Svensk Energis remissvar på Promemoria Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige (N2013/2837/E)

Transkript

1 SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors , henrik.wingfors@svenskenergi.se REMISSVAR 1 (18) Datum Beteckning /2013 Näringsdepartementet per e-post Svensk Energis remissvar på Promemoria Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige (N2013/2837/E) Sammanfattning Svensk Energi stöder principerna för energieffektiviseringspolitiken såsom den fastlogs i prop. 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik Energi. Svensk Energi stöder att det vägledande målet om minskad energiintensitet med 20 procent till år 2020 i förhållande till nivån år 2008 finns kvar. Svensk Energi är dock starkt oroad över vad ett EU-baserat energieffektiviseringsmål som innebär ett tak för energianvändning år 2020 i förhållande till ett referensscenario kan skulle innebära för välfärd och industriell utveckling i Sverige. Svensk Energi stöder att en nationell strategi för renovering av byggnader tas fram samt förslagen för ökad energieffektivisering i offentlig sektor samt offentlig sektors inköp. Svensk Energi stöder ett fortsatt främjande av energieffektivisering på lokal och regional nivå. Svensk Energi instämmer i förslaget att Sverige ska välja alternativa styrmedel och inte kvotpliktssystem för energieffektivitet. Svensk Energi menar att Näringsdepartementet bör utnyttja flexibiliteten i direktivet när kravet på energikartläggning i stora företag ska genomföras. Det viktiga är att säkerställa hög kvalitet i energikartläggningarna framför byråkratiska krav på rapportering och uppföljning. Regeringen bör låta utreda hur försäljningen av energitjänster av kommunalt ägda energibolag ska bedömas rättsligt, och, om det behövs för att kommunalt ägda energibolag ska kunna sälja energitjänster, ta initiativ till nödvändiga lagändringar. I allt väsentligt borde försäljning av energitjänster kunna jämställas med elhandel. Svensk Energi menar att artikel 9 om mätning av energi ska tolkas på samma sätt såsom gjordes i prop. 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och SVE100 v Svensk Energi Stockholm Besöksadress Olof Palmes gata 31 Tel Säte Stockholm Fax kontaktaoss@ svenskenergi.se Org.nr

2 SVENSK ENERGI 2 (18) energipolitik Energi. Det betyder att mätning av energi inte behöver införas på grund av direktivets formuleringar. När det gäller förslagen till ändringar i ellagen till följd av artikel 15 m.fl. så menar Svensk Energi att en analys måste göras av hur dessa regler ska harmoniera med de initiativ som kommer att följa för att införa en nordisk slutkundsmarknad och att kundperspektivet bör sättas i centrum. Information om kontaktuppgifter, användarprofiler m.m. bör inte krävas i reklam och Statens Energimyndighet bör ges i uppdrag att tillhandahålla denna information. Att fakturor hålls tydliga undermineras av krav på mer information. Svensk Energi instämmer i det som Svensk Fjärrvärme anför i sitt remissvar om förslaget till ny lag för kostnads-nyttoanalyser. Svensk Energi menar att förhandsprövningen av nättariffer måste inkludera ett perspektiv som medger satsningar på forskning och utveckling. I detta arbete kan frågor som energieffektivisering, smarta elnät m.m. ingå. Sist i dokumentet redogör Svensk Energi för hur förhandlingsprocessen, samrådet med det civila samhällets berörda aktörer och genomförandeprocessen kan förbättras. Inledning Svensk Energi tackar för möjligheten att få avge remissvar på ovan rubricerade promemoria. Svensk Energi, som representerar den svenska elbranschen, menar att energieffektivisering ska ses i ett systemperspektiv. Elanvändning är en del av ett Sverige med noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 och en viktig klimatåtgärd, inte minst mot bakgrund av att elproduktionen i Sverige är till mer än 97 procent klimatneutral. En ökad användning av el, särskilt i transportsektorn, innebär alltså inte bara en effektivisering utan också radikal minskning av koldioxidutsläpp. Elbranschen möter en snabb regelutveckling, inte minst från EU-nivå. Energieffektiviseringsdirektivet är bara ett exempel. Som en följd av det tredje paketet för en inre marknad för el och gas tas s.k. nätföreskrifter fram i en snabb takt. Dessa behövs för att säkerställa bl.a. att elsystemet kan hantera stora mängder väderberoende elproduktion. Alla dessa nya regler måste hanteras av företagen. Utöver detta finns politiska ambitioner att åstadkomma en nordisk slutkundsmarknad. Det bör säkerställas att de regler som föreslås inom ramen för en nordisk slutkundmarknad harmonierar med de förslag som framförs i denna promemoria och att kundperspektivet sätts i centrum. Detta gäller i första hand ändringarna som föreslås i ellagen och här saknar Svensk Energi en analys. Sammantaget innebär denna snabba regelutveckling att det finns risk för bristande samordning och urvattnad helhetssyn. Sveriges energieffektiviseringspolitik principer m.m. Svensk Energi stöder de grundläggande principer för energieffektiviseringspolitiken som lades fast i prop. 2008/09:163 En

3 SVENSK ENERGI 3 (18) sammanhållen klimat- och energipolitik Energi. På sidan kan man läsa följande. De statliga insatserna riktas både mot användning och tillförsel av energi och inriktas mot att stödja den effektivisering som sker spontant i samhället och till följd av styrmedel anpassade till marknadens mekanismer. Statens roll bedöms därmed vara att identifiera och undanröja marknadsimperfektioner, främst externa effekter och brist på information. Såväl energi- och koldioxidbeskattning som system för handel med utsläppsrätter avseende klimatpåverkande gaser är marknadsanpassade styrmedel som har effekt på energieffektivisering. Därutöver introducerar och förstärker regeringen en rad styrmedel som syftar till att undanröja brister på information, såväl på nationell nivå, som lokalt och regionalt. Dessa principer bygger på 2002 års energipolitiska program som presenterades i propositionen Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning (prop. 2001/02:143). Dessa principer har stått sig trots att regeringen har en annan politisk färg än Svensk Energi ställer sig också bakom det vägledande målet om 20 procent minskad energiintensitet år 2020 i förhållande till nivån 2008, ett mål som också fastställdes och antogs av riksdagen Ett mål om minskad energiintensitet styr rätt ur ekonomisk synvinkel och sätter inte en hämsko på ekonomin genom att råvaran energi begränsas i sig, utan stimulerar fram en allt effektivare energianvändning. En viktig del av den svenska energieffektiviseringspolitiken är energitjänstemarknaden, en marknad som Statens Energimyndighet bedömer har en utvecklingspotential. Energibolagen har en viktig roll att spela på denna marknad, inte minst därför att de kan erbjuda energieffektiviseringstjänster ur ett systemperspektiv. För energibolagen innebär också energitjänster möjligheter till nya affärsmodeller och nya kundrelationer. Promemorians förslag 4 Artiklarna 1 och 2 Svensk Energi har inga kommentarer. 5 Artikel 3 ett vägledande mål Under EU-förhandlingens gång lade Svensk Energi ner mycket arbete på att informera riksdagens Näringsutskott och andra aktörer om konsekvenserna av att ge Sverige ett mål för energieffektivisering utformat efter samma principer som det övergripande EU-målet. Det nuvarande svenska målet för energieffektivisering är utformat som ett mål för energiintensitet och sätter ingen hämsko på ekonomin. En svensk variant av EU-målet skulle kunna få allvarliga följder för den svenska ekonomin. Näringsdepartementet är inne på dessa tankegångar i sitt PM men talar egentligen inte klarspråk i frågan. Man säger bara att det inte går att räkna om det svenska målet till ett EU-mål eftersom det skulle kräva att man anger ett mål för BNP-utvecklingen.

4 SVENSK ENERGI 4 (18) Ett annat sätt att se på vad ett svenskt EU-mål skulle kunna betyda är att använda Statens Energimyndighets prognos för väntad primärenergianvändning år 2020 och sedan se vad en 20 procentig minskning skulle innebära. Enligt EU-målets metodik får man räkna bort energi till utrikes sjöfart och till icke-energiändamål. Enligt Energimyndighetens långsiktsprognos beräknas Sverige öka sin primärenergianvändning från 565 TWh till 586 TWh till år Och med EU:s metodik skulle ett svenskt mål kräva att vi använder 20 procent mindre i förhållande till ett referensscenario, dvs 469 TWh, alltså 117 TWh lägre än 586 TWh. Se bild Prognos 20% minskning Figur Av den PM som Näringsdepartementet skickat ut kan vi inte egentligen utläsa vilken inställning Näringsdepartementet har till frågan om ett svenskt energieffektiviseringsmål byggt på EU:s metodik. En rimlig fråga är varför detta är intressant. Anledningen till att det är intressant är att det i art 3 öppnas en möjlighet för EU-kommissionen att återkomma till frågan om bindande mål för energianvändningen i varje medlemsstat om de vägledande mål som medlemsstaterna sätter inte räcker till för att hålla EU som helhet under det föreskrivna taket om 1474 Mtoe primärenergi år 2020 (1078 Mtoe i slutlig energianvändning). Att det finns ett tak på denna nivå framgår tre gånger av artikel 3. Vår bedömning är att medlemsstaterna och kommissionen enligt direktivet har en skyldighet att se till att EU håller sig under taket. Vi bedömer att Europaparlamentet kan, om medlemsstaternas mål inte räcker till, väcka talan inför EU-domstolen om att dessa parter inte lever upp till sitt åtagande om maximal energianvändning enligt direktivet. Om ett mål, som Sverige föreskrivs att nå, är i närheten av figuren ovan, står svensk ekonomi inför stora förändringar. Eller att energisystemet måste förändras radikalt på bara några år. Att t.ex. byta ut kärnkraft mot fossila

5 SVENSK ENERGI 5 (18) bränslen i elproduktionen minskar primärenergianvändningen (men ökar klimatutsläppen). Att dra ner på industriell verksamhet eller att avvisa förslag till nya industriinvesteringar är ett annat sätt för att bara nämna storleksordningen på konsekvenserna. Vi har förstått att Näringsdepartementet tolkar artikel 3 som om EU inte har ett bindande mål för energianvändningen. Med tanke på ordalydelsen är det förvånande men vi stöder förstås att departementet gör denna tolkning gällande mot EU-kommissionen i det fortsatta arbetet. Vi menar vidare att det är tydligt att målet för energieffektivisering på EUnivå inte stöder den svenska energieffektiviseringspolitiken. Trots detta ska hänsyn tas till EU-målet när medlemsstaterna sätter sina nationella vägledande mål. Svensk Energi understryker därför att det post-2020 inte bör sättas upp nya mål för energieffektivisering på EU-nivå utan varje land bör, utifrån sina utmaningar och energisystem, formulera mål och passande styrmedel för energieffektivisering. Ett klimatmål bör också vara överordnat andra mål i energi- och klimatpolitiken och att satsningar på förnybar energi och energieffektivisering i första hand är medel för att åstadkomma minskade klimatutsläpp. Främsta styrmedlet i klimatpolitiken är att ambitiöst EU ETS. 6 Artikel 4 En nationell strategi för renovering av byggnader Svensk Energi ställer sig bakom förslaget att ta fram en nationell strategi. Styrmedel bör bygga på att stärka marknadens mindre och kunskapssvaga aktörer som t.ex. mindre fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar. De företag som säljer t.ex. fastighetsförvaltningstjänster som ofta inbegriper drift av ventilation och värme, har en viktig roll. Att nå dessa företag med kompetensinsatser kan vara ett annat sätt att få med energieffektiviseringsperspektivet i fastighetsförvaltningen. 7 Artikel 5 och 6 Insatser för energieffektivisering i den offentliga sektorn Svensk Energi har inga invändningar mot de valda lösningarna Statliga myndigheters inköp och övriga åtgärder för ökad energieffektivitet i statliga myndigheter Svensk Energi har inga invändningar mot de valda lösningarna. 7.4 Främjande av åtgärder för ökad energieffektivitet i kommuner och landsting Svensk Energi tolkar det Näringsdepartementet skriver att även kommunalt ägda energibolag omfattas av kommande krav på att köpa produkter, tjänster och byggnader med hög energiprestanda. Svensk Energi har inget emot detta i dagsläget men önskar att regeringen klargör vad som blir krav och vad som innebär att bygga vidare på den inslagna vägen att genom statligt stöd uppmuntra kommuner och landsting att utveckla sitt arbete för effektivare energianvändning.

6 SVENSK ENERGI 6 (18) 8 Artikel 7 Kvotpliktssystem och alternativa styrmedel för energieffektivitet Svensk Energi instämmer i bedömningen att en alternativ strategi enligt art 7 punkten 9 bör väljas för svensk del. Argumentationen för och emot kvotpliktssystem är väl känd och Svensk Energi instämmer i de slutsatser som Statens Energimyndighet kommit fram till i sin rapport 1, dvs att ett kvotpliktssystem vore fel väg att gå för Sverige. De alternativa styrmedlen som Sverige kommer att välja bereds för närvarande inom Regeringskansliet tillsammans med det besparingsmål som styrmedlen ska resultera i. Energimyndigheten föreslog ett kvantitativt mål om 75,6 TWh som alltså inte är formulerat på samma bas som det övergripande energiintensitetsmålet. Ambitionen hos dessa alternativa styrmedel, mer än de lagförslag som detta remissvar handlar om, är beroende av den budget som regeringen ger bl.a. Statens Energimyndighet. I det skede vi befinner oss nu hade det varit värdefullt att veta vilken inställning regeringen har till t.ex. det förslag om frivilliga avtal som Energimyndigheten föreslog i sin rapport i slutet av januari En ny lag om energikartläggning för stora företag (art ) Svensk Energi välkomnar i princip förslaget om energikartläggning i stora företag. Vi bedömer att även energibolag omfattas av kravet. Flera av Svensk Energis medlemmar har fler än 250 anställda. Vissa klargöranden måste dock göras. Svensk Energi anser dock att elnätsföretag bör tydligt undantas från kravet på energikartläggning eftersom krav på energieffektivisering i elnätsverksamheten ställs på olika sätt i art 15. Saker som behöver klargöras är: - Gränsvärdena i euro innebär gränsdragningsproblem eftersom vår ekonomi räknar i svenska kronor. Eurons värde har varierat väsentligt de senaste åren och det skapar sämre förutsättningar lagens förutsägbarhet. Ett företag kan omfattas av kravet år 2015 och sedan år 2019 inte längre omfattas pga valutakursen utan att företagets storlek behöver ha ökat eller minskat. - Svensk Energi tolkar förslaget som att kraven ställs på företag som har fler än 250 anställda och antingen en årsomsättning på mer än 50 MEUR eller har en balansomslutning på över 43 MEUR. Det räcker alltså inte att ha fler än 250 anställda utan minst ett av de två övriga villkoren måste vara uppfyllda. Det borde kunna uttryckas tydligare i lagstiftningen. Att det krävs flera kvalificerande rekvisit är bra eftersom det finns företag med stora tillgångar, som elnätsföretag, men som samtidigt har få anställda. Ur ett företagsperspektiv bör det också klargöras om kravet ska utläsas som ett krav på koncernnivå eller på dotterföretagsnivå. 1 Konsekvenser av kvotplikt för energieffektivisering - Kan ett svenskt kvotpliktssystem ge mindre energianvändning? - ER 2012:07

7 SVENSK ENERGI 7 (18) - Syftet med den svenska energieffektiviseringspolitiken är att bl.a. främja energitjänstemarknaden. Majoriteten av energitjänsteavtalen bygger på en energikartläggning där kostnadseffektiva åtgärder identifieras och en plan för deras genomförande antas. Det finns också en europeisk standard för energitjänster (EN 15900). Genom att inte bara lyfta fram etablerade ledningssystem kan regeringen även lyfta energitjänstemarknaden genom att göra ett tillägg till 5 med att ge paragrafen följande lydelse en ytterligare punkt med förslagsvis följande lydelse (med tillägg som understrukits): 5 I stora företag som har ett miljöledningssystem, ett energiledningssystem eller tecknat ett energitjänsteavtal behöver inte en energikartläggning enligt 4 göras om 1. systemet eller tjänsten har certifierats enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till denna lag, och 2. det inom systemet eller tjänsten krävs att en energikartläggning motsvarande kartläggningen i 7 och i anslutande föreskrifter ska göras. Att undanta elnätsverksamhet från kravet på energikartläggning enligt denna lag har flera skäl. Främsta skälet är att det i artikel 15 ställs krav på just eldistributionen om ökad energieffektivisering i olika avseenden. En energikartläggning enligt denna lag skulle inte tillföra så mycket. 9.2 Personen som gör kartläggningen ska vara certifierad och oberoende (art 8.4) Ordet oberoende syftar att åstadkomma kvalitet i energikartläggningen. En betydande flexibilitet bör medges för det enskilda företaget. Syftet är inte att i första hand införa ett byråkratiskt system som går längre än vad som är nödvändigt. Att kvaliteten är det som eftersträvas framgår av art 8.1 a) som lyder: Medlemsstaterna ska främja alla slutanvändares tillgång till högkvalitativa och kostnadseffektiva energibesiktningar, som a) utförs på ett oberoende sätt av kvalificerade och/eller ackrediterade experter i enlighet med kvalificeringskriterier, eller I står också att interna experter får utföra energibesiktningen om medlemsstaten infört ett system för kvalitetskontroll. Begreppet oberoende får inte i det påföljande föreskriftsarbetet leda till att en person eller företag som gjort kartläggningen inte erbjuda genomförande av de identifierade kostnadseffektiva åtgärderna. För kunden blir det avsevärda merkostnader om en ytterligare leverantör måste anlitas efter att kartläggningen utförts. En ny genomförare måste sätta sig in i den gjorda kartläggningen, räkna på åtgärderna osv för att kunna lägga anbud. Här måste kunden ha valmöjlighet att antingen behålla den som gjort energikartläggningen eller anlita en annan energitjänsteleverantör.

8 SVENSK ENERGI 8 (18) Vidare anser Svensk Energi att regeringen inte kan överföra erfarenheterna från systemet med energideklarationer för byggnader till ett system med energikartläggningar för stora företag. Skälen för detta är följande. För det första talar vi om helt olika objekt. För det andra talar vi om ett avsevärt mindre antal energikartläggningar än för byggnader där risk för kopiering inte föreligger. För det tredje talar vi om mer komplexa energikartläggningar. För det fjärde talar vi om helt andra kategorier av beställare. Det är med andra ord mycket lite som talar för att ett lika för alla -system måste införas för att kvalitet i stora företags energikartläggningar ska bli resultatet. Att kraven på energikartläggning ska medge en flexibilitet understryks av att man måste skilja på lokalrelaterad energianvändning och industriprocessrelaterad energianvändning. Här behövs helt olika kompetenser för den som gör de olika kartläggningarna. I det första fallet är det lättare att tänka sig att energitjänstemarknaden och externa konsulter kan bidra, men i det sistnämnda bör intern kompetens vara mer lämplig att göra kartläggningen. Näringsdepartementet har inte heller räknat på vad kostnaderna för näringslivet blir av att cirka 1500 företag senast den 5 december 2015 ska ha genomfört sin första energikartläggning. Eller för den delen räknat på vad nyttan skulle vara. Om det är så att det finns utförda konsekvensutredningar avseende denna punkt, hade det varit lämpligt om dessa uppgifter hade presenterats i denna promemoria. Det hade gett remissinstanserna möjlighet att värdera uppgifterna och bidra med underlag. Vi uppmanar därför Näringsdepartementet att tänka om och verkligen undersöka i grunden vilka alternativa system som skulle passa dessa företag bäst samt att räkna på konsekvenserna. 9.3 Energikartläggningens innehåll (art bilaga VI) Svensk Energi instämmer i huvudsak i regeringens bedömning med följande förtydligande såvitt avser tillämpning av bilaga VI. Det står i direktivet att energikartläggningar ska utföras on the basis of the minimum criteria based on Annex VI. Det står inte t.ex. according to utan det lite lösare on the basis of. Vi tolkar det som att kriterierna inte är bindande utan är en utgångspunkt från vilken man kan avvika om det finns skäl. 9.4 Tillsyn och tillsynsmyndighet Svensk Energi instämmer i förslaget att Statens Energimyndighet utses till tillsynsmyndighet. Svensk Energi vill dock understryka att Statens Energimyndighet inte ska ges rätt att ta ut tillsynsavgift för sitt arbete. Det ligger i myndighetens uppdrag att följa upp energieffektiviseringspolitiken och den kostnaden ska bekosta förvaltningsanslaget. 9.5 Uppföljning och utvärdering Svensk Energi motsätter sig förslaget.

9 SVENSK ENERGI 9 (18) I direktivet ges ingen uttrycklig möjlighet för medlemsstaten att inhämta uppgifter från det privata eller kommunalt/statligt ägda näringslivet om vilka besparingsmöjligheter som finns i varje företag. Att det kan vara intressant och viktigt är en helt annan sak och Svensk Energi är övertygat om att ett frivilligt insamlande kan ske utan att föreskrifter behöver meddelas och att alla företag måste bidra. Utöver detta så skriver Näringsdepartementet att även andra uppgifter ska kunna begäras in. Båda dessa förpliktelser besparingsmöjligheter och andra uppgifter är att gå längre än vad direktivet kräver. Regeringen har som ambition att minska företagens administrativa kostnader och det finns skäl att leva upp till denna ambition. Om denna skyldighet ska införas, bör Näringsdepartementet utreda de administrativa konsekvenserna av en sådan skyldighet. Vi ser sammantaget inget skäl att införa de bestämmelser som planeras i avsnitt Artiklarna 8, 12, Främjandeåtgärder avseende information, energikartläggning och energitjänster Svensk Energi instämmer övergripande i Näringsdepartementets bedömning samt i det som redovisas i avsnitten Främjande av energitjänster Svensk Energi instämmer i ansatsen att främja marknaden för energitjänster. En reflexion vi gör är att tjänstemarknader generellt är svåra att skapa eller att främja. Tjänster är komplexa och är till sin natur ett samarbete mellan kund och leverantör. Tjänsteinnovation är inte frikopplat från produkter och de komplexa energitjänsterna (som s.k. EPC-avtal) innebär för det mesta försäljning av både produkter och tjänster. Ett av flera syften med regeringens energieffektiviseringspolitik är att främja efterfrågan på energitjänster genom att på olika sätt stimulera marknadens aktörer att identifiera sin egen potential av kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder. Denna inriktning stöder vi. För energibolagen innebär energitjänster en möjlighet att bredda erbjudandet till kunden trots att det innebär att huvudaffären försäljning av energi riskerar att minska. Det kan tyckas finnas en motsägelse i detta men på en marknad där kunden kan byta energileverantör, finns det alltid skäl att utveckla nya relationer till existerande kunder. Och energin man inte längre säljer till kunden A, kan säljas till en ny kund istället. Vad bör Staten/det offentliga göra på energitjänstemarknaden? Energitjänstedirektivet föreskriver ett antal uppgifter för medlemsstaten för att främja energitjänstemarknaden. Förutom att fortsätta med styrmedel som stärker kundernas kunskap om sin egen potential till energieffektivisering bör det övervägas noga hur energitjänstemarknaden på bästa sätt kan stimuleras.

10 SVENSK ENERGI 10 (18) Bildandet av en särskild branschorganisation, som nämns i promemorian, är en egendomlig uppgift för det offentliga i en marknadsekonomi. Ordet branschorganisation leder tanken fel, det verkar mera som om Energimyndigheten vill skapa en motsvarighet till de s.k. BELOK eller BEBO fast den här gången på energitjänstesidan. Ett annat sätt att formulera det är ett branschprogram för energitjänster eller ett kompetenscenter för energitjänster. Möjligen kan vägledning hämtas från de s.k. industriforskningsinstitutens organisation. Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme är medlemsstyrda bransch- och intresseorganisationer. För Svensk Energi är det sammantaget en anomali att Staten ska bilda en branschorganisation på en privat tjänstemarknad. Statens roll, givet utformningen av energieffektiviseringspolitiken, är att stärka beställarkompetensen, exempelvis bistå flerbostadshusägare (som bostadsrättsföreningar) att göra energieffektiva renoveringar av byggnader. Särskilt om kommunalt ägda energibolag Svensk Energi ber att få hänvisa till sitt remissvar som avgavs i ärendet Energimyndighetens rapport om artikel 7 med underlagsmaterial (N2013/602/E) samt PM om bensin och dieselkonsumtion i Sverige (Fi2013/1123) daterat den 3 maj Det remissvaret innehöll en hemställan som för enkelhets skull citeras här: Regeringen bör [därför] låta utreda hur försäljningen av energitjänster av kommunalt ägda energibolag ska bedömas rättsligt, och, om det behövs för att kommunalt ägda energibolag ska kunna sälja energitjänster, ta initiativ till de nödvändiga lagändringar. I allt väsentligt borde försäljning av energitjänster kunna jämställas med elhandel. Svensk Energi inväntar alltjämt ett svar på denna hemställan. I denna PM nämner Näringsdepartementet problemet men ger ingen anvisning om nästa steg. Vi bedömer att vi inte har fått svar på vår hemställan. Regeringens avsikter bör klargöras i en kommande proposition En möjlighet till frivillig certifiering av vissa energitjänster införs Svensk Energi stöder förslaget. Det är viktigt att personer anställda på energibolag också kan certifiera sig och att regelverket inte utesluter dem. 11 Artiklarna 9, 10 och 11 Mätning och debitering av energi Artikel 9 krav på individuell mätning av el, naturgas, fjärrvärme, fjärrkyla och varmvatten för hushållsbruk Svensk Energi motsätter sig promemorians förslag till tolkning av artikel 9, utan vi menar att Näringsdepartementet gör en övertolkning av direktivets ordalydelse. En övertolkning som har potential att medföra stora kostnader till ingen eller ringa energieffektiviseringsnytta för Sverige. Artikel 9.1 Artikel 9.1 inleds med en portalformulering som säger att slutanvändare av el, naturgas, fjärrvärme, fjärrkyla och varmvatten för hushållsbruk ska så långt

11 SVENSK ENERGI 11 (18) det tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och proportionerligt i förhållande till möjliga energibesparingar ha individuella mätare som till ett konkurrenskraftigt pris korrekt visar slutanvändarens faktiska energianvändning och ger information om faktisk användningstid. Vi menar att detta första stycke är en portalformulering som ska användas för tolkning av resten av artikeln. (Det är för övrigt ytterst märkligt att denna portalbestämmelse inte är införd i sin helhet till förslaget till ny lag om energimätning.) Av bestämmelsens andra stycke punkten a) följer att en sådan individuell mätare alltid ska tillhandahållas när en befintlig mätare byts ut, men även detta krav är villkorat av att det är tekniskt möjligt och kostnadseffektivt i förhållande till den beräknade sparpotentialen på lång sikt. Enligt punkten b) ska dock alltid en sådan individuell mätare tillhandahållas när en ny inkoppling görs i en ny byggnad eller större renoveringar genomförs enligt direktiv 2010/31/EU. Nyckelordet för innebörden av artikeln är den svenska översättningen av provided. Provided översätts med skaffa, ombesörja, tillhandahålla eller bereda, lite beroende på uttryck på engelska. I Energitjänstedirektivet (2006/32/EG), som innehåller samma formulering, översattes detta ord med erbjudas, ej tillhandahållas. Orden erbjudas eller för all del tillhandahållas kan inte med automatik tolkas som att det i ovan nämnda situationer infaller en absolut skyldighet att installera mätning av el, naturgas, fjärrvärme, fjärrkyla och varmvatten för hushållsbruk vid de situationer som specificeras i direktivet. Snarare handlar det om att byggnadsägaren ska erbjuda detta till lägenhetsinnehavarna om det är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och proportionerligt i förhållande till möjliga energibesparingar. Vad som också stöder en mer försiktig tolkning av direktivet än vad Näringsdepartementet gjort denna gång, är att regeringen år 2009 i Prop. 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik Energi på sid 72 gjorde följande tolkning av samma bestämmelse i Energitjänstedirektivet (2006/32/EG): I denna proposition bedömer regeringen i likhet med utredningen att krav på individuell mätning av varmvatten och el bör införas vid uppförande och ändring av byggnader, om det inte bedöms som oskäligt. Motsvarande krav beträffande mätning av värme är inte motiverat av bl.a. det skälet att en högre effektiviseringsgrad kan åstadkommas med andra åtgärder. Avtal om fjärrkyla har, enligt energieffektiviseringsutredningens slutbetänkande, i de flesta fall individuell karaktär och bygger på faktisk energianvändning. Några särskilda genomförandeåtgärder för individuell mätning av fjärrkyla behövs således inte (se vidare i avsnitt ). År 2013 finns inget annat beredningsunderlag tillgängligt som motiverar en annorlunda mer extensiv tolkning idag. Samhällets aktörer på byggnadssidan är dessutom eniga om att individuell mätning av värme i lägenheter är mycket kostsamt i förhållande till nyttan. Sammantaget är vår bedömning att det saknas juridiska eller samhällsekonomiska skäl att förändra de svenska bestämmelserna avseende

12 SVENSK ENERGI 12 (18) mätning av el, naturgas, fjärrvärme, fjärrkyla och varmvatten för hushållsbruk på grund av Energieffektiviseringsdirektivet. Det betyder inte att frågan om utökad mätning av energi kan utredas och att de gällande bestämmelserna kan förändras. Men det behöver inte ske på grund av det som står i Energieffektiviseringsdirektivet. Det är en viktig skillnad. För övrigt kan det här nämnas att det som förmedlades till remissinstanserna under förhandlingarna om krav på individuell mätning av värme i lägenhet var att Sverige inte med Energieffektiviseringsdirektivet skulle ha fått en sådan skyldighet. Vi har förstått att flera svenska EU-parlamentariker har samma uppfattning. Om samma departement idag inte vill stå fast vid den tolkning som gjordes i juni 2012, kan det svårligen vara samhällets aktörers uppgift att bära kostnaden utan då får regeringen vara beredd att hantera ett formellt överträdelseärende El och naturgas På sid 100 stycket Eftersom ett elnätsföretag med koncession : Vem som ska stå kostnaderna för de nya mätarna behandlas inte. Elnätsföretagen får enligt gällande regelverk inte ta ut kostnaden för mätarna av de enskilda kunderna. Vi utgår därför från att det är avsikten att elnätsföretagen ska ta betalt för mätarna via överföringsavgifterna, dvs att intäktsramens storlek påverkas. På sid 100 stycket Regeringen har tidigare bara uttalat : Möjligheterna till undantag är otydliga. Är avsikten att de ska vara begränsade till icke koncessionspliktiga nät och i så fall bara vissa av dessa? Detta bör förtydligas i en kommande proposition om regeringen går vidare med sina förslag Debitering av fördelningsmätning På sid Förslaget innebär att hyresvärdar ska debitera hyresgäster bl.a. för faktiskt förbrukad el. Det bör analyseras vilka skatteeffekter detta får. Innebär förslaget att hyresvärden anses sälja el och att hyresvärden därmed blir skattskyldig avseende energiskatt på el? Hur ska transaktionerna bedömas ur ett mervärdesskatteperspektiv? 12 Artiklarna 9.2 och 10.2 Smart mätning På sid 107 Vid ett successivt införande samt sid 220 ang. 11 kap 21 Det anges att kunderna ska få lämplig information i samband med installation av smarta mätare. Exempelvis nämns övergripande information om mätarnas funktion, särskilt utifrån perspektivet avläsning av energiförbrukning. Vad innebär detta mer konkret? 13.2 Fakturering och information På sid 111 Elhandelsföretag är helt utlämnade till elnätsföretagens rapportering av mätdata för att kunna fakturera på uppmätta mängder. I det fall ett

13 SVENSK ENERGI 13 (18) elnätsföretag inte kan leverera mätdata till elhandlaren på grund av omständigheter som elhandelsföretaget inte råder över, tillåter dagens allmänna avtalsvillkor EL 2012 K preliminär fakturering. Detta är infört för att det är en kundvänligare lösning än att kunden ska bli helt utan faktura fram till elnätsföretaget löst problemet. Svensk Energi anser att denna möjlighet bör kvarstå. Huvudregeln kan vara fakturering på uppmätta mängder men vid omständigheter som ligger utanför elhandelsföretagets kontroll och vars följder företaget inte heller skäligen kan undvika eller övervinna bör det vara tillåtet att preliminärfakturera som tillfällig lösning. Svensk Energi ställer sig undrande till om lagtexten även omfattar rätten att begära förskott alternativt deposition innan leverans startar till de elanvändare som uppvisar bristande betalningsförmåga. Om så är fallet finns en uppenbar risk att denna grupp elanvändare kommer få än svårare att finna ett elhandelsföretag som är beredd att åta sig elleveransen. Vidare riskera deras redan ansträngda ekonomiska situation ytterligare förvärras genom att elanvändaren ackumulerar obetalda elfakturor. Svensk Energi förordar att lagtexten omformuleras så ovan två beskrivna specialfall undantas. En situation där elhandelsföretag inte längre har möjlighet att tillämpa förskott och preliminär fakturering (men där elnätsföretag fortsatt har denna möjlighet) är ologisk och mycket svår att kommunicera till slutkunden redan med dagens marknadsmodell. Om/när en elhandlarcentrisk modell införs där elhandelsföretaget ska fakturera kunden för både el och nät - blir modellen orimlig. Det skulle i värsta fall kunna innebära att slutkunden får en faktura där förskott/preliminär fakturering tillämpas på en del av den samlade fakturan, men inte på en annan Information i avtal och på webbplatser Svensk Energi föreslår en annan lösning men motsätter sig att kontaktinformation mm även ska medfölja reklam. Svensk Energi föreslår att Statens Energimyndighet ges i uppdrag att utforma standardinformationen enligt kraven i bilaga VII, punkten 1.3 c) och att elföretagen enkelt kan göra en hänvisning till denna information. Det ska förstås sägas att många elföretag redan idag har liknande information på sina hemsidor men att all denna information ska rymmas på fakturan medför risk för ytterligare otydlighet för konsumenterna. Utöver detta så är det inte rimligt att elhandelsbolag ska kunna hänvisa till t.ex. rätt energi- och klimatrådgivare med kunder som kan bo i vilken som helst av landets 290 kommuner. Att anpassa IT-system så att rätt information kommer till rätt konsument, innebär stora kostnader och mycket informationshantering, inte minst för att hålla den uppdaterad. Av dessa skäl vore det lämpligt att Energimyndigheten på sin webb upprättade denna minimiinformation och att företagen, om de inte själva har informationen, kan länka till Energimyndighetens webb.

14 SVENSK ENERGI 14 (18) Genom att placera bestämmelserna om kontaktinformation m.m. i 11 kap 18 går innebär det att denna information m.m., vilket följer av andra stycket, även ska medfölja reklam till konsumenter. Svensk Energi menar att detta är en onödig överimplementering, s.k. gold-plating, där Näringsdepartementet inte övertygande motiverat nyttan för konsumenten i förhållande till kostnaderna för företagen. Vi föreslår att man i andra stycket undantar den föreslagna punkten 4 från reklamkravet och gör de andra justeringar som vi föreslagit ovan Kostnaden för mätar- och faktureringsinformation Bestämmelsen i direktivet är obegriplig mot bakgrunden av att samhället torde sträva mot färre pappersfakturor och fler elektroniska betalningar. Att både konsumenter och företag gynnas av att betalningar av fakturor sker med så små merkostnader som möjligt borde vara en självklarhet. Att företagen därför också har rätt att ta ut en avgift från de kunder vars önskemål om en pappersfaktura innebär i vissa fall en merkostnad för bankoch posthantering, borde också vara självklart. En sådan kostnad för pappersfakturor kommer att finnas även om fakturaavgift förbjuds. En sådan kostnad måste därför betalas av hela kundkollektivet och incitamentet för konsumenten att rationalisera sitt betalningsbeteende försvinner. 14 Artikel 14 Främjande av effektiv värme och kyla Svensk Energi instämmer i Svensk Fjärrvärmes uppfattning i frågan om en ny lag om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet. Svensk Energis grunduppfattning är att denna nya lag inte har något generellt mervärde för en ökad förekomst av kraftvärme i Sverige. Vi befarar att detta moment i tillståndsprocessen enbart tillför en merkostnad och en ökad administrativ börda. Näringsdepartementet menar i sin konsekvensanalys, sid , att denna lag inte bör betraktas som en ökad administrativ kostnad. Vi kan inte förstå hur man kan komma till denna slutsats. Självklart måste företagen hålla en dokumentation tillgänglig för att visa att man lever upp till lagens krav. Att det inte skulle innebära någon administrativ börda eller för all del kostnader, vill vi bestämt avvisa. 15 Artikel 15 Energieffektivisering vid omvandling, överföring och distribution Inledningsvis vill vi understryka att det är viktigt att använda den tolkningsram som direktivet medger och inte, för sakens skull, införa nya regler bara för att kunna uppvisa ett lagrum för EU-kommissionen. Meningen med dessa regler är att de ska fungera praktiskt i Sverige. Det kräver att departementet har en beredskap att föra en diskussion med kommissionen om att en annan lösning än ett nytt regelverk kan vara lika bra Artikel 15.6 På sid 133 stycket I Sverige finns inga nationella föreskrifter : Sist i stycket anges att Det betyder att lagen inte är tillämplig när operatörer av högeffektiv kraftvärme tillhandahåller sådana drifttjänster som innebär att nätföretagen köper el för driften av nätet. Svensk Energi ifrågasätter vilken

15 SVENSK ENERGI 15 (18) annan el än el för täckande av nätförluster som elnätsföretagen köper? Hur el för nätförluster ska upphandlas anges i ellagen Förhandsprövningen av nättariffer Svensk Energi menar att elnätsföretagen har en nyckelroll för att alla potentiella fördelar med smarta elnät ska kunna uppnås. Elnäten får en alltmer central roll i energisystemet i Sverige liksom i många andra länder. Vi förväntar oss aktivare kunder med egen solel och flexibel elanvändning. Därtill byggs vindkraften ut kraftigt. För att möta dessa nya förutsättningar görs betydande investeringar i ny nätinfrastruktur och särskilda satsningar på smarta elnät. I Norge fick elnätsföretagen ett särskilt incitament för forskning och utveckling. Elnätsföretagen ges möjlighet till ökade intäkter förutsatt att dessa används till investeringar i forskning och utveckling. Utrymmet motsvarar cirka 0,75 procent av omsättningen. Finland liksom Storbritannien har innovationsincitament upp till 0,5 procent av omsättningen i elnäten. Den svenska elnätsverksamheten omsatte 41 miljarder kronor år Använder vi de finska och brittiska procentsatserna innebär det 205 miljoner kronor i årliga forskningsmedel. Den norska modellen motsvarar 308 miljoner kronor. Det är värt att notera att stamnätsoperatörernas samarbetsorganisation ENTSO-E rekommenderar att en (1) procent av omsättningen går till forskning och utveckling. Det skulle innebära 410 miljoner svenska kronor varje år. Hur mycket satsar då företagen på forskning och innovationer för själva elnäten? Det finns ingen samlad statistik men den totala svenska insatsen Svenska Kraftnät inräknad torde vara mindre än 70 miljoner kronor per år. Förra året fick Sverige nya regler för elnätsföretagens intäkter. Men intäktsramen saknar särskilda incitament för forskning och innovationer. Utan tydliga incitament är risken uppenbar att utvecklingen bromsar in. Sverige kan snabbt tappa sin framstående position i den elkrafttekniska utvecklingen. Regeringen bör sammantaget utreda hur bestämmelserna för intäktsramen bör utformas så att större satsningar på bl.a. smarta elnät och på energieffektiviseringstjänster kan främjas Bestämmelser om energieffektiva nättariffer Sid Svensk Energi anser att det ska framgå av lag hur tariffer ska utformas och föreslår därför att även kravet att tariffen ska främja ett effektivt utnyttjande av nätet anges i lag i en generellt hållen bestämmelse. Det är ett mer effektivt och flexibelt sätt att införa en sådan regel än att det meddelas bindande föreskrifter som detaljreglerar detta. Sid 146 stycket Förhandsprövning I stycket anges att förhandsprövningen kommer att omfatta även de nya kraven om förenlighet med ett effektivt utnyttjande av kapaciteten i elnätet

16 SVENSK ENERGI 16 (18) och en effektiv elproduktion och elanvändning. Prövningen ska dock inte omfatta metoder för att utforma avgifter för överföring och anslutning. Svensk Energi kan inte se hur detta hänger ihop eller hur ett sådant metodgodkännande ska fungera i praktiken Tillgång till elnätet Sid 148 Svensk Energi vill understryka att det inte alls är ovanligt att ett anslutningsärende kan ta mer än 2 år utan att koncessionshavaren bidragit till tidsomfattningen. Att det görs en generös bedömning av särskilda skäl måste möjliggöras för att denna bestämmelse ska fungera med verkligheten Balanseringstjänster Sid 154, Andra och sista stycket Det som anges här är en del av den öppna marknaden och bör enligt Svensk Energi inte regleras på detta sätt. Direktivet tar endast sikte på att elnätsföretagen Andra driftstjänster Sid Svensk Energi ifrågasätter behovet av den föreslagna bestämmelsen då det i praktiken inte torde vara annat än nätförluster som nätföretaget köper Icke-diskriminerande behandling av efterfrågeflexibilitet Sid 158 Tekniska villkor Svensk Energi ifrågasätter behovet av föreskrifter i detta avseende. Elnätsföretagen torde vara bäst på att bedöma vilka tekniska krav som uppfyller villkoren i första stycket i den föreslagna bestämmelsen. Om ett företag skulle ha infört tekniska villkor som inte överensstämmer med lagen kan myndigheten inleda tillsyn. 21 Konsekvenser Lagförslagen i denna promemoria har inte varit kända för energibranschen annat än i övergripande termer eftersom de bygger på direktivets text. Genom utskicket i juni 2013 stod för första gången klart hur departementets tjänstemän hade tolkat direktivet. Ett fåtal möten av informationskaraktär har ägt rum sedan direktivet antogs. Avsaknaden av reell kommunikation med berörda har också lett till en promemoria som utreder och behandlar konsekvenser för samhällets olika aktörer högst svepande och översiktligt. Trots att Näringsdepartementet har det samordnande ansvaret för regeringens konsekvensutredningsarbete finns knappt några siffror med som beskriver kostnader för berörda aktörer i Sverige. Om regeringen menar allvar med sitt regelförbättringsarbete, torde det vara ett första steg att själv utgöra ett gott exempel. Eftersom lagförslagen i denna PM presenterades närmare ett år efter att direktivets lydelse fastställts, kan Näringsdepartementet sägas ha haft gott om tid att svara på frågor som finns med i 6 och 7 i förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid

17 SVENSK ENERGI 17 (18) regelgivning, dvs bestämmelser som regeringskansliet självt åtagit sig att följa genom Regeringskansliets egna riktlinjer för konsekvensutredning vid regelgivning. I denna PM har departementet långt kvar innan man kan anses ha fullgjort uppgiften med konsekvensutredning. Regelrådet gör samma bedömning i sitt remissvar på denna remiss. Svensk Energi menar att arbetet med konsekvensutredningar bör inledas senast när direktivet presenteras för ministerrådet/europaparlamentet. Att under förhandlingsarbetet ha tillgång till ett underlag som både tar upp kostnaden och nyttan med ett direktivförslag kan knappast annat än stärka den svenska förhandlingspositionen. Mycket få siffror eller ens ansats till beskrivning av antalet berörda företag för de olika föreslagna bestämmelsernas är utförd i promemorians avsnitt 21. Kostnader och nytta ur svenskt perspektiv som bör specificeras: - Kostnader och nytta med individuell mätning och debitering av energi i byggnader i ett antal olika situationer som föreskrivs i förslaget till ny lag om mätning av energi - Kostnader och nytta med krav på kostnads-nyttoanalyser vid investeringar i kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla - Nytta (och inte bara kostnader) med energikartläggningar i stora företag - Kostnader och nytta med nya regler för nättariffer - Kostnader och nytta med krav på mer information till konsumenter på webbplatser Vi bedömer alltså inte att alla dessa förslag är dåliga per se, men hur kan vi vara säkra på det om inte regelgivaren lyckats förmedla på vilka grunder man kommit fram till slutsatsen att rösta ja till direktivets olika förslag? En för all del rimlig invändning att göra konsekvensutredningar i efterhand är att direktivets text inte nu kan ändras. Förvisso är det sant, men konsekvensutredningarna kan ge information konsekvenser av de olika genomförandealternativ som kan övervägas för att genomföra direktivet. För det kan knappast vara någon större mening med att införa bestämmelser för att åstadkomma en kostnadseffektiv energieffektivisering där vi inte vet om själva bestämmelserna för att nå dit är kostnadseffektiva. Processen för att genomföra Energieffektiviseringsdirektivet Promemorian som Näringsdepartementet skickat ut på remiss behandlar de lagförslag som departementet bedömer behövs för att leva upp till Energieffektiviseringsdirektivets (2012/27/EU) krav. Sammanlagt föreslås fyra nya lagar och en hel del ändringar och tillägg i redan befintlig lagstiftning. Departementet har tidigare i år skickat på remiss bl.a. förslag på nya styrmedel (i huvudsak en rapport från Statens Energimyndighet samt vissa skatteberäkningar som professor Runar Brännlund gjort). Statens Energimyndighet har utvärderat dagens styrmedel samt föreslagit några nya. Utöver detta föreslog myndigheten ett kvantitativt mål enligt direktivet (ett kumulativt mål om 2,7 TWh/år , alltså sammanlagt 75,6 TWh).

18 SVENSK ENERGI 18 (18) Remissvar på förra remissen gavs i början av maj Vilka styrmedel som slutligen kommer att föreslås för att nå det kumulativa målet, är inte känt i dagsläget. Under sommaren 2013 har Näringsdepartementet upphandlat en oberoende utvärdering av åtgärder inom energieffektiviseringspolitiken. Upphandlingen aviserades i budgetpropositionen hösten Utvärderingen torde vara värdefull för att bedöma vilka styrmedel som är effektiva i den svenska kontexten och lämpliga som styrmedel enligt art 7. Denna utvärdering kommer dock inte att vara klar i tid för att påverka budgeten för 2014, en budget som lägger fast ramarna för energieffektiviseringsdirektivets genomförande för i vart fall Från Svensk Energis perspektiv hade det varit bra om vi som remissinstans hade fått ta ställning samlat till Energimyndighetens rapport om art 7- styrmedel och den oberoende utvärderingen av redan existerande styrmedel. Detta splittrade arbetssätt med ett genomförande i flera oberoende steg försvårar märkbart en samlad bedömning för oss som remissinstans. Det hade kunnat undvikas om regeringen hade valt att tillsätta en statlig utredning. Samråd och förankring hos berörda aktörer hade kunnat börja tidigare och konsekvenser utredas mer noggrant. Politisk förankring Givet Regeringskansliets sätt att arbeta är det svårt att förstå hur ett tjänstemannaskrivet PM av det här slaget kan skickas ut på remiss utan att ha godkänts politiskt. Någon klarhet i denna fråga har inte heller förmedlats av Näringsdepartementets personal. Att det inte vore politiskt avstämt skulle vara ett nytt sätt att arbeta för Regeringskansliet. Avslutning Vi hoppas att Näringsdepartementet utför den oberoende utvärdering av processen för Energieffektiviseringsdirektivets genomförande som utlovats. Stockholm som ovan Kjell Jansson Verkställande direktör Henrik Wingfors Ansvarig energieffektivisering