Hem- och fritidsolycksfall i Sverige

Transkript

1 Hem- och fritidsolycksfall i Sverige Årsrapport EHLASS 2000

2 Dokumentty Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. Viss statistik ingår i Sveriges Officiella Statistik (SOS) och är då indelad i tre serier: Socialtjänst, Hälsa och sjukdomar och Hälso- och sjukvård. ISBN: Artikelnr:

3 Förord I denna rapport publicerar Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid Socialstyrelsen tillsammans med Konsumentverket sammanhållen statistik baserad på data som samlats in i öppen vård inom ramen för svenska EHLASS Insamling och bearbetning av data har skett i samarbete med ett urval intresserade och engagerade sjukvårdsinrättningar och berörda landsting: Umeå Universitetssjukhus, Hälsinglands sjukhus samt Skaraborgs sjukhus. Datainsamlingen har delvis finansierats med bidrag från EU:s åtgärdsprogram för att förebygga personskador. Rapporten redovisar antalet rapporterade läkarbesök till följd av olycksfall som inträffat i hem- och fritidsmiljö, liksom nationella antalsskattningar och befolkningsrelaterade tal. I ett inledande kapitel behandlas befolkningen i sin helhet och i följande kapitel belyses skademönstret i strategiskt valda åldersgrupper. Förutom att redovisa översiktlig årsstatistik är syftet också att presentera EHLASS-databasens möjligheter och användbarhet för ett brett spektrum av potentiella avnämare bland myndigheter och organisationer, utbildningar och massmedia m.fl. Rapporten har sammanställts av Anders Karlsson (EpC) med hjälp av Emma Åberg. Stockholm i april 2003 Curt-Lennart Spetz Enhetschef EpC, Socialstyrelsen Jan Sjögren Enhetschef Konsumentverket 3

4 4

5 Innehåll Förord... 3 EHLASS historik... 7 Definitioner och begrepp... 9 Material och metod...11 Deltagande sjukhus...11 Upptagningsområden...11 Registerinnehåll...13 Nationella skattningar...14 Kvalitet...15 Bortfall...15 Resultatsammanfattning...17 Ålder och kön...17 Plats...17 Mekanism...17 Sportskador...18 Typ av skada och skadad kroppsdel...18 Inskrivning vid sjukhus...18 Orsakande och utlösande produkt...19 Diagramförteckning...21 Tabellförteckning

6 6

7 EHLASS historik Inom Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid Socialstyrelsen förs idag två nationellt heltäckande register som bland annat innehåller data om skador och förgiftningar. I dödsorsaksregistret (DOR) finns uppgifter om samtliga omkomna svenska medborgare. Patientregistret (PAR) har sedan 1987 varit nationellt heltäckande vad beträffar uppgifter om samtliga vårdtillfällen som behandlats inom sluten sjukhusvård. Från och med 2002 innehåller också registret uppgifter om samtliga vårdtillfällen i sådan öppen vård som inte är primärvård. Förutom administrativa uppgifter finns uppgifter om diagnoser, operationer (i PAR) och yttre orsak till sjukdom och död, vilka kodas enligt WHO:s klassifikation (ICD). Dessa två register ger framförallt en kvantitativ bild av antalet skador i Sverige fördelat på grova orsaksmönster. Men för att erhålla en djupare kunskap om hur svenskarna skadar sig och också ge underlag för skadeprevention krävs en mer detaljerad beskrivning av skadepanoramat. För att få mer detaljerade skadedata driver Socialstyrelsen och Konsumentverket, i samråd med Folkhälsoinstitutet sedan ett antal år ett utvecklingsprojekt i samarbete med ett urval av sjukhus och sjukvårdshuvudmän. Projektet har sin grund i ett EU-initiativ, EHLASS (European Home and Leisure Accident Surveillance System), med inriktning på hem- och fritidsskador och med syfte att ge underlag för ett effektivare konsumentsäkerhetsarbete, både på nationell och på internationell nivå. Initiativet skall dels ses mot bakgrund av att olycksfallsskador är ett av Europas stora folkhälsoproblem, dels mot bakgrund av ett allt friare flöde av produkter och tjänster inom gemenskapen, där producenterna själva svarar för säkerheten. I dag har EHLASS integrerats i EU:s åtgärdsprogram för att förebygga personskador, under perioden Det svenska EHLASS-projektet startade 1995 med datainsamling från fyra sjukhus som alla hade en pågående skaderegistrering, anpassningsbar till europeiska krav. Sjukhusen valdes med hänsyn till att skademönster och därmed patientsammansättning han skilja sig åt i norr och söder, mellan stad och landsbygd samt i fråga om olika sjukhustyper. Sedan 1997 deltar Umeå Universitetssjukhus, Hälsinglands sjukhus (sjukhuset i Hudiksvall och jourcentralen i Ljusdal,) Skaraborgs sjukhus (sjukhusen i Skövde, Lidköping, Falköping och Mariestad) och berörda landsting. Från och med 2001 utökas urvalet till att också omfatta sjukhusen i Bollnäs och Söderhamn vilka ingår som enheter i Hälsinglands sjukhus. Arbete pågår för att få möjligheter att utvidga antalet deltagande sjukhus, för att på så sätt säkerställa ett ur alla aspekter nationellt representativt urval. 7

8 I Sverige har projektet, med tiden fått en bredare bas, vilket innebär en insamling av data om samtliga skador. Konsumentverket har varit en av projektets viktigare avnämare, men den höga detaljeringsnivån och även tillgången till produktrelaterad information innebär att EHLASS-data kan nyttiggöras av alla nationella myndigheter lik som andra aktörer på olika samhällsnivåer med behov av underlag för skadepreventivt arbete såväl inom hem- och fritidssektorn som inom trafik- och arbetslivssektorn. 8

9 Definitioner och begrepp De uppgifter som presenteras i tabeller och diagram i föreliggande rapport avser läkarbesök (ej återbesök) till följd av hem- och fritidsolycksfall. Följande definitioner och begrepp har använts: Olycka/olycksfall: en oavsiktlig händelse, karaktäriserad av en snabbt verkande yttre kraft som kan yttra sig i form av en kroppsskada, en olycksfallsskada. Som olycksfallsskador räknas även följder av - akut överbelastning, t.ex. förlyftning, vridskada och snedtramp, - förgiftning på grund av kortvarig exponering <48 tim som en följd av olyckliga omständigheter, - angrepp av djur och insekter, - överexponering av naturlig värme, kyla, ljus och annan strålning, t.ex. solsveda, - åsknedslag samt förfrysning Oavsiktliga skador som inträffar vid kirurgisk eller medicinsk behandling räknas ej som olycksfallsskada. Hem- och fritidsolycksfall: alla olycksfall som inte är vägtrafik- eller arbetsolycksfall. Dock ingår alla olycksfall som drabbar elever under skoltid och barn under barnomsorgstid och som inte är vägtrafikolyckor. Vägtrafikolycka: en olycka på allmän eller privat väg/gata eller annan plats för allmän trafik i vilken minst ett fordon i rörelse är inblandat. Olyckor inom inhägnade industri- och sjukhustomter etc., liksom på tävlingsbanor räknas inte som vägtrafikolyckor. Ett fordon har hjul, larvfötter eller medar och är inte spårbundet. En olycka där endast fotgängare eller spårvagn är inblandad räknas således inte som en vägtrafikolycka. I definitionen av fotgängare ingår personer som skjuter eller drar barnvagn, rullstol och lekfordon liksom personer som åker skidor, skridskor eller rullskridskor. En cykel avsedd som leksak anses inte vara ett fordon. Arbetsolycksfall: olycksfall som inträffar under arbetstid i samband med förvärvsarbete. Skadeplats: den plats eller det område där olycksfallet/skadan inträffade. Området/ platsen definieras av dess huvudsakliga användningsområde. Om händelseförloppet utspelas på flera olika områden avses det område där händelseförloppet inleddes. 9

10 Skademekanism: anger typen av snabbt verkande yttre kraft som kan yttra sig i form av en kroppsskada. Utlösande produkt: den produkt som utlöste olycksfallet, dvs. utlöste den serie av händelser som ledde fram till skadehändelsen. Orsakande produkt: den produkt som orsakade själva kroppsskadan. 10

11 Material och metod Deltagande sjukhus Under 2000 samlades data in på sjukhuskliniker och samlokaliserade jourcentraler vid följande enheter: Umeå Universitetssjukhus Hälsinglands sjukhus Skaraborgs sjukhus - Skövde - Lidköping - Falköping - Mariestad Bland deltagande sjukhus finns olika typer representerade, såväl regionsjukhus som läns- och länsdelssjukhus. Upptagningsområden Deltagande sjukhus och jourcentralers upptagningsområden utgörs av sammanlagt 24 kommuner. Sex i den södra delen av Västerbottens län, tre i norra delen av Gävleborgs län och femton kommuner i före detta Skaraborgs län som nu är en del av Västra Götalands län. Befolkningen i de aktuella upptagningsområdena utgör 5,2 procent av Sveriges totala befolkning. Av tablå 1 framgår ingående kommuner, dess invånarantal liksom till vilket sjukhus befolkningen 1 är knuten: 1 Avser förhållandena den 31 december

12 Tablå 1 EHLASS-populationen fördelad per kommun, efter kön Sjukhus Kommunkod Kommunnamn Män Kvinnor Totalt Umeå 2401 Nordmaling Bjurholm Vindeln Robertsfors Vännäs Umeå Hudiksvall 2132 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Skaraborg 1444 Grästorp Essunga Karlsborg Gullspång Vara Götene Tibro Töreboda Mariestad Lidköping Skara Skövde Hjo Tidaholm Falköping Totalt Ålders- och könsfördelningen i EHLASS-populationen, dvs. befolkningen i de deltagande sjukhusens upptagningsområden stämmer tämligen väl överens med fördelningen i landet som helhet, vilket framgår av tablå 2 och 3. Tablå 2 Sverige respektive EHLASS population samt EHLASS-populationens andel av Sveriges befolkning, efter ålder och kön Ålder Sverige EHLASS Täckningsgrad (%) Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt ,81 4,87 4, ,08 5,09 5, ,45 5,37 5, ,55 5,54 5, ,99 4,96 4, ,18 5,13 5, ,49 5,35 5, ,51 5,28 5, ,57 5,04 5,20 Totalt ,20 5,14 5,17 12

13 Tablå 3 Befolkningens fördelning i aktuella åldersgrupper per kön i Sverige respektive i EHLASS-sjukhusens upptagningsområde samt EHLASS-urvalets representativitet avseende ålder och kön jämfört med hela Sverige, Procent. Ålder Sverige EHLASS Täckningsgrad (%) Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 0 3 4,2 3,9 4,1 3,9 3,7 3,8-0,3-0,2-0, ,6 3,4 3,5 3,6 3,4 3,5-0,1 0,0-0, ,6 8,0 8,3 9,0 8,3 8,7 0,4 0,3 0, ,5 7,9 8,2 9,1 8,5 8,8 0,6 0,6 0, ,3 32,2 33,2 32,9 31,1 32,0-1,4-1,2-1, ,9 25,0 25,4 25,8 24,9 25,4-0,1-0,1-0, ,9 8,8 8,3 8,3 9,2 8,7 0,4 0,4 0, ,5 7,7 6,6 5,8 7,9 6,9 0,3 0,2 0, ,4 3,2 2,3 1,5 3,1 2,3 0,1-0,1 0,0 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 0,0 0,0 0,0 Antalet patienter boende utanför upptagningsområdet som söker vård på deltagande sjukhus antas vara i paritet med antalet patienter boende i upptagningsområdet som söker vård på annat sjukhus. Mot bakgrund av detta har inga patienter som på eget initiativ sökt sig till respektive vårdinrättning exkluderats ur databasen. Däremot har de patienter som inte bor inom upptagningsområdet och som remitterats till något av EHLASS-sjukhusen exkluderats. I praktiken gäller det i första hand sjukhuset i Umeå som i kraft av att vara såväl universitets- som regionsjukhus ur ett resurs- och kompetensperspektiv betjänar ett större upptagningsområde för mer komplicerade skadefall. Registerinnehåll Följande variabler utgör basen i EHLASS: Besökstidpunkt (datum och klockslag) Skadetidpunkt (datum och klockslag) Ålder Kön Skademekanism Skadeplats (inklusive specifikationen inom-/utomhus) Aktivitet vid skadetillfället Typ av skada Skadad kroppsdel Inblandade produkter, dvs. den produkt som - orsakade skadan - utlöste olyckshändelsen - på annat sätt haft betydelse för olyckshändelsen Sportkod Behandling/åtgärd Vårddagar Klartextbeskrivning av händelseförloppet vid olycksfallet 13

14 Inom EHLASS används en särskild olycksfallsklassifikation som till den övervägande delen är baserad på och därmed överensstämmer med den nordiska skadeklassifikationen, Classification of External Causes of Injuries (NCECI, Nomesko1997). Samtliga ingående variabler är kodade på den mest detaljerade nivån. Variablerna Behandling, Typ av skada och Skadad kroppsdel finns inte med i NCECI och anges enligt EHLASS. Aktivitet vid skadetillfället kodas med hjälp av en utvidgad svensk version av EHLASS aktivitetskod. Nationella skattningar I rapporten redovisas förutom antalet rapporterade skadefall också nationella antals skattningar samt befolkningsrelaterade tal. De nationella antalsskattningarna är baserade på uppgifter om rapporterat antal skadefall i EHLASS, befolkning i Sverige och i upptagningsområdet för respektive köns- och åldersgrupp. Modellen kan illustreras med följande exempel beträffande en uppräkning av antalet personer som skadats sig i köket i bostaden: Rapporterat antal i EHLASS = P = Befolkning i Upptagningsområdet = n = Befolkning i Sverige = N = Nationell antalsskattning = E = P*N/n = 1457* /459281= I rapporten redovisas de nationella antalsskattningarna avrundade till närmaste hundratal för skattningar upp till skadefall. Däröver avrundas till närmaste tusental. Hänsyn har inte tagits till registreringsbortfall, vilket medför att redovisade antalsskattningar liksom befolkningsrelaterade tal är att betrakta som miniminivåer. Storleken på registreringsbortfallet redovisas under kapitlet Kvalitet. 14

15 Kvalitet EHLASS utvecklas kontinuerligt, både vad beträffar kvalitet och kvantitet. Kvaliteten i kodning och klassificering ägnas stor uppmärksamhet och arbetet med att både förbättra och homogenisera fortgår kontinuerligt. Kvantitativt behövs en ytterligare utbyggnad. Skadefall från storstäderna och dess förorter saknas helt i dagsläget. Dessutom är befolkningen i industrikommuner och större städer i viss mån underrepresenterade. En utbyggnad ska sträva mot att skapa en urvalsbas med en befolknings- och samhällsstruktur likt Sverige i helhet. Dagens urval gör att vissa typer av speciellt miljö- och/eller aktivitetsrelaterade olycksfall kan vara under- respektive överrepresenterade. På motsvarande sätt kan sjukvårdsstrukturen göra att vissa skadetyper som kräver speciell medicinsk utrustning och kompetens innefattas eller utesluts. Exempelvis finns i Sverige nationella brännskadecentra som tar hand om de allra allvarligaste brännskadefallen, vilket medför att dessa inte inkluderas i EHLASS, såvida inte det initiala omhändertagandet skett på deltagande sjukhus. Bortfall Vid alla medverkande enheter har man genomfört bortfallskontroller. Dessa har skett på något olika sätt. Vanligast har varit att man kontrollerat 10 procent av årets dagar, två vardagar och en helgdag per månad, som valts ut slumpmässigt. Mottagningsliggare och journaler har varit referensmaterial. Bortfallsprocenten har också reducerats genom att man kompletterat med data för alla som blivit inlagda i sluten vård. Det totala svarsbortfallet i EHLASS 2000 har beräknats till 13,3 procent, vilket är en förbättring jämfört med 1998 och Förbättringen har främst skett vid jourcentralen i Ljusdal. I tablå 4 redovisas det skattade bortfallet på de olika enheterna. Tablå 4 Beräknat registreringsbortfall i EHLASS Rapporterat Förväntat antal Bortfall % Skillnad antal mot 1999 Umeå (sjukhus) ,0 2,0 Skaraborg (jourcentraler) ,8-0,2 Skaraborg (sjukhus) ,0 1,3 Hudiksvall (sjukhus) ,0 1,4 Ljusdal (jourcentral) ,5-32,7 Totalt ,3-0,9 Någon fördelning av bortfallet på olika åldrar eller typer av olycksfall har inte gjorts. 15

16 16

17 Resultatsammanfattning Under 2000 rapporterades hem- och fritidsolycksfall med kroppsskada från akutkliniker och jourcentraler vid medverkande sjukhus. En uppräkning till nationella tal ger ca skadefall i landet som helhet, dvs. ca 60 skadade per invånare. Ålder och kön Antalet skadade var flest bland yngre, 40 procent av de skadade var yngre än 20 år och två tredjedelar av de skadade var yngre än 45 år. Av totalantalet registrerade patienter var 55 procent män. Andelen manliga patienter var störst i yngre åldrar, medan andelen kvinnliga patienter var större i äldre åldersgrupper. Männen dominerade som mest i gruppen år (65 %), medan närmare tre fjärdedelar av de skadade i åldersgruppen 85 år och äldre var kvinnor. I åldersgruppen år var andelen män och kvinnor i samma storleksordning. Plats De flesta oavsett ålder skadade sig i boendemiljön (42%). Detta gällde för alla åldrar, med undantag för tonåringar och i viss mån yngre vuxna som ofta skadade sig inom sport- och idrottsområden. Olycksfallen i boendemiljön inträffade oftare inne i bostaden än i närmiljön. Många män skadade sig i garaget, på garageinfarten eller på gårdsplanen, medan kvinnor oftare skadade sig inne i bostaden. Bland små barn (0 3 år) inträffade närmare vart femte hemolycksfall i köket. Vart sjunde barn i åldrarna 4 6 år skadade sig på daghem eller liknande och i åldersgruppen 7 12 år inträffade mer än vart sjätte olycksfall i skolan eller på skolgården. Nästan hälften av de skadade tonåringarna hade skadats på en idrottsplats. I åldersgruppen år inträffade 17 procent av olycksfallen inom särskilt boende och bland de äldsta (85+ år) var denna andel 39 procent. Mekanism Hälften av skadorna härrörde från fallolyckor. Bland vuxna ökade andelen fallolyckor med stigande ålder till mer än nio av tio olycksfall i den äldsta åldersgruppen. Fall i samma plan, dvs. halkning, snubbling etc., utgjorde 23% av samtliga olycksfall och var vanligast i samtliga åldersgrupper utom bland förskolebarn som oftare föll från en nivå till en annan, t.ex. från möbler och lekredskap. Fall i trappa utgjorde mer än sex procent av samtliga hem- och fritidsolycksfall i åldrarna över 45 år. 17

18 Sportskador Mer än vart femte (22%) hem- och fritidsolycksfall härrörde från idrottsutövning. I åldersgruppen år utgjorde sportskadorna 53% av samtliga skador och i åldersgrupperna 7 12 och år skadades närmare en tredjedel i samband med idrottsutövning. Fotboll svarade för tre av tio sportskador bland pojkar/män och för två av tio idrottsskador bland flickor/kvinnor. Bland flickor/kvinnor var annars hästsportolycksfallen vanligast och utgjorde 23%. Andra idrottsgrenar med stort antal skador var t ex innebandy, ishockey, motorsport, gymnastik, slalom, snowboard och handboll, Gemensamt för alla dessa sporter är att de har ett stort antal utövare. Typ av skada och skadad kroppsdel Tre fjärdedelar av samtliga skador var antingen frakturer (22%), öppna sår (20%), kontusioner (19%) eller distorsioner (14%). I de äldsta åldrarna dominerade frakturer kraftigt medan öppna sår var vanligast bland yngre barn. Bland tonåringar var distorsioner, t.ex. stukning och vrickning, tämligen vanliga och uppkom många gånger i samband med idrottsutövning. Knappt nio av tio skador drabbade huvud, armar eller ben. Bland små barn var huvudskador särskilt dominerande. I den yngsta åldersgruppen, var hälften huvudskador. I de äldsta åldersgrupperna drabbades många gånger de nedre extremiteterna, medan skador på de övre extremiteterna var vanliga i övriga åldersgrupper. Kombinationen typ av skada och skadad kroppsdel varierade med skiftande ålder. Exempelvis utgjorde öppna sår på huvudet 22% av samtliga skador bland de minsta barnen och 20% av skadorna bland 4 6-åringarna. Tonåringar och yngre vuxna ådrog sig ofta distorsioner i fotleden/foten. Många yngre och medelålders vuxna drabbades av öppna sårskador på händer och fingrar, inte sällan uppkomna i samband med gör-det-själv eller hushållsarbete. Bland de äldre var det vanligt med höft-/lårfrakturer och i den äldsta åldersgruppen utgjorde dessa en fjärdedel av samtliga skador. Inskrivning vid sjukhus Av samtliga rapporterade hem- och fritidsolycksfall ledde vart sjunde till inskrivning på sjukhus. Bland vuxna ökade inskrivningsfrekvensen med stigande ålder. I den äldsta åldersgruppen vårdades nästan hälften inskrivna på sjukhus. Den genomsnittliga vårdtiden bland de inskrivna var 6,7 dagar men bland de yngre var vårdtiden generellt sett kortare. Den långa vårdtiden förklaras av att de äldre åldersgrupperna hade längre vårdtider som bland annat beror på att de ofta vårdades för svåra frakturer. 18

19 Orsakande och utlösande produkt Generellt orsakades de flesta skadorna, 37 procent, av produkter som hä n- fördes till produktgrupperna fast utrustning och underlag utomhus eller till del av byggnad, vanligtvis golv. De flesta av dessa skador härrörde från någon form av fallolycka. Det var också vanligt att marken eller golvet angavs som den produkt som utlöste olyckshändelsen. Underlag utomhus och golv inomhus angavs mest frekvent, såväl som orsakande som utlösande produkt, vid olycksfallen i de äldsta åldersgrupperna. I yngre åldersgrupper var spridningen i fråga om inblandade produkter och produktgrupper större och tydligare knutna till olika aktiviteter och exponeringsförhållanden: De yngsta barnen, 0 3 år föll ofta från möbler ner i golvet eller mot någon annan möbel, föll i trappor, klämde sig i dörrar eller angreps av insekter. De äldre förskolebarnen, 4 6 år föll dessutom från lekredskap ner i marken och hade i övrigt ett likartat mönster som de yngsta barnen. Yngre skolbarn 7 12 år skadade sig vid lek med andra barn genom kollision eller fall, liksom på och/eller på grund av produkter, klassificerade som sportutrustning. Tonåringarna, år, stötte ihop med, knuffades omkull av andra människor i samband med olika sport- och idrottsaktiviteter där också sportutrustning på olika sätt kunde medverka i olycksfallsförloppet. Husdjur, framförallt hästar, var vanliga i tonåringarnas olycksbeskrivningar, särskilt bland flickor. Hos yngre vuxna, år, kunde särskilt bland män, många olycksfallsskador hänföras till gör-det-själv -arbete, där handverktyg skadade fingrar och händer, skärvor och partiklar skadade ögon, etc. Knivar var mycket vanliga både som verktyg och köksredskap och skadade även kvinnor, framförallt vid hushållsarbete. Husdjur var ofta inblandade i skadehändelser även i denna åldersgrupp, företrädesvis hästar, men även hundar. Medelålders vuxna, år, hade ett skademönster som i stort överensstämde med det som fanns bland de yngre vuxna. En viktig skillnad var dock ett ökat antal fallolyckor, där särskilt is och snö på bearbetat underlag spelade en viktig roll. Yngre äldre, år, föll både ute och inne. Trappor, lösa mattor, stegar, trösklar rapporterades i större utsträckning än i yngre åldrar som produkter som utlöste olycksfallet. Bland de äldsta, år samt 85 år och äldre, rapporterades samma slag av produkter som fanns i åldersgruppen år, men i ännu högre utsträckning. Här förekom också många fall från stol och säng, liksom från rullstol och rollator. Det fanns också en större andel skadefall, där inblandad produkt inte kunnat anges. 19

20 20

21 Diagramförteckning Diagram 1 Antal skadade i hem- och fritidsolycksfall per 1000 invånare. Efter ålder och kön, EHLASS Diagram 2 Skadeplats. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS Diagram 3 Skademekanism. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS Diagram 4 Sportskador. Procentuell fördelning efter idrottsgren och kön. EHLASS Diagram 5 Typ av skada. De fyra vanligaste. Män. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS Diagram 6 Typ av skada. De fyra vanligaste. Kvinnor. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS Diagram 7 Skadad kroppsdel. De fyra vanligaste. Män. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS Diagram 8 Skadad kroppsdel. De fyra vanligaste. Kvinnor. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS Diagram 9 Behandling. Procentuell fördelning efter kön. EHLASS Diagram 10 Andel patienter inlagda för sjukhusvård och genomsnittligt antal vårddagar för inlagda personer. Efter ålder. EHLASS

22 22

23 Diagram 1 Antal skadade i hem- och fritidsolycksfall per 1000 invånare. Efter ålder och kön,ehlass Antal per 1000 invånare Män Kvinnor Totalt Diagram 2 Skadeplats. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS Bostad/bostadsområde 38,3 45,7 Sport- och idrottsanläggning Skola, offentlig lokal, institutionsområde 11,7 8,7 14,2 24,0 Fri natur Transportområde Produktions- och verkstadsområde Nöjes,- kultur- och parkområde Annan skadeplats 4,6 5,8 5,3 2,3 3,5 2,9 2,3 8,9 9,6 12, Procent Män Kvinnor 23

24 Diagram 3 Skademekanism. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS Slag/stöt till följd av fall 39,6 58,3 Slag/stöt till följd av kontakt med föremål, person eller djur Klämning/skärning/stick 13,2 15,7 17,6 25,7 Akut överansträngning av kroppen eller kroppsdel Främmande föremål i kroppsöppning Annan skademekanism 6,6 6,9 2,4 5,8 3,7 4, Procent Män Kvinnor Diagram 4 Sportskador. Procentuell fördelning efter idrottsgren och kön. EHLASS Fotboll Hästsport Innebandy Ishockey Motorsport Gymnastik Snowboard Slalom/utförsåkning Handboll Kampsport Friidrott/löpning Annan sport 1,1 3,9 7,5 0,8 8,9 0,8 6,8 8,2 2,7 4,1 3,6 5,7 2,7 5,0 3,0 2,1 3,3 3,3 2,5 20,0 23,1 23,0 25,0 32, Procent Män Kvinnor 24

25 Diagram 5 Typ av skada. De fyra vanligaste. Män. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS Procent Fraktur Kontusion, blåmärke Öppet sår Distorsion (stukning, vrickning) Diagram 6 Typ av skada. De fyra vanligaste. Kvinnor. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS Procent Fraktur Kontusion, blåmärke Öppet sår Distorsion (stukning, vrickning) 25

26 Diagram 7 Skadad kroppsdel. De fyra vanligaste. Män. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS Procent Huvud Övre extremitet Nedre extremitet Annan kroppsdel Diagram 8 Skadad kroppsdel. De fyra vanligaste. Kvinnor. Procentuell fördelning inom respek tive åldersgrupp. EHLASS Procent Huvud Övre extremitet Nedre extremitet Annan kroppsdel 26

27 Diagram 9 Behandling. Procentuell fördelning efter kön. EHLASS Undersökt och hemsänd 14,8 13,7 Behandlad och hemsänd 64,9 70,2 Inlagd för sjukhusvård 11,5 16,6 Annan/okänd behandling 3,7 4, Procent Män Kvinnor Diagram 10 Andel patienter inlagda för sjukhusvård och genomsnittligt antal vårddagar för inlagda personer. Efter ålder. EHLASS , ,8 39, , , ,9 2,4 2,2 2,7 1,8 7,3 8 8,2 9,3 10, Procent Andel inlagda på sjukhus Genomsnitt antal vårddagar per inlagd 27

28 28

29 Tabellförteckning Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5 Tabell 6 Tabell 7 Tabell 8 Tabell 9 Tabell 10 Tabell 11 Tabell 12 Tabell 13 Tabell 14 Tabell 15 Tabell 16 Tabell 17 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadade personer. Alla åldrar. 35 Ålders- och könsfördelning. Skattat antal hem- och fritidsolycksskadade i Sverige och antal per 1000 invånare. Alla åldrar. 35 Skadeplats, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 36 Skadade i bostad/bostadsområde, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 36 Skadade på sport-/idrottsanläggning, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 37 Skadade i skola, offentlig lokal, institutionsområde, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 37 Skademekanism, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar 38 Skademekanism. De vanligast förekommande på detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 38 Huvudsaklig aktivitet vid skadetillfället, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 39 Sportskador. Ålders - och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 40 Sportskador. Idrottsgren, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 40 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 41 Skadad kroppsdel, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 41 Behandling. Procentuell fördelning av behandlingsform inom varje åldersgrupp. 42 Antal personer inlagda på sjukhus. Genomsnittlig vårdlängd samt nationell och befolkningsrelaterad skattning av antalet vårddagar. 42 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 43 Produkt som orsakat skadan. De 30 vanligast förekommande produktgrupperna*. Antal skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar

30 Tabell 18 Tabell 19 Tabell 20 Tabell 21 Tabell 22 Tabell 23 Tabell 24 Tabell 25 Tabell 26 Tabell 27 Tabell 28 Tabell 29 Tabell 30 Tabell 31 Tabell 32 Tabell 33 Tabell 34 Tabell 35 Tabell 36 Tabell 37 Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelat erad antalsskattning. Alla åldrar. 45 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De 30 vanligaste produktgrupperna*. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 46 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0 3 år. 47 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0 3 år. 48 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0 3 år. 49 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0 3 år. 50 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0 3 år. 50 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Barn 0 3 år. 51 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0 3 år. 52 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0 3 år. 53 Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0 3 år. 54 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0 3 år. 55 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4 6 år. 57 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4 6 år. 58 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4 6 år. 59 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4 6 år. 60 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4 6 år. 60 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, barn 4 6 år. 60 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4 6 år. 61 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapportade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4 6 år

31 Tabell 38 Tabell 39 Tabell 40 Tabell 41 Tabell 42 Tabell 43 Tabell 44 Tabell 45 Tabell 46 Tabell 47 Tabell 48 Tabell 49 Tabell 50 Tabell 51 Tabell 52 Tabell 53 Tabell 54 Tabell 55 Tabell 56 Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4 6 år. 63 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4 6 år. 64 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7 12 år. 65 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7 12 år. 66 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7 12 år 67 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7 12 år. 68 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7 12 år. 68 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, barn 7 12 år. 68 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7 12 år. 69 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7 12 år. 70 Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7 12 år. 71 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7 12 år. 72 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år. 73 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år. 74 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år. 75 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år. 76 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år. 76 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Tonåringar år. 76 Produkt som orsakat skadan. Kapitel nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år

32 Tabell 57 Tabell 58 Tabell 59 Tabell 60 Tabell 61 Tabell 62 Tabell 63 Tabell 64 Tabell 65 Tabell 66 Tabell 67 Tabell 68 Tabell 69 Tabell 70 Tabell 71 Tabell 72 Tabell 73 Tabell 74 Tabell 75 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år. 78 Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år. 79 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år. 80 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 81 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 82 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 83 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 84 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 84 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, vuxna år. 84 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 85 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 86 Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 87 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 88 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 89 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 90 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 91 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 92 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 92 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, vuxna år

33 Tabell 76 Tabell 77 Tabell 78 Tabell 79 Tabell 80 Tabell 81 Tabell 82 Tabell 83 Tabell 84 Tabell 85 Tabell 86 Tabell 87 Tabell 88 Tabell 89 Tabell 90 Tabell 91 Tabell 92 Tabell 93 Tabell 94 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 93 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 94 Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 95 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 96 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 97 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 98 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 99 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 100 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 100 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Äldre år. 100 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år 101 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 102 Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 103 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 104 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 105 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 106 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 107 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 108 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år

34 Tabell 95 Tabell 96 Tabell 97 Tabell 98 Tabell 99 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Äldre år. 108 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 109 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 110 Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år 111 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporerade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 112 Tabell 100 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 113 Tabell 101 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 114 Tabell 102 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 115 Tabell 103 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 116 Tabell 104 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 116 Tabell 105 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Äldre 85+ år. 116 Tabell 106 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 117 Tabell 107 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 118 Tabell 108 Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 119 Tabell 109 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre

35 Ålder och kön Alla åldrar Tabell 1 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadade personer.alla åldrar. Ålder Män Kvinnor Okänt Totalt Okänd Totalt Tabell 2 Ålders- och könsfördelning. Skattat antal hem- och fritidsolycksskadade i Sverige och antal per 1000 invånare. Alla åldrar. Skattat antal i Sverige Skattat antal per 1000 invånare Ålder Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Totalt

36 Plats Tabell 3 Skadeplats, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skadeplats Skattat antal Skattat Antal rapporterade i Sverige antal per Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt Transportområde , ,2 Bostad/bostadsområde , ,1 Produktions - och verkstadsområde , ,8 Butiks-, handels - och serviceområde , ,6 Skola, offentliga lokaler, institutionsområde , ,1 Sport- och idrotts anläggning , ,8 Nöjes -, kultur- och parkområde , ,5 Fri natur , ,2 Hav, sjö, älv , ,5 Skadeplats annan och ospecificerad , ,5 Totalt , ,2 Tabell 4 Skadade i bostad/bostadsområde, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skadeplats Antal rapporterade Skattat antal i Sverige Skattat antal per Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt Kök , ,2 Bostadsrum, sovrum inkl hall/förstuga, matrum , ,3 Badrum inkl WC, dusch, bastu, tvättstuga , ,3 Trappa inomhus , ,5 Andra rum i bostaden, källare, vind, hiss, korridor , ,6 Bostad utomhus, inkl balkong, trappa, tak, altan , ,2 Lekplats i bostadsområde , ,4 Trädgård inkl uthus/redskapsbod, swimmingpool , ,3 Privat infart, parkering, garage, gårdsplan mm , ,4 Bostad/bostadsområde, annat och ospecificerat , ,0 Totalt , ,1 36

37 Tabell 5 Skadade på sport-/idrottsanläggning, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skadeplats Antal rapporterade Skattat antal i Sverige Skattat antal per Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt Sporthall, gymnastiksal , ,2 Idrottsanläggning utomhus , ,4 Simhall, badanläggning , ,3 Ridhus/ridskola , ,6 Tävlingsbana för motorfordon, djur, cyklar mm , ,6 Ishall, skridskobana , ,3 Alpin anläggning inkl skidlift , ,1 Anlagt motionsspår, skidspår , ,2 Sport-/idrottsanläggning annan specificerad , ,1 Sport-/idrottsanläggning, ospecificerad , ,0 Totalt , ,8 Tabell 6 Skadade i skola, offentlig lokal, institutionsområde, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skadeplats Skattat antal Skattat Antal rapporterade i Sverige antal per Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt Daghem, fritidshem, ungdomsgård exkl. lekplats , ,7 Skola, universitet, högskola , ,9 Skolgård , ,3 Lekplats på institution , ,3 Offentlig lokal: post, kyrka, polis, bibliotek, , ,3 museum mm Sjukhus, vårdcentral, folktandvård mm , ,2 Sjukhem, ålderdomshem, s ervicehus mm , ,2 Militär institution exklusive övningsområde , ,1 Skola, offentliga lokaler, institutionsområde, , ,1 annat specificerat Skola, offentliga lokaler, institutionsområde, , ,1 ospecificerat Totalt , ,1 37

38 Skademekanism Tabell 7 Skademekanism, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skademekanism Antal rapporterade Skattat antal i Sverige Skattat antal per Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt Slag/stöt till följd av fall , ,9 Slag/stöt till följd av kontakt med föremål, , ,8 person eller djur Klämning/skärning/stick , ,4 Främmande föremål i kroppsöppning , ,6 Kvävning 4 4 0,0 <200 0,0 Kemisk påverkan , ,5 Termisk påverkan , ,6 Elektricitet, strålning och effekt av annan energipåverkan , ,2 Akut överansträngning av kroppen eller , ,1 kroppsdel Skademekanism, annan och ospecificerad , ,2 Totalt , ,2 Tabell 8 Skademekanism. De vanligast förekommande på detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skademekanism Antal rapporterade Skattat antal i Sverige Skattat antal per Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt Fall i samma plan till följd av halkning , ,5 Annat fall i samma plan , ,6 Fall på eller från trappa , ,5 Fall/hopp från låg höjd (1 meter eller mindre) , ,2 Fall/hopp från hög höjd (mer än 1 meter) , ,6 Annat specificerat fall , ,4 Ospecificerat fall , ,1 Kontakt med föremål i rörelse , ,4 Kontakt med föremål i vila , ,1 Kontakt med person, t ex spark, drag, knuff , ,2 Klämning/krossning mellan stumma ytor eller , ,5 föremål Hugg, skärning, sågning mot skarp yta/kant , ,4 Stick och annan inträngning, inkl skott från vapen , ,2 Bett/stick av djur, människa, insekt , ,7 Främmande föremål i ögat , ,8 Akut överbelastning orsakad av egen våldsam , ,5 rörelse t ex vridvåld Annan specificerad skademekanism , ,7 Ospecificerad skademekanism , ,7 Totalt , ,2 38