Självkännedom och kliniska färdigheter

Transkript

1 PSYKOLOGPROGRAMMET KURSRAPPORT Datum: Kurskod: Kurs: 2PS017 Självkännedom och kliniska färdigheter Termin: 7 Kursansvarig/ Examinator: Kursansvarig: Klara Edlund, examinator: Bo Melin. Antal registrerade på kurs: 42 Antal respondenter: Webbaserad enkät: 17 (40%), Skriftlig utvärdering med öppna frågor: 24 (57%) Delmoment: Antal godkända Tema 1 beteendeförändring i vardagen 42 Tema 2 klinisk färdighetsträning 42 Tema 3 medveten närvaro 42 Hel kurs: Antal med slutbetyg: 42 Beskrivning av kursvärdering Två olika typer av kursvärderingar har genomförts, dels en med öppna frågor (finns för påseende på egen begäran) och en webbaserad enkät enligt Kis lokala riktlinjer. Svarsalternativen för de webbaserade frågorna var: Instämmer inte alls, Instämmer i viss mån, Instämmer i stort sett, instämmer helt och vet ej/ej relevant. Fråga var frågor med öppna svar. Följande frågor, med utrymme för öppna svar, ingick i den första kursvärderingen som genomfördes anonymt vid sista gruppträffen: - På vilket sätt har kursmomenten Tema 1, Tema 2 och Tema 3 motsvarat/inte motsvarat dina förväntningar?.

2 - Vad är det viktigaste du lärt dig eller varit den viktigaste erfarenheten under kursen?. - Vilket/vilka moment av dem som diskuterats under kursen tycker du har varit mest viktiga?. - Upplever du att du haft utrymme och möjlighet att arbeta med det arbetsområde som du valt för Tema 1 under kursen? Tema 2? - Vad tycker du om Tema 3 - medveten närvaro?. - Finns det moment som diskuterats under kursen som kan förändras eller bör tas bort? Om ja, vilka?. - Hur upplever du gruppledarens arbete under kursen? - Inför nästa kursomgång, finns det något som du tycker bör förändras eller tas bort? Har du saknat något moment som bör tas med?. - Övriga kommentarer. Sammanfattning av studenternas bedömningar Resultat av webbaserad enkät Nedan presenteras resultat av den webbaserade enkäten. Resultaten presenteras med det svarsalternativ som fått flest respondenter först och sedan i fallande ordning både i procentsatser och med antal respondenter. De flesta av de studenter som besvarade enkäten instämde i viss mån (47,1%, n=8) att det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på deras arbete. I övrigt varierade svaren mellan instämmer inte alls (17,6%, n=3), instämmer i stort sett (11,8%, n=2) och instämmer helt (23,5%, n=4). 41,2% (n=7) av respondenterna instämmer i stort sett att kursen utvecklade deras problemlösningsförmåga medan 29,4% (n=5) inte instämde alls. 11,8% (n=2) instämde i viss mån och 17,6% (n=3) instämde helt med nämnda påstående. De flesta som svarade på frågan (16 st) om lärarna motiverat studenterna till att göra sitt bästa instämde helt (37,5%, n= 6) eller i stort sett (31,3%, n=5). Två studenter (12,5%) instämde med påståendet i viss mån och 3 studenter instämde inte alls (18,8%). Flertalet av respondenterna (64,7%, n=11) instämde inte alls med påståendet att arbetsbördan varit för tung medan 35,3% (n=6) instämde i viss mån. Vad gäller frågan om kursen skärpte den analytiska förmågan uppgav 58,6% (n=10) att de inte instämde alls (29,4%, n=5) eller att de instämde i stort sett (29,4%, n=5). Övriga uppgav sig instämma i viss mån (23,5%, n=4) eller instämma helt (17,6%, n=3). De flesta av studenterna som besvarade frågan instämde i viss mån (41,2%, n=7) att de hade en klar bild av vad som krävdes av dem på kursen. 29,4% (n=5) instämde med påståendet till viss del och 17,6% (n=3) instämde helt. 11,8% (n=2) instämde inte alls med påståendet att de för det mesta hade en klar bild av vad som förväntades av dem. De flesta av respondenterna instämmer i stort sett (47,1%, n=8) eller instämmer helt (35,3%, n=6) med påståendet att de är nöjda med sina studieinsatser under kursen. Några studenter uppgav sig i viss mån (11,8%, n=2) vara nöjda eller instämde inte alls (5,9%, n=1). Majoriteten av respondenterna instämde helt (35,3%, n=6) eller i stort sett (23,5%, n=4) med påståendet att de fått relevant återkoppling på sina studieprestationer. 17,6% (n=3) instämde med påståendet i viss mån och 23,5% (n=4) inte alls. Det var jämn spridning mellan svarsalternativen instämmer inte alls (29,4% n=5), instämmer i viss mån (35,3%, n=6) och instämmer i stort sett (29,4% n=5) vad gäller uppfattningen om

3 examinationen på kursen krävde förståelse av kursinnehållet. 5,9% (n=1) instämde helt i påståendet. Flertalet av respondenterna ansåg antingen i viss mån (41,2%, n=7) eller helt (29,4%, n=5) att kursen utvecklade deras förmåga att arbeta i grupp medan 17,6% (n=3) inte instämde alls och 11,8% (n=2) instämde i stort sett. De flesta studenter instämde i stort sett (52,9%, n=9) eller helt (41,2%, n=7) med påståendet att de tog sin del av ansvaret för att utbytet av kursen skulle bli så bra som möjligt. 5,9% (n=1) höll bara med om påståendet i viss mån. Majoriteten av studenterna (52,9%, n=9) instämde i stort sett med att kursen gjorde att de kände sig mer säkra på att angripa nya och obekanta problem. 23,5% (n=4) instämde inte alls med påståendet, 11,8% (n=2) instämde i viss mån och 11,8% (n=2) instämde helt. Samtliga respondenter instämde inte alls (52,9%, n=9) eller i viss mån (47,1%, 8) med påståendet att kursen förbättrade deras förmåga att kommunicera skriftligt. Alla studenter (94,1%, n=16) utom en (5,9%) instämde inte alls med påståendet att examinationen handlade enbart om fakta. Vad gäller frågan om det ofta var svårt att veta vad som förväntades av studenterna under kursen var uppfattningen jämt fördelad över skalan där 29,4% (n=5)inte alls instämde med påståendet, 35,3% (n=6) instämde i viss mån, 29,4% (n=5) instämde helt och 5,9% (n=1) instämde i stort sett. De flesta studenterna (52,9%, n=9) instämde i stort sett med påståendet att de fick tillräckligt med tid för att förstå det de måste lära sig. 35,3% (n=6) instämde helt med påståendet och 11,8% (n=2) instämde i viss mån. De flesta av respondenterna instämde helt (29,4%, n=5) eller i viss mån (29,4%, n=5) med påståendet att lärarna försökte förstå de problem och svårigheter som uppstod. 23,5% (n=4) instämde i stort sett och 17,6% (n=3) inte alls. Samtliga studenter instämde helt (94,1%, n=16) eller i stort sett (5,9%, n=1) med påståendet att de deltog i diskussioner, ställde frågor och var aktiva under kursen. Majoriteten av respondenterna instämde inte alls (70,6%, n=12) eller i viss mån (23,5%, n=4) med påståendet att examinationen var alltför mycket inriktad på enskilda moment och för lite på hur dessa är relaterade till varandra. 5,9% (n=1) uppgav sig instämma i stort sett. De flesta studenterna som besvarat enkäten instämde helt (41,2%, n=7) eller i stort sett (23,5%, n=4) med att kursen kändes angelägen för deras utbildning. 23,5% (n=4) instämde inte alls med detta och 11,8 (n=2) instämde i viss mån. De flesta instämde också i stort sett (35,3%, n=6), helt (17,6%, n=3) eller i viss mån (17,6%, n=3) med att lärarna gav återkoppling på hur studenterna låg till. 29,4% (n=5) uppgav dock att de inte alls höll med om påståendet. Majoriteten instämde i stort sett (41,2%, n=7) eller helt (35,3%, n=6) med att lärarna var bra på att förklara saker och 23,5% (n=4) instämde i viss mån. De flesta av respondenterna instämde inte alls (70,6%, n=12) med påståendet att examinationen mer kontrollerade detaljkunskaper än förståelse av principer och sammanhang, 11,8 % (n=2) instämde i stort sett och 5,9% (n=1) instämde helt. Flertalet studenter instämde helt (29,4%, n=5) eller i stort sett (29,4%, n=5) i påståendet att lärarna gjorde ämnet intressant. 23,5% (n=4) instämde i viss mån och 17,6% (n=3) inte alls. De flesta av respondenterna uppger att de inte alls (47,1%, n=8) eller i viss mån (35,3%, n=6) instämmer i påståendet att de kände sig hårt pressade under den här kursen. 11,8% (n=2) instämde i stort sett och 5,9% (n=1) instämde helt. Flertalet uppger att de instämmer helt (17,6%, n=3) eller i stort sett (35,3%, n=6) i påståendet att de prioriterat

4 kursen högt under den aktuella perioden. 23,5% (n=4) instämde i viss mån med påståendet och 23,5% (n=4) instämde inte alls. 41,2% (n=7) av respondenterna angav att de i stort sett instämde med påståendet att kursen hjälpt dem utveckla förmågan att planera sitt arbete. 23,5% (n=4) instämde i viss mån och 35,3% (n=6) inte alls. Majoriteten av de studenter som besvarat frågan instämde inte alls (76,5%, n=13) i påståendet att kursinnehållet var så omfattande att man inte kunde begripa allt och 17,6% (n=3) instämde i viss mån med påståendet. 5,9% (n=1) instämde helt med påståendet. Majoriteten av respondenterna instämde i viss mån (52,9%, n=9) i påståendet att lärarna klargjorde redan från början vad de väntade sig av studenterna. 17,6% (n=3) instämde i stort sett eller inte alls (17,6, n=3) medan 11,8% (n=2) instämde helt. Flertalet studenter uppgav att de instämmer helt (47,1%, n=8) eller i stort sett (29,4%, n=5) med påståendet att kursen förbättrat deras förmåga att kommunicera muntligt. 23,5% (n=4) instämde i viss mån med påståendet. Majoriteten av de studenter som svarat på enkäten instämde i viss mån (29,4%, n=5) eller i stort sett (29,4%, n=5) med påståendet att kursen stimulerade lärandet. 23,5% (n=4) instämde inte alls och 11,8% (n=2) instämde helt med påståendet. Slutligen uppger 35,3% (n=6) att de inte alls instämmer med påståendet att de på det hela taget är nöjda med kursen och 17,6% (n=3) instämmer till viss del. 23,5% (n=4) instämmer i stort sett med påståendet och 23,5% (n=4) instämmer helt med påståendet att de på det hela taget är nöjda med kursen. På frågan Vad var det viktigaste du lärde dig under kursen? svarade 14 studenter av 42 (33%). Exempel på kommentarer som framkom var att den samtalsmetodik som övades gav ökade kunskaper i hur man kan hantera olika situationer framgent. Studenterna uppger också att det var positivt att se en erfaren psykolog arbeta och att det gav ökad inblick i tillämpningen av psykologyrket. Vidare uppgavs att det var positivt att arbeta med tekniker för beteendeanalys, hemuppgifter, rollspel och samtalsfärdigheter, Ökad kunskap om mindfulness uppgavs också som positivt. På frågan om vad kursens styrkor var svarade 13 av 42 studenter (30%). Här uppges styrkor som att träffas i en liten grupp där man kunde prata fritt utan att känna sig obekväm, att bli tagen på allvar och att bli bra bemött i gruppen. Gruppledaren arbete uppges också som positivt eftersom gruppledaren kunde både bidra med erfarenheter och tips inför framtiden men också verka som rollmodell för det arbete som genomfördes inom gruppen. Det framkommer som en styrka att man under kursen fått använda sig av den kunskap man fått under utbildningen och att man fått utgå från sig själv vad gäller tillämpning. Rollspel uppges också vara en styrka med kursen. På frågan vad som kan förbättras med kursen svarade 14 studenter av 42 (33%). Det framkom att ett par studenter haft svårigheter att välja område för egen beteendeförändring ( Tema 1 ) och att det upplevts som om ett område som från start verkade enkelt växt och blivit svårt att jobba med inom ramen för kursen. Ett förslag utifrån detta är att man under Tema 1 arbetar med fiktiva fall istället för med sina egna arbetsområden. Förslag till förbättring är att mer tydligt framhålla att de tekniker som används i Tema 1 endast syftar till att prova på snarare än till någon djupgående förändring.

5 Andra förslag till förändringar är att ta bort Tema 3 som handlar om mindfulness och att öka fokus på hur det känns att vara i patientrollen. Det framkommer också en önskan om fler individuella träffar med gruppledaren. Ytterligare förslag på förändring är att ersätta kursen med egenterapi så som den ges vid andra lärosäten. Detta då det uppges att kursen inte erbjuder möjlighet att uppleva hur det känns att vara patient. Ett annat förslag är att ersätta de rollspel som ingår i kursen med rollspel som fokuserar på hel behandling som t.ex. behandling av fobi. Vidare uppges en önskan om att ytterligare öka tydligheten vad gäller val av arbetsområde för Tema 1 då det framkommer att vissa studenter valt för svårt område vilket försvårat arbetet med Tema 1 under kursen. Vissa studenter anser att kursen bör tas bort från psykologprogrammet då de anser arbetet med eget arbetsområde i Tema 1 som oetiskt och att det inte funnits tillräckligt med stöd från gruppledare. På frågan om vilken betydelse studenterna tror att kursen har för framtida yrkesutövande har 13 studenter av 42 (30%) svarat. Det uppges att kursen kan ha bidragit till en ökad förmåga att kunna hantera svårigheter som uppstår i psykologarbetet på ett bättre sätt. Kursen uppges också ha förbättrat färdigheter vad gäller samtalsmetodik, att hantera svåra kliniska situationer och gett en ökad inblick i hur det är att vara patient. Gruppledaren har varit en bra förebild att ta med sig in i yrkeslivet även om det i några kommentarer framkommer att formen egenterapi hade varit att föredra. Ytterligare saker som framkommer är att kursen bidragit till att känna sig mer säker i samtal, att den gett en repetition på sådant som man redan kunde och att kursen gett en bra introduktion till kommande klientarbete. De negativa synpunkter som framkommer är att kursen borde ersättas med egenterapi att klassen behöver det. Kursen ses som slöseri med tid och pengar och att den enbart är ett spel för galleriet. Resultat i korthet (exempel på kommentarer) av skriftlig utvärdering med öppna frågor - Vilka var dina förväntningar inför kursen Självkännedom och kliniska färdigheter? Flertalet studenter svarar att de inte hade några särskilda förväntningar. Några svarar att de förväntade sig att få jobba med kliniska färdigheter och att få erfarenhet av gruppformatet. Vidare fram kom att få mer inblick i psykologyrket och hur man förhåller sig till sina klienter. Någon förväntade sig att kursen skulle bli ytlig och trist. - På vilket sätt har kursmomenten Tema 1, Tema 2 och Tema 3 motsvarat/inte motsvarat dina förväntningar?. Tema 1 egen beteendeförändring Flertalet uppger en positiv effekt av att ha arbetat med egen beteendeförändring i vardagen. Att arbetet kunnat bidra till en relativt stor förändring med hjälp av hemuppgifter och diskussioner med övriga

6 gruppmedlemmar. Flera studenter uppger att det varit positivt att arbeta med hemuppgifter. Uppger att kursmomentet bör tas bort. Ett par studenter anser kursmomentet bidra till ett försämrat psykiskt mående. Några anser att Tema 1 antingen bör ges mer utrymme eller tas bort från kursen. Andra studenter hade förväntat sig att Tema 1 skulle beröra egna problem på ett djupare plan vilket de ansåg vara önskvärt. Svårt att få tillräcklig uppföljning av varje arbetsområde då det var för lite tid per person i gruppen. Någon tycker att det är svårt att arbeta med eget arbetsområde i en grupp som består av klasskamrater. Tema 2 kliniska färdigheter De flesta studenter uppger att det varit positivt med mycket praktisk övning. Vissa studenter tycker att kursen på den här delen överträffat förväntningarna. Rollspel och feedback är delar som lyfts fram som positiva exempel. De flesta uppger att de fått möjlighet att öka sina färdigheter och sin kunskap avseende patientmötet. Suiciddelen lyfts fram som lärorik och viktig. En student anser att Tema 2 hade för diffusa ramar och att det därför var mindre bra. Tema 3 mindfulness Studenternas åsikter varierar från att en del tycker att det är ett viktigt inslag till att andra tycker att det skall tas bort. Exempel på kommentar är att det varit bra att få arbeta med en ny färdighet som också är användbar i patientarbetet. Att själv arbeta med mindfulness bidrar till att det också blir enklare att förklara för en patient. Flertalet studenter tycker att det varit positivt att själva få prova på övningar i mindfulness. Andra kommentarer har varit att mindfulness-momentet inte passat in i kursen och att det inte bidragit med någon större nytta och att det heller inte finns evidens för dess effekt. Sammantaget är övervägande delen av de studenter som besvarat frågan positiva till att arbeta med mindfulness inom ramen för kursen. - Vad är det viktigaste du lärt dig eller varit den viktigaste erfarenheten under kursen? Flertalet studenter lyfter ökade kliniska färdigheter som det viktigaste de lärt sig under kursen. Vidare framkommer också kunskap om betydelsen av att t.ex. följa upp hemuppgifter och övningar man arbetar med i kontakten med gruppen eller klienten. Beteendeförändringar behöver genomföras med rätt stöd och uppföljning. Suicidavsnittet i kursen lyfts som en viktig del då både med fokus på samtalsfärdigheter i svåra situationer och att fokusera på arbete med personer i kris.

7 Det framkommer också att det varit värdefullt att genomföra en beteendeförändring i sin egen vardag och att det är svårare än man kan tro att genomföra hemuppgifter. Rollspel och övning i olika typer av patientmöten har upplevts positivt liksom övning i mindfulness vilket bidragit till en ökad medvetenhet om egna tankar och antaganden. Vidare lyfts ökad kunskap om sitt eget beteende, om hur det kan kännas att vara patient samt hur KBT-processen/behandling går till praktiskt som positivt. - Vilket/vilka moment av dem som diskuterats under kursen tycker du har varit mest viktiga? Majoriteten av studenterna framhåller Tema 2 kliniska färdigheter som den mest viktiga delen under kursen. Suiciddelen framhålls oftare än andra som mycket betyelsefull. Andra moment som framhålls som viktiga är rollspel där man får möjlighet att prova på att leda samtal i olika situationer. Arbete med hemuppgifter och övning i mindfulness lyfts också som viktiga delar i kursen liksom Tema 1 arbete med egen beteendeförändring. - Upplever du att du haft utrymme och möjlighet att arbeta med det arbetsområde du valt för Tema 1 under kursen? Tema 2? Tema 1: Flera studenter anser sig ha haft för lite tid för att på ett bra sätt kunna tillgodogöra sig arbetet under Tema 1. Några anser att Tema 1 bör utgå då det finns risk att tidsbristen medför risk att problem inte följs upp tillräckligt noggrant. Majoriteten anser dock att de haft tillräckligt med tid för sitt arbete under Tema 1 även om några gärna skulle haft mer tid. Tema 2: Samtliga studenter ansåg att det fanns tillräckligt med utrymme och möjlighet att arbeta med Tema 2. - Vad tycker du om Tema 3 (medveten närvaro)? Några studenter uppger att tema 3 varit bra då det bidragit till ökad förmåga att hantera tankar, acceptera dem och vara mer fokuserad på t.ex. arbetsuppgifter. Flertalet är positiva och tycker att momentet gett mersmak och att det varit intressant och användbart. En del studenter uppger att mindfulness inte passar in i kursen. Några anser att momentet inte bidragit till någon ny kunskap, varit av värde eller helt enkelt onödigt. Studenter anser att momentet bör tas bort från kursen eller finnas med som en frivillig del. Sammantaget är majoriteten av studenterna positiva till arbetet med mindfulness inom ramen för kursen även om vissa justeringar av genomförandet föreslås. - Finns det moment som diskuterats under kursen som kan förändras eller tas bort? Om ja, vilka? De flesta studenterna uppger inte att något moment bör förändras eller tas bort. Det som framkommer är att några studenter anser att Tema 1 bör tas bort helt då man inte anser att det är lämpligt att arbeta med egna arbetsområden i den här

8 formen. Några önskar att Tema 1 förändras så till vida att det finns utrymme för mer stöd och mer tydligt definierade arbetsområden samt att fokus på detta tema för mer utrymme under kursen. Ett enskilt samtal med gruppledaren i mitten av kursen önskas också av några studenter. Någon önskar att det vore mindre manualbaserat vilket skulle kunna bidra till större flexibilitet i arbetet under kursen. Avseende Tema 3, mindfulness,uppger några studenter att de vill ta bort momentet eller ha en tydligare rational för det medan andra önskar att det haft större utrymme under kursen. Någon önskar att introduktionsföreläsningen utgår. - Hur upplever du gruppledarens arbete under kursen? Samtliga studenter upplever gruppledarens arbete som positivt! Gruppledarna beskrivs som kompetenta, erfarna och villiga att dela med sig av sin erfarenhet med exempel etc., engagerade, ödmjuka, lyhörda, respektfulla och sympatiska. Någon uppger att det vore önskvärt att gruppledaren hade ett mer tydligt ledarskap, att det bitvis blev för kollegial stämning vilket upplevdes negativt i situationer där olämpliga beteenden i gruppen hade behövt hanteras mer effektivt. - Inför nästa kursomgång, finns det något du tycker bör förändras eller tas bort? Har du saknat något moment som bör tas med? Det oftast återkommande svaret från de studenter som besvarat enkäten är att de inte anser att något i kursen bör förändras eller tas bort. Några studenter har också lämnat svaret blankt. Av de studenter som föreslår förändringar framkommer önskemål om att ha ett enskilt avstämningssamtal med gruppledaren efter halva kursen, att ha mer utrymme för diskussion kring ration och behandlingsplanering samt att ge gruppledarna friare händer i genomförandet av kursen. Vissa studenter vill ha mer utrymme för övning i mindfulness. Andra vill ta bort Tema 1 helt en del till förmån för Tema 2. Andra förslag till förändring som framkom var ytterligare övning i suicidbedömning samt att hjälpa anhöriga till suicidnära personer. Kursens introduktionsdag föreslås också av ett par studenter tas bort. Några studenter uppger att de hellre vill ha egenterapi såsom vid andra lärosäten än den här kursen. Kursansvarigs sammanfattande kommentarer till kursens genomförande och resultat Resultatet av den webbaserade utvärderingen visar att 35,5% (n=6) inte alls är nöjda med kursen. Några (17,6%, n=3) studenter instämmer i viss mån med att de på det hela taget är nöjda med kursen. Det får således betraktas som en relativt hög andel av de studenter som besvarat enkäten (40%, n=17). Resultatet från den skriftliga utvärderingen med öppna frågor skiljer sig en del från den webbaserade så till vida att de studenter som besvarar frågorna i högre utsträckning inte önskar någon förändring

9 av kursen. Det var också något högre svarsfrekvens (57%, n=24) på den skriftliga utvärderingen. Då svarsfrekvensen är så pass låg är det dock svårt att dra några generella slutsatser utifrån resultatet. Den skriftliga utvärderingen med öppna frågor bidrar dock med utförlig kvalitativ information om kursens styrkor och svagheter. Från några studenter framkommer bitvis kraftig kritik. De anser att hela kursen bör tas bort från psykologprogrammet. Den kritik som framförs i utvärderingarna handlar framförallt om Tema 1 där man vänder sig mot att arbeta med sig själv för att genomföra en egen beteendeförändring i vardagen. Kritiken handlar om att det är ett svårt gränsland mellan Tema 1 och sedvanlig terapi och att det inte finns utrymme att hantera eventuella problem som kan komma upp vid gruppträffarna. Med anledning av att några studenter framfört kritik specifikt mot Tema 1 samt att ett par studenter uppgett sig må dåligt under kursen har en inventering via gruppledarna genomförts i syfte att inhämta avidentifierad information om arbetsområdenas svårighetsgrad under arbetet med Tema 1. De arbetsområden som framkom i alla grupperna (med mindre variationer) var: uppskjutandebeteende, hävda en åsikt, be om hjälp, studieteknik, stress, sömn, relationer, prestationskrav, komma i tid, börja/öka träning, sluta snusa/röka, tala inför folk. Detta indikerar att val av arbetsområden med hjälp av gruppledaren var mycket lika i de olika grupperna. Gruppledarna uppger att de inte anser att studenterna valt för svåra arbetsuppgifter och det har inte heller uppstått svårigheter under kursen till följd av att studenter önskat byta arbetsområde. Betydelsen av att välja ett område som engagerar för att uppehålla motivation till att arbeta med området under hela kursens gång är något som gruppledarna betonar. Två gruppledare har uppgett att det funnits någon student som haft besvär med psykisk ohälsa men att det då funnits pågående behandling och att svårigheterna inte har bedömts vara relaterade till kursen. Det framkommer från samtliga gruppledare att de anser att den inledande individuella träffen med studenterna varit positiv i den bemärkelse att det bidragit till möjligheten att vägleda studenten i att välja ett avgränsat och lagom stort/svårt arbetsområde för Tema 1. Kursen är i första hand en klinisk-praktisk kurs som syftar till att utgöra en brygga mellan teoretisk kunskap och kliniska färdigheter för att förbereda studenterna för kommande arbete som psykolog. Detta avspeglas i utvärderingen där studenterna anger att de tillägnat sig mer praktiska färdigheter än teoretiska under kursen. Detta får anses spegla kursmålen. Introduktionsdagen till kursen (helklass) har också fått några synpunkter. Syftet med dagen har dels varit att ge en introduktion till kursens genomförande, mål och examination. Utöver det har syftet även varit att ge en grundläggande introduktion till mindfulness samt grundläggande kunskaper om att arbeta med gruppterapi, d.v.s. bemötandefrågor, grupprocesser och KBT i gruppformat. Kopplingen till efterföljande gruppträffar verkar inte ha varit tydlig vilket för vissa studenter medfört missnöje med introduktionsdagen. Vid jämförelse mellan gruppen som genomgått SKF 2010 och 2013 är det fler studenter som är missnöjda i den senare omgången. Kursen har sedan 2010 enbart förändrats med små mått vilket innebär att de två klasserna fått i princip samma kursinnehåll. Svarsfrekvensen är dock ganska låg vilket innebär att inga långtgående slutsatser av resultatet kan dras. Det som föranledde mest kritik 2010 var inlämningsuppgiften inom ramen för Tema 3. Uppgiften har gjorts om sedan 2011 vilket medfört att kritiken

10 också i princip upphört. En nära dialog har förts mellan kursansvarig och gruppledare. Gruppledarna har kontinuerligt under hela kursens gång rapporterat att studenterna till största del varit positiva och aktiva under kursens gång. Samtliga studenter är nöjda med sina gruppledare och samtliga studenter är också godkända på kursen. Kursen innefattar en introduktion i helklass, ett kortare enskilt samtal med gruppledare samt 12 gruppträffar i grupper om 6 studenter. Med några mindre förändringar anses kursen, trots viss kritik, kunna genomföras på liknande sätt vid nästa kurstillfälle. Slutsatser och eventuella förslag till förändringar Kursen kommer under 2013 att genomföras på samma sätt men med en kortare introduktion till kursen där momenten med introduktion till mindfulness och gruppterapi tas bort. Utöver de utvärderingar som genomförs i dagsläget kommer ett tillägg av en utvärdering föreslås riktad till gruppledarna. Syftet med det är att få en klarare bild av gruppens fungerande inklusive vilka problem som uppstått under kursens gång.