INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm, Täckningsår: var serien indelad i två underserier: I, Utrikes handeln och II, Utrikes sjöfarten blev delserierna sammanförda till: Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Handel. Föregångare: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, Täckningsår: Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår: Sammandrag af consulernes insände skepps-listor öfver till deras districter år... anlände och derifrån afgångne svenska fartyg / Commerce-Collegium Efterföljare: Berättelser om handel och sjöfart år... från de förenade rikenas konsuler. Stockholm, Täckningsår: Utdrag ur konsulsberättelserna fanns i tabell 6 i BISOS F för åren Därefter hänvisning till dessa berättelser för åren i tabell 6 och för åren i tabell 8. I inledningen till häftena 1891:I-1894:I (Utrikes handel) hänvisas till berättelserna. i vilka årligen offentliggörandet i tryck sker. Från 1895 offentliggörs konsulsberättelserna av Sveriges allmänna exportförenings tidskrift Svensk Export. Sjöfart : berättelse för år / av Kommerskollegium. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Handel : berättelse för år... / av Kommerskollegium. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Statistiska meddelanden. Ser. C, Månadsstatistik över handeln / utgiven av Kungl. Kommerskollegium. Stockholm : Kommerskollegium, Kommersiella meddelanden / utgivna av Kungl. Kommerskollegium. Sammanfattad utgivningstid: Stockholm : Kungl. Kommerskollegium, Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. D. 3, Utrikeshandel Örebro ; Stockholm : Statistiska centralbyrån (SCB), BISOS F digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lagts till. urn:nbn:se:scb-bi-f0-5901_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. F) UTRIKES HANDEL och SJÖFART. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1859.

4

5 Innehåll Pag. Underdånig berättelse Norrige. 3. Finland. 5. Ryssland Danska Staterna 8. Preussen 11. Mecklenburg, Hansestäderna, Hannover och Oldenburg 13. Nederländerna Belgien. 20. Stor-Britannien och Irland 21. Frankrike Portugal 28. Spanien. 29. Öfriga länder vid Medel- och Adriatiska hafvet samt vid Norra kusten af Afrika Nord-Amerika och West-Indien Södra Amerika. 37. Syd-Afrika, Ost-Indien och öfriga Ost-Asiatiska Länder samt Australien Utrikes Handeln i allmänhet. 41. Utrikes Sjöfarten i allmänhet Tabeller N:o 1. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets Import och Export år o Import o Export o Export Reexporterade, förtullade Varor år N:o 2. Öfversigt af Tull-Uppbörden åren N:o 3. Sammandrag af de från Kongl. Norska Regeringen till Commerce-Collegium insända uppgifter rörande Svenska sjöfarten till och från Norrige år N:o 4. Öfversigt af Sveriges Handel på andra Länder år 1859, enligt officiella uppgifter. N:o 5. Tabell, utvisande förhållandet emellan värdet af Sveriges Införsel och Utförsel år N:o 6. Sammandrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar öfver antalet och lästetalet af de år 1859 från Utrikes orter till Sverige med last ankomna eller derifrån afgångna Svenska samt Norska och främmande fartyg. N:o 7. Sammandrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade Förteckningar öfver de åren till Sverige ankomna Norska och främmande fartyg, särskildt upptagande hvarje Nations fartyg och lästetal. N:o 8. Sammandrag, som, grundadt på de till Commerce-Collegium årligen inkommande Förteckningar, utvisar för nedannämnda år antalet och lästetalet af Städers, Köpingars och Landtmäns mätta Fartyg samt af Stapelstädernes Skeppare och Sjöfolk.

6 N:o 9. Uppgift på de Fartyg från nedannämnde Städer och Köpingar, hvilka, enligt från vederbörande Myndigheter inkomna Förteckningar, varit begagnade till utrikes sjöfart under åren N:o 10. Jemförelse emellan Rikets In- och Utförsel under åren af sådane varor, som till något betydligare belopp blifvit in- eller utförde. o Införsel o Utförsel N:o 11. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara Handel på andra Länder, efter officiella uppgifter, åren N:o 12. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara Sjöfart på andra Länder, efter officiella uppgifter, åren

7 STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Eders Kongl. Majrts och Rikets Commerce-Collegium får, jemlikt föreskriften i den för Collegium gällande nådiga instruktion, härmedelst i underdånighet afgifva berättelse angående Sveriges utrikes handel och sjöfart år 1859 samt dervid bifoga följande tabeller, nemligen:

8 N:o 1. N:o 2. N:o 3. N:o 4. N:o 5. Utdrag af det hos General-Tull-Styrelsen gjorda sammandrag öfver införsel och utförsel, enligt de vid Tullkamrarne förda specialer; öfversigt af Tull-uppbörden under sistförflutna 10 ar, med specifikation af det vid hvarje Tullkammare influtna belopp, hvaruti likväl icke inräknats Lotspenningar, Fyr- och Båk-afgifter, Lastpenningar m. m.; Sammandrag af de från Kongl. Norska Regeringen inkomna uppgifter rörande Svenska skeppsfarten till och från Norrige; öfversigt af Sveriges omedelbara handel med särskilda främmande länder, grundad dels på Consulernes och dels på General-Tull-Styrelsens uppgifter; Tabell, utvisande förhållandet emellan värdet af Sveriges in- och utförsel; N:o 6. N:o 7. N:o 8. N:o 9. Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar öfver de med last från utrikes orter till Sverige ankomna och från Sverige till utrikes orter afgångua Svenska, Norska och främmande fartyg; Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen uppgjorda förteckningar för de sistförflutna fem åren öfver de till Sverige ankomna Norska och främmande fartyg, särskildt upptagande hvarje nations fartyg och deras lästetal; Sammandrag af de till Collegium inkomna förteckningar öfver antalet och lästetalet af invånarnes i städerne och landtmäns mätta fartyg, för stapelstäderna för åren , samt för öfriga städer och landtmannafartyg för åren , äfvensom öfver stapelstädernas skeppare och sjöfolk; Uppgift på antalet och drägtigheten af de, invånare i Rikets städer och köpingar tillhöriga, fartyg, som under sistförflutna fem åren varit till utrikes sjöfart begagnade; N:o 10. Jemförelse emellan Sveriges in- och utförsel under hvarje år från och med 1850 till och med år 1859 af sådane varor, som under något af dessa år blifvit till betydligare belopp in- eller utförda, eller eljest ega ett större intresse; N:o 11. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara handel med andra länder under de sistförflutna 10 åren; samt N:o 12. Jemförelse emellan Sveriges sjöfart till och från andra länder under samma tid. Värdet af in- och utförseln, så väl för handeln med hvarje särskildt land, som för Rikets handel i allmänhet, har beräknats på samma sätt som de föregående åren, så att i allmänhet värdet af varor, införda med Svenska fartyg, upptagits efter gällande pris på lastningsorten, fritt ombord, samt då varorna inkommit med andra fartyg, efter medelpris i Svensk hamn med afdrag af tullafgift. Deremot har värdet af varor, utförda med Svenska fartyg, eller med Norska till andra länder än Norrige, i allmänhet upptagits efter pris på lossningsorten, med afdrag af tull och andra omkostnader derstädes, samt vid utförsel i Norska fartyg med ytterligare afdrag af frakt. Varor, utförda med andra främmande fartyg, hafva beräknats efter priset i Svensk hamn med tillägg af utförselstull, der sådan egt rum. På sätt i föregående underdåniga berättelser blifvit anmärkt, grundar sig detta beräkningssätt på antagandet att in- och utförseln i Svenska fartyg sker för Svensk räkning, men i utländska för utländsk, med undantag af utförseln i Norska fartyg till andra länder än Norrige, hvilken nästan helt och hållet verkställes för Svensk räkning; och då enahanda beräkningssätt blifvit under flera år i samma afseende begagnadt, kan man antaga, att ett för det ena året, i jemförelse med det andra, uppgifvet högre eller lägre värdebelopp utmärker en någorlunda motsvarande tillökning eller minskning i den officielt uppgifna importens eller exportens verkliga värde. De i berättelsen intagna uppgifter å qvantiteterne af de förnämsta in- och utförsels-artiklarne utvisa beloppet aï förtullade eller eljest till in- och utförsel angifna varor.

9 I likhet med hvad förut iakttagits, får Collegium först framställa Sveriges handelsförbindelser med särskilda länder och sedermera lemna en öfversigt af Rikets handel och sjöfart i allmänhet, jemförd med de föregående årens. Norrige. Värdet af införseln från Norrige, så vidt densamma finnes i Tullverkets sammandrag uppgifven, beräknas för år 1859 till 5,394,000 R:dr, hvilken summa med 232,000 R:dr öfverstiger importbeloppet för nästföregående året. Uti sistlidet års införsel deltogo 309 Svenska fartyg för 1,902,000 R:dr, 506 Norska för 3,396,000 R:dr samt 1 Danskt för 6,000 R:dr; den återstående värdesumman, 90,000 R:dr, belöper sig på landvägen införda varor. Värdet af exporten, som år 1858 uppskattades till 2, R:dr, har år 1859, hufvudsakligen till följd af en ökad spanmålsutförsel, stigit till 3,642,000 R:dr. Häraf utfördes för 1,799,000 R:dr med 391 Svenska fartyg, för 1,469,000 R:dr med 405 Norska och för 117,000 R:dr med 2 Danska fartyg, samt för 257,000 R:dr landvägen. Från Norrige infördes siöledes: Bland importartiklar sjoledes från Norrige förekomma dessutom år 1859: Böcker för ett värde af 5,107 R:dr, Färger för 8,415 R:dr, Is för 11,622 R:dr, Redskap och Machinerier för 21,250 R:dr. Den sjöväga exporten utgjordes förnämligast af följande varuqvantiter:

10 Ar 1859 utfördes dessutom sjöledes till Norrige, bland annat, Frön för ett värde af 20,223 R:dr. Jemlikt hvad Collegium i föregående berättelser erinrat, kunna mängden och värdet af de varor, som utgöra föremål för den landväga trafiken emellan Sverige och Norrige, endast högst ofullständigt angifvas i Tullverkets sammandrag, enär, enligt gällande bestämmelser, de flesta Svenska och Norska naturalster få, utan behof af förpassning eller tullbehandling, från det ena till det andra Riket tullfritt in- och utföras, och samma förhållande eger rum med utländska till införsel tillåtna, äfvensom med Svenska och Norska, tull underkastade, varor, då de icke öfverstiga vissa qvantiteter och värden. Bland varor, införda från Norrige landvägen, förekomma uti Tull-specialerne följande: 10 år: Följande tabell utvisar förhållandet med Svenska skeppsfarten till och från Norrige under sistförflutne Till Norrige ankomna Svenska fartyg från: Sverige: Utrikes ort:

11 Från Norrige af gångna Svenska fartyg till: Sverige : Utrikes ort: Finland. Det beräknade värdet af införseln från detta land uppgick år 1858 till 1,447,000 R:dr och ökades år 1859 till 1,746,000 R:dr. Sistnämnda års import verkställdes med 91 Svenska fartyg för R:dr och med 485 Finska för 1,153,000 R:dr. Värdet af exporten till Finland har cleremot minskats, nemligen från 1,494,000 R:dr år 1858 till 1,241,000 R:dr år Af nedanstående jemförelse synes, att exporten af Toppsocker sistlidet år betydligt nedgått. Med 66 Svenska fartyg utfördes år 1859 varor för 328,000 R:dr och med 102 Finska för 913,000 R:dr. Från Finland infördes:

12 Derjemte infördes år 1859 från Finland, bland annat, 175,016 «Fönsterglas, 29,117 «Gryn, 25,823 «Stearinljus och 52,627 Centner Tjära. Till Finland utfördes: År 1859 utfördes äfven, bland annat, 2,768 Centner Alun, 20,592 Centner Bensvärta, Frö för 20,089 R:dr, 21,494 «Bomullsgarn samt Redskap och Machinerier för 49,061 R:dr. Från Finland ankommo till Sverige: Svenska fartyg och båtar: Finska fartyg och båtar: Från Sverige afgingo till Finland: Häruti äro de emellan Sverige och Finland gående ångfartygs resor inräknade.

13 Ryssland. Införseln från nämnda land är för år 1859 upptagen till 2,304,000 R:dr och öfverstiger med 359,000 R:dr det beräknade värdet af föregående årets import. Varutransporten besörjdes hufvudsakligen med Svenska fartyg, som deri till ett antal af 64 deltogo för en summa af 2,057,000 R:dr, och dessutom af 3 Norska fartyg för 49,000 R:dr, 2 Ryska för 44,000 R:dr samt 5 Finska, 1 Danskt, 2 Hannoverska och 1 Nederländskt för 154,000 R:dr. Utförseln, hvilken vanligen är föga betydlig och år 1858 beräknades till 250,000 R:dr, har likväl år 1859 uppgått till 1,138,000 R:dr. Denna tillökning har hufvudsakligen uppkommit dels till följd af en, såsom nedanstående jemförelse utvisar, betydligare utförsel af Kanoner och Bomber, dels genom export af Machio nerier och Redskap för ett värde af 169,000 R:dr samt Ångpannor för 116,000 R:dr, dels ock genom försäljning af fartyg för 80,000 R:dr. Varuexporten verkställdes år 1859 med 39 Svenska fartyg för 1,000,000 R:dr, med 2 Norska för 5,000 R:dr, med 4 Ryska för 22,000 R:dr, samt för 31,000 R:dr med ett Preussiskt, 1 Mecklenburgskt, 2 Nederländska och 1 Engelskt fartyg. Från Ryssland infördes: Dessutom infördes år 1859, bland annat, 23,244 % Stearinljus. Till Ryssland utfördes: Svenska fartyg ankommo till Ryssland från Sverige: Utrikes ort:

14 Svenska fartyg afgingo från Ryssland till Sverige: Utrikes ort: Följande tabell utvisar huru skeppsfarten till och från Ryssland med Svenska fartyg varit fördelad på de särskilda Consuls-distrikterne år Svenska fartyg ankomniq från Sverige: från Utrikes ort: och afgingo från till Sverige: till Utrikes ort: Danska Staterna. Importens värde, som är 1858 utgjorde 4,395,000 R:dr, beräknas år 1859 till 4,741,000 R:dr och verkställdes sistnämnda år för 3,168,000 R:dr med 900 Svenska fartyg, för 1,499,000 R:dr med 617 Danska, samt för 74,000 R:dr med 38 Norska, 1 Finskt, 2 Preussiska, 1 Mecklenburgskt, 2 Hannoverska, 3 Nederländska och 1 Engelskt fartyg. Exportens värde, beräknadt år 1858 till 5,405,000 R:dr, har år 1859, förnämligast till följd af en ökad Utförsel af Bräder och Plankor samt Stångjern, stigit till 6,761,000 R:dr, eller, efter afdrag af utfördt Silfver, till 6,661,000 R:dr; hvilket belopp likväl är 1,491,000 R:dr mindre än värdet af varuutförseln år 1857, och ännu betydljgare understiger exportvärdet under hvartdera af de tre nästföregående åren. Vid utförseln 1859 har, såsom vanligt, största delen af fraktförtjensten tillfallit Svenska Rederierne. Med 1,522 Svenska fartyg

15 Utfördes nemligen varor för 5,490,000 R:dr, med 10 Norska för 32,000 R:dr, med 100 Danska för 685,000 R:dr samt för 554,000 R:dr med 80 Finska, 2 Preussiska, 2 Mecklenburgska, 1 Hannoverskt och 2 Nederländska fartyg. Af nedannämnda artiklar infördes från Danska Staterna: År 1859 infördes dessutom, bland annat, myntadt Silfver för 100,195 R:dr, 401,986 % Bomull, Frö för 120,951 R:dr, 381,114 < Fönsterglas, 560,081 «Risgryn och Rismjöl, Kläder för 23,287 R:dr, Redskap och Machinerier för 45,133 R:dr, 141,946 % Sirup, 155,775 ffi Svafvelsyra. Till Danska Staterna utfördes: Comm.-Coll.UlrikesHandels Berättelse år

16 Derjemté utfördes 1859, bland anfiät, myritadt Sitfvér till ett värde äf 100^000 R:dr, Bark för 22,251 R:dr, 71,293 «Bomullsgarn, 1,198 st. Svin samt 149,030 «Karduspapper. Följande tabell utvisar förhållandet, med Svenska skeppsfarten på Konungariket Danmark och Hertigdömet Schleswig samt Holsteinska hamnarne vid Östersjön. -. Svenska fartyg ankommo till ifrågavarande länder från Sverige: från Utrikes ort: samt afgingo derifrån till Sverige: till Utrikes ort: o Ar 1859 ankommo Svenska fartyg till nedannämnde Consuls-distrikter: från Sverige: från Utrikes ort: ocb afgingo till Sverige: till Utrikes ort:

17 Dessutom hafva Svenska öppna båtar till nedannämnde antal med last Svenske och Norske General-Consuln i Köpenhamn yttrar uti sin till Collegium för är 1859 afgifna berättelse, att tillförseln af Nordiska produkter, såsom jern- och trävaror, var något lifligare än under föregående året, och att, då behållningarne från samma år icke voro betydliga, de första sändningarne fingo en rask afsättning; men att, då införseln emot hösten tilltog och öfversteg behofvet, afsättningen blef trögare under fallande priser. Till Köpenhamn ankommo circa 26,700 Sk«Svenskt jern, eller ungefär 7,000 Sk«mera än under år 1858, och betaides i början med 15 R:dr 48 sk. Danskt, men nedgick, till följd af för stor consignation, till 14 R:dr oförtulladt. Preussen. Införseln från detta land, hvilken för år 1857 är upptagen till 3, R:dr, men år 1858 nedgick till 1,061,000 R:dr, har år 1859 utgjort 1,042,000 R:dr. Med 40 Svenska fartyg infördes varor för 338,000 R:dr, med 5 Norska för 55,000 R:dr, med 22 Preussiska för 627,000 R:dr, samt för 22,000 R:dr med 1 Danskt, 1 Hannoverskt, 1 Nederländskt och 1 Engelskt fartyg. Utförselns beräknade värde år 1859 utgör 2,310,000 R:dr eller något mindre än 1858 års exportvärde, som är upptaget till 2,358,000 R:dr. Uti 1859 års utförsel deltogo 149 Svenska fartyg för 1,185,000 R:dr. För öfrigt utfördes med 42 Preussiska fartyg för 833,000 R:dr samt för 292,000 R:dr med 2 Norska, 3 Finska. 9 Danska, 1 Hamburgskt och 2 Hannoverska fartyg. Från Preussiska hamnar infördes: ' ' År Ull v. «113, , , ,276. Zink» 266, , , , ,744. Virke af ek, bok m. m värde R:dr 31, , , , ,973. Bräder och Plankor»» 27, , ,375. Olja, «1,201, , , , ,285. Spanmål, omalen Kubrfot , , , ,448. Från Preussen infördes dessutom år 1859: myntadt Guld till ett värde af 90,000 R:dr, Sprit, 153,763 «Alkohol, Böcker för 38,282 R:dr, Frö för 114,391 R:dr, 105,000 «Blyhvitt, Kläder för 52,031 R:dr, Redskap och Machinerier för 23,588 R:dr, 55,846 «Tran och Späck, 32,668 kannor Ättika, m. m. Till Preussiska hamnar utfördes: År , Jern: Stångjern Centn. 71, , , ,606'. 78,253. Kanoner m. m» 3,245. 5, Plåtar, oförtenta och förtenta»

18 Ar 1859 utfördes derjemte, bland annat, Böcker på Svenska språket för 9,443 R:dr. Svenske och Norske Consuln i Danzig har uppgifvit, att Svenska produkterne derstädes år 1859 betaides till större delen med lägre belopp än vanligt. Isynnerhet blef priset å den Gottländska Kalken mycket nedtryckt, till följd af det stora qvantum, som deraf ankom, nemligen 1,461 halftunnor mera än år 1858 och 3,766 halftunnor mera än år 1857, under det att ständigt stora nederlag af Schlesisk Kalk, som genom sitt billigare pris ofta fick företräde framför den Gottländska, voro att tillgå. Oberäknadt de emellan Sverige och Pommern gående Postångfartygens resor ankommo Svenska fartyg till Preussiska hamnar och afgingo från Preussiska hamnar Följande tabell utvisar förhållandet med Svenska skeppsfarten till och från nedannämnda Consulsdistrikter och stationer år 1859:

19 Svenska fartyg ankommo och afgingo Mecklenburg, Hansestäderna, Hannover och Oldenburg. Mecklenburg. Värdet af importen utgjorde år 1858 endast 2,000 R:dr och är för år 1859 beräknadt till 11,000 R:dr. Enligt Tullspecialen infördes sistnämnda år från Mecklenburg fartyg till ett värde af 8,000 R:dr, 2,668 «Kaffe, 4,296 Kub.-fot Stenkol, m. m. Varutransporten verkställdes med 5 Svenska och 1 Mecklenburgskt fartyg. Utförseln uppskattas år 1859 till 553,000 R:dr, eller 43,000 R:dr mera än värdet af exporten år 1858, och besörjdes med 97 Svenska fartyg för 438,000, med 6 Mecklenburgska för 38,000 R:dr samt för 77,000 R:dr med 11 Finska fartyg. Till Mecklenburg utfördes: Liibeck Införseln från Llibeck, hvilken år 1858 ansågs i värde utgöra 12,236,000 R:dr eller, efter afdrag af infördt guld och silfver i mynt och plansar, 11,543,373 R;dr, uppskattas för år 1859 till 15,660,000

20 R:dr, deruti inberäknadt ett belopp af 49,248 R:dr i omyntadt guld. Ifrågavarande import verkställdes med 367 Svenska fartyg för 15,599,000 R:dr, med 1 Ltibeckskt för 6,000 R:dr samt för 55,000 R:dr med 3 Finska och 5 Danska fartyg. Oberäknadt myntadt eller oarbetadt silfver för ett värde af 910,000 R:dr, utfördes år 1858 till Lûbeck varor för ett värde af 3,483,000 R:dr. För år 1859 är exporten beräknad till 8,353,000 R:dr, deraf 4,077,377 R:dr i myntadt silfver. Med 260 Svenska fartyg utfördes år 1859 för 8,024,000 R:dr, samt för 329,000 R:dr med 30 Finska fartyg. Från Lilbeck infördes hufvudsakligen: o Ar 1859 förekomma derjemte bland införseln från Ltlbeck: Apotheksvaror till ett värde af 81,943 R:dr, Rumm 413,850 och Sprit 46,377 «Alkohol; Böcker för 74,520 R:dr; 394,301 «Fönsterglas; 58,984 «Risgryn och Rismjöl; Hö för 11,952 R:dr; Jernvägseffekter för 54,422 R:dr; Kläder för 280,242 R:dr; 69,102 tt Metvurst; Redskap och Machinerier för 135,372 R:dr; 458,629 «Sirup; 28,859 kannor Ättika; 37,005 «Svafvelsyra, m. m. Till Lûbeck utfördes bland annat:

21 Derjemte utfördes år 1859, bland andra varor, Frö för 14,236 R:dr, 80,300 Kubrfot Spanmål eller 53,704 Kubrfot mera än föregående året. Svenske och Norske Consuln i Lûbeck har uti sin till Collegium för år 1859 afgifna årsberättelse anmärkt, att de till Lubeck införda produkter funno oafbrutet hastig afsättning; att, oaktadt marknadens öfverfyllande, särdeles af bräder, deraf tillförseln från Sverige och Finland var större än den under flera år förekommit, klagan öfver nedtryckta pris var sällspord; samt att af Svenskt jern vid årets slut återstod endast circa 4,000 Ska, då deremot af de 3,500 Ska Engelskt jern, som under loppet af året inkommit, icke mera än 500 Ska blifvit använda. Hamburg. Värdet af den direkta importen från Hamburg år 1859 uppgår till 3,819,000 R:dr, hvaraf omyntadt guld till ett belopp af 22,800 R:dr. Ar 1858 beräknades importen till 4,320,000 R:dr, men deruti ingick silfver för ett värde af 1,309,860 Rrdr, som af Rikets Ständers Bank å dess vexeltillgång i Hamburg indrogs. Importen år 1859 bestreds med 48 Svenska fartyg för 3,510,000 R:dr, med 6 Hamburgska för 134,000 R:dr samt för 175,000 R:dr med 3 Danska, 8 Hannoverska och 1 Nederländskt fartyg. Den direkta utförseln, som för år 1858 är upptagen till 520,000 R:dr, beräknas för år 1859 till 875,000 R:dr, deraf utfördes med 47 Svenska fartyg för 769,000 R:dr, med 3 Norska för 8,000 R:dr, samt för 98,000 R:dr med 5 Danska, 5 Hannoverska, 1 Nederländskt och 2 Engelska fartyg. Från Hamburg infördes: Dessutom infördes år 1859 från Hamburg, bland annat, 115,418 «Blyhvitt, 148,037 s Risgryn och Rismjöl, Jernvägseffekter för 61,185 Rrdr, 111,890 K Olja, 146,943 % Svafvelsyra, samt Redskap och Machinerier för 33,302 R:dr.

22 Den direkta exporten utgjordes hufvudsakligen af Dessutom utfördes år 1859: 47,048 «Bomullsgarn, 233,156 Kub:fot Spanmål, m. m. Bremen. Importen beräknas för år 1859 till 2,529,000 R:dr, som utgör 475,000 R:dr mera än värdet af föregående årets införsel. Med 11 Svenska fartyg infördes år 1859 för 234,000 R:dr, med 1 Bremiskt för 23,000 R:dr samt för 2,272,000 R:dr med 2 Preussiska, 35 Hannoverska och 6 Nederländska fartyg. Utförseln, som år 1858 upptogs till 401,000 R:dr, är för år 1859 beräknad till 442,000 R:dr. Med 3 Svenska fartyg exporterades år 1859 för ett värde af 117,000 R:dr, med 1 Bremiskt för 2,000 R:dr samt för 323,000 R:dr med 1 Norskt, 1 Finskt, 14 Hannoverska och 1 Nederländskt fartyg. Från Bremen infördes och förtullades: Af de från Bremen införda partier Tobak upplades Bland införda varor från Bremen år 1859 förekomma jemväl 651,521 ÎE Bomull, 191,544 ffi Kaffe, 338,702 «Risgryn, 217,250 «Socker. Till Bremen utfördes: Hannover och Oldenburg. Under åren 1857 och 1858 förekom ej någon import från dessa länder, men år 1859 har derifrån med 1 Hannoverskt fartyg införts 115,026 <S, Cicorierot, som enligt tullvärde uppskattas till omkring 14,000 R:dr. Exporten uppgick år 1858 till 189,000 R:dr och år 1859 till 158,000 R:dr. Den verkställdes sistnämnda år med 11 Hannoverska eller Oldenburgska fartyg för 118,000 R:dr samt för 40,000 R:dr med 3 Danska och 2 Nederländska fartyg.

23 Till Hannover exporterades hufvudsakligen: År 1859 utfördes dessutom 15,212 Centn. Tackjern. Svenska fartyg (ångfartyg inberäknade) ankommo Är 1859 anlände till Rostock 62 Svenska fartyg om 2,357 läster med last från Sverige saint 1 om 20 läster med last frän utrikes ort. Till Wismar ankommo samma år 44 Svenska fartyg om 1,712 läster med last från Sverige. Comm.-Coll. Utrikes Bandels Berättelse år 185!). 3

24 Svenska fartyg (ångfartyg inberäknade) afgingo o Ar 1859 afgingo från Rostock 62 Svenska fartyg om 2,320 läster i barlast till Sverige. Från Wismar afgingo samma år 7 Svenska fartyg om 308 läster med last och 37 fartyg om 1,405 läster i barlast till Sverige. Nederländerna. Så vill importen som exporten har år 1859, i förhållande till föregående årets, något stigit. Den förra, år 1858 upptagen till 1,229,000 R:dr, beräknas för år 1859 till 1,565,000 R:dr; hvaraf med 23 Svenska fartyg infördes för 511,000 R:dr, med 20 Nederländska för 877,000 R:dr samt för 177,000 R:dr med 1 Finskt, 1 Preussiskt, 1 Mecklenburgskt och 3 Hannoverska fartyg. Utförseln, som år 1858 uppgick till 1,850,000 R:dr, har år 1859 utgjort 1,981,000 R:dr. Med 43 Svenska fartyg utfördes sistnämnda år till Nederländerna varor till ett värde af 726,000 R:dr, med 8 Norska för 72,000 R:dr, med 30 Nederländska för 449,000 R:dr samt för 734,000 R:dr med 1 Finskt, 4 Preussiska, 33 Danska och 8 Hannoverska fartyg.

25 Importen utgjordes förnämligast af följande varuqvantiteter: Dessutom infördes år 1859 från Nederländerna 883,702 «Kaffe, 204,888 «Cicorierot, 125,697 S Risgryn och Rismjöl, 1,334,198 «Rå-Socker samt 142,839 tt Raffinad-Socker, 223,079 «Svafvelsyra m. m. Till Nederländerna utfördes: Till Nederländerna ankommo Svenska fartyg Svenska fartyg afgingo från Nederländerna

26 Belgien. Uti Sveriges handelsförbindelser med detta land visade sig år 1859, i jemförelse ined de föregående åren, en ökad liflighet. Importens värde, som år 1858 beräknades till 437,000 R:dr eller det högsta belopp, hvartill införseln från detta land dittills uppgått, steg år 1859 till 865,000 R:dr, hufvudsakligen till följd af en betydlig import af raffineradt Socker äfvensom en ökad införsel af Kaffe. Med 21 Svenska fartyg infördes för 700,000 R:dr, med 2 Norska för 51,000 R:dr, med 1 Belgiskt för 9,000 R:dr samt för 105,000 R:dr med 1 Hannoverskt och 1 Nederländskt fartyg. I afseende å utförseln inträffade år 1859 en ännu större tillökning; dess värde beräknades nemligen till 1,784,000 R:dr, hvilken summa öfverstiger icke allenast 1858 års exportbelopp, utgörande 861,000 R:dr, utan ock värdet af hvarje föregående års utförsel. Det högre exportvärdet år 1859 i förhållande till nästföregående årets har uppkommit hufvudsakligen genom ökad utförsel af Bräder och Plankor samt en betydlig skeppning af Spanmål, utgörande 363,272 Kubrfot, deraf största delen, eller 294,793 Kubrfot, Korn. Ar 1859 utfördes med 32 Svenska fartyg för 529,000 R:dr, med 62 Norska för 485,000 R:dr, med 1 Belgiskt för 275,000 R:dr samt för 495,000 R:dr med 2 Finska, 1 Ryskt, 2 Preussiska, 21 Danska, 1 Mecklenburgskt, 1 Hamburgskt, 12 Hannoverska och 12 Nederländska fartyg. Af följande hufvud-artiklar infördes: o Ar 1859 infördes dessutom, bland annat, 835,669 «Fönsterglas. Till Belgien utfördes hufvudsakligen: Till Belgien ankommo Svenska fartyg:

27 och afgingo från Belgien Stor-Britannien och Irland. Importen från England, hvilken år 1850 utgjorde 4,998,000 R:dr och, efter årligt stigande, år 1856 uppgick till 19,217,000 R:dr, minskades år 1857 till 14,853,000 R:dr och år 1858 till 10,696,000 R:dr. Ar 1859 har importens värde åter ökats och beräknas till 15,733,000 R:dr. De artiklar, i afseende hvarâ en anmärkningsvärd tillökning i importen under sistlidet år förekommer, äro: Stenkol, deraf samma år importerades 11,814,088 Kubrfot, utgörande den största qvantitet, som hittills under något år införts, och öfver tre millioner Kub:fot mera än den år 1858 införda; Råsocker, af hvilken vara importen år 1859 med nära 1\ million fe öfverstiger föregående årets införsel; Ull, deraf under ifrågavarande ar importerades nära 400,000 % mera än år 1858; och Ylleväfnader, hvaraf importen ökades från 138,757 ffi år 1858 till 301,752 <E år Ar 1859 infördes från Stor-Britannien och Irland med 608 Svenska fartyg för 3,144,000 R:dr, med 252 Norska för 839,000 R:dr, med 247 Britiska för 9,501,000 R:dr samt för 2,249,000 R:dr med 16 Finska, 1 Ryskt, 24 Preussiska, 43 Danska, 28 Mecklenburgska, 3 Hamburgska, 45 Hannoverska, 35 Nederländska och 10 Franska fartyg. Sedan exporten till England år 1855 stigit till det betydliga beloppet af 39,758,000 R:dr eller det högsta, som hittills uppnåtts, men år 1856 nedgått till 32,826,000 R:dr, samt derefter minskats år 1857 till 24,579,000 R:dr och år 1858 till 23,646,000 R:dr, har värdet af utförseln år 1859 åter ökats och beräknas till 32,400,000 R:dr. Skeppningen af så väl jern- och trävaror som spanmål har sistnämnda är varit betydlig. Af Stàngjern utfördes 968,015 Centner, hvilken qvantitet nära uppgår till den år 1857 till England exporterade eller den största, som under något år förekommit. Exporten af Stål utgjorde 70,184 Centner och är den högsta, som hittills egt rum. Af Bräder och Plankor utfördes 441,304 Tolfter eller öfver 100,000 Tolfter mera, än under föregående året. Utförseln af Hafre uppnådde i det närmaste samma betydliga omfattning, som år 1858, och utgjorde 5,172,720 Kubrfot. Af Hvete utfördes 437,402 och af Korn 1,109,537 Kub:fot, hvilka qvantiteter af dessa sädesslag äro de största, som under något år förut till England exporterats. Exporten till England år 1859 verkställdes med 702 Svenska fartyg för 13,304,000 R:dr, med 509 Norska för 6,807,000 R:dr, med 336 Britiska för 6,361,000 R:dr, samt för 5,928,000 R:dr med 26 Finska, 1 Ryskt, 86 Preussiska, 204 Danska, 118 Mecklenburgska, 2 Lybeckska, 10 Hamburgska, 106 Hannoverska. 73 Nederländska och 2 Nord-Amerikanska fartyg. Den direkta importen från Stor-Britannien och Irland har hufvudsakligen utgjorts af följande varuqvant iteter :

28 o Ar 1859 importerades dessutom från England 289,754 «Kaffe, 706,192 «Risgryn och Rismjöl, 108,495 Centner Jernvägsskenor, äfvensom Jernvägseffekter för 280,801 R:dr, 2,089,788 & Olja, m. m. Till Stor-Britannien och Irland utfördes: Bland de år 1859 till England exporterade varor förekomma dessutom: 185,270 Centner Tackjern, Brädstump till ett värde af 205,369 R:dr samt 98,000 st. Hummer, m. m. Enligt uppgift från Svenska och Norska General-Consulatet i London hafva medelprisen å nedannämnde Svenska export-artiklar varit följande:

29 Nedanstående jemförelse utvisar det stigande antalet och lästetalet af icke allenast de Svenska fartyg, som från Sverige utklarerat med last till Stor-Britanniska hamnar, utan ock de Svenska fartyg, hvilka begagnats till fraktfart emellan England och ett tredje land. De förstnämnda, som år 1850 utgjorde 279 om 19,228 läster, uppgingo år 1859 till 662 om 46,427 läster. Till England ankommo år 1850 med last från annat land än Sverige 112 Svenska fartyg om 13,010 läster och år 1859: 260 om 29,187 läster. Antalet af de Svenska fartyg, som från England afgått med last till ett tredje land, utgjorde år 1850 endast 114 om 13,057 läster, men har år 1859 ökats till 374 om 42,953 läster. Svenska fartyg ankommo till Stor-Britanniskä och Irländska hamnar

30 och afgingo derifrån Svenska fartyg med last Till Stor-Britanniska hamnar afgingo med last från Sverige: Från Stor-Britanniska hamnar ankommo med last till Sverige: Den af Svenske och Norske General-Consuln i London till Collegium afgifna årsberättelse för 1859 innehåller^ bland annat, följande:»sveriges och Norriges tillförsel af trävaror till Stor-Britannien och Irland uppgick år 1859 till det särdeles höga omfånget af 603,822 loads, åtgörande icke långt från hälften af hela den utländska.

31 Från början till slutet af skeppningstiden egde en beständig tillförsel af trävaror rum ifrån Sverige, som ensamt försåg London under sistlidne år med 388 laster i 120,651 tons skeppsrum, innehållande 1,905,000 stycken plankor och 57,000 Ioads bjelkar, mot 1,480,000 st. plankor och 34,000 loads bjelkar år 1858 och utgörande den största import, som egt rum sedan år 1855, då tillförseln från Ryssland var afstängd och derföre till stor del ersattes af Svenska produkter. Priserna för Svenska plankor och battens i denna marknad förlidet år höllo sig vid f 12 till f sh. pr Petersburg Standard för omtyckta tillverkningar ; andra 10 sh. till 20 sh. lägre; af sämre beskaffenhet 10 Stg samma mått. Svenska furubjelkar, som är 1858 en tid hade nedgått till 50 sh. per load, men mot slutet af nämnda år, i anseende till de afkortade förlagerna, åter höjde sig och vid 1859 års ingång voro värde 57 sh. 6 pence, fortforo under början af året att stiga i pris, upp till 62 sh. 6 pence per load, men vid den efter skeppsfartens öppnande allt mer och mer tillströmmande införseln nedgiugo de gradvis åter ända till 50 sh. och hade vid årets slut ej återhemtat sig till mer än 52 sh. 6 pence, ehuru sednare på vintern värde 3 à 4 sh. per load mera. Trenne laster Spångved anlände under året hit ifrån Sverige och betalades med 7 till 8 per kubikfamn. Stångjern infördes år 1859 till Stor-Britannien för ett beräknadt värde af 543,279 och utgjorde i vigt 42,713 tons, sålunda öfverstigande medelimporten af 25,464 tons år 1858 och 50,163 tons år Tillförseln af stål år 1859 var betydligt högre än de tvänne föregående åren, utgörande 3,226 tons, mot 1,788 tons år 1858 och 2,030 tons år Af Sveriges stångjernsimport återutskeppades från London och Liverpool vid pass 4,000 tons till Ostindien. Marknaden för dessa varor förhöll sig under sistlidne år mycket stilla och ett prisfall i båda sorterna af ett till ett och ett hälft pund per ton inträffade mot slutet af året. Importen af Hvete och Korn från Sverige till London nådde under året 1859 blott ett mindre betydligt omfång, ty ehuru af förstnämnda sädesslag denna tillförsel var större än under de båda nästföregående åren, understeg den till mer än en tredjedel samma import år Deremot afsände Sverige förlidet år till denna hufvudstad en förökad myckenhet Hafre, uppgående till 435,174 quarters, eller inemot 30 procent af hela tillförseln från utlandet; 2\ gånger så mycket som Danmark, eller hamnarne på Hvita hafvets stränder samt nära nog samma qvantitet som Ryssland från dess Ostersjöhamnar. Sveriges skeppsfart på Stor-Britannien och Irland har år 1859 såväl i antal af fartyg, som än mer i lästetal, långt öfverskridit den förut högsta ståndpunkt, hvilken uppnåddes till följd af Rysslands temporära utestängande från frakt och trävarumarknaderne samt den dermed sammanhängande transportfarten under ett stort och aflägse fördt krig. Det kan med tillfredsställelse anmärkas, att de framsteg, vår skeppsfart på England gjort de båda sednaste och i synnerhet sistforflutne år, icke äro beroende af liknande tillfälligheter, utan hafva sitt upphof i en naturlig utveckling af vårt merkantila sjöväsen, hvilken måste antagas grunda sig på samhällets framåtskridande i allmänhet, så mycket mer som den på intet sätt kan tillskrifvas lockande fraktkonjunkturer.» Frankrike. Den direkta införseln frän detta land, år 1858 beräknad till 1,091,000 ll:dr, uppgår för är 1859 till 2,374,000 R:dr, och öfverstiger således i värde hvarje föregående års import. Med 39 Svenska fartyg infördes varor för ett värde af 1, R:dr. med 5 Norska för 116,000 R:dr, med 5 Franska för 120,000 R:dr, samt för 259,000 R:dr med 1 Finskt, 1 Ryskt, 1 Preussiskt, 3 Danska och 1 Hannoverskt fartyg. Den direkta utförseln, hvilken från ett värde af 8,445,000 R:dr, hvartill den ar 1857 stigit, nedgick till 5,561,000 R:dr är 1858, har år 1859 äter ökats och beräknas till 7,679,000 R:dr. Häraf utfördes med 166 Svenska fartyg för ett värde af 2,725,000 R:dr, med 352 Norska för 3,909,000 R:dr, med 84 Franska för 449,000 R:dr, samt för 596,000 R:dr med 2 Finska, 16 Preussiska, 13 Danska, 4 Mecklenburgska, 4 Lubeckska, 7 Nederländska och 15 Engelska fartyg. Direkte frän Frankrike infördes och förtullades: Comm-CoU. Utrikes Handels Berättelse år

32 Af följande artiklar utfördes: Svenska fartyg ankommo till Franska hamnar vid Svenska fartyg afgingo från Franska hamnar vid

33 Svenska fartyg hafva år 1859 besökt nedannämnda Consulsdistrikter : Sådana fartyg ankommo och afgingo Antalet och drägtigheten af Svenska och främmande fartyg, som frän Svenska hamnar utklarerat till Frankrike, hafva varit följande: Den af Svenske och Norske General-Consuln i Marseille till Collegium insända årsberättelse för 1859 innehåller, bland annat, följande:»1859 års införsel från Sverige har utgjorts af circa 19,300 Tolfter 3-tuins Bräder emot 20,500 under ar 1858» 28,780 Centner Jern....» 20,400»»»» 3,930» Stål....» 2,756»»» utvisande en obetydlig minskning af Trä och en tillökning af Jern och Stål. Införseln af Bjelkar, Spärrar och Tjära har ej varit af någon betydenhet. Orsakerna till ett sådant förhållande hafva i mina föregående årsrapporter uppgifvits. Af Tackjern hafva endast med Svenskt fartyg 2,400 Centner införts, och dessutom ett litet parti med ett utländskt fartyg. Såsom af ofvanstående utdrag synes, har träinförseln under de båda sista åren varit af ungefär samma betydenhet. Man kan ej annat än glädja sig öfver ett sådant förhållande, då i betraktande tages Europas ställning vid början af förlidet års afskeppningar. Det kan numera antagas, att om Sverige ej förtjent mycket på årets skeppningar, så har det deremot ej förlorat derpå. Priserna hafva under hela året också varierat endast från 50 à 65 Francs reducerad Tolft 14x9x3, alltefter qvalitet, då man deremot under föregående år ofta sett priseme stiga från 40 till 70 Francs, men också falla i samma proportion. Ifrån Finland hafva omkring 18 trälaster

34 ankommit, större delen aflastade i Björneborg. Denna sistnämnda produktion är särdeles omtyckt här och förorsakar den också våra Svenska Bräder en känbar concurrence, som lätt kunde, om ej tillintetgöras, åtminstone förminskas genom större omsorg å varu-exportörers sida vid sina aflastningar. Våra utmärkta Gefle och Söderhamns bräder äro, hvad qvalitet och sågning beträffar, fullt ut så goda, om ej bättre än de Björneborgska, och om de hitfördes torra och i passande dimensioner, skulle de lätt finna företrädet. Olyckligtvis är detta ej alltid fallet. Såsom varande en betydlig förbrukningsort, skickas ofta till Marseille hvad som annorstädes ej skulle kunna afyttras. En lång sjöresa uppvärmer också nyhugget trä och då det härstädes lossas, få exportörerne vidkännas betydliga rabatter. Dessa rabatter hafva haft till följd, att hitförseln af trävaror ej stigit i samma förhållande som andra varor, och är antalet af ankommande laster ej större nu, då befolkningen fördubblats, än den var för 20 à 30 år sedan. Förr exporterade Marseille äfven Nordiskt virke till Spanien, Algeriet och Italien; nu deremot ske aflastningarne direkte från Norden till dessa länder. Detta förhållande är emellertid ej att anse såsom en lycka för Svenska Rederierna, enär Marseille genom sin ökade handel är och torde förblifva Medelhafvets största marknad. Under vanliga konjunkturer erbjuder denna hamn alltid större tillgång på frakter än de Spanska, Algeriska eller Italienska hamnarne, med Spanmål, Vin och öfriga produkter; dessutom äro hamnumgälderna i allmänhet lägre här än på de öfriga platserna. Införseln af Jern har ökats med 40 %. Detta kan anses såsom en tillfällighet och en följd af föregående års minskade import. Af Ståljern hafva deremot endast 120 tons införts, hvilka stannat inom landet, allt det öfriga har härifrån åter blifvit utfördt. Den höga tull, som belastar denna för Svenska handeln så vigtiga artikel, har hittills varit ett hinder för införandet af så kalladt ordinärt Stångjern, åtminstone till Södra Frankrike.» Portugal. Värdet af den direkta importen från Portugal beräknades år 1858 till 286,000 R:dr och är för år 1859 upptaget till 387,000 R:dr. Sistnämnda år infördes med 74 Svenska fartyg för 273,000 R:dr, med 1 Portugisiskt för 48,000 R:dr samt för 66,000 R:dr med 2 Norska, 1 Finskt, 1 Ryskt samt 2 Nederländska fartyg. Utförselns värde, upptaget år 1858 till 1,301,000 R:dr, beräknas för år 1859 till 1,385,000 R:dr. I varuexporten deltogo 51 Svenska fartyg för 1,255,000 R:dr. För öfrigt besörjdes den af 9 Norska fartyg för ett värde af 129,000 R:dr samt 1 Portugisiskt för 1,000 R:dr. Från Portugal infördes hufvudsakligen : Till Portugal idfördes:

35 Svenska fartyg ankommo till Portugal och afgingo från Portugal Uti sin till Commerce-Collegium för år 1859 afgifna berättelse har Svenske och Norske General- Consuln i Lissabon anfört, bland annat, att ehuru Svenska handeln och sjöfarten under året gynnats af ökad trävaruskeppning och fraktrörelse, framstode dock allt tydligare den år från år aftagande konsumtionen af Svenskt jern, hvilket hotades att småningom blifva utträngt af det billigare Skottska; att det Svenska jernet möjligen torde finna en lättare afsättning i det inre af landet, sedan de pågående jernvägsarbetena hunnit fullbordas; men att någon väsendtligen ökad förbrukning af Svenskt jern i Portugal ej torde ånyo inträffa förr än priserne å lastningsorterna något fallit, och att Skottsk vara, visserligen af en qvalitet underordnad den Svenska, i Lissabon såldes till ett pris, motsvarande ä:del af det, som för Svenskt jern betingades, och visade sig för många arbeten lika tjenligt. Plankpriserna voro under året mindre än vanligt fluktuerande. För Calmar och Carlshamns mindre omtyckta virke betaltes från 220 till 245 Crusader, under det att för gröfre sågad Norrländsk vara erhölls från 235 till 260 Crusader. Bjelkar af vanlig tjocklek såldes i allmänhet till 240 à 320 Reis per löpande fot. Tjära noterades till circa 4 t 500 Reis per Stockholms tunna. Spanien. Värdet af införseln från Spanien uppgick ar 1859 till 586,000 R:dr, hvilket belopp med 178,000 R:dr öfverstiger iinportsumman för år Med 52 Svenska fartyg infördes varor för 421,000 R:dr, samt för 165,000 R:dr med 2 Norska, 1 Preussiskt, 1 Danskt och 1 Hannoverskt fartyg. Exportens värde är för år 1858 upptaget till 1,301,000 R:dr och anses för ar 1859 uppgå till 1,658,000 R:dr. Såsom nedanstående tabell utvisar, har exporten under dessa tvänne år hufvudsakligen utgjorts af trävaror och tjära; hvaremot någon direkt utförsel af stångjern till Spanien icke under något af ifrågavarande år förekommit; hvilket förhållande torde böra tillskrifvas den höga tull, hvarmed denna vara vid importen

36 till nämnda land är belagd. Sistnämnda års varuutförsel besörjdes af 64 Svenska fartyg för ett värde af 1,197,000 R:dr, af 53 Norska för 400,000 R:dr samt för 61,000 R:dr med 1 Ryskt, 1 Preussiskt, 3 Danska och 1 Hamburgskt fartyg. Importen bestod förnämligast af följande varuqvantiteter: Till Spanien utfördes bland annat: Till Spanska hamnar ankommo Svenska fartyg och ctfgingo frän Spanska hamnar

37 År 1859 ankommo Svenska fartyg till nedannämnda Consuls-distrikter och afgingo Svenske och Norske General-Consuln i Alicante har uti sin till Collegium insända årsberättelse för 1859 meddelat, bland annat, att till följd af de höga pris, hvartill Svenska plankor under sednare delen af året afyttrades i Marseille och öfriga nordliga hamnar i Medelhafvet, afsättningen af denna vara i Alicante ej visat den liflighet, som var att förvänta; samt att denna omständighet i förening med de föga passande dimensioner för förbrukningen i Madrid af de plankor, som ditförts från Sverige, förorsakat en tilltagande import af Ryskt och Amerikanskt virke, hvilket, i anseende till dess bättre qvalitet, kunde draga den ännu dryga transportkostnaden på jernvägen till det inre af landet. I Palma, till hvilken hamn plankor från Sverige år 1859 införts med 5 Svenska och 6 Norska fartyg, är förbrukningen af Nordiska trävaror årligen i tilltagande, men genom ett billigare pris i förening med en bättre qvalitet hafva plankorne frän Finland börjat uttränga de Svenska. Svenska fartygs fraktfart till och från Spanien hade ifrågavarande ar hufvudsakligast haft till föremål import af stenkol från England och några laster guano från Chinchas-öarne, samt export af några laster frukt, vin och styckegods till Norra Europa. Öfriga länder vid Medel- och Adriatiska hafvet samt vid Norra kusten af Afrika. Gibraltar och Malta, Importen är för ar 1859 upptagen till ett värde af 1,000 R:dr. Exporten, som år 1858 beräknades till 145,000 R:dr, anses är 1859 hafva uppgått till ett värde af 153,000 R:dr och bestod förnämligast af 1,963 Centner Stål, 3,110 Centner Tjära, 10,492 Tolfter Plankor och Bräder samt 4,421 st. Bjelkar. Till Gibraltar ankommo sistlidet år 4 Svenska fartyg om 320 läster med last från Sverige samt 7 om 901 läster med last och 1 om 74 läster i barlast frän utrikes orter. Samma ar afgingo frän Gibraltar 10 Svenska fartyg om 952 läster i barlast till utrikes orter. I afseende å antalet och lästetalet af de Svenska fartyg, som ar 1859 besökt Malta, saknar Collegium uppgift.

38 Italien. Värdet af importen från samtlige Italienska Stater, Österrikiska hamnarne icke inberäknade, är för år 1859 uppskattadt till 470,000 R:dr, hvilket belopp utgör 159,000 R:dr mera än värdet af importen föregående året. Ar 1859 infördes med 34 Svenska fartyg för ett värde af 352,000 R:dr, nemligen för 61,000 R:dr frän Sardinska Riket och för 291,000 R:dr från Neapel och Sicilien. Med 3 Norska och 1 Danskt fartyg importerades för 118,000 R:dr. Värdet af utförseln till ifrågavarande länder har år 1859 nedgått till 359,000 R:dr från 450,000 R:dr, hvartill exporten för år 1858 är beräknad. Med 8 Svenska fartyg utfördes år 1859 varor för 93,000 R:dr till Konungariket Sardinien, för 36,000 R:dr till Toscana och för 100,000 R:dr till Begge Sicilierne. Samma år utfördes till alla dessa Stater varor för 130,000 R:dr med 3 Danska och 1 Franskt fartyg. Från ofvannämnda Italienska länder infördes: Till samma länder utfördes: Enligt h vad Svenske och Norske Consuln i Genua meddelat, blef under år 1859, till följd af då pågående krig, importen till nämnda hamn af Svenskt jern högst obetydlig. Prisen å denna vara förblefvo 38 à 40 Francs per 100 Kilogr. A 3x9 tums Furuplankor steg priset successift från 52 till 55 och slutligen 60 Francs per Tolft, 14 fots. Tjära betaltes i början af året med 25 Francs per tunna, och priset steg sedermera till 35 Francs. Frän Österrikiska hamnar infördes år 1859 med 2 Nederländska fartyg varor för ett värde af 90,000 R:dr. Till nämnda hamnar utfördes samma år med 3 Svenska fartyg varor för 129,000 R:dr. I likhet med förhållandet under föregångna år verkställdes icke någon omedelbar införsel från eller utförsel till Grekland. Till Turkiet, h varifrån icke heller år 1859 någon import egt rum, exporterades med 1 Svenskt fartyg varor för ett sainmanlagdt värde af 40,000 R:dr. Med Egypten har Sverige icke under år 1859 haft någon direkt handelsförbindelse. Från främmande orter aukommo sistnämnda år till Egypten 13 Svenska fartyg om 1,536 läster med last och 8 om läster i barlast. Samma år afgingo derifrån 26 Svenska fartyg om 3,315 läster med last till utrikes orter.

39 Svenska fartyg ankommo år Svenska fartyg afgingo år 1859 Comm.-Coll. Vtrike» Bandels Berättelse år

40 Algérien. Såsom vanligt förekom icke år 1859 någon införsel från Algérien. Värdet af de samma år dit utförda varor beräknas till 452,000 R:dr eller 338,000 R:dr mindre än värdet af föregående årets export. Med 15 Svenska fartyg utfördes för 342,000 R:dr, med 7 Norska för 87,000 R:dr samt för 23,000 R:dr med 1 Franskt och 1 Amerikanskt fartyg. Till Algerien utfördes i Svenska fartyg ankommo till Algerien och afqinqo från Algerien till Utrikes ort Svenske och Norske General-Consuln i Alger har i sin till Collegium afgifna årsberättelse för 1859 meddelat, att priserne å trävaror hela tiden höllo sig jemförelsevis låga. Plankor afyttrades, enligt skeppningsstället, till 48 à 54 Francs per tolft, reducerade till 14 fot 9x3 tum, att betalas 3 à 4 månader efter levereringen. Af bjelkar och spärrar var afsättningen trög äfven till blott 52 Francs kub.-metren. För en god last grofva bjelkar skulle dock utan svårighet kunnat erhållas 56 Francs. Till of riga Stater i Norra Afrika exporterades varor till ett värde af 187,000 R:dr, deraf för 87,000 R:dr med 2 Svenska fartyg, för 76,000 R:dr med 4 Norska, samt för 24,000 R:dr med 1 Amerikanskt fartyg. Till Tunis ankommo år 1859 från Sverige 4 Svenska fartyg om 584 läster med last och från utrikes ort 2 Svenska fartyg om 295 läster med last. Af nämnda fartyg afgingo 5 om 682 läster i barlast till utrikes orter. Nord-Amerika och West-Indien. Förenta Staterna. Införseln, hvilken för år 1857 beräknades till 6,405,000 R:dr, men år 1858 minskades till ett värde af 2,902,000 R:dr, har år 1859 stigit till 5,518,000 R:dr. Den under sistlidet år ovanligt ymniga bomullsskörden i Förenta Staterna har äfven haft till följd en, synnerligen i förhållande till föregående årets bom-

41 ullsinförsel, betydlig import af denna vara, utgörande 10,055,388 « I transporten af de införda varorna deltogo 7 Svenska fartyg för 1,633,000 R:dr, 2 Norska för 265,000 R:dr, 12 Nord-Amerikanska för 3,366,000 R:dr samt 1 Engelskt fartyg för 254,000 R:dr. Exporten till Förenta Staterna har från 1,996,000 R:dr, som den år 1858 utgjorde, ökats till 2,878,000 R:dr år 1859, och verkställdes sistnämnda år med 8 Svenska fartyg för 1,533,000 R:dr, med 16 Nord-Amerikanska för 454,000 R:dr samt för 891,000 R:dr med 1 Norskt, 1 Danskt och 1 Bremiskt fartyg. Af följande hufvudsakliga import-artiklar från Förenta Staterna förtullades: Till Förenta Staterna utfördes: För assorteradt Svenskt Stångjern betaltes år 1859 i New-York S7\ Dollars per Ton, för hårdt Ståljern 85 à 90 Dollars samt för de finare och mjuka Lancashire jernsorterne 90 à 105 Dollars, allt på 6 à 8 månaders kredit. Svenska fartyg ankommo till Förenta Staterna (utom Californien)