Hem- och fritidsolycksfall i Sverige. Årsrapport - EHLASS 2003

Transkript

1 Hem- och fritidsolycksfall Årsrapport - EHLASS 2003

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. Viss statistik ingår s Officiella Statistik (SOS) och är då indelad i tre serier: Socialtjänst, Hälsa och sjukdomar och Hälso- och sjukvård. Denna rapport bygger på uppgifter från EHLASS (European Home and Leisure Injury Surveillance system) Artikelnr Publicering november

3 Förord I denna rapport publicerar Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid Socialstyrelsen sammanhållen statistik baserad på data som samlats in i öppen vård inom ramen för svenska EHLASS Insamling och bearbetning av data har skett i samarbete med ett urval intresserade och engagerade sjukvårdsinrättningar och berörda landsting: Umeå Universitetssjukhus, Hälsinglands sjukhus samt Skaraborgs sjukhus. Rapporten redovisar antalet rapporterade läkarbesök till följd av olycksfall som inträffat i hem- och fritidsmiljö, liksom nationella antalsskattningar och befolkningsrelaterade tal. I ett inledande kapitel behandlas befolkningen i sin helhet och i följande kapitel belyses skademönstret i strategiskt valda åldersgrupper. Förutom att redovisa översiktlig årsstatistik är syftet också att presentera EHLASS-databasens möjligheter och användbarhet för ett brett spektrum av potentiella avnämare bland myndigheter och organisationer, utbildningar och massmedia m.fl. Rapporten har sammanställts av Helen Flink. Stockholm i November Måns Rosén Avdelningschef Epidemiologiskt centrum 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 EHLASS historik 7 Definitioner och begrepp 8 Material och metod 10 Deltagande sjukhus 10 Upptagningsområden 10 Registerinnehåll 12 Nationella skattningar 13 Kvalitet 14 Bortfall 14 Resultatsammanfattning 16 Ålder och kön 16 Plats 16 Mekanism 16 Sportskador 17 Typ av skada och skadad kroppsdel 17 Inskrivning vid sjukhus 17 Orsakande och utlösande produkt 18 Diagramförteckning 20 Diagram 21 Tabellförteckning 26 Tabeller 32 Ålder och kön, alla åldrar 32 Plats 33 Skademekanism 35 Aktivitet 37 Sportskador 37 Typ av skada och skadad kroppsdel 39 Behandling 40 Orsakande produkt 41 Utlösande produkt 43 Ålder och kön, barn 0 3 år 45 Skadeplats 46 Skademekanism 47 Typ av skada och skadad kroppsdel 48 Orsakande produkt 51 5

6 Utlösande produkt 53 Ålder och kön, barn 4 6 år 55 Skadeplats 56 Skademekanism 57 Typ av skada och skadad kroppsdel 58 Orsakande produkt 61 Utlösande produkt 63 Ålder och kön, barn 7 12 år 65 Skademekanism 67 Typ av skada och skadad kroppsdel 68 Orsakande produkt 71 Utlösande produkt 73 Ålder och kön, tonåringar år 75 Skadeplats 76 Skademekanism 77 Typ av skada och skadad kroppsdel 78 Orsakande produkt 82 Utlösande produkt 84 Ålder och kön, vuxna år 86 Skadeplats 87 Skademekanism 88 Typ av skada och skadad kroppsdel 89 Utlösande produkt 95 Ålder och kön, vuxna år 97 Skadeplats 98 Skademekanism 99 Typ av skada och skadad kroppsdel 100 Orsakande produkt 104 Ålder och kön, äldre år 108 Skadeplats 109 Skademekanism 110 Typ av skada och skadad kroppsdel 111 Orsakande produkt 114 Utlösande produkt 116 Ålder och kön, äldre år 118 Skadeplats 119 Skademekanism 120 Typ av skada och skadad kroppsdel 121 Orsakande produkt 124 Utlösande produkt 126 Ålder och kön, äldre 85+ år 128 Skadeplats 129 Skademekanism 130 Typ av skada och skadad kroppsdel 131 Orsakande produkt 135 Utlösande produkt 137 6

7 EHLASS historik Inom Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid Socialstyrelsen förs idag två nationellt heltäckande register som bland annat innehåller data om skador och förgiftningar. I Dödsorsaksregistret (DOR) finns uppgifter om samtliga omkomna svenska medborgare. Patientregistret (PAR) har sedan 1987 varit nationellt heltäckande beträffande uppgifter om samtliga vårdtillfällen som behandlats inom sluten sjukhusvård. Från och med 2002 innehåller också registret uppgifter om vårdtillfällen i sådan öppen vård som inte är primärvård. Förutom administrativa uppgifter finns uppgifter om diagnoser, operationer (i PAR) och yttre orsak till sjukdom och död, vilka kodas enligt WHO:s klassifikation (ICD10, på svenska KSH97). Dessa två register ger framförallt en kvantitativ bild av antalet skador i Sverige fördelat på grova orsaksmönster. Men för att få en djupare kunskap om hur svenskarna skadar sig och samtidigt skapa underlag för skadeprevention krävs en mer detaljerad beskrivning av skadepanoramat. För att få mer detaljerade skadedata driver Socialstyrelsen sedan ett antal år ett utvecklingsprojekt i samarbete med ett urval av sjukhus och sjukvårdshuvudmän. Projektet har sin grund i ett EU-initiativ, EHLASS (European Home and Leisure Accident Surveillance System), med inriktning på hem- och fritidsskador och med syfte att ge underlag för ett effektivare konsumentsäkerhetsarbete, både på nationell och på internationell nivå. Initiativet skall dels ses mot bakgrund av att olycksfallsskador är ett av Europas stora folkhälsoproblem, dels mot bakgrund av ett allt friare flöde av produkter och tjänster inom gemenskapen, där producenterna själva svarar för säkerheten. I dag har EHLASS integrerats i EU:s åtgärdsprogram för att förebygga personskador. Det svenska EHLASS-projektet startade 1995 med datainsamling från fyra sjukhus som alla hade en pågående skaderegistrering, anpassningsbar till europeiska krav. Sjukhusen valdes med hänsyn till att skademönster och därmed patientsammansättning han skilja sig åt i norr och söder, mellan stad och landsbygd samt i fråga om olika sjukhustyper. Sedan 1997 deltar Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, Hälsinglands sjukhus (sjukhusen i Hudiksvall, Bollnäs, Söderhamn och Ljusdal) samt Skaraborgs sjukhus (sjukhusen i Skövde, Lidköping, Falköping och Mariestad) och berörda landsting. Arbete pågår och regeringen har tillskjutit medel för att få möjligheter att utvidga antalet deltagande sjukhus, för att på sikt säkerställa ett ur alla aspekter nationellt representativt urval. I Sverige har projektet, med tiden fått en bredare bas, vilket innebär en insamling av data om samtliga skador. Konsumentverket är en viktig avnämare, men den höga detaljeringsnivån och även tillgången till produktrelaterad information innebär att EHLASS-data kan nyttiggöras av alla nationella myndigheter liksom andra aktörer på olika samhällsnivåer med behov av underlag för skadepreventivt arbete såväl inom hem- och fritidssektorn som inom trafik- och arbetslivssektorn. 7

8 Definitioner och begrepp De uppgifter som presenteras i tabeller och diagram i föreliggande rapport avser läkarbesök (inte återbesök) till följd av hem- och fritidsolycksfall. Följande definitioner och begrepp har använts: Olycka/olycksfall: en oavsiktlig händelse, karaktäriserad av en snabbt verkande yttre kraft som kan yttra sig i form av en kroppsskada, en olycksfallsskada. Som olycksfallsskador räknas även följder av akut överbelastning, t.ex. förlyftning, vridskada och snedtramp, förgiftning på grund av kortvarig exponering <48 tim som en följd av olyckliga omständigheter, angrepp av djur och insekter, överexponering av naturlig värme, kyla, ljus och annan strålning, t.ex. solsveda, åsknedslag samt förfrysning Oavsiktliga skador som inträffar vid kirurgisk eller medicinsk behandling räknas ej som olycksfallsskada. Hem- och fritidsolycksfall: alla olycksfall som inte är vägtrafik- eller arbetsolycksfall. Dock ingår alla olycksfall som drabbar elever under skoltid och barn under barnomsorgstid och som inte är vägtrafikolyckor. Vägtrafikolycka: en olycka på allmän eller privat väg/gata eller annan plats för allmän trafik i vilken minst ett fordon i rörelse är inblandat. Olyckor inom inhägnade industri- och sjukhustomter etc., liksom på tävlingsbanor räknas inte som vägtrafikolyckor. Ett fordon har hjul, larvfötter eller medar och är inte spårbundet. En olycka där endast fotgängare eller spårvagn är inblandad räknas således inte som en vägtrafikolycka. I definitionen av fotgängare ingår personer som skjuter eller drar barnvagn, rullstol och lekfordon liksom personer som åker skidor, skridskor eller rullskridskor. En cykel avsedd som leksak anses inte vara ett fordon. Arbetsolycksfall: olycksfall som inträffar under arbetstid i samband med förvärvsarbete. 8

9 Skadeplats: den plats eller det område där olycksfallet/skadan inträffade. Området/platsen definieras av dess huvudsakliga användningsområde. Om händelseförloppet utspelas på flera olika områden avses det område där händelseförloppet inleddes. Skademekanism: anger typen av snabbt verkande yttre kraft som kan yttra sig i form av en kroppsskada. Utlösande produkt: den produkt som utlöste olycksfallet, dvs. utlöste den serie av händelser som ledde fram till skadehändelsen. Orsakande produkt: den produkt som orsakade själva kroppsskadan. 9

10 Material och metod Deltagande sjukhus Under 2003 samlades data in på sjukhuskliniker och samlokaliserade jourcentraler vid följande enheter: Umeå Universitetssjukhus Skaraborgs sjukhus - Mariestad - Falköping - Lidköping - Skövde Hälsinglands sjukhus - Hudiksvall - Bollnäs - Ljusdal - Söderhamn Bland deltagande sjukhus finns olika typer representerade, såväl regionsjukhus som läns- och länsdelssjukhus. Upptagningsområden Deltagande sjukhus och jourcentralers upptagningsområden utgörs av sammanlagt 27 kommuner. Sex i den södra delen av Västerbottens län, sex i norra delen av Gävleborgs län och femton kommuner i före detta Skaraborgs län som nu är en del av Västra Götalands län. Befolkningen i de aktuella upptagningsområdena utgör 5,9 procent av Sveriges totala befolkning. Av tablå 1 framgår ingående kommuner, dess invånarantal liksom till vilket sjukhus befolkningen 1 är knuten: 1 Avser förhållandena den 31 december

11 Tablå 1. EHLASS- populationen fördelad per kommun, efter kön Sjukhus Kommunkod Kommun Män Kvinnor Totalt Umeå 2401 Nordmaling Bjurholm Vindeln Robertsfors Vännäs Umeå Hälsingland 2121 Ovanåker Nordanstig Ljusdal Söderhamn Bollnäs Hudiksvall Skaraborg 1444 Grästorp Essunga Karlsborg Gullspång Vara Götene Tibro Töreboda Mariestad Lidköping Skara Skövde Hjo Tidaholm Falköping Totalt Ålders- och könsfördelningen i EHLASS-populationen, dvs. befolkningen i de deltagande sjukhusens upptagningsområden stämmer tämligen väl överens med fördelningen i landet som helhet, vilket framgår av tablå 2 och 3. Tablå 2. Sverige respektive EHLASS population samt EHLASS- populationens andel av Sverige befolkning, efter ålder och kön, Sverige EHLASS Täckningsgrad (%) Ålder Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt ,37 5,34 5, ,52 5,58 5, ,00 5,96 5, ,24 6,22 6, ,60 5,50 5, ,00 5,93 5, ,34 6,25 6, ,46 6,22 6, ,35 5,98 6,09 Totalt ,90 5,84 5,87 11

12 Tablå 3. Befolkningens fördelning i aktuella åldersgrupper per kön respektive i EHLASS- sjukhusens upptagningsområdesamt EHLASS- urvalets representativitet avseende ålder och kön jämfört med hela Sverige, Procent. Ålder Sverige EHLASS Differens (%) Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 0-3 4,4 4,1 4,2 4,0 3,7 3,8-0,4-0,4-0, ,2 3,0 3,1 3,0 2,9 2,9-0,2-0,1-0, ,1 7,6 7,9 8,3 7,8 8,0 0,1 0,2 0, ,1 8,5 8,8 9,7 9,0 9,4 0,5 0,6 0, ,9 32,0 32,9 32,1 30,1 31,1-1,7-1,9-1, ,4 25,5 25,9 26,9 25,9 26,4 0,5 0,4 0, ,9 8,7 8,3 8,5 9,3 8,9-0,4 0,6 0, ,5 7,5 6,5 6,0 8,0 7,0 0,5 0,5 0, ,5 3,2 2,4 1,6 3,3 2,4 0,1 0,1 0,1 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 0,0 0,0 0,0 Antalet patienter boende utanför upptagningsområdet som söker vård på deltagande sjukhus antas vara i paritet med antalet patienter boende i upptagningsområdet som söker vård på annat sjukhus. Mot bakgrund av detta har inga patienter som på eget initiativ sökt sig till respektive vårdinrättning exkluderats ur databasen. Däremot har de patienter som inte bor inom upptagningsområdet och som remitterats till något av EHLASS-sjukhusen exkluderats. I praktiken gäller det i första hand sjukhuset i Umeå som i kraft av att vara såväl universitets- som regionsjukhus ur ett resurs- och kompetensperspektiv betjänar ett större upptagningsområde för mer komplicerade skadefall. Registerinnehåll Följande variabler utgör basen i EHLASS: Besökstidpunkt (datum och klockslag) Skadetidpunkt (datum och klockslag) Ålder Kön Skademekanism Skadeplats (inklusive specifikationen inom-/utomhus) Aktivitet vid skadetillfället Typ av skada Skadad kroppsdel Inblandade produkter, dvs. den produkt som - orsakade skadan - utlöste olyckshändelsen - på annat sätt haft betydelse för olyckshändelsen Sportkod Behandling/åtgärd Vårddagar Klartextbeskrivning av händelseförloppet vid olycksfallet 12

13 Inom EHLASS används en särskild olycksfallsklassifikation som till den övervägande delen är baserad på och därmed överensstämmer med den nordiska skadeklassifikationen, Classification of External Causes of Injuries (NCECI, Nomesko 1997). Samtliga ingående variabler är kodade på den mest detaljerade nivån. Variablerna Behandling, Typ av skada och Skadad kroppsdel finns ej med i NCECI och anges enligt EHLASS. Aktivitet vid skadetillfället kodas med hjälp av en utvidgad svensk version av EHLASS aktivitetskod. Nationella skattningar I rapporten redovisas förutom antalet rapporterade skadefall också nationella antalsskattningar samt befolkningsrelaterade tal. De nationella antalsskattningarna är baserade på uppgifter om rapporterat antal skadefall i EH- LASS, befolkning och i upptagningsområdet för respektive könsoch åldersgrupp. Modellen kan illustreras med följande exempel beträffande en uppräkning av antalet personer som skadats sig i köket i bostaden: Rapporterat antal i EHLASS = P = Befolkning i Upptagningsområdet = n = Befolkning = N = Nationell antalsskattning: E=P*N/n dvs * / = I rapporten redovisas de nationella antalsskattningarna avrundade till närmaste hundratal. Hänsyn har inte tagits till registreringsbortfall, vilket medför att redovisade antalsskattningar liksom befolkningsrelaterade tal är att betrakta som miniminivåer. Storleken på registreringsbortfallet redovisas under kapitlet Kvalitet. 13

14 Kvalitet EHLASS utvecklas kontinuerligt, både när det gäller kvalitet som kvantitet. Kvaliteten i kodning och klassificering ägnas stor uppmärksamhet och arbetet med att både förbättra och homogenisera fortgår kontinuerligt. Kvantitativt behövs en ytterligare utbyggnad. Skadefall från storstäderna och dess förorter saknas helt i dagsläget. Dessutom är befolkningen i industrikommuner och större städer i viss mån underrepresenterade. En utbyggnad ska sträva mot att skapa en urvalsbas med en befolknings- och samhällsstruktur likt Sverige i helhet. Dagens urval gör att vissa typer av speciellt miljö- och/eller aktivitetsrelaterade olycksfall kan vara under- respektive överrepresenterade. På motsvarande sätt kan sjukvårdstrukturen göra att vissa skadetyper som kräver speciell medicinsk utrustning och kompetens innefattas eller utesluts. Exempelvis finns nationella brännskadecentra som tar hand om de allra allvarligaste brännskadefallen, vilket medför att dessa inte inkluderas i EH- LASS, såvida inte det initiala omhändertagandet skett på deltagande sjukhus. Bortfall Under 2003 genomfördes bortfallskontroller i Skaraborg och i Hälsingland enligt samma modell som använts under föregående år, dvs. man kontrollerade tio procent av årets dagar, två vardagar och en helgdag per månad, vilka valdes ut slumpmässigt. För dessa dagar användes mottagningsliggare och journaler som referensmaterial till de registrerade skadorna. Bortfallet för Skaraborg och Hälsingland redovisas i nedanstående tabell. I Umeå pågick under 2003 en omläggning av patientdatasystemet. I detta skall ingå en kontroll om det rör sig om ett skadefall eller ej och i och med införandet av denna kontroll skall det inte längre kunna förekomma något bortfall. På grund av denna omläggning genomfördes ingen bortfallskontroll i Umeå under Bortfallet i Umeå har under perioden varierat mellan 5,5 procent och 11,5 procent och då det rapporterade antalet skador för 2003 var i samma storleksordning som tidigare kan man anta att bortfallet också är av samma storleksordning som tidigare. Tablå 4. Beräknat registreringsbortfall i Skaraborg och Hälsingland, EHLASS Rapporterat antal Förväntat antal Bortfall % Hälsingland ,4 % Skaraborg ,0 % Görs antagandet att bortfallet i Umeå är 11,5 procent (den högsta bortfallsprocenten perioden ) kan det totala bortfallet i EHLASS 2003 beräknas till ca 16,4 procent. 14

15 Någon kontroll av bortfallet på olika åldrar eller typer av olycksfall har inte gjorts. 15

16 Resultatsammanfattning Under 2003 rapporterades hem- och fritidsolycksfall från akutkliniker och jourcentraler vid medverkande sjukhus. En uppräkning till nationella tal visar på ca skadefall i landet som helhet, dvs. ca 58 skadade per invånare. Ålder och kön Antalet skadade var flest i den yngre befolkningen, 38 procent av de skadade var yngre än 20 år och nästan två tredjedelar av de skadade var yngre än 45 år (64%). Av totalantalet registrerade patienter var 54 procent män. Andelen manliga patienter var störst i yngre åldrar, medan andelen kvinnliga patienter var större i äldre åldersgrupper. Männen dominerade som mest i gruppen år (65 %), medan närmare tre fjärdedelar av de skadade i åldersgruppen 85 år och äldre var kvinnor. I åldersgruppen år var andelen män och kvinnor i samma storleksordning. Plats De flesta skadade sig i boendemiljön (40 %). Detta gällde för alla åldrar, med undantag för tonåringar och i viss mån yngre vuxna som ofta skadade sig inom sport- och idrottsområden. Olycksfallen i boendemiljön inträffade mer frekvent inne i bostaden än i närmiljön. Många män skadade sig i garaget, på garageinfarten eller på gårdsplanen, medan kvinnor oftare skadade sig inne i bostaden. Bland små barn (0-3 år) inträffade mer än var tredje hemolycksfall i ett bostadsrum som t ex sovrum, hall eller matrum. I åldrarna 4-6 år skadade sig nästan var femte barn inne i bostaden och i åldersgruppen 7-12 år inträffade nästan var femte olycksfall i skolan eller på skolgården. Hälften av tonåringarna hade skadat sig på en idrottsplats. I åldersgruppen år inträffade 15 procent av olycksfallen inom särskilt boende. Motsvarande siffra bland de äldre 85+ år, var 36 procent. Mekanism Hälften av skadorna härrörde från fallolyckor. Bland vuxna ökade andelen fallolyckor med stigande ålder till att i den äldsta åldersgruppen (85+) omfatta mer än nio av tio olycksfall. Fall i samma plan, dvs. halkning, snubbling etc., utgjorde 48 procent av samtliga olycksfall och var vanligast i samtliga åldersgrupper utom bland förskolebarn vilka oftare föll från en nivå till en annan, t.ex. från möbler och lekredskap. Fall i trappa var en ganska vanlig skadeorsak, särskilt bland små barn 0-3 år (6,5 %) och bland personer 65+ (5,7 %). 16

17 Sportskador Mer än vart femte (21 %) hem- och fritidsolycksfall inträffade i samband med idrottsutövning. I åldersgruppen år utgjorde sportskadorna 55 procent av samtliga skador och i åldersgrupperna 7-12 och år var motsvarande siffror 35 respektive 28 procent. Fotboll svarade för tre av tio idrottsskador bland pojkar/män och för två av tio idrottsskador bland flickor/kvinnor. Bland flickor/kvinnor var annars hästsportolycksfallen vanligast och utgjorde 24 procent. Andra idrottsgrenar med stort antal skadefall var t ex ishockey, motorsport, innebandy, slalom, snowboard, gymnastik och handboll. Andelen bland dessa var mellan 4 och 7 procent. Gemensamt för dessa idrottsgrenar är att de har ett stort antal utövare. Typ av skada och skadad kroppsdel De fyra vanligast förekommande skadetyperna var frakturer (26 %), öppna sår (19 %), kontusioner, blåmärken (20 %) och distorsioner (15 %). I de äldsta åldrarna dominerade frakturer kraftigt medan öppna sår var vanligast bland yngre barn. Bland tonåringar var frakturer och distorsioner (t.ex. stukning, vrickning) tämligen vanliga och uppkom många gånger i samband med idrottsutövning. Knappt nio av tio skador drabbade huvud, armar eller ben. Bland små barn var huvudskador särskilt dominerande. I den yngsta åldersgruppen (0-3 år) drabbades nästan hälften av huvudskador. I de äldsta åldersgrupperna uppkom skadorna många gånger på de nedre extremiteterna, medan skador på de övre extremiteterna var vanliga i övriga åldersgrupper. Kombinationen typ av skada och skadad kroppsdel varierade med skiftande ålder. Exempelvis utgjorde öppna sår på huvudet 23 procent av samtliga skador bland de minsta barnen (0-3 år) och 18 procent av skadorna bland 4-6-åringarna. Tonåringar och yngre vuxna ådrog sig ofta distorsioner i fotlederna/fötterna. Många yngre och medelålders vuxna drabbades av sårskador på händer och fingrar, inte sällan uppkomna i samband med gördet-själv- eller hushållsarbete. Bland de äldre var det vanligt med höft- /lårbensfrakturer och i den äldsta åldersgruppen utgjorde dessa 25 procent av samtliga skador. Inskrivning vid sjukhus Av samtliga rapporterade hem- och fritidsolycksfall ledde 13 procent till inskrivning på sjukhus. Bland vuxna ökade inskrivningsfrekvensen med stigande ålder. I åldersgruppen år vårdades mer än vart tredje fall inskriven på sjukhus och i den äldsta åldersgruppen (85+ år) var denna andel 49 procent. Den genomsnittliga vårdtiden bland de inskrivna var 7,5 dagar men bland de yngre var vårdtiden generellt sett kortare. Den långa vårdtiden förklaras av att de äldre åldersgrupperna hade längre vårdtider som bland annat beror på att de ofta vårdades för svåra frakturer. 17

18 Orsakande och utlösande produkt Generellt orsakades de flesta skadorna, 42 procent, av produkter som hänfördes till produktgrupperna fast utrustning och underlag utomhus eller till del av byggnad, och då vanligtvis golvet. Hälften av dessa skador härrörde från någon form av fallolycka. Det var också vanligt att marken eller golvet angavs som den produkt som utlöste olyckshändelsen. Underlag utomhus och golv inomhus angavs mest frekvent, såväl som orsakande som utlösande produkt, vid olycksfallen i de äldsta åldersgrupperna. I yngre åldersgrupper var spridningen i fråga om inblandade produkter och produktgrupper större och tydligare knutna till olika aktiviteter och exponeringsförhållanden: De yngsta barnen, 0-3 år föll ofta från möbler ner i golvet eller mot någon annan möbel, föll i trappor, klämde sig i dörrar eller angreps av insekter. De äldre förskolebarnen, 4-6 år föll dessutom från lekredskap ner i marken och hade i övrigt ett likartat mönster som de yngsta barnen. Yngre skolbarn 7-12 år skadade sig ofta vid lek med andra barn genom kollision eller fall, liksom på och/eller på grund av produkter, klassificerade som sportutrustning. Tonåringarna, år, stötte ihop med, knuffades omkull av andra människor i samband med olika sport- och idrottsaktiviteter där också sportutrustning på olika sätt hade samband med olycksfallsförloppet. Husdjur, framförallt hästar, var vanliga i tonåringarnas olycksbeskrivningar, särskilt bland flickor. Hos yngre vuxna, år, hänfördes många olycksfallsskador, särskilt bland män, till gör-det-själv -arbete, där handverktyg skadade fingrar och händer, skärvor och partiklar skadade ögon, etc. Knivar var mycket vanliga både som verktyg och köksredskap och skadade även kvinnor, framförallt vid hushållsarbete. Husdjur var ofta inblandade i skadehändelser även i denna åldersgrupp, företrädesvis hästar, men även hundar. Medelålders vuxna, år, hade ett skademönster som i stort överensstämde med det som fanns bland de yngre vuxna. En viktig skillnad var dock ett ökat antal fallolyckor, där särskilt is och snö på bearbetat underlag spelade en viktig roll. Yngre äldre, år, föll både ute och inne. Bearbetat underlag täckt av snö och is, trappor, lösa mattor, stegar, trösklar rapporterades i större utsträckning än i yngre åldrar som produkter som utlöste olycksfallet. Bland de äldsta, år samt 85 år och äldre, rapporterades samma slag av produkter som fanns i åldersgruppen år, men i ännu högre utsträckning. Här förekom också många fall från stol och säng, liksom från 18

19 rullstol och rollator. Det fanns också en större andel skadefall, där inblandad produkt inte kunnat anges. 19

20 Diagramförteckning Diagram 1. Antal skadade i hem- och fritidsolycksfall per 1000 invånare. Efter ålder och kön, EHLASS Diagram 2. Skadeplats. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS Diagram 3. Skademekanism. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS Diagram 4. Sportskador. Procentuell fördelning efter idrottsgren och kön. EHLASS Diagram 5. Typ av skada. De fyra vanligaste. Män. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS Diagram 6. Typ av skada. De fyra vanligaste. Kvinnor. Procentuell fördelning 23 Diagram 7. Skadad kroppsdel. De fyra vanligaste. Män. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS Diagram 8. Skadad kroppsdel. De fyra vanligaste. Kvinnor. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS Diagram 9. Behandling. Procentuell fördelning efter kön. EHLASS Diagram 10. Andel patienter inskrivna för sjukhusvård och genomsnittligt antal vårddagar för inlagda personer. Efter ålder. EHLASS

21 Diagram Antal per 1000 invånare Procent Män Kvinnor Totalt Diagram 1. Antal skadade i hem- och fritidsolycksfall per 1000 invånare. Efter ålder och kön, EHLASS Bostad/bostadsområde 36,0 44,5 Idrotts- och sportanläggning 13,8 24,2 Skola,offentliga lokaler,inst.område 8,5 11,1 Fri natur Transportområde 4,8 6,0 6,4 9,7 Produktions-,verkstadsområde Nöjes-,kultur-,parkområde 2,3 2,9 2,7 2,3 Annat och ospecificerat 11,0 13, Procent Män Kvinnor Diagram 2. Skadeplats. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS

22 Fall 41,3 60,1 Kontakt med föremål, person eller djur 15,5 24,6 Klämning, skärning, stick 12,3 17,9 Akut överansträngning Främmande föremål i naturlig kroppsöppning Annan skademekanism 7,1 7,6 2,1 4,9 2,9 3, Procent Män Kvinnor Diagram 3. Skademekanism. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS Fotboll Hästsport Ishockey Motorsport Innebandy Slalom/utförsåkning Snowboard Gymnastik Handboll Kampsport Friidrott/löpning Annan sport 1,0 0,9 0,9 4,7 6,6 5,7 4,3 4,1 4,7 6,8 3,2 6,6 2,8 1,6 2,9 3,4 2,0 8,6 9,6 19,1 22,0 23,3 24,2 31, Procent Män Kvinnor Diagram 4. Sportskador. Procentuell fördelning efter idrottsgren och kön. EHLASS

23 Procent Kontusion,blåmärke Öppet sår Fraktur Distorsion (Vrickning,stukning) Diagram 5. Typ av skada. De fyra vanligaste. Män. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS Pr oc ent Kontusion,blåmärke Öppet sår Fraktur Distorsion (Vrickning,stukning) Diagram 6. Typ av skada. De fyra vanligaste. Kvinnor. Procentuell fördelning 23

24 Procent Huvud Övre extremitet Nedre extremitet Annan kroppsdel Diagram 7. Skadad kroppsdel. De fyra vanligaste. Män. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS Pr 40 oc ent Huvud Övre extremitet Nedre extremitet Annan kroppsdel Diagram 8. Skadad kroppsdel. De fyra vanligaste. Kvinnor. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS

25 Undersökt och hemsänd 14,6 13,3 Behandlad och hemsänd 65,3 72,1 Inskriven för sjukhusvård 10,3 16,5 Annan/okänd behandling 3,5 4, Procent Män Kvinnor Diagram 9. Behandling. Procentuell fördelning efter kön. EHLASS ,3 2,3 2,1 2,3 2,2 4,8 6,3 6,5 6,5 11,8 11,7 9,4 10,8 9,4 10,8 21,1 36,1 49, Procent Andel inskrivna på sjukhus Snitt antal vårddagar per inskriven Diagram 10. Andel patienter inskrivna för sjukhusvård och genomsnittligt antal vårddagar för inlagda personer. Efter ålder. EHLASS

26 Tabellförteckning Tabell 1. Ålders- och könsfördelning. skadade personer. Alla åldrar. 32 Tabell 2. Ålders- och könsfördelning. hem- och fritidsolycksskadade och antal per 1000 invånare. Alla åldrar. 32 Tabell 3. Skadeplats, grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 33 Tabell 4. Skadade i bostad/bostadsområde, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 33 Tabell 5. Skadade på sport- /idrottsanläggning, detaljerad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 33 Tabell 5. Skadade på sport-/idrottsanläggning, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 34 Tabell 6. Skadade i skola, offentlig lokal, institutionsområde, detaljerad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 34 Tabell 7. Skademekanism. Fallolycka (00 09). De vanligast förekommande på detaljerad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 35 Tabell 8. Skademekanism. Kontakt med föremål, person eller djur (01--09). De vanligast förekommande på detaljerad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 35 Tabell 9. Skademekanism. Klämning/skärning/stick (10-19). De vanligast förekommande på detaljerad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 36 Tabell 10. Skademekanism. Klämning/skärning/stick (20--29). De vanligast förekommande på detaljerad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 36 Tabell 11. Huvudsaklig aktivitet vid skadetillfället, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 37 Tabell 12. Sportskador. Ålders- och könsfördelning. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 37 Tabell 13. Sportskador. Idrottsgren, grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 38 Tabell 14. Typ av skada. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 39 Tabell 15. Skadad kroppsdel, grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 39 Tabell 16. Behandling. Procentuell fördelning av behandlingsform inom varje åldersgrupp. Män. 40 Tabell 17. Behandling. Procentuell fördelning av behandlingsform inom varje åldersgrupp. Kvinnor. 40 Tabell 18. Antal personer inskrivna på sjukhus. Genomsnittlig vårdlängd samt nationell och befolkningsrelaterad skattning av antalet vårddagar

27 Tabell 19. Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 41 Tabell 20. Produkt som orsakat skadan. De 30 vanligast förekommande produktgrupperna*. Antal skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 42 Tabell 21. Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 43 Tabell 22. Produkt som utlöst olyckshändelsen. De 30 vanligaste produktgrupperna*. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 44 Tabell 23. Ålders- och könsfördelning. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år. 45 Tabell 24. Skadeplats. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år. 46 Tabell 25. Skademekanism. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år. 47 Tabell 26. Typ av skada. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år. 48 Tabell 27. Skadad kroppsdel. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år. 48 Tabell 28. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Pojkar 0-3 år. 49 Tabell 29. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Flickor 0-3 år. 50 Tabell 30. Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år. 51 Tabell 31. Produkt som orsakat skadan. De vanligaste förekommande. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år. 52 Tabell 32. Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år. 53 Tabell 33. Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år. 54 Tabell 34. Ålders- och könsfördelning. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år. 55 Tabell 35. Skadeplats. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år. 56 Tabell 36. Skademekanism. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år. 57 Tabell 37. Typ av skada. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år. 58 Tabell 38. Skadad kroppsdel. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år. 58 Tabell 39. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, pojkar 4-6 år. 59 Tabell 40. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, flickor 4-6 år

28 Tabell 42. Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapportade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år. 62 Tabell 43. Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år. 63 Tabell 44. Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år. 64 Tabell 45. Ålders- och könsfördelning. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år. 65 Tabell 46. Skadeplats. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år. 66 Tabell 47. Skademekanism. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år 67 Tabell 48. Typ av skada. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år. 68 Tabell 49. Skadad kroppsdel. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år. 68 Tabell 50. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, pojkar 7-12 år. 69 Tabell 51. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, Flickor 7-12 år. 70 Tabell 52. Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år. 71 Tabell 53. Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år. 72 Tabell 54. Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år. 73 Tabell 55. Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år. 74 Tabell 56. Ålders- och könsfördelning. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år. 75 Tabell 57. Skadeplats. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år. 76 Tabell 58. Skademekanism. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år. 77 Tabell 59. Typ av skada. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år. 78 Tabell 60. Skadad kroppsdel. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år. 79 Tabell 61. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Tonåringar, pojkar år. 80 Tabell 62. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Tonåringar, flickor år. 81 Tabell 63. Produkt som orsakat skadan. Kapitel nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år

29 Tabell 64. Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år. 83 Tabell 65. Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år. 84 Tabell 66. Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år. 85 Tabell 67. Ålders- och könsfördelning. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 86 Tabell 68. Skadeplats. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 87 Tabell 69. Skademekanism. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 88 Tabell 70. Typ av skada. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 89 Tabell 71. Skadad kroppsdel. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 90 Tabell 72. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, vuxna, män år. 91 Tabell 73. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, vuxna, kvinnor år. 92 Tabell 74. Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 93 Tabell 75. Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 94 Tabell 76. Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samtnationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 95 Tabell 77. Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 96 Tabell 78. Ålders- och könsfördelning. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 97 Tabell 79. Skadeplats. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 98 Tabell 80. Skademekanism. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 99 Tabell 81. Typ av skada. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 100 Tabell 82. Skadad kroppsdel. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 101 Tabell 83. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, vuxna, män år 102 Tabell 84. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, vuxna, kvinnor år 103 Tabell 85. Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år

30 Tabell 86. Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 105 Tabell 87. Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 106 Tabell 88. Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år. 107 Tabell 89. Ålders- och könsfördelning. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterade antalsskattning. Äldre år. 108 Tabell 90. Skadeplats. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 109 Tabell 91. Skademekanism. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 110 Tabell 92. Typ av skada. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 111 Tabell 93. Skadad kroppsdel. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 111 Tabell 94. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Äldre, män år. 112 Tabell 95. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Äldre, kvinnor år. 113 Tabell 96. Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år 114 Tabell 97. Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 115 Tabell 98. Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 116 Tabell 99. Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 117 Tabell 100. Ålders- och könsfördelning. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 118 Tabell 101. Skadeplats. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 119 Tabell 102. Skademekanism. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 120 Tabell 103. Typ av skada. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 121 Tabell 104. Skadad kroppsdel. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 121 Tabell 105. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Äldre, män år. 122 Tabell 106. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Äldre, kvinnor år. 123 Tabell 107. Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år

31 Tabell 108. Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 125 Tabell 109. Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år 126 Tabell 110. Produkt som utlöste olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år. 127 Tabell 111. Ålders- och könsfördelning. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 128 Tabell 112. Skadeplats. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 129 Tabell 113. Skademekanism. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 130 Tabell 114. Typ av skada. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 131 Tabell 115. Skadad kroppsdel. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 132 Tabell 116. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Äldre, män 85+ år. 133 Tabell 117. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Äldre, kvinnor 85+ år. 134 Tabell 118. Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 135 Tabell 119. Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 136 Tabell 120. Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 137 Tabell 121. Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre

32 Tabeller Ålder och kön, alla åldrar Tabell 1. Ålders- och könsfördelning. skadade personer. Alla åldrar. Ålder Män Kvinnor Totalt Totalt Tabell 2. Ålders- och könsfördelning. hem- och fritidsolycksskadade i Sverige och antal per 1000 invånare. Alla åldrar. Ålder Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Totalt

33 Plats Tabell 3. Skadeplats, grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skadeplats Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt 0. Transportområde , ,6 1. Bostad/bostadsområde , ,1 2. Produktions-, verkstadsområde , ,5 3. Butiks-, handels-, serviceområde , ,5 4. Skola, offentliga lokaler, inst. område , ,6 5. Idrotts- och sportanläggningar , ,3 6. Nöjes-, kultur-, parkområden , ,4 7. Fri natur , ,1 8. Hav, sjö, älv , ,6 9. Annat och ospecificerat , ,1 Totalt , ,0 Tabell 4. Skadade i bostad/bostadsområde, detaljerad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skadeplats per 1000 inv. Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt 10. Bostad - kök , ,7 11. Bostad - bostadsrum, sovrum, hall, matrum , ,6 12. Bostad - badrum inkl WC, dusch, bastu, tvättstuga , ,2 13. Bostad - trappa (inomhus) inkl avsats , ,3 14. Bostad - andra rum tex källare, vind, hiss korridor , ,4 15. Bostad utomhus, inkl balkong, trappa, tak, altan , ,6 16. Lekplats i bostadsområde , ,3 17. Bostad - trädgård inkl uthus/redskapsbod, swimmingpool , ,3 18. Bostad - privat infart, parkering, garage, gårdsplan mm , ,9 19. Annat och ospecificerat bostadsområde , ,7 Totalt , ,1 33

34 Tabell 5. Skadade på sport-/idrottsanläggning, detaljerad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skadeplats Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt 50. Sporthall, gymnastiksal , ,8 51. Idrottsanläggning utomhus , ,2 52. Simhall, badanläggning med rutschbana och liknande , ,3 53. Ridhus/ridskola , ,5 54.Tävlingsbana för motorfordon, djur, cyklar mm , ,7 55. Ishall, skridskobana , ,2 56. Alpin skidanläggning, inkl skidlift , ,3 57. Anlagt motionsspår, skidspår , ,2 58. Annan specificerad idrotts-/ sportanläggning , ,1 59. Ospecificerad idrotts , ,1 / t lä i Totalt ,3 Tabell 6. Skadade i skola, offentlig lokal, institutionsområde, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skadeplats Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt 40. Daghem/fritidshem/ungdomsgård exkl lekplats och dagmamma , ,5 41. Skola, universitet, högskola exkl idrottsanläggning , ,7 42. Skolgård, inkl lekplats på skolgård , ,4 43. Lekplats på institution , ,3 44. Offentlig lokal: post/försäkringskassa/kyrka/polis/museum med flera , ,2 45. Sjukhus, vårdcentral, folktandvård, poliklinik , ,2 46. Sjukhem, ålderdomshem, servicehus, institution för handikappade , ,1 47. Militär institution, exkl övningsfält , ,1 48. Annat spec offentligt område, tex fängelse, flyktingförläggning , ,1 49. Ospecificerat skola, offentlig lokal, institutionsområde , ,0 Totalt ,6 34