INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm, Täckningsår: var serien indelad i två underserier: I, Utrikes handeln och II, Utrikes sjöfarten blev delserierna sammanförda till: Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Handel. Föregångare: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, Täckningsår: Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår: Sammandrag af consulernes insände skepps-listor öfver till deras districter år... anlände och derifrån afgångne svenska fartyg / Commerce-Collegium Efterföljare: Berättelser om handel och sjöfart år... från de förenade rikenas konsuler. Stockholm, Täckningsår: Utdrag ur konsulsberättelserna fanns i tabell 6 i BISOS F för åren Därefter hänvisning till dessa berättelser för åren i tabell 6 och för åren i tabell 8. I inledningen till häftena 1891:I-1894:I (Utrikes handel) hänvisas till berättelserna. i vilka årligen offentliggörandet i tryck sker. Från 1895 offentliggörs konsulsberättelserna av Sveriges allmänna exportförenings tidskrift Svensk Export. Sjöfart : berättelse för år / av Kommerskollegium. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Handel : berättelse för år... / av Kommerskollegium. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Statistiska meddelanden. Ser. C, Månadsstatistik över handeln / utgiven av Kungl. Kommerskollegium. Stockholm : Kommerskollegium, Kommersiella meddelanden / utgivna av Kungl. Kommerskollegium. Sammanfattad utgivningstid: Stockholm : Kungl. Kommerskollegium, Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. D. 3, Utrikeshandel Örebro ; Stockholm : Statistiska centralbyrån (SCB), BISOS F digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lagts till. urn:nbn:se:scb-bi-f0-6501_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. F) UTRIKES HANDEL och SJÖFART. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR år 1865.

4

5 Innehåll Uppgift å förhållandet emellan nedannämnda, i Svenske och Norske Consulers embetsberättelser förekommande, utländska samt Svenska mynt, vigter och mått. Pag. Underdånig berättelse Norge.. 3. Finland Ryssland. 8. Danmark. 10. Slesvig och Holstein Preussen Mecklenburg, Hansestäderna, Hannover och Oldenburg Nederländerna 28. Belgien Stor-Britannien och Irland Frankrike 45. Portugal Spanien Öfriga länder vid Medelhafvet och Adriatiska hafvet samt vid Norra kusten af Afrika 56. Nord-Amerika och West-Indien. 60. Södra Amerika Syd-Afrika, Ost-Indien och öfriga Ost-Asiatiska Länder samt Australien 67. Utrikes handeln i allmänhet Utrikes sjöfarten i allmänhet Tabeller N:o 1. Utdrag af General-sammandragen öfver Rikets införsel och utförsel år 1865, jemte uppgift, så vidt i Collegium kunnat åstadkommas, på total-summan af den för hvarje tullpligtig artikel enligt Tull-Taxor af den 4 December 1863 och den 24 Mars 1865 influtna afgift. o Införsel o Utförsel o Utförsel År 1865 reexporterade, förtullade eller vid införsel tullfria varor. N:o 2. Öfversigt af Tull-uppbörden åren ; deruti likväl icke äro inberäknade lastpenningar, nederlags- och transito- eller fyr- och båkafgifter. N:o 3. Sammandrag af de från Kongl. Norska Regeringen till Commerce-Collegium insända uppgifter rörande Svenska sjöfarten till och från Norge år N:o 4. Öfversigt af Sveriges handelsförhållanden med andra länder år 1865 efter de inoch utförda varuqvantiteternas, enligt antagna grunder beräknade, total-värde. N:o 5. Tabell, utvisande förhållandet emellan det efter antagna grunder beräknade värdet af Sveriges införsel från och utförsel till särskilda länder år N:o 6. Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar öfver antalet och drägtigheten, i nyläster, af de år 1865 från utrikes orter till Sverige med last ankomna och derifrån med last till utrikes orter afgångna Svenska samt Norska och främmande fartyg.

6 N:o 7. Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar öfver de åren till Sverige med last eller i barlast ankomna Norska och främmande fartyg, särskildt upptagande hvarje nations fartyg och deras drägtighet i nyläster. N:o 8. Sammandrag af de för nedannämnda år till Commerce-Collegium inkomna förteckningar öfver antalet och drägtigheten, i nyläster, af städers, köpingars och landtmäns mätte fartyg samt stapelstädernas skeppare och sjöfolk. N:o 9. Uppgift på antalet och drägtigheten af de, innevånare i rikets städer och köpingar samt landtmän tillhöriga fartyg, som varit begagnade till utrikes sjöfart under åren N:o 10. Jemförelse emellan rikets in- och utförsel under åren af sådane varor, som till något betydligare belopp blifvit in- eller utförde. o Införsel o Utförsel N:o 11. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara handel med andra länder, efter de inoch utförda varornas beräknade värde, åren N:o 12. Tabell, utvisande drägtigheten, i nyläster, af de till Sverige med last ankomna och derifrån med last afgångna Svenska samt Norska och främmande fartyg åren N:o 13. Tabell, utvisande Svenska samt Norska och främmande fartygs andel i Sveriges sjöfartsförbindelse med främmande länder under åren

7 Uppgift å förhållandet emellan nedannämrida, i Svenske och Norske Consulers embetsberättelser förekommande, utländska samt Svenska mynt, vigter och mått. 1 Silfver-llubel à 100 Kopek = 2 R:dr 82 Öre R:mt. 1 Pud = 38,54 Sv. «. 1 Berkowitz = 10 Pud. Ryssland. 1 Petersburger Standard (= 165 Eng. CubicFeet) = 178,5 Sv. Kub:fot bräder. (= 150»» ) = 168,5»» bjelkar. (= 120»» ) = 129,7 5»» master, spiror, m. m. Danmark. 1 ltigsdaler à 6 Mark och hvarje Mark à 16 Skillinge = 1 R.-dr 98J Öre R:mt, men beräknas vanligen till jemnt 2 R:dr R:mt. 1 Skippund à 20 Lispund = 376,4 Sv. &. 1 Lispund à 16 Pund = 18,82 Sv. «. Tyskland. 1 Preussisk Thaler à 30 Silbergroschen och hvarje Groschen à 12 Pfennige = 2 R:dr 62 Öre Sv. R:mt. 1 Hamburger Mark kurant} T,, > à 16 Schilling och hvarje Schilling à 12 Pfennige = 1 R:dr 8 Ore Sv. R:mt. 1 Lubecker»» ) 1 Centner à 100 Pfund = 117 "Sv. «. England. 1 Pouud ( ) Sterling à 20 Shillings (sh. eller s.) och hvarje Shilling à 12 Pence (d.) = 18 R-.dr Sv. R:mt. 1 Ton à 20 Centweigth eller 2240 Avoir du poids (Avdp) Pounds = 23 Centner 90 % 64 ort Sv. vigt, men beräknas vanligen till jemnt 24 Sv. Centner. 1 Cent- eller Hundred weight (Cwt) = 119J Sv. «. 100 Avoir du poids Pounds = 106 Sv. &. 1 Ton of Shipping (Skeppslast) à 2000 Avdp Pounds eller 42 Eng. Kub:fots rymd = 21 Centner 34j «Sv. vigt. 1 Load (Läst) bräder och plankor innehåller 600 Eng. Qvadratfot à 1 Inch's tjocklek. 400»»» lj»» 300»»» 2 Inches'» 240»»» 2^»» 1 D:o hugget eller fyrkantigt timmer» 50» Kubikfot. 1 D:o ohugget» rundt»» 40»» 1 Keel kol = 8 Chaldrons =160 Sv. Tunnor fast mål. 100 Eng. Qvadratfot = 105J Sv. Qvadratfot. 100». Kubikfot = 108J Sv. Kubikfot. 100» Fot (hvarje Fot 12 Inches) = 102g Sv. Fot. 200»»» 3»» o. s. v. 100 Imperial-Quarters = 1111 Sv. Kubikfot eller 198 Tunnor löst mål. 1 Franc à 100 Centimes = 70 Öre Sv. R:mt. 1 Mètre = 3,37 Sv. Fot. ~ 1 Mètre cube eller Stère = 38,2 Sv. Kub-.fot. 1 Kilogramme = 2 % 35 Ort 25 Korn Sv. vigt. Frankrike och Belgien.

8 Nederländerna. 1 Florin eller Gulden à 100 Cents = 1 R:dr 50 Öre Sv. R:mt. Portugal. 1 Milreis (1 $000) à 1000 Reis = 4 R:dr 26 Öre Sv. R:mt. 1 Crusado à 400 Reis = 1 R:dr 70,2 Öre Sv. R-.mt. 1 Moyo = 31 Sv. Kub:fot eller 5 Sv. Tunnor löst mål. Spanien. 1 Peso duro (härd eller silfver-piaster) ($) à 20 Reaies de Vellon = 3 R:dr 79 Öre Sv. R:mt. 1 Real de Vellon = 19 Öre Sv. R:mt. 1 Quintal à 100 libras = 108^ Sv. «. 1 Modin = omkring 8\ Sv. Tunnor. Italien. 1 Lira à 100 Centesimi = 70 Öre Sv. R:mt. Österrike. 1 Gulden (Florin) = 100 Kreuzer (Neukreuzer) = 1 R-.dr 74 Öre Sv. R-.mt. Nord-Amerika. 1 Dollar ($) i guld à 100 Cents = 3 R:dr 76 Öre Sv. R:mt. Brasilien. 1 Milreis (1 fooo) à 1000 Reis = 1 R:dr 83 Öre Sv. R:mt. 1 Quintal à 4 Arrobas = 138,21 Sv. &. Buenos Ayres. 1 Silfver-Piaster eller Dollar == 8 Reales = 3 R:dr 82 Öre Sv. R:mt Ost-Indien. 1 Rupee (Company Rupee) à 16 Annas och hvarje Anna à 12 Pice = 1 R:dr 68 Öre Sv. R:mt. 1 Candy (Surat) = 746 Eng. eller 892,26 Sv. «. China. 1 Pecul = 133J Eng. Avdp. Pounds = 142,28 Sv. tf.

9 STORMÄGTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Jemlikt föreskriften i gällande instruktion får Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium härmedelst afgifva underdånig berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart år 1865 samt dervid bifoga följande tabeller, nemligen: N:o 1. Utdrag af det hos General-Tull-Styrelsen upprättade sammandrag öfver införsel och utförsel, enligt de vid Tullkamrarne förda specialer; i hvilket utdrag Collegium meddelat uppgift å influtna tullbeloppet för hvarje särskild med tull belagd artikel; Commerct-Colhgii Utrikes Berättelse får år

10 N:o 2. N:o 3. N:o 4. N:o 5. N:o 6. N:o 7. N:o 8. N:o 9. öfversigt af tulluppbörden under sistförflutna tio år, med specifikation af det vid hvarje Tullkammare influtna belopp, deruti likväl icke inräknats fyr- och bäk-afgifter, lastpenningar, nederlagsoch transito-afgifter; Sammandrag af de från Kongl. Norska Regeringen inkomna uppgifter rörande Svenska skeppsfarten till och från Norge år 1865; öfversigt af Sveriges handelsförbindelser med andra länder år 1865, efter de in- och iitförda varuqvantiteternas beräknade totalvärde; Tabell, utvisande förhållandet emellan värdet af Sveriges införsel till och utförsel från särskilda länder år 1865; Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen uppgjorda förteckningar öfver antalet och lästetalet af de år 1865 med last från utrikes orter till Sverige ankomma och från detta land till utrikes orter afgångna Svenska, Norska och främmande fartyg; Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar för de sistförflutna fem åren öfver de till Sverige ankomna Norska och främmande fartyg, särskildt upptagande hvarje nations fartyg och deras lästetal; Sammandrag af de till Collegium inkomna förteckningar öfver antalet och lästetalet af invånarnes i städerna och landtmäns mätta fartyg, för stapelstäderna för åren , samt öfriga städer och landtmannafartyg för åren , äfvensom öfver stapelstädernas skeppare och sjöfolk; Uppgift på antalet och drägtigheten af de invånarne i rikets städer och köpingar samt landtmän tillhöriga fartyg, som under sistförflutna fem åren varit till utrikes sjöfart begagnade; N:o 10. Jemförelse emellan Sveriges in- och utförsel under hvarje år från och med år 1856 till och med år 1865 af sådane varor, som under något af dessa år blifvit till betydligare belopp in- eller utförda eller eljest ega ett större intresse; N:o 11. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara handel med andra länder efter de in- och utförda varornas beräknade värde åren ; N:o 12. Tabell, utvisande lästetalet af de under samma tid till Sverige med last ankomna och derifrån med last afgångna Svenska, Norska och främmande fartyg; samt N:o 13. Tabell, utvisande Svenska, Norska och främmande fartygs andel i Sveriges sjöfartsförbindelser med främmande länder under berörda tidrymd. I likhet med hvad uti Collegii föregående underdåniga berättelser i detta ämne iakttagits, har Collegium, vid beräkning af värdet utaf in- och utförseln, upptagit desamma till hvad de anses hafva kostat eller inbringat landet. Sålunda har i allmänhet värdet af varor, införda med Svenska fartyg, beräknats efter gällande pris på lastningsorten fritt ombord, samt, om de inkommit med andra fartyg, efter medelpriset i Svensk hamn, med afdrag af tull för sådan afgift underkastade varor. Deremot har värdet af varor, utförda med Svenska fartyg, eller med Norska till andra länder än Norge, i allmänhet upptagits efter pris på lossningsorten, med afdrag af tull och andra omkostnader derstädes, samt vid utförsel i Norska fartyg med ytterligare afdrag af frakt. Varor, utförda med andra främmande fartyg, hafva åter beräknats efter priset i Svensk hamn. De i berättelsen intagna uppgifter å qvantiteterna af de förnämsta in- och utförselsartiklarne utvisa beloppet af förtullade eller eljest till in- och utförsel angifna varor.

11 Norge. Importen från detta land år 1865 har varit af ungefär samma omfattning, som under nästföregående året, och beräknas till ett värde af 5,881,000 R:dr mot 5,679,000 R:dr år På sätt nedanstående jemförelse utvisar, har ock qvantiteten af den förnämsta införselsartikeln, sill, under begge åren varit i det närmaste lika stor; men medelpriset å varan, hvilket år 1864 å Stockholms börs noterades till 7 R:dr pr Centner, är för sistlidet år upptaget något lägre eller till 6 R:dr 50 öre pr Centner. Importen år 1865, i hvilken myntadt silfver ingår till ett belopp af 8,252 R:dr, verkställdes med Svenska fartyg för 1,623,000 R:dr, med 402 Norska för 2,375,000 R:dr, med 1 främmande fartyg för 7,000 R:dr samt för ett värde af 1,376,000 R:dr landvägen. Till följd af en betydligen ökad skeppning af spanmål har värdet af utförseln, som år 1864 beräknades till 2,243,000 R:dr, år 1865 stigit till 3,592,000 R:dr. Häraf utfördes med Svenska fartyg för 1,598,000 R:dr, med 278 Norska för 1,238,000 R:dr, med 2 främmande fartyg för 19,000 R:dr samt för 737,000 R:dr landvägen. Från Norge infördes sjöledes: År Fisk, saltad: Sill Centn. 444, , ,576. Kub:fot 891, ,448. Anjovis...: « andraslag Centn. 5,644. 1, torr eller rökt: Gråsidor eller sej» 56, , , , ,829. Längor och torsk» 7,811. 6,318. 6,808. 5,094. 6,340. Koksalt Kub:fot 16, , , , ,300. Trän och späck «224, , , , ,030. Böcker R:dr 2,209. 2,631. 1,933. 4,623. 2,876. Redskap och machinerier» 1, , , ,391. Sulläder m. m ÎE ,636. Dessutom infördes år 1865, bland annat, 26,263 Kub:fot bräder, tågvirke för 25,840 R:dr. Den sjöväga exporten utgjordes förnämligast af följande varuqvantiteter: Ar Spanmål: Råg Kub:fot 124, , , , ,971. Korn och malt» 702, , , , ,159. Hafre» 91, , ,548. 2,293. 9,334.. Hvete» 47, , , , ,560. Ärter» 45,473. 7,775. 6, ,813. 5,255. Andra slag» 1, Summa Kub:fot 1,012, , ,474. 5"48,036. 1,023,522 Gryn, Korn- Centn Hafre-» Mjöl, Hvete-» , ,702.

12 År Trävaror: Stäfver af ek 1,000 st. 2,172. 2,386. 1,428. R:dr 29,559. R:dr 44,369. af bok m. m...» 2,258. 3,408. 4,687. R:dr 56,163. R:dr 81,862. arbetade R:dr 202, , , , ,381. Jern, gjutet: Tack- Centn ,007. 3,000. 3, ,530. ej specificeradt « , ,654. smidt: Stång- Centn. 12,019. 8, Väfnader: Bomulls-, alla slag «3,767. 3, ,980. Linne-, samt segeloch tältduk» 1,084. 1, , Machiner och redskap R:dr 11, , , ,725. Tjära Centn. 13,839. 8, , , ,093. Kub: ot Frö., R:dr 4, , ,159. Kubrfbt 20, '^' ( «200. Papper «105,186. 1,071, , , ,062. Smör Centn ,018. Ar 1865 utfördes dessutom 50,093 Kub:fot potates m. m. Bland varor, införda från Norge landvägen, förekomma uti Tull-specialerne följande: År Fisk, saltad: Sill Centn. 1,386. 3,168. 3,449. Kub:fot 25,814. Kub:fot 38,706. Kaffe % 50, , , , ,010. Tobaksblad» 25, , , , ,800.» stjelk» 72, , , , ,901. Sulläder och beredda skinn» 66, , , , ,972. Jern, manufaktur- och handtverks-smide» 3, , , , ,184. Redskap och machinerier R:dr 1, ,657. 3,629. Ar 1865 förekommo derjemte 97,017 & raffineradt socker, 48,755 œ sirup, 20,792 Œ spunnen tobak, 18,023 % trän, 111,161 & cider, 7,961 Centner buteljer och burkar m. m. Enligt Tull-specialerne utfördes landvägen till Norge: Ar Väfnader, Bomulls-, alla slag % 15, , ,563. 8, ,582, Linne-» 7,110. 9, ,533. 9, ,979. Papper,» 25, , , , ,392. Jern, Manufaktur-smide» 45, , , , ,543. Stång- Centn. 4, , , ,977. Pappers-tapeter och border «3,943. 2,787. 6,038. 2,790. 4,604. Smör Centn ,588, Dessutom utfördes år 1865, bland annat, 965 Centner garad koppar.

13 Följande tabell utvisar förhållandet med Svenska skeppsfarten till och från Norge under sistförflutna tio år; Till Norge ankomna Svenska fartyg från: Sverige: Utrikes ort: Från Norge af gångna Svenska fartyg till: Sverige: Utrikes ort: Finland. Värdet af importen från Finland uppskattades år 1864 till 2,580,000 R:dr och är för år 1865 beräknadt till 2,757,000 R:dr. Sistnämnda års import, deruti endast 25 Svenska fartyg och båtar deltagit för ett värde af 300,000 R:dr, har i öfrigt eller för ett värde af 2,457,000 R:dr verkställts med Finska fartyg och båtar till ett sammanlagdt antal af 399. Värdet af exporten, beräknadt år 1864 till 1,249,000 R:dr, har år 1865 ökats till 1,591,000 R:dr. Häraf utfördes med 40 Svenska fartyg och båtar för 311,000 R:dr, med 242 Finska fartyg och båtar för 1,232,000 R:dr samt med -1 Preussiskt, 1 Mecklenburgskt, 1 Hannoverskt och 1 Engelskt fartyg för 48,000 R:dr.

14 Från Finland infördes: År Ved, Björk- Famnar 15, , , , ,156. andra slag» 3,306. 3,762. 3,952. 2,372. 2,427. Smör Centn. 23, , , , ,595. Talg» ,020. 4,594. 9,824. Fläsk» 2,899. 2,306. 1,059. 1,972. 1,557. Kött» 7,791. 5,613. 9,225. 9,035. 8,803. Fisk, färsk R:dr 16,349., 13, ,114. Centn. 1,359. Centn. 1,247. saltad: Lax Centn. 3,824. 1,868. 3,788. 3,243. 4,188. Strömming» 8,599. 4,584. 4,852. Kubrfot 17,352. Kubrfot 16,815. Spanmål, omalen, Råg Kubrfot 367, , , , ,599. andraslag» 109, , , målen, Rågmjöl Centn. 33,873. 6,680. 2,249. 7,324. 6,515. Gryn, andra slag än af spanmål Ti 38, , , , ,947. Fårskinn» 4,261. 2, , Trän och späck» 86, , , , ,922. Böcker R:dr 9, , ,408. Fönsterglas fc 58,510. 6, , ,442. Ljus» 97, , ,656. 4,495. 1,380. Tjära Centn. 42, , , , ,627. Bräder R:dr 5,118. 6,251. 8,152. Kub:fot 14,550. Kub:fot 8,289. Nötkreatur St, 3, ,701. 1,480. 1,034. Hästar» Får» ,036. 1, Svin» 1,470. 1,089. 1,147. 1,106. 1,135. Derjemte infördes år 1865, bland annat, 12,386 S tagel, 1,821 Centner hö, 9,545 % hampolja, 3,011 Kubrfot potates, 39,888 <t tågvirke, 60,975 tt ull, 13,625 st. ägg. Till Finland utfördes:

15 År Frö R:dr 2,506. 7,861. 2,823. <& 14,501. «35,916. Redskap och machinerier» 13, ,506. 7, , ,675. Kalk, Kub:fot 154, , , , ,150. Hudar och skinn: i osaltade Centn. 3, ) oberedda torra< nao OK 1AC) ) saltade...» 4, ) l,0öö. Ost» 2, Potates Kub:fot , Spanmål: korn» 6, , , , ,516. råg» 144, , , ,351. andraslag "» ,991. 8,288. 2,273. 4,767. År 1865 utfördes dessutom, bland annat, 84,868 «rödfärg, 37,119 <S jern- och ståltråd, 35,722 «svafvel, verktyg för 11,091 R:dr m. m. ; äfvensom samma år till Finland re-exporterades 470,194 «bomull. Från Finland ankommo till Sverige: Svenska fartyg och båtar: fiinska fartyg och båtar: Från Sverige afgingo till Finland: Svenska fartyg och båtar: Finska fartyg och båtar: Uti den från Svenske och Norske General-Consuln i Helsingfors till Collegium inkomna årsberättelse för 1865 uppgifves, att exporten af trävaror från Finland under året var särdeles stor, enär den till en del bestod af de qvarliggande förråden utaf 1864 års tillverkning, som i brist på fartyg ej kunde då utskeppas; att ett stort antal af de Förenade Rikenas fartyg sysselsattes med fraktande af trävaror från Finland och att årets frakter under Svensk och Norsk flagg utgjort pr Petersburger Standard, till Lftbeck 25 à 30 Mark B:co & 5%, till ostkusten af England 55 à 75 sh. Sterl., till Holland 40 Flor. & 5%, till Norra Frankrike 105 à 115 Francs & h%, till Marseille 140 Francs & 5% och till Spanien 65 à 75 Mark Hamb. B:co & h%.

16 Ryssland. Det beräknade värdet af importen från detta land utgjorde 3,291,000 R:dr år 1864 och har år 1865 nedgått till 2,710,000 R:dr. De artiklar, af hvilka den införda qvantiteten under sistnämnda år hufvudsakligen minskats, hafva, såsom nedanstående jemförelse utvisar, varit rågmjöl, råg, talg och hampa; hvaremot importen ökades af, bland annat, olja och tågvirke. Införseln år 1865 verkställdes med 62 Svenska fartyg för 2,487,000 R:dr, med 2 Norska för 36,000 R:dr, med 16 Ryska för 84,000 R:dr samt med 1 Finskt, 2 Preussiska, 1 Danskt och 1 Hannoverskt fartyg för 103,000 R:dr. Såsom i allmänhet är förhållandet, har utförseln till Ryssland jemväl år 1865 varit mindre betydlig och beräknas för nämnda år till ett värde af endast 360,000 R:dr, som dock med 153,000 R:dr öfverstiger det beräknade värdet af utförseln till samma land år Utförseln år 1865 bestreds med 27 Svenska fartyg för 262,000 R:dr, med 15 Ryska för 3,000 R:dr samt med 5 Preussiska och 2 Nederländska fartyg för 95,000 R:dr. Från Ryssland infördes: År Hampa Centn. 30, , , , ,345. Tågvirke «98, , , , ,872. Olja» 153,423. 1,368, ,016. 1,278,571. 1,669,386. Frö, alla slag R:dr 64, , ,899. Kubrfot 40,022. Kub:fot 62,643. Talg Centn. 36, , , , ,180. Råg Kubrfot 1,304, , , , ,502. Rågmjöl Centn. 230, , , ,938. 1,580. Hvete Kub:fot 1, Tagel «26, ,932. 4, , ,247. Lin Centn. 2,611. 4,484. 1,943. 9,006. 3,857. Ljus «9,026. 3, Ull» 50, , , , ,179. Dessutom infördes år 1865, bland annat, 2,955 Centner fläsk, 1,900 Centner oljekakor, 2,583 «segelduk, 1,566 Centner oraffinerad och raffinerad pottaska, 299 Centner bastmattor, 119 Centner dref, 486 Centner lumpor. Till Ryssland utfördes: År Alun Centn. 19, , ,560. 9, ,300. Rödfärg R:dr 22, , , , ,062. Stångjern Centn. 2,573. 4,187. 9,281. 3, ,243. Tackjern» 15, ,696.

17 Svenska fartyg ankommo till Ryssland från Sverige: Utrikes ort: Svenska fartyg afgingo från Ryssland till Sverige: Utrikes ört: Af Svenska fartyg ankommo år 1864 till nedannämnda Consulsdistrikt: från Sverige: från Utrikes ort: till Sverige: till Utrikes ort: Odessas Consulsdistrikt besöktes år 1865 icke af något Svenskt fartyg. Den af Svenske och Norske General-Consnln i S:t Petersburg till Collegium afgifna årsberättelse för 1865 innehåller, bland annat, följande:»af Svenska produkter hitkoinmo 60,000 Pud tackjern, 23,000 stänger stångjern, 4,185 fat alun och 1,837 fat rödfärg. Begärligheten efter Svenskt jern var under årets lopp i - tilltagande, och utsigter äro för handen att denna artikel så småningom kommer att vinna en allmännare afsättning på vår plats. Likaså har det Svenska Bessemerstålet af Högbo bolags tillverkningar börjat att bana sig väg inom Ryssland. Commerce-Collegii Utrikes Berättelse får år

18 Sistnämnda artikel visar sig i de flesta fall kunna täfla med det bättre Engelska gjutstålet och bör i anseende till det billiga priset kunna vinna en betydligare efterfrågan i den mån dess egenskaper hinna blifva kände och värderade. Importen under året af Svensk alun öfversteg med 1,200 fat tillförseln år De sednaste försäljningarne verkställdes till 12^ Silfv. Rubel pr Berkovitz. Importen af Svensk rödfärg år 1865 öfversteg med 200 Tunnor föregående årets införsel. Denna artikel har obtinerat ett pris af 5J Silfv. Rubel pr Tunna. En början att hit importera Svenska landtbruksredskap har äfven skett, och starka, välgjorda arbeten blefvo på den under hösten här föranstaltade utställningen exponerade af Hr Alexander Keiller & C:o i Götheborg, som derföre hugnades med en medalj. Den omhvälfning, som Ryska bondeemancipationen framkallat, har emellertid inverkat hämmande på landtbruket, och sagde artiklar hafva hittills ej rönt någon lifligare omsättning.» Danmark. Sedan Collegium uti sina för föregående år afgifna berättelser i förevarande ämne i ett sammanhang redogjort för Sveriges import- och exportrörelse på Konungariket Danmark samt Hertigdömena Slesvig och Holstein, har Collegium, i följd af numera inträdda förändrade förhållanden, ansett sig böra för det nu ifrågavarande året meddela en öfversigt af Sveriges handels- och sjöfartsförbindelser särskildt med Danmark och särskildt med omförmälda begge Hertigdömen. Hvad sålunda Danmark vidkommer, är värdet af importen derifrån år 1865, inberäknadt myntadt guld för 33,760 R:dr, uppskattadt till 9,904,000 R:dr, i hvilket belopp ändock icke ingår värdet af det transitogods af obekant innehåll, hvilket med Svenska ångfartyg införts öfver Köpenhamn och som, enligt uppgift af Svenska och Norska General-Consulatet derstädes, utgjort omkring 13,500 kollis. Nämnda värdesumma öfverstiger emellertid med 1,545,000 R:dr det beräknade sammanlagda värdet af importen föregående året från Danmark samt Hertigdömena Slesvig och Holstein. Såsom vanligt har införseln från Danmark jemväl sistlidet år till största delen bestridts med Svenska fartyg eller med 1,140 sådane fartyg och båtar för ett värde af 6,606,000 R:dr. För öfrigt infördes varor med 3 Norska fartyg för 269,000 R:dr, med 400 Danska fartyg och båtar för 2,257,000 R:dr samt för 772,000 R:dr med 2 Finska, 1 Preussiskt, 11 Slesvigska och Holsteinska, 1 Ltlbeckskt, 3 Hannoverska och 1 Nederländskt fartyg. Värdet af exporten till Danmark år 1865 är beräknadt till 7,684,000 R:dr och öfverstiger således med 1,122,000 R:dr sammanlagda värdet af exporten till både Danmark samt Slesvig och Holstein år I nämnda värdesumma för år 1865 ingår jemväl ett belopp af 134,000 R:dr för sålda Svenska fartyg. Med 2,251 Svenska fartyg och båtar utford.es samma år varor för 5,898,000 R:dr, med 19 Norska fartyg för 78,000 R:dr, med 293 Danska fartyg och båtar för 1,274,000 R:dr samt med 35 Finska, 7 Preussiska, 20 Slesvigska och Holsteinska, 1 Mecklenburgskt och 3 Nederländska fartyg för 300,000 R:dr. Af nedannämnda artiklar infördes från Danmark samt Slesvig och Holstein: Danmark:

19 Danmark samt Slesvig och Holstein: Danmark:

20 Danmark samt Slesvig och Holsteiri: Danmark: o Ar 1865 infördes derjemte från Danmark, bland annat, 155,087 «mineralolja, 229,711 Œ jern- och ståltråd, slöjdvaror för 19,780 R:dr, säckar till ett värde af 26,532 R:dr och 61,532 <E stärkelse. Samma år blefvo från Danmark införda och lagda på nederlag 1,227,979 ft kaffe, 784,677 % raffineradt och 514,444 % oraffineradt socker, 102,308 îc risgryn och rismjöl, 217,920 «vin på fat, 17,807 Kannor arrak, 10,691 Kannor rumm, 53,401 ft tobaksstjelk in. in. Af nedannämnda varor utfördes till Danmark samt Slesvig och Holstein: Danmark :

21 Danmark samt Slesvig och Holstein: Danmark: Ar 1865 utfördes dessutom till Danmark, bland annat, eldfast tegel för 23,109 R:dr. Svenska fartyg ankomma till Danmark: från Sverige: frän Utrikes ort: och afgingo derifrån: till Sverige: till Utrikes ort:

22 Uti förenämnda skeppsfart äro icke inberäknade de på Köpenhamn med passagerare och varor gående Svenska ångfartygs resor. Dessutom hafva Svenska öppna båtar till nedannämnda antal med last ankommit till: och af gått från: Köpenhamn. Helsingör. Summa. Köpenhamn. Helsingör. Summa. År Svenske och Norske General-Consuln i Köpenhamn har i sin till Collegium för år 1865 afgifna handelsberättelse förmält, att förnämsta anledningen till den under samma år betydliga tillväxten i antalet af både Svenska och Norska fartyg uti Danska hamnar vore att söka dels deruti, att under krigsåret 1864 tillförseln af Svenska och Norska naturalster varit mindre liflig isynnerhet på Jutland, som under en stor del af året var under fiendtlig occupation, så att förråden af trävaror voro medtagna, dels deri, att 1864 års goda skörd i Danmark satt landtmännen i tillfälle att förbruka mera nordiska produkter, nemligen trä-, jern- och fiskvaror. ' De först ankomna skeppningar af dessa varor fingo derföre hastig afsättning; men då tillförseln fortfor att vara ansenlig blef, under minskad efterfrågan, afsättningen trögare, priserne veko något och förråderna vid årets utgång voro temmeligen betydliga. Huru vigtig, yttrar General-Consuln, handeln med dessa varuartiklar är för de nordiska rikena, kan bedömmas deraf, att under någorlunda normala förhållanden Danmarks hela import af trävaror utaf furu och gran utgöres till circa 53% från Norge och 36% från Sverige, af sill till circâ 98% från Norge, af jern- och stålvaror i allmänhet till circa 39% från Sverige och af Svensk spik circa 69%. som följer: Partiprisen på de väsendtligaste af dessa varor oförtullade hade under ifrågavarande år noterats Svenskt stångjern af allmänna dimensioner: Slesvig och Holstein. Den direkta importen från dessa Hertigdömen år 1865 beräknas till ett värde af endast 175,000 R:dr och bestod hufvudsakligen af 1,784 Centner fläsk, 1,669 Centner ost, 3,947 Kub:fot hvete, 32,000 st. ägg; och 534,150 st. mursten. I denna import deltogo' Svenska fartyg för 14,000 R:dr, 1 Norskt för 1,000 R:dr, 15 Slesvigska och Holsteinska för 137,000 R:dr samt 1 Hannoverskt fartyg för 23,000 R:dr.

23 Det beräknade värdet af utförseln till nämnda Hertigdömen år 1865 uppgår deremot till 3,166,000 R:dr, och hafva de hufvudsakligaste exportartiklarne utgjorts af 37,738 Centner Stångjefn, 1,490 Centner band- och bultjern, 327 Centner spik, 941 Centner jernplåt, 334 Centner stål, 1,002 Centner garad koppar, 2,050,768 Kub-.fot bräder, 587,525 Kub:fot större och 131,201 st. mindre bjelkar, stäfver för 12,449 R:dr, 2,412 Centner tjära och 203,588 Kubrfot omalen spanmål. Ifrågavarande export verkställdes med Svenska fartyg för 2,506,000 R:dr, med 5 Norska för 6,000 R:dr, med 73 Slesvigska och Holsteinska för 311,000 R:dr samt med 33 Finska, 5 Preussiska, 23 Danska, 1 Hannoverskt och 1 Nederländskt fartyg för 343,000 R:dr. Svenska fartyg ankommo till Slesvig och Holstein: från Sverige: från Utrikes ort: och afgingo derifrån till Sverige: till Utrikes ort: Till hvartdera af nedannämnda Consulsdistrikt ankommo år 1865 följande antal Svenska fartyg: från Sverige: från Utrikes ort: till Sverige: till Utrikes ort:

24 Enligt uppgift af Svenske och Norske Consuln i Flensburg noterades priserne derstädes år 1865 å Svenska 12 tums 12 fots bräder till 9 Mark Hamb. Banco pr Tolft, och för. Svenskt stångjern till 8 Mark pr Centner. A Svensk koppar hade priset hållit sig stadigt vid 50 Mark intill Oktober månad, hvarefter till arets slut 52 Mark betingades. Svenske och Norske General-Consuln i Kiel har förmält, att största delen af de till hans distrikt under ifrågavarande år anlända 183 Svenska fartyg medfört trävaror och att de från de nordliga hamnarne komna fartygen förtjent höga frakter. Sålunda hade för första resan betalts 8 à 8^ R:dr Sv. R:mt & 5% Kaplake pr 31^ Kub:fot, och sedermera stego frakterna till 10 à 11 R:dr.' De Svenska trävarorna erhöllo äfven rask afsättning till höga pris. En del af dem försändes genast vidare in i landet och till Hamburg, men största delen qvarblef i Kiel. Preussen. Sedan värdet af importen derifrån, till följd hufvudsakligen âf en betydlig införsel af omalen spanmål, år 1864 stigit till 4,574,000 R:dr, har år 1865, då endast en jemförelsevis mindre qvantitet af nämnda artikel införts, värdet af importen från ifrågavarande land nedgått till 1,670,000 R:dr. Häraf belöpa på 30 Svenska fartyg 208,000 R:dr, på 2 Norska 14,000 R:dr, på 44 Preussiska 1,082,000 R:dr samt på 3 Danska, 4 Slesvigska och Holsteinska, 4 Hannoverska, 3 Nederländska och 7 Engelska fartyg 366,000 R:dr. Värdet af utförseln hade år 1864 minskats till ett belopp af endast 717,000 R:dr. Ar 1865 har deremot värdet af exporten till Preussen stigit till 1,572,000 R:dr, hvilket högre värde hufvudsakligen uppkommit genom en ökad utförsel af koppar och stångjern äfvertsom beck och tjära. Sistnämnda års export verkställdes med 160 Svenska fartyg för 380,000 R:dr, med 3 Norska för 11,000 R:dr, med 28 Preussiska för 1,076,000 R:dr samt med 40 Slesvigska och Holsteinska, 1 Mecklenburgskt, 1 Lubeckskt, 8 Hannoverska och 5 Nederländska fartyg för 105,000 R:dr. Från Preussiska hamnar infördes:

25 År 1861: Redskap och machinerier R:dr 29, , ,985. 4, ,208. Ättika ft 36, , ,416.,5,142. 4,678. Fenkol.» 2, , ,107. 1,754. 6,893. Salpeter» 3, , , , ,530. Salpetersyra» 14, , , , ,216. Dessutom infördes år 1865, bland annat, 57,606 S stärkelse, 14,466 & cider och 47,918 Œ vin. Till Preussiska hamnar utfördes: Derjemte utfördes år 1865, bland annat, 119 Centner alun, 1,200 Centncr bensvart och 2,600 ffi hartz. Oberäknadt de emellan Malmö och Stralsund gående Post-ångfartygens resor ankommo Svenska fartyg till Preussiska hamnar från Sverige: från Utrikes ort: Commerce-CoJlegii Utrikes Berättelse för år

26 och afgingo från Preussiska hamnar till Sverige: till Utrikes ort: Följande tabell utvisar förhållandet med Svenska skeppsfarten till och från nedannämnda Consulsdistrikt år 1865: Svenska fartyg ankommo från Sverige: från Utrikes ort: och afgingo: till Sverige: till Utrikes ort: Enligt uppgift af Svenske och Norske General-Consuln i Stettin var under år 1865 priset derstildes å Svenskt stångjern af de mest gångbara dimensioner 1\\ R:dr R:mt samt å koppar 80 R:dr pr Svensk Centner. Af Svenske och Norske Consuln i Danzig har åter blifvit meddeladt, att medelprisen derstädes år 1865 å nedannämnda Svenska produkter utgjort: för Stångjern 5 Th:r pr Preuss. Centner.» Skrotjem 1}»»»»» Beck 7»» fastage.» Tjära b\»»» >» Gotländsk, osläckt kalk Silfv.-groschen pr halftunna. Mecklenburg, Hansestäderna, Hannover och Oldenburg. Mecklenburg. Det beräknade värdet af importen från detta land är för år 1864 upptaget till 40,000 R:dr och anses för år 1865 uppgå till endast 19,000 R:dr. Sistnämnda import verkställdes med Svenska fartyg för 18,000 R:dr och med 1 Mecklenburgskt för 1,000 R:dr. De år 1865 införda varor bestodo

27 hufvudsakligen af 10 Centner förtennta plåtar, 4,305 Kub:fot råg, 430 "tt segelduk, 401 <E ättika, 416 % fönsterglas samt flyttsaker för 3,429 R:dr. Exporten till Mecklenburg år 1864 uppskattades till 620,000 R:dr, och är värdet af utförseln till samma land år 1865 beräknadt till 764,000 R:dr. Häraf utfördes med Svenska fartyg för 664,000 R:dr, med 1 Norskt för 9,000 R:dr, med 12 Mecklenburgska för 37,000 R:dr samt med 6 Finska, 1 Preussiskt, 2 Holsteinska och 1 Nederländskt fartyg för 54,000 R:dr. Till Mecklenburg utfördes: o Ar 1865 utfördes derjemte, bland annat, 6,687 Kub:fot hafre, 25 hästar och 155 Centner stål. Lubeck. Inberäknadt omyntadt och oarbetadt silfver för ett belopp af 1,084,000 R:dr, uppgick värdet af importen från Lûbeck år 1864 till 21,367,000 R:dr. För år 1865 uppskattas värdet af införseln derifrån till 22,607,000 R:dr, och ingår i denna värdesumma omyntadt silfver för 536,000 R:dr samt myntadt guld för 1,290 R:dr. Den på Svenska fartyg belöpande andel af importen år 1865 utgjorde 22,263,000 R:dr. För öfrigt infördes med 1 Norskt fartyg för 4,000 R:dr, med 1 Liibeckskt för 334,000 R:dr samt med 1 Ryskt för 6,000 R:dr. Värdet af utförseln till Lubeck år 1864 är upptaget till 4,493,000 R:dr, deraf 39,000 R:dr beräknats för utfördt myntadt silfver. För år 1865 är värdet af exporten till samma plats uppskattadt till 4,604,000 R:dr, i hvilken summa omyntadt silfver ingår till ett belopp af 4,288 R:dr. Afven i exporten hafva främmande fartyg år 1865 såsom vanligt endast i mindre mån deltagit, nemligen 1 Liibeckskt för 5,000 R:dr samt 53 Finska, 3 Preussiska, 9 Slesvigska och Holsteinska äfvensom 2 Mecklenburgska fartyg för 359,000 R:dr, hvaremot med Svenska fartyg utfördes för 4,240,000 R:dr. Hufvudsakliga föremålen för importen från Lubeck voro följande:

28

29

30 Ar 1865 infördes derjemte från Liibeck, bland annat, 11,631 tt etuis, 133,233 «cider, 71,147 & fenkol, 13,366 «rullgardiner, 22,494 «leksaker, 16,883 -Et luktvatten och 100,862 % blyhvitt. Samma år importerades frän Liibeck och lades pä nederlag 1,014,897 & kaffe, 102,356 fe raffineradt socker, 473,155 U tobaksblad, 211,214 & vin på fat. samt 2,892 S vin pâ buteljer m. m. Till Lubeck utfördes hufvudsakligen:

31 År 1865 utfördes dessutom, bland annat, böcker för 13,413 R:dr, 125,792 < hartz, 1,373 Centner oberedda hudar och skinn, 29,885 <S horn, 9,773 «ull, 32,200 s stoft, 139 hästar, 398 nötkreatur samt 1,191 får- och 1,630 svinkreatur. Den af Svenske och Norske Consuln i Liibeck för år 1865 till Collegium afgifna handelsberättelse innehåller, bland annat, följande :»Sveriges export af trävaror till denna plats fortfar att ökas år från år, så att samma export, jemförd med utförseln för tio år sedan eller år 1856, befinnes vara mer än fördubblad. Ehuru från Norden under år 1865 hitfördes 35,000 Tolfter bräder och plankor och 42,000 stycken bjelkar och spärrar mera än under år 1864, och ehuru det ännu ultimo December osålda förrådet var större än vanligt, så emotser man dock begärligt ny tillförsel. Ltibecks trävaruhandel skiljer sig från öfriga Ostersjöhamnars, ej en gång Köpenhamns undantaget,' derigenom, att den icke inskränker sig till platsens och de närbelägna orternas behof. Så snart dessa behof blifvit tillfredsställda, finna trävaror i öfriga hamnar trög, ofta ingen afsättning äfven om de offereras till betydligt nedsatta pris. Känbara förluster hafva öfvertygat mången exportör om detta förhållande. Sedan derföre de fasta uppdragen utförts på dessa platser, vänder man sig för realiserande af ytterligare för handen varande förråder uteslutande till Ltibeck eller ock såsom man här vill veta konsigneras de till England, Frankrike, Spanien etc, hvarest visserligen under fördelaktiga konjunkturer utmärkt goda resultater kunna vinnas, men i motsatt fall ofta hela kapitalet och derutöfver går förloradt. Konsignationer till Ltibeck utfalla deremot, om icke så utmärkt fördelaktigt, dock i de flesta fall till belåtenhet. Sändningar af hvilken qvantitet och qvalitet som helst finna här alltid köpare och skyndsam realisering. Att nettoprovenyen af varor, sända utan ordres och utan urval, ej alltid motsvarar afsändarens förväntan, är förklarligt. Ltibeck försänder sina trävaror i nästan alla riktningar. Försändningen är också i senare åren betydligt underlättad genom de flera jernvägar, som redan äro färdiga, och kommer att ytterligare underlättas genom dels påbörjade dels projekterade banor. Afsättningen åt Tyskland sträcker sig dock ej längre än till mellersta delen deraf, hvarest Ungerns, Böhmens och Polens trähandel vidtager. Ltibecks trävaruhandel finner man utbredd icke blott till Nordsjön ända till Weserns mynning utan understundom ock till flera östersjöhamnar. Det senare inträffar, när i följd af mer än påräknad afsättning de ringa förråden der tryta och naturhinder fördröja tillförsel från Sverige. Jernbanstrakterna hafva under senaste tiden blifvit betydligt nedsatta- för alla varor men särdeles för virke, som numera på den direkta Ltibeck Hamburgerbanan befordras 15% billigare än förr. Priserna å trävaror voro i allmänhet desamma som under föregående året; för utmärkt god vara betingades dockjemförelsevis högre.

32 Beträffande dimensionerne torde böra anmärkas,- att då Österbottens bräder och plankor hafva en längd af ända till 22 fot, uppnå de Svenska sällan utöfver 12 till 14 fots längd. För bräder från Sverige om 16 fot beviljar inan i Lftbeck gerna en förhöjning af 161%. Oaktadt sådan förhöjning hitföras endast ringa qvantiteter af nämnda dimension. - Tjockleken af från Sverige hitkommande bräder utgör vanligen Ii à H tum. Försök i Sverige att tillverka 1 à tums knastfria bräder skulle utan tvifvel blifva af stor fördel. För att erhålla dessa dimensioner söndersågas här, med mycken kostnad, 3, 2 och Ii tums Svenska bräder. Operationen torde i Sverige kunna utföras med mindre kostnad och skulle göra varan mycket begärligare härstädes. Denna sort bräder användes hufvudsakligen till packkistor för sändningar till Amerika, Australien etc. Frakterna voro vid sjöfartens början normala, stego under loppet af sommaren så, att de på hösten voro från södra Sverige 20 k 25% och från norra ända till 50% högre än vanligt. Under intet af de föregående åren har konkurrensen med Finska fartyg varit så märkbar som under år 1865, då icke mindre än 63 st. hitkommo med laddningar från Sverige. Fartygen äro i allmänhet rymligare, utrustning och besättning mindre kostsam, hvadan de kunna gå till billigare frakt än de Svenska.» Hamburg. Den direkta införseln derifrån, hvilken år 1864 beräknades till 2,071,000 R:dr, har år 1865 stigit till 3,192,000 R:dr, uti hvilket belopp myntadt guld ingår för 5,900 R:dr. Med 28 Svenska fartyg infördes sistnämnda år varor för 2,129,000 R:dr. För öfrigt bestreds importen samma år med 5 Danska, 4 Slesvigska och Holsteinska, 7 Hannoverska och 5 Nederländska fartyg för 1,063,000 R:dr. Jemyäl exporten till Hamburg har ifrågavarande år något ökats, nemligen från ett värdebelopp af 729,000 R:dr, som den beräknades utgöra år 1864, till 1,197,000 R:dr år I sistnämnda export ingå omyntadt guld för ett värde af 1,700 R:dr och omyntadt silfver för 2,479 R:dr. Utförseln år 1865 verkställdes med 28.Svenska fartyg för 1,093,000 R:dr samt med 2 Slesvigska och Holsteinska äfvensom 1 Nederländskt och 1 Hannoverskt fartyg för 104,000 R:dr. Från Hamburg infördes:

33 Bland varor, införda år 1865 från Hamburg, förekomma jemväl 21,822 <a anis, 17,376 % fenkol, 16,101 S kanel, 120,681 «salpeter, 32,357 ffi fönsterglas, apoteksvaror för 32,163 R:dr m. m. Sistnämnda år blefvo från Hamburg införda och lagda på nederlag, bland annat, 535,349 te kaffe, 167,159 «oraffineradt socker, 65,066 «tobaksblad samt 21,316 % vin på fat. Den direkta exporten utgjordes hufvudsakligen af: År Jern: Stång- Centn. 14, , , , ,516. Spik... ;.» ,314. 1,269. 1,094. 1,544. Stål» 1,648. 6,166. 2,202. 2,618. 2,148. Koppar» - 3,472. 4,532. 4,502. 2,539. 3,596. Spanmål, omalen Kub:fot 3,911. 6, , , ,094. Tjära Centn , Beck......» Dessutom utfördes år 1865, bland annat, 33,000 «klöfverfrö, 21,400 tt harts, 14,000 kimrök, 3,500 S papp, 12,398 «papper samt 9,334 Kub:fot bräder och plankor. I den af Svenske och Norske General-Consuln i Hamburg till Collegium afgifna årsberättelse för 1865 meddelas, bland annat, följande:»svenskt jern rönte härstädes under året en föga liflig efterfrågan. Stångjern, vanliga stämplar, betaltes temligen oförändradt med 8 à 9 Mark Banco pr 100 «. Priset å tackjern var mera fluktuerande, men bibehöll i det hela taget en stegrande riktning. Koppar fann under större delen af året en särdeles trög afsättning till starkt vikande pris, hvilka från 64 à 65 Mark pr 100 <S, vid årets början, småningom nedgingo ända till 55 à 56 Mark. Emot slutet af året inträdde dock ett fördelaktigare förhållande, och sedan underrättelse ingått, att all tillförsel från Chili var afskuren genom blokaden af dervarande hamnar, egde betydliga spekulations-omsättningar rum; i följd hvaraf priset snart åter intog samma ståndpunkt, som vid årets början eller till och med något derutöfver.,af Svensk koppar infördes till Hamburg omkring 8,000 och af Norsk omkring 3,000 Centner. Svensk tjära, hvaraf tillförseln var särdeles knapp, betingade något högre pris än under förra året eller 11 à 111 Mark Banco pr Tunna, hvaremot beck nedgick i värde, Stockholms vara från 20 till 16^ och Archangelbeck från 23 till 16\ Mark. Af dessa artiklar hitfördes under året 24,600 Tunnor, mot 37,700 Tunnor år Trän, som redan under loppet af år 1864 betydligt nedgick i värde, erfor äfven under år 1865 ett prisfall af 5 à 6 Mark Banco pr Tunna. Vid slutet af året noterades Svensk 3 kronor 75 Mark, Bergerbrun lefver 52 Mark, Berger Medic. 60 Mark pr Tunna. Tillförseln af denna artikel uppgick år 1865 till 52,000 Tunnor mot 41,500 Tunnor år Frakterna, hvilka voro låga på våren, bibehöllo denna ståndpunkt under sommaren till sednare på hösten, då de ställde sig något förmånligare. Emellertid har flertalet af de ankomna Svenska fartygen afseglat i barlast dels till Sverige, dels till kolplatser.» Commerce-ColUgii Utrikes Berättelse för år

34 Bremen. Värdet af importen derifrån år 1864 beräknades till 4,388,000 R:dr, hvaremot införseln från Bremen år 1865 uppskattats till ett belopp-af 5,346,000 R:dr. Den på 13 Svenska fartyg belöpande andel i sistnämnda import utgör 957,000 R:dr, och infördes för öfrigt "med 1 Bremiskt fartyg för 125,000 R:dr samt med 3 Preussiska, 13 Slesvigska och Holsteinska, 1 Hamburgskt, 15 Hannoverska och 13 Nederländska för 4,264,000 R:dr. Den i allmänhet mindre betydliga exporten till Bremen uppgick år 1864 till ett värde af 241,000 R:dr och beräknas för år 1865 utgöra 362,000 R:dr. Häraf utfördes med 9 Svenska fartyg för 254,000 R:dr, med 2 Norska för 13,000 R:dr, med 1 Bremiskt för 30,000 R:dr samt med 2 Preussiska, 2 Slesvigska och Holsteinska äfvensom 3 Hannoverska fartyg för 65,000 R:dr. Af följande från Bremen införda varor hafva förtullats: Från Bremen infördes och lades uppå nederlag: Till Bremen utfördes:

35 Hannover och Oldenburg. Ar 1864 infördes derifrån varor till ett sammanlagdt värde af 8,000 R:dr; men år 1865 har någon import från dessa länder hit till riket icke egt rum. Värdet af exporten till nämnda länder år 1865 är uppskattadt till lika belopp, som utförseln till dem föregående året, eller 55,000 R:dr. I varu-utförseln år 1865 deltog endast 1 Svenskt fartyg, och verkställdes den för öfrigt med 4 Hannoverska och 1 Danskt fartyg. Till Hannover exporterades hufvudsakligen: o Ar 1865 utfördes derjemte 11,550 Kub:fot bjelkar och spärrar, 3,876 Kub:fot bräder och plankor m. m. Svenska fartyg (ångfartyg inberäknade) anjcommo från Sverige: från Utrikes ort:

36 Svenska fartyg (ångfartyg inberäknade) afgingo till Sverige: till Utrikes ort: Nederländerna. Importen från' detta land, hvilken år 1864 hade, i förhållande till införseln under hvartdera af de tvänne föregående åren, väsendtligen ökats och uppgått till ett värde af 4,428,000 R:dr, har år 1865 till och med öfverstigit detta belopp samt beräknas för samma år utgöra 4,631,000 R:dr. Såsom af nedanstående tabell synes, hade en mot införselsqvantiteten år 1864 med nära 400,000 «ökad import af raffineradt socker egt rum, jemte det införseln af rått socker sistlidet år var fullt lika stor som under föregående året. Bland de artiklar för öfrigt, hvaraf den införda qvantiteten år 1865, vid jemförelse med importen år 1864, i mer och mindre mån ökats, äro olja, tobaksblad och stjelk, genever, arrak, sill, kaffe och cikorierot; hvaremot införseln af, bland annat, hudar minskades. Uti importen år 1865 deltogo 12 Svenska

37 fartyg för ett värde af 784,000 R:dr och 2 Norska för 14,000 R:dr. Största delen af införseln samma år verkställdes dock med Nederländska fartyg eller med 67 sådana fartyg för 3,172,000 R:dr, och infördes för öfrigt med 1 Finskt, 3 Preussiska, 4 Danska, 6 Hannoverska och 2 Franska fartyg för 661,000 R:dr. Sedan värdet af exporten till Nederländerna år 1863 stigit till det för detta land ovanligt höga belopp af 4,083,000 R:dr, men år 1864 nedgått till 2,784,000 R:dr, har år 1865 af de flesta utförselsartiklarne och företrädesvis trävaror en så ökad skeppning egt rum, att värdet af hela exporten till nämnda land ifrågavarande år beräknas till 4,363,000 R:dr. Den samma år exporterade, här nedan angifna qvantitet spanmål bestod, med undantag af 500 Kub:fot hvete och 1,667 Kubrfot ärter, för öfrigt endast af korn. Med 30 Svenska fartyg utfördes år 1865 varor för 508,000 R:dr, med 105 Norska för 1,950,000 R:dr, med 104 Nederländska för 1,473,000 R:dr samt med 10 Danska, 4 Slesvigska och Holsteinska, 2 Mecklenburgska, 1 Hamburgskt, 10 Hannoverska och 1 Engelskt fartyg för 432,000 R:dr. Importen utgjordes förnämligast af följande varuqvantiteter:

38 Ar 1865 infördes derjemte 28,138 S trän, 28,993 & omalen senap, redskap och machinerier för 46,003 R:dr och 1,342 «anjovis. Samma år infördes från Nederländerna och lades" uppå nederlag 5,424,968 & rått och 915,487 & raffineradt socker, 1,160,225 «kaffe, arrak 952,751 «alkohol, 109,924.«. vin på fat, 87,814 «tobaksblad och 18,789 <œ tobaksstjelk m. m. i Till Nederländerna utfördes: Derjemte utfördes år 1865, bland annat, 114,791 st. timmer, 4,587 st. bandstakar, 8,343 st. årträd, 435 Centner garad koppar och 46,230 Kub:fot roffrö. Till Nederländerna ankommo Svenska fartyg från Sverige: från Utrikes ort:

39 Svenska fartyg afgingo från Nederländerna till Sverige: till Utrikes ort: I sin till Collegium för år 1865 afgifna handelsberättelse förmäler Svenske och Norske General- Consuln i Amsterdam, att större delen af de samma år från Sverige i ökad qvantitet ankomna trävaror bestod af bjelkar, behandlade på samma sätt, som de från Norge exporterade (s. k. Holländska bjelkar), och att det vore all anledning antaga, att utförseln från Sverige till Holland af rundt virke skall vinna stadig tillväxt, enär de Svenska skogarne lemna gröfre dimensioner, än de Norska, och de Svenska lasterna, oaktadt belöpande högre frakt, levereras i Holland lika billiga som de Norska. Afven af sågade bräder hade införseln ökats; men då sågqvarn-rörelsen utgör en af Hollands största industrigrenar, kunde afsättningen af sågad vara icke tilltaga i samma förhållande som af rundt timmer. En och annan trävarulast hade införts transito med, bestämmelse till Rhenfloden; -och General-Consuln framställer såsom ett anmärkningsvärdt förhållande, att numera tvävarulaster från Sverige och Norge föras till Rhentrakterna, hvarifrån för några år tillbaka en mängd sådane laster levererades till Holland och för våra trävaror åstadkommo en ofördelaktig konkurrens på den Holländska marknaden. Fraktfarten på Holland från Nord- och östersjöhamnar hade under året varit ganska lönande;- hvaremot för de fartyg, som sökte frakter i Holländska Ostindien, en ofördelaktig period inträffade, och hade de flesta af dessa fartyg till Holland ankommit med låga frakter. Belgien. Värdet af importen derifrån, som år 1864 uppgick till 1,479,000 R:dr, är för år 1865 icke beräknadt till högre belopp än 527,000 R:dr. Det högre importvärdet år 1864 hade dock hufvudsakligen sin grund dels i en tillfällig införsel af ett större parti jernvägsskenor dels i en betydlig import af både nativa och rektifierade mineraloljor, hvaraf åter sistlidet år endast en jemförelsevis mindre qvantitet infördes. För öfrigt minskades år 1865 i väsendtlig mån importen af raffineradt socker, bly- och zinkhvitt, papper m. m. Uti.införseln sistnämnda år deltogo endast ett mindre antal Svenska fartyg för 1,000 R:dr samt 1 Norskt till lika belopp; och infördes med 2 Danska, 2 Hannoverska, 1 Nederländskt, 1 Engelskt samt 7 Franska fartyg för 525,000 R:dr. Ehuru utförseln till Belgien af, bland annat, stångjern och spanmål år 1865 var betydligt mindre än under 1864, har dock, i följd af en deremot ökad skeppning af trävaror, värdet af exporten till nämnda land år 1865 uppgått till ett i det närmaste lika belopp som under föregående året eller till 2,288,000 R:dr mot 2,290,000 R:dr år Utförseln under det nu ifrågavarande året verkställdes med 24 Svenska fartyg för 470,000 R:dr, med 149 Norska för 1,670,000 R:dr, med 2 Belgiska, för 31,000 R:dr samt med 1 Finskt, 1 Preussiskt, 7 Danska, 1 Slesvigskt och 2 Nederländska fartyg för 117,000 R:dr. Af följande hufvud-artiklar infördes:

40 Dessutom infördes från Belgien år 1865, bland annat, redskap och machinerier för 38,420 R:dr, 43,477 te rått socker, 374,700 st. taktegel m. m. Sistnämnda år infördes och lades på nederlag 124,333 % raffineradt och 42,542 & rått socker, 110,667 «kaffe, 71,741 «risgryn m. m. Till Belgien utfördes hufvudsakligen : o Ar 1865 utfördes derjemte, bland annat, 12,385 & spik samt annat manufaktur- och handtverkssmide, 1,133 Centner platt- och bandjern och 564 st. årträd. Till Belgien ankommo Svenska fartyg från Sverige: från Utrikes ort:

41 och afgingo från Belgien till Sverige: till Utrikes ort: Stor-Britannien och Irland. Sveriges förut omfattande handelsförbindelser med detta land har under år 1865, i afseende å så väl importen från samma land som exporten dit, vunnit en ytterligare och anmärkningsvärd utveckling. Efter det således det beräknade värdet af den direkta införseln frän Stor-Britannien och Irland år 1864 stigit till 24,329,000 R:dr eller det högsta belopp, hvartill denna införsel dittills under något år blifvit uppskattad, har -värdet af de derifrån år 1865 importerade varor, tillsammans med ett belopp af 70,560 R:dr för infördt myntadt guld, beräknats utgöra 31,440,000 R:dr. Såsom vanligt ingå äfven för sistnämnda år uti importen till en högst väsendtlig del råvaror, deraf hufvudsakligen stenkol samt stora qvantiteter af endast transito öfver landet försända råämnen. Hvad artikeln stenkol angår, så har importen deraf år 1865 utgjort öfver 16a millioner Kub:fot samt öfverstigit införseln af denna vara både under näst föregående året och under hvarje år derförut. Med hänseende till andra råvaror förekommer år 1865 af, bland annat, artikeln bomull en betydlig tillökning i importen. Sedan nemligen den öfver England hit införda qvantitet af samma artikel under en hämmad export deraf från Nord-Amerikas Förenta Stater åren så nedgått, att ifrågavarande införsel dessa år i medeltal årligen icke utgjort mera än något öfver 2i millioner ft, har, efter det år 1865 hindren för utförsel af varan från nämnda Stater upphört och en ökad tillgång af denna artikel från de under omförmälda period uppkomna nya produktions-orter erbjudits, importen från England af bomull stigit till omkring 7^:dels millioner &. I sammanhang härmed ökades ock importen af hvitt bomullsgarn från något öfver 400,000 «år 1864 till öfver 1 million îï år 1865, hvarjemte införseln af bomullsväfnader sistnämnda år öfversteg föregående årets import af sådane väfnader med mera än 200,000 %. I förhållande till införseln år 1864 ökades äfven år 1865 importen af ull till nära dubbla beloppet eller till något öfver 1,400,000 $, och af råsocker med mera än 4 millioner fb eller till något öfver 6 millioner «. Införseln år 1865 verkställdes med 699 Svenska fartyg för 3,596,000 R:dr, med 296 Norska för 2,289,000 R:dr, med 395 Britiska för 23,892,000 R:dr samt för 1,663,000 R:dr med 22 Finska, 1 Ryskt, 28 Preussiska, 40 Danska, 37 Mecklenburgska, 1 Lubeckskt, 4 Hamburgska, 48 Hannoverska, 47 Nederländska och 22 Franska fartyg. Beträffande åter Sveriges utförsel på Stor-Britannien och Irland, så har värdet af densamma, som år 1861 beräknades till något öfver 35i millioner R:dr, sedermera årligen stigit och uppskattades till 48,710,000 R:dr år 1864 samt uppgår för år 1865 till 53,244,000 R:dr, hvilket belopp är det högsta, värdet af exporten till ifrågavarande land hittills under något år uppnått; utgörande en tillökning af mera än 13 millioner R:dr i värdet af den tio år förut eller år 1855 verkställda, genom särskilda omständigheter gynnade och då såsom ovanligt fördelaktig ansedda export. Nedanstående jemförelsetabell utvisar ock den Commerce-Collegii Utrikes Berättelse för år 1865.' 5

42 till qvantiteten betydliga tillväxt och omfattning, utförseln på Stor-Britannien af flera utaf Sveriges hufvudsakliga exportartiklar under sistlidet år vunnit. Af dessa intaga fortfarande trävaror och artikeln hafre främsta rummet. Bland de förstnämnda ökades år 1865, i förhållande till utförseln föregående året, exporten af bräder och plankor med mera än 3 millioner Kub:fot, samt af bjelkar och spärrar utaf större dimensioner med mera än 1 million Kub:fot. Hafre-utförseln steg från 8,557,265 Kub:fot år 1864 till 11,615,847 Kub:fot år 1865 och har icke under något år förut uppgått till så stort qvantum. Vidare ökades exporten af, bland annat, tändstickor från 1,647,738 $- år 1864 till 2,208,700 «år 1865, och af stångjern var skeppningen sistnämnda år i det närmaste lika stor som under hvartdera af de tvänne föregående. Till den för år 1865 uppkomna betj^dliga förhöjning i värdet af' exporten till Stor-Britannien har ock bidragit en samma år börjad utförsel af kreatur. Jemte det att nedan meddelas uppgift på antalet och de särskilda slagen af utförda kreatur, får Collegium rörande resultatet af och de framtida utsigterna för denna nya handelsgren på ifrågavarande marknad hänvisa till hvad den af Svenska och Norska General- Consulatet i London till Collegium afgifna, likaledes här nedan i utdrag förekommande, årsberättelse derom innehåller. Värdet af de till Stor-Britannien och Irland år 1865 med 867 Svenska fartyg utförda varor beräknas till 16,496,000 R:dr. Med 925 Norska fartyg utfördes samma år för 14,339,000 R:dr, med 578 Britiska för 14,212,000 R:dr samt med 51 Finska, 6 Ryska, 88 Preussiska, 200 Danska, 28 Slesvigska och Holsteinska, 80 Mecklenburgska, 1 Ltibeckskt, 12 Hamburgska, 2 Bremiska, 106 Hannoverska, 104 Nederländska och 6 Franska fartyg för 8,197,000 R:dr. från Stor-Britannien och Irland har hufvudsakligen utgjorts af följande varuavantiteter : Den direkta importen

43

44 Ar 1865 infördes derjemte, bland annat, fartyg och båtar för 61,500 R:dr, 33,651 tt borax, gasmätare för 23,511 R:dr ra. m. Samma år infördes och lades på nederlag 5,373,598 «rått och 50,218 % raffineradt socker, 1,034,320 <S kaffe, 228,211 % gryn, 104,088 «vin på fat m. m. Till Stor-Britannien och Irland utfördes:

45 o Ar 1865 utfördes derjemte, bland annat, 2,544 st. nötkreatur, 3,492 st. får, 2,255 st. svin, 3,098 Centner kött, 2,499 Centrar fläsk, 1,145 Centner smör, 273 Centner ost, 24,166 st. ägg, 35,474 Kub:fot blandsäd, 175,546 Centner jernmalm och 23,248 Centner kopparmalm. Enligt uppgift från Svenska och Norska General-Consulatet i London hafva medelprisen å denna plats på nedannämnda Svenska export-artiklar varit följande: *) Den under åren 186d och 1865 förekommande betydliga tillökning i antalet exporterade master och spiror eger sin grund deri, att för samma år under rubriken»spiror» i tullspecialen jemväl upptagits telegrafstolpar och s. k. grufstolpar (pitprops), hvilka sistnämnda under föregående år uppgifvits i värde och sammanförts med trävaror under annan rubrik.

46 Svenska fartyg ankommo till Stor-Britanniska och Irländska hamnar från Sverige: från Utrikes ort: och afqinqo derifrån: till Sverige: till Utrikes ort:

47 till Sverige: till Utrikes ort: Svenska fartyg med last ankommo år 1865 från Sverige: från Utrikes ort: och afgingo till Sverige: till Utrikes ort: Till Stor-Britanniska hamnar afgingo med last från Sverige: Från Stor-Britanniska hamnar ankommo med last till Sverige: Den från Svenska och Norska General-Consulatet i London till Collegium inkomna årsberättelse för 1865 innehåller, bland annat, följande:»trävaru-importen till Stor-Britannien och Irland var år 1865 betydligt större än under något föregående år. I runda medeltal utgjorde densamma under sjuårs-perioden två och en half millioner Loads om året, under de följande tre åren tre millioner Loads, under åren 1863 och 1864 tre och en half millioner Loads allt pr år och steg år 1865 till tre och trefjerdedels millioner Loads från särskilda länder, hvilka under de sista trenne åren i importen deltogo till följande belopp:

48 Sågadt timmer i Loads. Hugget timmer i Loads. Importen af bjelkar från Ryssland och af sågadt timmer från Preussen har, såsom varande af jemförelsevis mindre betydlig omfattning, ej blifvit särskildt uppförd utan ingår i totalsummorna för»öfriga länder.» Emellertid är det tillförseln af trävaror från nämnda riken, som hufvudsakligen höjt importen till Stor-Britannien och Irland till det omfång, den uppnådde år 1865; ty tillförseln från Sverige och Norge, ehuru den med nära 50,000 Loads öfverstiger nästföregående årets ovanligt ymniga import, visar likväl icke en så betydlig tillväxt, i jemförelse med berörda ökade import från Ryssland och Preussen, på samma gång som denna förökning till en stor del motväges af en minskning i tillförseln från Britiska Nord-Amerika. Det framgår likväl af ofvan meddelta siffer-uppgifter, att nära tredjedelen af hela trävaru-importen till Stor- Britannien och Irland under ifrågavarande år ledde sitt ursprung från Sverige och Norge. Från år 1860 till år 1864 tilltog importen af trävaror till London i ungefär jemnt förhållande med importen till hela det Förenade konungariket, af hvilken den förra utgör inemot en fjerdedel; men under det att år 1865 importen i sin helhet visar en tillväxt öfver nästföregående årets af något mer än 8 procent, uppgår tillväxten i London särskildt till circa 27 procent, som till öfvervägande del får tillskrifvas tillförseln från Sverige och Norge, hvilken år 1865 mera än någonsin koncentrerade sig på hufvudstaden, medan deremot importen i uthamnarne snarare undergick en förminskning. Till London ankommo sålunda: År 1863: 1,826 fartyg om 624,110 Tons: med 9,690,000 St. plankor, battens och bräder,» 250,900 Loads hugget timmer,» 20,700 Loads ekstäf. År 1864: 1,827 fartyg om 654,002 Tons: med 9,618,000 St. plankor, battens och bräder,» 269,600 Loads hugget timmer,» 28,700 Loads ekstäf. År 1865: 2,246 fartyg om 828,202 Tons: med 13,423,000 St. plankor, battens och bräder,» 337,300 Loads hugget timmer,» 26,700 Loads ekstäf. Häraf visar sig den ofantliga tillväxt, som importen af trävaror till denna hufvudstad år 1865 vunnit; och ehuru förbrukningen, under låga pris r äfvenledes varit öfvermåttan ymnig, blef dock resultatet en tillökning i de osålda lagerna i Londons timmerdockor vid årets slut af circa 2 millioner plankor etc. och 15,000 Loads hugget timmer af utländsk import och mer än 1 million kolonialplankor i jemförelse med samma lager vid utgången af år Af förenämnda tillförsel anlände från Sverige:

49 framställande en utomordentlig tillväxt sistnämnda år i alla hufvudsorter af.den Svenska trävaru-importen. Med tunga förlag på hand vid början af året och en så högt drifven tillförsel under fortgången deraf, kunde priserna på Svenskt virke i denna marknad icke uppehållas på den ståndpunkt, der de vid det afvikna året 1864 befunno sig; och prisen å plankor nedgingo snart från sh. Sterl. pr Petersb. Standard för blandade "sortimenter och sh. för tertia till sh. för den förra och 9 10 sh. för den sednare klassens skeppningar af välkända tillverkningar; medan laster af mindre omtj^ckt beskaffenhet, hvilka i ansenlig mängd ankommo från Svenska hamnar, kunde afyttras endast till än mera nedsatta pris, så att värdet af den Svenska plankimporten till denna marknad år 1865 ej kan beräknas högre än 9 10 sh. pr Petersb. Standard öfver hufvud taget. Gefle och Söderhamns skeppningar hafva dock i allmänhet betingat 5 procent högre pris än»blandade» från andra orter; men skeppningar af battens hafva sålts till 10 procent lägre än plankor. Bjelkar, hvaraf tillförseln från Sverige till London år 1865 öfversteg importen år 1864 med 25,000 Loads och importen år 1863 med 34,000 i Loads, "ledo, såsom en följd af den öfverdrifna tillgången, ännu betydligare prisfall, nemligcn från 50 à 53 sh. pr Load tidigt på året till 45 à 47 sh. 6 d. vid den nya tillförselns ankomst och sednare på året ända till 42 sh. för vanliga skeppningar af Sundsvalls virke, med ytterligare rabatt af 2 till 3 sh. pr Load för skeppningar från nordligare hamnar. Fyrkantade spärrar rönte under hela året god efterfrågan till 40 à 45 slu pr Load. Spångved af Svensk tillförsel såldes deremot ytterst trögt, oaktadt den minskade tillgången, och priset nedgick under året från 7 10 sh. till 6 10 sh. pr Kubikfamn. Orsaken härtill var en ovanligt ymnig import af sådan vara från S:t Petersburg under de två sista åren, hvarigenom äfven denna, mer omtyckta tillverkning nedtrycktes i pris mellan 2 och 3 pr Kubikfamn. Totalimporten af stångjern och stål till Stor-Britannien och Irland år 1865 nådde ej fullt samma omfång som året förut, men var fortfarande betydligt större än under år Den utgjorde nemligen: af stångjern, år 1863: 46,635 Tons. år 1864: 53,918 Tons. år 1865: 51,464 Tons.» stål,»» 4,016»»»' " 7,619»»» 6,794» och bestod, såsom vanligt, hufvudsakligen af Svenska produkter. Med de förlager, som funnos qvar på hand af den ansenliga importen år 1864, var således tillgången på Svenskt stångjern och stål i dessa marknader år 1865 ymnig; och som förbrukningen eller återutskeppningen deraf ej uppgick till fullt motsvarande omfång, bief dèn naturliga följden en i allmänhet trög marknad och låga pris. Vid början af året stod ordinärt Svenskt stångjern i London till 11 h sh. pr Ton, och denna notering har, med få och obetydliga omvexlingar, bibehållit sig intill närvarande stund. För Svenskt bunkstål har priset varierat mellan sh. och 16 samt för knippstål mellan sh. och sh. pr Ton, och de högre af dessa noteringar voro gällande vid årets slut. Medelprisen för året i Hull voro, för öregrundsjern 20 à 25 pr Ton, mot 22 till 30 året förut, för vanligt ståljern 11 à 16 mot 12 à 16, för smältstycken 11 à 14 mot 11 à 15 och för tackjern b h 5 10 sh. mot 5 10 "sh. à 6.se pr Ton år I Bessemersstål noterades icke någon förändring; men både af denna vara och af Svenskt tackjern var importen till Hull år 1865 ännu obetydligare än året förut. CommercfColUgii Utrikes Berättelse för år "

50 Af tjära var importen till det Förenade Konungariket år 1865 mer än vanligt begränsad, nemligen 12,781 läster mot 18,096 läster år 1864 och 21,087 läster år 1863, och såsom en följd deraf uppgick äfven priset å denna marknad under årets lopp från 15 sh. 6 d. till 17 sh. 6 d. pr Tunna; men öfver hufvud taget kommer numera endast en obetydlig del af s. k. Stockholms tjära från Sverige, så att af 37,430 Tunnor af denna vara, hvilka inalles anlände till London år 1865, endast 1,590 Tunnor förskrefvo sig från Svenska hamnar och resten, eller hufvudstoden, från Finland. En vigtigare handelsgren framställer sig i tillförseln af spanmål till det Förenade Konungariket, hvari Sverige deltager till "ett, år efter år förökadt omfång och Norge likaledes finner en mera lönande afsättning än annorstädes för en ej obetydlig del af öfverproduktionen i vissa sädesbärande distrikt. I sin helhet utgjorde spanmåls-importcn till Stor-Britannien och Irland under de sistförflutna trenne åren föliande: Spanmåls-importen till Stor-Britannien och Irland år 1865 var således i sin helhet icke till någon betydande grad större än året förut; och häri visa sig ytterligare följderna af de goda skördar, som i landet inbergades åren 1863 och 1864, hvilkas öfverliggande förråder i väsendtlig mån bidragit att fylla behofven under efterföljande år och derigenom besparat landet utgiften af en större import af spanmål från främmande länder, ehuru denna import i sig sjelf alltid, med hänseende till den stora manufaktur-befolkningen i Stor-Britannien, till hvars underhåll den inhemska spanmålsskörden aldrig kan förslå, utgör en högst väsendtlig del af handelsutbytet. Emellertid och" fastän under år 1865, i jemförelse med år 1864, på det hela en tillökning i importen af nära tre millioner Centner af alla slags spanmål egde rum, förekom dock en minskning till ungefär samma qvantitet i tillförseln af hvete och hvetemjöl, hvilken minskade import derföre hade att fyllas af qvarliggande förråder från föregående år. Hvad inflytande denna omständighet kan hafva utöfvat och ännu kan komma att utöfva på prisen, måste i hufvudsaklig grad berott och bero på beskaffenheten af den skörd, som landet under år 1865 tillgodogjort sig; och i detta afseende förtjenar derföre anmärkas, att året ej varit särdeles gynnsamt hvad hveteskörden i England beträffar; ty enligt beräkning af väl underrättade personer i denna handelsgren kan denna skörd antagas att vara vid pass tre millioner. Quarters mindre än föregående året. Följden häraf har redan visat sig i en stegring i pris från 38 sh. 2 d. pr Quarter i medelvärde vid årets början till 46 sh. 11 d. vid dess slut; utvisande en stadig tillväxt, som med fästadt afseende på väsendtligen inskränkta förråder inom landet och dåliga skördar i Ryssland, Förenta Staterna och andra länder, hvilka vanligtvis förse detta, Rike med hufvudsakligaste qvantiteten af dess hvete-import, har allt utseende af att ytterligare höja sig i en icke obetydlig grad. En på det hela taget ogynnsam väderlek skadade likaledes kornskörden i England år 1865, så att, under det importen af detta sädesslag med nära tre millioner Centner öfversteg föregående årets införsel höjde sig likväl priset från ett medelvärde af 27 sh. 10 d. pr Quarter till 32 sh. 6 d. vid dess slut samt nådde en tid till och med 34 sh.

51 Tillökningen i hafre-importen till det Förenade Konungariket år 1865, i jemförelse med enahanda import det nästföregående året, utgjorde nära 2,200,000 Gentner. Afven detta sädesslag led mycket af den ogynnsamma väderleken, såväl här som annorstädes, och'ehuru tillgången, med en mycket förökad införsel, var jemn och tillräcklig samt förråderna vid 1865 års utgång äfven ymnigare än vid dess början, höjde sig priset under loppet af samma år från ett medelvärde å detta Rikes marknader af 19 sh. 3 d. till 22 sh. 6 d. pr Quarter. Hvad särskildt London beträffar, sä utgjorde tillförseln till denna plats af hvete, korn och hafre från främmande länder under de sistförflutna trenne åren följande qvantiteter: Ar Hvete Quarters 908, , ,279. Korn» 543, , ,340. Hafre» 1,551,795. 1,827,304. 2,020,965. och som London är den förnämsta marknaden för Sveriges spanmåls-export hit till landet, må anmärkas, att af ofvanstående tillförsel följande qvantiteter anlände från Sverige: År Hvete Quarters ,302. 6,328. Korn» 6, , ,160. jhafre» 630, , ,232. hvaraf visar sig, att hvete och korn utgjort mindre ansenliga belopp, som likväl i ej obetydlig mån stigit, samt att af hafre en långt större tillförsel från Sverige än från något annat land egt rum och som år 1865 med inemot 190,000 Quarters öfverstiger de båda föregående årens mer än vanligt ymniga import af detta sädesslag från Sverige. Norge tillförde denna marknad samtidigt 54,634 Quarters hafre samt 1,400 Quarters hvete; och priserna för dessa produkter från de Förenade Konungarikena kunna öfverhufvud angifvas hafva utgjort, särskildt för hvarje qvartal af året: Svenskt hvete bibehöll alltså samma medelvärde som under föregående året; hvaremot Svenskt korn stod 63 d. samt Svensk hafre 1 sh. 5 d. pr Quarter högre än under år Till anskaffande af lifsuppehälle åt den talrika och sammanträngda befolkning, som fyller London och andra Stor-Britanniens större städer, erfordras emellertid en beständig tillförsel från främmande länder af icke blott spanmål utan äfven animaliska födoämnen; och importen af slagtboskap af alla slag utgör i detta afseende en handelsgren af yttersta vigt och stor omfattning, hvari Sverige på sednare tiden börjat att, ej utan framgång, konkurrera med andra nationer. Då likväl denna industri ännu är ny för vårt land, bör det icke väcka förundran eller nedslå företagsamheten, om i åtskilliga fall resultaten ej visat sig motsvara förhoppningarne, enär derigcnom vägen banas till uppnående af den praktiska erfarenhet, som är oundgänglig för dylika företag, och det i alla fall synes uppenbart att både Sverige och Norge egna sig väl för en sådan trafik.

52 Hvad som angående denna handel under nu ifrågavarande år kommit till min kunskap, skall jag derföre här tillåta mig att meddela, men kan dervid ej undgå att komma att beröra hvad man hoppas vara ett undantagsförhållande, som likväl utöfvar ett stort inflytande.på frågan vid dess närvarande ståndpunkt, nemligen boskapspesten. Exporten af kreatur från Sverige till Stor-Britannien började under våren 1865 under gynnsamma omständigheter. Prisen voro härstädes högt uppdrifne och marknaden särdeles fördelaktig för kreatur af alla slag. Detta ledde dock till den naturliga följd, att tillförseln från kontinenten, hvaribland äfven den från Sverige till en obetydlig del bidrog, ökades med en förvånande hastighet. Den ovanligt varma och torra sommaren hade emellertid ett synbart inflytande på kreaturens beskaffenhet. Dessa voro i de flesta fall under medelmåttan, hvilken omständighet verkade till en större skillnad i pris än vanligt mellan fet och mager boskap. På samma gång som marknaden var öfverfylld med kreatur af sistnämnde slag och dessa i anledning deraf mycket fluktuerade i värde, voro prisen för ' fullgödda kreatur särdeles fasta till höga noteringar. I allmänhet noterades prisen härstädes under årets lopp för slagtboskap från 3 sh. à 3 sh. 4 d. pr Stone af 8 Engelska skålpund för de sämsta till 5 sh. à 5 sh. 6 d. för de bästa qvaliteter; hvilka pris beräknats efter hvad man ansett kreaturet böra lemna i slagtvigt, utan att taga hud och innanmäte i betraktande. "Till närmare åskådliggörande af huru försäljningen af slagtboskap tillgår i denna marknad kunna köpare indelas i trenne särskilda klasser. Den. första bland dem består af sådane slagtare, som förse de mera välmående af Londons innevånare. Desse köpare upphandla de bästa kreaturen och betala, såsom en följd deraf, äfven de högsta prisen; men endast undantagsvis och i enstaka fall hafva Svenska kreatur funnit köpare af denna klass. Den andra klassens köpare utgöres till större delen af Regeringens leverantörer, hvilka vanligen äro de, som göra sina uppköp af medelsortcns boskap, och bland denna klass finner den Svenska importen hufvudsakligen sina afnämare; men då sådane köpare äro bundne vid reglementariska föreskrifter i afseende på kreaturens storlek och beskaffenhet i öfrigt, måste äfven dessa köpare taga sig till vara att ej upphandla kreatur, som möjligen kunna blifva underkända vid leverans. Der sådan boskap förefinnes, måste köpare sökas bland dem, som kunna ställas i en tredje klass, eller sådane slagtare, som förse den fattigare delen af Londons befolkning med köttmat och hvilka i anledning deraf se mera på billigt pris än på beskaffenhet. I följd af den mot slutet af sommaren här uppkomna boskapspesten, som sedermera med en så förfärlig hastighet spridt sig kring landet och ännu fortsätter sina härjningar i många distrikt, uppstod för handeln af kreatur från utlandet så stora svårigheter, att man ofta befarade, det den skulle helt och hållet blifva hämmad. At uppsyningsmän, tillsatte vid de särskilda varfven der lossning af boskap eger rum, lemnades oinskränkt bemyndigande att på minsta misstanke om symptomer af sjukdomen qvarhålla hela laster i karantän, hvarigenom i många fall högst kännbara förluster uppstodo. Utom den fara, för hvilken importören var utsatt, att kreaturen, redan utmattade efter lång och besvärlig sjöresa, så mycket lättare skulle vara mottagliga för smitta, underkastades han tillika den förlust i kreaturens hull och utseende, som ett lan «re uppehåll under dylika omständigheter medförde. och hvaremot den mest omsorgsfulla skötsel ej förmådde skydda. Tagas derjemte i betraktande de dryga kostnader, som ett sådant uppehåll af en lefvande last måste förorsaka, så framställa sig klart de betänkliga svårigheter, hvarmed importen af utländsk slagtboskap under sådana förhållanden hade att kämpa. Den naturliga förmodan, att boskapspestens ödeläggelser inom landet skulle gynna importören med stegrade pris, blef ej under årets lopp så vcrkliggjord, som man väntat, ty dels föranledde nämnda föreställning en ökad tillförsel från kontinenten, dels skyndade de Engelske landtmännen, af fruktan för pestsmittan, att, öfverallt hvarest symptomer deraf yppade sig i grannskapet, torgföra sina slagtkreatur,

53 fullgödda eller icke; och sålunda uppstod, i stället för en stegring, snarare ett fall i prisen, synnerligen för mager boskap, hvarpå tillgången var öfverflödig. Konjunkturerna för denna import voro således under sednare delen af året ej af den mest gynnsamma beskaffenhet, men det kan ej gerna betviflas, att den förminskning i Stor-Britanniens boskapsafvel, som åvägabragts genom epidemien och till en del äfven af den derigenom föranledda brådstörtade torgförseln, innan kort. kommer att öppna ett vidare fält för den utländska tillförseln och betinga i allmänhet bättre pris. Frakterna stodo öfver hufvud taget härstädes låga under år 1865 i synnerhet för längre resor. För fartyg, som gingo fraktsökande till Ostindien och China med en knapp ntfrakt, mötte svårighet att finna returlaster, och i de flesta fall, då det efter mycken väntan lyckades att erhålla sådana laster, måste frakter för dem antagas till omkring 10 sh. pr Ton lägre än de, som här förkastats. Medelhafsfrakterna voro äfven i allmänhet ofördelaktiga under året, med undantag'under en kort period, omkring Augusti, då en lifligare spekulation i spanmålsmarknaden beredde några förbättrade spanmålsfrakter från Svarta hafvet. Skeppsfarten till och ifrån Nord-Amerikas Förenta Stater har ännu ej återhemtat sig från verkningarne af det långa, fast nu lyckligtvis afslutade kriget. Guano-befraktningar hafva egt rum till temligen betydligt omfång, men sedan krig nu pånytt blifvit förklaradt mellan Spanien och Peru, torde det vara mycket ovisst, om Chinchas öarne derunder förblifva tillgängliga. Trävaru-frakterna från Britiska Nord-Amerika voro likaledes ganska ofördelaktiga år De började på våren med 85 sh. pr Petersb. Standard för plankor från Québec och 70 à 80 sh. från S:t Johns, men föllo efterhand till 70 sh. från båda platserna. Östersjö- och Hvitahafs-frakterna lemnade något bättre resultat, nemligen från Bottniska viken 57 sh. 6 d. pr Petersb. Standard vid skeppningstidens början, stigande efter hand till 60 à 65 sh., men åter något fallande mot slutet af året; från Cronstadt 45, 55, 60 och ända till 65 sh. pr Petersb. Standard samt från Wiborg i allmänhet 5 sh. utöfver Cronstadtsfrakterne ; från Archangel och Onega 77 sh. 6 d. samma mått, stigande till 90 sh; från Moulmein 85 till 95 sh. pr Load när befraktning skett här, men såsom förut är anmärkt, mycket lägre för fartyg, hvilka kommit ut fraktsökande.» Frankrike. Sedan värdet af den direkta importen från detta land år 1863 stigit till 2,570,000 R:dr eller det högsta belopp, hvartill denna import dittills under något år beräknats, men år 1864 minskats till 2,261,000 R:dr, har under år 1865, då från och med den 15 April den samma år emellan Sverige och Frankrike afslutade handelstraktat trädde i verkställighet, värdet af den direkta införseln från sistnämnda land uppgått till 3,715,000 R:dr. De artiklar, af hvilka, i följd af denna traktats bestämmelser om nedsättning i beloppen af här gällande införselstull, en ökad direkt import företrädesvis kunnat väntas, äro vin och o vindrufsbränvin. A den förra af dessa artiklar nedsattes tullen från 14 öre pr U för vin på fastager och 1 R:dr 75 öre pr Kanna för dylik på buteljer införd vara till respektive 7 öre pr "S och 55 öre pr Kanna, så vida vinet icke innehölle mera än högst 21% alkohol. I afseende åter å artikeln vindrufsbränvin, som förut hade sig åsätt en allmän införselstull af 45 öre pr % alkohol eller 1 R:dr 10 öre pr Kanna af 50% alkoholhalt, blef genom ifrågavarande traktat bestäm dt, att för dylik i Frankrike tillverkad vara, som från detta land sjövägen direkte hit infördes, tullen skulle sålunda nedsättas, att den utgjorde pr Kanna af 50% alkoholhalt 75 öre för det på fastager och 90 öie för det på buteljer eller krus inkommande bränvinet. Efter hvad sig visat, har emellertid för det första år, under hvilket dessa traktatsbestämmelser varit tillämpade,

54 de för nu omförmälda artiklar beredda tullnedsättningar icke haft till följd någon anmärkningsvärd tillökning i importen. Sålunda utgjorde den förtullade qvantiteten af direkte från Frankrike infördt Vin: Bränvin: utvisande för år 1865 ett öfverskott af... 5,734 Kannor om 50% styrka. Det, enligt hvad ofvan nämndt är, för år 1865, vid jemförelse med föregående året, uppkomna högre importvärde har deremot hufvudsakligen sin grund i en ökad införsel af kaffe, raffineradt socker och sirup. Den direkta införseln från Frankrike år 1865 verkställdes med 21 Svenska fartyg för ett värde af 993,000 R:dr, med 8 Norska för 29,000 R:dr, med 55 Franska för 2,396,000 R:dr samt med 1 Finskt, 1 Ryskt, 1 Nederländskt, 2 Engelska och 1 Nord-Amerikanskt fartyg för 297,000 R:dr. Hvad åter den direkta utförseln till Frankrike angår, så visar sig otvetydigt, att nedsättningen, jemlikt den samtidigt med omförmälda handelstraktat mellan Sverige och Frankrike afslutade sjöfartstraktat, i den förut å de Förenade rikenas fartyg så tryckande tonnagcafgiftcn i Franska hamnar utöfvat ett gynnsamt inflytande företrädesvis på skeppningen af Svenska trävaror, hvilka ock genom åberopade handelstraktat i Frankrike befriades från all införselstull. Enligt nedanstående jemförelse-tabell ökades neniligen år 1865, i förhållande till exporten år 1864, den utförda qvantiteten af plankor och bräder med 3,884,684 Kub:fot, af bjelkar och spärrar utaf större dimensioner med 66,339 Kub:fot och af dylika artiklar utaf mindre dimensioner med 7,487 st. Ar 1865 förekom äfven, vid jemförelse med exporten föregående året, någon tillökning i den utförda qvantiteten stångjern, iifvensom utförseln ökades af stål samt band- och knippjern. Derjeinte utfördes sistlidet år 14,484 Ccntner smältstycken, mot endast 4,146 Centner år Värdet af den direkta exporten till Frankrike steg följaktligen år 1865, oaktadt en något minskad utförsel af, bland annat, master och spiror, från ett belopp af 9,405,000 R:dr, hvartill ifrågavarande export beräknades uppgå år 1864, till 11,343,000 R:dr. Af denna summa belöpa på 111 Svenska fartyg 2,313,000 R:dr, på 524 Norska 6,314,000 R:dr, på 298 Franska 2,632,000 R:dr samt på 1 Ryskt, 1.Preussiskt, 3 Danska och 3 Lubcckska" fartyg 84,000 R:dr. De direkte från Frankrike införda samt förtullade varor hafva hufvudsakligen utgjorts af:

55 o Ar 1865 infördes dessutom direkte från Frankrike, bland annat, redskap och raachinerier för 41,535 R:dr, 4,349 Centner oberedda hudar och skinn, färger för 16,861 R:dr, 5,392 Centner gips och gipssten, 121,269 «harts, 1,745 Kannor likör, 9,700 «lök, 17,027 <E nötter samt 5,508 «målen senap. Af direkte från Frankrike införda varor hafva på nederlag blifvit upplagda, bland annat: Af följande artiklar utfördes:

56 Derjemte utfördes år 1865, bland annat, 14,484 Centner smältstycken, plankstump för 7,537 R:dr, 1,355 st. bandstakar samt 3,547 st. årträd. Till Frankrike ankommo Svenska fartyg från Sverige: från Utrikes ort: Svenska fartyg afgingo från Frankrike till Sverige: till Utrikes ort: Svenska fartyg ankommo till Franska hamnar vid Kanalen: Atlantiska hafvet: Medelhafvet: Svenska fartyg afgingo från Franska hamnar vid Kanalen: Atlantiska hafvet: Medelhafvet:

57 Svenska fartyg hafva år 1865 besökt nedannämnda Consulsdistrikt: Sådana fartyg ankommo från Sverige: från Utrikes ort: och afgingo till Sverige: till Utrikes ort: Antalet och drägtigheten af Svenska och främmande fartyg, som från Svenska hamnar utklarerat med last till Frankrike, hafva varit följande: Enligt uppgift af Svenske och Norske General-Consuln i Havre voro de der under år 1865 gällande pris: för plankor, furu, 3x9 tums, 25 à 30 Centimes pr löpande metrisk fot.»» gran,»» 23 à 28»»»»» bjelkar, furu, 1 Franc 10 Cent:s à 1 Franc 15 Cent:s pr löp. Eng. Kub-.fot.» stångjern, 26 à 28 Francs pr 100 Kilogram.» tjära, 20 à 22»» Tunna.» beck, 35 à 40»»» Svenske och Norske Consuln i Bordeaux anmärker i sin årsberättelse för 1865, såsom en följd af den emellan de Förenade Rikena och Frankrike afslutade sjöfarts-traktat och den derigenom för Franska fartyg försvårade konkurrens med de förstnämnda Rikenas, att till sagde hamn under året endast 21 Franska Commerce-Collegii Utrikes Berättelse för år

58 fartyg om 3,940 Tonneaux från Sverige och Norge ankommo, mot 35 om 4,450 Tonneaux år 1864, och att bland de förra fartygen befunnos fem större från Bordeaux, hvilka, i brist på annan sysselsättning, användes till trävaru-befraktningar, men att försöket skulle hafva utfallit så ofördelaktigt, att det kunde tagas för afgjordt att något förnyande deraf ej komme att ske, och att således sannolikt vore, det Franska flaggans användande i trävaru-exporten från Sverige och Norge skulle i Bordeaux än ytterligare aftaga. Den af Svenske och Norske General-Consuln i Marseille till Collegium afgifna årsberättelse för 1865 innehåller, bland annat, följande:»de pris, man å denna plats kan ungefärligen beräkna är 1865 för nedannämnda importartiklar, äro: Jag kan ej nog ofta upprepa, att den höga frakten å jern från östra kusten af Sverige är förnämsta orsaken till minskningen af vår jernimport, enär en sådan vara ej kan betala en frakt af 12 à 15 % af sitt värde. Förhållandet är så mycket betänkligare, som man småningom vänjer sig af vid det Svenska jernet, och detta sålunda inom några år ovilkorligen blifver helt och hållet utträngdt från Medelhafsmarknaderna. Man kan lätt föreställa sig att, om valsadt jern levererades i Stockholm fritt ombord à Francs 250 pr Ton. med frakt af» 10»» samt 5 % assurance och andra kostnader» 12: 50»» eller tillsammans Francs 272: 50 pr Ton, detta jern säkert skulle kunna täfla med det Franska, hvilket är tillverkadt med^stenkol och på långt när ej så godt som det Svenska. Om man deremot, i stället för 10 Francs pr Ton, betalar 40 à 45 Francs, blifver skillnaden allt för stor. Jag bör dock tillägga, att priset varit temligen vinstgifvande, och att importen öfverstigit föregående årets med circa 11,000 Centner; men deraf har föga eller intet så kalladt ordinärt stångjern afyttrats i Frankrike, utan största delen blifvit reexpedierad till Orienten och en ej sä obetydlig qvantitet till Zangebar på östra kusten af Afrika. Byggnadsföretagen i Marseille hafva äfven år 1865 varit storartade. Utom Paris, finnes det kanske ej någon stad i Europa, der sådana arbeten bedrifvas med den ifver som härstädes, och dock har deraf icke någon fördel vunnits för våra trävaror, enär jern allt mer och mer användes i stället för trä. En enda last bjelkar har under år 1865 hit ankommit från Sverige; och då trägolf ej äro brukliga i södra Frankrike eller ock tillverkas af Franskt trä, har det Nordiska ej annan afsättning än för tillverkningar af dörrar och fönster. Dertill fordras i synnerhet bättre qvaliteter, eller sådana, som komma från Finska viken eller Hvita hafvet.»

59 Portugal. Värdet af den direkta importen derifrån, som för år 1864 beräknades till 418,000 R:dr, anses för år 1865 uppgå till 458,000 R:dr. Sistnämnda års införsel verkställdes med 45 Svenska fartyg för 405,000 R:dr, med 8 Norska för 6,000 R:dr samt med 1 Ryskt, 1 Preussiskt, 1 Hannoverskt och 1 Nederländskt fartyg för 47,000 R:dr. I följd af en ökad skeppning af både trävaror och stångjern har värdet af den direkta exporten till Portugal från ett belopp af 1,835,000 R:dr år 1864 stigit till 2,129,000 R:dr år I utförseln sistlidet år deltogo 40 Svenska fartyg för ett värde af 1,511,000 R:dr samt 33 Norska för 618,000 R:dr. Från Portugal infördes hufvudsakligen: Derjemte infördes år 1865, bland annat, 4,158 ffi apelsiner och 4,350 Œ sulläder. Samma år infördes från Portugal och lades på nederlag 291,245 Kub:fot salt och 214,518 S vin på fat. Till Portugal utfördes: o Ar 1865 utfördes derjemte 183 Centner beck. Svenska fartyg anlcommo till Portugal från Sverige: från Utrikes ort:

60 och afgingo från Portugal till Sverige: till Utrikes ort: Enligt hvad Svenske och Norske General-Consuln i Lissabon uti sin årsberättelse till Collegium för 1865 meddelat, hade importen från Sverige till nämnda plats af stål med omkring 4,000 Centner öfverstigit föregående årets införsel, och af Svenska plankor ankommo omkring 11,000 Tolfter utöfver hvad som motsvarade den vanliga förbrukningen. Till följd häraf var äfven marknaden öfverlastad af denna artikel, dera prisen, för de tvänne sednast anlända lasterna nedgingo till omkring 200 Crusados pr 122 st. Af bjelkar återstod jemväl ett ymnigt förråd till nominela pris, enär de fleste köpare höllo sig tillbaka. Salt af hvit, grof och torr beskaffenhet hade vid rika behållningar under hösten «fskeppats till pris af 1 $ 400 Reis i Lissabon och 1 $ 260 Reis i S:t Ybes pr Moj längs fartyget. Spanien. Den direkta importen derifrån till Sverige beräknades år 1864 till 575,000 R:dr och anses för år 1865 uppgå till ett värde af 845,000 R:dr. Uti importen sistnämnda år deltogo 38 Svenska fartyg för ett belopp af 413,000 R:dr, 16 Norska för 20,000 R:dr samt 1 Preussiskt och 4 Danska fartyg för 412,000 R:dr. I sin underdåniga berättelse angående Sveriges utrikes handel år 1864 fastade Collegium uppmärksamhet å den ökade skeppning på Spanien af Svenska trävaror, som under sednare åren och synnerligast sistnämnda år egt rum i följd af en, genom alltmera utvidgade jernvägsförbindelser mellan kusterna och det inre af landet, lättad varuafsättning derstädes. Den mot slutet af år 1865 äfven till Spanien utsträckta penningekris och dess hämmande inverkan på all företagsamhet gaf dock anledning till mindre fördelaktiga utsigter för den Svenska trävaru-skeppningen under det påföljande året. Af nedanstående tabell visar sig ock, i förhållande till utförseln år 1864, en betydlig minskning i den år 1865 utförda qvantitet bjelkar; hvaremot exporten af plankor och bräder endast i mindre väsendtlig mån nedgick. I utförseln åter af stångjern och stål, hvilken på ifrågavarande land icke är af någon betydenhet, förekom dock, på sätt af nämnda tabell synes, en tillökning. Värdet af hela den direkta utförseln till Spanien beräknades för år 1864 till 4,705,000 R:dr och är för år 1865 uppskattadt till 4,038,000 R:dr. Häraf belöpa på 57 Svenska fartyg 1,130,000 R:dr, på 101 Norska 2,672,000 R:dr, på 1 Spanskt 8,000 R:dr samt på 23 Danska, 1 Holsteinskt, 2 Hamburgska, 1 Nederländskt, 4 Engelska och 2 Franska fartyg 228,000 R:dr. Importen bestod förnämligast af följande varuqvantiteter:

61 Bland de år 1865 från Spanien införda varor förekomma jemväl 350 & bearbetadt gräs och 1000 tt lök. Sistnämnda år infördes från Spanien och lades på nederlag 485,079 Kub:fot salt och 254,993 tt vin på fat. Till Spanien utfördes bland annat: o Ar 1865 utfördes derjemte 637 Centner beck, oarbetadt träd för 12,198 R:dr m. m. Till Spanska hamnar ankommo Svenska fartyg från Sverige: från Utrikes ort: och afgingo från Spanska hamnar till Sverige: till Utrikes ort:

62 Ar 1865 ankommo Svenska fartyg till nedannänmda Consulsdistrikt: från Sverige: från Utrikes ort: och afgingo till Sverige: till Utrikes ort: Af Svenske och Norske Consuln i Bilbao har uppgifvits, att under år 1865 medelprisen derstädes â Svenska trävaror utgjort, för furuplankor af 3x9 tnm 2i Reales de Vellon och för 1J x 8 tums bräder \ Real de Vellon pr två löpande Engelska fot samt för bjelkar 5J Reales de Vellon pr Engelsk Kub:fot. Frakterna för trälaster från Bottniska vikens till norra Spaniens hamnar hade varierat emellan 100 och 115 Francs, och från Götheborg betingades från 70 till 75 Francs pr Petersb. Standard, allt med tillägg af 5 procents kaplake. Den af Svenske och Norske Consuln i Barcelona till Collegium för år 1865 afgifna handelsberättelse innehåller, bland annat, följande:»i importen till distriktet af plankor från Sverige har under året en tillökning egt rum. Denna varuinförsel har alltjemnt varit mycket betydlig, i det att till detta distrikt ankommo t. ex. åren 1857 och 1859?:delar och år 1862 utdelar af hela den till Spanien införda qvantitet af sådan last. Om äfven importen år 1865 var mindre än år 1862 har den dock varit större än under åren 1863 och 1864 och nästan fullkomligt svarande mot medel-införseln åren Under dessa år importerades nemligen till distriktet från Sverige tillsammans 1,035,938 st. plankor, eller pr medium årligen 258,984 st., medan åter år 1865 ankommo 257,218 st., deraf 79,578 importerades i Svenska och 177,640 i Norska fartyg. Af bjelkar infördes deremot år 1865 icke obetydligt mindre qvantitet än under de föregående åren i qvinqvenniet, i det att nemligen åren i medeltal årligen importerades 10,200 st., men år 1865 endast 1,702 st. ankommo. Denna minskning är visserligen att till stor del tillskrifva den inskränkning i byggnadsföretag, som penningebristen förorsakat, men eger ock sin grund deri, att numera vid uppförandet af byggnader med fördel användes jern, der förut begagnades träbjelkar, äfvensom att från Sverige och Finland införas plankor af grofva dimensioner, hvilka användas i stället för bjelkar. Afsättningen på plankor har under året varit temligen liflig. Visserligen hafva de ogynsamma pekuniära förhållandena haft sin inflytelse äfven på denna artikel, men likväl icke i någon väsendtlig grad inskränkt

63 förbrukningen eller tryckt prisen, som under årets lopp i medeltal stått vid, 10 S pr Tolft af 3 x 9 tums 14 fots plankor. Frakterna från Bottniska viken hafva varierat emellan 120 Francs och 5% samt 135 Francs och 5% pr Petersb. Standard. Medelfrakten för stenkol från England har utgjort 22 sh. 6 d. pr Ton.» Uti den från Svenske och Norske General-Consuln i Alicante till Collegium inkomna handelsberättelse för 1865 anföres, bland annat, följande:»under detta år har liksom under föregående åren de Förenade Rikenas direkta sjöfart på hamnarne i detta distrikt varit inskränkt till införsel af trävaror och utförsel af salt från Torrevieja. Fraktfarten med dessa länders fartyg har uteslutande bestått i hitförsel af trävaror från östersjöhamnar och af stenkol från England samt i en obetydlig export af landets produkter. Under de sednare månaderne af år 1865 blefvo genom cholera-sjukdomens utbrott alla handelsoperationer hämmade i hamnarne Valencia, Palma och Carthagena, och ehuru Alicante varit fri från denna sjukdom, har dock äfven i denna hamn, som är stapel- och transitoplatsen för handeln med det inre af landet, en fullkomlig förlamning i handeln egt rum i följd af den i Madrid fortfarande penningekris. Den jernbana, som sätter Carthagena i direkt förbindelse med Madrid och öfriga delar af det inre utaf landet, öppnades för trafiken i början af året; men oaktadt afståndet från förstnämnda stad till Madrid är nästan lika stort som mellan Alicante och hufvudstaden, kan Carthagena ej för närvarande konkurrera med Alicantes hamn af brist på alla de lättnader vid lossning och lastning, som denna hamn erbjuder. Priset härstädes å plankor har under år 1865 hållit sig särdeles lågt och fluktuerade emellan 9 och 10 $ pr Tolft 3x9 tums 14 fots furu ombord. Förbrukningen af bjelkar, tjära och beck är obetydlig i hamnarne af detta distrikt. Priset å bjelkar noteras till 6 Reaies de Vellon pr Engelsk Kub:fot samt å tjära och beck 62 $ pr Tunna. Priset å salt i Torrevieja och Yviza är oförändradt 50 Reaies de Vellon pr Modin, hvaraf Regeringen godtgör såsom gratifikation till befälhafvaren å fartyget 3 Reaies de Vellon. Lossningen af barlasten och lastningsomkostnaderna för saltet belöpa till omkring 6 Reaies de Vellon pr Modin. Såväl i Torrevieja som i Yviza finnas stora förråd af rödt, grått och hvitt salt af särdeles god qvalitet.» Svenske och Norske Consuln i Malaga anmärker i sin årsberättelse för 1865, att sjöfarten på hans distrikt med Svenska fartyg samma år var af mindre omfattning än år 1864, och att tillförseln af trävaror från Sverige inskränkte sig till 13 laddningar. Deremot förekom en större import under främmande flagga, och marknaden befanns väl försedd med plankor. Prisen dera stodo på våren till 10i à 10 2 $ och på hösten till 10 2 à 10\ S pr Tolft ombord å fartyget. Svenske och Norske Consuln i Cadiz yttrar i sin till Collegium för år 1865 afgifha handelsberättelse, bland annat, att penningebristen, som började under de sednaste månaderna år 1864, hade under sistförflutna, året i nästan hela landet, men förnämligast i Cadiz och orten deromkring, snarare ökats än aftagit och utöfvat ett högst förlamande inflytande på alla företag samt särskildt i afseende å byggnads- och alla andra arbeten, för hvilkas utförande trävaror erfordrades. Sedan flera år hade importen af trävaror icke varit så obetydlig, som under år 1865, och hade icke heller under de sednare åren så få Svenska och Norska fartyg som år 1865 besökt Cadiz hamn, i det att samma år dit endast ankommo 22 Svenska och 40 Norska fartyg, mot 33 Svenska och 91 Norska år 1864 samt 42 Svenska och 34 Norska år Denna så betydliga minskning i skeppsfarten år 1865 inskränkte sig dock icke till de Förenade Rikenas fartyg, utan

64 hade äfven antalet af öfriga nationers fartyg minskats i samma förhållande. Sverige hade under året utgjort: i Svenska fartyg, i Norska fartyg, Importen af trävaror från 60,381 plankor 38,651 plankor 3,247 bjelkar. 2,199 bjelkar. Till följd af denna obetydliga tillförsel hade prisen icke så fallit, som man med anledning af den stora importen år 1864 förväntat. Sålunda såldes plankor till 9J à 9^ $ pr Tolft, och de först ankomna laddningar betaides med 10 $. Öfriga länder vid Medelhafvet och Adriatiska hafvet samt vid Norra kusten af Afrika. Gibraltar och Malta. Någon import till Sverige från dessa orter har icke egt rum år 1865, men samma år utfördes till dem direkte från Sverige varor till ett sammanlagdt värde af 55,000 R:dr eller 1,000 R:dr mera än det belopp, hvartill utförseln till nämnda platser föregående året uppskattades. Exporten år 1865 verkställdes med 9 Svenska fartyg för 29,000 R:dr, med 1 Norskt för 18,000 R:dr samt 1 Nederländskt fartyg för 8,000 R:dr. De sistberörda år utförda varor bestodo hufvudsakligen af 210,872 Kub:fot plankor, 383 Kub:fot bjelkar, 68 st. spiror, 90 Centner tjära och 47 Kannor punsch. Till Gibraltar ankommo år 1865 tre direkte från Sverige afgångna Svenska fartyg om 180 nyläster med last och 4 sådana fartyg om 365 nyläster med last från utrikes orter. Samma år afgingo från Gibraltar till utrikes orter 1 Svenskt fartyg om 71 nyläster med last och 7 dylika fartyg om 545 nyläster i barlast. Enligt uppgift, af Svenske och Norske General-Consuln i Gibraltar hade plankor, hvilka fortfarande äro den enda Svenska produkt, som der finner någon betydande afsättning, likväl sistlidet år haft mindre efterfrågan än vanligt. o Ar 1865 ankommo till Malta 2 Svenska fartyg om 212 nyläster med last från utrikes ort och afgingo samma år i barlast till sådan ort. Italien. Värdet af importen från samtliga Italienska länderna, med undantag af de österrikiska besittningarne, var för år 1864 upptaget till 623,000 R:dr och uppskattas för år 1865 till 593,000 R:dr. Häraf infördes med 39 Svenska fartyg för 351,000 R:dr, med 8 Norska för 73,000 R:dr, samt med 1 Finskt, 1 Preussiskt och 2 Danska fartyg för 169,000 R:dr. Värdet af de till ifrågavarande länder utförda varor beräknades till 1,082,000 R:dr år 1864 och anses för år 1865 uppgå till 1,220,000 R:dr. Exporten sistnämnda år bestreds med 14 Svenska fartyg för 541,000 R:dr samt med 31 Norska för 679,000 R:dr. Från ofvannämnde Italienska länder infördes:

65 Dessutom infördes sistnämnda år 5,761 U kanariefrö, 9,300 & pimpsten m. m. o Ar 1865 infördes från Italienska länder och lades på nederlag 14,722 & risgryn, 367,464 Kub:fot salt och 15,076 & vin på fat. Till samma länder utfördes: Enligt uppgift af Svenske och Norske Consuln i Genua hade en betydlig tillförsel under året af 3 x 9 tums plankor förorsakat ett ovanligt fall i pris å varan derstädes, nemligen från 50 till 40 Francs pr 168 löpande fot. I den från Svenske och Norske Consuln i Livorno till Collegium inkomna årsberättelse för 1865 yttras, att tillförseln samma år af plankor från Sverige hade varit större än under föregående åren och att till följd deraf den eljest så lifliga afsättningen till en del hämmats. Denna underlättades dock väsendtligen genom förläggandet af Italiens hufvudstad till Florens, hvars närbelägenhet till Livorno erbjöd sistnämnda plats betydliga merkantila fördelar. I denna omständighet borde också sökas grunden dértill att prisen å plankor, oaktadt den stora tillförseln och de tilltagande förråden, ej erfarit den återgång, som kunnat väntas. Då således under sommarmånaderne villigt betaltes 56 Francs pr Tolft för 3x9 tums 14 fots furuplankor och 10% mindre för gran, erlades vid slutet af året för furuplankor af nämnda dimensioner 48 Francs. Af bjelkar och spärrar ankommo likaledes flera partier, som afsattes till jemförelsevis temligen låga pris, hvilket förhållande dock, hvad bjelkar anginge, borde tillskrifvas den tilltagande konkurrensen med tillförsel från Triest. Prisen kunde beräknas för bjelkar till 2 Lire och för spärrar till 1\ Lire pr Fransk Kub:fot. Behållningen af tjära vid 1864 års slut var betydlig, och då under år 1865 några tusen Tunnor af denna vara infördes, blefvo prisen dera tryckta. Vid slutet af året noterades 25 Lire pr full Tunna fin tjära. Af Svenskt stångjern hade under de två sednaste åren icke någon tillförsel egt rum, ehuru ett mindre parti af gångbara dimensioner kunde finna lätt afsättning till omkring 33 à 35 Francs pr 100 Kilogr. Commerce-Collegii Ctriiei BträtteUe får âr 186S.

66 De från österrikiska hamnar år 1864 direkte till Sverige införda varor beräknades till ett värde af 57,000 R:dr, och anses värdet af den direkta införseln från dessa hamnar år 1865 uppgå till 45,000 R:dr. Denna införsel verkställdes med 1 Danskt och 1 Slesvigskt fartyg samt bestod hufvudsakligen af 20,813 «anis, 2,665 <S fenkol, 13,688 <te fikon, 4,046 a gummi, 230 Centner hampa, 16,222 & korinter, 15,929 «lagerblad, 57,132 & russin och 14,800 «svafvel. Till österrikisk hamn afgingo år 1865 från Sverige 1 Nederländskt och 1 Belgiskt fartyg med last af 6,353 Centner tjära, i värde uppskattad till 19,000 R:dr. Priset å tjära i Triests hamn har af Svenske och Norske General-Consuln derstädes för år 1865 uppgifvits till 12 à 14 Floriner pr Tunna. Af denna vara hade två laddningar å 1,786 Tunnor ankommit från Sverige. Emellan Sverige och Grekland har år 1865, likasom under föregående år, icke någon direkt handelsförbindelse egt rum. Till Korfu ankom dock under ifrågavarande år ett Svenskt fartyg om 137 Nyläster från Cardiff med last af stenkol och afgick i barlast till främmande ort. Någon direkt import från Turkiet har icke heller förekommit år 1865, men samma år utklarerade från Sverige med uppgifven destination till Turkiska hamnar 1 Svenskt, 1 Hannoverskt och 1 Franskt fartyg, medförande last af 10,049 Centner stångjern," 10,080 Centner plattjern, 223 Centner stål, 297 Kub:fot bräder och 18 Centner tjära, hvilka varor beräknats till ett sammanlagdt värde af 126,000 R:dr. Enligt uppgift af Svenske och Norske Consuln i Smy ma hade ock det Franska fartyget med last af stångjern under året ankommit till Beyroot, hvilken last der uppskattats till 125,000 Francs. - Till Egypten utfördes år 1864 varor för ett värde af 176,000 R:dr, och år 1865 blefvo till samma land varor exporterade till ett beräknadt värde af 266,000 R:dr, deraf för 111,000 R:dr med 3 Svenska fartyg, för 145,000 R:dr med 12 Norska samt för 10,000 R:dr med 1 Danskt fartyg. De sistlidet år utförda artiklar voro hufvudsakligen 393,767 Kub:fot plankor och bräder samt 48,323 Kub:fot bjelkar. Svenska fartyg ankommo år 1865 från Sverige: från Utrikes ort:

67 Svenska fartyg -afgingo år 1865 till Sverige: till Utrikes ort: Algeriet. Exporten till detta land, hvilken år 1864 uppskattades till 437,000 R:dr, har, på sätt Svenske och Norske General-Consuln derstädes anmärker, år 1865 varit betydligare, än xmder många föregående år, och beräknas för det, ifrågavarande året till ett värde af 882,000 R:dr. Häraf belöpa på 18 Svenska fartyg 467,000 R:dr, på 23 Norska 403,000 R:dr samt på 2 Danska fartyg 12,000 R:dr. Till Algeriet utfördes: Svenska fartyg ankommo till Algeriet och afgingo från Algeriet till Utrikes ort

68 Enligt hvad nyssbemälde General-Consul meddelat, hade. prisen å trävaror i Alger under år 1865 varierat emellan 47 och 51 Francs pr Tolft för 3x9 tums 14 fots plankor, mellan 50 och 52 Francs pr Stère för bjelkar samt mellan 47 och 49 Francs pr Stère för spärrar. Några laster, som sent ankommit till Oran, hade måst säljas till betydligt underpris. Svenske och Norske Consuln i Tunis har anmält, att till denna hamn år 1865 ankommit direkte från Sverige 1 Svenskt fartyg och 8 Norska med last af 9,282 Tolfter bräder, 1,173 stänger och 197 knippor jern, som i värde å platsen uppskattats till 305,000 R:dr, deraf 34,000 R:dr belöpa på det Svenska fartyget och 271,000 R:dr på de Norska fartygen. Värdet af de år 1864 till Tunis från Sverige exporterade varor beräknades till 120,000 R:dr. Maroccos hamnar besöktes icke heller år 1865 af något Svenskt fartyg. Nord-Amerika och West-Indien. Förenta Staterna. Ehuru under förra hälften af år 1865 ett slut uppnåddes å det sedan flera år inom dessa Stater fortgångna inbördes krig, hade dock icke under den återstående delen af året en sådan sakernas ordning hunnit utveckla sig, att Sveriges direkta handelsförbindelser med nämnda Stater kunnat bringas något närmare den ståndpunkt, hvarpå samma förbindelser före krigets utbrott sig befunnö. De hafva till och med år 1865 i afseende å både importen och exporten varit af inskränktare omfattning än under nästföregående året. Sålunda beräknades värdet af de från Förenta Staterna direkte till Sverige införda varor till 877,000 R:dr år 1864, men för år 1865 anses värdet af enahanda införsel icke uppgå till mera än 686,000 -R:dr; och en ännu större minskning förekommer hvad exporten beträffar. Denna hade nemligen år 1864, i följd af en någorlunda ökad skeppning af stångjern, stigit från ett belopp af 1,179,000 R:dr år 1863 till 2,451,000 R:dr, men år 1865 har exportens värde nedgått till 1,096,000 R:dr. Den direkta importen år 1865, i hvilken endast 2 Svenska fartyg deltogo för ett belopp af 396,000 R:dr, bestreds för öfrigt med främmande fartyg för 290,000 R:dr. Exporten samma år verkställdes med 5 Svenska fartyg för 315,000 R:dr, med 7 Nôrd-Amerikanska för 646,000 R:dr samt med 1 Engelskt fartyg för 135,000 R:dr. Af följande hufvudsakliga import-artiklar från Förenta Staterna förtullades:

69 Till Förenta Staterna utfördes: Svenska fartyg ankommo till Förenta Staterna (utom Californien) från Sverige: från Utrikes ort: Svenska fartyg afgingo från Förenta Staterna (utom Californien) till Sverige: till Utrikes ort: I den af Svenske och Norske Consuln i New-Tork till Collegium för år 1865 afgifna handelsberättelse anföres, att under samma år, likasom under de föregående åren, den hufvudsakliga införseln till ifrågavarande plats af Svenskt jern egt rum via Hamburg, Bremen och England, samt att utländska jernsorter nästan uteslutande sålts för guldvaluta. Till följd häraf hade icke heller priset å varan under årets lopp varit underkastadt några betydliga förändringar, utan kunde noteras sålunda: För bästa Lancashire-smiden guld $ 100 à 105.» mindre välkända d:o»» 85 à 95.» ståljern»» 85 à 100.» vanligt jern»» 80 à 90. allt pr Ton om 2,240 Engelska <a. I frakthandeln hade år 1865, i likhet med hvad förhållandet var under föregående året, ringa liflighet visat sig. Enligt uppgift af Svenske och Norske vice Consuln i Boston hade införseln dit af Svenskt jern dels direkte från Sverige dels öfver England år 1865 uppgått till 5,439 Tons, som å inskeppningsorten beräknats till ett värde af 336,705 Dollars i guld; hvaremot år 1864 till Boston infördes 10,314 Tons Svenskt jern, värderadt till 576,805 Dollars i guld.

70 Följande tabell utvisar förhållandet med Svenska skeppsfarten till och från San Francisco nedahnämnda år. Ankomna fartyg från Utrikes ort: Afgångna fartyg till Utrikes ort: Canada. Nedanstående tabell utvisar Svenska skeppsfarten på Québec efterföljande år: Svenska fartyg ankommo till Québec afgingo från Québec från Sverige: från Utrikes ort: till Utrikes ort: De tvänne. till Québec år 1865 från Sverige ankomna fartyg hade afgått från Götheborg med laddningar af 100 Tunnor tjära och 200 Tons Engelska stenkol, tillsammans värderade till 240 sb Sterl. eller omkring 4,000 R:dr. Tjäran hade erhållit en fördelaktig afsättning. West-Indien. Värdet af den direkta importen från West-Indiska öarne, hvilken nästan uteslutande består af råsocker, beräknades år 1864 till 3,319,000 R:dr och uppskattas för år 1865 till 3,022,000 R:dr. Häraf infördes med 7 Svenska fartyg för 1,166,000 R:dr, med 6 Norska för 691,000" R:dr samt med 1 Hamburgskt, 1 Nederländskt, 5 Engelska och 1 Spanskt fartyg för 1,165,000 R:dr. Till Havanna utfördes år 1864 direkte från Sverige trävaror till ett uppskattadt värde af 90,000 R:dr, och år 1865 utfördes till samma hamn 19,000 Kub:fot bräder och plankor, 908 st. bjelkar, 3,117 st. läkter och ett mindre parti stäfver, hvilka varor beräknats till ett sammanlagdt värde af 30,000 R:dr. Exporten år 1865 verkställdes med 1 Svenskt fartyg för 24,000 R:dr och med 1 Danskt fartyg för 6,000 R:dr. Direkte från West-Indien inkom: Sistnämnda år förtullades jemväl direkte från West-Indien inkomna 1,790 U cigarrer.

71 Svenska fartvsf ankommo till Havanna Kingston (Jamaica) Port au Prince (Hay ti) S:t Thomas Svenska fartyg afgingo från Havanna Kingston Port au Prince S:t Thomas Till Belize i Britiska Honduras ankom år 1865 endast 1 Svenskt fartyg om-143 Nyläster i barlast frän utrikes ort och afgick samma år till sådan ort med last af mahogny, färgträd och kokosnötter. Södra Amerika. Brasilien. Det för importen från detta land år 1864 beräknade värde uppgick till 5,181,000 R:dr, och är införseln från samma land år 1865 uppskattad till 4,950,000 R:dr. De sistnämnda år med Svenska fartyg införda varor äro upptagna till ett värde af 1,194,000 R:dr. För öfrigt infördes med 3 Norska fartyg för ett belopp af 696,000 R:dr, med 1 Brasilianskt fartyg för 73,000 R:dr samt med 1 Finskt, 1 Preussiskt, 4 Danska, 5 Slesvigska och Holsteinska, 1 Hamburgskt, 6 Hannoverska, 1 Nederländskt, 1 Belgiskt och 5 Engelska fartyg för 2,987,000 R:dr. Värdet af exporten till Brasilien år 1864 beräknades till 871,000 R:dr, men under år 1865 har skeppningen till detta land af stångjern och trävaror betydligen minskats samt i följd deraf värdet af utförseln samma år nedgått till 450,000 R:dr. Häraf belöpa på Svenska fartyg 353,000 R:dr, på 2 Norska 21,000 R:dr, på 1 Brasilianskt 6,000 R:dr samt på andra främmande fartyg 70,000 R:dr. Af nedannämnda från Brasilien inkomna varor förtullades:

72 Af de från Brasilien införda varor upplades Till Brasilien utfördes: Svenska fartyg ankommo till Brasilien från Sverige: från Utrikes ort: och afgingo derifrån: till Sverige: till Utrikes ort: Svenska fartyg ankommo till och afgingo från nedannämnda Consulsdistrikt i Brasilien år Ankomna fartyg från Sverige: från Utrikes ort:

73 Af gångna fartyg till Sverige :' till Utrikes ort: Svenske och Norske Consuln i Bahia meddelar i sin till Collegium för år 1865 afgifna handelsberättelse, att, såsom vanligt, importen från Hamburg af Nordens produkter i små partier af jern och bräder varit tillräcklig att fylla behofvet å platsen, och att den direkte från Calmar i December månad ankomna last afyttrats mindre fördelaktigt eller till Reis 24 $ 000 pr Tolft plankor och Reis pr Quintal stångjern; att, sedan Svenske socker-raffinadöreme troligen funne mera fördel vid att i Falmouth köpa flytande laster, endast 1 Svenskt fartyg under året direkte från Bahia utklarerat med sockerlast; att prisen å denna artikel varierat emellan Reis och för mascovad och Reis à för hvitt socker pr Arroba; samt att frakthandeln under året var fluktuerande, men att alla fraktsökande fartyg blefvo upptagna till gångbara noteringar mellan 35 och 55 sh. Sterl. pr Ton till Europa. Den från Svenske och Norske General-Consuln i Bio de Janeiro till Collegium inkomna årsberättelse för 1865 innehåller, bland annat, följande:»som förbrukningen af s. k. östersjö-trä å denna plats mest beror på för handen varande allmänna och enskilda byggnadsföretag, så var det naturligt att den genom bank-krisen i September 1864 föranledda allmänna penningeförlägenheten i förening med den genom kriget förorsakade stockningen i flera affärsgrenar skulle högst ofördelaktigt inverka på träprisen. Under de tre första månaderna af året sökte dock trähandlarne, som hade betydliga lager på hand och ej väntade någon vidare import före Maj eller Juni, att hålla prisen uppe, och varierade noteringarne från till pr Tolft. För stark och för tidig import nedtryckte dock redan i Maj prisen till à , och ehuru de i Juli och Augusti visade någon benägenhet att stiga samt åtskilliga laster då realiserades till pris, varierande mellan 24 och , sjönko de, till följd af för stark import, ånyo i September och Oktober. I November och December noterades till Importen af bräder och plankor från Sverige uppgick med 9 Svenska fartyg till 4,500 Tolfter 3x9 tums 14 fots.» 12 främmande»» 6,145»»»»» eller tillsammans 10,645 Tolfter 3x9 tums 14 fots. Total-importen af plankor under året uppgifves till 16,369 Tolfter diverse dimensioner, hvaraf 11,245 Svenska. Högsta och lägsta noteringarne voro pr Tolft 3x9 tums 14 fots: år 1865: à » 1864: à » 1863: à Af Nord-Amerikanskt trä importerades 2,272,854 fot år 1865, mot 2,701,430 fot under nästföregående året och 1,454,522 fot år Prisen å denna artikel höllo sig äfven låga, och voro de yttersta noterihgarne för Lumber 40 och 80 Rèis pi 4 löpande fot, mot 65 och 90 Reis under nästföregående året. Commerce-ColUgii Utrikes Berättelse för år

74 Det Nord-Amerikanska trä, som här importeras, är, såsom vid föregående tillfälle nämnts, af trenne slag, nemligen»pitch-pine» (starkt kådhaltigt furu),»spruce» (gran och furu) samt»lumber» (aftappad furu), som hitkommer i en tums bräder af betydlig bredd. Af dessa träslag är det endast»spruce», som konkurrerar med Svenskt och Norskt trä och följer desammas prisvexlingar. För»Pitch-Pine», som uteslutande importeras från Nord- och Syd-Carolina, betalas 60 till 80 & mer än för östersjöplankor. Af nämnda artikel har under de sista fem åren nästan ingen import egt rum. Af tjära infördes år 1865 direkte från Sverige 112 och af beck 76 Tunnor. Af båda dessa artiklar förekom icke någon import från Norge. Hela tjäru-importen år 1865 steg till 636 Tunnor, mot 1,629 Tunnor under nästföregående året. De yttersta noteringarna för den förra artikeln voro 11 och 15^000, mot 12 och 17 $000 år.1864, samt 13 och 20^000 år Af det från Sverige importerade beck omsattes 50 Tunnor till 22$ 000 och resten till 28 $ 000. Med 5 Svenska och 1 främmande fartyg importerades 25,275 stänger och 117 bundtar Svenskt jern, vägande tillsammans 10,824 Centner, mot 18,961 Centner år Total-importen af stångjern år 1865 uppgifves till 35,438 stänger, mot 33,963 under nästföregående året. Af Engelskt jern infördes 7,137 Tons, mot 4,855 under år Prisen å Svenskt jern höllo sig år 1865 lägre än under år 1864, hufvudsakligen till följd af krigstillståndet i södra provinserna, som fylla sina behof från denna marknad. Under de tre första månaderna af året omsattes åtskilliga partier till 6 $ 000 à 6 s 600, men från April till December egde inga betydligare transaktioner rum, och voro prisen nästan blott nominella. I December omsattes 1,200 stänger och 8 bundtar Svenskt jern till 7 $ 500 pr Quintal. Föregående året varierade prisen, under i allmänhet svag efterfrågan, mellan 6 $ 900 och 7 $ 200 pr Quintal. Af Stål importerades från Sverige 221 kistor, vägande 36,490 Centner, hvaraf 215 kistor, vägande 355 Centner och ankomna i Oktober från Stockholm, vid årets slut voro osålda. Här på platsen förbrukas mest Milanesiskt stål, hvarå prisen under år 1865 varierade mellan 17 och 18 $ 000 pr Quintal, och är åtgången af denna artikel temligen ringa. Exporten af bomull, som är en nästan ny stapelartikel för denna del af Brasilien, tyckes vara i starkt tilltagande och lofvar att blifva en högst vigtig näringsgren isynnerhet för provinsen S:t Paulo. För närvarande sker denna export mest öfver Rio och ej från Santos, den nämnda provinsens hamnstad. Under år 1865 utfördes 29,695 balar af 4 Arrober, hvaraf 19,523 till England och nästan hela återstoden till Frankrike. Prisen voro mycket fluktuerande och varierade mellan 13 och 28 $ 000 pr Arroba. Fraktprisen voro under år 1865 högst fluktuerande och öfver hufvud taget lägre än under motsvarande perioder af nästföregående år. Frakterna för Kanalen och New-York noterades som följer: till Kanalen. till New-Tork. Januari Mars 32 sh. 6 d. à 57 sh. 6 d. 30 sh. à 35 sh. Sterl. pr Ton. April Juni 40» à 57» 6» 30» à 55»»»» Juli September 37» à 55» 37» 6 d. à 50»»»» Oktober December 35» à 47» 6» 25» à 42» 6 d.»»» Frakterna noterades, sålunda högst i April Juni, då deremot under normala förhållanden de högsta frakterna erhållas under årets sista tre månader, under hvilka den största kaffeskeppningen sker.» La Platå länderna m. m. Sedan år 1855, då från nämnda länder direkte till Sverige infördes varor för ett värde af 3,000 R:dr, har någon omedelbar import från samma länder hit till riket icke egt rum förr än år De sistlidet år fråri dem med 1 Nederländskt fartyg till Stockholm införda varor bestodo af 10,300 «oarbetadt horn, 3,030 Centner oberedda hudar och 2,777 Centner talg, tillsammans beräknade till ett värde af 205,000 R:dr.

75 Ar 1864 utfördes till Monte Video direkte från Sverige trävaror för ett till 54,000 R:dr beräknadt värde, men år 1865 har icke någon utförsel härifrån hvarken till nämnda eller någon annan hamn i La Platå länderne egt rum. Enligt uppgift af Svenske och Norske Consuln i Buenos Ayres hade export-rörelsen i distriktets hamnar under året varit mycket liflig, och prisen å de förnämsta produkterna kunde noteras, för torra ox- och kohudar 2 Spanska Piaster pr 25 «, för saltade oxhudar 32^ och för saltade kohudar 25 Silfver Reales pr 60 samt för talg 15 och för ull 30 à 35 Silfver Reales pr 25 &. Svenske och Norske General-Consuln i Valparaiso samt Consuln i Guayaquil hafva anmält, att något Svenskt fartyg icke under år 1865 besökt deras distrikt. Svenska fartyg ankommo med last till Buenos-Ayres' Consulsdistrikt : Valparaiso's Consulsdistrikt: Lima's Consulsdistrikt: Svenska fartyg afgingo med last till Utrikes ort från Buenos-Ayres' Consulsdistrikt: Valparaiso's Consulsdistrikt: Lima's C onsulsdistrikt : Syd-Afrika, Ost-Indien och öfriga Ost-Asiatiska Länder samt Australien. Caplandet. År 1864 infördes derifrån en last färgträd, i värde uppskattad till 39,000 R:dr, men år 1865 har icke någon direkt import från denna koloni förekommit. Värdet af exporten till Caplandet år 1864 uppskattades till 744,000 R:dr, men de år 1865 till samma koloni direkte från Sverige utförda varor beräknas icke uppgå till högre värde än 160,000 R:dr. Sistnämnda års utförsel, som verkställdes med 5 Svenska fartyg för 106,000 R:dr, med 3 Norska för 41,000 R:dr samt med 1 Danskt och 1 Franskt fartyg för 13,000 R:dr, bestod hufvndsakligen af 2,228 Centner stångjern, 629 Centner stål, 224 Centner kanoner, 196,099 Kub:fot plankor och bräder, 31,832 Kub:fot bjelkar och spärrar af större dimensioner, 259 Centner tjära samt redskap och machinerier för 4,680 R:dr,

76 Svenska fartyg ankommo till Capstadens distrikt och afgingo från Capstadens distrikt från Sverige: från Utrikes ort: till Utrikes ort: I den från Svenske och Norske Consuln i Capstaden till Collegium inkomna årsberättelse för 1865 yttras, bland annat, följande:»koloniens import och export under loppet af år 1865 hafva i värde utgjort, den förra 2,125,332 och den sednare se 2,145,234 Sterl. samt de hufvudsakligaste exportartiklarna, likasom under föregående år, bestått af kopparmalm, ull, vin, hudar och skinn. I jemförelse med förhållandet år 1864 minskades värdet af importen med <sê 345,504 och af exporten med äe 250,439'. Förminskningen i utförseln af ull uppgick ensamt till ett värde af äs 204,877. Af allt detta är ögonskenligt, att året i alla afseenden varit utmärkt genom omisskänliga svårigheter, -men likväl icke till sådan grad, som berättigar att sluta till ett sorgligt förebud eller allmän nedslagenhet. Som nyss är visadt, kan exportvärdets nedgående nästan helt och hållet tillskrifvas den minskade utförseln af ull, och anledningarne dertill må, i stället för att någon minskning af koloniens produktivitet kan anses vara för handen, titan tvifvel sökas i dels den kommerciela och i viss mån sjelfförvållade kris, som egt rum i Port Elizabeth, dels kriget med Basuto-stammen, i följd hvaraf nedförseln af ull från Fristaten till Port Elizabeth hindrades. Detta förhållande ådagalägges deraf, att från Capstaden år 1865 exporterats mera af nyssnämnda vara än under något föregående år. Den stora förminskningen af importen måste också hufvudsakligen sökas i samma omständigheter. Likväl finnes icke något tecken till en allmän bankrutt inom kolonien, enär det visar sig, att, oaktadt alla motgångar under året, exporten öfverstigit importen med 19,902. Frakterna hafva, likasom under år 1864, varit låga. För ull erbjudes numera endast \ penny pr &. Med undantag af 2:ne, hafva alla Skandinaviska fartyg härifrån afgått i barlast. Importen af Svenska produkter under året har ej varit betydlig och konsumtionen af dem ännu ringare, till följd deraf att jernvägs- och andra publika arbeten varit afbrutna i anledning af de mindre o gynnande resurserna. Ar 1864 hitfördes en icke så ringa qvantitet trävirke, deraf ännu finnas tillgångar, som tillsammans med 1865 års införsel sannolikt skola blifva tillräckliga för nu kommande år. A spärrar och fyrkantigt timmer är efterfrågan lifligare. 3x9 tums furuplankor hafva under årets lopp, likasom föregående år, varierat från 4 till 4i d. Sterl. pr löpande fot, och är icke någon anledning förmoda att priset kommer att stiga under nu instundande år. Tjära finnes ännu tillräckligt i marknaden. Svenskt jern är säljbart och kan qvoteras 17 pr Ton. De enda Svenska produkter, hvilka dessutom kunna här omsättas, äro manufakturerade jernvaror, hufvudsakligen sådana, som afse landtbrukets behof.» Till Port Louis å ön Mauritius ankommo år 1865 från utrikes orter två Svenska fartyg om tillsammans 206 Nyläster, hvaraf det ena i barlast och det andra med last af stäfver. Begge fartygen afgingo samma år till England med last af socker, bomull och ebenholtz.

77 Ost-Indien och öfriga Ost-Asiatiska länder. Värdet af den direkta införseln derifrån år 1864 beräknades till 606,000 R:dr; och den år 1865 förekommande import från dessa länder, hvilken besörjts ensamt af 4 Svenska fartyg, är i värde upptagen till 485,000 R:dr. Deremot har den direkta exporten till nämnda länder samt Australien, hvilken år 1864 uppskattades till 836,000 R:dr, år 1865 stigit till ett värde af 1,121,000 R:dr. Häraf utfördes med 15 Svepska fartyg för 912,000 R:dr, med 4 Norska för 40,000 R:dr samt med 4 Nederländska och 1 Engelskt fartyg för 169,000 R:dr. Af de från dessa länder införda varor förtullades: Dessutom förtullades år 1865, bland annat, 27,300 "5 rotting. Af de från ifrågavarande länder införda varor upplades på nederlag: Till Ost-Indien och Australien utfördes: År 1865 utfördes dessutom 219 Céntner beck, 285 kannor punsch m. m. Svenska fartyg ankommo år 1865 från Sverige: från Utrikes ort:

78 från Sverige: från Utrikes ort: Svenska fartyg afgingo år 1865 till Sverige: till Utrikes ort: Så vidt de från Svenske och Norske Consulerne i Colombo, Calcutta och Bankok till Collegium inkomna rapporter gifva vid handen, har icke något Svenskt fartyg under år 1865 besökt dessa Consulers distrikt. Till Madras ankomnio väl under året tvänne Svenska fartyg i barlast, men afgingo samma år likaledes utan last. Från Svenska och Norska Consulaten i Manilla, Singapore och Sidney hafva uppgifter rörande Svenska sjöfarten på dessa hamnar år 1865 icke kommit Collegium tillhanda. I den från Svenske och Norske Consuln i Bombay till Collegium inkomna årsberättelse för 1865 meddelas, bland annat, följande:»i motsatts till förhållandet under år 1864, då Bombay och Ost-Indiens bomulls-producerande distrikt voro i åtnjutande af ett förut aldrig uppnådt välstånd, har år 1865 varit högst ofördelaktigt för handeln härstädes. De stora kapitaltillgångar, som samlade sig i Bombay åren 1863 och 1864, då bomulln, till följd af det Amerikanska kriget, realiserades på ett i hög grad vinstgifvande sätt, framkallade ett obegränsadt kreditsystem samt de mest svindlande spekulationer i jordegendomar, fastigheter och bankaktier. Detta system gick emellertid helt och hållet öfver ända omkring medlet af år 1865 med anledning af nämnda krigs afslutande. De förluster, handelskorpsen i Bombay led under loppet af samma år, voro särdeles stora och gåfvo en svår stöt åt den rent spekulerande affärsverksamhet, hvaråt hela korpsen dittills utan några band öfverlemnat sig. De regelbundna affärerna hafva också under hela året egt en otillfredsställande karakter, men efter den allvarsamma kris, som Bombay genomgått, synes nu en bättre utsigt öppna sig. Importhandeln utföll ej vinstgifvande, och handeln med den hufvudsakliga exportartikeln bomull var underkastad betydliga vexlingar och stor risk. Under år 1865 hafva endast fyra Svenska fartyg besökt denna hamn, af hvilka två med last af jernoch trävaror anländt direkte från Sverige. Något Norskt fartyg har deremot icke infunnit sig här under

79 de tre sednaste åren. Exporthandeln på de Förenade Rikena ligger fortfarande fullkomligt nere. Af import-artiklar från Sverige äro endast jern, stål och plankor af någon vigt, och prisen å dem i marknaden hafva under de förflutna årefl varit underkastade betydliga vexlingar. För nedanstående artiklar voro noteringarne i början af år 1865 följande: Svenskt stångjern Rupees 44 à 44^ pr Candy om 746g Engelska &.». stål i bunkar» 8 à 8: 12» Cwt.»» i knippor» 8:4 à 11»» Sedermera stod priset å stångjern lägst till 42 à 43 Rupees pr Candy under Juni och högst till 52 à 53 Rupees i December, samt å stål i bunkar lägst till 7 Rupees à 7 Rupees 12 Annas pr Cwt under April och Juli, men uppgick under Augusti, September och December månader till de i början af året noterade pris. A stål i knippor vexlade prisen fram på året från 6 Rupees 8 Annas pr CAvt i Juni till 9 Rupees i slutet af Juli och 10 Rupees vid slutet af Oktober till årets utgång. A sistnämnda artikel är för närvarande rätt liflig efterfrågan och för stämpeln MB är gångbara priset 10 Rupees 4 Annas pr Cwt. Fraktmarknaden var under hela året ogynnsam, och frakterna hafva i allmänhet stått så lågt, att de knappast betäckt rederiernas omkostnader. Frakten för bomull till England har icke öfverstigit 3 ää pr Ton, hvilket belopp endast under en kort tid i början af året erbjöds, och nedgick ända till 10 sh. pr Ton. I medeltal kan fraktbeloppet för nämnda artikel till England antagas till ungefär 25 sh. pr Ton.» Af Svenske och Norske Consuln i Akyab har uppgifvits, att handeln på Europa med ris år 1865 icke hade samma omfattning som under föregående år. Sålunda hade exporten dit från de särskilda hamnarne i Birma utgjort tillsammans endast 146,571 Tons mot 229,937 Tons år 1864 och 189,738 Tons år Den från Akyab år 1865 till Europa skeppade qvantitet uppgick till 69,991 Tons mot 95,880 Tons år Denna minskning i exporten till Europa var föranledd af stor efterfrågan å varan i China, hvilken uppstod i följd af den helt och hållet felslagna risskörden i Siarn samt den mindre goda skörden i China sjelft, och som förorsakade en hög stegring af prisen i lastningshamnarne. Medelpriset å artikeln i Akyab under skeppningstiden utgjorde omkring 7 sb Sterl. pr Ton för varan ombord. Till China utfördes från alla Birmaniska hamnarne tillsammans 217,285 Tons. Mot slutet af år 1864 gick ett stort antal fartyg från Europa för att i dessa hamnar under skeppningstiden 1865 intaga last af ris; men i anseende till de stora försändningarrie af varan till China blefvo frakterne så allmänt nedtryckta, att i Mars och April det låga beloppet af 1 se Sterl. pr Ton till Europa antogs, och sednare blef tillgången å artikeln så inskränkt, att icke ens nämnda fraktbelopp kunde erhållas. Svenske och Norske Consuln i Batavia har förmält, att hufvudsakliga anledningen dertill, att år 1865 icke något socker för Svenska raffinaderiernas räkning skeppats direkte på Sverige, kunde tillskrifvas de under hela skeppningstiden å varan gällande höga pris, som från ett belopp af 14^ à 14 Flor. i Juni stego till 15 à 15 Flor. i Juli och 16 Flor. för N:o 16 i December, vid hvilket förhållande raffinadörerne finna större uträkning vid att af Java socker köpa flytande laster eller fylla sina behof från marknaderna i Holland. Frakterna hade nästan hela tiden stått mycket lågt i anseende till den stora tillgången af fartyg. Importen år 1865 af direkte från Sverige till Batavia skeppadt jern uppgick till 41,907 stänger eller omkring 7,000 stänger mindre än som under föregående året infördes. Den indirekta importen syntes dock hafva varit betydligare, så att Consuln ansåg, att en större qvantitet jern införts år 1865 än under föregående år och att af denna orsak prisen å artikeln varit något mindre fasta. Enligt hvad Svenske och Norske Consuln i Hong-Kong uppgifvit, hade äfven der fraktmarknaden varit mycket ofördelaktig, hvilket förhållande till en del hade sin grund deri, att antalet af ångbåtar, som monopolisera kustfarten på China, vore alltjeinnt stigande.

80 I Port Adelaide hade under år 1865 östersjötimmer rönt mycken efterfrågan men priserne å varan hade i allmänhet stått lågt, till följd deraf att stora partier af trävaror från Oregan kommit i marknaden. Utrikes handeln i allmänhet. De enligt förut angifna grunder beräknade värden af in- och utförseln till och' från Sverige hafva under sistförflutna tio år uppgått till följande belopp i runda tal: Införseln: Utförseln : I dessa värdeberäkningar, hvilka endast afse den in- och utförsel, som kunnat inhemtas af Tullverkets och andra officiela handlingar,' ingår således icke den varutransport, som lagligen egt rum utan behof af tull-angifning, på sätt förhållandet är med större delen af den landväga trafiken emellan Sverige och Norge, och icke heller den, som emot gällande tull-författningar bedrifvits. Följande tabell visar huru stor andel af ofvanstående värdesummor, som belöper sig särskildt på in- och utförseln af guld och silfver i mynt och plansar samt särskildt på andra varor:

81 Enligt dessa beräkningar har sammanlagda värdet af Sveriges in- och utförsel, som uppgick år till 198,277,000 R:dr och år 1864 till 190,552,000 R:dr, år 1865 stigit till det förut icke under något år uppnådda belopp af 213,949,000 R:dr. Efter afdrag af oarbetadt myntadt guld och silfver har värdet af de år 1865 till riket införda varor med nära 10 millioner R:dr öfverskjutit värdet af varu-importen år 1864; äfvensom varu-exporten år 1865 i värde öfverstigit föregående årets enahanda export med något öfver 14 millioner R:dr och med mera än 12 millioner R:dr varu-utförseln år 1855, hvilken, näst 1865 års export, uppgått till det högsta belopp, som värdet af de från riket utförda varor under något år beräknats utgöra. Värdet af de år 1865 införda qvantiteter guld och silfver i mynt eller plansar öfverstiger med 646,840 R:dr värdet af de samma år från riket utförda dylika metaller i mynt eller plansar. Den vid förevarande underdåniga berättelse fogade tabell N:o 1 utvisar qvantiteterna af in- och utförda varor år 1865; äfvensom en jemförelse af förhållandet med de hufvudsakliga artiklarne under de tio sistförflutna åren finnes framställd i tabellen N:o 10. Hvad import-artiklarne beträffar, så har Collegium vid redogörelsen angående Sveriges handelsförbindelser, med Stor-Britannien och Irland anmärkt den betydliga och stigande importen af stenkol, deraf infördes 16,513,817 Kub:fot år 1864 och 17,050,586 Kubrfot år I samma redogörelse har ock omnämnts den år 1865, efter inträdda förändrade förhållanden, åter till någon större omfattning bringade införseln af bomull. Total-importen af denna vara, som under de sednast förflutna fyra åren till Sverige införts nästan uteslutande öfver England, steg från ett belopp af 1,709,707 «år 1863 och 4,059,153 «år 1864 till 7,600,313 $ år Af sistnämnda införselsbelopp re-exporterades dock 471,694 «. Det å Stockholms börs noterade medelpris å varan utgjorde pr S 2 R:dr år 1864 och 1 R:dr 75 öre år Af bomullsgarn, dera införselstullen genom den af Eders KongT. Maj:t under den 24 Mars 1865 till efterrättelse från och med den 15 April samma år fastställda Tulltaxa nedsattes, för ofärgadt garn från 12 till 8 öre och för färgadt från 20 till 14 öre pr "ffi, ökades införseln, af det förra slaget från 458,706 «år 1864 till 1,124,939 «år 1865 och af det sednare.slaget från 14,435 till 90,675 «. Genom åberopade taxa nedsattes tullen å oblekta och ofärgade ej specificerade bomullsväfnader från 40 till 25 öre pr «a och för blekta eller färgade dylika väfnader från 70 till 50 öre pr < år Importen ökades af förstnämnda slags väfnader från 44,286 «år 1864 till 196,078 fc år 1865 och af det sednare slaget från 244,481 till 271,556 &. A tryckta eller pressade bomullsväfnader nedsattes tullen från 90 till 75 öre pr % år 1865, och utgjorde importen af denna artikel sistnämnda år 328,592 <5 mot 200,979 < år Importen af ull ökades från 2,460,466 «år 1864 till 3,295,755 <S år Hvad de huvudsakligaste slagen af ylleväfnader angår, så nedsattes. tullen å filtar och mattor från 40 till 30 öre år 1865 samt å andra slag, utom pressduk, från 1 R:dr 50 öre till 1 R:dr 25 öre likaledes år 1865 samt allt pr «; och har under sistnämnda år endast en mindre tillökning i importen af ifrågavarande slags väfnader egt rum. Sålunda Commerce-Collegii Utrikes Berättelse för år

82 utgjorde den införda qvantiteten af filtar och mattor 131,079 Œ år 1864 och 137,780 % år 1865 samt af ej specificerade ylleväfnader 933,964 <s år 1864 och 974,352 S år Tullen å de särskilda slagen helsidenväfnåder, hvilken före den 15 April 1865 utgjorde för felb och plys 1 R:dr 50 öre, för sammet 4 R:dr 50 öre och för andra slag 6 R:dr pr &, nedsattes från och med nämnda dag för felb och plys till 1 R:dr samt för sammet och andra slag till 3 R:dr pr < år Af felb och plys infördes 1,094 ît år 1864 och 1,233 % år 1865; hvaremot importen af sammet och andra slags helsidenväf nåder, hvilken år 1864 uppgick till 25,232 % år 1865 minskades till 22,506 &. A halfsidenväfnader nedsattes tullen för felb och plys från 1 R:dr 50 öre till 1 R:dr samt för andra slag från 3 till 1 R:dr 50 öre pr "S år Importen af felb och plys minskades från 645 <S år 1864 till 499 & år 1865; men af andra slags halfsidenväfnåder ökades införseln från 29,242 % år 1864 till 56,693 «år Den förtullade qvantiteten rått socker steg från 33,008,080 % år 1864 till 35,584,256 % år 1865, och det till förtullning angifna belopp raffineradt socker ökades från 5,911,708 & år 1864 till 7,972,198 S år Af sirap förtullades 2,710,507 «år 1864 och 4,332,007 «år Af kaffe hafva förtullats 15,650,485 S år 1864 och 16,860,775 «år A artikeln bom- eller olivolja på fastager nedsattes tullen år 1865 från 2 till 1 öre pr &. Importen af alla slags feta, icke flygtiga oljor ökades från 3,962,709 % år 1864 till 4,703,145 & år Om de sistnämnda, år skedda nedsättningar i tullen å vin, som icke innehåller mera än högst 21% alkohol, samt å direkt från Frankrike infördt vindrufsbränvin har Collegium redan erinrat vid redogörelsen för handelsförbindelserna med detta land. Sammanlagda qvantiteten af det till förtullning anmälda vin af alla slag utgjorde, på fastager 3,101,888 % år 1864 och 3,274,481 s år 1865 samt på buteljer 63,998 kannor år 1864 och 75,743 kannor år Af Konjak och annat frukibränvin förtullades 279,012 Œ alkohol år 1864 och 293,568 ît alkohol år Likaledes ökades år 1865, i förhållande till importen föregående året, den förtullade qvantiteten af rumm från 547,946 till 603,502 &, af arrak från 1,051,279 & till 1,232,035 <E och af genever från 5,766 till 9,126 «, allt alkohol. A bleckslagare-arbeten, som icke äro i taxan specificerade, nedsattes tullen år 1865, för olackerade från 25 till 15 öre och för lackerade från 40 till 25 öre pr <œ. Importen af olackerade arbeten utgjorde 11,692 <ÉE år 1864 och 11,607 «år 1865; men af lackerade arbeten ökades införseln från 92,051 % år 1864 till 115,072 s år Tullbeloppen å de särskilda slagen af oäkta porslin blefvo år 1865 nedsatta, för omålade tallrikar från 4 till 3 öre och för andra pjeser från 8 till 7 öre pr ffi, samt för målade tallrikar från 8 till 6 och för andra pjeser från 15 till 12 öre pr %. Vid jemförelse med införseln år 1864, ökades år 1865 importen af omålade tallrikar från 3,026 till 4,917 "5 och af andra pjeser från 64,088 till 107,898 & samt af målade tallrikar från 41,232 till 44,933 och af andra pjeser från 136,863 till 144,962 sr. A äkta porslin nedsattes tullen år 1865 för hvitt från 20 till 10 öre pr & och för förgyldt eller måladt från 40 till 20 öre pr ffi. Importen af det förra slaget ökades från 28,617 & år 1864 till 43,953 S år 1865 och af det sednare slaget från 110,278 Œ år 1864 till 114,580 <E år Af papperstapeter och border, dera tullen nedsattes från 40 till 12 öre pr & år 1865, ökades importen från 21,799 «år 1864 till 41,416 <S år Den år 1863 införda qvantitet af dessa artiklar uppgick dock till 43,354 «. Den förut å konstgjorda blommor till 22 R:dr 50 öre och å delar deraf till 7 R:dr.50 öre pr a bestämda tull nedsattes för år 1865 till respektive 10 och 5 R:dr pr <te. Af den färdiggjorda varan infördes 815 «år 1864 och 890 «år 1865 samt af delar utaf sådan artikel 178 «år 1864 och 299 «år A sulläder samt sämskade hudar och skinn nedsattes tullen för år 1865 från 25 till 15 öre pr $; och ökades importen af sådana varor från 380,705 «år 1864 till 413,233 «år Sistnämnda ar upphäfdes

83 den förut för oberedda, torra och osaltade hudar och skinn bestämda tull af 2 R:dr 50 öre pr Centner äfvensom den torra, saltade hudar och skinn åsatta tull af 1 Ridr 25 öre, hvilka begge slags hudar och skinn blefyo, i likhet med hvad redan egde rum i afseende å våtsaltade hudar och skinn, befriade från all införselstull. Importen af alla ifrågavarande slags hudar och skinn, hvilken år 1864 utgjorde 71,175 Centner, nedgick dock år 1865 till 51,142 Centner. Denna minskning i importen kan dock antagas vara i viss mån föranledd deraf, att Collegium redan under Augusti och September månader år 1865 förklarade åtskilliga främmande länder smittade af kreaturspest, i följd af hvilket förklarande, som under hela återstående delen af året qvarstod, införsel från samma länder af oberedda hudar och skinn utaf nötkreatur och får under tiden, jemlikt gällande föreskrift, varit förbjuden. o Ar 1865 nedsattes tullen å handskar, alla slag, från 3 till 1 R:dr pr «; men importen af denna artikel minskades från 4,093 «år 1864 till 3,706 <5 år För öfrigt minskades, i förhållande till importen år 1864, den år 1865 införda qvantitet af råg från 2,614,066 till 613,829 Kub:fot,, af rågmjöl från 129,443 till 105,934 Centner, af hvete från 109,774 till 88,859 Kub:fot, af korn och malt från 266,037 till 111,378 Kub:fot samt af smör från 26,364 till 22,387 Centner. Hvad utförselsartiklarne angår, så visar sig visserligen för år 1865, vid jemförelse med exporten år 1864, en minskning i den utförda qvantiteten af, bland annat, tackjern från 403,157 till 376,633 Centner, af stångjern från 2,267,472 till 2,105,654 Centner, af stål från 112,451 till 110,430 Centner, af tjära från 158,386 till 150,257 Centner, af hvete från 436,138 till 259,862 Kub:fot samt af lumpor från 19,904 till 10,312 Centner. Deremot förekommer eii mer och mindre betydlig tillökning i utförseln af en stor del utaf Sveriges för öfrigt vigtiga export-artiklar. Sålunda utfördes af smältstycken 59,180 Centner år 1864 och 92,553 Centner år 1865, af band-, bult- och knippjern 43,263 Centner år 1864 och 56,966 Centner år 1865 samt af spik utaf 1,6 tums längd och deröfver 25,850 Centner år 1864 och 30,371 Centner år Exporten af garad koppar samt kopparskrot steg från 33,853 Centner år 1864 till 37,260 Centner år Af zinkblende utfördes 108,960 Centner år 1864 och 263,412 Centner år Bland de särskilda slagen af trävaror- ökades den utförda qvantiteten af bjelkar och spärrar utaf större dimensioner från 10,964,171 Kub:fot år 1864 till 13,342,388 Kubifot år 1865, och af mindre dimensioner från 268,058 st. år 1864 till 467,229 st. år 1865 samt af plankor och bräder från 46,043,190 Kubifot år 1864 till 58,173,227 Kub:fot år Exporten af beck utgjorde 19,157 Centner år 1864 och 39,357 Centner år Vidkommande skeppningen af spanmål, så ökades år 1865, i förhållande till utförseln år 1864, den utförda qvantiteten af hafre från 9,020,597 till 11,838,811 Kub:fot, af korn och malt från 1,295,019 till 1,836,529 Kub:fot samt af råg från 74,601 till 341,946 Kub:fot, och utgjorde sammanlagda beloppet af den från riket år 1865 exporterade omalna spanmål 14,382,294 Kubifot, under det att den samma år införda qvantitet af dylik spanmål icke uppgick till mera än 866,358 Kubifot. Deremot understeg exporten af målen spanmål importen af sådan vara med 290,389 Centner. I exporten af kreatur, hvilken redan år 1864 visade sig något stigande, har år 1865 den väsendtliga tillökning egt rum, att samma år utfördes 7,212 nötkreatur mot 2,812 år 1864, 11,268 får mot 2,465 år 1864 samt 15,706 svin mot 1,975 år Qvantiteten af utfördt kött ökades från 638 Centner år 1864 till 3,830 Centner år Af fläsk utfördes 853 Centner år 1864 och 4,317 Centner år 1865 samt af smör 6,201 Centner år 1864 och 11,642 Centner år Slutligen är att anmärka, det exporten år 1865, i jemförelse med utförseln föregående året, ökades, af potates från 20,910 till 69,269 Kubifot, af kreatursben från 3,809 till 13,840 Centner, af papper från 391,215 till 857,413 «och af tändstickor från 1,687,245 till 2,229,354 «.

84 Jemlikt livad tabellen N:o 2 utvisar, har sammanlagda beloppet af den för införda varor uppburna tull år 1865 uppgått till 13,378,862 R:dr, hvilken summa med 57,569 R:dr öfverstiger den, som tulluppbörden år 1864 inbringat. För följande artiklar kunna de influtna tullbeloppen beräknas hafva i jemna tusental utgjort: De på Stockholms och Götheborgs Börser anmälda véxelslut i främmande myntslag hafva uppgifvits utgöra följande belopp: J F1 År 1856.

85 Enligt erhållna uppgifter hafva â Stockholms Börs för nedannämnda artiklar varit gällande följande medelpris, som, hvad tullpligtiga artiklar angår, beräknats för varan förtullad:

86 o Ar 1865 importerades följande varuqvantiteter till:

87 Samma år inkom på Nederlag i Enligt meddelad uppgift hafva â Stockholms Börs varit gällande följande medelpris å nedannämnda export-artiklar: Ar 1865 exporterades: Stångjem: från Stockholm 773,433 Centn.; frän Götheborg 729,999 Centn.; från Gefle 358,921 Gentn.; från Norrköping 70,642 Centn.; från Umeå 26,424 Centn.; från Sundsvall 26,109 Centn.; från Söderhamn

88 ,579 Centn.; från Herriösand 24,276 Centn.; från Hudiksvall 22,454 Centn.; från Westervik 15,507 Centn.; från Grisslehamn 3,794 Centn.; från Nyköping 3,663 Centn.; från Calmar 2,904 Centn.; från Christianstad 2,575 Centn.; från Söderköping 2,458 Centn.; från Oscarshamn 2,251 Centn. samt från Malmö 2,206 Centn. Stål: från Gefle 53,592 Centn.; från Stockholm 29,911 Centn.; från Götheborg 14,322 Centn.; från Hudiksvall 7,200 Centn. och från Uddevalla 4,857 Centn. Koppar, garad: från Norrköping 16,892 Centn.; från Stockholm 13,722 Centn. ocli från Götheborg 4,448 Centn. Plankor och Bräder: från Götheborg 9,230,968 Kub:fot; från Gefle 7,991,509 Kub:fot; från Söderhamn 7,568,974 Kubrfot; från Hernösand 7,288,681 Kubrfot; från Sundsvall 6,288,524 Kubrfot; från Umeå 3,986,357 Kub:fot; från Piteå 2,664,947 Kubrfot; från Haparanda 2,359,786 Kub:fot; från Stockholm 1,656,525 Kub:fot; från Hudiksvall 1,580,511 Kub:fot; från Oscarshamn 1,572,802 Kubrfot; från Luleå 1,357,798 Kubrfot; från Westervik 1,196,153 Kubrfot; från Calmar 958,024 Kubrfot; från Söderköping 447,871 Kubrfot; från Wisby 426,474 Kubrfot; från Norrköping 261,779 Kubrfot- från Uddevalla 213,804 Kubrfot; från Carlshamn 213,086 Kubrfot; från Nyköping 177,242 Kubrfot;' från Halmstad 173,701 Kubrfot; från Strömstad 157,149 Kubrfot; från Warberg 154,258 Kubrfot; från Malmö 147,988 Kubrfot; från Carlskrona 31,701 Kubrfot; från Christianstad 27,070 Kubrfot samt från Ystad 26,334 Kubrfot. Bjelkar och Spärrar, 6,fl tums eller deröfverr från Sundsvall 6,002,182 Kubrfot; från Söderhamn 1,850,230 Kubrfot; från Hernösand 1,270,331 Kubrfot; från Piteå 994,763 Kubrfot; Mu.Luleå 898,638 Kubrfot; från Hudiksvall 461,722 Kubrfot; från Gefle 388,978 Kubrfot; från Calmar 287,335 Kubrfot; från Umeå 275,021 Kubrfot; från Wisby 224,032 Kubrfot; från Haparanda 162,885 Kubrfot; från Halmstad 122,616 Kubrfot; från Oscarshamn 115,236 Kubrfot; från Götheborg 85,300 Kubrfot; från Stockholm 73,216 Kubrfot; från Malmö 52,419 Kubrfot; från Strömstad 18,175 Kubrfot; från Norrköping 13,395 Kubrfot; från Carlshamn 12,569 Kubrfot; från Ystad 12,225 Kubrfot; från Christianstad 11,631 Kubrfot; från Söderköping 3,360 Kubrfot samt från Westervik 3,134 Kubikfot; under 6,6 tumr från Piteå 304,957 st.; från Halmstad 31,406 st.; från Wisby 25,478 st.; från Sundsvall 24,2i5 st.; från Luleå 23,748 st.; från Calmar 21,503 st.; från Oscarshamn 15,079 st.; från Götheborg 7,439 st.; från Malmö 4,748 st.; från Strömstad 2,430 st.; från Gefle 2,137 st. och från Stockholm 1,124 st. Spanmål: från Götheborg 3,027,051 Kubrfot hafre, 31,953 Kubrfot blandsäd, 29,304 Kubrfot ärter, 17,792 Kubrfot råg, 17,300 Kubrfot korn, 1,682 Kubrfot hvete, 1,016 Kubrfot malt; från Helsingborg 1,664,107 Kubrfot hafre, 128,944 Kubrfot korn, 117,306 Kubrfot hvete, 2,355 Kubrfot råg; från Kongelf 1,123,507 Kubrfot hafre, 11,340 Kubrfot ärter; från Ystad 934,057 Kubrfot hafre, 522,327 Kubrfot korn, 4,954 Kubrfot råg, 3,394 Kubrfot hvete, 1,940 Kubrfot ärter; från Uddevalla 899,814 Kubrfot hafre, 7,017 Kubrfot ärter, 1,941 Kubrfot vicker; från Malmö 802,009 Kubrfot korn, 758,292 Kubrfot hafre, 57,591 Kubrfot hvete, 24,343 Kubrfot råg, 4,123 Kubrfot ärter, 3,521 Kubrfot blandsäd; från Stockholm 705,018 Kubrfot hafre, 54,318 Kubrfot råg, 18,913 Kubrfot korn, 7,650 Kubrfot ärter; från Landskrona 632,130 Kubrfot hafre, 261,480 Kubrfot korn, 62,658 Kubrfot hvete; från Norrköping 383,943 Kubrfot hafre, 79,236 Kubrfot råg, 1,502 kubrfot hvete; från Strömstad 383,300 Kubrfot hafre, 7,755 Kubrfot råg, 5,761 Kubrfot korn, 2,374 Kubrfot hvete, 1,764 Kubrfot ärter; från Söderköping 362,997 Kubrfot hafre, 35,243 Kubrfot råg; från Halmstad 296,148 Kubrfot hafre, 9,030 Kubrfot hvete; från Warberg 284,987 Kubrfot hafre, 1,960 Kubrfot korn; från Westervik 125,033 Kubrfot hafre; från Calmar 99,669 Kubrfot hafre, 38,469 Kubrfot korn, 30,282 Kubrfot råg; från Nyköping 87,786 Kubrfot hafre, 59,652 Kubrfot råg; från Wisby 36,463 Kubrfot korn, 19,476 Kubrfot råg, 3,176 Kubrfot hvete, 2,986 Kubrfot hafre; från Wenersborg 31,026 Kubrfot hafre; från Oscarshamn 19,193 Kubrfot hafre; från Marstrand 9,144 Kubrfot hafre; från Carlskrona 8,465 Kubrfot hafre, samt från Sölvesborg 5,052 Kubrfot råg.

89 Tjära: från Stockholm 70,195 Centn.; från Umeå 31,163 Centn.; från Piteå 26,715 Centn.; från Haparanda 5,886 Centn.; från Göiheborg 5,042 Centn.; från Carlshamn 3,589 Centn.; från Carlskrona 2,058 Centn. och från Norrköping 1,126 Centn. Utrikes sjöfarten i allmänhet. Följande tabell utvisar för nedannämnda år antalet och den i Nyläster angifna drägtigheten af dels de fartyg, som från utrikes ort med last ankommit till Svenska hamnar, dels de fartyg, hvilka från sådane hamnar med last afgått.till utrikes ort. Till Sverige ankommo med last, från utrikes ort: Från Sverige afgingo med last till utrikes ort: Enligt dessa uppgifter har sammanlagda drägtigheten af de år 1865 med last till Sverige ankomna och derifrån afgångna fartyg utgjort 603,429 Nyläster eller 91,835 Nyläster mera än de år 1864 med last till riket ankomna och derifrån afgångna fartygs drägtighet. Tillökningen utgjorde för Svenska fartyg 7,831, för Norska 34,533 och för andra främmande fartyg 49,471 Nyläster. Uti ofvan uppgifna antal fartyg äro icke inberäknade post- och isbåtar samt icke heller sådane omätta båtar, som äro i Tullverkets tabeller särskildt upptagne. Antalet af omätta med last eller i barlast från Sverige till Danmark afgångna och derifrån till Sverige ankomna båtar har, enligt Tullverkets uppgifter, varit följande: Commerce-Collegii Utriket Berättelte får &r IS6S.

90 Omätta båtar ankommo till Sverige och afgingo från Sverige Svenska och främmande fartygs andel i in- och utförseln, beräknad efter laddningarnes antagna värde, har under de sistförflutna tio åren varit följande: Införsel. Utförsel. Under samma tid hafya de för in- och utgående fartyg erlagde Lastpenningar utgjort följande belopp : För inkommande fartyg.. För utgående fartyg. eller år 1865 sammanlagdt för inkommande och utgående fartyg 421,446 R:dr, mot, 351,870 R:dr år 1864.

91 Till upplysning om den fraktfart, som år 1865 egt rum dels med Svenska fartyg emellan nedannämnda främmande länder och ett tredje land och dels med dessa länders fartyg emellan Sverige och ett tredje land, får Collegium meddela följande öfversigt: Med last från ett tredje land ankomna fartyg. Med last till ett tredje land afgångna fartyg.

92 Förhållandet, med Svenska skeppsfarten på främmande länder, jemförd med den Norska, har, så vid t de till Collegium inkomna handlingar utvisa, under de sednast förflutna tio åren varit följande: Svenska fartyg. Norska fartyg. Enligt hvad tabellen N:o 8 utvisar, bestod Sveriges handelsflotta vid 1865 års slut af 3,155 fartyg om 83,524 Nyläster eller 43 fartyg samt 4,296 Nyläster mindre än vid 1864 års utgång. Stockholms handelsflotta har minskats med 27 fartyg om 3,748 Nyläster, hvaremot Götheborgs ökats med 5 fartyg och 471 Nyläster. Gefle handelsfiotta har minskats med 2 fartyg, men ökats till drägtigheten med 18 Nyläster. De öfriga stapelstädernas fartyg hafva ökats till antalet med 6 och till drägtigheten med 921 Nyläster. Sjö- och uppstädernas samt köpingarnes fartyg hafva bibehållits till samma antal som vid föregående årets slut, men till lästetalet ökats med 142 Nyläster. De landtmän tillhöriga fartyg hafva åter minskats till antalet med 25 och till drägtigheten med 2,100 Nyläster. Under år 1865 hafva af stapelstädernas fartyg 47 om 3,820 Nyläster försålts till utrikes ort, 46 om 2,030 Nyläster förolyckats, 4 om 67 Nyläster kasserats samt 32 om 1,974 Nyläster blifvit nybyggda och första gången af mätta. Till utrikes sjöfart hafva under år 1865 varit använda af stapelstädernas fartyg 756 om 51,070 Nyläster,- af öfriga städers och köpingars fartyg 106 om 2,705 Nyläster och af landtmanna fartygen 386 om 12,648 Nyläster.

93 Ar 1865 utfärdades af Collegium 248 Svenska fribref eller 34 flere än under nästföregående året. Af ifrågavarande fribref meddelades 33 för utrikes byggda och i Sverige naturaliserade fartyg om sammanlagdt 2,244 Nylästers drägtighet, 27 för städerna tillhöriga- nybyggda fartyg om 1,829 Nyläster, 26 för landtmän tillhöriga, likaledes nybyggda om 678 Nyläster samt öfriga fribref till ett antal af 162 för äldre fartyg, hvilka förut varit med dylika handlingar försedda. Collegium framhärdar med djupaste vördnad, Stormäktigste, Allcrnådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts underdånigste, tropligtigste tjeuare och underärter, C. F. AF STRÖM. J. SJÖBERG. Stockholm den 28 November G. Hegardt.

94

95 N:o 1. Utdrag af General-sammandragen öfver Rikets införsel och utförsel år 1865, jemte uppgift, så vidt i Collegium kunnat åstadkommas, på total-summan af den för hvarje tullpligtig artikel enligt Tull-Taxor af den 4 December 1863 och den 24 Mars 1865 influtna afgift. utmärker de artiklar, för hvilka, i anseende till beskaffenheten af tullbestämmelserne och saknaden af närmare spécification af de förtullade varu-qvantiteterna, någon uträkning af influtna tullbeloppet icke kunnat i Collegium verkställas.

96 Införsel 1865.

97 Införsel 1865.

98 Införsel 1865.

99 Införsel 1865.

100 Införsel 1865.

101 Införsel 1865.

102 Införsel 1865.

103 Införsel 1865.

104 Införsel 1865.

105 Införsel 1865.

106 Utförsel 1865.

107 Utförsel 1865.

108 Utförsel 1865.

109 Utförsel 1865.

110 Utförsel 1865.

111 År 1865 reexporterade, förtullade eller vid införsel tullfria varor.

112

113 N:o2. Öfversigt af Tull-uppbörden åren ; deruti likväl icke äro inberäknade lastpenningar, nederlags- och transito- eller fyr- och båkafgifter.

114 N:o 3. Sammandrag af de från Kongl. Norska Regeringen till Commerce-Collegium insända uppgifter rörande Svenska sjöfarten till och från Norge år 1865.

115

116 Öfversigt af Sveriges handelsförhållanden med andra länder år 1865 efter de in- N:o

117 4. och utförda varuqvantiteternas, enligt antagna grunder beräknade, total-värde.

118 N:o 5. Tabell, utvisande förhållandet emellan det efter antagna grunder beräknade värdet af Sveriges införsel från och utförsel till särskilda länder år 1865.

119 Commerce-Collegii Utrikes Berättelse för ûr

120 Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar öfver antalet ankomna och derifrån med last till utrikes orter af- N:o

121 6. och drägtigheten, i nyläster, af de år 1865 från utrikes orter till Sverige med last gångna Svenska samt Norska och främmande fartyg.

122 Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar öfver de fartyg, särskildt upptagande hvarje nations N:o

123 7. åren till Sverige med last eller i barlast ankomna Norska och främmande fartyg och deras drägtighet i nyläster.

124 Sammandrag af de för nedannämnda år till Commerce-Collegium inkomna och landtmäns mätte fartyg samt N:o

125 8. förteckningar öfver antalet och drägtigheten, i nyläster, af städers, köpingars stapelstädernas skeppare och sjöfolk.

126 Uppgift på antalet och drägtigheten af de, innevånare i rikets städer utrikes sjöfart under N:o

127 9. och köpingar samt landtmän tillhöriga fartyg, som varit begagnade till åren

128 Jemförelse emellan rikets in- och utförsel under åren af N:o

129 10. sådane varor, som till något betydligare belopp blifvit in- eller utförde.

130

131

132

133

134

135

136