att energibolagen inte har kunskap, kontroll och rådighet över dessa effektiviseringar eller för den delen har finansiella incitament att stimulera slutanvändare generellt sett till energieffektiviseringsåtgärder. Ett system med frivilliga avtal borde därför i sin huvudinriktning riktas mot slutanvändarna med stora energianvändningar och inte energibolagen i första hand. Det är också dessa aktörer som kommer att vidta de stora energieffektiviseringsåtgärderna under åren Sådana grupper är stora fastighetsbolag, allmännyttans fastighetsbolag, förvaltare av kontorsoch industrifastigheter för att nämna några. Rollen som energibolagen har mot slutanvändarna, tillsammans med konkurrenter på marknaden, är att erbjuda energitjänster, allt från energikartläggningar till komplexa EPC-avtal.

10 SVENSK ENERGI 10 (11) Det som energibolagen kan sluta frivilliga avtal om och rapportera in är närmast de effektiviseringar som sker i tillförsel och distribution, t.ex. spillvärmesamarbeten, ifall dessa inte ingår i ett kommande PFE (se ovan). Branschens inställning till avtalen är sammantaget försiktigt positiv, särskilt om andra aktörer än energibranschen blir huvudmålgrupp. Ett vägande skäl till detta är att ett frivilligt instrument är långt bättre än ett tvång men ett antal frågor behöver dock besvaras innan branschen slutligt kan ta ställning. Sådana frågor är: - Vilken är kopplingen mellan åtgärder som t.ex. hushållen vidtar till följd av t.ex. ROT-avdraget och energibolagen som säljer få, om ens några, energitjänster till hushåll? Direktivet ställer krav på kausalitet. - Kommer detta system att godkännas av EU-kommissionen? - Att ett energiföretag binder sig vid en viss årlig kvot och rapporterar enligt en viss standardlista liknar mycket ett kvotpliktssystem (vita certifikat) men utan delfinansiering över energitariffen ett system som myndigheten bedömde som ineffektivt för Sverige för ett år sedan. Hur är detta föreslagna system mer kostnadseffektivt? - Hur ska standardåtgärdslistan utformas och beräkning efter vilka principer? Direktivet syftar till minskad primärenergianvändning år 2020 i hela EU, art 7 syftar till besparing eller effektivisering av såld energi och Sveriges eget nationella mål syftar till minskad energiintensitet. - Vore det inte bättre (som sagt) att energibolagen rapporterar in effektiviseringar på distributions- och tillförselsidan som de har kontroll över? (Om det bara skulle vara fråga om att ge det som redan sker en offentlig sanktion och därmed kan det tillgodoräknas enligt art 7.) - Incitament för inte minst mindre företag att delta måste tydliggöras. En viss administration ligger inbyggt i förslaget. Ett avtal förutsätter ett utbyte av prestationer. - Hur ska systemet rent rättsligt arrangeras? Staten kan inte sluta avtal hursomhelst. Här finns behov av fortsatt utredning. - Hur ska snedvridning av konkurrensen på energitjänstemarknaden undvikas om en grupp av företag (antagligen resursstarka eftersom de skriver på ett avtal utan att få något särskilt i retur) lyfts fram och marknadsförs av Energimyndigheten? - En kostnadsnyttoanalys bör göras mellan det förslag till avreglering av energitjänstemarknaden som skulle klargöra kommunalt ägda energibolagens roll som vi föreslår och ett system med frivilliga avtal. Fastighetspaketet Kostnaden för fastighetspaketet är betydande. Energimyndigheten har använt som underlagsrapport för sitt förslag en rapport från Byggnadsarbetarförbundet och kostnaderna uppgår till cirka 16,3 miljarder kr/år. Eftersom besparingseffekten är 9,53 TWh skulle kostnaden per sparad

11 SVENSK ENERGI 11 (11) kwh vara cirka 12 kr, en betydande kostnad. Största delen 16 miljarder är åtgärdskostnader för slutanvändarna. Det är inte transparent i vilken utsträckning andra rapporter eller utredningar som Energimyndigheten eller Boverket gjort använts för kostnadsberäkningar av fastighetspaketet. Dessa rapporter får dock betraktas som mer självständiga än en rapport från ett fackförbund som organiserar byggnadsarbetare som självfallet skulle gynnas av bindande krav eller stimulanser för energieffektivisering. Kostnaden för åtgärderna måste finansieras. Oavsett vad Byggnads föreslår så är det i sista hand användarna, i förlängningen hyresgäster och fastighetsägare, som ska betala. De ekonomisk svaga människorna som bor i allmännyttans bestånd har begränsade resurser att klara hyreshöjningar och det finns också begränsningar i hur mycket hyresvärden höja hyran pga renoveringar. En mycket kraftfull politik för energieffektivisering måste troligen mötas med fördelningspolitiska insatser. Det kan självklart vara samhällsekonomiskt lönsamt med en sådan satsning, men en sådan utredning har inte Energimyndigheten presenterat. Avslutande ord Alliansregeringen brukar lyfta fram att satsningarna på förnybar energi utgör ett tredje ben inom energiförsörjningen. Svensk Energi menar att energieffektiviseringspolitiken, rätt utformad, är ett väsentligt fjärde ben i energipolitiken. Att denna politik ägnas tillräcklig tid, uppmärksamhet och inte minst förankring hos marknadens aktörer borde vara en självklarhet. Processen som Näringsdepartementet valt för genomförandet av Energieffektiviseringsdirektivet är inte i närheten av ett sådant arbetssätt. Stockholm som ovan Kjell Jansson Verkställande direktör Henrik Wingfors Ansvarig energieffektivisering

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Nätverksträff 26-27 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv?

Läs mer

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv? Vilka krav ställs på Sverige? Vad innebär

Läs mer

SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (5)

SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (5) SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (5) Datum 2011-11-25 Till AG Energieffektivisering Svensk

Läs mer

Varför ett nytt direktiv?

Varför ett nytt direktiv? Energieffektiviseringsdirektivet Energibranschens perspektiv Styrmedelsdagen Henrik Wingfors 2013-04-24 Varför ett nytt direktiv? EU:s 20-20-20-mål till år 2020 closing the gap Källa: EU-kommissionen 2

Läs mer

Nätverksträff energieffektivisering och energitjänster. 14-15 maj 2013 i Göteborg Henrik Wingfors Svensk Energi

Nätverksträff energieffektivisering och energitjänster. 14-15 maj 2013 i Göteborg Henrik Wingfors Svensk Energi Nätverksträff energieffektivisering och energitjänster 14-15 maj 2013 i Göteborg Henrik Wingfors Svensk Energi Varför ett nytt direktiv? EU:s 20-20-20-mål till år 2020 closing the gap Källa: EU-kommissionen

Läs mer

Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens

Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens YTTRANDE 2 maj 2013 Dnr. 6-18-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar

Läs mer

REMISSVAR. Inledning. 2 maj 2013. I remissen ingår att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i de bifogade texterna särskilt:

REMISSVAR. Inledning. 2 maj 2013. I remissen ingår att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i de bifogade texterna särskilt: 2 maj 2013 REMISSVAR IVAs synpunkter på Energimyndightens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar, samt av

Läs mer

Hur främjar Energimyndigheten energitjänster?

Hur främjar Energimyndigheten energitjänster? Hur främjar Energimyndigheten energitjänster? Nätverksträff energieffektivisering och energitjänster, Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme 15 maj 2013, Göteborg Glenn Widerström, Energimyndigheten Bakgrund

Läs mer

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag En utveckling av till Energimyndighetens ER 2013:04 Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Bakgrund Energimyndigheten

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter PM 2013: RVI (Dnr 315-498/2013) Energimyndighetens rapport Implementering av art i- kel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar Finansdepartementets

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda Miljö- och energidepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 761 Europaparlamentets

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: 103 33 Stockholm N2008/2573/E Stockholm, 2009-01-30 Remissyttrande Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare

Läs mer

Energieffektiviseringsdirektivet och annat som påverkar energitjänstemarknaden

Energieffektiviseringsdirektivet och annat som påverkar energitjänstemarknaden Energieffektiviseringsdirektivet och annat som påverkar energitjänstemarknaden Henrik Wingfors 22 maj 2013 Nätverksträff energieffektivisering och energitjänster Innehåll Nytt ramverk för energi- och klimatpolitiken

Läs mer

Sverige har börjat halka efter Varför?

Sverige har börjat halka efter Varför? Sverige har börjat halka efter Varför? 1 Miljarder ton koldioxidekvivalenter / år Tvågradersmålet P = 20 % P = 80 % P = 50 % Rummukainen m fl, 2011, SMHI rapport År Kumulativ emissionsbudget WBGU, 2009

Läs mer

Fasta avgifter i elhandelsavtal efter 1 juni 2014 juridisk vägledning i ljuset av Energieffektiviseringsdirektivets genomförande i svensk rätt

Fasta avgifter i elhandelsavtal efter 1 juni 2014 juridisk vägledning i ljuset av Energieffektiviseringsdirektivets genomförande i svensk rätt SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (6) Datum 2014-04-28 Medlemskretsen för internt bruk Fasta

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Naturvårdsverket anser att en ökad samordning med tillsyn enligt miljöbalken är önskvärd.

Naturvårdsverket anser att en ökad samordning med tillsyn enligt miljöbalken är önskvärd. 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y YTTRANDE 2013-05-02 Ärendenr: NV-03015-13 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över remiss av Energimyndighetens

Läs mer

Remissvar på Utredningen om fossilfri fordonstrafik (N2014/7434/E)

Remissvar på Utredningen om fossilfri fordonstrafik (N2014/7434/E) SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se REMISSVAR 1 (6) Datum Beteckning 2014-05-16 004/2014 Näringsdepartementet

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Stockholm 2015-08-28 Referens: dnr M2015/2144/Ee Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Föreningen EnergiRådgivarna tackar för förfrågan angående remiss av Översyn

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten. 2014-07-04 1 (8) Myndighet Statens Energimyndighet, Energimyndigheten Diarienummer 2014-4020 Rubrik Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen (2014:266) om

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.11.2016 SWD(2016) 406 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige

Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige Näringsdepartementet Vår referens/dnr: Energi 115/2013 Fredrik von Malmborg Er referens/dnr: N2013/2837/E 2013-09-16 Remissvar Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige Svenskt

Läs mer

Erik Thornström, Svensk Fjärrvärme. Kommentarer om energieffektiviseringsdirektivet 2012-09-28

Erik Thornström, Svensk Fjärrvärme. Kommentarer om energieffektiviseringsdirektivet 2012-09-28 Kommentarer om energieffektiviseringsdirektivet Erik Thornström, Svensk Fjärrvärme 1 Övergripande kommentarer om energieffektiviseringsdirektivet Mycket text - nästan 130 sidor inkl. bilagor Skarpare mål

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Hearing #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Bakgrund Energieffektiviseringsdirektivets artikel 4 En första version av strategin ska offentliggöras senast den 30 april 2014 Strategin kommer

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

Remissvar ang promemoria med regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskel effekter vid nätanslutning (N2013/5153/E)

Remissvar ang promemoria med regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskel effekter vid nätanslutning (N2013/5153/E) SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Juridik Helena Laurell 08-677 25 61 helena.laurell@svenskenergi.se REMISSVAR 1 (5) Datum 2013-12-13 Beteckning 071/2013 Näringsdepartementet n.reqistratorq) regeringskansliet,

Läs mer

Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen

Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och Erik Thornström 1 Innehåll Genomförandet av EU:s energieffektiviseringsdirektiv Översyn av Boverkets byggregler Budgetpropositionen

Läs mer

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11 Nationell strategi för lågenergibyggnader Tomas Berggren 2010-11-11 Befintliga styrmedel för byggnader Nya byggregler och energideklarationer (Boverket) Övergripande styrmedel som skatter mm Nytt energipolitiskt

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) SABOs synpunkter Systemperspektivet som en grundläggande princip SABO håller med om att

Läs mer

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86)

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) Till: Socialdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) SABOs synpunkter SABO instämmer i regeringens

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens förslag till föreskrifter om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning

Yttrande över Energimyndighetens förslag till föreskrifter om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Grapp Lena Starborg Kristina Vidmark Hannes Datum 2016-08-10 Diarienummer KSN-2016-1339 Kommunstyrelsen Yttrande över Energimyndighetens förslag till föreskrifter om

Läs mer

Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020

Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020 SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Cecilia Kellberg +4686772684, +46709885141 cecilia.kellberg@svenskenergi Datum 2013-02-13 1 (9) Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Betänkandet En generell rätt till kommunal avtalssamverkan (SOU 2017:77)

Betänkandet En generell rätt till kommunal avtalssamverkan (SOU 2017:77) 2018-01-03 Dnr 532/2017 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet En generell rätt till kommunal avtalssamverkan (SOU 2017:77) Fi2017/03967/K Sammanfattning Konkurrensverket avstyrker utredningens

Läs mer

Jämtlands läns Energikontor 10 år

Jämtlands läns Energikontor 10 år Jämtlands läns Energikontor 10 år Östersund 2009-03-26 Energieffektivisering - viktigt för resurshushållning och miljö Tomas Bruce Särskild utredare av energieffektivisering (f d) BAKGRUND Svensk klimat-

Läs mer

Svensk Energis remissvar på Promemoria Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige (N2013/2837/E)

Svensk Energis remissvar på Promemoria Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige (N2013/2837/E) SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se REMISSVAR 1 (18) Datum Beteckning 2013-09-13 040/2013 Näringsdepartementet per e-post Svensk

Läs mer

Energiöverenskommelsen. Gustav Ebenå Energimyndigheten

Energiöverenskommelsen. Gustav Ebenå Energimyndigheten Energiöverenskommelsen Gustav Ebenå Energimyndigheten Påminnelse om EKs uppdrag Energikommissionen ska lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken redovisa resultatet

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se Elcertifikat Certifikat Certifikat pris MWh El El pris 2 IEAs granskning av Sveriges Energipolitik

Läs mer

Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen

Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen PM 2015:130 RV (Dnr 110-847/2015) Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 16 september 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2013-09- 15 N2013/2837/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Förslag till genomförande av Energieffektiviseringsdirektivet

Läs mer

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Energiseminarium i Skövde Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Kommunal energiplanering Hållbar utveckling (från Väst till Öst..) Konsekventa åtgärder Angeläget för genomförarna

Läs mer

Rådets möte i TTE energi den 26 juni 2017

Rådets möte i TTE energi den 26 juni 2017 Kommenterad dagordning rådet 2017-06-15 Miljö- och energidepartementet Rådets möte i TTE energi den 26 juni 2017 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Icke lagstiftande verksamhet 2. A-punkter

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remissser-energi@regeringskansliet.se Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

Framtidsscenarier och målkonflikter

Framtidsscenarier och målkonflikter Framtidsscenarier och målkonflikter på värmemarkanden Värmemarknaden: 100 TWh värme och varmvatten Industri, konv uppvärmda 7 94 TWh i 2,3 miljoner leveranspunkter, varav ca 2,0 miljoner småhus Lokaler

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet

Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet SABO har vid ett remissmöte den 26 augusti muntligen lämnat synpunkter på förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Föreskrifter om energikartläggning i stora företag EM2010 W-4.0, 2010-11-22 FÖREDRAGNING 1 (5) Datum Avdelningen för energieffektivisering Martina Berg Föreskrifter om energikartläggning i stora företag Bakgrund Den 1 juni 2014 trädde lagen om energikartläggning

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Energiinvesteringarna når ständigt nya höjder: Nästan tio gånger mer än byggindustrin!

Energiinvesteringarna når ständigt nya höjder: Nästan tio gånger mer än byggindustrin! NYHETER FRÅN SVENSK ENERGI MARS 2014. NUMMER 3 Energiinvesteringarna når ständigt nya höjder: Nästan tio gånger mer än byggindustrin! Energiinvesteringarna i Sverige når ständigt nya höjder. Enligt Statistiska

Läs mer

Energieffektivisering ja Ineffektiva mätningar - nej. Therese Rydstedt, SABO

Energieffektivisering ja Ineffektiva mätningar - nej. Therese Rydstedt, SABO Energieffektivisering ja Ineffektiva mätningar - nej Therese Rydstedt, SABO Innehåll Konsekvenser av IMD av värme Energieffektiviseringsdirektivet och SABOs arbete med (IMD) frågan Vad händer framåt? IMD

Läs mer

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom! Remiss 2008-07-23 Diarienummer 013-2008-2666 Ert Diarienummer M2008/1443/Mk Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet!

Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet! Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet! Erik Thornström Områdesansvarig styrmedel, kraftvärme och EU-samordning (fjärrvärme) Styrmedelspolicy i branschen Styrmedel

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik

Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik Miljöekonomiska enheten, Konjunkturinstitutet Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik Anna Mansikkasalo, Miljöekonomisk forskare Styrmedel för energieffektivisering

Läs mer

Framtidsscenarier och målkonflikter

Framtidsscenarier och målkonflikter Framtidsscenarier och målkonflikter på värmemarkanden Värmemarknaden: 100 TWh värme och varmvatten Industri, konv uppvärmda 7 94 TWh i 2,3 miljoner leveranspunkter, varav ca 2,0 miljoner småhus Lokaler

Läs mer

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch- och arbetsgivarförbund

Läs mer

KVANTIFIERING AV HINDER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING

KVANTIFIERING AV HINDER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING 2013-06-14 Sweco har på uppdrag av Näringsdepartementet kvantifierat hinder som gör att energieffektivisering inte kommer till stånd samt energieffektiviseringspotentialen i olika sektorer. Analysen visar

Läs mer

Remiss av promemorian Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet

Remiss av promemorian Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet YTTRANDE 10 sep 2013 Dnr. 6-26-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av promemorian Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige Dnr. N2013/2837/E S A M M A N F A T

Läs mer

Effektivare energianvändning i byggnader

Effektivare energianvändning i byggnader Effektivare energianvändning i byggnader Tomas Berggren Energimyndigheten Avd för främjande Enheten för industri och byggnader tomas.berggren@energimyndigheten.se Tel. 016-544 2046 Energimyndighetens instruktion

Läs mer

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag till åtgärder (EI R2012:07)

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag till åtgärder (EI R2012:07) KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-09-05 Dnr 377/2012 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum 1 (8) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon 016-544 20 00

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2003/04:FPM78. Elförsörjningsdirektivet. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Näringsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2003/04:FPM78. Elförsörjningsdirektivet. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Näringsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Elförsörjningsdirektivet Näringsdepartementet 2004-03-09 Dokumentbeteckning KOM (2003) 740 slutlig Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet SOU 2015:43 - Vägar till ett effektivare miljöarbete

Yttrande över slutbetänkandet SOU 2015:43 - Vägar till ett effektivare miljöarbete SVENSK ENERGI Lennart Sandebjer Cecilia Kellberg YTTRANDE 1 (4) Datum 2015-10-12 039/2015 Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM M2015/1539/S Yttrande över slutbetänkandet SOU 2015:43 - Vägar

Läs mer

SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se HEMSTÄLLAN 1 (7)

SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se HEMSTÄLLAN 1 (7) SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se HEMSTÄLLAN 1 (7) Datum 2014-03-26 Näringsutskottet Sveriges Riksdag 100 12 STOCKHOLM Hemställan

Läs mer

Energimyndigheten. Främjande insatser visar vägen

Energimyndigheten. Främjande insatser visar vägen Energimyndigheten Ett hållbart energisystem Tomas Berggren Energimyndigheten Avdelningen för främjande 2011-09-21 Främjande insatser visar vägen Energimyndigheten Direktiv och mål NNE-strategin. främjande

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Kommittédirektiv Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Dir. 2009:5 Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska närmare analysera förutsättningarna

Läs mer

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer BESLUT 1 (5) Datum Analysavdelningen Tobias Persson tobias.persson@energimyndigheten.se Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer Sammanfattning Energimyndigheten anser att viktnings-

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se REMISSVAR Datum 2014-09-12 Beteckning 037/2014 1 (4) Statens Energimyndighet per e-post reqistrator(aenerqimvndiqheten.se

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Många bäckar små. Energimyndighetens arbete med små. och medelstora företag

Många bäckar små. Energimyndighetens arbete med små. och medelstora företag Många bäckar små Energimyndighetens arbete med små och medelstora företag Fakta om oss Energimålen för Sverige till 2020 är: minst 50 % förnybar energi minst 10 % förnybar energi i transportsektorn 20

Läs mer

Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:02)

Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:02) Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2017-1391 Sida 1 (7) 2017-02-27 Handläggare Jonas Tolf Telefon: 08-508 28 943 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-03-14 p.12 Energikommissionens

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2003/04:FPM88. Direktiv om energitjänster och effektiv energianvändning. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2003/04:FPM88. Direktiv om energitjänster och effektiv energianvändning. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om energitjänster och effektiv energianvändning Näringsdepartementet 2004-04-15 Dokumentbeteckning KOM (2003) 739 slutlig Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95 Kommenterad dagordning rådet 2015-06-01 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte TT(E) energi 8 juni 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftning

Läs mer

Coacher för energi och klimat

Coacher för energi och klimat Coacher för energi och klimat Handläggare i coachprojektet Gustaf Länn projektledare Liv Balkmar bitr. projektledare Pia Norrman bitr. projektledare Lisa Widlund adm. handläggare Marie Lindell administration

Läs mer

Arstaängsvägen 19 B 100 74 Stockholm Energimyndigheten. Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor

Arstaängsvägen 19 B 100 74 Stockholm Energimyndigheten. Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor Svensk Ventilation Datum 2013-01-23 Svensk Ventilation Näringsdepartementet Arstaängsvägen 19 B och 100 74 Stockholm Energimyndigheten Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer