Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet
|
|
- Björn Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Till: Näringsdepartementet Stockholm Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet SABO har vid ett remissmöte den 26 augusti muntligen lämnat synpunkter på förslaget till Europaparlamentets och Rådets direktiv om energieffektivitet. Möjlighet har getts att komplettera dessa synpunkter med skriftliga kommentarer, vilka följer nedan. Allmänt SABO instämmer i ambitionen att minska energianvändningen. SABOs medlemmar de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen arbetar redan idag mycket aktivt och framgångsrikt med detta. Till exempel har 103 av SABOs medlemsföretag, med sammanlagt lägenheter, antagit en gemensam målsättning om att minska energianvändningen med 20 % mellan åren 2007 och Detta arbete pågår nu för fullt. SABO anser emellertid att förslaget till direktiv om energieffektivitet har avgörande brister på främst fem punkter. Det gäller detaljeringsnivån i direktivet, artikel 4 om särskilda krav på offentligt ägda byggnader, artikel 5 om inköp som görs av offentliga organ, artikel 6 om ett årligt besparingskrav på energidistributörer (kvotplikt) samt artikel 8 om krav på individuell mätning av energiförbrukning. Detaljeringsnivån i direktivet Klimat, byggnadsteknik och tekniska system i fastigheterna, liksom hyressättning, skiljer sig väsentligt mellan olika länder i unionen. Exempelvis råder i Sverige och i övriga Norden större temperaturskillnader än på sydligare breddgrader, vilket gör det svårare att på ett korrekt sätt mäta den individuella värmeförbrukningen. Dessutom försörjs
2 flerbostadshusen i Sverige till 90 % av fjärrvärme som distribueras via seriekopplade rörsystem till lägenheterna, vilket ytterligare försvårar individuell mätning av värmeförbrukning. Dessa skillnader innebär att vilka åtgärder som är mest lämpliga för att spara energi varierar mellan medlemsstaterna. Direktivet om energieffektivitet tar inte hänsyn till detta utan syftar till att införa samma krav i alla medlemsstater. Det inskränker avsevärt möjligheten att genomföra energibesparingar på det sätt som är mest kostnadseffektivt för varje enskild fastighet. Risken är stor att detta leder till suboptimering, dvs. att de resurser som sätts in ger en mindre energieffektivisering än de hade gjort om de använts på ett sätt som varit mer anpassat till den aktuella fastighetens egenskaper och nationella/regionala förhållanden. Bästa sättet att säkerställa att det energibesparingsmål som ryms i Europa 2020-strategin uppnås är enligt SABOs uppfattning att besparingarna görs på grundval av vad som är optimalt och mest kostnadseffektivt i respektive medlemsstat. SABO föreslår att direktivet ges en mer generell inriktning som möjliggör för varje medlemsstat att utforma ett regelverk som är anpassat till de nationella förhållandena och som tar sikte på mål snarare än specifika åtgärder. Artikel 4: Offentliga organ Enligt förslaget i artikel 4 ska medlemsstaterna säkerställa att tre procent av den totala golvytan som ägs av offentliga organ renoveras varje år för att uppfylla minst vissa minimikrav på energiprestanda. Detta förslag leder till snedvridning av konkurrensen och till kraftiga hyreshöjningar som många hyresgäster inte har råd att betala. Snedvridning av konkurrensen Enligt definitionerna i artikel 2 avses med offentliga organ upphandlande myndigheter i enlighet med definitionen i direktiv 2004/18/EG. Det innebär, enligt vår bedömning, att de allmännytta kommunala bostadsaktiebolagen kommer att träffas av bestämmelsen. Villkoren för allmännyttiga hyresvärdar kommer då att skilja sig från villkoren för privata hyresvärdar. - 2
3 Efter ett omfattande utrednings- och propositionsarbete beslutade riksdagen i juni 2010 om en ny lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, vilken trädde i kraft den 1 januari Ett av syftena med den nya lagen var att implementera EU:s statsstödsregler i den lagstiftning som rör den svenska bostadsmarknaden. För att säkerställa att verksamheten inte snedvrider konkurrensen gentemot privata hyresvärdar ska de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen arbeta enligt affärsmässiga principer och inte av sin ägare ges några fördelar jämfört med privata hyresvärdar. Det ska råda lika villkor för alla hyresvärdar. Denna viktiga reform skulle slås sönder om särskilda krav på omfattande och kostsamma investeringar ställs endast på allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och inte på privata hyresvärdar. Då råder inte längre inte lika villkor för alla hyresvärdar och vi får en uppenbar snedvridning av konkurrensen. Kraftiga hyreshöjningar De ekonomiska konsekvenserna blir också omfattande. Eftersom de nationella minimikraven på energiprestanda, vilka ska anges vid tilllämpning av artikel 4 i direktiv 2010/13/EU, ännu inte är fastställda kan någon närmare kostnadsberäkning inte göras. En grov uppskattning av kostnaderna för rimliga energibesparande åtgärder ger vid handen att de, om de görs i samband med ordinarie renovering av fastigheterna, kan komma att uppgå till närmare 2000 kr per kvadratmeter. Detta motsvarar en årlig hyreshöjning på mellan fem och tio procent beroende på vilket avkastningskrav som ställs på investeringen. Då har hänsyn också tagits till den kostnadsbesparing åtgärderna lett till. I de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagens bestånd från 60- och 70-talen finns ett stort behov av renovering främst av tekniska skäl men också för att behålla en god boendemiljö och för att fastigheternas kapitalvärden inte ska försämras. En begränsad upprustning (stambyte, kök, badrum, fasader och tak åtgärdas) kostar omkring 6000 kronor per kvadratmeter och i detta ingår inte några direkta energibesparingsåtgärder. Samtidigt är det just i detta bestånd som det i regel är mest angeläget att göra energibesparingar. Sett ur ett längre perspektiv kan det vara ekonomiskt fördelaktigt att göra energibesparingar samtidigt med ordinarie renovering. Detta inne- - 3
4 bär att den nuvarande renoveringstakten i genomsnitt en och en halv procent av allmännyttans hela bestånd skulle behöva ökas, vilket innebär ytterligare kostnadsökningar. Svårigheter att hitta evakueringslägenheter och på vissa orter brist på arbetskraft bidrar ytterligare till att öka kostnaderna för renoveringar och energieffektivisering. Sammantaget leder kostnaderna för renovering och energibesparing till kraftiga hyreshöjningsbehov utöver de årliga hyreshöjningar som beror på den allmänna kostnadsutvecklingen. En stor del av bostadsbolagens hyresgäster är låginkomsttagare och har inte möjlighet att betala kraftigt höjda hyror. SABO föreslår att det i direktivet görs ett undantag från treprocentsregeln för offentliga aktörer som agerar på en konkurrensutsatt marknad och därför enligt lag ska arbeta affärsmässigt. Bestämmelsen kommer då inte att träffa allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Därmed säkerställs att det inte sker någon snedvridning av konkurrensen samtidigt som hyreshöjningsbehoven minskar. Artikel 5: Inköp av offentliga organ Enligt förslaget ska medlemsstaterna se till att offentliga organ endast köper produkter, tjänster och byggnader med höga energieffektivitetsprestanda. Genom att begreppet offentliga organ används kommer de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen, enligt vår bedömning, att träffas av bestämmelsen. På motsvarande sätt som redovisats under artikel 4 ovan kommer konkurrensen att snedvridas, eftersom villkoren för allmännyttiga kommunala hyresvärdar kommer att skilja sig från villkoren för privata hyresvärdar. SABO föreslår att det i direktivet görs ett undantag från dessa inköpsregler för offentliga aktörer som agerar på en konkurrensutsatt marknad och därför enligt lag ska arbeta affärsmässigt. Artikel 6: Kvotpliktsystem för energieffektivitet Enligt förslaget ska medlemsstaterna inrätta ett kvotpliktsystem för energieffektivitet för att säkerställa att energidistributörer eller andra - 4
5 företag som säljer energi i detaljistledet uppnår årliga besparingar motsvarande 1,5 % av energiförsäljningen bland slutförbrukarna. SABO bedömer att ett sådant system innebär omfattande administrativa kostnader och dessutom blir trubbigt att tillämpa. SABO befarar också att slutförbrukare som redan genomfört flera energieffektiviseringsåtgärder får vara med och finansiera åtgärder hos de slutförbrukare som ännu inte genomfört åtgärder. SABO föreslår att ett krav på årliga besparingar inte bör uppställas schablonmässigt på det sätt som föreslås, utan utformas så att hänsyn tas till vilka energibesparingsåtgärder som redan är gjorda i den aktuella fastigheten, byggnadens tekniska förutsättningar och möjligheten att vidta kostnadseffektiva åtgärder. Initiativ till åtgärder ska kunna tas såväl av energidistributörer som av slutförbrukare. Artikel 8: Mätning och upplysande fakturering Enligt förslaget ska medlemsstaterna se till att slutförbrukare av el, naturgas, fjärrvärme eller fjärrkyla och fjärrvarmvatten förses med individuella mätare som mäter den faktiska energiförbrukningen korrekt. Värme Att införa individuell mätning av värme är i praktiken tekniskt mycket komplicerat. Krav på obligatorisk individuell mätning kan enligt SABOs uppfattning leda till omfattande och kostsamma investeringar i flerbostadshus utan någon som helst garanti för att energiförbrukningen minskar. Erfarenheterna av individuell mätning och debitering av värme är begränsade. Bland SABOs medlemsföretag förekommer detta endast i lägenheter, vilket motsvarar mindre än två procent av beståndet. Det har visat sig att individuell värmemätning är komplicerat att genomföra på ett rättvist sätt. Uppvärmningskostnaden påverkas till stor del av faktorer som hyresgästen inte råder över, till exempel lägenhetens placering i huset och temperatur i intilliggande lägenheter. Det blir därmed svårt att skapa tillit till ett sådant system. Det är svårt att ta betalt på ett rättvist sätt och den administrativa bördan kan bli mycket - 5
6 kostsam för fastighetsägaren. Hyresgästen saknar dessutom möjligheter att göra något åt eventuella fastighetstekniska brister som orsakar värmeförluster eller på annat sätt ökar energibehovet. Hur enskilda hyresgäster agerar har också stor betydelse. Den logik som förslaget till direktiv tycks bygga på är att de boende självklart föredrar lägre värme i bostaden om man sparar pengar på detta. De få erfarenheter som finns ger inget stöd för den teorin. En del hyresgäster väljer naturligtvis att minska sin energiförbrukning, medan andra väljer att öka den. De tycker t.ex. att högre innetemperatur är en komfort som man är beredd att betala extra för. Ett system som ska erbjuda de boende valfrihet måste också dimensioneras så att det klarar av att alla boende väljer det minst energisnåla alternativet. Det bör också noteras att i Sverige, till skillnad från i många andra medlemsstater, ingår värmen normalt i hyran. Detta gör att fastighetsägaren har ett starkt incitament att få ner kostnaderna för uppvärmning. Läggs kostnaden direkt på hyresgästen, att betala efter förbrukning, innebär det att man tar bort incitamentet för fastighetsägaren att vidta övergripande energieffektiviseringsåtgärder, som t.ex. tilläggsisolering och fönsterbyten. Att installera system för individuell mätning av värme och varmvatten kostar mellan 7000 och kronor per lägenhet, vartill kommer drift- och administrativa kostnader på minst 500 kr per lägenhet och år. Detta motsvarar enbart för SABOs medlemsföretag en investering på minst fem miljarder kronor och en årlig kostnad på omkring 350 miljoner. Slutsats: Någon forskning som visar att individuell mätning och debitering leder till energibesparingar finns inte. De praktiska erfarenheter som finns talar för att det sällan är ekonomiskt försvarbart, dvs. investerings- och driftkostnader täcks inte av de besparingar som investeringen kan leda till. Tvärtom riskerar kravet tränga undan andra energieffektiviseringsåtgärder med större besparingspotential. Att i detta läge helt utan förstudier eller konsekvensanalyser kräva en sådan miljardinvestering framstår som samhällsekonomiskt mycket oklokt. Ett sådant krav är rimligt att ställa först när det finns system som är tekniskt väl fungerande, ekonomiskt försvarbara att installera, upplevs ge ett rättvist utfall vid debitering och till vilket såväl hyresvärdar som hyresgäster - 6
7 känner tilltro. Därför är det angeläget att sådana system utvecklas så snart som möjligt. SABO föreslår att krav på obligatorisk individuell mätning av värme inte införs förrän det finns system som är tekniskt väl fungerande, ekonomiskt försvarbara och som garanterar en rättvis kostnadsfördelning mellan hushållen. Varmvatten Bland SABOs medlemsföretag tillämpas individuell mätning av varmvatten i lägenheter. Erfarenheterna visar att detta under vissa förutsättningar är en effektiv åtgärd, som stimulerar till minskad energianvändning. Den är emellertid kostsam och brukar därför göras i samband med annat nödvändigt ingrepp i lägenheterna, exempelvis ett stambyte. SABO anser därför att det är rimligt att ställa krav på system för individuell mätning och debitering av varmvatten i nyproduktion och vid större renoveringar. När det gäller fastighetsbeståndet i övrigt bör krav på individuell mätning och debitering bara ställas om den energibesparing som åtgärden bedöms leda till kan finansiera investeringen samt drift och underhåll av systemet. Denna uppfattning uttrycks också tydligt i en gemensam rekommendation (utfärdad i juni 2011) om individuell mätning och debitering från SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen, där det också framhålls att investeringar bör göras på grundval av affärsmässiga principer. SABO föreslår att kravet på obligatorisk individuell mätning av varmvatten begränsas till nybyggda hus och hus som genomgår en större renovering. Strukturfonderna I syftesbeskrivningen (punkt 33) står att medlemsstaterna bör uppmuntras att till fullo dra nytta av strukturfonderna och sammanhållningsfonden för att utlösa investeringar i åtgärder för att förbättra energieffektiviteten. - 7
8 Oavsett hur direktivet slutligen kommer att utformas vill SABO understryka vikten av att Sverige utnyttjar möjligheten att använda strukturfonderna för investeringar i energieffektiviseringsåtgärder, såväl i allmännyttiga som privat ägda bostadsfastigheter. Flera medlemsstater, t.ex. Frankrike och Storbritannien, har på ett framgångsrikt sätt använt sig av strukturfonderna för energieffektivisering av bostäder. SABO uppmanar regeringen att se till att förutsättningar skapas för att medel från strukturfonderna ska kunna användas för energieffektiviseringsåtgärder i bostadshus, även i Sverige. Stockholm den 31 augusti 2011 Kurt Eliasson VD - 8
Till Näringsdepartementet och Socialdepartementet
1 (2) Datum 2013-02-28 Till Näringsdepartementet och Socialdepartementet Angående införandet av energieffektiviseringsdirektivets artiklar 9-10 i svensk rätt I Europaparlamentets och Rådets direktiv, 2012/27/EU,
Läs merIMD Individuell Mätning och Debitering
IMD Individuell Mätning och Debitering Rekommendation träffat mellan SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen Anders Johansson SABO IMD-rekommendationen Generell rekommendation för hela IMD-området
Läs merEnergimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag
Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala
Läs merIMD-rekommendationen och nya direktiv från EU. Anders Johansson, SABO
IMD-rekommendationen och nya direktiv från EU Anders Johansson, SABO IMD-rekommendationen Generell rekommendation för hela IMD-området 4 styrande principer Finansiering Grundeffektivisering Mätning Debitering
Läs merAng. direktiv 2012/27/EU ( energieffektiviseringsdirektivet ) och genomförandet i Sverige av artiklarna 9 och 10 i detsamma
Bilaga Ang. direktiv 2012/27/EU ( energieffektiviseringsdirektivet ) och genomförandet i Sverige av artiklarna 9 och 10 i detsamma Bakgrund Vi har blivit ombedda av SABO att uttala oss om tolkningen av
Läs merEnergieffektivisering ja Ineffektiva mätningar - nej. Therese Rydstedt, SABO
Energieffektivisering ja Ineffektiva mätningar - nej Therese Rydstedt, SABO Innehåll Konsekvenser av IMD av värme Energieffektiviseringsdirektivet och SABOs arbete med (IMD) frågan Vad händer framåt? IMD
Läs merVägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip
Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) SABOs synpunkter Systemperspektivet som en grundläggande princip SABO håller med om att
Läs merUtreda möjligheten att införa kallhyra
1(5) Fastighetsnämnden Utreda möjligheten att införa kallhyra Kommunstyrelsen beslutade den 14 januari år 2013 (KS 2012/0220) att ge fastighetsnämnden i uppdrag att utreda möjligheten att införa kallhyra
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda Miljö- och energidepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 761 Europaparlamentets
Läs merEuropaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation
Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation
Läs merYttrande över Boverkets rapport "Individuell mätning och debitering i befintlig bebyggelse" (rapport 2015:34) Ks/2015:416 200
JÖNKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRADESPROTOKOLL 33 2015-12-02 363 Yttrande över Boverkets rapport "Individuell mätning och debitering i befintlig bebyggelse" (rapport 2015:34) Ks/2015:416 200 Miljö-
Läs merRemiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr /2014.
Dnr Sida 1 (5) 2014-12-19 Handläggare Anders Hallberg 08-508 264 01 Till KF/KS kansli Remiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr 001634/2014. Exploateringskontoret
Läs merEnergieffektiviseringsdirektivet och IMD - Vi leder efter första och andra perioden, men allt avgörs i den tredje. Per Holm & Therese Rydstedt, SABO
Energieffektiviseringsdirektivet och IMD - Vi leder efter första och andra perioden, men allt avgörs i den tredje Per Holm & Therese Rydstedt, SABO EU-direktiv första perioden I ett direktiv anger EU vilka
Läs merenergieffektivisering ja ineffektiva mätningar nej sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag
energieffektivisering ja ineffektiva mätningar nej sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag 2 förord EU-direktivet om energieffektivisering ska senast i juni 2014 införas i medlemsstaternas nationella
Läs merVillkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala
Villkor för upprustning av rekordårens bostäder Sophia Mattsson-Linnala Statsstöd enligt Fastighetsägarna Underavskrivningar fastigheter: 592 mkr Stöd som reducerar lånekostnaden: 2 148 mkr Kostnad för
Läs merEn skattereform för hyresrätten
1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten
Läs mer2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se
Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria
Läs merSNABBANALYS HYRESGÄSTERNAS VAL AV TEMPERATUR VID IMD AV VÄRME. Högre temperatur i flerbostadshus efter införande av IMD
SNABBANALYS APRIL 216 MAGNUS WAHMAN, MATTON COLLECTION HYRESGÄSTERNAS VAL AV TEMPERATUR VID IMD AV VÄRME Högre temperatur i flerbostadshus efter införande av IMD Statistik från sju allmännyttiga bolag
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-29
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2008/2006(INI) 16.4.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-29 András Gyürk (PE404.466v01-00) Mot en europeisk stadga om energikonsumenters
Läs merErfarenheter av IMD i bostadshus. Stefan Källman Energi & Miljöchef Hyresbostäder i Norrköping AB
Erfarenheter av IMD i bostadshus Stefan Källman Energi & Miljöchef Hyresbostäder i Norrköping AB Hyresbostäder I korthet 100% ägt av Norrköpings kommun Omsätter 813 Mkr 181 fastigheter 9 475 lägenheter
Läs merVIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4
VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:
Läs merFörslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet
Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige SABOs synpunkter SABOs synpunkter begränsas till de förslag i promemorian
Läs merFörbättringsåtgärder för en effektivare deklarationsprocess
Förbättringsåtgärder för en effektivare deklarationsprocess Allmännyttans erfarenheter av energieffektivisering och energideklarationer Therese Rydstedt, SABO Innehåll Kort om allmännyttan Energisatsning
Läs merGår det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?
Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt
Läs mer2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma.
SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Tjänsteskrivelse anders.spjuth@malmo.se Motion från Anders Olin (SD) om investering av MKB S
Läs mer2 HUR MÅNGA DIREKTIV FINNS DET EGENTLIGEN?
2 HUR MÅNGA DIREKTIV FINNS DET EGENTLIGEN? Det finns fler än ett EG-direktiv som har anknytning till energi och energi effektivisering. Och vi kommer att få se fler framöver. Faktiskt är ett av de tidigaste
Läs merRådets möte i TTE energi den 26 juni 2017
Kommenterad dagordning rådet 2017-06-15 Miljö- och energidepartementet Rådets möte i TTE energi den 26 juni 2017 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Icke lagstiftande verksamhet 2. A-punkter
Läs merUtbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu
Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda Project Transparense Juni 2015 Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om Avtal om energiprestanda II. Processen från projektidentifiering
Läs merHur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet
1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram
Läs merEkonomiskt program för hyresrätten
1 (6) Handläggare Datum PS 2011-09-26 Ekonomiskt program för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på ett ekonomiskt program för hyresrätten. Med detta program
Läs merIndividuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad (rapport 2014:29) Remiss från Boverket Remisstid den 9 februari 2015
PM 2015: RII (Dnr 001-1634/2014) Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad (rapport 2014:29) Remiss från Boverket Remisstid den 9 februari 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merRemissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22
Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol
Läs merIndividuell värme- och varmvattenmätning. Dennis Westin 2010-03-24
Individuell värme- och varmvattenmätning Dennis Westin 2010-03-24 I enlighet med informationen på förra årets Stämma kommer vi vid årets Stämma att informera om Individuell värmemätning. Vi kommer dock
Läs merKan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen
Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Hyresbostadsmarknaden i Tyskland Hyresrätt är den vanligaste boendeformen De flesta hyresbostäderna ägs av privatpersoner Hyresrätten
Läs merplattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden
plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden 2 förord SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen är ense om att hyresrätten och dess konkurrenskraft behöver utvecklas. Den 25 januari 2001
Läs merHYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN
HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN ALLA HAR RÄTT TILL ETT BRA HEM Alla har rätt till ett bra hem. I hemmet lever vi våra liv. Där vilar vi, umgås, lagar och äter mat, studerar, arbetar, gör
Läs mer10 års erfarenhet av IMD. Stefan Källman
10 års erfarenhet av IMD Stefan Källman Stefan.kallman@hyresbostader.se 011-21 15 85 Det var en gång Ringdansen byggdes 1968-71 Arkitekt Erik Ahlin Två stora ringpar, Guldringen och Silverringen Totalt
Läs merBoverkets byggregler föreskrifter och allmänna råd om ändring av byggnad
Till: Boverket Box 534 371 23 Karlskrona REMISSYTTRANDE Boverkets byggregler föreskrifter och allmänna råd om ändring av byggnad SABOs synpunkter SABO instämmer i Boverkets ambition att förtydliga gällande
Läs merOmarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda: Del 1. Förslag och bedömningar avseende energideklarationer
Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda: Del 1. Förslag och bedömningar avseende energideklarationer SABOs synpunkter Uppvisande av energideklarationer
Läs merSammanställning av workshops, hearings och intervjuer
Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.
Läs mernorth european power perspectives
north european power perspectives SOMMARLÄSNING Energieffektiviseringsdirektivet i korthet Profu NEPP report Maj 2013 Energieffektiviseringsdirektivet i korthet I följande punkter sammanfattas ett antal
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.11.2016 SWD(2016) 406 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets
Läs merENERGIDEKLARATION Brf Norrskenet
2009 ENERGIDEKLARATION Brf Norrskenet Rickard Norlin Riksbyggen 2009-06-15 Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer bygger på
Läs merBättre inomhusklimat med SmartFront
Bättre inomhusklimat med SmartFront SmartFront är en patenterad metod för uppgradering av fasad, ventilation och fönster på befintliga fastigheter. Installationen ger en betydande energibesparing och en
Läs merBygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering
Näringsdepartementet 2015-05-12 103 33 Stockholm Anders.lonnberg@regeringskansliet.se Mattias.persson@regeringskansliet.se Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering
Läs merIncitament för hyresgäster att minska sin energianvändning
Bilaga 4 MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 2 till rapport: Minskade utsläpp av växthusgaser i Stockholms stad år 2015 Incitament för hyresgäster att minska sin energianvändning Allmännyttan i Stockholms stad www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.11.2012 SWD(2012) 392 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rapport från kommissionen till
Läs mer1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen
1:6 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.
Läs merIndividuell Mätning och Debitering (IMD) Joakim Pålsson
Individuell Mätning och Debitering (IMD) Joakim Pålsson Medlemmar www.sffe.se Medlemsföretagen Verksamhet i 25 länder 11 milj. lägenheter 52 milj. mätpunkter 4 500 anställda Verksamhet i 22 länder 9,5
Läs mer93:e plenarsessionen 14 15 december 2011. YTTRANDE från Regionkommittén "ENERGIEFFEKTIVITET"
93:e plenarsessionen 14 15 december 2011 ENVE-V-014 YTTRANDE från Regionkommittén "ENERGIEFFEKTIVITET" REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT Kommittén påminner om hur viktigt det är att respektera befogenheterna
Läs merEnergieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell
Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering Kristina Mjörnell Potentialen för tilläggsisolering av klimatskärmen I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus
Läs merSamrådsdokument Överväganden avseende gemensamt utnyttjande av fastighetsnät (PTS-ER-2011:14)
1 2011-05-31 Till PTS Samrådsdokument Överväganden avseende gemensamt utnyttjande av fastighetsnät (PTS-ER-2011:14) Övergripande synpunkter SABO som intresseorganisation för de ca 300 kommunala bostadsföretagen
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för framställningar 30.3.2016 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0892/2008, ingiven av Mila Malonova Grecheva, bulgarisk medborgare, för de boende
Läs merÖkat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86)
Till: Socialdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) SABOs synpunkter SABO instämmer i regeringens
Läs merNär vinstintresset tar över...
När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,
Läs merFÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling
FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg AGENDA Energitjänstedirektivet Hur hjälper Miljöstyrningsrådet till Livscykelkostnad
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX [ ](2013) XXX draft ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Vägledande kommentar till direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG
Läs merLönsamhetskalkylering. Halvera Mera Etapp 1
Lönsamhetskalkylering Halvera Mera Etapp 1 Analys av kostnader och lönsamhet i Bebos ombyggnadsprojekt Bakgrund: förstudier Fastighetsägare inom gruppen BeBo har genomfört förstudier med målet att hitta
Läs merMiljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader
Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts
Läs merBoverkets rapport 2015:34 Individuell mätning och debitering i befintlig bebyggelse
Remissvar Boverkets rapport 2015:34 Individuell mätning och debitering i befintlig bebyggelse Sammanfattning Om Sverige väljer att fortsätta implementeringen av Energieffektiviseringsdirektivet (EED) artikel
Läs merRemissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader
Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remissser-energi@regeringskansliet.se Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering
Läs merEnergisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011
Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn
Läs merRenoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter
Renoveringsskulden i miljonprogrammet Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter TMF vi bygger och inreder Sverige, juni 2014 I korthet Det finns
Läs merSolel i flerbostads- hus. en affärsmodell som erbjuder solel till hyresgäster
Solel i flerbostads- hus - en affärsmodell som erbjuder solel till hyresgäster SOLEL I FLERBOSTADSHUS 2 I Sverige finns i dag endast ett fåtal flerbostadshus där fastighetsägaren producerar solel som hyresgästerna
Läs mer2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet
2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga
Läs merYttrande över Näringsdepartementets promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Juhlin Henrik (SBF) Datum 2015-09-30 Diarienummer KSN-2015-1507 Kommunstyrelsen Yttrande över Näringsdepartementets promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya
Läs merSwedisol. Energieffektiviseringsundersökning. April Järnvägsgatan 11, Helsingborg, tel ,
Swedisol Energieffektiviseringsundersökning April 219 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Sammanfattning... 4 1. Intervjuundersökning... 1.1 Bakgrund... 1.2 Energieffektiviseringsbehov... 6 1.3 Minskning
Läs merDet började med barnrikehusen
Det började med barnrikehusen Nedanför Vita Bergen på Södermalm ligger kvarteret Kristallen, omringat av Bondegatan, Borgmästargatan, Klippgatan och Skånegatan. På 1930-talet var alla husen i kvarteret
Läs merClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice
ClueE: det juridiska perspektivet David Langlet Joshua Prentice Studerade områden Det främjande regelverket hur påverkar det kommunerna? Offentlig upphandling främjare eller hämmare? Kravet på affärsmässigt
Läs merKommittédirektiv. Tillval och frånval vid hyra av bostadslägenhet. Dir. 2008:20. Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2008
Kommittédirektiv Tillval och frånval vid hyra av bostadslägenhet Dir. 2008:20 Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga hur förutsättningarna
Läs merNytt från EU och CECODHAS Hösten 2011
Nytt från EU och CECODHAS Hösten 2011 Ulrika Hägred SABO 2011-09-10 Effekter av den ekonomiska krisen på social housing i olika EU-länder Påverkan på organisationsstrukturen? Nedskärningar i offentligt
Läs mer1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.
2014-07-04 1 (8) Myndighet Statens Energimyndighet, Energimyndigheten Diarienummer 2014-4020 Rubrik Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen (2014:266) om
Läs merBOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013
BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med
Läs merEn kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg
En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror Pär Svanberg par.svanberg@hyresgastforeningen.se Vad är det för marknad? Rätten till bostad är inskriven i 2 av regeringsformen av en anledning:
Läs merEnergideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:
Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration
Läs merÄndring i lagen om energideklaration för byggnader
Civilutskottets betänkande 2008/09:CU29 Ändring i lagen om energideklaration för byggnader Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2008/09:161 Ändring i lagen (2006:985)
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
Ägardirektiv för Sollentunahem AB Fastställda av kommunfullmäktige 2016-12-15, Dnr 2016/0376.021 Antagna av bolagsstämman 2016-12-15 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Bolagets verksamhet... 2 3. Kommunens
Läs merKOMMISSIONENS YTTRANDE. av den 30.4.2012
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.4.2012 C(2012) 3011 final KOMMISSIONENS YTTRANDE av den 30.4.2012 enligt artikel 3.1 i förordning (EG) nr 714/2009 och artikel 10.6 i direktiv 2009/72/EG Sverige
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Uppdragsgivare
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration - Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: MÅRTENSRO 33 Adress: SÖDRA MÅRTENSBACKEN 1 Uppdragsgivare 85357 SUNDSVALL Byggnadsägare: NILSSON, RUNE Besiktningsuppgifter
Läs merBostads AB Poseidon 2010
2010 Detta är Poseidon Vår vision är ett av Göteborgs största bostadsbolag. Hos oss bor drygt 40 000 personer nästan var tionde göteborgare. Fastighetsbeståndet omfattar 326 bostadsfastigheter med 23 780
Läs mer1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen
1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.
Läs merTeknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus
Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus Åke Blomsterberg och Anders Nykvist 2014-03-19 Bakgrund Miljonprogrammet - Fram till 2017 behöver 100 000 miljonprogramslägenheter
Läs merVälkomna INDVIDUELL MÄTNING OCH DEBITERING AV VARMVATTEN OCH VÄRME. Informationsmöte Brf Staren 1 2012-09-24
Välkomna INDVIDUELL MÄTNING OCH DEBITERING AV VARMVATTEN OCH VÄRME Informationsmöte Brf Staren 1 2012-09-24 AGENDA Bakgrund Vår energiförbrukning och kostnad Hur mäter vi Mätnings- och debiteringsprinciper
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2003/04:FPM88. Direktiv om energitjänster och effektiv energianvändning. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om energitjänster och effektiv energianvändning Näringsdepartementet 2004-04-15 Dokumentbeteckning KOM (2003) 739 slutlig Förslag till Europaparlamentets och
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
"A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 5.1.2005 KOM(2004) 852 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Sverige att tillämpa en nedsatt skattesats för el som förbrukas
Läs merKommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016
Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:295
Utgåva 1:1 2014-02-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:295 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merFaktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser
Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr
Läs merMotion 26 Motion 27 Motion 28 Motion 29. med utlåtanden
Motion 26 Motion 27 Motion 28 Motion 29 med utlåtanden 74 Motion 26 Kunskap om avkastningskraven på de kommunala bostadsbolagen, kommunikation av denna kunskap samt aktiv verkan för att dessa avkastningskrav
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till
Läs merHur ska vi klara klimatmålen i tid? Svaret är KLOT! Ett program för energiomställning av bostäder.
Hur ska vi klara klimatmålen i tid? Svaret är KLOT! Ett program för energiomställning av bostäder. För klimatet! Det behövs ett miljardprogram till boendet för klimatets skull Bostäderna i Sverige behöver
Läs merStyrdokument för energieffektivisering
1(6) Styrdokument för energieffektivisering 2012-2014 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun med avseende på byggnader och
Läs merState Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd
Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter
Läs merRapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. Joakim Iveroth projektledare
Rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad Joakim Iveroth projektledare joakim.iveroth@boverket.se Uppdraget Bakgrund Energieffektiviseringsdirektivets artikel 9 har implementerats
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Visby Mullvaden 26
Utgåva 1:1 2012-08-30 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Visby Mullvaden 26 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs mer***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 4.10.2011 2011/0172(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om energieffektivitet
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM40. Förordning och direktiv om mervärdesskatt vid gränsöverskridande e-handel. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och direktiv om mervärdesskatt vid gränsöverskridande e-handel Finansdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM(2016) 755 Förslag till rådets förordning
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 15.5.2012 B7- /2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2012 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om sysselsättningsaspekter
Läs merKom in i värmen. och se hur du med vädrets hjälp kan sänka dina uppvärmningskostnader
Kom in i värmen och se hur du med vädrets hjälp kan sänka dina uppvärmningskostnader Jämnare inomhusklimat Förbättrad boendekomfort Det här vinner du Lägre energikostnad Energikostnaden minskar med 10
Läs merTillbakablick på 2016-års hyresförhandling. 21 november 2016
Tillbakablick på 2016-års hyresförhandling 21 november 2016 Riktlinjer och upp till bevis Förhandlingsarbetet i Region Stockholm har sin utgångspunkt i de nationella förhandlingsriktlinjerna Förhandlingsriktlinjerna
Läs mer