A C T I O. Personskador. Kaj Sundström. Rapport 1/09 Folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland

Transkript

1 A C T I O [ Lat. handling ] Personskador som uppkommit i samband med skadehändelser, Värmland 2007 Kaj Sundström Rapport 1/09 Folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland

2 PERSONSKADOR som uppkommit i samband med skadehändelser, Värmland 2007 Kaj Sundström Karlstad 2008

3 Rapporten kan beställas från Folkhälsa och samhällsmedicin Utvecklingsstaben Landstingshuset Karlstad Tryck Tryckeri AB Knappen, Karlstad 2009 ISSN

4 Innehåll Förord Inledning skaderegistrering... 8 Skadehändelser som leder till personskador - ett folkhälsoproblem... 8 Skaderegistrering på nationell nivå... 8 Registrering av personskador på lokal nivå... 9 Skadeförebyggande arbete, styrdokument Skaderegistrering i Landstinget i Värmland STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) EHLASS (European Home and Leisure Accident Surveillance System) IDB (Injury Data Base) Mål Länets akutmottagningar, Folkhälsa och samhällsmedicin IDB-rapport Värmland Personskador registrerade i Värmland Ålder- och könsfördelning Situation Skadornas fördelning över året Registrerande akutmottagning Specificerad vårdenhet Skadekommun Hemkommun Nationalitet Antal inlagda, antal vårddygn Initial vårdkostnad Kontaktorsak Skadeplats Skadad kroppsdel Skadetyp Vanligaste diagnos Skademekanism Utlösande och orsakande produkt Idrotts- och motionsskador Fördelning ålder och kön Fördelat på kommun Vanligaste idrottsaktivitet Vanligaste skadeplats Vanligaste skadetyp, allvarlighetsgrad Vanligaste diagnos vid idrott/motion Utlösande och orsakande produkt Personskador i Värmland uppdelad på ålder och kommun Barn 0-5 år

5 Barn och ungdomar 6-15 år Ungdomar och unga vuxna år Vuxna år Äldre Äldre äldre +80 år Bilagor Skadeblankett Folkmängd Värmland Ordförklaringar Kollumfraktur, (Collum): vanligen avses fraktur på lårbenshalsen Humerus: ben i överarm Kontusion: mjukdelsskada/vävnadsskada, i underhudsfett och/eller muskulatur, på grund av någon form av slag, stöt, våld. Kornea: hornhinna (öga) Radius: ben i underarm

6 Förord Såväl i det svenska samhället som internationellt utgör skadehändelser som leder till personskador ett stort folkhälsoproblem. Under det senaste decenniet har i Sverige cirka personer årligen omkommit på grund av olycksfall, självmord och våld. Dessa så kallade olycksfallsskador är den vanligaste dödsorsaken för personer upp till 44 år. Men skadehändelser inträffar inte slumpmässigt. Genom att registrera och kartlägga händelserna är de möjliga att analysera och därmed blir omständigheterna som leder till personskador kända och möjliga att förebygga. Sedan januari 2007 så registreras de personer som söker vård för en olycksfallskada på länets tre akutmottagningar i Arvika, Karlstad och Torsby. Uppgifterna samlas i en databas kallad Injury Data Base. Insamlandet av data sker i samarbete med Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen. Att delta i länets skadeförebyggande arbete är en mycket viktig del i Landstingets i Värmland målsättning att minska personskadorna och på så sätt förbättra folkhälsan i länet. En god registrering av personskador är en grundförutsättning för ett framgångsrikt skadeförebyggande arbete. Lokala detaljerade data ger kunskap om vilka grupper som drabbas av skador, om utlösande faktorer och vilka produkter som orsakat skadan, bakgrunden till skadehändelsen och händelsens förlopp. Detaljerade uppgifter som kan användas konkret i det lokala skadeförebyggande arbetet. Lokala data skapar också ett lokalt engagemang när skadepanoramat blir tydligt och när konkreta riskgrupper, riskfaktorer och riskfyllda platser kan pekas ut. En kontinuerlig skaderegistrering ger också en möjlighet till prioritering av förebyggande åtgärder och utvärdering av de förebyggande insatser som genomförs. Den samlade informationen om de värmländska olycksfallsskadorna ska användas i kommunernas och övriga lokala och regionala aktörers skadepreventiva arbete. Skaderegistreringens och det följande skadepreventiva arbetets mål är att minska personskador på grund av olyckshändelser i alla miljöer, för alla åldrar och i alla situationer i Värmland. Kaj Sundström Folkhälsostrateg Folkhälsa och Samhällsmedicin Utvecklingsstaben Landstinget i Värmland 7

7 Inledning skaderegistrering Skadehändelser som leder till personskador - ett folkhälsoproblem Såväl i det svenska samhället som internationellt utgör skadehändelser som leder till personskador ett stort folkhälsoproblem. Dessa så kallade olycksfallsskador och förgiftningar är i Sverige den vanligaste dödsorsaken för barn, ungdom och yngre vuxna mellan 1 44 år. Många av skadorna leder dessutom till livslånga handikapp. Olycksfallsskador leder också till stora kostnader både för individen och för samhället.skadehändelser inträffar inte slumpmässigt, genom registrering och kartläggning är de möjliga att analysera och därmed blir händelser som leder till personskador också möjliga att förebygga. Skador kan beskrivas antingen med en medicinsk diagnos eller efter vilken yttre orsak som ligger till grund för skadan (t.ex. ett fall, trafiken, drunkning, våld). Den yttre orsaken kan vara en oavsiktlig händelse (en s.k. olycksfallsskada) eller en avsiktlig handling (självtillfogade skador/förgiftningar, övergrepp i form av våld samt självmord eller självmordsförsök). Skaderegistrering på nationell nivå Vid Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen, förs idag två nationellt heltäckande register som bland annat innehåller data om skador och förgiftningar, dödsorsaksregistret (DOR) och patientregistret (PAR). I DOR finns uppgifter om samtliga omkomna svenska medborgare. PAR innehåller uppgifter om samtliga vårdtillfällen inom sluten sjukhusvård samt uppgifter om samtliga vårdtillfällen i sådan öppenvård som inte är primärvård (ex specialistmottagning på sjukhus). Dessa två register ger framförallt en kvantitativ bild av antalet skador i Sverige fördelat på grova orsaksmönster. För att få mer detaljerade skadedata driver Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen, en skaderegistrering som har sin grund i ett EUinitiativ från början av 1990-talet, då kallat EHLASS (European Home and Leisure Accident Surveillance System). Registreringen inriktades på hem- och fritidsskador med syfte att ge underlag för ett effektivare konsumentsäkerhetsarbete både på nationell och på internationell nivå. 8

8 Initiativet ska dels ses mot bakgrund av att olycksfallsskador är ett av Europas stora folkhälsoproblem, dels mot bakgrund av ett allt friare flöde av produkter och tjänster inom gemenskapen, där producenterna själva svarar för säkerheten. Det svenska EHLASS-projektet startade 1995 med datainsamling från fem sjukhus som alla hade en pågående skaderegistrering. Sjukhusen valdes bland annat med hänsyn till skademönster, patientsammansättning samt sjukhustyp stad/landsbygd. Sedan 1997 deltar Umeå Universitetssjukhus och Skaraborgs sjukhus (sjukhusen i Skövde, Lidköping, Falköping och Mariestad). Sedan starten har ambitionen varit att utvidga antalet deltagande sjukhus, för att på så sätt säkerställa ett ur alla aspekter nationellt representativt urval. Målet är att täcka drygt tio procent av Sveriges befolkning. Värmland ingår i registreringen sedan 1 januari 2007, länets befolkningsunderlag tillför drygt tre procent till skaderegistreringen som nu täcker mellan åtta och nio procent av Sveriges befolkning. I Sverige har EHLASS-projektet med tiden fått en bredare bas, vilket innebär en insamling av data om samtliga skador. Insamlade data ingår som en detaljerad del i Patientregistret. Avnämare på nationell nivå är bland annat Konsumentverket, Folkhälsoinstitutet, Statens Räddningsverk och Sveriges Kommuner och Landsting. Uppgifterna används också som underlag i olika statliga utredningar och exempelvis av statens provningsanstalt, olika idrottsförbund, industrin och av media. EU:s gemensamma skaderegister är också mottagare av data. Namnbyte I dag har EHLASS integrerats i EU:s skaderegister/ åtgärdsprogram för att förebygga personskador, systemet har också bytt namn till Injury Data Base (IDB). Registrering av personskador på lokal nivå En god registrering av de personskador som uppkommer i samband med olyckshändelser är en grundförutsättning för ett framgångsrikt skadeförebyggande arbete lokalt och regionalt. Jämfört med nationella data ger lokala data fler detaljer om vilka som drabbas av skador, om utlösande faktorer och vilka produkter som orsakat skadan, bakgrunden till skadehändelsen och händelsens förlopp. Detaljerade uppgifter som kan användas konkret i det lokala skadeförebyggande arbetet. Lokala data skapar också ett lokalt engagemang när skadepanoramat blir tydligt och när konkreta riskgrupper, riskfaktorer och riskfyllda platser kan pekas ut. En kontinuerlig skaderegistrering ger också en möjlighet till prioritering av förebyggande åtgärder och utvärdering av de förebyggande insatser som genomförts. Det skadeförebyggande arbetet blir framgångsrikt om det bedrivs tvärsektoriellt, -professionellt och om det sker i samverkan 9

9 med alla de aktörer som har ansvar för säkerheten inom samhällets olika sektorer och verksamheter. För Värmland med dess 16 kommuner utgör lokala data med god kvalitet en stor tillgång i både kommunernas och övriga lokala och regionala aktörers skadepreventiva arbete med att minska olycksfallsskadorna. En detaljerad skaderegistrering utgör också en förutsättning för arbetet med att utveckla en Säker och trygg kommun (WHO-modell), ett mål som flera av våra värmländska kommuner arbetar aktivt för att uppnå. Skadeförebyggande arbete, styrdokument Att delta i länets skadeförebyggande arbete är en mycket viktig del i Landstinget i Värmlands målsättning för att minska personskadorna och förbättra folkhälsan i länet. Landstingens ansvar för att förebygga personskador uttrycks i hälso- och sjukvårdslagen (1992:567; 1998:1660) 1 Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. 2 c Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Det skadepreventiva perspektivet finns också med i två av de 11 nationella Folkhälsomålen, mål 5 Sunda och säkra miljöer och produkter och mål 6 en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, mål som också ingår i landstingets folkhälsopolitiska program. Hälsodatalagen Uppgifterna från IDB ingår som en detaljerad del i Socialstyrelsens Patientregister. Landstingen har uppgiftsskyldighet till Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen enligt förordningen för patientregistret om landstingens uppgiftsskyldighet dvs. Hälsodatalagen. Enligt lagen får uppgifterna i ett personregister endast användas för framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård samt för forskning och epidemiologiska undersökningar. Endast avidentifierade uppgifter, där enskilda personer inte kan identifieras, får lämnas ut. Skaderegistrering i Landstinget i Värmland Registreringen av personskador sker i två olika system, STRADA och IDB, på länets tre akutmottagningar i Arvika, Karlstad och Torsby. Hälso- och sjukvårdens uppgift är att samla in skadedata, fakta som sen ska användas av de aktörer i samhället som äger skadeproblematiken inom respektive 10

10 område. Uppgifter från de båda skaderegistreringarna ska i första hand användas i de Värmländska kommunernas och andra lokala/regionala aktörers skadepreventiva arbete. För Landstinget i Värmland betyder det att vi tar ansvar för vår del i arbetet med att förebygga olycksfallsskador i länet. Registreringen ger dessutom en bra översikt över patientströmmar och vårdtyngd på akutmottagningarna. STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) Sedan januari 2002 pågår en registrering av de personskador som inträffar i trafikmiljön och som inkommer till de tre akutmottagningarna i länet. Registreringen utförs i Vägverkets system STRADA som är ett gemensamt trafikskaderegistreringsprogram för polisen och hälso- och sjukvården. Polisens och hälso- och sjukvårdens uppgifter kompletterar varandra. Polisen har goda data när det gäller motortrafikanter i åldrarna år. Sjukvården registrerar fler yngre och äldre oskyddade trafikanter än polisen, fram för allt i stadsbebyggelse. Insamlade uppgifter avidentifieras och samlas i en gemensam databas hos Vägverket. Varje kommun kan via Vägverkets/STRADA s webbaserade uttagsprogram ta ut detaljerade data för sin kommun. Trafikskadorna från och med år 2002 beskrivs på kommunnivå kortfattat i rapporten Personskador i trafiken Värmland ( och berörs inte vidare i denna rapport. EHLASS (European Home and Leisure Accident Surveillance System) Sedan januari 2007 registreras alla övriga personskador som inte sker i trafikmiljön i EHLASS på länets tre akutmottagningar. Registreringen sker i samarbete med Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid Socialstyrelsen och utgör en detaljerad del av Patientregistret. IDB, på Europeisk nivå har databasen bytt namn till Injury Data Base och benämns i Sverige från år 2008 för IDB Sverige. I de båda systemen har under år 2007 sammanlagt registrerats personskador (STRADA 1 926, EHLASS/IDB ). I denna rapport presenteras endast data från IDB-registreringen. Mål Skaderegistreringens och det följande skadepreventiva arbetets mål är att minska personskador på grund av olyckshändelser i alla miljöer, för alla åldrar och i alla situationer i Värmland. 11

11 Att alla typer av skadehändelser helt och hållet skulle upphöra är kanske en utopi. Barn och unga måste exempelvis kunna leka och utforska omvärlden, idrotta och delta i olika aktiviteter som stärker och utvecklar både kropp och själ, men detta ska kunna ske utan att någon ska riskera att omkomma eller skadas allvarligt. Att de i sådana sammanhang kanske drabbas av en lindrig skada som läker utan men är kanske inte så allvarligt utan det får ses som en del i en utveckling som vi vill att alla barn ska ha. Men det finns stora möjligheter att kraftigt reducera olycksfallsskadorna, exempelvis kan det nämnas att barn mellan 0-1 år nästan inte förekommer i dödsstatistiken i trafiken på grund av allt säkerhetsarbete som gjorts inom detta område i Sverige och att väldigt få barn drunknar i Sverige på grund av den obligatoriska simundervisningen i skolan, etc. Länets akutmottagningar, Folkhälsa och samhällsmedicin Enheten för Folkhälsa och samhällsmedicin vid Utvecklingsstaben, Landstinget i Värmland samordnar och sammanställer data från skaderegistreringen som praktiskt administreras av personal på länets tre akutmottagningar i Arvika, Karlstad och Torsby. Uppgifter som läggs in i systemet kommer från den skadeblankett (bilaga 1) som patienten ombeds fylla i och/eller från journal. 12

12 IDB-rapport Värmland 2007 Rapporten ger ett underlag till kommuner och andra aktörer som deltar i det skadeförebyggande arbetet. Den lokala skadestatistiken ska tillsammans med kännedom om lokala förhållanden och/eller särskild kunskap om lokala specifika aktiviteter, branscher med mera, ge information om skadedrabbade grupper, riskfyllda platser och aktiviteter och på så sätt ge underlag till vilka insatser som är nödvändiga för att minska personskadorna i lokalsamhället. I rapporten redogörs för de uppgifter som registrerats i databasen år Uppgifterna för de olika variablerna presenteras i absoluta tal, i tabellerna redovisas andelen av totala antalet registrerade skador i procent. Sista avsnittet i rapporten innehåller en beskrivning av skadepanoramat för olika åldergrupper samt uppgifter om antalet personskador i de Värmländska kommunerna. Någon grundligare analys av enskilda skadetyper, skadehändelser etcetera har inte gjorts detta första år eftersom storleken på underlaget skiftar mellan kommunerna. Landstinget i Värmland rapporterar data till Epidemiologiskt Centrum och Patientregistret. På förfrågan har vi lämnat specifika uppgifter bland annat till Konsumentverket och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Under 2008 har ett samarbete inletts mellan Landstinget i Värmland, länets kommuner och Kunskapscentrum för äldres säkerhet för att minska fallskador bland äldre. Här utgör data från skaderegistreringen en del i underlaget för att skaffa sig en bild av de olycksfallsskador som drabbar äldre. Landstinget har också etablerat ett samarbete med Värmlands Idrottsförbund för att diskutera de skador som inträffar i samband med idrott och motion (idrotts-skador, se avsnitt 4). Förfrågningar om skadedata för olika grupper, aktiviteter, kommuner, specifika platser med mera, kan göras till Folkhälsostrateg Kaj Sundström Folkhälsa & Samhällsmedicin Landstinget i Värmland Landstingshuset, Karlstad / kaj.sundstrom@liv.se 13

13 Personskador registrerade i Värmland 2007 Ålder- och könsfördelning EHLASS 2007 Värmland Antal skadade Kvinna Man 0 Figur 1 Ålders- och könsfördelning alla åldrar Ålder Totalt registrerades under år 2007, personskador, vilket utgör 5,8 procent av befolkningen. Männens andel utgör 56 procent. I åldersgruppen 0-65 år skadas män i högre utsträckning än kvinnor. Från 65 år och äldre skadas fler kvinnor än män. Diagrammet ovan som beskriver ålders- och könsfördelning visar en typisk normalkurva för denna typ av skaderegistrering. Att de flesta skador registreras i gruppen barn och unga beror på att många i de åldrarna är aktiva både på fritid, i skolan och inom idrott och andra aktiviteter vilket också betyder att de utsätts för mer risk mer än andra grupper. Möjligen tar barn och unga också större risker än äldre som med sin erfarenhet kan reducera risken att skadas. Att många äldre skadas beror bland annat på att människokroppen rent allmänt blir skörare och att äldre drabbas av sjukdomar som kan leda till olyckshändelser (yrsel, demenssjukdomar etc.). 14

14 Situation Majoriteten av skadorna inträffar under fritiden, vilket är logiskt då den arbetande delen av befolkningen har mer fritid än arbetstid och att både barn och äldre inte har någon arbetstid alls. Tabell 1 Situation Kvinna Man Totalt Andel % Fritid/privat tid ,5 Arbetstid ,3 Ospecificerad tid ,5 Skoltid/utbildningstid ,4 Barnomsorgstid ,8 Restid till/från arbete ,3 Annan specificerad tid ,2 Restid till/från utbildning ,1 Totalt Skadornas fördelning över året EHLASS 2007 Värmland Antal skadade Man Kvinna Månad Figur 2 Skadornas fördelning månadsvis Flest skador inträffar under sommar- semesterperioden, gäller både kvinnor och män. 15

15 Registrerande akutmottagning Flest skador, 55 procent, har registrerats på akutmottagningen vid centralsjukhuset i Karlstad. I Arvika och Torsby har 25 respektive 20 procent av personskadorna registrerats. De skador som remitterats vidare från Arvika och Torsby till centralsjukhuset i Karlstad får sin slutliga registrering på akutmottagningen i Karlstad. Tabell 2 Reg akutmottagning Kvinna Man Totalt Andel % Arvika Sjukhus Centralsjukhuset i Karlstad Torsby Sjukhus Totalt Specificerad vårdenhet Majoriteten av de registrerade skadorna kräver ortopedisk eller kirurgisk vård, 55 respektive 29 procent. Att specialiteter som barn, gynekologi, ögon och öron, näsa, hals har låga siffror beror bland annat på att vid centralsjukhuset i Karlstad (CSK) söker barn- och gynekologipatienter inte via akutmottagningen dagtid, måndag-fredag. Patienter som söker för skador på ögon- och öronkliniken kommer alltid via respektive mottagning och aldrig via stora akuten på CSK. För dessa specialiteter kom rutinen att registrera olycksfallsskador också sent igång i Karlstad, vilket har lett till färre registrerade patienter I Arvika och Torsby behandlas en del patienter med mindre allvarliga skador inom dessa specialiteter och blir då registrerade där inom respektive specialitet. 16

16 Tabell 3 Specifi cerad vårdenhet Kvinna Man Totalt Andel % Ortopedisk vård ,8 Kirurgisk vård ,2 Jourcentral ,6 Internmedicinsk vård ,4 Barn- och ungdomsmedicinsk vård ,0 Ögonsjukvård ,8 Allmän vård ,7 Öron-, näs- och halssjukvård ,3 Infektionssjukvård ,1 Obstetrisk och gynekologisk vård ,1 Allmänpsykiatrisk vård, vuxna 1 1 0,0 Totalt Skadekommun De patienter som sökt vård på grund av en olycksfallsskada på någon av länets tre akutmottagningar har skadats i 96 olika svenska kommuner. De värmländska kommunerna intar de första 16 platserna på listan med tillsammans registrerade skador (87,4 %). Av de registrerade personskadorna var skadekommun ospecificerad i fall. I denna grupp ingår att skadekommunen är helt okänd alternativt att bara skadelän har uppgetts eller att skadan inträffat utomlands. Av flera anledningar är det problematiskt att jämföra antalet skadade i denna registrering med antalet invånare på kommunnivå för att få en uppgift om hur stor andel av befolkningen som drabbas av olycksfallsskador i varje kommun. Dels för att de trafikskadade registreras i ett annat system (STRADA). Dels ingår inte de personer som sökt vård på vårdcentral i registreringen. Personer som bor i kommuner som gränsar till andra län kan söka vård utanför länet (gäller i första hand i de kommuner som ligger nära sjukhuset i Karlskoga) därmed får dessa kommuner färre registrerade skador. I Kristinehamn och Säffle finns närvårdssjukhus (där ingen registrering sker) som möjligen minskar besöken på länets tre stora akutmottagningarna. I vissa kommuner kommer många turister på besök vilket drar upp dessa kommuners siffror, detta gäller fram för allt norra Värmland under vintertid, men Värmland är även ett stort turistlän sommartid. I praktiken räknar man med att personer som inte är hemmahörande i Värmland men som skadas i länet kompenserar för de värmlänningar som skadas utanför länet och söker vård i ett annat landsting. 17

17 Vid beräkning på befolkningen för hela Värmland, som uppgick till personer (se bilaga 2), utgör de registrerade personskadorna 5,8 procent av befolkningen. Som jämförelse kan nämnas att i folkhälsoenkäten Värmlänningarnas liv och hälsa 2004 rapporterar cirka nio procent av åringarna att de besökt hälso- och sjukvården (alltså inte bara akutmottagningarna) på grund av en olycksfallsskada det senaste året. Tabell 4 Skadekommun Kvinna Man Totalt Andel % Karlstad ,0 Arvika ,7 Ospecificerad ,8 Torsby ,2 Sunne ,5 Eda ,2 Hagfors ,1 Hammarö ,7 Kil ,4 Årjäng ,1 Forshaga ,7 Grums ,6 Kristinehamn ,2 Säffle ,8 Filipstad ,7 Munkfors ,4 Storfors ,3 Hemkommun Totalt registrerades 207 svenska kommuner som hemkommun. Av de personer som registrerats är mantalsskrivna i Värmland (90,7 %). Tabellen visar antal registrerade invånare för de värmländska kommunerna plus Göteborg och Stockholm, som finns med på topp 18-listan. I gruppen ospecificerad ingår dels personer som är utländska medborgare eller där endast län har uppgetts som hemkommun samt okänd/skyddad adress. Av de 561 med ospecificerad hemkommun är 164 av okänd/ej angiven nationalitet. 18

18 Tabell 5 Hemkommun Kvinna Man Totalt Andel % Karlstad ,4 Arvika ,7 Torsby ,9 Sunne ,5 Hammarö ,6 Hagfors ,5 Eda ,4 Kil ,1 Ospecificerad ,5 Forshaga ,4 Årjäng ,1 Grums ,8 Kristinehamn ,6 Säffle ,9 Filipstad ,9 Munkfors ,5 Göteborg ,7 Stockholm ,5 Storfors ,4 Nationalitet Förutom svenskar, som utgör knappt 97 procent av de registrerade, så finns 23 olika nationaliteter med i registreringen. Det vanligaste utländska medborgarskapet är norskt, danskt, tyskt och holländskt (se tabell). Tabell 6 Nation Totalt Andel % Sverige ,8 Utlänning, nation ej angiven 164 1,0 Norge 121 0,8 Danmark 79 0,5 Tyskland 64 0,4 Holland 46 0,3 19

19 Antal inlagda, antal vårddygn EHLASS 2007 Värmland Antal vårddygn Man Kvinna Ålder Figur 3 Antal inlagda och antal vårddygn fördelat på ålder och kön Av de registrerade individerna har 18 procent, personer (varav 56 % kvinnor), varit inlagda för vård i sammanlagt vårddygn. Medelvårdtiden för olycksfallsskadorna uppgår till 5,2 dygn (medelvårdtid för olika ålderskategorier, se avsnitt 5). En tredjedel av de inlagda (903 personer) var inlagda för vård i två dygn, flest registrerade vårddygn för en person är 110 dygn. Även om de flesta skadorna finns i de yngre åldersgrupperna så är det de äldres skador som kräver flest vårddygn. Personer 65 år och äldre utgör 20,4 procent av befolkningen och ungefär lika många, 22 procent, har registrerats för en olycksfallsskada. Men gruppen står för 47 procent av de som blivit inlagda för vård och för 71 procent av vårddygnen, av dessa är 63 procent är kvinnor. Skadeförebyggande åtgärder för den äldre befolkningen kan vara mycket kostnadseffektiva om man lyckas minska skadorna och antalet vårddygn för denna grupp. 20

20 Initial vårdkostnad Den totala vårdkostnaden år 2007 för de personer som sökt vård på någon av länets tre akutmottagningar på grund av en olycksfallsskada kan beräknas* till drygt 286 miljoner kronor för hälso- och sjukvården i Värmland. Kostnaden för de som blivit inlagda för vård uppgår till knappt 243 miljoner ( vårddygn) och 43 miljoner för de öppenvårdsbesöken (varav hälften kräver ett återbesök). Kommunernas kostnader beräknas vara minst lika stora som hälso- och sjukvårdens. Kontaktorsak Den vanligaste kontaktorsaken är en personskada på grund av en oavsiktlig skadehändelse, 88 procent. Skador på grund av våld är andra kontaktorsak, knappt 4 procent. Skador som uppkommit i samband med suicidförsök utgör 2,9 procent. Observera att dessa skador i registreringen kodats på två olika sätt och i tabellerna angivits dels som avsiktlig självtillfogad förgiftning med droger, alkohol, narkotika och dels som självmordsförsök, inklusive parasuicid (exkl. förgiftning), det vill säga självmordsförsök genom annan metod än förgiftning. Skador som uppkommit i kombination med fordon som inte befinner sig i trafikmiljön utgör 2,5 procent. Tabell 7 Kontaktorsak Kvinna Man Totalt Andel % Olycksfall annat än transportolycka ,3 Överfall, slagsmål, misshandel ,9 Fordon med hjul, larvfötter eller ,5 medar Avsiktlig självtillfogad förgiftning med ,0 droger, alkohol, narkotika Djur (t ex ridning, utesluter fordon ,2 draget av djur) Självmordsförsök inkl. parasuicid (exkl ,9 förgiftning) Avsiktlig självtillfogad skada, annan specificerad ,4 * Kostnaden är beräknad på uppgifter ur Räddningsverkets rapport Samhällets kostnader för olyckor åren 2000 och 2001, NCO 2004:5. Uppgifterna är uppdaterade till 2004 års prisnivå (av NCO/SRV) och medianvärdet för en olycksfallsskada enligt KPP (Kostnad per patient) beräknas till kronor för två vårddygn. Genomsnittskostnad per läkarbesök för en olycksfallsskada i öppenvård (barnmedicin, internmedicin och allmän kirurgi) har beräknats till kronor. Kostnader för hjälpmedel och rehabilitering är inte inräknade. Hälften av skadorna beräknas kräva ett återbesök. 21

21 Skadeplats De flesta skadehändelser sker i hemmet och på fritiden, helt enkelt beroende av att de flesta människor vistas i hemmiljön större delen av sin fritid. Av de 10 första angivna skadeplatserna (tillsammans 60 %) ingår platser som kan hänföras till hemmiljön både inne och ute och platser där aktiviteter utövas under fritiden. I systemet finns möjlighet att ange exakt skadeadress vilket betyder att särskilt skadedrabbade platser går att hitta exempelvis enskilda skolor, idrottsanläggningar. Tabell 8 Skadeplats Kvinna Man Totalt Andel % Bostadsrum, sovrum inkl hall/förstuga, ,7 matrum Ospecificerat skadeområde ,1 Privat infart, parkering, garage, carport, promenadväg i bostadsområde, gårdsplan ,8 Trädgård inkl uthus/redskapsbod, ,5 swimmingpool Sporthall, gymnastiksal ,2 Idrottsanläggning utomhus ,6 Sjukhem, ålderdomshem, servicehus, ,4 instit. för handikappade Fabrik, verkstad, skeppsvarv, exkl ,4 oljeplattform Annat och ospecificerat bostadsområde ,2 Kök ,1 22

22 Skadad kroppsdel De tio vanligaste skadade kroppsdelarna utgör tillsammans 61 procent av de kroppsdelar som registrerats. Tabell 9 Skadad kroppsdel Kvinna Man Totalt Andel % Finger ,0 Handleden ,5 Fotled ,9 Hela kroppen drabbad ,9 Knä ,7 Höft ,5 Hand, exkl. fingrar ,6 Hjärna ,5 Skalle ,4 Öga, ögonlock ,0 Skadetyp Av de 21 olika skadetyper som finns noterade är en fraktur av något slag den vanligaste diagnosen, knappt 26 procent. De fem vanligaste skadetyperna som registrerats utgör tillsammans knappt 80 procent. I tabellen nedan visas de 12 vanligaste typerna av skador. Tabell 10 Skadetyp Kvinna Man Totalt Andel % Fraktur ,9 Kontusion, blåmärke ,8 Öppet sår (Sårskada) ,8 Distorsion (Stukning, vrickning) ,9 Förgiftning ,1 Annan specificerad skadetyp ,0 Hjärnskakning ,0 Luxation (Urledvridning) ,0 Ingen skada diagnosticerad ,4 Sen- och/eller muskelskada ,4 Skrubbsår ,0 Brännskada, skållning ,0 23

23 Vanligaste diagnos, enligt International Classification of Diseases Totalt har 605 olika diagnoser noterats i databasen, enligt International Classification of Diseases version 10. De 14 vanligaste utgör en tredjedel av alla skador. Tabell 11 Diagnos enligt ICD10 Kvinna Man Totalt Andel % Sårskada på finger utan skada på nagel ,7 Hjärnskakning ,0 Fraktur på nedre delen av radius, sluten ,9 Distorsion i fotled ,4 Undersökning och observation efter ,6 annat olycksfall Sårskada på andra specificerade delar av ,9 huvudet Kontusion på höft ,9 Kontusion på andra delar av handled ,9 och hand Sårskada i hårbotten ,9 Kontusion på knä ,8 Kontusion på skuldra och överarm ,7 Etanol ,6 Kontusion på finger utan skada på nagel ,5 Kollumfraktur, sluten ,4 Skademekanism Olika typer av fall är den vanligaste orsaken till att en olycksfallsskada uppkommer, 47 procent av alla skador. Som andra orsak anges Kontakt med person t ex: spark, drag (slitvåld), knuff, avsiktligt 8 procent. På tredje plats finns Hugg/skärning/sågning mot skarp yta/kant 6 procent. 24

24 Tabell 12 Skademekanism fall Kvinna Man Totalt Andel % Annat fall i samma plan (snubbling, snavning, knuff, yrsel, feltramp, överbalans) ,7 Annat specificerat fall ,0 Ospecificerat fall ,5 Fall i samma plan till följd av halkning ,1 Fall/hopp från låg höjd (1 meter och ,4 lägre) Fall/hopp från hög höjd (Mer än ,7 meter) Fall på eller från trappa ,7 Utlösande och orsakande produkt I databasen registreras vilken produkt som utlöst skadehändelsen och vilken produkt som orsakat själva skadan. Begreppet produkt kan beskriva en enskild namngiven produkt av ett visst märke/fabrikat men kan också exempelvis beskriva olika typer av föremål, redskap, konstruktioner, växter, transportmedel eller olika substanser (ex kemiska, läkemedel, alkohol, droger). Produkt kan också vara en människa, en sjukdom eller ett djur. Det är inte alltid som utlösande och/eller orsakande produkt kan anges då dessa uppgifter inte finns nämnda på skadeblanketten eller i journalen (noteras då som ospec. om produkt inblandad eller som (tom)). Att utgå från vilka produkter som är upphov till en olycksfallsskada och som är inblandade i den händelsekedja som vållar skadan ger en bra grund för det skadepreventiva arbetet. Det dyker ständigt upp nya produkter på marknaden som efter en tid visar sig orsaka skador, i en detaljerad skaderegistrering finns möjlighet att snabbt hitta farliga produkter. Ett aktuellt exempel är studsmattan som blivit en populär produkt men som också kan orsaka allvarliga skador. Totalt har utlösande och orsakande produkter registrerats. I tabellerna nedan anges de tio vanligaste utlösande och orsakande produkterna som noterats i registreringen. 25

25 Tabell 13 Utlösande produkt Kvinna Man Totalt Andel % Ospec om produkt inblandad ,2 Människa ,3 Sjukdom ,6 Alkoholhaltig dryck ospec ,9 Fotboll ,6 Häst ,7 Snö ,6 Bearbetat underlag täckt av snö och is ,5 Hund ,3 Trappa inomhus ospec ,2 Studsmatta ,0 Tabell 14 Orsakande produkt Kvinna Man Totalt Andel % Golv, underlag inomhus ospec ,9 Människa ,9 (tom) ,7 Bearbetat underlag ute, ospec ,3 Ospec om produkt inblandad ,2 Asfaltunderlag ,2 Underlag ute ovisst om bearbetat ,0 eller ej Trappa inomhus ospec ,9 Gräsmatta ,7 Snö ,6 26

26 Idrotts- och motionsskador Idrotts- och motionsskadornas fördelning ålder och kön EHLASS 2007 Värmland Antal skadade Man Kvinna Ålder Figur 4. Idrotts- och motionsskadornas fördelning ålder och kön Av samtliga registrerade personskador så har uppkommit i samband med olika idrotts- och motionsaktiviteter, vilket är knappt 15 procent av alla skador (alla åldrar). Männens andel är 64 procent. Tre av fyra idrottsskador återfinns i åldrarna 5 till 24 år. Det är stor variation på idrottsskadornas andel i olika åldersgrupper år 38 procent år 25 procent år 9 procent 27

27 Fördelat på kommun 600 EHLASS 2007 Värmland Man Kvinna Karlstad Torsby Arvika Sunne Kil Hammarö Antal skadade Eda Grums Forshaga Hagfors Kristinehamn Årjäng Säffle Filipstad Munkfors Storfors Kommun Figur 5 Idrotts- och motionsskador fördelat på kommun Av idrotts- och motionsskadorna har 83 procent inträffat i någon av de värmländska kommunerna, vilket motsvarar skador. Av de idrottsskador som registrerats har 12 procent uppkommit i skolan. Hur många som har sitt ursprung i organiserad idrott respektive under egen fritid finns inte noterat i registreringen. Någon beräkning på andelen skadade inom respektive aktivitet i förhållande till antalet aktiva har inte gjorts. Vanligaste idrottsaktivitet Totalt har 113 olika aktiviteter noterats. I tabellen nedan redovisas de tio idrotter där flest skador registrerats, tillsammans 10,9 procent. Att dessa idrotter ligger högt upp på listan över antal skador beror antagligen på att de också har många utövare. Notera de stora könsskillnaderna i vissa idrotter/aktiviteter, skillnader som belyser antalet utövande män respektive kvinnor inom respektive idrott. 28

28 Tabell 15 Idrott Sport Kvinna Man Totalt Andel % Fotboll ,7 Ishockey ,4 Ridning ,1 Slalom ,0 Innebandy ,9 Snowboard ,8 Motocross ,7 Handboll ,5 Skidsport, ospec ,5 Basketboll ,4 Vanligaste skadeplats I systemet läggs den exakta skadeadressen in om den är känd. Vilket gör det möjlig att hitta speciellt skadedrabbade platser där det kan vara nödvändigt med skadeförebyggande insatser. Tabell 16 Skadeplats vid idrottsskada Kvinna Man Totalt Andel % Sporthall, gymnastiksal ,8 Idrottsanläggning utomhus ,8 Skidanläggning inkl. skidlift ,8 Ishall, skridskobana ,4 Ospecificerat skadeområde ,4 Tävlingsbana för motorfordon, djur ,4 (ex trav), cyklar Ej odlad areal, inkl berg, skog, ,7 naturpark Ridhus/ridskola ,2 Annan specificerad idrott-/ ,7 sportanläggning Anlagt motionsspår, skidspår ,6 Skolgård, inkl lekplats på skolgård ,8 29

29 Vanligaste skadetyp, allvarlighetsgrad De flesta skador som uppkommit inom idrott och motion får betraktas som lindriga. Om måttet inlagd/ej inlagd skulle användas för att beskriva allvarlighetsgrad, så har endast 7 procent (163 personer) blivit inlagda för vård i sammanlagt 528 vårddygn på grund av en idrottsskada, vilket ger en medelvårdtid på 3,2 dygn. Majoriteten, 99 personer, har vårdats i två dygn. Längst vårdtid har en person som skadats i en ridolycka, 44 dygn. Tabell 17 Skadetyp Kvinna Man Totalt Andel % Fraktur ,8 Kontusion, blåmärke ,7 Distorsion (Stukning, vrickning) ,8 Öppet sår (Sårskada) ,1 Hjärnskakning ,9 Luxation (Urledvridning) ,8 Sen- och/eller muskelskada ,5 Vanligaste diagnos vid idrott/motion Totalt har 217 olika diagnoser noterats i databasen, de fem vanligaste utgör tillsammans drygt en fjärdedel av skadorna. Tabell 18 Diagnos enligt ICD10 Kvinna Man Totalt Andel % Distorsion i fotled ,3 Fraktur på nedre delen av radius, ,4 sluten Hjärnskakning ,9 Kontusion på andra delar av ,4 handled och hand Kontusion på knä ,3 Utlösande och orsakande produkt I tabellerna nedan visas de tio vanligaste produkterna som utlöst respektive orsakat skadan vid olika idrotts- och motionsaktiviteter. Mest vanligt är att individen själv utlöst/orsakat skadan eller att skadan uppkommit/orsakats i kontakt med annan människa. 30

30 Tabell 19 Utlösande produkt Kvinna Man Totalt Andel % Människa ,9 Fotboll ,2 Snö ,3 Häst ,9 Ospec om produkt inblandad ,3 Motocrosscykel ,0 Innebandyboll ,5 Ishockeypuck ,8 Slalomskida, alpin skida ,2 Handboll ,0 Tabell 20 Orsakande produkt Kvinna Man Totalt Andel % Människa ,6 Golv, underlag inomhus ospec ,4 Snö ,3 Bearbetat underlag ute, ospec ,0 Gräsmatta ,8 Fotboll ,6 Ishockeysarg ,1 Bearbetat underlag täckt av snö och is ,9 Underlag vid motorcrosskörning ,8 Ospec om produkt inblandad ,3 31

31 Personskador i Värmland uppdelad på ålder och kommun I detta avsnitt presenteras de personskador som har någon av de värmländska kommunerna som skadekommun. Dessa utgör sammanlagt skador vilket är 87,4 procent av alla skador som registrerades I tabellen nedan anges den procentuella andelen av befolkningen för fyra olika ålderskategorier (Värmland , bilaga 2) och som jämförelse den procentuella andelen personskador för samma åldersgrupp. Antal skadade per 1000 invånare redovisas i samma tabell. Enligt diskussionen ovan (Skadekommun, sidan 11) är det inte meningsfullt att presentera data som procentuell andel av befolkningen i respektive kommun. Tabell 21 Ålder Folkmängd Värmland Andel av befolkning % Antal reg skador Andel i skadereg Skadade per 1000 invånare 0-15 år , ,6 73, år , , år , ,6 35, , ,8 55,6 Summa Hela länet 50,7 Kapitel 5 är uppdelat på åldersgrupperna 0-5 år barn i förskoleåldern 6-15 år barn och ungdomar i grundskoleåldern år ungdomar och unga vuxna år vuxna år äldre 80 plus äldre äldre I kapitlet presenteras uppgifterna i tabellerna i absoluta tal för de olika åldersgrupperna samt den procentuella andelen för respektive grupp. 32

32 Barn 0 5 år Barn i förskoleåldern utgör 7,3 procent av de som registrerats för en olycksfallsskada i någon värmländsk kommun. Pojkarnas andel är 56 procent. Cirka 60 procent av skadorna inträffar under lek och inomhus, vilket återspeglar åldersgruppens normala aktiviteter och var de vistas. Tio procent av skadorna har uppkommit under barnomsorgstid. Drygt hälften av skadorna har uppstått i samband med någon typ av fall. I denna åldersgrupp blev 12,5 procent (126 barn) inlagda för vård under sammanlagt 384 vårddygn, vilket ger en medelvårdtid på 3 dygn. Barnen har i första hand vårdats för olika typer av frakturer samt hjärnskakning. Ålders- och könsfördelning Tabell 22 Ålder Flicka Pojke Totalt Andel % , , , , , ,9 Totalt

33 Antal registrerade skador i värmländska kommuner Tabell 23 Skadekommun Flicka Pojke Totalt Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors 2 2 Sunne Säffle Torsby Årjäng Totalt Skadeplats Barn i förskoleålder skadas i första hand i hemmiljön. Av de 11 vanligaste skadeplatserna, som tillsammans utgör 83,2 procent, kan de flesta platserna direkt knytas till hemmet. 34

34 Tabell 24 Skadeplats Flicka Pojke Totalt Andel % Bostadsrum, sovrum inkl hall/förstuga, ,0 matrum Trädgård inkl uthus/redskapsbod, ,0 swimmingpool Ospecificerat skadeområde ,3 Dag- fritidshem, ungdomsgård exkl ,2 lekplats, dagmamma Kök ,1 Privat infart, parkering, garage, carport, promenadväg i bostadsområde, gårdsplan ,5 Annat och ospecificerat bostadsområde ,4 Trappa (inomhus) inkl avsats ,0 Lekplats i bostadsområde ,5 Lekplats på institution ,2 Badrum inkl WC, dusch, bastu, tvättstuga ,1 Skadetyp Skadorna i denna åldersgrupp är till stor del förhållandevis lindriga med olika typer av sårskador och blåmärken. De tio vanligaste skadetyperna står för 96,8 procent av skadorna. Tabell 25 Skadetyp Flicka Pojke Totalt Andel % Öppet sår (Sårskada) ,8 Kontusion, blåmärke ,5 Fraktur ,3 Ingen skada diagnosticerad ,3 Annan specificerad skadetyp ,5 Luxation (Urledvridning) ,5 Hjärnskakning ,9 Distorsion (Stukning, vrickning) ,6 Brännskada, skållning ,3 Förgiftning ,9 35

35 Vanligaste diagnos, enligt International Classification of Diseases Vanligast är att barnet undersöks och observeras efter en olyckshändelse men att ingen skada konstaterats. Vanligaste diagnostiserade skador är sårskador av olika slag och hjärnskakning. De 11 vanligaste diagnoserna utgör knappt 48 procent av de 175 noterade diagnoser. Tabell 26 Diagnos enligt ICD10 Flicka Pojke Totalt Andel % Undersökning och observation efter ,5 annat olycksfall Hjärnskakning ,9 Sårskada på andra specificerade delar av ,8 huvudet Luxation av radiushuvudet ,2 Ytlig skada i hårbotten ,0 Sårskada på ögonlock och i området ,9 kring ögat Sårskada i hårbotten ,0 Sårskada på finger utan skada på nagel ,6 Fraktur på nedre delen av radius, sluten ,5 Sårskada på huvudet med icke spec ,4 lokalisation Nyckelbensfraktur, sluten ,2 36

36 Skademekanism Vanligaste skademekanism är någon typ av fall. Tabell 27 Skademekanism Flicka Pojke Totalt Andel % Fall/hopp från låg höjd (1 meter och ,0 lägre) Annat fall i samma plan (snubbling, snavning, knuff, yrsel, feltramp, överbalans) ,0 Annat specificerat fall ,2 Fall/hopp från hög höjd (Mer än ,8 meter) Klämning, krossning mellan stumma ,7 ytor och/eller föremål Kontakt med föremål i vila ,6 Fall på eller från trappa ,5 Bett, stick av djur/människa/insekt ,9 Ospecificerat fall ,6 Akut överbelastning genom drag/knuff av föremål, person, djur ,2 Utlösande produkt De tio vanligaste produkterna som varit upphov till att en skada uppstått. Tabell 28 Utlösande produkt Flicka Pojke Totalt Andel % Ospec om produkt inblandad ,4 Människa ,6 Säng ospec ,3 Studsmatta ,2 Soffa ospec ,2 Rutschbana ,1 Trappa inomhus ospec ,6 Stol ospec ,4 Klätterställning ,4 Hund ,1 37

37 Orsakande produkt De tio vanligaste produkterna som orsakat den skada som uppstått. Tabell 29 Orsakande produkt Flicka Pojke Totalt Andel % Golv, underlag inomhus ospec ,6 Människa ,9 (tom) ,1 Bearbetat underlag ute, ospec ,5 Trappa inomhus ospec ,5 Gräsmatta ,5 Produkt, annan ospec ,4 Ospec om produkt inblandad ,3 Studsmatta ,1 Asfaltunderlag ,6 Barn och ungdomar 6 15 år Barn och ungdomar i skolåldern utgör 17,3 procent av de skadade, totalt registrerades barn i denna åldersgrupp av vilka 56,7 procent är pojkar. Tre av fyra barn i grundskoleåldern skadas på fritiden, större delen av de resterande skadorna har uppkommit under skoltid eller under färd till eller från skolan. Hälften av skadorna har uppstått i samband med någon typ av fall. I denna åldersgrupp blev 8,6 procent (206 barn) inlagda för vård i sammanlagt under 593 vårddygn, vilket ger en medelvårdtid på 2,9 dygn. 38

38 Ålders- och könsfördelning EHLASS 2007 Värmland Antal skadade Man Kvinna Ålder Figur 6 Ålders- och könsfördelning för gruppen 6-15 år. Antal registrerade skador i värmländska kommuner Tabell 30 Skadekommun Flicka Pojke Totalt Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Totalt

39 Skadeplats I tabellen nedan visas de vanligaste skadeplatserna för åldrarna 6 till 15 år. Skadeplatserna är kopplade till ställen där olika fritidsaktiviteter utövas, skolan eller hemmet. Tabell 31 Skadeplats Flicka Pojke Totalt Andel % Sporthall, gymnastiksal ,7 Idrottsanläggning utomhus ,3 Skolgård, inkl lekplats på skolgård ,2 Skidanläggning inkl. skidlift ,7 Trädgård inkl uthus/redskapsbod, ,0 swimmingpool Bostadsrum, sovrum inkl hall/ ,0 förstuga, matrum Ospecificerat skadeområde ,3 Ishall, skridskobana ,2 Skola universitet, högskola exkl ,3 idrottsanläggning Privat infart, parkering, garage, carport, promenadväg i bostadsområde, gårdsplan ,0 Skadetyp De tio vanligaste skadetyperna står för knappt 98 procent av skadorna. Tabell 32 Skadetyp Flicka Pojke Totalt Andel % Fraktur ,8 Kontusion, blåmärke ,9 Öppet sår (Sårskada) ,9 Distorsion (Stukning, vrickning) ,2 Hjärnskakning ,9 Ingen skada diagnosticerad ,7 Annan specificerad skadetyp ,1 Luxation (Urledvridning) ,9 Förgiftning ,5 Brännskada, skållning ,0 40

40 Vanligaste diagnos, enligt International Classification of Diseases Tabell 33 Diagnos enligt ICD10 Flicka Pojke Totalt Andel % Fraktur på nedre delen av radius, sluten ,5 Hjärnskakning ,9 Distorsion i fotled ,9 Kontusion på andra delar av handled ,7 och hand Kontusion på finger utan skada på ,2 nagel Undersökning och observation efter ,9 annat olycksfall Kontusion på knä ,8 Sårskada på finger utan skada på nagel ,6 Fraktur på annat finger, sluten ,4 Kontusion på armbåge ,8 Skador inom idrott och motion Drygt 38 procent av skadorna har skett i samband med idrotts- och motionsutövning varav 22,2 procent under skoltid. I tabellen nedan visas de tio vanligaste idrotterna där skador registrerats. Totalt har 78 olika idrotts- och motionsaktiviteter noterats. Tabell 34 Idrott Sport Flicka Pojke Totalt Andel % Fotboll ,2 Ishockey ,9 Slalom ,0 Snowboard ,3 Ridning ,9 Innebandy ,7 Handboll ,3 Motocross ,8 Basketboll ,8 Skidsport, ospec ,5 41