Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1846 INNEHÅLL

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, Täckningsår: med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om rikets utrikes sjöfart samt med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om rikets utrikes handel och sjöfart. Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, Täckningsår: ändrades serien delvis till Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Handel. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. D. 3, Utrikeshandel Örebro ; Stockholm : Statistiska centralbyrån (SCB), Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart år Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB), Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-b0-f0-46

3 Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1846 INNEHÅLL Underdånig berättelse Sid. Norrige Finland 7. Ryssland. 9. Danmark. 10. Preussen Mecklenburg Hansestäderne Lybeck, Hamburg och Bremen, Hannover och Oldenburg 14. Nederländerna 18. Belgien Stor-Britannien och Irland Frankrike 21. Spanien och Portugal Gibraltar och Malta 24. Öfriga Länder vid Medel- och Adriatiska Hafvet samt Nordvestra Kusten af Afrika Förenta Staterne Öfriga Länder i Amerika, Syd-Afrika, Ost-Indien och öfriga Ost-Asien samt Australien 28. Rikets Handel i allmänhet Utrikes Skeppsfarten i allmänhet Tabeller öfver Sveriges Utrikes Sjöfart och Handel År 1846 N:o 1. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets Import och Export år N:o 2. Öfversigt af Tull-Uppbörden år N:o 3. Sammandrag af de från Kongl. Norrska Regeringen till Commerce- Collegium insände uppgifter rörande Svenska Sjöfarten på Norrige år N:o 4. Sammandrag af Consulernes insända Förteckningar öfver de till deras Districter ankomna eller derifrån afgångna Svenska Fartyg samt öfver In- och Utförseln från och till Sverige med Svenska Fartyg under år 1846.

4 N:o 5. N:o 6. N:o 7. N:o 8. N:o 9. N:o 10. N:o 11. N:o 12a. N:o 12b. Öfversigt af Sveriges omedelbara Handel och Sjöfart på andra Länder år 1846, enligt officiella uppgifter. Tabell, utvisande förhållandet emellan Sveriges Utförsel och Införsel år Sammandrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade Förteckningar öfver de år 1846 från Utrikes Orter till Sverige ankomna eller derifrån afgångna Svenska samt Norrska och främmande Fartyg, äfvensom deras Lästetal. Sammandrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade Förteckningar öfver de år 1846 till Sverige ankomna Norrska och främmande Fartyg, särskildt upptagande hvarje Nations Flagga. Sammandrag, som, grundadt på de till Commerce-Collegium årligen inkommande Förteckningar, utvisar för nedannämnda år antalet och lästetal af Städers och Landtmäns mätta Fartyg, samt af Stapelstädernes Skeppare och Sjöfolk. Uppgift på de Fartyg och deras Lästetal, hvilka uti nedannämnde Städer, enligt från Magistraterne inkomne Förteckningar, varit begagnade till Utrikes Sjöfart år Jemförelse emellan Rikets In- och Utförsel under åren af sådane varor, som till något betydligare belopp blifvit in- eller utförde. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara Handel på andra Länder, efter officiella uppgifter, åren Jemförelse emellan Sveriges omedelbara Sjöfart på andra Länder, efter officiella uppgifter, åren

5 COMMERCE-COLLEGII Underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år STORMÄGTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Till Eders Kongl. Maj:t får Dess och Rikets Commerce-Collegium härmedelst i underdånighet afgifva Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1846, hvarvid, till lättnad i öfversigten, enligt vanligheten, följande Tabeller blifvit upprättade, som i underdånighet bifogas. N:o 1. Utdrag ur General-Tull-Styrelsens Sammandrag öfver Rikets In- och Utförsel, enligt de vid Tullkamrarne förda Specialer; N:o 2. Öfversigt af Tull-uppbörden med uppgift å In- och Utförsels-tullens belopp, särskildt för hvardera, vid hvarje Tullkammare; N:o 3. Sammandrag af de från Kongl. Norska Regeringen Collegium meddelade uppgifter rörande Svenska Sjöfarten på Norrige; N:o 4. Sammandrag af Svenska och Norska Consulernes Förteckningar öfver de till deras distrikler ankomna och derifrån afgångna Svenska fartyg, samt öfver Utförseln från och Införseln till Sverige med dessa fartyg; N:o 5. Öfversigt af Sveriges omedelbara Handel med, äfvensom Sjöfart till och från andra Länder, grundad, dels på Consulernes, dels på General-Tullstyrelsens härom meddelade uppgifter; N:o 6. Tabell utvisande förhållandet emellan Sveriges In- och Utförsel till och från andra Länder; N:o 7. Sammandrag af de hos General-Tullstyrelsen upprättade Förteckningar öfver de från Utrikes Orter till Sverige ankomna och från Sverige till Utrikes Orter afgångna Svenska, Norska och främmande Fartyg, med upptagande af deras Lästetal;

6 2 N:o 8. Sammandrag af de hos samma Styrelse uppgjorda Förteckningar öfver till Sverige ankomna Norska och Främmande Fartyg och deras Lästetal, särskildt upptagande hvarje Nations; N:o 9. Utdrag ur de till Collegium afgifna Sjömanshus-förslagen för åren , utvisande antalet af Stapelstädernes Fartyg och deras Lästetal, äfvensom af Skeppare och Sjöfolk, dels särskildt för de 3:ne städer, som idka den största utrikes sjöfarten, dels ock i alla Rikets stapelstäder tillsammans; N:o 10. Uppgift på de Svenska Fartyg och deras Lästetal, hvilka i Rikets Städer, enligt från Magistraterne inkomna förteckningar, varit år 1846 till utrikes sjofart begagnade; N:o 11. Jemförelse emellan Sveriges In- och Utförsel, under hvardera af åren , af sådana varor, som under något af dessa år blifvit till större belopp in- eller utförda; N:o 12. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara Handel med, äfvensom Sjöfart till och från andra Länder under sistnämda 10 år. Collegium får härvid förnya den i flere föregående Årsberättelser framställda anmärkning, att in- och utförselns värde upptagits efter livad den förra ansetts hafva verkligen kostat och den sednare verkligen inbringat Riket, dock med beräkning endast af de varors värde, hvilkas in- eller utförsel blifvit otlicielt uppgifven till tullbehandling, samt sålunda hvarken den in- eller utförsel, som utan behof af dylik uppgift är tillåten, eller livad som upplagts på nederlag eller kredit utan alt sedermera förtullas, och ej heller livad som olofligen kunnat in- eller utföras; att då sannolikt in- och utförseln i Svenska fartyg sker for Svensk räkning, men i utländska för utländsk, dock med undantag af utförseln i Norska fartyg, hvilken nästan endast verkställes för Svensk räkning, så har i allmänhet värdet af varor, införda med Svenska fartyg, upptagits efter gällande pris på laslningsorten fritt om bord, men om de inkommit med andra fartyg, efter medelpriset i Svensk hamn, med afdrag af tull och andra afgifter; att värdet af varor utförda med Svenska eller Norska fartyg beräknats efter priset på lossningsorten, med afdrag af tull och andra omkostnader derstädes, och för utförseln med Norska fartyg med ytterligare afdrag af frakten; att varor utförda med andra fartyg upptagits efter medelpriset i Svensk hamn med tillägg af utförselstullen, der sådan äger rum, jemte öfriga åtföljande afgifter; samt att det visserligen ligger i sakens natur, att de sålunda uppkommande summor endast kunna närma sig, ej fullt öfverensstämma med verkliga förhållandet, men att då ungefär samma beräkningsgrund uuder en längre följd af år blifvit begagnad, man bör kunna antaga, alt den tillökning eller minskning, som det ena året utvisar jemförelse vis med ett annat, i allmänhet n igorlunda riktigt antyder förhållandet emellan värdena af den officielt uppgifna in- och utförseln. Collegium öfvergår nu till en speeiel redovisning för Sveriges handels- och sjöfartstörbindelse år 1846 med hvarje af nedannämde Länder. Norrige. Den upptagna införseln är beräknad till 2,573,000 R:dr, hvaraf för 750,000 R:dr eller nära 283/4 o / 0 med Svenska, för 1,568,000 R:dr eller nära 60% med Norska, för

7 Rr:dr med andra utländska fartyg, samt för 254,000 R:dr eller omkring 1l / 0 landvägen. Den öfversteg de 4 nästförulgående årens, hvilket härrörer af den ovanligt stora införseln af Sill, som, ehuru för nedsatt pris, uppgår till högre summa, och af den tillfälliga omständigheten, att bland införseln landvägen förekomma Silfverplansar, till ett värde af 78,900 R:dr Silfver-Speeie, inköpta af Rikets Ständers Bank. Utförseln beräknas till 1,038,000 R.dr, hvaiaf för 289,000 R:dr eller nära 27 / 0 med Svenska, för 398,000 R:dr eller något öfver 38f/ 0 med Norska, för 1000 R:dr med andra fartyg, och för 350,000 R:dr eller något öfver 33 / 0 land vägen. Den understeg de begge förutgående årens. Af följande varor, utgörande de hufvudsakligaste föremålen för införseln, infördes sjövägen: År Sill T:r 205, , , , , , , , , ,823. Gråsidor eller Sey LM 232, , , , , , , , , ,156. Längor och Torsk» 20, , , , , , , , , ,501. Tran och Späck. K:r 60, , , , , , , , , ,28a Priset å Sill i Sveriges förnämsta hamnar nedgick i allmänhet mot föregående året ytterligare omkring 1 R:dr B:co, och ungefär af införseln verkställdes i Norska fartyg, hufvudsakligen för Norsk räkning, hvaremot den torra fisken, hvarå priset bibehöll sig, till större delen infördes med Svenska fartyg, och således troligen efter Svenska order. Af den införsel, som äger ruin af dessa varor hl rid vägen, är det endast undaulagsvis som några smärre partier någon gång uppgifvas vid Tullkamrarne, emedan deras införsel är tillåten utan behof af någou tullbehandling. Af spanmål utfördes sjövägenoberäknadt smärre belopp mjöl och gryn (utförseln landvägen synes icke uti Tullspecialerne): Spanmålsutförseln sker hufvudsakligen med Norska fartyg. Af nedanstående varor utfördes:

8 4 Oaktadt den betydliga tillökning, som i utförseln af artiklarne Glas och Papper ägde rum år 1846, steg dock icke hela utförselns pcnningevärde af dessa begge artiklar sammanräknade till mer än 57,295 R:dr Sv. B:co.

9 5 Beloppet af den lofliga varurörelsen land vägen emellan de begge förenade Konungarikena synes icke af ofvanstående uppgifter, då, enligt Kongl. Förordningen af den 24 Maj 1825 (och motsvarande Norska Lag af 1827), de fleste Svenska och Norska naturprodukter, äfvensom tillåtna utländska varor under ett visst belopp, få tullfritt in- och utföras, utan behof af någon förpassning eller att underkastas någon tullbehandling, och således endast undantagsvis någon gång uppgifter å sådana varor förekomma i Tullspecialerne. Till denna varuklass hörer största delen af införseln från Norrige, hvarföre det enligt Tullspecialerne upptagna värdet vanligen är så ringa. Deremot utgöres största delen af utförseln till Norrige af sådane förädlade varor, för hvilka, ehvad deras införsel till detta Rike är underkastad tull eller ej, förpassning och tullbehandling erfordras, så snart de utförda partierne öfverstiga ett visst lågt belopp, och som sålunda synas i Tullverkets specialer. Till någon ledning för omdömet öfver denna rörelses omfång och beskaffenhet på det hela, får Collegiurn lemna nedanstående sammandrag af medeltalet för åren (de enda för hvilka fullständiga uppgifter i afseende på värdet varit att tillgå), ehuru det är sannolikt, att med de sedermera beviljade lättnader en betydlig tillökning ägt rum. Under nämde 4 år, , utgjorde Medeltalet af Värdet, i Hamburger Banco, af den uppgifna in- och utförseln, efter Tullverkets beräkningar, följande summor: Införseln: Utförseln: Näst de här särskildt upptagna varor, kommo i värde spanmål, oberedda hudar, skinn och pelsvaror samt trädvaror bland införseln, och trädvaror samt spanmål bland utförseln. Utaf spanmål in- och utfördes under åren följande belopp: Inf är des:

10 6 Infördes: samt Utfördes. utom vissa år små poster hvete, hvetemjöl och gryn. utom vissa år smärre partier malt, hvete-, korn-, råg- och ärtmjöl, samt hafregryn. I afseende på varnrörelsen land vägen emellan Sverige och Norrige före föreningen, finnas i de hos Collegium förvarade General-Persedel-Sammandrag öfver Rikets Import och Export endast uppgift för Carlstads Tullkammardistrikt (Wermland och Dal). Nedanstående jemförelse emellan beloppen af de vigtigaste varor, som in- och utfördes under åren och , kan tjena till ledning för omdömet rörande rörelsens forhållande sista åren före kriget, och de första efter återställd och i vissa delar lättad förbindelse. Infördes: Utfördes: Alla i penningar utförda belopp äro i Specie eller Hamburger Banco. Svenska sjöfartens till och från Norrige förhållanden under sistförflutna 10 år synes af nedanstående sammandrag.

11 7 Till Norrige ankomnio Svenska fartyg frän samt afgingo från Norrige till Finland. Den synliga införseln från detta land beräknas till 513,000 R:dr (år ,000 R:dr, ,000 R:dr, och ,638,000 R:dr), hvaraf för 97,000 R:dr med Svenska och 416,000 R:dr med Finska fartyg. Utförseln är upptagen till 053,000 R:dr ( ,000 R:dr, ,093,000 R:dr och ,000 R:dr). Af de vigtigare vaiuarliklarne infördes från Finland till Sverige:

12 8 År 1846 infördes dessutom 687 stycken Hingstar, som enligt nu gällande taxa äro tullfrie. Till Finland utfördes från Sverige Följande antal fartyg ankommo från Finland till Sverige:

13 9 samt afgingo från Sverige till Finland: Ryssland. Införseln beräknas till 1,595,000 R:dr (en större summa än under något förutgående år sedan 1841), hvaraf för 1,388,000 R:dr med Svenska och för 207,000 R:dr med Ryska (mest Finska) fartyg; samt utförseln till 137,000 R:dr, hvaraf för 120,000 R:dr med Svenska, för 3000 R:dr med Norska, och för 14,000 R:dr med Ryska (Finska) fartyg. Från Ryssland infördes: Till Ryssland utfördes: Svenska skeppsfartens till och från Ryssland förhållanden under nedananförda år voro följande: Svenska fartyg ankommo till Ryssland från

14 10 saml afgingo derifrån till Till Odessa ankommo år Svenska fartyg, alla från utrikes ort, hvaraf 2 om 193 läster med last, samt afgingo 12 Svenska fartyg om 1,510 läster, med last till utrikes ort. Danmark. Införseln från detta Rike, jemte Hertigdömena Schlesvig och Holstein, beräknas till 1,678,000 R:dr, hvaraf för 1,182,000 R:dr med Svenska, för 149,000 R:dr med Norska, för 346,000 R:dr med Danska och för 1000 R:dr med andra utländska fartyg; samt Utförseln till 3,267,000 R:dr, hvaraf för 2,741,000 R:dr med Svenska, för 30,000 R:dr med Norska, för 300,000 R:dr med Danska och för 196,000 R:dr med 91 Finska och 1 Nederländskt fartyg. Af de betydligaste varuartiklarne infördes: samt utfördes: utom mindre partier Manufaktur, hvarjehanda gjutgods m. m.

15 11 Den i Tullverkets räkenskaper synliga införseln var år 1846 större än något förutgåeude år, med undantag af åren 1837, 1838 och 4842, och utförseln var den största, som är känd, ehuru klingande mynt till så ringa belopp deri ingick. Af den détta år införda spanmål voro 35,846 tunnor Kom och 6,578 tunnor Råg, och bland den utförda 12,130 tunnor Hafre, 3,945 tunnor Råg och 2,617 tunnor Ärter. 4,0751/2 R:dr Specie i guld- och silfvermynt uppgåfvos samma år till införsel. Till Danmark ankomma Svenska fartyg från samt afgingo derifrån till Svenska öppna båtar med laddningar: ankomnio afgingo

16 12 Öresund passerades af följande antal Svenska fartyg: Preussen. Införseln beräknas till 379,000 R:dr (något mer än föregående året), hvaraf för 319,000 R:dr med Svenska, för 2000 R:dr med Norska och för 58,000 R:dr med Preussiska fartyg, samt Utförseln till 1,485,000 R:dr (år ,112,000 R:dr), hvaraf för 1,364,000 R:dr med Svenska, för 7000 R:dr med Norska, för 111,000 R:dr med andra utländska fartyg. Från Preussen infördes, utom varor af mindre betydenhet: och till detta Rike utfördes: Bland öfriga varor, som utfördes år 1846, voro 5000 U. kopparnickel, 1,508 tunnor råg och 543 tunnor ärter. Utan att inberäkna poslfartygen ankommo till Preussen följande antal Svenska fartyg från

17 13 samt afgingo derifrån till Mecklenburg. Införseln härifrån beräknas till 155,000 R:dr, uteslutande med Svenska fartyg, och Utförseln till 515,000 R:dr, hvaraf för 426,000 R:dr med Svenska, för 43,000 R:dr med Mecklenburgska och för 46,000 R:dr med 20 Finska fartyg. Af nedan upptagna varor infördes från detta land: hvaremot dit utfördes: Svenska fartyg ankommo till Mecklenburg från

18 14 samt afgingo derifrån till Hansestäderne Lybeck, Hamburg och Bremen, Hannover och Oldenburg. Införseln från Lybeck, utom den af silfver, innefattar hufvudsakligen de betydliga belopp Engelska, Franska och en del Tyska Manufakturvaror samt Franska och andra viner, Som Sveriges Östersjöprovinser hemta fråu nederlagen i Hamburg, och beräknas till 4,016,000 R:dr, hvaraf för 4,008,000 R:dr med Svenska och för 8000 R:dr med 3 Finska och 1 Danskt fartyg, samt Utförseln till 1,134,000 R:dr, hvaraf för 1,038,000 R:dr med Svenska, för 21,000 R:dr med 1 Norskt och för 75,000 R:dr med 34 Finska fartyg. Äfven efter afdrag af förminskningen i Svenska Bankens silfverinförsel (år 1846 motsvarande Sp. R:dr för 616, och 1845 Sp. R:dr 1,378,402:38.8.), var värdet af den egentliga varuinförseln år 1846 något mindre än förutgående året, och förhållandet var detsamma med värdet af varuutförseln. Af följande varor infördes från Lybeck: utom flerfaldiga andra varor till större och mindre belopp, hvaribland år 1846 Guldmynt för ett värde af 533 R:dr 12 sk. Sv. B:co.

19 15 och utfördes till Lybeck: utom flere andra varor. Svenska fartyg ankommo till Lybeck frän samt afgingo derifrån till Uti det här upptagna antal fartyg äro icke inberäknade de 2:ue ångfartyg, som gå emellan Stockholm och Lybeck, med anlöpande af Kalmar och Ystad, och som hvartdera under året gjorde 35 farter, 5 mer än det förutgående, ej heller det ångfartyg, som går emellan Malmö och Lybeck, med anlöpande af Köpenhamn, hvilket äfvenledes gjorde 35 farter, eller 7 mer än förra året. Med de begge förra verkställes en betydlig del af den vigtiga införseln från Lybeck till Stockholm. Omedelbara Införseln från Hamburg beräknas till 734,000 R:dr, hvaraf för 668,000 R:dr med Svenska, för 11,000 R:dr med Norska och för 55,000 R:dr med 2 Engelska,

20 16 1 Danskt och 4 Oldenburgiskt fartyg, samt Utförseln till 48,000 R:dr, hvaraf för 35,000 R:dr med 3 Svenska, 4000 R:dr med 4 Norskt och för 42,000 R:dr med 4 Oldenburgiskt fartyg. Från Hamburg infördes: utom väfnader, vin m. m. samt till Hamburg utfördes: Värdet af både in- och utförseln år 1846 understeg den för år Införseln från Bremen upplages till 115,000 R:dr, hvaraf för 85,000 R:dr med Svenska, för 23,000 R:dr med Bremiska och för 7000 R:dr med andra utländska fartyg, och Utförseln till 397,000 R:dr, hvaraf för 277,000 R:dr med Svenska, för 32,000 R:dr med Norska, för 46,000 R:dr med Bremiska och för 72,000 R:dr med 4 Nederländskt fartyg Både in- och utförsel voro något större än förutgående året. Från Bremen infördes jemte små partier andra varor. samt utfördes till Bremen utom smärre partier saltpanneplåtar m. m. Från Hannover och Oldenburg ägde ingen omedelbar Införsel detta år rum, men en Utförsel, beräknad till 124,000 R:dr, uteslutande med dessa länders (troligen Oldenbuigiska) fartyg. Af följande varor utfördes till dem: Jern,

21 17 Ingen spanmål utfördes år 1846 till dessa begge länder. Följande antal Svenska fartyg ankommo från till Hamburg Bremen samt afgingo till från Hamburg: -- Bremen: Under dessa år ankommo inga Svenska fartyg till Hannover och Oldcnburg, eller afgingo derifrån. Comm.-Coll. Utrikes Sjöfarts Berättelse år

22 18 Nederländerna. Införseln härifrån är beräknad till 329,000 R:dr, hvaraf för 308,000. R:dr med Svenska, för 18,000 R:dr med Nederländska och för 3000 R:dr med andra utländska fartyg, samt Utförseln till 400,000 R:dr, hvaraf för 212,000 R:dr med Svenska, för 61,000 R:dr med Norska, för 109,000 R:dr med Nederländska och för 18,000 R:dr med andra utländska fartyg. Från Nederländerna infördes: och till Nederländerna utfördes: Svenska fartyg ankommo till Nederländerna från samt ajgingo derifrån till

23 19 Belgien. Införseln från delta Rike beräknas till 104,000 R:dr, hvaraf för 86,000 R:dr med Svenska, för 10,000 R:dr med 1 Norskt och för 8000 R:dr med 1 Danskt och 1 Amerikanskt farlyg, samt Utförseln till 593,000 R:dr, hvaraf för 392,000 R.dr med Svenska, för 132,000 R:dr med Norska, för 17,000 R:dr med 2 Belgiska och för 52,000 R:dr med 5 andra utländska fartyg. Af nedannämda varor infördes från Belgien: samt utfördes till Belgien: Hvarken kom eller linfrö utfördes till Belgien år Svenska fartyg ankommo till Belgien från samt afgingo från Belgien till Stor-Britannien och Irland. Den omedelbara Införseln från detta Rike, dess kolonier derunder icke inbegripna, är upptagen till 2,796,000 R:dr, något större än förutgående året, hvaraf för 1,714,000

24 20 R:dr med Svenska, för 56,000 R:dr med Norska, för 1,014,000 med Brittiska och för 12,000 R:dr med andra utländska fartyg. Utförseln beräknas till 7,639,000 R:dr (öfver 800,000 R:dr mindre än år 1845), hvaraf for 4,323,000 R:dr med Svenska, för 1,855,000 R:dr med Norska, för 1,453,000 R:dr med Brittiska och för 8000 R:dr med andra utländska fartyg. Från Stor-Britannien och Irland infördes: jerute flerfaldiga andra vaior. och till delta Rike utfördes: utom smärre partier andra slag. utom bandstakar, årtriid m. m. utom vissa år andra slag, såsom tunnor viekor och 4 tunnor råg. utom hummer, färgmossa, coboltmalm m. m. Enligt uppgift från General-Consulatet i London, kunna för senast förflutna 3:ne år följande medelpris antagas för de liufvudsakligaste Svenska varor i England:

25 21 Svenska fartyg ankomma till Slor-Ijiilanuieii och Irland från samt afgingo derifrån till Frankrike. Omedelbara Införseln från detta land beräknas till 438,000 R:dr, hvaraf för 387,000 R:dr med Svenska, för 35,000 R:dr med Norska, för 2000 R:dr med Franska och för

26 22 14,000 R:dr med andra utländska fartyg, och Utförseln till 3, R:dr, hvaraf för 1,280,000 R:dr med Svenska, för 1,248,000 R:dr med Korska, för 885,000 R:dr med Franska och för 132,000 R:dr med 5 Danska och 8 andra utländska fartyg. Införseln var något mindre, men utförseln betydligt större än år samt utfördes till Frankrike: Svenska fartyg ankommo till hamnar vid

27 23 Spanien och Portugal. Införseln ifrån Spanien beräknas till 287,000 R:dr, hvaraf för 197,000 R:dr ined Svenska, för 30,000 R:dr ined Norska och för 60,000 H:dr med 4 Finska och 2 Ryska fartyg, samt Utförseln till detta land till 729,000 R:dr, hvaraf för 656,000 R:dr med Svenska, för 71,000 R:dr med Norska och för 2000 R:dr ined I Ryskt och 1 Danskt fartyg. Så väl in- som utförseln, särdeles den sednaie, voro betydligt större än förutgående årets. Af följande varor infördes från Spanien nedanstående år: samt utfördes till samma land: Införseln från Portugal år 1846 beräknas lill 193,000 R:dr, något mer än förutgående året, hvaraf för 168,000 R:dr med Svenska, för 19,000 R:dr med Norska ocli för 6000 R:dr med 1 Finskt fartvg. Utförseln, betydligt mindre än år 1845, aatages till 439,000 R:dr, hvaraf -för 378,000 R:dr med Svenska och för 61,000 R:dr med Norska fartyg. Af följande varor infördes från Portugal:

28 24 Svenska fartyg ankommo från samt afgingo till Gibraltar och Malta. Från dessa begge Brittiska besittningar ägde ingen Införsel rum, hvaremot en Utförsel till dem är upptagen till ett värde af 65,000 R:dr, hvaraf för 58,000 R:dr med Svenska och för 7000 R:dr med Norska fartyg, hufvudsakligen beslående i trädvaror, stångjern och tjära. Till Gibraltar ankommo 9 Svenska fartyg om 828 läster med last från Sverige, samt 2 om 141 läster med last från Utrikes ort, och afgingo derifråii till Utrikes ort 1 fartyg om 63 läster med last, och 8 om 723 läsler i barlast. Till Malta ankommo 2 Svenska fartyg om 139 läster med last från Sverige, cch 3 om 275 läster med last från Utrikes ort, samt afgingo 1 fartyg om 115 läster med last, och 3 om 229 i barlast, till Utrikes ort. Öfriga

29 25 Öfriga Länder vid Medel- och Adriatiska Hafven samt Nordvestra Kusten af Afrika. Från Italienska Staterne beräknas Införseln till 64,000 R:dr, hvaraf för 44,000 R:dr (från Sicilien) med Svenska och för 20,000 R:dr med ett Danskt fartyg, och Utförseln till dem till 175,000 R:dr, hvaraf för 140,000 R:dr med Svenska fartyg (för 40,000 R:dr till Sardinska Riket, 84,000 R:dr till Toscana samt 16,000 R:dr till Neapel), för 34,000 R:dr med Norska och för 1000 R:dr med 2 främmande icke Italienska fartyg. Införseln var mindre, men Utförseln större än förutgående året. Af följande varor infördes från Italien: Från Österrikiska hamnar ägde ingen Införsel rum, men till dem en Utförsel, beräknad till 145,000 R:dr, endast med Svenska fartyg, betydligt öfverstigande de förutgående årens, samt hufvudsakligen bestående af stål, stångjern, beck och tjära. Hvarken med Grekland, Joniska Öarne eller Turkiet ägde någon omedelbar handelsförbindelse rum, men från Egypten infördes med ett Svenskt fartyg varor beräknade till 1000 R:dr, hvaremot ingen utförsel till detta land förekom.

30 26 samt afgingo till Likasom de förutgående åren ägde icke någon införsel rum år 1846 från Algerien, men värdet af dit utförda varor var betydligare än något af de förutgående åren, hvilket bufvudsakligen var en följd af högre pris å samma varor. Den beräknas till 760,000 R:dr, hvaraf för 615,000 R:dr uied Svenska, för 125,000 R:dr med Norska och för 20,000 R:dr med 4 Finska och 1 Brittiskt fartyg. utom smärre partier andra slag.

31 27 Svenska fartyg ankommo till Algérien från samt afgingo från detta land till Till öfriga delar af Norra Afrika ägde år en utförsel rum, beräknad till 15,000 R:dr, med Svenska fartyg, och hufvudsakligen bestående af stångjern och trädvaror. Förenta Staterne. Införseln härifrån beräknas till 865,000 R:dr, hvaraf för 483,000 R:dr med Svenska, for 123,000 R:dr med Norska, för 146,000 R:dr med 1 Amerikanskt och för 113,000 R:dr med 1 Bremiskt fartyg; Utförseln deremot till 970,000 R:dr, hvaraf för 633,000 R:dr med Svenska, för 124,000 R:dr med Norska, för 133,000 R:dr med 4 Amerikanska och för 80,000 R:dr med 2 Bremiska och 1 Danskt fartyg. Så väl in- som utförseln var något mindre än år Af följande varor infördes från Förenta Sta term:: utom större partier tran och späck, jemte andra varor till större eller mindre belopp.

32 28 jemte hvarjehanda andra varor. Till Förenta Staterne ankommo Svenska fartyg från samt afgingo derifrån till Öfriga Länder i Amerika, Syd-Afrika, Ost-Indien och öfriga Ost-Asien samt Australien. Den omedelbara Införseln från Westindien beräknas till 38,000 R:dr, verkställd med 2 Svenska fartyg. Någon omedelbar Utförsel dit ägde icke rum. Af följande hufvudsakliga föremål för införseln införtullades:

33 29 Svenska fartyg ankommo till Havanna från samt afgingo derifrån till Således, ehuru ännu obetydlig, tyckes Svenska fraktfarten till och från denna vigtiga ort vara i stigande. Till eller från Port au Prince (Port Republicain) å Hajli ägde ingen skeppsfart rum, och ej heller till de hamnar inom Caraccas Consulsdistrikt, hvarest för de förenade Rikena Consularagenter äro anställde. Af de tvenne hufvudföremålen för Sveriges införsel från Brasilien, Kaffe och Socker, kommer större delen af det förra från Rio de Janeiro och af det sednare från Bahia, ehuru under de sista åren införseln af Socker från Pernambuco varit i stigande (den från de smärre hamnarne, t. ex. Maroim, räknas till införseln från den bland de förstnämde, under hvars Consulsdistrikt de lyda). Utförseln från Sverige är till största delen ställd på Rio. För år 1846 saknas handelsberättelsen från Cousuln i Bahia, då troligen det fartyg, med hvilket han uppgifver sig hafva afsändt densamma, förolyckats. Collegium har sålunda icke ägt fullständiga materialier för beräkning på vanligt sätt af den med Svenska fartyg verkställda del af Sveriges införsel från och utförsel till Brasilien; men då den tillökning i införseln af Socker, som år 1846 ägt rum mot föregående året, ungefär kan anses motsvara tillökningen i införseln från Pernambuco, och utförseln till Bahia vanligen är för litet betydlig att synnerligen inverka på totalsumman, har Collegium ansett sig utan våda för större missräkning kunna antaga värdet af så väl införseln från som utförseln till Bahia, med Svenska fartyg, till ungefär samma belopp som för år Efter denna förutsättning är Införseln från Brasilien beräknad till 3,024,000 R:dr, hvaraf för 2,810,000 R.dr med Svenska, för 113,000 R:dr med 1 Norskt och för 101,000 R:dr med 1 Preussiskt fartyg, och Utförseln till detta Rik«till 350,000 R:dr, uteslutande med Svenska fartyg.

34 30 hvartill komma färgträd, gryn, horn m. m. Denna uppgift öfver det införda beloppet af vissa varor är, liksom alla förutgående i denna berättelse, grundad på General-Tullstyrelsens Sammandrag öfver h vad soin under hvarje år förtullats, ulan afseende på när det införts. Men på nederlag Och kredit upplades af från Brasilien införda nedannämda varor, deribland inberäknadt hvad under samma år till förtullning uttagits, följande belopp: l saknad af uppgift från Bahia, kan intet fullständigt sammandrag lemnas öfver Svenska skeppsfarten till och från Brasilien för år 1846, men på Consulsdislrikterne Bio och Pernambuco var den på det hela lifligare än nästförutgående år, på sätt underdånigst bifogade Tabell N:o 4 närmare utvisar, i det att det ökade antalet af fartyg och lästetal, som till Sverige afgingo med last, mer än ersätte den minskning som ägde rum i antalet af dem, som derifrån ankommo, under det att fraktfarten från och till Utrikes ort tilltog. Brasilien fortfar sålunda att vara en vigtig ort för ett lönande användande af vår handelsflottas större fartyg och beredande af högre sjövana åt dess befälhafvare och besättningar. Kriget inom länderne vid La Plata och blockaden af Buenos Ajres har fortfarande hämmat Sveriges handels- och sjöfartsförbindelse med dessa orter. Consulatet i Monte Video omförmäler ingen hvarken utförsel till Sverige eller införsel derifrån under år 1846, men väl ankomsten af 7 Svenska fartyg om 872 läster till denna stad, med last från utrikes ort, hvaraf afgingo, likaledes till utrikes ort, 1 om 101 läster med last och 5 om 648 läster i barlast. General-Tullstyrelsens sammandrag upptager en utförsel till de länder, hvilka der inbegripas under benämningen Öfriga Länder i Norra och Södra Amerika, hufvudsakligen bestående af stångjern och trädvaror. Den har beräknats till 24,000 R:dr, hvaraf för 10,000 R:dr med Svenska, 3000 R:dr med dessa länders egna (troligen något Europeiskt lands till någon dess koloni), samt 11,000 R:dr med andra utländska. Utförseln till Goda Hopps-Udden, bestående af jern, träd varor och några mindre artiklar, beräknas till 47,000 R:dr, hvaraf för 46,000 R:dr med Svenska fartyg, och för

35 R:dr med främmande, icke Brittiska fartyg. Under året ankommo till Cap 4 Svenska fartyg om 683 läster, alla med last från Sverige, och afgingo derifrån 3 fartyg om 503 läsler i barlast till utrikes ort. Med Calcutta, det enda ställe inom Brittiska Indien, der de förenade Konungarikena hafva en Consul anställd, ägde hvarken någon omedelbar handels- eller skeppsfartsförbindelse rum. I afseende på Svenska handeln och skeppsfarten på Bataviuj har den der vistande Svenske undersåten John E. Sandblad äfven för år 1846 till Collegium insänd t berättelse, likasom han med fortfarande nit, vid förefallande behof, biträdt dit ankomne Svenske Sjökaptener. Från Sverige infördes jern, stål, tjära, beck och harts, samt dit utfördes socker, kaffe, arrak, peppar, tobak, indigo, hudar, ris och rotting. Något värde uppgifves icke, men i tidningen Liste der Börsen-Hal le finnes nedanstående, på Nederländska officiela uppgifter grundade uppgift på införseln från Sverige till ön Java, och utförseln derifrån till Sverige, i Nederländska Floriner (ungefär lika med Riksdaler Sv. Banco) och förmodligen beräknade efter priserne på stället. Till Batavia ankommo Svenska fartyg från Införseln från hela Ost-Indien och öfriga Ost-Asiatiska länder, efter General-Tullstyrelsens sammandrag, men beräknad för den del som verkställts med Svenska fartyg, med ledning af prisen i dessa länder, upptages till 683,000 R:dr, hvaraf för 672,000 R:dr med Svenska, för 10,000 R:dr med Norska och för 1000 R:dr med främmande fartyg; samt Utförseln på samma satt beräknad till 266,000 R:dr uteslutande med Svenska fartyg, samt hufvudsakligen bestående af stångjern, stål och trädvaror. Af följande varor infördes (införtullades) från dessa länder:

36 32 Af Grosshandlaren, Riddaren af E. K. Maj:ts Wasa-Orden, C. F. Liljewalcli, har Collegium, efter hans återkomst från sin beskickning till China, emottagit uppgifter rörande Svenska handeln och sjöfarten på China, Philipinska Öarne och Sincapore under år Till Canton och Hong-Kong ankommo 5 fartyg om 769 läster med last och 1 om 150 läster i barlast, alla från utrikes ort. Af de förra ankommo ett från Europa, ett från Sincapore och Malacca-sundet med betelnötter, 2 från öarne Hali och Lombock med risgryn, och 1 från Shanghai och Ningpo med bomull och the, samt det i barlast från Sandwichs-öurne och andra orter medhafvande specier, som icke lossades. Härifrån afgingo 1 fartyg om 180 läster med last till Stockholm, 4 om 579 läster med last till utrikes ort, hvaraf 3 till New York med thé och 1 till Shanghai med Engelska manufakturvaror, samt 1 om 150 läster i barlast till Manilla. Till Shanghai ankom 1 Svenskt fartyg om 103 läster med last från Canton och Hong-Kong, hvilket afgick med en last bomöll och thé, för Chinesisk räkning, till Ningpo och Canton. Samma fartyg lossade en del af sin laddning i Ningpo, hvarest det intog ny, äfven för Chinesisk räkning, till Canton. Således är på detta sätt praktiskt frågan löst, huruvida emellan de för Europeiska fartyg öppnade 5 hamnar i China, det är för dessa tillåtet att för inhemsk räkning idka kustfart. Till Manilla på Philipinska Öarne ankom 1 fartyg om 150 läster i barlast från Canton, hvilket afgick till Stockholm med last af socker, hampa, tågvirke m. m. Till Brittiska frihamnen Sincapore ankommo 12 Svenska fartyg om 1,991 läster, alla med last från hvarjehanda Ost-Asiatiska orter. 1 om 180 läster afgick med last till Sverige, och 11 om 4,711 läster med last till utrikes ort, dels till Amerika, dels till China och andra Ost-Asiatiska orter. Rikets Handel i allmänhet. Införseln till Sverige är beräknad (i runda tal):

37 33 samt Utförseln från Sverige: De här uppförda summor utgöra, på sätt förut blifvit antydt, det beräknade värdet af in- och utförseln, för så vidt detta kunnat inhemtas af Tullverkets handlingar eller ur andra officiella eller säkra källor. De omfatta således icke den delen af varurörelsen, särdeles på landgränsen mot Norige, hvilken är tillåten ulan behof af någon tullbehandling, och för hvilken icke i annan väg ofliciel uppgift erhållits, och kuuna ej heller inbegripa den olofliga. I afseende på sättet att i någon mån bedömma omfånget af denna sistnämda, får Collegium i underdånighet åberopa hvad härom i dess berättelse för förra året anförts, samt endast tillägga, att då fraktfarten emellan utländska hamnar, hvars afkastning icke ingått i förutgående beräkning, år 1846 varit särdeles gynnande, och lemnat ett betydligt tillägg till Rikets varu-utlörsel, samt derjemte kändt är, att en Hypotheksförening under året i låueväg indragit omkring 300,000 R:dr Hbg. B:co, så, ehuru å en annan sida vexel-tillgångeu blifvit tillitad, dels för den förökning af omkring 260,000 R;dr Hbg. B:co, Bankens behållning i detta myntslag vunnit, dels för det årliga ränte- och amorteriugsbelopp af omkring 167,000 R:dr Hbg. B:co, en annan Hypotheksförening årligen äger alt betala, synes man med någorlunda sannolikhet kunna antaga värdet af den olofliga införseln under året åtminstone hafva motsvarat det belopp, hvarmed införseln enligt ofvanslående beräkning understiger utförseln. Särskildt fördelad, efter hvad som utgjorts af guld och silfver i mynt och plansar och af andra varor, är denna In- och Utförsel beräknad till B:co R:dr: Comm.-Coll. Utrikes Sjöfarts Berättelse år 1846.

38 34 Hela beloppet af Införseln under delta tiotal af år, af guld och silfver i mynt och plansar, uppgår således till ett värde af 9,996,000 R:dr B:co, och Utför&eln till ett värde af 13,150,000 R:dr B:co; men då i utförseln är inberäknadt 1,650,000 R:dr Specie eller 4,400,000 R:dr Sv. B:co, som minst åtgått till infriande af Svenska Bankens sedelskuld i Finland, likasom för införseln en utomordentlig tillgång funnits i en behållning af omkring 1,800,000 R:dr Hbg. B:co eller 4,800,000 R:dr Sv. B:co, å under tiden af 2:ne Hypotheksföreningar indragna lån, och man tillika iakttager, att Rikets Ständers Bank vid 1846 års slut ägde en behållning i utländskt mynt, tillkommen genom vexelköp, utöfver dess silfverinförsel, af nära 714,000 R:dr Hbg. B:co eller omkring 1,900,000 R:dr Sv. B:co, så återstår för den införsel, som, oberoende af ofvannämda skuldsättning, vissa år kunnat äga rum, medelst öfverskott af den genom handel och skeppsfart beredda vexeltillgång, 7,096,000 R:dr Sv. B:co, och för den utförsel som, oberoende af Bankens betalta skuld, erfordrats för att betäcka befintlig vexelbrist, 8,760,000 R:dr Sv. B:co, hvilket för utförseln gifver ett öfverskott, som i sin mån befrämjat den betydliga silfverinförseln år 1847, af 1,664,000 R:dr Sv. B:co. Under ofvannämde 10 år inträffade tvenne för utrikes handeln särdeles svåra konjunkturer, den ena åren 1837 och 1838, då de stora bankrutterne i Förenta Staterne och förändringar i detta lands förutvarande handelsförhållanden, högst menligt inverkade på pris och afsättning af Sveriges vigtigaste utförsels-artikel, Stångjern; den andra, som började år 1841, och hvars inflytande på icke endast utrikes handeln, utan, vida mer än den förra, på inrikes rörelsen i allmänhet, var en återverkan af den kris för den mesta varuafsättning, som på Europas förnämsta handelsplatser uppstått, för Sverige ökad genom en högst ofördelaktig konjunktur för den förut under gynnande förhållanden högt uppdrifna skeppsfarten. År 1844 började deremot en bättre konjunktur för handel och skeppsfart, som stigande fortfor under åren 1845 och 1846, under hvilken stångjernet visserligen icke återvann de gynnande priser, förut ägt rum, men dock erhöll sådane, som medgåfvo en större utförsel än någonsin, under det att samtidigt a ('sättningen af träd varor blef så lönande, att denna artikel stod i värde främst bland föremålen för Sveriges utförsel, och Rikets fräkthandel blef mera lönande än någonsin, måhända endast med undantag af de tidpunkter af krig emellan de stora sjömakterne, då Svenska flaggans neutralitet af de krigförande erkändes. Om man besinnar dessa omständigheter och tillika fäster uppmärksamhet derå, att när förhållanderna varit ogynnande och balanceu emellan inoch utförsel blifvit bruten, den egentliga varuinförseln genast minskats (den för år 1843 var öfver 2,250,000 R:dr B:co mindre än för 1842); så bör man hoppas, att en lugn pröfning af orsaker och verkningar skall leda dertill, att under missgynnande konjunkturer för vår handel, hvilkas periodiska återkomst svårligen kan undvikas, icke försöka botemedel som, långt ifrån att lindra den tillfälliga olägenheten, skadligt verka på den inhemska industrien och rörelsen, samt förlama dessas krafter att besegra svårigheterna. Vid sista Riksdagen skedde en förhöjning i införselstullen å vissa för tullinkomsten vigtiga varor, eller s. k. kassa-artiklar, nemligen för U. rått Socker (hvarunder inbegripes Mascovad- eller brunt och gult, vanligt Terres- och Tetes- samt hvitt Pudersocker) från till 3 sk. eller med 20%, å Kaffe från 3 till 31/2 sk. eller med 11 1/9%, för Tobaksblader från 6 till 7 sk. eller med 1 6 f ö r Tobaksstjelk från 2 till 4 sk. eller med 50%, och för oberedda Hudar och Skinn, torra, från 1 till 2 sk., hvarjemte under denna hufvudartikel, i stället för underafdelningen saltade och rå med en tull

39 35 af1/2 sk., infördes en ny, benämd andra slag, med en tull af 1 sk. Nedanstående jemförelse emellan förtullning och uppläggning på nederlag och kredit af dessa varor under åren 1845, då gamla tullbestämmelserna gällde, och 1846, då de nya vidtogo, torde lemna en ledning för omdömet rörande verkan af de vidtagna förändriugarne. Häraf finnes att år 1846, i jemförelse med år 1845, förtullningen af rått Socker väl minskades med omkring 383,000 U. eller föga öfver 2 procent, en minskning, som den betydliga tillökningen, af mer än 4,800,000 ti, i årets upplag på nederlag och kredit visar hafva varit en följd af en genom den väntade tulllörhöjningen föranledd ökad förtullning under förutgående året, men att den deremot öfversteg alla andra förutgående års; att förtullningen af Kaffe ökades med öfver 413,000 U. eller mer än 4^ procent, samt var den största som hittills antecknats, under det att äfven här en tillokning af mer än 1 million U ägde rum å upplaget på nederlag och kredit; alt äfven en förhöjning inträdde i förtullningen af Tobak, nemligen af mer än 87,000 U. eller öfver 31/2 procent af blader, och öfver 45,000 U. eller nära 3 procent af stjelkar, under det att upplaget å nederlag och kredit väl något ökades å blader, men deremot å stjelk minskades med omkring 68 procent, samt alt af denna vara under året förtullades ett större belopp än under något af de förutgående, ehuru utförseln af karfvad tobak, efter Finska traktatens upphörande med år 1844, nedgått lill en obetydlighet; alt förtullningen af torra Hudar väl minskades med nära 40,000 ti eller nära procent, hvaremot den af den nya underafdelningen andra slag ökades med öfver 213,000 U. eller nära 42 procent, mot hvad som åvet förut förtullats af saltade rå, hvilket, jemte uppläggandet på nederlag år 1845 af ett belopp hudar, under benämning af saltade torra, tyckes antyda, att den nya underafdelningen andra slag är mera omfattande än den gamla, saltade rå. Om ifrån årets införselsbelopp af rått Socker, 18,505,997 Ä, afdrages 1,883,681 tl, som anses hafva åtgått för de utförda 1,412,761 U. raflineradt Socker, så återstår för den inrikes förbrukningen 16,622,316 U. eller omkring 543,000 U. mindre än förutgående året. Men troligen härleder denna skillnad sig icke från en verklig minskning i inrikes förbrukningen, utan derifrån att den väntade tullförhöjningen hade ökat förra årets förtullning öfver åtgången under detsamma. Af krossad lump-, Havanna-, Terres- samt andra till sockerhalten likartade slag, infördes 10,860 Ä, samt landvägen från Norrige 23 U. rallineradt. Uti berättelsen för år 1844 har Collegium redogjort för den stora tillväxt införseln af så väl Bomull som hvilt Bomullsgarn vunnit sedan början af 1830-talet. År 1846

40 36 infördes 3,342,525 U. Bomull, eller endast 44,245 U. eller knappt 1} procent mindre än år 1845, men betydligt mer än något annat förutgående år. Af hvitt Bomullsgarn under N:o 26 infördes ,977 ll eller mer än dubbelt mot förutgående året, samt mer än något förutgående år utom 1842, då Sveriges största bomullsspinneri nerbrunnit. Införseln af hvitt Bomullsgarn deröfver uppgick till 1,405,092 U., öfversteg med 222,949 U. eller nära 16 procent förutgående årets, och var den största som hittills ägt rum. Såsom redan är anmärkt, intaga numera Trädvaror första rummet, till varde, bland Sveriges utförsels-artiklar, hvarigenom det blifvit så mycket angelägnare, att genom en klok och varsam hushållning med Rikets skogar, särdeles i de orter, der klimatiska förhållanden kunna göra ögonblickets vanvård ohjelplig, söka för kommande tider bevara denna dyrbara källa för Sveriges handel, dess välstånd och arbetsflit. Äfven under år 1846 har utförseln af de vigtigare trävarorna tilltagit, hufvudsakligen af bjelkar och sparrar, hvilket synes af nedanstående tabell.

41 37 Utförseln af Stångjern utgjorde år ,198 SM, eller 16,594 SkU mindre än nästförutgående året och 16,811 SkM mindre än år 1841, men öfversteg alla andra förutgående års. Utförseln af Stål nedgick från 28,258 SM år 1845, till 16,208 SkM år Den af Garkoppar nedgick likaledes från 9,057 SkU. år 1845, till 6,754.Mä, hvilken utförsel dock öfversteg den under något af de öfriga åren af sistförflutna årtionde. Utan att uppnå den höjd utförseln af Tjära ägde åren 1842 och 1843, steg den dock år 1846 till 33,483 tunnor från 27,710 år 1845, hvaremot den af Beck minskades från 3,516 till 3,091 tunnor. Förhållanderne af in- och utförseln af Spanmål under de senast förflutna 10 åren ådagalägges af följande öfversigt:

42 38 För alla 10 åren utgör hela Införseln af omalen Spanmål 1,043,782 tunnor, och Utförseln 1,438,433 tunnor (in-och utförseln landvägen från eller till Norrige är icke i dessa summor inbegripen). Iakttager man nu, att mer än hälften af hela införseln tillhör det enda året 1838; att utförseln under de derefter följande 8 åren varit i ett nära oafbrutet stigande, ehuru under de sista af dem i vissa delar af Riket missväxt inträffat och skörden af potatis i allmänhet varit dålig; att införseln 1838, den största i senare lider, knappt uppgick till hälften af den som föranleddes af missväxten 1826, under det att denna stod i nära samma förhållande till den som 1812 års missväxt erfordrade; så finner man, att Svenska jordbruket sedan sistnämda tidpunkt gjort så stora framsteg, att, oaktadt den stigande folkmängden, skörden i medeltal lemnar öfverskott till utförsel, och att detta förhållande med hvarje årtionde synes mer och mer tilltaga. Utrikes Skeppsfarten i allmänhet. Följande på Tullverkets sammandrag grundade öfversigt visar antalet af farlyg med deras lästetal, hvilka under sistförflutna årtionde till Sverige ankommit eller derifrån afgått. Till Sverige ankommo: och från Sverige afgingo: I det här upptagna antal af ankomna och afgångna fartyg äro ej inberäknade postångfartygen emellan Sverige och Pommern, ej heller post-och isbåtar, äfvensom i denna berättelse derifrån blifvit afdragna de i Tullverkets förteckningar äfvensom i Collegii föregående berättelser deri intagna omätta båtar, hvarigenom antalet (men icke lästetalet) för de förutgående åren här synes mindre än i dessa. Af omätta båtar upptagas af Tullverket såsom

43 39 Uti det här upptagna antal omätta bålar innefattas endast de som medfört eller intagit last. Collegium, som i underdånighet får åberopa den närmare utredning af skeppsfartens tillväxt från år 1837 till och med år 1845, hvilken finnes intagen i Collegii berättelse för sistnämda år, får endast tillägga, att denna tillväxt äfven under år 1846 fortfarit; att tillökningen under detta år emot det förutgående, det förut mest gynnande som varit antecknadt, utgör på det hela, då man sammanräknar de ankomna och afgångna fartygens lästetal, 46,436 läster eller omkring 9j / 0, och då man afser endast dem med last 20,140 läster eller omkring 6^ / 0 ; att af de med last ankomna fartyg tillökning endast ägt rum för de Svenska och klassen Andra Utländskanemligen för de förra med omkring 182/3 / 0 och för de sednare med något öfver 1 / 0 ; hvaremol minskning inträd t för de Norska med något öfver 4 / 0, och för de Finska med något öfver 2 / 0 ; att af de med last afgångna fartyg tillökning ägt rum för Svenska med nära 41/2 / 0, för Norska med nära 8 / 0, och för Finska med omkring 16} / 0, hvaremot en minskning för Andra Utländska uppkommit af omkring 14 / 0. Af alla utländska fartyg deltaga de Norska hufvudsakligen i Sveriges utförsel, af orsaker för hvilka Collegium i föregående berättelser redogjort, och uppgick lästetalet af Norska fartyg, som 1846 med last från Svenska hamnar afgingo, till öfver f af de Svenska fartygens. Dernäst komma de Finska, hvaraf lästetalet af de med last afgångna fartygen utgjorde ungefär i af de Svenskas; dock sträckte sig deras fraktfart från Sverige hufvudsakligen till förande af trädvaror och tjära från Rikete norra orter till Danmark och Lybeck. Norska Fartyg ankommo till Sverige från samt afgingo från Sverige till annat land annat land än Norrige: än Norrige:

44 40 Svenska och främmande fartygs andel i in- och utförseln, beräknad efter laddningarnes värde, var följande (för in- och utförseln till Finland saknas specifika uppgifter för år 1837):

45 Comm.-Coll. Utrikes Sjöfarts Berättelse år

46 42 De förändringar, hvarje klass fartyg undergått, i afseende på dess andel i varaförseln, synes af denna öfversigt, och får Collegium för öfrigt i underdånighet åberopa den utredning, som innehålles i dess berättelse för år 1845, I likhet med föregående åren, får Collegium här nedanföre lemna en uppgift öfver antal och lästetal af de till främmande hamnar ankomna Svenska och Norska fartyg, för så vidt detta upplyses af de till Collegium från vederbörande Consuler eller i annan officiel väg inkomna uppgifter, hvarvid anmärkes, att för innevarande år äfven skeppsfarten på Batavia, Sincapore, China och Philipinska Öarne ingått i denna förteckning, under det att den på Bahia deremot, af förut uppgifven orsak, saknas.

47 43 De förändringar, Svenska skeppsfarten på olika länder och i förhållande till brödrarikets, gjort under sistförflutna årtionde, synas af detta sammandrag, och får Collegium i öfrigt åberopa hvad Collegium anfört i dess underdåniga berättelser för åren 1844 och Af nedanstående sammandrag synes i hvad mån de emellan Sverige och främmande Stater afslutade afhandlingar, medgifvande fraktfart emellan de respektive länderne och ett tredje land, blifvit å ena eller andra sidan begagnadt. Stapelstädernes Handelsflotta vann väl under året en liten tillökning i antal, från 932 till 939 fartyg öfver 5 läster, hvaremot lästetalet nedgick från 63,658 till 63,087 läster. I Gefle minskades lästetalet med 1,778, i Stockholm med 890 läster, hvaremot lästetalet för Götheborg ökades med 1,889 och för öfriga Stapelstäder med 228. År 1846 blefvo 21 fartyg om 2,355 läster försålda, samt 39 om 1,984 läster förolyckade eller kasserade, hvaremot 60 om 4,998 läster, eller 18 stycken och 1,968 läster mer

48 44 än förutgående året, nybyggdes och afmättes för första gången. Om till denna Stapelstädernes Skeppsflotta läggas 237 fartyg om 6,165 läster, tillhöriga Sjö- och Uppstäder samt sjelfständiga Köpingar, samt 919 om 19,399 läster tillhöriga landtmän, uppkommer för Sveriges hela Handelsflotta ett antal af 2,095 fartyg om 88,651 läster, härunder ej inberäknade båtar under 5 läster. Den stora tillväxt Handelsflottan vunnit i sednare tider, synes af de i bilagan N:o 9 innehållna sammandrag. Enligt uppgift från vederbörande Magistrater, hafva under året 729 fartyg om 57,958 läster, tillhöriga Stapel- och andra Sjöstäder, begagnats till utrikes sjöfart, men uppgifter saknas för dem som tillhört Lysekils Köping och s. k. landtmän. Antalet af utgifna Svenska fribref uppgick till 187 stycken, hvaraf 16 för allmogen tillhöriga fartyg. Collegium framhärdar med djupaste vördnad, Stormäktigste, Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts BERNHARD ROSENBLAD. underdånigste, tropligtigste undersåter och tjenaie, C. D SKOGMAN. Stockholm den 31 December Rob. Engclke.

49 N:o 1. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets Import och Export år 1846.

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65 *) Häruti är icke inbegripet omyntadt Silfver för ett värde af 78,900 R:dr Silfver Specie, som blifvit infördt landvägen från Norrige, för Rikets Ständers Banks räkning. Commerce-Collegii Utrikes Berättelse

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77 N:o 2. Öfversigt af Tull-Uppbörden år Commerce-Collegii Utrikes Berättelse för år 1846.

78 N:o Samman af de från Kongl. Norrska Regeringen till Commerce-Collegium

79 3. drag insände uppgifter rörande Svenska Sjöfarten på Norrige år 1846.

80 N:o Samman af Consulernes insända Förteckningar öfver de till deras Districter ankomna från och till Sverige med

81 4. d r a g eller derifrån afgångna Svenska Fartyg samt öfver In- och Utförseln Svenska Fartyg under år 1846.

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92 N:o Öfversigt af Sveriges omedelbara Handel och Sjöfart

93 5. på andra Länder år 1846, enligt officiella uppgifter. Commerce-Collegii Utrikes Berättelse for år 1846.

94 N:o 6. Tabell, utvisande förhållandet emellan Sveriges Utförsel och Införsel år 1846.

95 N:o 7. Sammandrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade Förteckningar öfver de år 1846 från Utrikes Orter till Sverige ankomna eller derifrån afgångna Svenska samt Norrska och främmande Fartyg, äfvensom deras Lästetal.

96 N:o 8. Sammandrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade Förteckningar öfver de år 1846 till Sverige ankomna Norrska och främmande Fartyg, särskildt upptagande hvarje Nations Flagga.

97

98 Sammandrag, som, grundadt på de till Commerce-Collegium årligen inkom- Städers och Landtmäns mätta Fartyg, samt N:o Anmärkning: Detta sammandrag upptager sammanräknade antalet af Fartyg, elivad de varit begagnade eller legat overksamme

99 9. mande Förteckningar, utvisar för nedannämnda år antalet och lästetalet af af Stapelstädernes Skeppare och Sjöfolk. i hamnarne. För de i sammandraget upptagne år, hvarunder Finland tillhörde Sverige, äro Finska fartygen uteslutna.

100 N:o 10. Uppgift på de Fartyg och deras Lästetal, hvilka uti nedannämnde Städer, enligt från Magistraterne inkomne Förteckningar, varit begagnade till Utrikes Sjöfart år 1846.

101

102 Jemförelse emellan Rikets In- och Utförsel under åren af N:o

103 11. sådane varor, som till något betydligare belopp blifvit in- eller utförde.

104

105

106

107

108

109 Comm -Coll. Utrikes Sjöfarts Berättelse 1846.

110

111

112

113

114

115

116

117 COMM. COLL. Utrikes Sjöfarts Berättelse 1846.

118

119

120

121

122

123

124

125 Comm. Coll. Utrikes Sjöfarts Berättelse 1846.

126 STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare.

127 N:o 12 a). Jemförelse emellan Sveriges omedelbara Handel på andra Länder, efter officiella uppgifter, åren Anm. Uti Tabellen N:o 11 är under artikeln "Silfver oarbetadt," infördt år 1846, icke inbegripet omyntadl Silfver för ett värde af 78,900 R:dr Silfver Specie, som blifvit infördt landvägen från Norrige för Rikets Ständers Banks räkning.

128 N:o 12 b). Jemförelse emellan Sveriges omedelbara Sjöfart på andra Länder, efter officiella uppgifter, åren