Skador vid kontakt med dörrar. Av Johanna Björnstig och Ulf Björnstig Institutionen för Rättsmedicin, Umeå universitet
|
|
- Lisa Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 R A P P O R T 1999:11 Skador vid kontakt med dörrar Av Johanna Björnstig och Ulf Björnstig Institutionen för Rättsmedicin, Umeå universitet
2 Förord Konsumentverket har bekostat en analys av olycksfallsskador som inträffat i anslutning till dörrar. Det är Olycksanalysgruppen vid Norrlands universitetssjukhus som har analyserat rapporterade skador som kommit in till akutmottagningen vid sjukhuset. Norrlands universitetssjukhus är ett av tre sjukhus i Sverige som deltar i registreringen av olycksfallsskadorna inom det europeiska skaderegistreringssystemet EHLASS, European Home and Leisure Accident Surveillance System. Skador i samband med dörrar har under många år uppmärksammats av analysgruppen. Skadorna är många, i vissa fall allvarliga och förefaller ofta synnerligen onödiga och tämligen enkla att förebygga. Dessutom ger de upphov till omfattande kostnader. Bedömningar som EpC, Epidemiologiskt centrum, vid Socialstyrelsen gjort åt Konsumentverket på senast tillgängliga data för samtliga svenska EHLASS-sjukhus visar att antalet skadade vid dörrolycksfall i Sverige kan uppgå till ca /år. Motsvarande beräkningar för exempelvis Danmark och Storbritannien ger respektive /år och /år. I förhållande till respektive lands folkmängd förefaller de svenska skadetalen ligga något lägre än motsvarande för Danmark och Storbritannien men antalet olyckor/skador är ändå skrämmande höga. Rapporten visar på ett tydligt sätt hur olyckorna inträffar och hur skadorna uppstår, den visar hur många som skadats på olika delar av dörren, dörrkarmen eller tröskeln samt hur mycket kostnader som olika delar av dörren, dörrkarmen eller tröskeln orsakar. Rapporten ger också förslag på lösningar för att förebygga de vanligaste typerna av skador. Exempelvis föreslås i rapporten att: trösklar tas bort inne i bostäder - många fallolyckor bland äldre orsakas av trösklar kanter på dörrblad och dörrkarmar görs mjuka och runda dörrspringor tätas med mjuka lister som tillåter att ett finger kläms i springan utan att krossas handtag och låskolvar görs mjukt avrundade och dörrar med glas undviks helt eller åtminstone förses med okrossbart glas. Studier kring skador i samband med dörrar i andra länder se referenslistan sidan 17. Ett viktigt syfte med denna studie har varit att få fram ett underlag för framtida, konkreta skadeförebyggande åtgärder. Med denna studie som bakgrund har Konsumentverket för avsikt att uppmärksamma berörda parter på förekommande problem och tillsammans med Boverket planera för skadeförebyggande projekt. Stockholm i augusti Stig Håkansson Produktsäkerhetsdirektör
3 Sammanfattning I ett sjukhusbaserat skadematerial från norra Sverige registrerades under två år 252 skadefall i anslutning till dörrar i byggnad vilket motsvarade en skadeincidens om ett skadefall per invånare. Skadehändelserna var totalt sett jämt fördelade mellan män och kvinnor; män dominerade i åldersgruppen under 50 år (59%) och kvinnor (71%) i åldrarna 50 år och äldre. De flesta skadades i hemmiljö och av dessa var 46 procent barn under 15 år. Vanligast (106; 42%) var att man gick, sprang, slog i eller föll mot dörr eller dörrdetalj. I dörrspringa klämde sig 96 (38%) personer och 50 (20%) snubblade eller halkade på tröskel. Barn under 15 år klämde sig oftast. De flesta ådrog sig sår-, kläm- eller och kontusionsskador på en övre extremitet (90; 36%), medan 50 personer skadade huvud/ansikte (50 personer). Sextio personer (24%) hade en fraktur eller luxationsskada, oftast på en övre extremitet (34 personer). Kostnaden för enbart akutsjukvård av dessa skadefall kan beräknas till cirka 80 miljoner kronor för hela landet. Trösklar genererade den högsta skadekostnaden. Se för övrigt Bilaga 1. 5
4 Inledning Vissa normer och anvisningar angående dörrkonstruktioner och dörranvändning finns (Statens planverks författningssamling 1978), men skador i samband med dörrar synes ändå vara vanliga. Några enstaka aspekter av dörrolyckor finns beskrivna i litteraturen (Gustavsson 1975; Hugord & Mundorf 1975; Nordiska styrgruppen för produktsäkerhet 1978; Bohlin 1979; Betänkande av Barnolycksfallsutredningen 1979; Lindgren 1981; Clemens 1985; Harboe 1985; Sjöden 1986), men en totalbild av skademekanismer och konsekvenser vid denna olyckstyp förefaller att saknas. Föreliggande studie avser att fylla denna kunskapsbrist genom att analysera ett sjukvårdsbaserat skadematerial från norra Sverige. Avsikten var att finna de frekventa och kostsamma skadetyper som skulle kunna elimineras, eller minimeras, genom enkla konstruktionsförändringar i dörrar och dörrdetaljer, eller genom ytterligare produktutveckling av dörrsäkerhetstillbehör. 7
5 Material och metod Materialet till denna rapport baseras på EHLASS-data (European Home and Leisure Accident Surveillance System), dvs. data från den skaderegistrering som ingår i detta europeiska samarbetsprojekt. Under åren behandlades 252 skadefall som inträffat i samband med dörrar vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Personer som skadat sig och söker vård vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) får fylla i en skadejournal med frågor om när, var och hur skadan inträffade. Dessa uppgifter kompletteras sedan med journalanteckningar. Enkäter sändes ut till de skadefall där kompletterande uppgifter behövde inhämtas. Även distriktsläkarjouren är förlagd till sjukhuset vilket innebär att även de som behandlas av distriktsläkare på jourtid omfattas av skaderegistreringen. Genom kontroll mot sjukvårdens register över yttre orsak till sluten vård och genom intensiv bortfallskontroll även av öppenvårdsfall torde bortfallet ha minimerats till enstaka procent. Sjukhusets primära upptagningsområde hade invånare. Med dörrar avses här endast inner- och ytterdörrar i byggnader. Således diskuteras inte skador i samband med exempelvis skåp- eller fordonsdörrar. För den rörliga, tillslutande dörrdel, som i dagligt tal kallas dörr, används här den tekniska termen dörrblad. Begreppet barn avser individer yngre än 15 år om inte annat anges. Skadorna har klassificerats enligt Abbreviated Injury Scale (AIS) där maximum AIS (MAIS) anger den svåraste skadans AIS-värde (Committee of Injury Scaling, 1990). AIS=1 anger en lindrig skada exempelvis sår, stukning, fingerfraktur och AIS=2 anger en moderat skada exempelvis hjärnskakning eller armfraktur, AIS=6 är maximal skada dvs. nästan alltid dödlig. 8
6 Resultat Ålder och kön Av de 252 skadade var 130 (52%) män i åldrarna 0-96 år och 122 (48%) var kvinnor i åldrarna 0-91 år. Av 63 personer som var 50 år eller äldre var 45 (71%) kvinnor, medan förhållandet var omvänt under 50 år (77; 41% kvinnor). Nästan hälften 115 (46%) personer var under 15 år och av dessa var 50 (43%) flickor. Skadeincidensen blev 1 skadad per 1000 invånare och år. Tid, dörrtyp och plats Under fritid skadades 196 (78%), under arbetstid 19 (8%) och under skoltid 18 (8%) personer. I övriga fall var skadetidpunkten okänd (19; 8%). I innerdörrar skadades 158 (63 %) personer, i ytterdörrar 68 (27 %) och i andra dörrar 16 (6%). I 10 (4%) fall var dörrtypen ej känd. I hemmiljö skadades 70% (101 av 145) i innerdörr och lika stor andel skadades i innerdörr i daghems-/ skolmiljö. I hemmiljö skadades 145 personer varav 115 (46%) var barn under 15 år. Se vidare i Tabell 1. Tabell 1. Plats och åldersfördelning för de skadade i dörrar. Plats Barn <15 år Vuxen Totalt Hemmiljö Skola, fritidshem, daghem Offentliga lokaler, institutioner (ex. sjukhus) Badhus, idrottsanläggning Nöjesområde (ex. restaurang) Butik- och handelsområde Verkstads- och produktionsområde Okänd plats Totalt
7 Skademekanismer Vanligast (n = 106/ 42%) var att man gick, sprang eller föll mot dörrblad eller dörrdetalj. I dörrspringa klämde sig 96 (38%) personer och 50 (20%) snubblade eller halkade på tröskel. Se vidare Tabell 2. I de flesta skadehändelserna (162/ 64%) var endast den skadade själv inblandad. Bland barn under 15 år berodde dock drygt två tredjedelar 48 (68%) av skadorna på att ett annat barn eller en vuxen person stängde, eller slog igen, dörren utan vetskap om att den skadades fingrar eller hand befann sig i klämzonen. Endast 26 (19%) vuxna skadades på detta sätt. Islag mot dörr eller dörrdetalj Av de 106 personer som skadades på detta sätt, slog de flesta (79; 75%) i mot själva dörrbladet eller dörrkarmen. I tre fall blåste en dörr plötsligt igen och träffat den skadade. I två fall öppnade någon annan person en dörr med automatisk dörröppnare så att dörren oväntat slog till den skadade, det den ena fallet inträffade på sjukhus. En person hade fått en svängdörr som slog tillbaka i ansiktet. Skärskador av dörrglas uppkom i 14 (13%) fall. Ofta hade den skadade haft bråttom och slog igenom rutan i farten. Mot dörrhandtag eller låssektion skadades 9 (8%) personer. Sex barn stötte huvudet mot handtaget eller låssektionen vid lek, medan 3 vuxna föll så att huvudet träffade det utstickande dörrhandtaget. En person hoppade och slog huvudet i dörrstängare. Klämning i dörrspringa Man klämde sig oftare på dörrbladets låssida (48; 50 %) än på gångjärnssidan (36; 38%). Bland barn utgjorde klämning dubbelt så stor skaderisk (71 personer) som islag mot dörr eller dörrdetalj (36 personer). Anmärkningsvärt är att klämning var den vanligaste olycksorsaken i skola/förskola/ daghem. Av barnen klämde sig lika många på gångjärnssidan som på låssidan, oftast till följd av att en annan person drog igen dörren utan vetskap om att någon hade fingrar i farozonen. Av de vuxna klämde sig endast 5 på gångjärnssidan medan 19 personer klämde sig på låssidan. En person klämde sig i en svängdörr. Nio (9%) personer skadades då de klämde sin fot under ett dörrblad. Två personer skadades på simhall när annan person öppnade en dörr med stålkant varvid den skadade råkade få in foten under dörren. En person klämde foten under en automatisk dörr som plötsligt öppnades med en öppningsknapp på en affär av annan person. Snubbling/halkning på tröskel Bidragande orsaker till att man snubblade eller halkade på tröskel var ibland rörelsesvårigheter eller ouppmärksamhet som ledde till att den skadade inte lyfte fötterna tillräckligt högt vid passage av tröskeln. Av de 46 som var 60 år eller äldre skadades nästan 10
8 hälften (23; 50%) på dessa sätt. En 80-årig kvinna hade snubblat på en mattkant och slog huvudet i tröskeln och ådrog sig på det sättet en subduralblödning, dvs. en allvarlig blödning i skallen. Tabell 2. Skademekanismer för barn respektive vuxna. Mekanism Barn < 15 år Vuxna Totalt Islag mot: dörrblad dörrkarm dörrglas dörrhandtag/låssida övriga dörrdetaljer SUMMA 38 (36%) 68 (64%) 106 (42%) Klämning: på dörrblads låssida på dörrblads gångjärnssida under dörrblad 9-9 på okänd sida SUMMA 71 (74%) 25 (26%) 96 (38%) Snubbling/halkning på tröskel 6 (12%) 44 (66%) 50 (20%) TOTALT 115 (46%) 137 (54%) 252 (100%) Skadebild De flesta ådrog sig lindriga skador (MAIS=1). Se Tabell 3. Av de totalt 53 skadefallen med icke-lindriga skador (MAIS>2) orsakades 20 (38%) av kontakt med dörrblad, 18 (34%) av snubbling, halkning eller annan kontakt med tröskel och 5 (9%) av kontakt med dörrkarm. Hälften av skadorna hos äldre personer var av icke-lindrig karaktär Tabell 3. Skadegrad i olika åldersgrupper AIS Barn (<15 år) Vuxna Äldre (>60 år) Totalt Totalt Vanligaste skadetyp var sår-, kläm- och kontusionsskador (164; 65%), vilka främst drabbade övre extremiteterna (90; 55%) och huvud/ansikte (50; 31%). Drygt var femte ådrog sig en fraktur eller luxationsskada, oftast på en övre extremitet (34; 57%). Se Tabell 4. 11
9 Tabell 4. Dominerande skadans typ och lokalisation Skadetyp Huvud/ ansikte Hals/nacke Bål Övre extremitet Nedre extremitet Totalt Sår-, kläm- och kontusionsskador (65%) Fraktur/luxation (24%) Stukning ( 7%) Hjärnskakning ( 4%) Övriga 1* ( 0,3%) Totalt (100%) 12
10 Diskussion De indikationer man funnit i svenska och utländska rapporter avseende skaderisker i anslutning till dörrar (Hugord & Mondorf 1975; Gustavsson 1975; Nordiska styrgruppen för produktsäkerhet 1978; Betänkande av Barnolycksfallsutredningen 1979; Lindgren 1981; Clemens 1985; Harboe 1985; Sjöden 1986; The Consumer Safety Institute 1987; Danielsson 1987) har styrkts och ytterligare kartlagts i föreliggande studie. Man torde grovt kunna extrapolera resultaten till hela landet och kan då göra följande uppskattningar: omkring invånare skadas årligen i anslutning till dörrar varav skadas i hemmiljö. kostnaden för akut sjukvård ligger i storleksordningen 90 respektive 65 miljoner kronor. den beräknade kostnaden per bostadsdörr och år är tre kronor per dörr, eller 120 kronor under en uppskattad livslängd om 40 år för dörren (beräkning utgående från antalet bostadsdörrar i området enligt Folk- och bostadsräkningen 1990). i en fyra-personers familj kommer i genomsnitt en person att under sin livstid söka sjukvård efter att ha skadats i anslutning till en dörr, till en kostnad om kronor (i 1998 års kostnadsläge). Totalt sett skadades pojkar och män något oftare än flickor och kvinnor, men i åldrarna från 50 år och uppåt dominerade kvinnor (71%). Detta kan sammanhänga med en ökande skadebenägenhet hos kvinnor efter klimakteriet och att kvinnor på grund av sin längre medellivslängd är i majoritet vid höga åldrar. Hälften av de skadade var barn under 15 år, vilket torde sammanhänga med livliga lekar och aktiviteter i dessa åldrar. Mot bakgrund av att de flesta skadat sig i hemmet, att innerdörrar var inblandade i två tredjedelar av skadefallen och att många skadat sig mot någon dörrdetalj så måste intresset fokuseras mot dessa föremål. Det borde inte vara några större svårigheter att utforma åtminstone innerdörrar med: mjuka, rundade kanter dörrspringor med tätning av mjuka lister som tillåter att ett finger kläms i springan utan att krossas. mjuka, rundade handtag och en mjukt avrundad låskolv Att de mjukgörande åtgärderna skall utsträckas runt hela dörren har styrkts i denna studie liksom av Venema (1995). Uppfattningen att klämrisken är störst på gångjärnssidan (mot vilken sida de flesta klämskyddsprodukter utvecklats) stämmer inte med det som framkommit i denna studie, utan låssidan är den viktigaste ur skadesynpunkt. Notabelt är att inte obetydligt antal personer skadade sig när man fick foten under dörrbladet. Även i dessa fall skulle mjukt rundade dörrkanter kunnat reducera skadorna. Krossbart glas i dörrar måste anses som synnerligen olämpligt, vilket styrktes av att 14 personer skadades av dörrglas. I Svensk Byggnorm (1978) uttalas att endast slag- och 13
11 stöttåligt glas skall användas i dörrar. Där det fortfarande, och framförallt i offentliga miljöer, finns dörrglas som inte är armerat eller på annat sätt ordentligt förstärkt bör detta snarast bytas ut. Bäst är givetvis att vid nybyggnation undvika glasdörrar helt om det inte är absolut nödvändigt. Bakgrunden till skadefall i automatiska dörrar uppgavs i regel vara att dörrarna rörde sig för fort och/eller annan person öppnat dörren överraskande. Dessa dörrar är i regel ganska tunga att få på sig. Automatiskt drivna dörrar bör inte gå så snabbt att äldre och funktionshindrade personer inte hinner undan, utan slås omkull. Problemen med automatiska dörrar kan sannolikt komma att öka i takt med att dörrtypen blir allt vanligare. Därför bör det finnas en sensor som känner om det finns exempelvis en person i vägen, vilken då kan hindra dörren från att stängas. Många äldre personer skadade sig på trösklar. Bidragande orsak till att man snubblade eller halkade på tröskel var rörelsesvårigheter och/eller ouppmärksamhet som gjorde att den skadade inte lyfte fötterna tillräckligt högt. Trösklar genererade den högsta skadekostnaden. Den enklaste åtgärden för att förebygga dylika skadehändelser är att helt ta bort trösklar inomhus och modifiera kvarvarande trösklar till mindre snubblingsprovocerande form. Över hälften av barnen och en femtedel av de vuxna hade skadats pga. att en annan person hade öppnat eller stängt dörren utan att observera den skadade. I Venemas studie (1995) var inte mindre än tre fjärdedelar av skadehändelserna orsakade av att dörren stängdes av en annan person. Många av dessa skadehändelser skulle ha lindrats om dörren varit försedd med dörrstängare som gör att den går sakta sista biten. På marknaden finns olika tillbehörsprodukter avsedda att minska klämrisken i dörrar. Dessa utgörs av exempelvis täckande plaststycken, eller av lösa tillbehör som kan köpas extra för att minska klämrisken i dörrspringor. Olika typer av dörrspärrar som skall hindra ofrivillig igenslagning av dörren finns också. En fortsatt produktutveckling som beaktar säkerhet, enkelhet och design bör stimuleras. Drygt en fjärdedel av skadorna utgjordes av frakturskador eller hjärnskakning, vilket indikerar förhållandevis allvarliga konsekvenser av dessa skadehändelser. Även skador som i skadeklassifikationen betecknas som lindriga, exempelvis krosskador på fingrar, kan i många fall ge upphov till långvariga smärttillstånd och funktionsnedsättning. Sedan flera decennier har det varit naturligt att interiörer och tänkbara islagsytor i bilar gjorts mjuka, rundade och fria från vassa utstickande föremål. Det borde vara lika naturligt att tänkandet hos dörrfabrikanter, arkitekter och husbyggare karaktäriserades av dessa välkända skadereducerande strategier (Haddon 1974; Robertson 1983). Myndigheter, byggherrar och dörrtillverkare har en viktig uppgift att ta fram normer och konstruktioner som ger oss säkrare dörrar. 14
12 Referenser Betänkande av Barnolycksfallsutredningen. Barnolycksfall. Stockholm: Allmänna förlaget. SOU 1979: Bohlin I-M. Dörrar behöver inte vara farliga. Råd & Rön 1979;9: Clemens SE. Usikret ulykkesmekanisme ved automatiske elevatorskydedore. Ugeskr Laeger 1985;147:1436. Committee of Injury Scaling. The Abbreviated Injury Scale, 1990 Revision. Association for the Advancement of Automotive Medicine, Des Plaines, IL Danielsson K. Öka säkerheten. Kartläggning av olycksmönster i Sverige. Stockholm: Konsumentverket. Rapport 1986/87: Gustavsson L. Barnolycksfall i Uppsala I. Socialmedicinsk tidskrifts skriftserie nr 40. Uppsala: Fyris Tryck AB, Haddon W. Strategy in preventive medicine: passive vs active approaches to reducing human vastage. J Trauma 1974;14:353. Harboe H. Ulykkesmekanisme ved automatiske skydedore. Ugeskr Laeger 1985;147:2497. Hugord, Mondorf T. Strangulation i indgangsdor. Ugeskr Laeger 1975;137: Lindgren O. Barnolycksfall och teknisk miljö. Stockholm: Byggforskningsrådet. Rapport 30: : Nordiska styrgruppen för produktsäkerhet. Inrapportering av olycksfall i hemmen och deras grannskap. Oslo: Nordiska ministerrådets sekretariat. NU:B 1978: : Robertson LS. Injuries: Causes, Control Strategies and Public Policy. Lexington, Mass.: Lexington Books/D.C. Heath and Company Sjöden G, Törnkvist H. Rena snurren på Huddinge sjukhus: Många skadas av karuselldörr. Läkartidningen 1986;83:702. Statens planverks författningssamling. Svensk Byggnorm SBN, 1978, kap 41:1. 41:2, anvisningar rörande skyddsanordningar mot barnolycksfall, skyddsanordningar för maskinellt drivna portar och anvisningar för skydd mot skärsår från dörrglas. PFS 1978:1. Stockholm, The Consumer Safety Institute, Netherlands. Home and leisure accident surveillance system. Annual Review. Amsterdam: The Consumer Safety Institute. PORS
13 Venema A. Entrapment between doors in houses. International Journal for Counsumer Safety 1995;2:
14 Bilaga 1 Dörrkarm-dörrblad (klämning) 96 skadade, 5 vårddagar Kostnad ca kr Dörrglas 14 skadade, 4 vårddagar Kostnad kr Dörrhandtag/dörrlås 9 skadade, 3 vårddagar Kostnad ca kr Dörrkarm 31 skadade, 6 vårddagar Kostnad ca kr Dörrblad 48 skadade, 81 vårddagar Kostnad ca kr Tröskel 50 skadade, 120 vårddagar Kostnad ca kr Beräknat på 1,3 mottagningsbesök per person, kr per mottagningsbesök i genomsnitt och en genomsnittskostnad på kr per inlagd person. Fyra personer hade skadat sig på annan/okänd dörrdetalj, 25 vårddagar, kostnad ca kronor. I medeltal kostade varje person som skadade sig vid kontakt med dörr kr. Total kostnad kr 17
Barn- och babymöbler F A K T A
MSB-89.5 F A K T A 2 0 1 5-0 7-0 8 Barn- och babymöbler Totalt inträffar ungefär 2 000 skador varje år där barn- och babymöbler är involverade. Till barn- och babymöbler räknas här höga och låga barnstolar,
Läs merF A K T A. Barn 1-3 år: Skador i eller kring hemmet. Andel skadade barn efter ålder och kön.
MSB-89.5 F A K T A 2 0 1 5-0 7-0 8 Barn 1-3 år: Skador i eller kring hemmet Varje år skadas nästan 20 000 barn i åldern ett till och med tre år i eller kring bostaden. Med skada menas att den varit så
Läs merBarn och ungdomars skador i Västernorrland
Barn och ungdomars skador i Västernorrland Skador av olycksfall bland barn och ungdomar i åldern 7 till 17 år i Västernorrland år 1999-2006 2 Förord I Landstingets Folkhälsoplan En mer hälsofrämjande hälso-
Läs merOlycksfall i Östergötland 2009
Olycksfall i Östergötland 29 Skaderegistrering på akutklinikerna i länet Skador till följd av olycksfall är ett folkhälsoproblem. Risken att drabbas av skador finns i alla miljöer där människor vistas
Läs merRapport 2008:13. Marknadskontroll av. våningssängar 2007-2008
Rapport 2008:13 Marknadskontroll av våningssängar 2007-2008 Marknadskontroll av våningssängar 2007-2008 Rapport 2008:13 Konsumentverket 2008 Sammanfattning Konsumentverket har under tiden 2007-11 2008-05
Läs merOlycksfall bland barn och ungdomar
Olycksfall bland barn och ungdomar Fakta om olycksfall bland barn och unga 0 till och med 17 år Sedan 1950-talet har antalet dödsfall till följd av olyckor minskat i Sverige. Trots detta: är skador den
Läs merHem- och fritidsolycksfall i Sverige. Årsrapport - EHLASS 2003
Hem- och fritidsolycksfall Årsrapport - EHLASS 2003 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen
Läs merSTRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne
STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne Detta faktablad har tagits fram i syfte att belysa olika trafikantgrupper och deras problem i den skånska trafiken. Målsättningen är att årligen presentera
Läs merHem- och fritidsolycksfall i Sverige
Hem- och fritidsolycksfall i Sverige Årsrapport - EHLASS 1999 Det övergripande målet för Socialstyrelsens Epidemiologiska Centrum (EpC) är att följa, analysera och rapportera om hälsa och sociala förhållanden
Läs merSvenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen
Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenska olycksdata Fem olika uppsättningar data om olyckor: Polis (olyckor med personskada
Läs merInnehållsförteckning
SKADOR OCH OLYCKSFALL I MORA, ORSA OCH ÄLVDALEN 212 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Att tänka på... 4 Antal skadade per 1 invånare fördelat på akutmottagningar och vårdcentraler, år -...
Läs merProduktrelaterade olycksfall på lekplatser och skolgårdar. analys av EHLASS-data 1998 1999
R A P P O R T 2001:12 Produktrelaterade olycksfall på lekplatser och skolgårdar analys av EHLASS-data 1998 1999 Förord Barn i olika åldrar tillbringar mycket tid på lekplatser. Där ska de utveckla sin
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 september 2005 B 2493-03 KLAGANDE SET Ombud och offentlig försvarare: Advokat JK MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
Läs merOm skador och skadeutvecklingen
Om skador och skadeutvecklingen Jan Schyllander jan.schyllander@msb.se Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Fredagen den 13:e är det inte fler dödsfall till följd av olyckor än andra dagar
Läs merFordonsrelaterade skadefall som behandlats vid Norrlands Universitetssjukhus under år 2007
Fordonsrelaterade skadefall som behandlats vid Norrlands Universitetssjukhus under år 27 Rapport nr 138 Akut- och katastrofmedicinskt centrum Norrlands universitetssjukhus, Umeå Johanna Björnstig Per-Olof
Läs merAlkohol, tobak, narkotika och dopning
7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merSammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7
Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen
Läs merFOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING
FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2006:6 Skaderegistrering år 2005 i Östergötland LINKÖPING JUNI 2006 MADELEINE BORGSTEDT-RISBERG SUSANNE STÅLHAMMAR www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning
Läs mer7HNQLVNDRUVDNHUWLOO F\NHORO\FNRU
7HNQLVNDRUVDNHUWLOO F\NHORO\FNRU Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond 5DSSRUW 3 SMP Svensk Maskinprovning AB Fyrisborgsgatan 3 Tel: 018-56 15 00, Fax 018-12 72 44 754 50 Uppsala e-post: info@smp.sp.se
Läs merStatistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga
Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merTillsyn av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer
Avdelningen för utbildningsinspektion Ulrika Lindmark 1 (12) Tillsyn av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer vid vatten 1 Inledning 1.1 Bakgrund Drunkning är den tredje vanligaste dödsorsaken
Läs merTrimsarvets förskola
Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merNorrköpings kommun Brukarundersökning 2011. April 2011 Genomförd av CMA Research AB
Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011 April 2011 Genomförd av CMA Research AB Sammanfattning Grundskoleelever För tredje året i rad har Norrköpings kommun genomfört en brukarundersökning bland grundskoleelever
Läs merBilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar
Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar 3.1 STATISTIKEN I RAPPORTEN Stockholms stads trafikolycksrapports olycksdata baseras på statistiken från STRADA, dvs. en sammanvägning
Läs merHandlingsprogram för skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Enköping-Håbo. Fastställt av Direktionen 2008 05 20 19
Handlingsprogram för skydd mot olyckor Räddningstjänsten Enköping-Håbo Fastställt av Direktionen 2008 05 20 19 4. Räddningstjänstens riskanalyser Under 2006 genomfördes riskinventeringar i kommunernas
Läs merAKUT- OCH KATASTROFMEDICINSKT CENTRUM
AKUT- OCH KATASTROFMEDICINSKT CENTRUM - Fordonsrelaterade skadefall som behandlats vid Norrlands Universitetssjukhus under år 213 Rapport nr 15 * Akut- och katastrofmedicinskt centrum Norrlands universitetssjukhus,
Läs merOm du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen
Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Besök vår hemsida för mer information: www.patientforsakring.se Om du skadas i vården... Om du drabbas
Läs merArbetsplan Snäckans förskola 2008
Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand
Läs merBilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar
Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Dnr 4.3.1-2014-104307 2015-05-22 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala,
Läs merRUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Läs merTesta dina kunskaper om fall
Testa dina kunskaper om fall Genom att öka kunskapen om fall och fallskador minskar riskerna för att själv drabbas. Svara på frågorna nedan för att ta reda på hur mycket du vet om fall och fallskador.
Läs merEN RÄDDNINGSPLAN FÖR FAMILJEN
MOT EN TRYGG OCH SÄKER FRAMTID EN RÄDDNINGSPLAN FÖR FAMILJEN 1 Ta dig ut ur en brinnande byggnad, men gå inte in i röken! En brand är alltid överraskande, och rummet börjar genast fyllas av rök som är
Läs merBefolkningsförändringar bland barn 2001
23 Befolkningsförändringar bland barn 21 Stor variation i antalet födda Antalet födda har ökat år från år sedan 1999 då antalet var som lägst sedan toppåret 199. År 21 föddes 91 466 barn, 44 238 flickor
Läs merElevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:
1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och
Läs merSätragårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sätragårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/16 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merUppföljning Nyanställda 2014
Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se
Läs merAKUT- OCH KATASTROFMEDICINSKT CENTRUM
AKUT- OCH KATASTROFMEDICINSKT CENTRUM Skadade mopedister som sökt vård vid Norrlands Universitetssjukhus, Umeå - med inriktning på alkoholpåverkan Rapport nr 143 Per-Olof Bylund Akut- och katastrofmedicinskt
Läs merSnabb försämring men nu syns ljus i tunneln
1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling
1 Förskolan Klockarängen Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar:
Läs merUngas arbetsskador FÖRSÄKRING
Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING Sammanfattning Skaderisken per tusen sysselsatt har ökat mer för unga i åldrarna 16-25 år jämfört med sysselsatta i åldrarna 26-64 år under de senaste åren. Det finns skillnader
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merMSB:s kontaktpersoner: Jan Schyllander, 010-240 5666. Publikationsnummer MSB744 september 2014 ISBN 978-91-7383-481-
Fotgängarolyckor 2 MSB:s kontaktpersoner: Jan Schyllander, 010-240 5666 Publikationsnummer MSB744 september 2014 ISBN 978-91-7383-481- 3 Förord Under senare år har oskyddade trafikanter som fotgängare
Läs merAKUT- OCH KATASTROFMEDICINSKT CENTRUM. Personskador i samband med snöskottning på tak
AKUT- OCH KATASTROFMEDICINSKT CENTRUM Personskador i samband med snöskottning på tak Rapport nr 147 * Akut- och katastrofmedicinskt centrum, Akutsjukvården Norrlands universitetssjukhus, Umeå ** PeO Axelsson,
Läs merTrappor, ledstänger. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen
Trappor, ledstänger Finlands byggbestämmelsesamling del F1 I F1 föreskrivs bl.a. följande om trappor: I byggnader med förvaltnings-, serviceoch affärsutrymmen skall trappsteg i entréhallar och andra utrymmen
Läs merSammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-04-04 1 (1) 53 KS/2016:9. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-04-04 1 (1) Sida 53 KS/2016:9 Svar på medborgarförslag om gratis broddar till personer äldre än 65 år Ett medborgarförslag har inkommit
Läs merTCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15
TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15 Skillnader i sjukfrånvaro och trygghet bland egenföretagare, tidsbegränsat anställda och tillsvidareanställda resultat
Läs merFolkhälsa. Maria Danielsson
Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är
Läs merMagnetfält från transformatorstationer:
Magnetfält från transformatorstationer: Miljömedicinsk utredning om förväntade magnetfält runt transformatorstationer i centrala Göteborg Peter Molnár Miljöfysiker Mathias Holm Överläkare Göteborg den
Läs merSkador bland barn i Sverige
Skador bland barn i Sverige Olycksfall, övergrepp och avsiktligt självdestruktiv handling Rapport 2011 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är
Läs merEnkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet
ENKÄTUNDERSÖKNING INOMHUSKLIMAT MM 040 NA KONTOR SID 1 (12) Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa Slöjdgatan 2, 903 25 Umeå Vxl/Dir 090-176370/17 63 76 E-post: frej.sjostrom@feelgood.se
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merByggregler en historisk översikt
Datum 2014-09-29 1(10) Byggregler en historisk översikt Här finner du en kort redogörelse för de byggregler som har funnits före Boverkets byggregler, BBR, Boverkets konstruktionsregler, BKR och de europeiska
Läs merKort bruksanvisning FLUX
Kort bruksanvisning FLUX Bruksanvisning art nr MB 3301KB Denna bruksanvisning ger information om montering, inställningsmöjligheter, säkerhetsföreskrifter och skötselråd av Flux bakåtvänd rollator. Genom
Läs merVarför säkerhetsarbete? Varför systematiskt arbete?
Varför säkerhetsarbete? Att arbeta med säkerheten medför högre kvalitet och ökar värdet av tjänsten. Ett högt säkerhetstänkande höjer företagets anseende och goodwill. Kunder, ägare och anställda känner
Läs merSlutrapport Fästanordning för fordons specifik bilbarnstol i framsätet
Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverkets skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter
Läs merArbetslöshet bland unga ökar på våren
Arbetslöshet bland unga ökar på våren I stiger ungdomsarbetslösheten inför sommaren. Den påverkas i hög grad av hur vanligt det är att de som studerar har arbete eller söker arbete, antingen för att de
Läs merArbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag
Arbetsgivaravgiftsväxling PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Henrik Sjöholm och Lars Jagrén november 2013 november 2013 Innehållsförteckning
Läs merARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020
57 ÅR 2000 OCH Arbetskraftens utbildningsnivå har stigit under en följd av år. År 2000 utgjorde andelen i arbetskraften med folk- och grundskoleutbildning 19 procent, med gymnasial utbildning 51 procent
Läs merFallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland
Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland Sammanställning av vårdcentralernas arbete med fallprevention utifrån en enkätundersökning 2008 LINKÖPING JANUARI 2009 JENNY MALMSJÖ - 1 - För
Läs merSemestervanor år 2010
FAKTAMATERIAL/STATISTIK Semestervanor år 1 Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år 1984 1 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning... 2 = Semestervanor år 1...
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
1 Förskolan Bergshöjden Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar: Diskrimineringslagen(2008:576)
Läs merÄr det radon som är farligt? Vilkas intressen företräder våra myndigheter (Boverket, Socialstyrelsen, SSM,.)?
Är det radon som är farligt? Vilkas intressen företräder våra myndigheter (Boverket, Socialstyrelsen, SSM,.)? Boverket Socialstyrelsen Passiv rökning är dessutom en faktor som sannolikt höjer risken för
Läs merDen fria tidens pedagogik. Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet
Den fria tidens pedagogik Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet Presentationens upplägg Historik Fritidshem lite fakta Fritidshemmets uppdrag Olika förståelser av begreppet
Läs merRisker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 a Fall, ras, belastning m m
Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 a Fall, ras, belastning m m Foto: Igor Kecskés Maconkai 1!! Risk för fall Fall vid arbete på ställning Fall från stege Fall i gropar eller schakt utan skydd Fall
Läs merVAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013
SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.
Läs merDiabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Läs merOm nikotintuggummin och betydelsen av smak och konsistens för att sluta röka
Rökförbud 1 juni 2005 Om nikotintuggummin och betydelsen av smak och konsistens för att sluta röka Ett bakgrundsmaterial med resultat från en Gallup-undersökning bland svenska rökare mellan 25 och 55 år
Läs merBarn som far illa Polisens skyldigheter
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png
Läs merRisker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 a Fall, ras, belastning m m
Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 a Fall, ras, belastning m m 1!! Risk för fall Fall vid arbete på ställning Fall från stege Fall i gropar eller schakt utan skydd Fall genom skivmaterial e d som
Läs merMaskinen är tillverkad av: ALIA AB 0522-22000 Box 93. Lyckåsvägen 3 459 22 Ljungskile. Chipper Bruksanvisning
Maskinen är tillverkad av: ALIA AB 0522-22000 Box 93. Lyckåsvägen 3 459 22 Ljungskile. Chipper Bruksanvisning Tekniska specifikationer Kraftförsörjning: 230 V, 50 Hz, 6,6 A Motorstyrka: 1.1 Kw Storlek:
Läs merHjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Läs merHFD 2015 ref 76. Lagrum: 5 kap. 3 1, 5, 6 och 10 körkortlagen (1998:488)
HFD 2015 ref 76 Fråga om synnerliga skäl enligt 5 kap. 10 körkortslagen kan anses föreligga för att begränsa giltighetstiden av ett beslut om återkallelse av körkort tills vidare på grund av grovt rattfylleri.
Läs mer& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4
Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning
Läs merIBF Horsby;s handlingsplan vid olycksfall/dödsfall under träningspass/hemmamatch barn /ungdom/senior
IBF Horsby;s handlingsplan vid olycksfall/dödsfall under träningspass/hemmamatch barn /ungdom/senior Handlingsplanen är riktlinjer för att säkerställa att alla blir omhändertagna som är berörda av händelsen.
Läs merKvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år
Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna
Läs merPapers Serie No 116 Suntory and Toyota International centers for Economics and Related Disciplines London
1 Att bli förälder 7 Se tabell tabell 1.1 De allra flesta unga tänker sig att de en gång ska ha barn och familj. Det har framkommit i flera enkäter både under 2000-talet och dessförinnan. Våren 2000 svarade
Läs merHälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING
Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merRapport från Läkemedelsverket
Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
Läs merKART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN 1400-0792 Dnr.
KART- LÄGGNING ISSN 1400-0792 Dnr. 701-762-2006 Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL Handikappomsorg Årsskiftet 2005/06 SAMMANFATTNING Under året som gått har antalet beslut och domar som
Läs merTolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009
Karl Martin Sjöstrand 2009-06-14 Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009 Målgruppen för Tolvan öppenvård är personer som fyllt 20 år med beroende/missbruksproblem
Läs merKommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor
Rapport 2010:27 Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Konsumentverket 2010 2 (20) 3 (20) Innehåll Förord... 4 Bakgrund...
Läs merMonteringsanvisningar Duschar
Monteringsanvisningar Duschar Emmaboda Home duschlösningar Grattis till din nya duschlösning från Emmaboda Home När du valt en glaslösning från Emmaboda Home, har du valt att kombinera modern design och
Läs merLisa kortmanual. Version 10.1 2015-08-27. Miljödata AB Ronnebygatan 46 Tel. 0455-33 35 30 371 87 Karlskrona Org. nr 556324-4036 www.miljodata.
Lisa kortmanual Version 10.1 2015-08-27 Miljödata AB Ronnebygatan 46 Tel. 0455-33 35 30 87 Karlskrona Org. nr 556324-4036 www.miljodata.se Systematisk uppföljning av arbetsmiljön Lisa är en förkortning
Läs merBetänkandet SOU (2013:55) Statens kulturfastigheter urval och förvaltning för framtiden (dnr S2013/6142/SFÖ)
2014-05-27 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU (2013:55) Statens kulturfastigheter urval och förvaltning för framtiden (dnr S2013/6142/SFÖ) Inbjudna att lämna synpunkter, får vi härmed
Läs merAnmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2016-04-15 1 (2) HSN 2016-0588 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2016-05-24, p 28 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar
Läs merByggnadsnämndernas arbete med tillsyn
Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn Dalarnas län 2014 2 Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn Dalarnas län 2014 3 Syfte Syftet med denna rapport är att göra den uppföljning och utvärdering som plan-
Läs merVÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA NÅGRA ORD OM STENVARPA KASTBANAN OCH DESS MARKERINGAR
VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA Varpa är en precisionsidrott som kan utövas av vem som helst, oavsett ålder eller kön. I varje fall när det gäller varpa som motions- och familjeidrott. Som tävlingsidrott
Läs merExempel på rättspraxis som rör dispens från sophämtning och renhållningsavgifter
Exempel på rättspraxis som rör dispens från sophämtning och renhållningsavgifter Till och med 2011-04-12 Målnummer: M6299-10 Referat: MÖD 2011:13 Avgörandedatum: 2011-04-12 Uppehåll i hämtning av hushållsavfall
Läs merRapport från NetdoktorPro. Läkare underskattar bältrospatientens smärta
Rapport från NetdoktorPro Läkare underskattar bältrospatientens smärta Sammanfattning Bältros (herpes zoster) är en sjukdom som drabbar omkring var fjärde person i Sverige någon gång i livet. Bältros förknippas
Läs merInvandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009
Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merDatum. 4. Familjehemmet hade uppgett att det inte, trots upprepade påstötningar under två års tid, fått någon handledning från nämnden.
BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2002-05-24 Dnr 809-2000 Sid 1 (5) Fråga om socialnämndens skyldighet att samråda med vårdnadshavaren i frågor som rör ett barn som vårdas enligt LVU I en
Läs merEkonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?
REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler
Läs merRapport från NetdoktorPro. Läkare underskattar bältrospatientens smärta
Rapport från NetdoktorPro Läkare underskattar bältrospatientens smärta Sammanfattning Bältros (herpes zoster) är en sjukdom som drabbar omkring var fjärde person i Sverige någon gång i livet. Bältros förknippas
Läs merHOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13
1 HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts dom den 12 november 2009 i mål nr T 290-06 och T 1893-06, se bilaga A KLAGANDE
Läs merTrygghetsplan. Trygga elever i Höörs kommun. Lindvallaskolan grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011/2012. Plan mot kränkande behandling
Skola och fritidshem Lindvallaskolan Trygghetsplan Trygga elever i Höörs kommun Lindvallaskolan grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011/2012 Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Innehållsförteckning
Läs mer2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Läs mer