Centrum för personsäkerhet

Transkript

1 Centrum för personsäkerhet Drunkning i Sverige en sammanställning och granskning av uppgifter från dödsorsaksregistret Inledning Drunkning är ett betydande riskområde i det svenska samhället. Fortfarande omkommer fler svenska medborgare genom drunkning än av brand, exempelvis. Det finns därför stor anledning att skapa en samlad bild över drunkningsfallen som underlag för ett fördjupat och mer systematiserat nationellt drunkningsförebyggande arbete. Föreliggande rapport är framtagen i samarbete mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Karlstads universitet, Centrum för Personsäkerhet, som ett första steg i en bred kartläggning av drunkningsfallen. Rapporten utgör ett sammandrag av en utförligare rapport som publicerats separat (Gustavsson et al, 2013). Det finns flera källor att tillgå när det gäller information om drunkning, men bara en med godtagbar täckning. Socialstyrelsens dödsorsaksregister omfattar i princip alla dödsfall bland svenska medborgare med fördelning på orsaken till dödsfallet, ålder och kön på den drabbade, m.m. Alla drunkningsfall låter sig dock inte enkelt urskiljas i registret. Dels är det inte självklart vad som menas med drunkning vilket innebär att en del fall kan ligga dolda under andra dödsorsaker. Det kan också förekomma rena felkodningar. Dessa begränsningar bedöms dock som mindre betydelsefulla för helheten. Mer problematiskt är en viss otydlighet mellan olika orsakskoder för drunkning, samt att registret endast omfattar svenska medborgare. Problemen kommenteras vidare i den avslutande diskussionsdelen. Vi har tagit bredast möjliga grepp genom att söka ut alla dödsfall med drunkning angivet som medicinsk orsak till dödsfallet. Vi har sedan fördelat dessa efter yttre orsak, d.v.s. hur drunkningen uppkommit och funnit ett brett spektrum av händelser. Materialet redovisas först översiktligt och sedan mer detaljerat per typ av händelse. Vi har i första hand studerat 15-årsperioden , men för att undersöka trender på längre sikt har vi också tittat på 25-årsperioden

2 Översikt Drunkning är ett stadigt minskande problem (figur 1). Över en tjugoårsperiod har antalet drunkningar mer än halverats. Ändå drunknar fortfarande ca 150 personer om året. Som jämförelse kan nämnas att antalet omkomna i bränder uppgår till dryga hundratalet och i arbetsolyckor till ca 50 per år Figur 1. Antal avlidna till följd av drunkning, Källa DOR. Eftersom befolkningen ökat under samma period är minskningen per invånare ännu mera påtaglig (figur 2). Nedgången har varit procentuellt jämförbar hos kvinnor och män, även om männen dominerar stort bland drunkningsfallen Män Kvinnor Figur 2. Antal avlidna per till följd av drunkning, efter kön och år. Källa DOR.

3 Som framgår av figur 3 är det främst äldre som drunknar. En jämförelse mellan dagens situation och hur det såg ut för dryga tiotalet år sedan visar ingen större förskjutning i åldersprofilen, bara att drunkningarna minskat påtagligt i alla åldersgrupper utom bland barn och unga år 5-9 år år år år år år år år år år år år år år år år år år år 100+ år Figur 3. Genomsnittligt antal avlidna per till följd av drunkning (alla drunkningsorsaker), efter ålder för perioderna och Källa DOR. Drunkningsfallen ackumulerade över 15-årsperioden fördelas över ett brett spektrum av yttre orsaker, d.v.s. typer av händelser (figur 4). De olika händelsekategorierna kommenteras nedan var för sig. Övergrepp 0,4% Oklar avsikt 15% Trafikolyckor 2% Terrängfordon, traktor Båt, fartyg 2% 9% Badkar 5% Simbassäng 1% Sjö, älv, hav 14% Suicid 30% Ospecificerad olycka 19% Damm, brunn od 1% Annan specificerad olycka 0,4% Sjukdomsrelaterad olycka 2% Figur 4. Drunkningsfall procentuellt fördelade efter yttre orsak. Källa DOR.

4 Drunkningsfallen efter yttre orsak Trafikolyckor För händelser rubricerade som trafikolyckor konstateras att det rör sig om en ganska ovanlig olyckstyp med i genomsnitt 4-5 fall per år. Förekomsten ligger stadigt på låg nivå. Äldre uppvisar en något högre risk jämfört med yngre. Dessa olyckor är relativt jämnt spridda över årets månader och veckans dagar. Terrängfordon Drunkningsolyckor med terrängfordon inträffar huvudsakligen vintertid och handlar sannolikt främst om olyckor med snöskoter, fyrhjulingar och traktorer som går genom isen med drunkning som följd. Olyckorna sker till stor del fredag-lördag vilket antyder att det framför allt rör sig om fritidsrelaterade olyckor. Det är främst män i övre medelåldern som drabbas. Båt, fartyg De båtrelaterade drunkningsolyckorna drabbar huvudsakligen män i övre medelåldern, framför allt sommartid och i anslutning till veckosluten. Dessa drunkningar utgör en relativt omfattande kategori bland drunkningsolyckorna med en svagt minskande trend. För kvinnor är nivån redan så låg (ett par fall om år i genomsnitt) att någon betydande ytterligare minskning knappast kan förväntas. Badkar Drunkning i badkar ar ett tydligt äldrerelaterat problem som drabbar båda könen lika, dock med en markant avtagande trend för båda könen. Drunkningarna i badkar visar ingen tydlig säsongsvariation eller variation över veckodagar. Det årliga antalet är nu nere på låga nivåer endast några enstaka fall per år. Simbassäng Drunkning i simbassäng avviker tydligt från andra drunkningsorsaker ifråga om åldersfördelningen. Dessa drunkningsfall drabbar huvudsakligen barn och inträffar mestadels sommartid med jämn fördelning över veckans dagar. Det rör sig dock om relativt få fall, knapp tre per år i genomsnitt. Sjö, älv och hav Det är något diffust exakt vilka slags olyckor som ingår i denna grupp, men av det allmänna mönstret att döma kan man dra slutsatsen att drunkningar i samband med bad sommartid och fall genom is vintertid ingår, liksom andra drunkningar i samband med rekreationsaktiviteter i och vid naturliga vattensamlingar utan att fordon eller båt varit inblandad. Äldre män utgör en särskild riskgrupp och trenden är tydligt nedåtgående för män och under senare år även för kvinnor.

5 Damm, brunn och dylikt Drunkningsfallen i denna grupp är koncentrerad till små barn och äldre vuxna, huvudsakligen av manligt kön. Trenden är möjligen något ökande, men detta är osäkert eftersom det rör sig om mycket få fall. Något tidsmönster kan knappast avläsas. Annan specificerad olycka Denna grupp inrymmer färre än ett fall per år och avser sällsynta olyckor där orsaken är känd men ovanlig, t ex drunkning som följd av flygkrasch i vatten. Ospecifikt kodade drunkningsolyckor Sammanfattningsvis kan för denna stora grupp av drunkningsolyckor konstateras att det torde röra sig om olyckor av liknande slag som de som klassats som båtrelaterade respektive relaterade till sjö, älv och hav. Gruppen domineras av äldre män och trenden är tydligt minskande. Suicid Många drunkningar är avsiktliga i självmordssyfte. Sammanfattningsvis kan för dessa fall konstateras att denna problematik gäller lika för båda könen, att den är avtagande över tid och påtagligt äldrerelaterad. Övergrepp Att någon dödas av annan genom dränkning förefaller vara mycket ovanligt. Endast ett fåtal fall har registrerats under 15-årsperioden. Oklar avsikt Drunkningsfallen i denna kategori är sådana där man inte kunna avgöra om det rör sig om en olycka eller avsiktlig händelse (suicid eller övergrepp). Dock kan om denna stora grupp konstateras att trenden är nedåtgående för båda könen. Liksom för olycks- och suicidfallen domineras åldersfördelningen av äldre. Däremot skiljer sig könsfördelningen från suicidfallen genom att männen åter är betydligt fler än kvinnorna, om än inte lika markant som för olycksfallen. När det gäller fördelningen över månader visar denna kategori större överensstämmelse med olycksfallen, medan mönstret ifråga om veckodagar mera liknar suicidfallen. Sjukdom Sammanfattningsvis kan om denna grupp sägas att det rör sig om få fall, manlig dominans och viss övervikt bland äldre. En viss koncentration mot sommartid och vardagar kan också skönjas. Drunknade utomlands Bland drunkningar utomlands noteras en ökande trend för både män och kvinnor. Medelålders män utgör den största gruppen bland dem som drunknat utomlands. En svag säsongsvariation kan skönjas med förhöjd förekomst sommar och höst. Däremot syns ett tydligare mönster vad gäller veckans dagar med förhöjd förekomst kring veckosluten.

6 Diskussion och slutsatser Det finns knappast något entydigt och enkelt svar på varför drunkning är ett avtagande fenomen i det svenska samhället. Historiskt har drunkning varit ett i hög grad barnrelaterat problem, något som fortfarande gäller i en stor del av världen. I Sverige är det istället numera huvudsakligen äldre som drabbas. Nedgången bland barn har tidigare kommenterats i Läkartidningen (Janson 2010; Andersson 2010). Utvecklingen torde kunna tillskrivas en kombination av riktade insatser för ökad vattensäkerhet och andra processer i samhällsutvecklingen av mer övergripande slag, t ex skolans och barnsomsorgens utbyggnad, minskningen av antal barn per familj, med mera, kanske även en allmän uppvärdering av barnsäkerhetsaspekter bland föräldrar och andra vårdnadshavare, något som också kommer till uttryck inom trafikmiljön och andra riskmiljöer för barn. Vi kan nu också med tillfredsställelse konstatera att drunkningarna minskar på bred front även bland de äldre. Möjligen nås även de äldre numera av ett ökat vattensäkerhetstänkande i samhället i samband med vattenrelaterade aktiviteter. Detta tycks särskilt gälla den stora gruppen drunkningar i samband med bad och frilutsliv i naturliga vatten. Det är också glädjande att se att självmorden minskar, något som ligger i linje med utvecklingen i stort på det området. Dock finns ett antal delområden där utvecklingen inte är lika gynnsam eller till och med motriktad. Bland de transportrelaterade olyckorna är minskningen endast svag. Det gäller främst båtolyckorna som är den stora gruppen, men även vägtrafikolyckor och olyckor med terrängfordon. När det gäller drunkningar i simbassänger, brunnar, dammar och liknande är nivåerna visserligen relativt låga, men visar ingen tendens till fortsatt minskning. Det är också inom dessa områden som barn är mest utsatta. Slutligen har vi drunkningsfallen utomlands som visar på en ökande trend trots att tsunamioffren från 2004 inte inkluderats i materialet. Alkohol är en faktor som ofta diskuteras i samband med drunkning. I dödsorsaksregistret finns en möjlighet att registrera flera diagnoser och i samband med drunkning förekommer ofta alkoholrelaterade sådana. Det är ungefär dubbelt så vanligt att det förekommer sådana bidiagnoser bland drunkningsfallen jämfört med avlidna i stort. Den högsta förekomsten av alkoholrelaterade bidiagnoser påträffas bland dem som drunknat i badkar, följt av gruppen klassad som oklar avsikt samt trafik- och båtolyckor. Detta kan dock bara ses som en mycket grov indikator på alkoholens betydelse för drunkningsfallen. Detsamma gäller för drogrelaterade diagonser som också förekommer om än i mindre utsträckning. Vill man ha en noggrannare uppskattning måste man gå till andra källor, t ex Rättsmedicinalverkets analysuppgifter från obduktioner. Där har tidigare studier visat på höga förekomster av alkohol, men även läkemedel och andra substanser bland drunkningsoffer (Schyllander, 2010).

7 Ett viktigt metodologiskt resultat är att en betydande andel av drunkningsfallen är så ospecifikt kodade i DOR att det är svårt att dra närmare slutsatser om vad det egentligen rör sig om för slags skadehändelser, annat än på ett mycket övergripande plan. Detta kräver insatser för att förbättra precision och kvalitet i kodningen, alternativt uppbyggnad av ett helt separat drunkningsregister bättre ägnat att förse det drunkningsförebyggande arbetet med relevant underlag, samt för uppföljning och utvärdering av drunkningsförebyggande interventioner. Ett sådant register kan också inbegripa uppgifter från polis, räddningstjänst, media m.fl. aktörer som kan ha kännedom om vad som hänt. Svenska Livräddningssällskapet sammanställer redan sådan information, men med bristande täckningsgrad. Det är utomordentligt angeläget att ett nationellt drunkningsförebyggande program inrättas baserat på en säkerställd och relevant dataförsörjning. Författare: Johanna Gustavsson, Lena Olsson, Ragnar Andersson vid Centrum för personsäkerhet, Karlstads universitet. Kontaktpersoner Karlstads universitet: Johanna Gustavsson, tel Ragnar Andersson, tel Kontaktperson MSB: Christian Söder, tel , christian.soder@msb.se