Personskador i Sverige års utgåva

Transkript

1 Personskador i Sverige 2012 års utgåva

2 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Kontaktperson: Jan Schyllander Layout: Advant Produktionsbyrå AB Publ.nr MSB413 - september 2012 ISBN

3 Personskador i Sverige 2012 års utgåva

4

5 Innehåll Förord... 7 Inledning... 9 Personskador i Sverige en översikt...13 Skador och sjukdomar Skadeutvecklingen i ett historiskt perspektiv Allmänt om skador i trafiken Allmänt om skador i arbetet Allmänt om skador i hem, skola och fritid Yttre orsaker till skador Avsiktliga skador...47 Självtillfogade eller självdestruktiva skador Skador till följd av övergrepp av annan person Oavsiktliga skador (olyckor) Några större skademekanismer Fallolyckor Vägtrafikolyckor...60 Andra transportolyckor på land, till sjöss och i luften...64 Förgiftningsolyckor Drunkningsolyckor...71 Brandolyckor Oklar avsikt...79 Några särskilda skademiljöer Bostadsmiljön Särskilda boenden Barnomsorgstid...92 Hushållsarbete Gör det själv arbete Trädgårdsarbete Skol- och utbildningstid Sport och idrott Lekplatser (inkl. lekplats på skolgård) Direkt eller indirekt skada av djur Skador beroende på underlag Samhällets kostnader för olyckor Svenskarnas uppfattning om säkerhet och trygghet En internationell jämförelse Bilaga 1: Datakällor Bilaga 2: Kommungruppsindelning 2011 definitioner...138

6

7 Förord Den här rapporten har tagits fram gemensamt av Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). I rapporten redovisas skadeutveckling och skadepanoramat i Sverige. Redovisningen är faktabaserad och görs i stor utsträckning i statistiska termer i form av tabeller och diagram. Skador är i denna rapport kroppsliga (somatiska) konsekvenser av olycksändelser, våldshändelser och självtillfogade våldshändelser. Tiden mellan själva händelsen och skadans manifestation skall vara kort. Skadebegreppet är inte helt okomplicerat. I begreppet ligger som redan nämnts att skadan skall ha uppkommit plötsligt. En långsamt smygande förgiftning eller effekten av långvarig överbelastning räknas vanligen inte som skada. Inte heller betraktas psykiska eller psykosomatiska effekter av yttre våld som skador. I internationell sjukdomsklassifikation skiljer man på avsiktlig skada (självmord, mord, krigshandling) och oavsiktlig skada, som i vardagsspråk benämns olycka. I vissa fall går det inte att fastställa huruvida det förelåg ett uppsåt eller ej. I dessa fall sorteras skadan bland skador med oklar avsikt. Rapporten har tagits fram av Ellen Lundqvist och Anders Tennlind vid Socialstyrelsen samt Jan Schyllander och Ingela Stenbäck vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Det är författarnas förhoppning att denna rapport skall vara användbar när man behöver fakta kring olika skadekategorier, skademekanismer eller vilka som drabbas av skador och i vilka miljöer dessa uppträder.

8 8 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Inledning

9 Inledning 9 Inledning Skador till följd av olyckshändelser, våldshändelser och självtillfogade våldshändelser utgör ett omfattande folkhälsoproblem. Skador är den vanligaste dödsorsaken bland yngre människor, en ledande orsak till invaliditet och förlorade levnadsår och en stor orsak till höga hälso- och sjukvårdskostnader. Skador medför stora samhällskostnader samtidigt som det är väl känt att skador går att förebygga med känd metodik. Skador tillhör de områden som uppvisar de mest positiva och snabbaste effekterna av förebyggande arbete. Varje år dör numera nästan människor i olyckor. Sedan mitten av 1990-talet har antalet dödsolyckor ökat med 25 procent. Varje år behöver människor läggas in på sjukhus efter att ha skadats i olyckor och uppsöka en akutmottagning. Härtill kommer cirka människor som varje år tar sitt eget liv och en ökande trend av framförallt yngre kvinnor som skadar sig själva. Under de senaste decennierna har vi sett att teknikrelaterade skaderisker såsom trafik, industri, farliga produkter minskar. Medan socialt relaterade skade risker såsom självtillfogade skador, olycksfall bland äldre, förgiftning av alkohol och droger ökar. Risken för att råka ut för en olycka och skadas är högst för barn, ungdomar, yngre vuxna och äldre. Barnens skador är oftast inte lika allvarliga som äldres. Risken att skadas allvarligt och omkomma till följd av olycksfall ökar med åldern för båda könen. Män är överrepresenterade i nästan samtliga skademekanismer och i alla ålders grupper. Denna överrepresentation är inte lika kraftig i den äldsta åldersgruppen. Det finns en gedigen och samstämmig forskningsbas som pekar på att ekonomiskt svaga personer löper större risk att skadas i olyckor. Barn till ensamstående föräldrar löper till exempel betydligt större risk att drunkna eller att råka ut för trafikolyckor med mera än andra barn. Människor med låga förvärvsinkomster löper betydligt högre risk att omkomma i bränder och drunkning än människor med höga inkomster. En människas sociala status (civilstånd, utbildning och sysselsättning) visar sig också ha påverkan på risken att råka ut för skador av olika slag. Ensamstående, arbetslösa och människor med låg utbildning löper till exempel större risk att skadas än andra. Det finns betydande skillnader i risk för att råka ut för en olycka mellan olika kommuner i Sverige. Generellt gäller att risken är högre i glesbygdskommuner än i förortskommuner och att risken är högre i norra delen av landet än i södra. Risken för att råka ut för en allvarlig olycka kan vara högre för personer med funktionsnedsättningar än för befolkningen i övrigt. Särskilt i trafiken och på arbetsplatsen kan till exempel syn- och hörselproblem tillsammans med nedsatt rörlighet vara riskfaktorer. Antalet personer i landet med någon typ av funktionshinder överstiger en miljon.

10 10 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Statistiken i denna rapport redovisas i olika avsnitt. Rapporten inleds med en översikt av olika skadekategorier samt en jämförelse mellan skador och andra orsaker till dödlighet och sjuklighet samt hur antalet skador för olika åldersgrupper utvecklats över tid. Härefter följer allmänna redovisningar över skador i trafiken, i arbetet och i hem, skola och fritidsmiljöer. Dessa redovisningar bygger på årliga skattningar av antalet skadade som uppsökt akutmottagningar och är fördelade på bl.a. kön, ålder, skadeplats och skademekanism. Efter denna allmänna redovisning följer en redovisning över antal döda och slutenvårdade till följd av avsiktliga och oavsiktliga skadehändelser. Även denna redovisning är fördelad på kön och ålder, men innehåller också jämförelser mellan olika kommungrupper mm. I rapporten redovisas de nationella antalsskattningarna avrundade till närmaste hundratal. I vissa tabeller fördelade på ålder och kön går inte alltid de skattade antalen jämnt upp med totalsumman. Detta beror på att olika uppräkningsfaktorer använts för ålderskategori och kön med hänsyn till befolkningen i Sverige och befolkningen i IDB Sveriges upptagningsområde. Hänsyn har inte tagits till registreringsbortfall, vilket medför att redovi sade antalsskattningar liksom befolkningsrelaterade tal är att betrakta som miniminivåer. I slutet på rapporten redovisas skador i några speciella miljöer och aktiviteter som bostaden, barnomsorgen, sport och idrott, lekplatser, hushållsarbete mm. Rapporten avslutas med ett avsnitt om samhällskostnader för olyckor, vår uppfattning om säkerhet och trygghet samt en internationell jämförelse av olika skadehändelser.

11

12 12 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Skador i Sverige en översikt

13 Skador i Sverige en översikt 13 Personskador i Sverige en översikt Under omkom över människor i skaderelaterade händelser. Den största skadekategorin är olycksfall följt av självmord. Dödsfall 2010 orsakade av skador Män: (62 %) Kvinnor: (38 %) Totalt: Olycksfall Män: (59%) Självmord Män: 836 (73%) Våld Män: 62 (70%) Oklar avsikt Män: 197 (64%) Annan yttre orsak Män: 121 (52%) Kvinnor: (41%) Kvinnor: 302 (27%) Kvinnor: 26 (30%) Kvinnor: 111 (36% ) Kvinnor: 110 (48%) Totalt: Totalt: Totalt: 88 Totalt: 308 Totalt: 231 Figur 1. Antal och andel omkomna till följd av skador år 2010 efter skadekategori och kön. Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Under 2010 behövde nästan personer sluten sjukhusvård till följd av skador. Den största kategorin är även här olycksfall (71%) följt av annan yttre orsak eller komplikationer vid medicinsk vård (22 %). Den senare kategorin innehåller bland annat vårdskador. Slutenvårdade 2010 orsakade av skador Män: (48 %) Kvinnor: (52 %) Totalt: Olycksfall Män: (47%) Kvinnor: (53%) Totalt: Självdestruktiv handling Män: (38%) Kvinnor: (62%) Totalt: Våld Män: (78%) Kvinnor: 508 (22%) Totalt: Oklar avsikt Män: 723 (53%) Kvinnor: 629 (47%) Totalt: Annan yttre orsak Män: (49%) Kvinnor: (51%) Totalt: Figur 2. Antal och andel slutenvårdade till följd av skador år 2010 efter skadekategori och kön. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen. 1. Vid tryckningen av denna rapport är 2010 det senaste året som det finns publicerad statistik från Socialstyrelsen.

14 14 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Skador och sjukdomar Klassifikationen av sjukdomar och hälsoproblem är ett verktyg för beskrivning av dödsorsaker och sjukdomsförekomst i befolkningen. I Sverige liksom i större delen av världen används den av WHO lanserade The International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD). För närvarande används den 10:e versionen av ICD eller ICD10. Denna klassifikation består av 21 kapitel. Kapitelindelningen styrs av flera principer. Förutom olika kapitel för varje större organsystem (andningsorganen, cirkulationsorganen etc.) finns kapitel som främst bygger på etiologi eller uppkomstsätt (infektionssjukdomar, tumörer etc.). Ytterligare principer finns bakom de särskilda kapitlen för graviditet och förlossning samt för yttre orsaker till sjukdom och död (skador). Hur skador (kapitel 19) förhåller sig till andra orsaker (övriga kapitel) till död och inläggning på sjukhus visas i följande tabeller. Av tabellerna framgår att skador är ledande dödsorsak för både män och kvinnor i flera åldersgrupper och också ledande orsak till inläggning på sjukhus i vissa åldersgrupper. I tabellerna redovisas endast de fyra (I IV) vanligaste orsakerna (kapitlen) för respektive åldersgrupp och kön.

15 Skador i Sverige en översikt 15 Ledande dödsorsaker för män efter åldersgrupp Åldersgrupp I II III IV 00 Vissa perinatala tillstånd (42 %) Medfödda missbildningar mm (27 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (15 %) Infektionssjukdomar (4 %) Skador (22 %) Tumörer (19 %) Medfödda missbildningar mm (14 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (11 %) Tumörer (26 %) Skador (22 %) Sjukdomar i nervsystemet (20 %) Medfödda missbildningar mm (6 %) Skador (57 %) Tumörer (12 %) Sjukdomar i nervsystemet (10 %) Cirkulationsorganens sjukdomar(5 %) Skador (73 %) Tumörer (7 %) Sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (6 %) Cirkulationsorganens sjukdomar (5 %) Skador (51 %) Tumörer (16 %) Cirkulationsorganens sjukdomar (12 %) Sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (5 %) Tumörer (34 %) Cirkulationsorganens sjukdomar (29 %) Skador (13 %) Matsmältningsorganens sjukdomar (6 %) Tumörer (36 %) Cirkulationsorganens sjukdomar (36 %) Andningsorganens sjukdomar (6 %) Skador (4 %) 80+ Cirkulationsorganens sjukdomar (47 %) Tumörer (20 %) Andningsorganens sjukdomar (8 %) Psykiska sjukdomar (5 %) Tabell 1. Ledande dödsorsaker för män efter åldersgrupp. Medelvärden för Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

16 16 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Ledande dödsorsaker för kvinnor efter åldersgrupp Åldersgrupp I II III IV 00 Vissa perinatala tillstånd (38 %) Medfödda missbildningar mm (28 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (13 %) Infektionssjukdomar (6 %) Tumörer (21 %) Endokrina sjukdomar mm (13 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (13 %) Medfödda missbildningar mm (12 %) Skador (32 %) Tumörer (31 %) Sjukdomar i nervsystemet (11 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (8 %) Skador (51 %) Tumörer (17 %) Sjukdomar i nervsystemet (7 %) Medfödda missbildningar mm (5 %) Skador (56 %) Tumörer (11 %) Sjukdomar i nervsystemet (11 %) Sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (7 %) Tumörer (40 %) Skador (29 %) Cirkulationsorganens sjukdomar (9 %) Sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (5 %) Tumörer (54 %) Cirkulationsorganens sjukdomar (16 %) Skador (8 %) Matsmältningsorganens sjukdomar (5 %) Tumörer (41 %) Cirkulationsorganens sjukdomar (29 %) Andningsorganens sjukdomar (7 %) Sjukdomar i nervsystemet (5 %) 80 + Cirkulationsorganens sjukdomar (49 %) Tumörer (14 %) Psykiska sjukdomar (9 %) Andningsorganens sjukdomar (6 %) Tabell 2. Ledande dödsorsaker för kvinnor efter åldersgrupp. Medelvärden för Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

17 Skador i Sverige en översikt 17 Ledande orsaker till slutenvård efter åldersgrupp. Män, år 2010 Åldersgrupp I II III IV 00 Vissa perinatala tillstånd (35 %) Andningsorganens sjukdomar (18 %) Faktorer av betydelse för hälsotillståndet (13 %) Infektionssjukdomar (8 %) Andningsorganens sjukdomar (25 %) Skador (18 %) Andningsorganens sjukdomar (13 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (8 %) Skador (29 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (14 %) Matsmältningsorganens sjukdomar (9 %) Andningsorganens sjukdomar (8 %) Skador (28 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (11 %) Matsmältningsorganens sjukdomar (10 %) Psykiska sjukdomar (10 %) Skador (24 %) Psykiska sjukdomar (18 %) Matsmältningsorganens sjukdomar (12 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (11 %) Psykiska sjukdomar (16 %) Skador (16 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (12 %) Matsmältningsorganens sjukdomar (12 %) Cirkulationsorganens sjukdomar (17 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (12 %) Skador (10 %) Matsmältningsorganens sjukdomar (10 %) Cirkulationsorganens sjukdomar (23 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (11 %) Tumörer (10 %) Matsmältningsorganens sjukdomar (8 %) 80+ Cirkulationsorganens sjukdomar (12 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (12 %) Skador (10 %) Andningsorganens sjukdomar (10 %) Tabell 3. Ledande orsaker till slutenvård för män efter åldersgrupp år Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

18 18 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Ledande orsaker till slutenvård efter åldersgrupp. Kvinnor, år 2010 Åldersgrupp I II III IV 00 Vissa perinatala tillstånd (36 %) Faktorer av betydelse för hälsotillståndet (16 %) Andningsorganens sjukdomar (14 %) Infektionssjukdomar mm (9%) Andningsorganens sjukdomar (22 %) Skador (17 %) Infektionssjukdomar mm (15 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (12 %) Skador (24 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (15 %) Andningsorganens sjukdomar (9 %) Matsmältningsorganens sjukdomar (8 %) Skador (18 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (11 %) Psykiska sjukdomar (13 %) Andningsorganens sjukdomar (9 %) Graviditet, förlossning (42 %) Psykiska sjukdomar (10 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (9 %) Skador (8 %) Graviditet, förlossning (59 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (6 %) Matsmältningsorganens sjukdomar (5 %) Psykiska sjukdomar (5 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (13 %) Tumörer (12 %) Matsmältningsorganens sjukdomar (10 %) Sjukdomar i muskuloskeletala systemet (10 %) Cirkulationsorganens sjukdomar Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes Sjukdomar i muskuloskeletala systemet Tumörer (17 %) (12 %) (11 %) (10 %) 80+ Cirkulationsorganens sjukdomar (22 %) Skador (16 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (11 %) Andningsorganens sjukdomar (7 %) Tabell 4. Ledande orsaker till slutenvård för kvinnor efter åldersgrupp år Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

19 Skador i Sverige en översikt 19 Skadeutvecklingen i ett historiskt perspektiv (Observera att skalorna för figurerna nedan varierar för döda resp. slutenvårdade och för olika åldrar.) Av figuren nedan framgår att antalet skadedöda barn minskat under i stort sett hela den studerade perioden. Den noggranne kan se effekten av tsunamin i Sydostasien 2004 samt den s.k. diskoteksbranden i Göteborg Antalet dödade per invånare 35,0 30,0 25,0 Pojkar Flickor 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Figur 3. Antal döda pojkar och flickor (0-17 år) per invånare till följd av skadehändelser Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Även åldersgruppen år, i synnerhet männen, har haft en i huvudsak positiv utveckling under den studerade perioden. Antalet dödade per invånare 120,0 100,0 Män Kvinnor 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Figur 4. Antal döda män och kvinnor (18-64 år) per invånare till följd av skadehändelser Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

20 20 Personskador i Sverige 2012 års utgåva För åldersgruppen 65 + är däremot utvecklingen inte lika positiv. Sedan mitten av 1990 går utvecklingen åt fel håll. Om vi dessutom erinrar oss att vi samtidigt haft en befolkningsökning i landet så blir ökningen i absoluta tal än högre. Antalet dödade per invånare 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 Män Kvinnor 0, Figur 5. Antal döda män och kvinnor (65 + år) per invånare till följd av skadehändelser Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Antalet barn (0 17 år) som behövt vårdas i slutenvård har också minskat under perioden, 1987 till Antal vårdade i slutenvård per invånare Pojkar Flickor Figur 6. Antal slutenvårdade pojkar och flickor (0-17 år) per invånare till följd av skadehändelser Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen. Av nästa figur framgår att antalet män per invånare som behövt slutenvård minskat under perioden, medan antalet kvinnor per invånare i stort sett är lika många i slutet på perioden som i början.

21 Skador i Sverige en översikt 21 Antal vårdade i slutenvård per invånare Män Kvinnor Figur 7. Antal slutenvårdade män och kvinnor (18-64 år) per invånare till följd av skadehändelser Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen. För den äldsta åldersgruppen ökar däremot antalet människor per invånare som behöver slutenvård till följd av skadehändelser. Antal vårdade i slutenvård per invånare Män Kvinnor Figur 8. Antal slutenvårdade män och kvinnor (65+ år) per invånare till följd av skadehändelser Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

22 22 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Allmänt om skador i trafiken

23 Allmänt om skador i trafiken 23 Allmänt om skador i trafiken Den helt dominerande delen av trafikskadorna uppstår i vägtrafiken. Antalet dödsfall och svårt skadade till följd av olyckshändelser inom vägtrafiken har sedan tidpunkten för omläggningen till högertrafik minskat trots att antalet fordon på vägarna mångdubblats. I mitten på 1960-talet dog årligen cirka människor i väg trafiken för att nu ligga kring 300 per år. Skattat antal skadade efter ålder och kön Ålder Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt ,1 3,8 4, ,5 5,9 6, ,1 12,8 13, ,2 18,1 18, ,7 28,1 28, ,2 20,8 20, ,2 8,7 7, ,1 1,7 1, Totalt ,0 100,0 100, Tabell 5. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per invånare av skadade i trafiken efter ålder och kön. Medelvärden för Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

24 24 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Skattat antal skadade efter skadeplats och kön Skadeplats Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Trottoar, gågata, gångbana mm Nationell antalsskattning per invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt ,5 3,3 2, Cykelbana ,0 13,0 11, Motorväg < ,1 0,2 0, Allmän väg utanför tättbebyggt område Allmän väg/gata inom tättbebyggt område Ospecificerad väg, inkl. privat/enskild väg Bussterminal/hållplats, vänthall, järnvägsområde mm Kaj, spårområde och körväg inom hamnområde Annat specificerat transportområde Ospecificerat transportområde ,7 36,8 38, ,3 35,7 34, ,2 5,9 6, ,4 0,6 0, <100 <100 <100 0,0 0,1 0, ,2 1,9 2, ,6 2,7 3, Totalt ,0 100,0 100, Tabell 6. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per invånare av skadade i trafiken efter skadeplats och kön. Medelvärden för Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen. Skattat antal skadade efter kön och den skadades transportsätt Transportsätt Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Fotgängare ,2 7,3 5, Person på cykel ,5 31,2 30, Person på moped ,6 5,6 7, Person på motorcykel ,2 1,3 4, Person i personbil ,6 50,8 48, Person i lastbil/buss ,8 1,4 2, Person i/på annat specificerat fordon Person i/på ospecificerat fordon ,4 1,9 1, ,6 0,5 0, Totalt ,0 100,0 100, Tabell 7. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per invånare av skadade i trafiken efter kön och transportsätt. Medelvärden för Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

25 Allmänt om skador i trafiken 25 Andel skadade efter den skadades transportsätt samt efter motpart och kön Män Fotgängare Person på cykel Person på moped Person på motorcykel Person i personbil Person i lastbil/buss Person i/på annat specificerat fordon Person i/på ospecificerat fordon Ingen motpart 44,7 81,1 65,7 73,9 38,3 51,5 63,0 2,3 56,7 Fotgängare 0,0 0,5 0,5 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,3 Person på cykel 6,9 7,4 0,6 0,2 0,1 0,5 0,0 0,0 2,7 Person på moped 4,3 0,5 6,8 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 1,0 Person på motorcykel 0,3 0,1 0,5 2,5 0,3 0,0 0,0 0,0 0,4 Person i personbil 39,8 8,4 22,1 19,1 45,3 20,1 16,0 0,0 28,8 Person i lastbil/buss 1,6 0,4 1,0 0,7 5,5 16,7 8,0 0,0 3,4 Annan specificerad motpart 2,0 1,5 2,8 3,2 10,0 9,3 13,0 0,0 6,0 Ospecificerad motpart 0,3 0,0 0,0 0,0 0,2 2,0 0,0 97,7 0,8 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Tabell 8. Andel skadade män efter transportsätt och motpart. Medelvärden för Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen. Totalt Kvinnor Fotgängare Person på cykel Person på moped Person på Motorcykel Person i personbil Person i lastbil/buss Person i/på annat specificerat fordon Person i/på ospecificerat fordon Ingen motpart 62,7 77,1 71,4 75,0 32,2 40,5 92,9 3,7 52,4 Fotgängare 0,0 0,9 0,6 0,0 0,1 1,2 0,9 0,0 0,4 Person på cykel 7,1 10,6 1,5 0,0 0,0 0,0 0,9 0,0 3,9 Person på moped 2,3 0,5 4,5 0,0 0,1 1,2 0,0 0,0 0,7 Person på motorcykel 0,5 0,1 0,0 6,3 0,3 0,0 0,0 0,0 0,3 Person i personbil 23,1 9,0 20,8 13,8 54,0 22,6 2,7 0,0 33,6 Person i lastbil/buss 1,4 0,2 0,3 1,3 5,2 20,2 0,9 0,0 3,2 Annan specificerad motpart 2,7 1,5 0,9 3,8 7,9 14,3 1,8 0,0 5,0 Ospecificerad motpart 0,2 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 96,3 0,6 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Tabell 9. Andel skadade kvinnor efter transportsätt och motpart. Medelvärden för Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen. Totalt

26 26 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Andel skadade efter den skadades transportsätt samt efter ålder och kön Män Totalt Fotgängare 5,2 5,5 3,1 3,8 2,9 3,9 8,8 15,8 4,2 Person på cykel 48,9 73,2 33,9 14,2 24,2 32,9 35,2 41,2 30,5 Person på moped 0,4 1,1 40,2 3,2 3,9 4,2 2,9 0,6 8,6 Person på motorcykel 0,0 0,9 2,6 4,5 8,1 11,5 5,3 0,0 6,2 Person i personbil 42,6 16,5 15,5 70,2 54,1 42,0 46,3 40,0 45,6 Person i lastbil/buss 0,4 0,5 0,7 3,1 4,7 3,7 0,8 1,8 2,8 Person i/på annat specificerat fordon Person i/på ospecificerat fordon 1,1 0,9 3,2 0,9 1,3 1,2 0,6 0,0 1,4 1,5 1,4 0,8 0,1 0,8 0,5 0,0 0,6 0,6 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Tabell 10. Andel skadade män efter transportsätt och ålder. Medelvärden för Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen. Kvinnor Totalt Fotgängare 2,4 4,1 4,3 2,9 3,4 10,2 22,5 36,2 7,3 Person på cykel 46,2 68,3 27,4 21,9 26,0 33,2 37,9 31,0 31,2 Person på moped 0,0 0,6 33,4 2,4 1,8 0,8 0,2 0,0 5,6 Person på motorcykel 0,5 0,6 1,1 0,6 1,7 2,6 0,4 0,0 1,3 Person i personbil 48,6 22,2 26,5 69,1 63,6 50,4 35,9 29,3 50,8 Person i lastbil/buss 0,9 0,3 1,3 1,6 1,3 1,6 1,6 3,4 1,4 Person i/på annat specificerat fordon Person i/på ospecificerat fordon 1,4 2,7 4,9 1,1 1,9 0,9 1,1 0,0 1,9 0,0 1,2 1,0 0,4 0,2 0,3 0,5 0,0 0,5 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Tabell 11. Andel skadade kvinnor efter transportsätt och ålder. Medelvärden för Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

27 Allmänt om skador i trafiken 27 Andel skadade efter den skadedes transportsätt samt efter skademånad och kön Män Fotgängare Person på cykel Person på moped Person på motorcykel Person i personbil Person i lastbil/buss Person i/ på annat specificerat fordon Person i/ på ospecificerat fordon Januari 9,2 2,6 1,3 0,2 9,2 16,7 9,0 2,3 Februari 6,3 3,0 2,3 1,4 9,1 13,2 6,0 4,5 Mars 12,5 4,1 3,9 1,8 8,4 5,4 6,0 6,8 April 4,9 8,2 7,8 9,9 5,5 4,9 5,0 15,9 Maj 8,9 14,0 12,7 15,3 7,7 6,4 15,0 13,6 Juni 5,9 14,7 14,1 16,4 8,2 4,9 10,0 13,6 Juli 5,6 12,1 16,2 16,4 9,0 6,4 10,0 11,4 Augusti 4,9 12,7 12,2 17,6 8,4 9,8 8,0 13,6 September 9,5 12,0 14,6 14,0 7,6 5,4 2,0 4,5 Oktober 8,9 8,2 9,3 4,5 9,0 8,3 6,0 13,6 November 14,1 4,8 3,6 1,4 8,4 8,8 10,0 0,0 December 9,2 3,6 2,1 1,1 9,6 9,8 13,0 0,0 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Tabell 12. Andel skadade män efter transportsätt och skademånad. Medelvärden för Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen. Kvinnor Fotgängare Person på cykel Person på moped Person på Motorcykel Person i personbil Person i lastbil/ buss Person i/ på annat specificerat fordon Person i/ på ospecificerat fordon Januari 10,5 3,7 0,3 3,8 10,0 19,0 0,9 3,7 Februari 11,2 2,9 0,9 0,0 9,5 20,2 8,9 3,7 Mars 14,0 4,2 2,4 2,5 8,3 8,3 14,3 0,0 April 7,8 7,5 7,2 12,5 5,6 3,6 14,3 11,1 Maj 5,3 13,8 13,0 15,0 5,9 2,4 8,9 7,4 Juni 3,7 14,5 16,0 12,5 8,3 13,1 5,4 14,8 Juli 5,5 12,2 18,1 26,3 8,0 2,4 9,8 11,1 Augusti 4,8 12,0 18,4 11,3 7,4 7,1 10,7 3,7 September 7,8 11,3 14,8 11,3 6,7 6,0 6,3 25,9 Oktober 6,4 8,1 6,0 3,8 9,1 6,0 4,5 3,7 November 14,2 6,0 2,4 0,0 8,7 4,8 10,7 14,8 December 8,9 3,6 0,6 1,3 12,5 7,1 5,4 0,0 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Tabell 13. Andel skadade kvinnor efter transportsätt och skademånad. Medelvärden för Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

28 28 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Allmänt om skador i arbetet

29 Allmänt om skador i arbetet 29 Allmänt om skador i arbetet Risken att omkomma till följd av olyckor inom arbetslivet har minskat stadigt sedan 1940-talet, men minskningen har planat ut. I mitten av 1950-talet omkom ca 400 arbetstagare per år till följd av olyckor, och idag omkommer ca 50 2 arbetstagare per år. Byggverksamheten är en verksamhet med många dödsfall. Men de största riskerna (sett till antalet verksamma personer) finns inom jord- och skogsbruket och fiskenäringen. Skattat antal skadade efter ålder och kön Ålder Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt ,7 1,6 0, ,0 17,2 17, ,7 40,6 46, ,1 39,1 33, ,5 1,6 2, <100 <100 <100 0,0 0,0 0, Totalt ,0 100,0 100, Tabell 14. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per invånare av skadade i arbetet efter ålder och kön. Medelvärden för Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen. 2. Enligt informationssystemet om arbetsskador (ISA) som administreras av Arbetsmiljöverket och innehåller information om arbetsolyckor som anmälts till Försäkringskassan.

30 30 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Skattat antal skadade efter kön och skadeplats Skadeplats Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Transportområde ,6 12,4 9, Väg utanför tättbebyggt område Väg/gata inom tättbebyggt område ,6 2,1 2, ,9 3,5 2, Annat transportområde ,1 6,8 4, Bostad/bostadsområde ,9 6,8 6, Produktions-, verkstadsområde Lantbruksområde, odlad mark, handelsträdgård, fiskodling Fabrik, verkstad, skeppsvarv, exkl. oljeplattform Byggnad/anläggning/väg under uppförande/rivning Annat produktions-, verkstadsområde Butiks-, handels-, serviceområde Handelsområde - butik, torgstånd, grossist, auktionshall Annat butiks-, handels-, serviceområde Skola, offentliga lokaler, institution ,6 27,2 53, ,1 6,6 6, ,2 12,6 30, < ,5 0,3 7, ,9 7,7 9, ,4 11,5 5, ,6 8,1 3, ,8 3,4 1, ,3 21,9 8, Förskola, skola, universitet ,7 8,7 3, Sjukhus, vårdcentral, tandvårdsklinik, sjukhem, särskilt boende mm Annat skola. offentliga lokaler, institutionsområde Idrotts- och sportanläggningar ,0 10,5 3, ,7 2,8 1, ,3 4,8 3, Nöjes-, kultur-, parkområde ,6 7,7 3, Restaurang, pub, bar, nattklubb Annat nöjes-, kultur-, parkområde ,8 6,2 2, ,8 1,5 1, Fri natur ,9 1,9 2, Hav, sjö, älv 100 < ,3 0,3 0, Annat och ospecificerat ,2 5,6 7, Totalt ,0 100,0 100, Tabell 15. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per invånare av skadade i arbetet efter plats och kön. Medelvärden för Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

31 Allmänt om skador i arbetet 31 Skattat antal skadade efter kön och skademekanism Skademekanism Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Fall ,3 33,9 21, Fall i samma plan ,2 22,0 11, Fall från en högre nivå till en lägre ,3 4,4 6, Annat fall ,8 7,5 3, Kontakt med föremål, person eller djur Kontakt med föremål i rörelse Kontakt med föremål i vila Kontakt med person eller djur Klämning, skärning eller stick Klämning/krossning mellan stumma ytor och/eller föremål Skärning/klippning mellan skarpa ytor och/eller föremål Hugg/skärning/ sågning mot skarp yta/ kant ,3 23,5 24, ,9 10,9 14, ,9 6,3 6, ,5 6,2 3, ,2 24,7 29, ,0 9,9 10, ,9 1,9 2, ,5 6,9 11, Stickskada ,7 2,7 3, Annan klämning, skärning, stick Främmande föremål i naturlig kroppsöppning Främmande föremål i ögat Främmande föremål i annan naturlig kroppsöppning ,1 3,3 2, ,3 1,5 10, ,9 1,2 10, < ,5 0,3 0, Kvävning <100 <100 <100 0,0 0,1 0, Kemisk påverkan ,4 1,3 1, Termisk påverkan ,1 2,3 1, Elektricitet, strålning och effekter av annan energipåverkan ,6 1,0 1, Akut överansträngning ,1 11,2 8, Annan skademekanism ,5 0,4 0, Totalt ,0 100,0 100, Tabell 16. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per invånare av skadade i arbetet efter skademekanism och kön. Medelvärden för Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

32 32 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Skattat antal skadade efter kön och orsakande produkt Produkt som orsakat skadan Råvaror, material, konstruktionselement Partiklar, skärvor, flisor, spån Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt ,7 6,3 24, ,0 2,3 12, Konstruktionsmaterial ,7 3,7 10, Andra råvaror, material, konstruktionselement Fast utrustning och underlag utomhus Fast utrustning i gatu-, park-, lek-, badplatsmiljö mm Bearbetat underlag utomhus Naturligt underlag utomhus 500 < ,1 0,3 0, ,5 17,0 12, ,9 0,9 0, ,5 13,3 8, ,0 2,8 3, Del av byggnad ,9 22,5 12, Golv, underlag inomhus ,4 13,7 7, Annan del av byggnad ,5 8,8 5, Maskiner och verktyg ,3 7,9 16, Fast monterad/stående maskin Maskinellt/elektriskt handverktyg ,3 2,5 3, < ,9 0,2 2, Manuellt handverktyg ,2 2,2 6, Andra maskiner och verktyg ,9 3,0 3, Fordon ,9 5,3 7, Lantbruksfordon, traktor, truck ,5 0,5 1, Fyrhjuligt motorfordon ,6 4,1 5, Annat fordon ,8 0,7 0, Annan produkt som orsakat skadan ,8 41,1 26, Totalt ,0 100,0 100, Tabell 17. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per invånare av skadade i arbetet efter orsakande produkt och kön. Medelvärden för Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

33 Allmänt om skador i arbetet 33 Skattat antal skadade efter kön och utlösande produkt Produkt som utlöst skadehändelsen Råvaror, material, konstruktionselement Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt ,5 4,2 11, Konstruktionsmaterial ,3 2,8 8, Andra råvaror, material, konstruktionselement Fast utrustning och underlag utomhus ,2 1,4 2, ,5 9,2 5, Del av byggnad ,1 8,6 6, VVS-utrustning, elektriska installationer, industriell anläggning ,9 2,6 3, Maskiner och verktyg ,6 6,5 21, Fast monterad/stående maskin ,0 1,6 4, Lyft-, anläggnings-, transportmaskin ,0 2,6 2, Maskinellt/elektriskt handverktyg < ,9 0,4 7, Manuellt handverktyg ,7 0,7 3, Stege ,8 0,7 2, Andra maskiner och verktyg ,3 0,5 1, Fordon ,4 6,4 10, Lantbruksfordon, traktor, truck ,2 0,7 1, Fyrhjuligt motorfordon ,6 4,4 6, Annat fordon ,5 1,3 1, Behållare, förpackningar, emballage ,9 4,8 3, Människor och djur ,5 12,4 6, Människa (annan än den egna personen) ,1 5,9 2, Husdjur, tamdjur ,7 5,4 2, Annat djur ,7 1,1 0, Naturelement, växter, träd ,3 8,2 4, Snö, is ,7 3,9 2, Vatten ,4 3,0 1, Andra naturelement, växter, träd Annan produkt som orsakat skadehändelsen Ingen produkt som orsakat skadehändelsen ,2 1,2 1, ,2 28,8 19, ,9 8,5 7, Totalt ,0 100,0 100, Tabell 18. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per invånare av skadade i arbetet efter utlösande produkt och kön. Medelvärden för Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

34 34 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Allmänt om skador i hem, skola och fritid

35 Allmänt om skador i hem, skola och fritid 35 Allmänt om skador i hem, skola och fritid Av alla människor som skadas så allvarligt att de behöver uppsöka ett akutsjukhus så gör drygt 80 procent detta i hem, skola och fritidsmiljöer. Nio procent skadas i arbetet och tio i trafiken. Skattat antal skadade efter ålder och kön Ålder Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt ,9 11,8 12, ,2 10,4 10, ,6 9,8 11, ,3 8,9 11, ,1 15,2 18, ,1 15,9 15, ,3 12,8 10, ,6 15,1 10, Totalt Tabell 19. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per invånare av skadade i hem-, skola- och fritidsmiljöer efter ålder och kön. Medelvärden för Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen. Skattat antal skadade efter kön och skadeplats Skadeplats Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Transportområde ,1 7,4 6, Bostad/bostads-område ,9 48,2 44, Produktions-, verkstadsområde Butiks-, handels-, serviceområde Skola, offentliga lokaler, institution Idrotts- och sportanläggningar Nöjes-, kultur-, parkområden ,0 1,8 1, ,9 1,5 1, ,4 10,6 9, ,5 14,5 19, ,5 3,1 2, Fri natur ,1 4,2 4, Hav, sjö, älv ,2 0,7 1, Annat och ospecificerat ,3 8,1 9, Totalt ,0 100,0 100, Tabell 20. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per invånare av skadade i hem-, skola- och fritidsmiljöer efter skadeplats. Medelvärden för Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

36 36 Personskador i Sverige 2012 års utgåva2 Skattat antal skadade i bostadsmiljö efter kön och skadeplats Skadeplats Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Bostad-kök ,0 12,1 10, Bostad-bostadsrum, sovrum, hall, matrum Bostad-badrum inkl. WC, dusch, bastu, tvättstuga Bostad-trappa (inomhus) inkl. avsats Bostad-andra rum t.ex. källare, vind, hiss korridor Bostad utomhus, inkl. balkong, trappa, tak, altan Lekplats i bostadsområde Bostad-trädgård inkl. uthus/redskapsbod, swimmingpool Bostad-privat infart, parkering, garage, gårdsplan mm Annat och ospecificerat bostadsområde ,0 42,5 38, ,8 6,0 4, ,9 6,8 5, ,9 1,0 1, ,3 6,5 7, ,4 1,0 1, ,7 11,0 13, ,4 10,0 13, ,6 3,0 3, Totalt ,0 100,0 100, Tabell 21. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per invånare av skadade i bostadsmiljö efter kön och skadeplats. Medelvärden Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

37 Allmänt om skador i hem, skola och fritid 37 Skattat antal skadade på sport-/idrottsanläggningar efter kön och skadeplats Skadeplats Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Sporthall, gymnastiksal ,7 35,3 32, Idrottsanläggning utomhus Simhall, badanläggning med rutschbana och liknande ,3 22,0 25, ,9 2,8 2, Ridhus/ridskola ,3 13,6 4, Tävlingsbana för motorfordon, djur, cyklar mm ,9 2,0 5, Ishall, skridskobana ,1 4,0 11, Alpin skidanläggning, inkl. skidlift Anlagt motionsspår, skidspår Annan specificerad idrotts-/ sportanläggning Ospecificerad idrotts-/ sportanläggning ,1 15,5 13, ,5 3,1 2, ,3 0,8 1, ,9 0,8 0, Totalt ,0 100,0 100, Tabell 22. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per invånare av skadade på sport- och idrottsanläggningar efter kön och skadeplats. Medelvärden för Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

38 38 Personskador i Sverige 2012 års utgåva2 Skattat antal skadade i skola, offentliga lokaler, institution efter kön och skadeplats Skadeplats Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per invånare Daghem/fritidshem-/ ungdomsgård exkl. lekplats och dagmamma Skola, universitet, högskola exkl. idrottsanläggning Skolgård, inkl. lekplats på skolgård Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt ,8 7,4 10, ,9 11,6 14, ,5 17,8 23, Lekplats på institution ,3 4,7 6, Off lokal: post/ försäkringskassa/kyrka/ polis/museum m.fl. Sjukhus, vårdcentral, folktandvård, poliklinik Sjukhem, ålderdomshem, servicehus, inst. för handikappade Militär institution, exkl. övningsfält Annat spec. off område, t.ex. fängelse, flyktingförläggning Ospecificerat skola, offentlig lokal, institution ,3 5,0 4, ,9 4,3 3, ,0 48,1 36, ,8 0,0 0, ,5 0,8 1, ,0 0,4 0, Totalt ,0 100,0 100, Tabell 23. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per invånare av skadade i skola, offentliga lokaler och institution efter kön och skadeplats. Medelvärden för Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

39 Allmänt om skador i hem, skola och fritid 39 Skattat antal skadade i hem-, skol- och fritidsmiljöer efter kön och skademekanism Skademekanism Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Fall ,7 59,9 51, Kontakt med föremål, person eller djur Klämning/skärning-/ stick Främmande föremål i naturlig kroppsöppning ,6 15,1 19, ,6 11,5 13, ,4 1,5 2, Kvävning ,2 0,2 0, Kemisk påverkan ,8 1,6 1, Termisk påverkan ,2 1,0 1, Elektricitet, strålning, och effekter av annan energipåverkan ,5 0,2 0, Akut överansträngning ,8 8,1 8, Annat och ospecificerat ,1 0,9 1, Totalt ,0 100,0 100, Tabell 24. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per invånare av skadade i hem-, skol- och fritidsmiljöer efter kön och skademekanism. Medelvärden för Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen. Skattat antal skadade i hem-, skol- och fritidsmiljöer efter kön och typ av fallolycka Typ av fallolycka Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per invånare Fall i samma plan till följd av halkning Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt ,1 15,2 13, Annat fall i samma plan ,7 38,8 36, Fall på eller från trappa ,3 8,3 7, Fall/hopp från låg höjd (<1 meter) Fall/hopp från hög höjd (>1 meter) ,6 11,3 12, ,3 6,8 7, Annat specificerat fall ,5 10,4 12, Ospecificerat fall ,5 9,2 8, Totalt ,0 100,0 100, Tabell 25. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per invånare av skadade i hem-, skol- och fritidsmiljöer efter kön och typ av fallolycka. Medelvärden för Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

40 40 Personskador i Sverige 2012 års utgåva2 Skattat antal skadade i hem-, skol- och fritidsmiljöer efter kön och kontakt med föremål, person eller djur Kontakt med föremål, person eller djur Kontakt med föremål i rörelse Kontakt med föremål i vila Kontakt med person, t.ex. spark/drag/knuff (ej bett/stick) Kontakt med djur, t.ex. tramp/spark (ej bett/ stick) Annat specificerat slag/ stöt Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt ,2 28,5 29, ,1 28,7 29, ,4 30,4 33, ,5 10,3 4, ,8 1,6 1, Ospecificerat slag/stöt ,0 0,5 0, Totalt ,0 100,0 100, Tabell 26. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per invånare av skadade i hem-, skol- och fritidsmiljöer efter kön och kontakt med föremål, person eller djur. Medelvärden för Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen. Skattat antal skadade i hem-, skol- och fritidsmiljöer efter kön och aktivitet Aktivitet Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Hushållsarbete ,7 5,5 4, Gör-det-självarbete ,4 1,1 4, Utbildning ,9 1,4 1, Lek och fritidsaktivitet Sport, idrott, träning, motion ,6 32,7 32, ,0 15,5 20, Vitalaktivitet ,8 6,3 5, Skördande av naturresurser Förflyttning genom gång, promenad Förflyttning genom transport med fordon Annan specificerad aktivitet Ospecificerad aktivitet ,9 0,4 0, ,8 27,7 20, ,7 1,4 2, ,3 2,7 2, ,9 5,4 5, Totalt ,0 100,0 100, Tabell 27. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per invånare av skadade i hem-, skola- och fritidsmiljöer efter kön och aktivitet. Medelvärden för Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen