Statistik över våld mot barn. Femårsrapport 2005

Transkript

1 Statistik över våld mot barn Femårsrapport 2005

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. Viss statistik ingår i Sveriges Officiella Statistik (SOS) och är då indelad i tre serier: Socialtjänst, Hälsa och sjukdomar och Hälso- och sjukvård. Artikelnr Publicerad januari

3 Förord Socialstyrelsen redovisar i denna rapport, enligt uppdrag i regleringsbrevet för 2005, statistik över avsiktligt våld mot barn för senast tillgängliga femårsperiod. Eftersom det årliga antalet fall är litet, är det svårt att se och tolka förändringar på kort sikt, varför vissa tabeller och diagram visar statistik över en längre tidsperiod. Statistiken grundar sig i tillgängliga data från Dödsorsaksregistret och Patientregistret. En tidigare rapport om avsiktligt våld mot barn utkom hösten Rapporten har sammanställts av Anders Karlsson, EpC. Stockholm i december 2005 Måns Rosén Avdelningschef Epidemiologiskt Centrum 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Material och metod 8 Kvalitet 12 Plan för hur arbetet framgent skall bedrivas 15 Resultat 17 Diagramförteckning 20 Diagram 21 Tabellförteckning 22 Tabeller 23 5

6 6

7 Sammanfattning Denna rapport redovisar statistik över våld mot barn, 0-17 år. Statistiken grundar sig på dödsorsaksregistret och de hälsodataregister, med information om bland annat skador, som förs vid Socialstyrelsen. Statistiken omfattar senast tillgängliga femårsperiod. Under perioden avled sammanlagt 32 barn, 16 pojkar och 16 flickor, till följd av övergrepp av annan person. Detta innebär att i genomsnitt 6,4 barn per år bragtes om livet av annan person under tidsperioden. Under perioden skrevs 1295 barn, i genomsnitt 259 per år, ut från sjukhus efter vård till följd av övergrepp. Det var flest pojkar som vårdades och de flesta oavsett kön var i tonåren. Den vanligaste formen av övergrepp var misshandel, men en tredjedel av de vårdade flickorna hade utsatts för sexuellt övergrepp. För öppen vård vid sjukhus är den reguljärt insamlade statistiken ännu inte fullt tillförlitlig på grund av stora bortfall i rapporteringen. Genom urvalsdatabasen EHLASS kan dock göras en försiktig uppskattning av antalet barn som söker vård vid jourcentral eller akutmottagning vid sjukhus. Genom beräkningar baserade på åren kan uppskattas att ca 2500 barn per år söker vård till följd av våldsskada. Statistiken från EHLASS visar på liknande mönster beträffande ålders- och könsfördelning som data från den slutna vården. Även denna statistik visar att det är flest tonåringar som vårdas och att det stora flertalet är pojkar. Statistiken visar också att många våldshändelser inträffar i transportområdet, i skolan och i bostad inomhus. De medicinska konsekvenserna visar att närmare hälften hade drabbats av kontusioner, det vill säga blåmärken och utgjutningar, och att mer än 60 procent av skadorna var lokaliserade till huvudet. Drygt 8 procent blev inskrivna i sluten vård. 7

8 Material och metod Resultaten i rapporten bygger på statistik ifrån dödsorsaksregistret och de hälsodataregister som förs vid Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen. Statistiken omfattar barn 0-17 år som avlidit eller vårdats till följd av övergrepp av annan person. De aktuella hälsodataregistren är: - Dödsorsaksregistret (DOR). Innehåller information om samtliga avlidna som vid tiden för dödsfallet varit folkbokförda i Sverige, oavsett om dödsfallet inträffade inom eller utanför landet. - Patientregistret - sluten vård (PAR). Innehåller information om samtliga vårdtillfällen där patienten skrivits ut från svenskt sjukhus under aktuellt år. I patientregistret finns, till skillnad från i dödsorsaksregistret, också information om icke svenska medborgare som vårdats vid svenskt sjukhus. - Patientregistret - öppen vård. Innehåller information om samtliga patienter som besökt läkare inom den del av den öppna vården som inte är primärvård. - EHLASS-databasen. Innehåller detaljerad information om skadehändelser. Data från ett urval av akutsjukhus och jourcentraler (för närvarande 6 procents befolkningstäckning). Resultaten som redovisas i denna rapport grundar sig framförallt på dödsorsaksregistret och patientregistret sluten vård. Rapporteringen till öppen vård är fortfarande ofullständig och håller därför inte godtagbar kvalitet. I både DOR och PAR används den internationella ICD-klassifikationen. Det svenska namnet på denna är "Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997" (KSH97). Även om ICD-klassifikationen används i både DOR och PAR sker datainsamling och klassificering på olika sätt. För dödsorsaksregistret gäller att efter utredning av dödsorsaken utfärdar den läkare som konstaterat dödsfallet ett dödsorsaksintyg. Detta intyg skall sändas till Socialstyrelsen inom tre veckor efter dödsfallet. Här sorteras, skannas och dataregistreras intygen. Diagnosuttrycken på blanketterna genomgår automatisk kodning från klartext till ICD-10-kod. Är uppgifterna ofullständiga eller svårtolkade konsulteras medicinsk rådgivare, och i många fall begärs kompletterande uppgifter från den inrättning där intyget utfärdats. För PAR gäller att den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården skall senast den 30 april varje år till Socialstyrelsen lämna uppgifter om de patienter som under föregående år vårdats inom den slutna hälso- och sjukvården, eller behandlats av läkare inom den del av den öppna vården som inte är primärvård. Klassificering 8

9 och dataregistrering sker lokalt i sjukvården och uppgifterna rapporteras på datamedia till Socialstyrelsen. KSH97 är uppdelad i ett antal kapitel strukturerade efter typ av sjukdom eller skada. För skador och förgiftningar finns kapitel 19 som beskriver skadans natur, dvs. diagnos. Dessutom finns kapitel 20 "Yttre orsaker till sjukdom och död" som innehåller koder som beskriver yttre omständigheter kring skadan/sjukdomen och som obligatoriskt skall anges då det finns en skadediagnos i patientens diagnospanorama. Statistiken i denna rapport grundar sig främst i kapitel 20-koder som beskriver hur skadehändelsen gått till. Kapitel 20 är uppdelat i olika kategorier som beskriver typ av skadehändelse och om skadan varit oavsiktlig eller avsiktlig. För skador uppkomna genom övergrepp av annan person föreligger följande koder: X85 X86 X87 X88 X89 X90 X91 X92 X93 X94 X95 X96 X97 X98 X99 Y00 Y01 Y02 Y03 Y04 Y05 Y06 Y07 Y08 Y09 Övergrepp genom förgiftning med läkemedel och biologiska substanser Övergrepp med frätande ämnen Övergrepp med pesticider Övergrepp med gaser eller ångor Övergrepp med andra specificerade kemiska ämnen och skadliga substanser Övergrepp med icke specificerade kemiska ämnen Övergrepp genom hängning, strypning och kvävning Övergrepp genom dränkning Övergrepp genom skott från pistol och revolver Övergrepp genom skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen Övergrepp genom skott från annat och icke specificerat skjutvapen Övergrepp med sprängämnen Övergrepp med rök och öppen eld Övergrepp med vattenånga, andra heta ångor och heta föremål Övergrepp med skärande eller stickande föremål Övergrepp med trubbigt föremål Övergrepp genom knuff från höjd Övergrepp genom att offret placerats eller knuffats framför föremål i rörelse Övergrepp med motorfordon Övergrepp genom obeväpnat våld Sexuellt övergrepp av obeväpnad person Försummelse och vanvård Andra misshandelssyndrom Övergrepp med andra specificerade metoder Övergrepp med icke specificerade metoder Ovanstående koder specificeras i patientregistret ytterligare med en fjärde och femte position som har olika betydelser. Fjärdepositionen bestämmer 9

10 för samtliga ovanstående koder, exklusive Y06 och Y07, platsen där skadehändelsen ägt rum. Följande koder föreligger: 0 Bostad och bostadsområde 1 Institutionellt boende 2 Skola, annan institution och offentlig lokal 3 Idrotts- och sportanläggning 4 Gata och väg 5 Butiks-, handels-, eller serviceområde 6 Industriområde, byggarbetsplats 7 Lantbruksområde 8 Andra specificerade platser 9 Plats, ospecificerad För koderna Y06 och Y07 utgörs fjärdepositionen i stället av motparten vid övergreppet. Y06 Försummelse och vanvård.0 Övergiven eller vanvårdad av make/maka eller partner.1 Övergiven eller vanvårdad av förälder.2 Övergiven eller vanvårdad av bekant eller vän.8 Övergiven eller vanvårdad av annan specificerad person.9 Övergiven eller vanvårdad av icke specificerad person Y07 Andra misshandelssyndrom.0 Misshandel utövad av make eller partner.1 Misshandel utövad av förälder.2 Misshandel utövad av bekant eller vän.3 Misshandel utövad av myndighet.8 Misshandel utövad av annan specificerad person.9 Misshandel utövad av icke specificerad person Femtepositionen beskriver för samtliga koder aktiviteten vid skadetillfället. Följande alternativ kan anges: 0 Idrott, sport, motion 1 Lek och annan fritidsverksamhet 2 Förvärvsarbete 3 Annan sysselsättning 4 Vitalaktivitet såsom vila, sömn, måltid och personlig hygien 8 Andra specificerade aktiviteter 9 Aktivitet, ospecificerad Även om fjärde- och femteposition är obligatoriska koder rapporteras de oftast som ospecificerade. Mer om detta tas upp i avsnittet kvalitet. I EHLASS används NCECI - Nordic Classification of External Causes of Injuries. Uppgifterna kodas och dataregistreras vid speciella kodningscentra i sjukvården. I EHLASS ingår dels medicinska uppgifter från vården men 10

11 också egenrapportering av patienten via en enkät som samlar in uppgifter om omständigheter kring skadehändelsen. I EHLASS-databasen identifieras uppsåtet genom den så kallade Kontaktorsaksvariabeln. För våldsskador finns följande alternativ: 30 Överfall, slagsmål, misshandel 31 Sexuella övergrepp, våldtäkt 32 Misskötsel, försummelse 38 Våldshändelse, annan specificerad 39 Våldshändelse, ospecificerad I EHLASS finns också ett antal andra variabler t.ex. plats och skademekanism som närmare beskriver yttre orsaker till skada. 11

12 Kvalitet Dödsorsaksregistret är av mycket hög kvalitet. Det förekommer numera inget totalbortfall. För endast 0,5 procent av de avlidna kan dödsorsak inte bestämmas. Obduktionsfrekvensen för barn är mycket hög och särskilt hög för små barn. För patientregistret sluten vård är bortfallet i personnummer lågt (0,7 procent 2004). Huvuddiagnos rapporterades 2004 till 98,8 procent. Bortfallet i yttre orsakskod var ,1 procent, och berodde framförallt på geografiska skillnader i rapportering. De flesta landsting hade en bra rapportering, men några landsting främst Östergötland men också Västmanland och Norrbotten har större bortfall. Av de verksamhetsgrenar som rapporterat flest skadefall var bortfallet högst inom internmedicinsk vård och inom barn- och ungdomsmedicinsk vård. Däremot var bortfallet lägre inom kirurgisk och ortopedisk vård. Yttre orsakskoden består av tre delar, förutom den yttre orsaken finns också en fjärde och femteposition som vid övergrepp av annan person står för skadeplats/motpart respektive aktivitet. Tyvärr är denna tilläggsinformation av dålig kvalitet i registret, då den är specificerad i mycket liten utsträckning. För övergrepp mot barn är plats-/motpartskoden ospecificerad i 67,7 procent av skadefallen och för aktivitetskoden är motsvarande andel hela 76,6 procent. För patientregistret öppen vård var 2002 det första året data rapporterades. Här finns fortfarande en del kvalitetsproblem i fråga om bortfall. Preliminära siffror för 2004 visar att bortfallet i diagnoskod uppgår till 24,5 procent. Då diagnoskod finns och det är en skada eller förgiftning skall också yttre orsakskod anges. För denna variabel är bortfallet 23,3 procent. Även om bortfallsiffrorna förbättrats något jämfört med 2002 och 2003 är det inte möjligt att uppskatta det totala antalet barn som vårdats inom öppen vård vid sjukhus till följd av våldsskada. Tablå 1 visar fördelningen över barn 0-17 år som sökt öppen vård vid sjukhus 2003 till följd av övergrepp, efter hemlän. Under året rapporterades 1250 barn behandlade i öppen vård till sjukhus till följd av avsiktligt våld tillfogat av annan person. Men då totalbortfallet i diagnoskod var 27 procent och i yttre orsakskod var 25 procent detta år visar detta på en kraftig underrapportering. Att minska bortfallet i rapporteringen från öppen vård är av yttersta vikt för att kunna få en helhetsbild av skador till följd av övergrepp. Tablå 1 visar att antalet vårdade varierade kraftigt mellan länen, vilket till stor del beror på skillnader i rapportering. 12

13 Tablå 1 Antal barn 0-17 år, som rapporterats ha sökt vård i öppen vård vid sjukhus till följd av övergrepp av annan person, Fördelning efter hemortslän. Antal Antal per Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 01 Stockholm ,4 59,4 69,7 03 Uppsala ,8 110,1 129,4 04 Södermanlands ,0 64,4 101,1 05 Östergötland ,5 59,8 79,3 06 Jönköping ,0 16,4 21,3 07 Kronoberg ,3 59,9 63,2 08 Kalmar ,3 16,6 34,4 09 Gotland ,0 65,0 87,4 10 Blekinge ,9 53,9 91,2 12 Skåne ,7 64,1 88,5 13 Halland ,1 47,6 52,5 14 Västra Götaland ,3 46,2 50,4 17 Värmland ,1 57,6 40,5 18 Örebro ,4 41,7 49,2 19 Västmanland ,7 61,4 70,7 20 Dalarna ,4 87,2 95,0 21 Gävleborg ,5 39,5 40,0 22 Västernorrland ,4 24,6 24,0 23 Jämtland ,9 69,4 78,9 24 Västerbotten 1 1 0,0 3,7 1,8 25 Norrbotten ,4 50,6 45,4 Totalt ,1 54,2 64,4 Det är möjligt att kontrollera kvaliteten i rapporteringen av yttre orsakskod genom att studera några diagnoskoder som beskriver misshandel (se nedan). Då någon av dessa koder finns med i diagnospanoramat ska också en yttre orsakskod i intervallet X85-Y09 Övergrepp av annan person anges. I diagnoskapitlet för skador och förgiftningar finns diagnosen T74 Misshandelssyndrom. Denna kan specificeras ytterligare: T74.0 Effekt av försummelse och vanvård T74.1 Fysisk misshandel T74.2 Sexuellt övergrepp T74.3 Psykisk misshandel T74.8 Andra misshandelssyndrom T74.9 Misshandelssyndrom, ospecificerat 13

14 I KSH97:s kapitel 21 Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso- och sjukvården finns följande koder relaterade till övergrepp: Z04.4 Undersökning och observation efter uppgiven våldtäkt och uppgivet sexuellt ofredande Z04.5 Undersökning och observation efter annan tillfogad skada I tablå 2 visas hur yttre orsak redovisats för de skadefall som rapporterats till patientregistret sluten vård och som i diagnospanoramat innehåller någon av ovanstående koder. Tablå 2 Fördelning av yttre orsakskod för skadefall som rapporterats med någon av diagnoskoderna T74 Misshandelssyndrom, Z04.4 Undersökning och observation efter uppgiven våldtäkt och uppgivet sexuellt ofredande eller Z04.5 Undersökning och observation efter annan tillfogad skada. Avsiktligt självdestruktiv handling Övergrepp av annan person Yttre orsakskod saknas Olycksfall Totalt Antal T74 Pojkar Flickor Totalt Z044 Pojkar Flickor Totalt Z045 Pojkar Flickor Totalt Totalt Pojkar Flickor Totalt Procent T74 Pojkar 14,7 0,9 77,1 7,3 100,0 Flickor 6,9 1,9 83,8 7,5 100,0 Totalt 10,0 1,5 81,0 7,4 100,0 Z044 Pojkar 0,0 0,0 25,0 75,0 100,0 Flickor 0,0 0,0 9,3 90,7 100,0 Totalt 0,0 0,0 10,6 89,4 100,0 Z045 Pojkar 5,9 0,0 17,6 76,5 100,0 Flickor 15,4 0,0 7,7 76,9 100,0 Totalt 10,0 0,0 13,3 76,7 100,0 Totalt Pojkar 13,1 0,8 67,7 18,5 100,0 Flickor 6,0 1,4 64,4 28,2 100,0 Totalt 8,7 1,2 65,6 24,6 100,0 14

15 Ur tablå 2 kan konstateras att endast 65 procent av dem som fått någon av ovanstående tre diagnoser, har en korrekt yttre orsakskod, dvs. övergrepp av annan person. Av övriga saknar majoriteten yttre orsakskod. Några har blivit felaktigt rapporterade som olycksfall och ett fåtal som avsiktlig självdestruktiv handling. Det är framförallt för koden Z044 Undersökning och observation efter uppgiven våldtäkt och uppgivet sexuellt ofredande som yttre orsak saknas i nio av tio fall. Viktigt att notera är att det bara är för dem som har någon av dessa diagnoser som det är möjligt att kontrollera kvaliteten i yttre orsakskodning. För alla andra diagnoser, vilka utgör den stora majoriteten, är detta omöjligt. Totalbortfallet i EHLASS uppgår årligen till mellan procent. Det finns inga studier som visar hur bortfallet fördelar sig efter yttre orsak. 15

16 Plan för hur arbetet framöver skall bedrivas Att följa utvecklingen av antalet barn som avlider eller vårdas till följd av övergrepp av annan person är viktigt. Det är dock svårt att avläsa förändringar från år till år eftersom antalet fall är ganska få och att det därför knappast är rimligt att presentera årliga detaljerade analyser likt denna rapport. En sådan analys och rapport bör göras med några års mellanrum, t.ex. i intervall om fyra år. I stället bör en mer extensiv bevakning av övergrepp bland barn ingå som en del i en reguljär statistikredovisning av skador bland barn, som uppdateras varje år. I nuläget finns bra statistik beträffande dödsfall och acceptabel statistik gällande sjukhusvård. För data om de sjukhusvårdade finns dock behov av kvalitetsförbättring som kräver en utvidgad dialog med sjukvårdshuvudmännen och professionen. Det gäller dels rapporteringen av yttre orsak där några landsting har en sämre rapportering. Att rapporteringen är jämn över hela landet är viktig inte minst för att möjliggöra rättvisa regionala jämförelser. Det gäller också rapportering av fjärde- och femteposition, som beskriver plats/motpart respektive aktivitet, i yttre orsakskoden. Idag är en mycket hög andel av dessa angivna som ospecificerade, vilket gör att värdet i dessa variabler försvagas kraftigt. Här krävs ett klargörande av att informationen i dessa koder är av stor vikt för det skadepreventiva arbetet. Beträffande rapporteringen av öppen vård vid sjukhus, har denna fortfarande brister. För att denna statistik skall bli användbar krävs en dialog med huvudmännen för att minimera de stora bortfall som idag finns i rapporteringen. För EHLASS-databasen har regeringen anslagit medel till Socialstyrelsen för fortsatt drift och utbyggnad. Då denna databas innehåller väsentligt mer detaljerad data än vad som kan samlas in via patientregistret är denna information mycket viktig för att få en helhetsbild av skadepanoramat och att kunna tillhandahålla statistik som kan användas som underlag för skadepreventivt arbete. Socialstyrelsen har tidigare beräknat att en 15-procentig befolkningstäckning tillsammans med data från patientregistret skulle ge ett godtagbart representativt urval för att kunna beräkna nationella estimat. De medel som regeringen idag avsätter för denna urvalsbaserade insamling räcker till en befolkningstäckning om ca 10 procent. 16

17 Resultat Under den senaste femårsperioden med tillgänglig dödsorsaksstatistik ( ), omkom totalt 2879 svenska barn i åldrarna 0-17 år. Av dessa avled 32 till följd av övergrepp av annan person. Detta motsvarar 1,1 procent av den totala barnadödligheten. Lägst var andelen bland de nyfödda, där de stora orsakerna till barnadöd var vissa perinatala tillstånd samt medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser. Andelen som avled till följd av övergrepp ökade med stigande ålder och i åldersgruppen år bestod 2,6 procent av dödligheten av barn som bragts om livet av någon annan person. I åldrarna 1-17 år dominerades dödsfallspanoramat av olycksfall och tumörer. Under den aktuella tidsperioden var det lika många flickor som pojkar som avled till följd av övergrepp av annan person. Mellan åren 1969 och 2003 avled 359 barn i åldrarna 0-17 år, dvs. i genomsnitt ca 10,3 barn per år, till följd av övergrepp av en annan person. Antalet varierade mellan 4 och 19 döda barn per år. Det fanns inte några markanta skillnader i könsfördelning, totalt omkom 189 pojkar och 170 flickor. När det handlar om så små tal som varierar från år till år är det svårt att se någon trendförändring i ett kortare perspektiv, men det var något färre barn som omkom per år under den senare delen av tidsperioden än tidigare. Under de sista fem åren , avled i genomsnitt 6,4 barn per år till följd av övergrepp. De senaste fem åren med tillgängliga data från patientregistrets slutenvårdsdel ( ) blev sammanlagt 1295 barn, 0-17 år, utskrivna från sjukhus efter att de blivit vårdade till följd av övergrepp av annan person. I snitt innebar detta 259 barn per år och till skillnad mot de barn som avlidit fanns här en tydlig könsskillnad. 72 procent av de vårdade var pojkar. Det fanns också en tydlig åldersstruktur. Förutom bland 0-åringarna, var det jämförelsevis få i åldrarna 1-11 år som vårdades och det skiljde heller inte nämnvärt antalsmässigt mellan de olika åldersklasserna inom detta åldersspann. Från 12 års ålder ökade dock antalet vårdade för varje åldersklass. Åtta av tio vårdade var mellan 13 och 17 år och särskilt många (63 %) var mellan 15 och 17 år. Totalt sett skrevs under femårsperioden barn ut efter vård på sjukhus och andelen som vårdades till följd av övergrepp var 2,6 procent. De vanligaste orsakerna till vård var olycksfall (17,4%) följt av andningsorganens sjukdomar (15,6%). Patientregistret är landsomfattande sedan Studeras trendutvecklingen för perioden kan man möjligen se en svag uppgång bland flickorna. Bland pojkarna sjönk antalet vårdade per invånare kraftigt några år under senare delen av 1990-talet, för att sedan öka svagt från och med Flest vårdade barn finns i större städer och i storstadsregionerna, och det är också storstäderna som har flest antal vårdade, oavsett kön, då man relaterar till befolkningen. Dock är siffrorna lägre i storstädernas förorter. Lägsta tal finns för pojkar i gruppen övriga mindre kommuner och för flickorna i 17

18 just förortskommuner. Några landsting har sämre rapportering av yttre orsakskod än övriga landsting, och detta avspeglar sig också när hemlän bland de skadade studeras. Av de län som har en bra rapportering har Blekinge låga tal och Gotland höga, medan det i övriga län inte varierar så kraftigt. En del i förklaringen till att just Blekinge och Gotland har avvikande siffror kan vara att de är län med relativt liten befolkning, vilket medför att de befolkningsrelaterade talen varierar mer i dessa län. Några färre eller fler skadade ett visst år gör att talen varierar mer än i ett län med stor befolkning. Det stora flertalet av barnen, 72 procent, klassificerades som vårdade till följd av övergrepp genom obeväpnat våld eller genom andra misshandelssyndrom. För andra misshandelssyndrom finns möjlighet att specificera motpart till den skadade, men motparten var endast specificerad i en fjärdedel av skadefallen. Bland flickorna vårdades en tredjedel för sexuella övergrepp. Vård till följd av övergrepp med någon form av tillhygge, skärande, stickande eller trubbigt föremål, svarade för en åttondel av samtliga övergrepp och var något vanligare bland pojkar än bland flickor. Typen av övergrepp varierade en del över åldrarna. Bland flickorna var de sexuella övergreppen antalsmässigt störst i den äldsta åldersgruppen år, men relativt antalet övergrepp inom respektive åldersgrupp var andelen större både bland 1-6 åringarna och bland 7-12 åringarna. Det var jämförelsevis få pojkar som vårdades för sexuella övergrepp, men hälften av dessa var i åldrarna 1-6 år. Nästan alla som vårdades till följd av övergrepp med skärande eller stickande föremål var i åldrarna 13 till 17 år. Så var också fallet beträffande övergrepp med trubbigt föremål men här var den relativa andelen större i åldrarna 7-12 år. Hjärnskakning, 36 procent, och fraktur, 17,4 procent, var de vanligaste skadetyperna bland pojkar. Bland flickor var hjärnskakning en frekvent skadetyp (13,8%) men vanligast var gruppen annan och ospecificerad skadetyp i vilken närmare fyra av tio flickor hade sin huvuddiagnos. Detta beror på att diagnosen T74 Misshandelssyndrom, som varken anger typ av skada eller skadad kroppsdel, ingår i denna skadetyp och var en betydligt vanligare huvuddiagnos bland flickor än bland pojkar. Även ytliga skador som t.ex. blåmärken och skrubbsår var ganska vanligt förekommande hos bägge könen. Ofta drabbade skadorna huvudet. Mer än två tredjedelar av pojkarna och närmare tre av tio flickor hade skador på huvudet. Bland flickorna var dock kategorin Hela kroppen vanligast, och beror återigen på att koden T74 Misshandelssyndrom använts och där det inte är möjligt att ange skadad kroppsdel. I tabellerna med data från patientregistret kan ibland de summerade antalen vara olika. Detta beror på att olika selektionsvillkor använts vid olika analyser. Det faktiska antalet vårdade under perioden var dock 1295 som tidigare angetts i detta resultatavsnitt. Att summan ibland är större beror på att en del barn kan ha vårdats två eller fler gånger under ett år men med t.ex. olika diagnoser. I den så kallade EHLASS-databasen, där data samlas in från sjukhusen jourcentraler och akutmottagningar, rapporterades under åren sammanlagt 718 barn i åldrarna 0-17 år som sökt vård till följd av våldshandling. Eftersom EHLASS-databasen under den aktuella tidsperioden endast täckte sex procent av landets hela befolkning och inte kan anses vara 18

19 nationellt representativ är det svårt att beräkna ett säkert nationellt estimat. Men uppskattningsvis kan det kan röra sig om ca 2500 barn per år i Sverige som söker vård till följd av våldshandling vid motsvarande vårdinrättningar. Det var mycket få små barn som vårdades till följd av våldshandling, de flesta var tonåringar, 84,5 procent, vilket också stämmer tämligen väl överens med data från patientregistret sluten vård. Även könsfördelningen ger samma mönster, även om pojkarna dominerar än mer i EHLASS, 77,4 procent. Relativt det egna könet var flickorna något yngre än pojkarna när de sökte vård. I EHLASS finns också möjlighet att ange platsen där skadehändelsen inträffade. Vanligast för både flickor och pojkar var att man råkat ut för våldshandlingen inom transportområdet (pojkar 28,2 procent, flickor 26,5 procent) vilket förutom vägnätet också innefattar gator, trottoarer, cykelbanor liksom offentliga platser som t.ex. torg inom tättbebyggt område. Bland pojkar var också våldshandlingar i skolan vanliga och många flickor hade utsatts för övergrepp inne i bostadsmiljö. Den absolut vanligaste skadetypen för både pojkar och flickor var kontusioner, dvs. blåmärken och utgjutningar (pojkar 43,5 procent, flickor 58,6 procent), men även sårskador och frakturer förekom frekvent. Oftast drabbade skadorna huvudet (pojkar 64,6 procent, flickor 52,5 procent) men skador på armarna var också vanliga. För 86,6 procent av de skadade var undersökning och behandling i öppen vård tillräcklig men för 8,4 procent krävdes inskrivning på sjukhus. 19

20 Diagramförteckning Figur 1 Antal barn 0-17 år, som avlidit till följd av övergrepp av annan person , efter kön. Glidande 5-årsmedelvärden Figur 2 Antal barn per barn 0-17 år, som skrivits ut från sjukhus efter vård till följd av övergrepp av annan person , efter kön. Glidande 3-årsmedelvärden

21 Diagram 9 8 Pojkar Flickor Antal (glidande 5-årdmedelvärlden) Figur 1 Antal barn 0-17 år, som avlidit till följd av övergrepp av annan person , efter kön. Glidande 5-årsmedelvärden. Antal per (glidande 3-årsmedelvärden) Pojkar Flickor Figur 2 Antal barn per barn 0-17 år, som skrivits ut från sjukhus efter vård till följd av övergrepp av annan person , efter kön. Glidande 3- årsmedelvärden. 21

22 Tabellförteckning Tabell 1 Antal barn och antal barn per invånare, 0-17 år, som avlidit till följd av övergrepp av annan person Tabell 2 Antal barn, 0-17 år, som avlidit under åren , efter underliggande dödsorsak. Pojkar=P, Flickor=F...24 Tabell 3 Antal barn och antal barn per , 0-17 år, som skrivits ut från sjukhus efter vård till följd av övergrepp av annan person Tabell 4 Antal barn, 0-17 år, som skrivits ut från sjukhus efter vård till följd av övergrepp av annan person , efter ålder och kön Tabell 5 Antal barn, 0-17 år, som skrivits ut från sjukhus efter vård till följd av övergrepp av annan person Fördelning efter hemkommunens kommungruppstillhörighet...27 Tabell 6 Antal barn, 0-17 år, som skrivits ut från sjukhus efter vård till följd av övergrepp av annan person Fördelning efter hemlän...27 Tabell 7 Samtliga barn, 0-17 år, som skrivits ut från sjukhus efter vård till följd av övergrepp av annan person Fördelning efter yttre orsak till våldshändelsen. Antal...28 Tabell 8 Samtliga barn, 0-17 år, som skrivits ut från sjukhus efter vård till följd av övergrepp av annan person Fördelning efter yttre orsak till våldshändelsen. Procent...29 Tabell 9 Antal barn, 0-17 år, som skrivits ut från sjukhus efter vård till följd av övergrepp av annan person Fördelning efter typ av skada...30 Tabell 10 Antal barn, 0-17 år, som skrivits ut från sjukhus efter vård till följd av övergrepp av annan person Fördelning efter skadad kroppsdel...30 Tabell 11 Antal barn, 0-17 år, som sökt vård vid jourcentral eller akutmottagning på sjukhus till följd av skada av våldshandling och som rapporterats till EHLASS Ålders- och könsfördelning...31 Tabell 12 Antal barn, 0-17 år, som sökt vård vid jourcentral eller akutmottagning på sjukhus till följd av skada av våldshandling och som rapporterats till EHLASS Fördelning efter skadeplats Tabell 13 Antal barn, 0-17 år, som sökt vård vid jourcentral eller akutmottagning på sjukhus till följd av skada av våldshandling och som rapporterats till EHLASS Fördelning efter typ av skada...32 Tabell 14 Antal barn, 0-17 år, som sökt vård vid jourcentral eller akutmottagning på sjukhus till följd av skada av våldshandling och som rapporterats till EHLASS Fördelning efter skadad kroppsdel..32 Tabell 15 Antal barn, 0-17 år, som sökt vård vid jourcentral eller akutmottagning på sjukhus till följd av skada av våldshandling och som rapporterats till EHLASS Fördelning efter behandling

23 Tabeller Tabell 1 Antal barn och antal barn per invånare, 0-17 år, som avlidit till följd av övergrepp av annan person Antal Antal per barn År Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt ,0 0,6 0, ,9 0,8 0, ,2 0,7 0, ,8 0,7 0, ,3 0,8 0, ,6 0,2 0, ,8 0,6 0, ,4 0,4 0, ,4 0,4 0, ,2 0,2 0, ,0 0,7 0, ,7 0,5 0, ,3 0,5 0, ,5 0,5 0, ,2 0,6 0, ,2 0,3 0, ,2 0,8 0, ,7 0,2 0, ,5 0,3 0, ,1 0,1 0, ,2 0,6 0, ,6 1,1 0, ,4 0,6 0, ,8 0,8 0, ,7 0,4 0, ,5 0,2 0, ,7 0,5 0, ,0 0,7 0, ,3 0,3 0, ,2 0,7 0, ,1 0,3 0, ,6 0,3 0, ,5 0,3 0, ,3 0,3 0, ,1 0,4 0,3 Totalt ,5 0,5 0,5 23

24 Tabell 2 Antal barn, 0-17 år, som avlidit under åren , efter underliggande dödsorsak. Pojkar=P, Flickor=F. 0 år 1-6 år 7-12 år år 0-17 år totalt P F P F P F P F P F Totalt Procent totalt Vissa infektions- och parasitsjukdomar ,8 Tumörer ,0 Sjukdomar i blod och blodbildade organ samt vissa rubbningar i immunsystemet ,9 Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar ,1 Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar ,3 Sjukdomar i nervsystemet ,8 Sjukdomar i örat och mastiodutskottet ,0 Cirkulationsorganens sjukdomar ,9 Andningsorganens sjukdomar ,7 Matsmältningsorganens sjukdomar ,8 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven ,3 Sjukdomar i urin- och könsorganen ,2 Graviditet, förlossning och barnsängstid ,0 Vissa perinatala tillstånd ,1 Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser ,7 Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd mm ,4 Olycksfall ,3 Avsiktlig självdestruktiv handling ,9 Övergrepp (mord, dråp, misshandel) ,1 Skadehändelse med oklar avsikt ,6 Annan skadehändelse ,1 Totalt ,0 24

25 Tabell 3 Antal barn och antal barn per , 0-17 år, som skrivits ut från sjukhus efter vård till följd av övergrepp av annan person Antal Antal per barn Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt ,1 5,1 11, ,2 7,6 15, ,0 7,4 14, ,6 7,5 14, ,4 4,9 12, ,0 6,4 15, ,6 7,7 14, ,1 7,9 15, ,4 7,0 14, ,7 5,9 14, ,5 6,6 12, ,2 8,0 13, ,5 8,5 13, ,9 7,7 13, ,7 7,4 13, ,0 7,9 12, ,7 8,5 14, ,4 6,9 13,3 25

26 Tabell 4 Antal barn, 0-17 år, som skrivits ut från sjukhus efter vård till följd av övergrepp av annan person , efter ålder och kön. Ålder Pojkar Flickor Totalt Procent Kumulativ procent ,3 3, ,2 4, ,9 5, ,4 6, ,1 7, ,6 8, ,5 10, ,4 11, ,0 12, ,3 13, ,5 15, ,4 16, ,1 19, ,9 26, ,3 37, ,0 53, ,5 73, ,5 100,0 Totalt ,0 26

27 Tabell 5 Antal barn, 0-17 år, som skrivits ut från sjukhus efter vård till följd av övergrepp av annan person Fördelning efter hemkommunens kommungruppstillhörighet. Antal Antal per barn Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Storstäder ,2 10,4 18,5 Förortskommuner ,4 4,6 10,7 Större städer ,0 8,1 14,2 Medelstora städer ,0 6,7 10,9 Industrikommuner ,9 9,2 14,7 Landsbygdskommuner ,9 7,9 12,5 Glesbygdskommuner ,7 5,6 10,8 Övriga mindre kommuner ,9 7,1 10,6 Övriga större kommuner ,3 9,0 12,2 Totalt ,7 7,7 13,3 Tabell 6 Antal barn, 0-17 år, som skrivits ut från sjukhus efter vård till följd av övergrepp av annan person Fördelning efter hemlän. Antal Antal per barn Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Blekinge ,6 6,7 9,7 Dalarna ,0 4,2 10,8 Gotland ,7 12,8 18,9 Gävleborg ,8 10,0 12,5 Halland ,7 7,0 13,0 Jämtland ,9 10,7 13,4 Jönköping ,9 8,2 16,2 Kalmar ,1 4,9 13,2 Kronoberg ,3 7,6 15,2 Norrbotten ,2 9,2 12,3 Skåne ,9 6,7 11,9 Stockholm ,6 4,7 12,8 Södermanland ,2 9,3 16,5 Uppsala ,6 11,6 13,7 Värmland ,4 3,6 10,1 Västerbotten ,2 8,9 12,6 Västernorrland ,9 12,3 16,7 Västmanland ,8 13,0 16,0 Västra Götaland ,2 10,1 14,8 Örebro ,8 9,0 15,6 Östergötland* ,1 6,5 9,4 Totalt ,7 7,7 13,3 * stort bortfall 27

28 Tabell 7 Samtliga barn, 0-17 år, som skrivits ut från sjukhus efter vård till följd av övergrepp av annan person Fördelning efter yttre orsak till våldshändelsen. Antal. Pojkar Pojkar totalt Flickor Flickor totalt Totalt X85 Övergrepp genom förgiftning med läkemedel och biologiska substanser X86 Övergrepp med frätande ämnen X87 Övergrepp med pesticider X89 Övergrepp med andra specificerade kemiska ämnen och skadliga substanser X91 Övergrepp genom hängning, strypning och kvävning X92 Övergrepp genom dränkning X94 Övergrepp genom skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen X95 Övergrepp genom skott från annat och icke specificerat skjutvapen X97 Övergrepp med rök och öppen eld X99 Övergrepp med skärande eller stickande föremål Y00 Övergrepp med trubbigt föremål Y01 Övergrepp genom knuff från höjd Y03 Övergrepp med motorfordon Y04 Övergrepp genom obeväpnat våld Y05 Sexuellt övergrepp av obeväpnad person Y06 Försummelse och vanvård Y07 Andra misshandelssyndrom Y08 Övergrepp med andra specificerade metoder Y09 Övergrepp med icke specificerade metoder Totalt

29 Tabell 8 Samtliga barn, 0-17 år, som skrivits ut från sjukhus efter vård till följd av övergrepp av annan person Fördelning efter yttre orsak till våldshändelsen. Procent. Pojkar Pojkar totalt Flickor Flickor totalt Totalt X85 Övergrepp genom förgiftning med läkemedel och biologiska substanser 0,0 4,2 0,0 0,1 0,3 0,0 0,0 0,0 0,4 0,3 0,3 X86 Övergrepp med frätande ämnen 0,0 0,0 1,3 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 X87 Övergrepp med pesticider 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 2,6 0,0 0,0 0,3 0,2 X89 Övergrepp med andra specificerade kemiska ämnen och skadliga substanser 0,0 0,0 0,0 0,3 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 X91 Övergrepp genom hängning, strypning och kvävning 0,0 0,0 0,0 0,4 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 X92 Övergrepp genom dränkning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 0,3 0,1 X94 Övergrepp genom skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen 0,0 0,0 1,3 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 0,8 0,5 0,3 X95 Övergrepp genom skott från annat och icke specificerat skjutvapen 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 2,1 0,0 0,3 0,2 X97 Övergrepp med rök och öppen eld 0,0 0,0 2,5 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 X99 Övergrepp med skärande eller stickande föremål 0,0 0,0 1,3 9,3 7,9 0,0 5,1 4,3 6,4 5,7 7,3 Y00 Övergrepp med trubbigt föremål 3,8 4,2 11,4 6,1 6,4 0,0 0,0 6,4 1,9 2,2 5,2 Y01 Övergrepp genom knuff från höjd 0,0 2,1 0,0 0,1 0,2 0,0 2,6 0,0 0,0 0,3 0,2 Y03 Övergrepp med motorfordon 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,6 0,0 0,0 0,3 0,1 Y04 Övergrepp genom obeväpnat våld 0,0 18,8 41,8 37,7 36,1 5,0 10,3 23,4 18,9 17,8 30,9 Y05 Sexuellt övergrepp av obeväpnad person 0,0 14,6 3,8 0,5 1,5 0,0 41,0 38,3 34,0 33,4 10,4 Y06 Försummelse och vanvård 3,8 6,3 0,0 0,4 0,7 0,0 5,1 2,1 0,0 0,8 0,8 Y07 Andra misshandelssyndrom 92,3 47,9 36,7 42,4 43,5 90,0 25,6 23,4 35,5 35,8 41,4 Y08 Övergrepp med andra specificerade metoder 0,0 0,0 0,0 0,4 0,3 5,0 0,0 0,0 0,4 0,5 0,4 Y09 Övergrepp med icke specificerade metoder 0,0 2,1 0,0 2,0 1,8 0,0 5,1 0,0 1,5 1,6 1,7 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 29

30 Tabell 9 Antal barn, 0-17 år, som skrivits ut från sjukhus efter vård till följd av övergrepp av annan person Fördelning efter typ av skada. Antal Procent Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Ytlig skada ,0 12,5 11,4 Sårskada ,3 6,4 7,0 Fraktur ,4 6,6 14,3 Luxation, distorsion 6 6 0,6 0,0 0,4 Nervskada ,1 0,8 0,3 Klämskada 2 2 0,2 0,0 0,1 Traumatisk amputation ,1 0,3 0,1 Skada på blodkärl ,4 1,1 0,6 Muskel-, senskada ,6 0,5 0,6 Främmande kropp ,1 0,3 0,1 Bränn-, frätskada ,5 0,5 0,5 Förgiftning, läkemedel ,3 0,8 0,4 Toxisk effekt av icke-medicinskt preparat 3 3 0,0 0,8 0,2 Hjärnskakning ,0 13,8 29,7 Annan intrakraniell skada ,9 1,1 4,6 Annan eller ospecificerad skadetyp ,9 38,5 21,5 Sjukdomsdiagnos ,6 16,2 7,8 Totalt ,0 100,0 100,0 Tabell 10 Antal barn, 0-17 år, som skrivits ut från sjukhus efter vård till följd av övergrepp av annan person Fördelning efter skadad kroppsdel. Antal Procent Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Huvudet ,9 29,2 57,0 Halsen ,6 2,4 1,8 Bröstregionen ,1 2,9 3,7 Buk, nedre del av rygg, bäcken ,7 5,8 5,8 Skuldra, överarm ,6 0,3 0,5 Armbåge, underarm 4 4 0,4 0,0 0,3 Handled, hand ,5 1,1 1,3 Höft, lår ,4 0,5 0,4 Knä, underben ,8 0,5 0,7 Fotled, fot ,1 0,3 0,1 Multipla kroppsdelar ,0 1,3 1,1 Hela kroppen ,3 37,4 17,2 Annan eller ospecificerad kroppsdel ,1 2,1 2,1 Sjukdomsdiagnos ,6 16,2 7,8 Totalt ,0 100,0 100,0 30

31 Tabell 11 Antal barn, 0-17 år, som sökt vård vid jourcentral eller akutmottagning på sjukhus till följd av skada av våldshandling och som rapporterats till EHLASS Ålders- och könsfördelning. Ålder Totalt Antal Pojkar Flickor Totalt Radprocent Pojkar 1,1 13,8 85,1 100,0 Flickor 1,2 16,0 82,7 100,0 Totalt 1,1 14,3 84,5 100,0 Kolumnprocent Pojkar 75,0 74,8 77,9 77,4 Flickor 25,0 25,2 22,1 22,6 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 Tabell 12 Antal barn, 0-17 år, som sökt vård vid jourcentral eller akutmottagning på sjukhus till följd av skada av våldshandling och som rapporterats till EHLASS Fördelning efter skadeplats. Antal Kolumnprocent Radprocent Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Transportområde ,2 26,5 27,9 78,5 21,5 100,0 Bostad - inne ,2 16,7 7,8 51,8 48,2 100,0 Bostad/bostadsområde - ute ,5 4,9 4,6 75,8 24,2 100,0 Bostadsområde - ospecificerat ,2 4,3 2,6 63,2 36,8 100,0 Skola/skolgård ,5 8,6 16,3 88,0 12,0 100,0 Sport/idrottsplats ,5 3,1 4,2 83,3 16,7 100,0 Nöjeslokal ,8 9,3 10,4 80,0 20,0 100,0 Annan specificerad plats ,3 9,3 10,9 80,8 19,2 100,0 Ospecificerad plats ,7 17,3 15,3 74,5 25,5 100,0 Totalt ,0 100,0 100,0 77,4 22,6 100,0 31

32 Tabell 13 Antal barn, 0-17 år, som sökt vård vid jourcentral eller akutmottagning på sjukhus till följd av skada av våldshandling och som rapporterats till EHLASS Fördelning efter typ av skada. Antal Kolumnprocent Radprocent Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Hjärnskakning ,9 6,2 7,5 81,5 18,5 100,0 Kontusion, blåmärke ,5 58,6 46,9 71,8 28,2 100,0 Skrubbsår ,7 4,9 4,7 76,5 23,5 100,0 Sårskada ,6 11,7 17,8 85,2 14,8 100,0 Fraktur ,2 6,8 14,1 89,1 10,9 100,0 Distorsion (stukning/vrickning) ,1 5,6 3,6 65,4 34,6 100,0 Annan specificerad skadetyp ,8 4,9 4,0 72,4 27,6 100,0 Ospecificerad skadetyp ,3 1,2 1,3 77,8 22,2 100,0 Totalt ,0 100,0 100,0 77,4 22,6 100,0 Tabell 14 Antal barn, 0-17 år, som sökt vård vid jourcentral eller akutmottagning på sjukhus till följd av skada av våldshandling och som rapporterats till EHLASS Fördelning efter skadad kroppsdel. Antal Kolumnprocent Radprocent Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Huvudet ,6 52,5 61,8 80,9 19,1 100,0 Nacke/hals ,9 6,8 5,3 71,1 28,9 100,0 Bröstkorg ,7 4,9 3,2 65,2 34,8 100,0 Buk, nedre del av rygg, bäcken ,8 7,4 4,6 63,6 36,4 100,0 Axel, arm, hand ,2 17,3 18,8 79,3 20,7 100,0 Höft, lår, ben, fot ,9 6,2 3,6 61,5 38,5 100,0 Multipla kroppsdelar ,9 3,1 1,4 50,0 50,0 100,0 Annan specificerad kroppsdel ,4 0,6 0,4 66,7 33,3 100,0 Ospecificerad kroppsdel ,7 1,2 0,8 66,7 33,3 100,0 Totalt ,0 100,0 100,0 77,4 22,6 100,0 32

33 Tabell 15 Antal barn, 0-17 år, som sökt vård vid jourcentral eller akutmottagning på sjukhus till följd av skada av våldshandling och som rapporterats till EHLASS Fördelning efter behandling. Antal Kolumnprocent Radprocent Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Undersökt och hemsänd ,9 42,0 36,5 74,0 26,0 100,0 Behandlad och hemsänd ,3 46,3 50,1 79,2 20,8 100,0 Remitterad för fortsatt vård ,7 4,3 4,6 78,8 21,2 100,0 Inskriven på sjukhus ,6 7,4 8,4 80,0 20,0 100,0 Ospecificerad behandling 3 3 0,5 0,0 0,4 100,0 0,0 100,0 Totalt ,4 22,6 100,0 33