Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip

Transkript

1 Till: Näringsdepartementet Stockholm REMISSYTTRANDE Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) SABOs synpunkter Systemperspektivet som en grundläggande princip SABO håller med om att man måste se energieffektivisering ur ett systemperspektiv. Det viktiga för samhället är att effektiviseringsåtgärder verkligen leder till minskad resursförbrukning och minskad negativ miljöpåverkan. Vi uppskattar därför att utredningen har tagit fram förslag på hur relationen mellan slutanvändning av energi och användning av primärenergi ska beräknas. Det gör det möjligt att få fram en helhetsbild av energiåtgång och energieffektivisering. SABO anser dock att dessa nationella viktningsfaktorer måste användas med viss försiktighet; detta gäller särskilt faktorn för fjärrvärme. Fjärrvärme är ingen energikälla i sig utan endast ett sätt att överföra värme från en plats till en annan. Den resursförbrukning och miljöpåverkan som användning av fjärrvärme leder till beror helt på vad som används för att värma vattnet i det enskilda nätet. Effekten av en effektiviseringsåtgärd som genomförs i en enskild fastighet som involverar byte från en uppvärmningsform till en annan, t.ex. installation av en värmepump (el) som minskar förbrukningen av fjärrvärme, måste värderas utifrån de lokala förutsättningarna och inte baserat på nationella viktningsfaktorer. SABO anser därför att dessa viktningsfaktorer inte kan användas som grund för att utforma nationella styrmedel. Nationellt mål för energieffektivisering Energieffektivisering är inte ett mål i sig utan ett sätt att skapa förutsättningar för att uppnå viktiga samhällsmål som minskad miljöpåverkan, ökat välstånd och trygg energiförsörjning. Därför är det viktigt att ett na-

2 tionellt mål för energieffektivisering är väl avvägt så att inte en strävan efter att nå detta mål försämrar förutsättningarna att nå de underliggande målen, vilket skulle kunna bli fallet t.ex. om kostnaderna för att nå energieffektiviseringsmålen är högre än den besparing som uppnås med minskad energianvändning eller att man väljer mer koldioxidintensiva energikällor för att uppnå ett minskat antal kilowattimmar. SABO anser att det mål som utredningen föreslår är väl avvägt och därmed möjliggör att det samtidigt kan finnas mål om ökad andel förnybar energi och minskade koldioxidutsläpp. SABO anser dock att bedömningen både av potentialen och av effekterna av förslagen till åtgärder inom bostadssektorn är bristfälliga, vilket beror på dålig kvalitet på underlaget. Som exempel kan nämnas att utredningen baserar potentialberäkningarna på en inventering av fastighetsbeståndet som gjordes 1993 inför Energikommissionens arbete, och därefter kan mycket ha hänt. Och när det t.ex. gäller effekterna av ett eventuellt ROT-avdrag säger utredningen att det borde kosta ungefär lika mycket som tidigare ROT-avdrag (trots att det inte alls är samma typer av åtgärder som skulle omfattas av stödet) och att effekterna borde bli ungefär samma som redovisas i en rapport från Elforsk som utreder effekterna av en individuell effektiviseringsfond, vilket är något helt annat. Bedömningarna av potentialer och effekter av styrmedel blir därmed inte trovärdiga. Det är angeläget att dessa beräkningar revideras; förhoppningsvis kan t.ex. Boverkets studie BETSI (Undersökning av byggnadsbeståndets tekniska status, energianvändning och inomhusmiljö) och andra studier resultera i ett bra underlag för en sådan revidering. Effektiviseringspotential och styrmedel i sektorn bostäder och service Förstärkt statligt stöd till energieffektivisering i byggnader SABO konstaterar att det finns starka incitament för fastighetsägare att minska energianvändningen. Ett flertal initiativ inom branschen vittnar om detta. Ett exempel är SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet till vilken hittills 79 företag anslutit sig och därmed slagit fast en ambition att minska energianvändningen med 20 procent till år 2016 jämfört med 2007; ett betydligt ambitiösare mål än vad som föreslås i Energieffektiviseringsutredningen. Denna satsning görs med fokus på att minska miljöbelastningen men handlar också om att sänka driftskostnaderna och om - 2

3 att skaffa sig bättre förutsättningar att klara framtida energiprishöjningar. Samtidigt måste investeringar i minskad energianvändning kunna återbetala sig inom rimlig tid. Enligt SABOs bedömning motsvarar en minskad energianvändning på 20 procent totalt sett över hela beståndet storleksordningen på den besparing som en fastighetsägare kan göra med en rimlig återbetalningstid. Om samhället tjänar på att energianvändningen i bostadssektorn minskar ännu mer, t.ex. för att det kan frigöra energi till andra ändamål, kan det finnas anledning för samhället att göra insatser som gör det ekonomiskt försvarbart för fastighetsägare att göra ytterligare investeringar; åtgärder som man annars inte hade gjort. SABO anser att energideklarationen kan vara ett viktigt verktyg för att informera alla fastighetsägare om möjligheterna till energieffektivisering i den egna fastigheten. Arbetet med energideklarationer har dock kommit igång sent. Energideklarationerna för specialbyggnader och byggnader med nyttjanderätt skulle ha varit genomförda till den 31 december 2008, men bara ca 20 procent av dessa byggnader hade då deklarerats. SABO anser att utredningens förslag om ett bidrag för projektering och analys av effektiviseringsåtgärder som rekommenderats i energideklarationer är bra. Förslaget stöttar systemet med energideklarationer och ger fastighetsägarna en morot för att genomföra dessa. Det finns goda skäl att använda denna möjlighet för att stötta genomförandet av energideklarationerna och det bör övervägas om den kan kopplas ännu närmare till systemet med energideklarationer än vad utredningen föreslår. ROT-avdrag SABO avstyrker förslaget om ett ROT-avdrag för energieffektivisering eftersom det inte är ändamålsenligt. SABO anser inte att det underlag som ligger till grund för förslaget om ROT-avdrag är tillräckligt för att kunna ta ställning till om ett sådant stöd vore samhällsekonomiskt lönsamt. Utredningen lyckas inte på ett trovärdigt sätt redovisa vare sig kostnader eller effekter av ett sådant stöd. Sedan utredningen skrevs har situationen i omvärlden dock förändrats och det kan finnas andra skäl, t.ex. arbetsmarknadspolitiska, att satsa statliga medel på energieffektivisering t.ex. i samband med renovering av 60- och 70-talsbebyggelsen. I det fall staten väljer att ge stöd vill vi - 3

4 anföra att avdrag i efterhand inte har samma direkta verkan som ett investeringsstöd. Det skapar en osäkerhet hos en fastighetsägare om man verkligen kommer att få avdraget, vilket minskar viljan att utnyttja en sådan möjlighet. Det är också mycket svårt att i efterhand följa upp vad som blev resultatet av ett ROT-avdrag med fokus på energi och klimat eftersom man inte vet vilka åtgärder som vidtas till följd av stödet. Ett stöd i form av ett ROT-avdrag bygger också på att det finns en tillräckligt stor beskattningsbar vinst som ger utrymme för avdraget; den fastighetsägare som inte har detta går miste om stödet. Skärpta byggregler SABO anser generellt att det kan vara bra med krav på energihushållning i samband med större renoveringar. Frågan är dock komplicerad då den även rymmer en ekonomisk dimension. En stor del av det svenska beståndet av flerfamiljhus står inför omfattande behov av renovering. Detta gäller särskilt de hus som byggdes under de så kallade rekordåren Kostnaderna för de åtgärder som behöver vidtas för att vidmakthålla standarden och fastigheternas värde är omfattande. Att hitta framkomliga vägar att hantera detta problem är en uppgift främst för fastighetsägarna men också för samhället. Omfattande krav på energibesparingar vid renovering medför en kraftigt ökad finansiell belastning för renoveringsprojekt. En pågående studie hos SABO indikerar att kostnaderna för rimliga energibesparande åtgärder i samband med renovering uppgår till ett belopp i storleksordningen kr/kvm. Statliga krav på denna typ av investeringar, utan att fastighetsägaren får hjälp med finansiering, kommer att medföra att renoveringar som annars hade genomförts inte kommer till stånd, vilket skulle innebära inte bara att människor får bo i undermåliga lägenheter och att fastighetskapitalet eroderas utan också att angelägna energibesparingar aldrig blir genomförda. Detta ställer höga krav på att det regelverk som ska gälla vid renovering utformas med balans och omdöme. Utredningen redogör inte för hur och vilka krav som kan komma att ställas, varför detta måste bli föremål för fortsatta överväganden. Frågan om när en renovering ska anses vara så omfattande att vissa energibesparingskrav ska kunna ställas liksom möjligheter till flexibilitet, dispenser och stöd från samhället bör uppmärksammas i detta sammanhang och SABO är beredd att bidra med - 4

5 sina kunskaper till ett sådant utredningsarbete. Med ett genomtänkt och väl avvägt regelverk skapas goda förutsättningar för att renoveringsprojekt genomförs på ett bra sätt, vilket leder till minskad energianvändning i bebyggelsen och att kostnaderna fördelas på ett sätt så att fastighetsägarna och de boende inte ensamma får ta hela kostnaden för den ökade samhällsnyttan. Energideklaration av byggnader SABO anser att förslaget att utvärdera systemet med energideklarationer är bra och angeläget. Särskilt viktigt är det att titta på kostnader för systemet, om det finns onödig byråkrati som introducerats ensidigt av Sverige, kvaliteten på genomförda energideklarationer, vilka typer av åtgärder som föreslås, samt att analysera om dessa åtgärder verkligen leder till en minskad energianvändning sett ur ett systemperspektiv. Effektivare fjärrvärme SABO tycker att det inte är statens ansvar att föreslå arbetsuppgifter för en kommitté (Värmemarknadskommittén) som enbart består av branschföreträdare och som inte har något statligt stöd eller uppdrag. SABO anser dock Värmemarknadskommittén bör arbeta med energieffektivisering och har tagit på sig rollen som sammankallande i den arbetsgrupp under kommittén som ska titta på frågan om hur kunder och leverantörer av fjärrvärme gemensamt ska kunna arbeta för att åstadkomma en effektvare energianvändning i ett fjärrvärmesystem. Individuell energimätning i flerbostadshus Majoriteten av de lägenheter som har individuell mätning och debitering finns inom de kommunala bostadsföretagen och det finns mycket erfarenheter och kunskap om denna fråga bland SABOs medlemsföretag. Ofta är mätning och debitering av varmvatten en åtgärd som gagnar både fastighetsägare och hyresgäster. SABO anser att det är rimligt att ställa krav på system för individuell mätning av varmvatten i nyproduktion och vid större renoveringar samt att debitering av el i alla lägenheter i flerbostadshus ska baseras på individuell mätning. Det är dock klokt av utredningen att inte gå längre i sina krav. Utbyggnaden av IMD (Individuell Mätning och Debitering) i hyres- - 5

6 lägenheter går snabbt men det finns en hel del tekniska hinder och kostnaderna är fortfarande för höga för att det ska vara lämpligt att introducera detta i hela byggnadsbeståndet. Utredningen har inte lagt fram något förslag om krav på individuell mätning av värme eftersom det finns en rad ännu olösta mät- och debiteringsproblem på detta område. Vi gör precis som utredningen bedömningen att det idag inte finns en tillräcklig grund för att säga att IMD av värme verkligen leder till kostnadseffektiv minskning av energianvändningen och att något lagförslag därför inte bör läggas fram på detta område. SABO anser också att det är rimligt att debitering av el ska baseras på faktisk förbrukning där den är möjlig att mäta till en rimlig kostnad. Det är dock viktigt att mätning av elen inte resulterar i att bostadsbolaget betraktas som leverantör av el enligt 11 kap. lagen om skatt på energi, vilket man idag blir enligt gällande lag. En sådan skattskyldighet skulle medföra kraftigt ökad administration och att bolaget inte längre kan vara befriat från skatt på el vid elproduktion i eget vindkraftverk. Fakturor som informationsbärare SABO delar utredningens slutsats att energifakturan bör utformas på ett sätt som kan bidra till att främja en minskad energianvändning. Att ge kunderna en historisk bild av energiförbrukningen är ett första steg mot bättre information som i förlängningen kan leda till att man minskar sin energiförbrukning. Det är rimligt att samhället ställer ett sådant krav eftersom energibolagens incitament att hjälpa sina kunder att minska energianvändning naturligtvis är svaga. SABO bedömer dock att det finns mycket mer som skulle kunna göras inom detta område. Om t.ex. uppgifter om lägenhetsbeteckning infördes på elfakturorna till bostadsföretagen skulle man få ett underlag som kan användas för att möjliggöra en mer effektiv drift av fastigheterna. SABO anser att lägenhetsbeteckning borde vara obligatorisk information på en elfaktura (och inte som idag endast adress). SABO anser också att energibolagen borde vara skyldiga att på begäran ge en fastighetsägare lämna avidentifierad information om hushållselsförbrukningen i en fastighet. Idag är det ofta mycket svårt att få denna typ av information vilket innebär att det i princip är omöjligt att göra en korrekt energibalansberäkning för en fastighet, en åtgärd som utgör det - 6

7 första steget för att kunna bedöma effekten av eventuella energieffektiviseringsåtgärder. Stockholm den 13 februari 2009 Kurt Eliasson VD - 7