INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår:

Transkript

1

2 BISOS F digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-f0-7401_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm, Täckningsår: var serien indelad i två underserier: I, Utrikes handeln och II, Utrikes sjöfarten blev delserierna sammanförda till: Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Handel. Föregångare: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, Täckningsår: Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår: Sammandrag af consulernes insände skepps-listor öfver till deras districter år... anlände och derifrån afgångne svenska fartyg / Commerce-Collegium Efterföljare: Berättelser om handel och sjöfart år... från de förenade rikenas konsuler. Stockholm, Täckningsår: Utdrag ur konsulsberättelserna fanns i tabell 6 i BISOS F för åren Därefter hänvisning till dessa berättelser för åren i tabell 6 och för åren i tabell 8. I inledningen till häftena 1891:I-1894:I (Utrikes handel) hänvisas till berättelserna. i vilka årligen offentliggörandet i tryck sker. Från 1895 offentliggörs konsulsberättelserna av Sveriges allmänna exportförenings tidskrift Svensk Export. Sjöfart : berättelse för år / av Kommerskollegium. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Handel : berättelse för år... / av Kommerskollegium. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Statistiska meddelanden. Ser. C, Månadsstatistik över handeln / utgiven av Kungl. Kommerskollegium. Stockholm : Kommerskollegium, Kommersiella meddelanden / utgivna av Kungl. Kommerskollegium. Sammanfattad utgivningstid: Stockholm : Kungl. Kommerskollegium, Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. D. 3, Utrikeshandel Örebro ; Stockholm : Statistiska centralbyrån (SCB), 1972.

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. F) UTRIKES HANDEL OCH SJÖFART. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, 1875, P. A. NORSTEDT & SÖNER, KONGL. BOKTRYCKARE.

4

5 Innehållsförteckning. Table des matières. Öfversigt Pag. I IV. Exposé sommaire Pages. I IV. I. N:ris Utrikes handeln år N:o 1. Sammanställning af värdet utaf år 1874 till Sverige införda och derifrån utförda varor, fördelade i grupper 1.» 2. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de till Sverige år 1874 införda varor, fördelade i grupper Tabell, utvisande qvantitet och värde af de från Sverige år 1874 utförda varor, fördelade i grupper 21.» 4. Utdrag af General-Sammandragen öfver Sveriges införsel och utförsel år 1874, jemte beräkning af de på tullpligtiga artiklar belöpande tullinkomster 28.» 5. Tabell, utvisande de år 1874 på nederlag upplagda varuqvantiteter 44.» 6. Sammanställning af Sveriges införsel till och utförsel från hvarje särskildt land år Öfversigt af Sveriges handelsförhållanden med andra länder år 1874 efter de in- och utförda varornas beräknade totalvärde Tabell, utvisande de till särskilda tullplatser i riket år 1874 införda varor Tabell, utvisande de från särskilda tullplatser i riket år 1874 utförda varor Jemförelse emellan Sveriges införsel och utförsel under hvartdera af åren af sådana varor, som till något betydligare belopp blifvit in- och utförda Jemförelse emellan Sveriges omedelbara handel med andra länder efter de in- och utförda varornas beräknade värde åren » 12. Öfversigt af tulluppbörden åren » 13. Öfversigt öfver uppbörden af nederlags- och transitupplagsafgifter åren » 14. Tabell, utvisande besigtningsvärdet af de till riket åren införda och förbrutna dömda varor 230.» 15. Uppgift å de på Stockholms och Göteborgs börser anmälda vexelslut i främmande myntslag åren Uppgift å de på Stockholms börs för vissa varor noterade medelpris Uppgift å förhållandet mellan vissa utländska samt Svenska mynt, vigter och mått 233. II. N:ris Utrikes sjöfarten år Tabell, utvisande antalet och lästetalet af de år 1874 från uppgifna främmande länder till Sverige med last ankomna och derifrån till likaledes uppgifna länder med last afgångna Svenska och främmande fartyg 237. I. N:ris Mouvement du commerce de la Suède avec les pays étrangers pendant l'année N:o 1. Résumé de la valeur des importations et des exportations par classes de marchandises 1.» 2. Tableau de la quantité et de la valeur des importations par classes de marchandises 2.» 3. Tableau de la quantité et de la valeur des exportations par classes de marchandises Tableau des importations et des exportations par espèce de marchandises ainsi qu'un calcul du montant des droits d'entrée perçus aux articles respectifs 28.» 5. Tableau des marchandises en entrepôt 44.» 6. Tableau spécial des importations et des exportations par pays de provenance et de destination 45.» 7. Résumé des rapports commerciaux de la Suède avec des pays étrangers en vue de la valeur totale des importations et des exportations » 8. Tableau des marchandises importées à différentes places de douane en Suède 104.» 9. Tableau des marchandises exportées de différentes places de douane en Suède 162.» 10. Tableau comparatif des importations et des exportations des marchandises principales pendant les années » 11. Tableau comparatif du mouvement du commerce direct de la Suède avec des pays étrangers en vue de la valeur totale des importations et des exportations 226.» 12. Droits de douane prélevés pendant les années » 13. Droits d'entrepôt prélevés pendant les années » 14. Marchandises saisies pendant les années » 15. Commerce de lettres de change en monnaie étrangère aux bourses de Stockholm et de Gothembourg pendant les années Prix moyens de certaines marchandises notés à la bourse de Stockholm 232.» 17. Poids, mesures et monnaies de pays étrangers et leur rapport avec ceux de la Suède 233. II. N:ris Mouvement de la navigation de la Suède avec les pays étrangers pendant l'année Tableau du nombre et du tonnage des navires suédois et étrangers qui sont arrivés chargés en Suède et qui en sont également partis 237.

6 N:o 19. Pag. Tabell, utvisande antalet och lästetalet samt nationaliteten af de från utrikes orter till särskilda tullplatser i riket år 1874 ankomna såväl segel- som ångfartyg » 20. Tabell, utvisande antalet och lästetalet samt nationaliteten af de från utrikes orter till särskilda tullplatser i riket år 1874 ankomna ångfartyg Tabell, utvisande antalet och lästetalet samt nationaliteten af de från särskilda tullplatser i riket till utrikes orter år 1874 afgångna såväl segel- som ångfartyg » 22. Tabell, utvisande antalet och lästetalet samt nationaliteten af de från särskilda tullplatser i riket till utrikes orter år 1874 afgångna ångfartyg. 254.» 23. Tabell, utvisande de främmande länder, från hvilka, och de tullplatser i riket, till hvilka Svenska och främmande såväl segel- som ångfartyg år 1874 ankommit Tabell, utvisande de främmande länder, från hvilka, och de tullplatser i riket, till hvilka Svenska och främmande ångfartyg år 1874 ankommit Tabell, utvisande de tullplatser i riket, från hvilka, och de främmande länder, till hvilka Svenska och främmande såväl segel- som ångfartyg år 1874 afgått Tabell, utvisande de tullplatser i riket, från hvilka, och de främmande länder, till hvilka Svenska och främmande ångfartyg år 1874 afgått 282.» 27. Tabell, utvisande de främmande länder, från hvilka, och de tullplatser i riket, till hvilka Svenska såväl segel- som ångfartyg år 1874 ankommit Tabell, utvisande de främmande länder, från hvilka, och de tullplatser i riket, till hvilka Svenska ångfartyg år 1874 ankommit » 29. Tabell, utvisande de tullplatser i riket, från hvilka, och de främmande länder, till hvilka Svenska såväl segel- som ångfartyg år 1874 afgått Tabell, utvisande de tullplatser i riket, från hvilka, och de främmande länder, till hvilka Svenska ångfartyg år 1874 afgått Tabell, utvisande Svenska och utländska segel- och ångfartygs andel i fraktfarten mellan Sverige och främmande länder år Tabell, utvisande Svenska och utländska ångfartygs andel i fraktfarten mellan Sverige och främmande länder år Tabell, utvisande antalet och lästetalet af de från uppgifna främmande länder till Sverige med last ankomna och derifrån till likaledes uppgifna främmande länder med last afgångna Svenska och främmande fartyg åren » 34. Tabell, utvisande antalet och lästetalet af uppgifna främmande nationers under åren med last eller i barlast till Sverige ankomna och derifrån afgångna fartyg Tabell, utvisande antalet och lästetalet af de vid Sjötullkamrarne i riket åren inklarerade Svenska och främmande fartyg Tabell, utvisande antalet och lästetalet af de vid Sjötullkamrarne i riket åren utklarerade Svenska och främmande fartyg Tabell, utvisande Svenska sjöfarten med såväl segelsom ångfartyg på Norge och utrikes orter år 1874, enligt derom från Kongl. Norska Regeringen samt Svenske och Norske Consuler inkomna uppgifter Tabell, utvisande Svenska sjöfarten med ångfartyg på Norge och utrikes orter år 1874, enligt derom från Kongl. Norska Regeringen samt Svenske och Norske Consuler inkomna uppgifter 337. N:o 19. Pages. Tableau du nombre, du tonnage et de la nationalité des navires, tant à voiles qu'à vapeur, arrivés de l'étranger à différentes places de douane en Suède » 20. Tableau du nombre, du tonnage et de la nationalité des bateaux à vapeur arrivés de l'étranger à différentes places de douane en Suède » 21. Tableau du nombre, du tonnage et de la nationalité des navires, tant à voiles qu'à vapeur, partis de différentes places de douane de Suède pour l'étranger » 22. Tableau du nombre, du tonnage et de la nationalité des bateaux à vapeur partis de différentes places de douane en Suède pour l'étranger Tableau des provenances des navires suédois et étrangers, tant à voiles qu'à vapeur, ainsi que des places de douane en Suède auxquelles ils ont été destinés » 24. Tableau des provenances des bateaux à vapeur suédois et étrangers et des places de douane en Suède auxquelles ils ont été destinés Tableau des places de douane en Suède desquelles sont partis des navires suédois et étrangers, tant à voiles qu'à vapeur, ainsi que de leur destination. 272.» 26. Tableau des places de douane en Suède desquelles sont partis des bateaux à vapeur suédois et étrangers ainsi que de leur destination Tableau des provenances des navires suédois, tant à voiles qu'à vapeur, ainsi que des places de douane en Suède auxquelles ils ont été destinés 286.» 28. Tableau des provenances des bateaux à vapeur suédois et des places de douane en Suède auxquelles ils ont été destinés Tableau des places de douane en Suède desquelles sont partis des navires suédois, tant à voiles qu'à vapeur, ainsi que de leur destination Tableau des places de douane en Suède desquelles sont partis des bateaux à vapeur suédois ainsi que de leur destination Tableau indiquant la part qu'ont prise à la navigation entre la Suède et les pays étrangers des navires suédois et étrangers tant à voiles qu'à vapeur Tableau indiquant la part qu'ont prise à la navigation entre la Suède et les pays étrangers des bateaux à vapeur suédois et étrangers Tableau du nombre et du tonnage des navires suédois et étrangers qui, pendant les années , sont arrivés chargés en Suède et qui en sont également partis Tableau du nombre et du tonnage des navires étrangers qui, pendant les années , sont arrivés, soit chargés soit sur lest, en Suède et qui en sont également partis Tableau du nombre et du tonnage des navires suédois et étrangers qui, en entrant, ont été expédiés par les bureaux de douane en Suède pendant les années Tableau du nombre et du tonnage des navires suédois et étrangers qui, en sortant, ont été expédiés par les bureaux de douane en Suède pendant les années Tableau des navires suédois, tant à voiles qu' à vapeur, qui d'après des données fournies par le Gouvernement norvégien et par les Consuls respectifs de Suède ont visité des ports de Norvége et de pays étrangers Tableau dos bateaux à vapeur suédois ayant visité des ports de Norvége et de pays étrangers 337.

7 N:o 39. Pag. Tabell, utvisande de år 1874 för Svenska fartyg i utrikes sjöfart influtna bruttofrakter, enligt derom från Svenske och Norske Consuler inkomna uppgifter 344.» 40. Sammandrag af de till Commerce Collegium för åren inkomna förteckningar öfver antalet och lästetalet af städers, köpingars och landtmäns mätta fartyg Tabell, utvisande antalet och lästetalet samt ångkraften af Svenska handelsflottans fartyg vid slutet af åren 1873 och » 42. Tabell, utvisande den år 1874 genom nybyggda eller från utrikes ort inköpta fartyg uppkomna tillökning i städers och köpingars handelsflotta, äfvensom den deri inträdda minskning genom förolyckade, kasserade och till utrikes ort försålda fartyg Tabell, utvisande antal, lästetal och hästkrafter af de år 1874 till utrikes sjöfart använda fartyg i grupper efter lästetalet Uppgift å antalet och lästetalet af de, innevånare i rikets städer och köpingar samt landtmän tillhöriga fartyg, som varit begagnade till utrikes sjöfart åren Tabell, utvisande antalet af det år 1874 till utrikes sjöfart använda Svenska sjöfolk Öfversigt af uppbörden utaf lastpenningar åren N:o 39. Pages. Frêts gagnés par des navires suédois dans la navigation étrangère. 344.» 40. Précis des tableaux, pour les années , du nombre et du tonnage des navires suédois jaugés appartenant à des villes, à des bourgs et à des campagnards 356.» 41. Tableau du nombre, du tonnage et des chevaux-vapeur de la marine marchande de Suède à la fin des années 1873 et Tableau indiquant soit l'accroissement de la marine marchande des villes et des bourgs moyennant la construction de nouveaux navires ou l'achât de navires étrangers, soit la diminution de la même marine par suite de naufrage de navires, de leur dépècement ou de leur vente à l'étranger 362.» 43. Tableau, par groupes de tonnage, du nombre, du tonnage et des chevaux-vapeur des navires employés à la navigation étrangère Tableau du nombre et du tonnage des navires qui, appartenant à des habitants des villes et des bourgs ainsi qu'à des campagnards, ont été employés à la navigation étrangère pendant les années Capitaines et marins engagés à la navigation étrangère 372.» 46. Droits de tonnage dits lastpenningar prélevés pendant les années Observations. 1 fot = 10 tum = 0,2969 mètre. = 100 linier 1 kubikfot (kft) 0,02617 mètre cube. = 10 kannor (k:r) = = 1000 kubiktum 26,173 litres. 1 centner (ctr) = 100 skålpund (T) = 42,50758 kilogrammes. = 10,000 ort 1 nyläst 3,14 tonneaux, pour navires à voiles. = 100 centner = 4,5 tonneaux, pour navires à vapeur. 1 riksdaler (R:dr) = 1 krona = 1,39 franc. = 100 öre

8

9 STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Jemlikt föreskriften i gällande instruktion får Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium härmedelst afgifva underdånig berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart år Det i samma berättelse angifna värde af in- och utförseln, så väl hvad handeln med hvarje särskildt land beträffar, som i afseende å rikets handel i allmänhet, har, i enlighet med nådiga föreskrifter, både för de med Svenska och de med främmande fartyg in- och utförda varor beräknats efter gångbara medelpris i Svensk hamn, med afdrag, hvad införseln angår, af tull för de sådan afgift underkastade varor.

10 II Sammanlagda värdet af Sveriges in- och utförsel, hvilket för år 1873 var upptaget till 493,344,000 R:dr, är för ar 1874 beräknadt till 540,142,000 R:dr. Införseln sistnämnda år är uppskattad till 306,810,000 R:dr, deraf 9,539,096 R:dr utgöra värdet af infördt guld och silfver i mynt eller plantsar, och utförseln år 1874, inbegripet myntadt och oarbetadt silfver för 8,309,596 R:dr, uppgår till 233,332,000 R:dr. Till jemförelsc med förhållandet i afseende å rikets in- och utförsel under nästföregående nio år och till upplysning om den andel i varuomsättningen under samtliga ifrågavarande tio år, som belöper sig på Svenska och främmande fartyg samt på landväga trafiken, meddelas följande: Af förestående totalsummor utgör värdet särskildt af guld och silfver samt särskildt af andra varor nedannämnda belopp :

11 1874. III Sammanlagda beloppet af den för införda varor år 1874 uppburna tull har, på sätt tabellen N:o 12 utvisar, utgjort 28,594,292 R:dr och öfverstiger med 5,460,117 R:dr den år 1873 i sådan afgift influtna summa. Afgifterna för begagnad nederlagsrätt inbringade år 1874 (tabellen N:o 13) ett belopp af 118,845 R:dr, mot 121,460 R:dr år 1873, och i transitupplagsafgifter inflöto förstnämnda år 3,762 R:dr, mot 2,978 R:dr år Besigtningsvärdet af de till riket år 1874 införda och förbrutna dömda varor, uppgick (tabellen N:o 14) till 9,114 R:dr, mot 9,546 R:dr år Sammanlagda drägtigheten af de år 1874 med last till Sverige ankomna och derifrån afgångna fartyg har (tabellen N:o 18) utgjort 1,029,852 nyläster eller 9,294 nyläster mera än de år 1873 med last till riket ankomna och derifrån afgångna fartygs drägtighet. Lästetalet har ökats för Svenska fartyg med 21,544 nyläster, för andra främmande fartyg än Norska med 23,107 nyläster, men för Norska fartyg minskats med 35,357 nyläster. De år 1874 för Svenska fartyg i utrikes sjöfart influtna bruttofrakter (tabellen N:o 39) hafva, enligt derom från Svenske och Norske Consuler inkomna uppgifter, utgjort 37,651,651 R:dr, deraf influtit i fart mellan Sverige och utrikes orter 21,025,433 R:dr och i fart mellan utrikes orter 16,626,218 R:dr. Af förenämnda i bruttofrakter influtna summa 37,651,651 R:dr belöpa sig på segelfartyg 25,376,879 R:dr och på ångfartyg 12,274,772 R:dr. Det uppgifna beloppet af år 1873 för Svenska fartyg i utrikes sjöfart, influtna bruttofrakter utgjorde 31,402,410 R:dr. Sveriges handelsflotta bestod vid 1874 års slut (tabellen N:o 41) af 4,212 fartyg om 149,111 nyläster samt har alltså från år 1873 ökats med 312 fartyg och 16,294 nyläster. Stockholms handelsflotta ökades med 36 fartyg och 1,681 nyläster, Göteborgs med 15 fartyg och 3,729 nyläster, öfrige stapelstäders med 84 fartyg och 5,460 nyläster, sjö- och uppstädernas jemte köpingarnes med 15 fartyg och 722 nyläster samt landsbygdens med 162 fartyg och 4,702 nyläster. Under år 1874 blefvo för städers och köpingars räkning nybyggda (tabellen N:o 42) 110 fartyg om 6,530 nyläster och från utrikes orter inköpta 67 fartyg om 6,704 nyläster. Deremot hafva under år 1874 af städers och köpingars fartyg 39 om 2,196 förolyckats, 16 om 380 nyläster kasserats samt 16 om 765 försålts till utrikes orter. Angående förhållandet i nu nämnda hänseende med landtmän tillhöriga fartyg saknar Collegium detaljerade uppgifter. Af Svenska handelsflottans fartyg hafva under år 1874 till utrikes sjöfart varit använda (tabellen N:o 44) tillsammans 1,968 fartyg om 122,680 nyläster eller 103 fartyg om 10,640 nyläster mera än år Sammanställas förstnämnda fartyg i grupper efter lästetalet, visar sig (tabellen N:o 43) att i här afsedda fart under år 1874 varit använda, fartyg af mindre än 6 nylästers drägtighet 31 om 142 nyläster, af 6 intill 12 nyläster 193 om 1,611 nyläster, af 12 intill 30 nyläster 455 om 9,535 nyläster, af 30 intill 60 nyläster 529 om 22,720 nyläster, af 60 intill 120 nyläster 513 om 43,190 nyläster, af 120 intill 300 nyläster 235 om 41,219 nyläster, samt af 300 nyläster och deröfver 12 om 4,263 nyläster. Antalet af de fartygsbefälhafvare och det sjöfolk, som vid sjömanshusen påmönstrats till utrikes sjöfart, har år 1874 (tabellen N:o 45) utgjorts af 2,076 fartygsbefälhafvare och 16,603 sjömän, deri inbegripne maskinister och eldare, mot 1,906 fartygsbefälhafvare och 15,476 sjömän år De för in- och utgående fartyg år 1874 erlagda lastpenningar (tabellen N:o 46) utgjorde 669,258 R:dr, mot 638,161 R:dr år Ar 1874 utfärdades af Collegium 434 fribref eller 39 färre än som under nästföregående året expedierades. Af ifrågavarande fribref meddelades 104 för utrikes byggda och i Sverige naturaliserade fartyg

12 IV om sammanlagdt 10,003 nyläster, 61 för städerna tillhöriga, nybyggda fartyg om 5,520 nyläster, 46 för landtmän tillhöriga, likaledes nybyggda fartyg om 2,606 nyläster, samt öfriga fribref till ett antal af 223 för äldre fartyg, hvilka förut varit med dylik handling försedda. Sedan, jemlikt nådigt bref af den 21 November 1868 samt Collegii derpå grundade kungörelse och cirkulär af den 15 påföljda December, tillfälle blifvit beredt för utrikes vistande Svenske sjömän att, till understöd för hemmavarande anhöriga eller till förvaring och förräntande för kommande behof, genom Svenske och Norske Consulers biträde hemsända sina å undfångna hyror eller eljest gjorda besparingar, hafva sådane sjömän under år 1874 af denna anordning sig begagnat i följande utsträckning: Af de för Stockholms stad upptagna 6,806 R:dr 66 öre hafva, i följd af vederbörandes begäran, 2,577 R:dr 95 öre blifvit genom Collegii försorg i sparbank insatta. Sammanlagda beloppet af de år 1873 utaf Svenskt sjöfolk på ifrågavarande sätt hemsända besparade medel utgjorde 48,860 R:dr 27 öre. Collegium framhärdar med djupaste vördnad Stormäktigste, Allernådigste Konung! Eders Kongl. Majrts underdåuigste, tropligtigste tjenart och undersåtar C. FR. WMBK C. F. AF STRÖM. Stockholm den 10 December G. Hegardt.

13 UTRIKES HANDELN ÅR 1874.

14

15 N:o 1. Sammanställning af värdet utaf år 1874 till Sverige införda och derifrån utförda varor, fördelade i nedanstående grupper.

16 N:o 2. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de tillriket år1874 införda varor, fördelade i grupper; hvarjemte för de varor, som äro tull underkastade, upptagits fastställd tullsats och, så vidt i Collegium kunnat beräknas, belöpande tullinkomst. utmärker de artiklar, för hvilka, i anseende till beskaffenheten af tullbestämmelserna och saknaden af närmare specifikation af de förtullade varuqvantiteterna, någon uträkning af influtna tullbeloppet icke kunnat i Collegium verkställas.

17 N:o 2. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de till riket år l874 införda varor,fördelade i grupper.

18 N:o 2. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de till riket år l874 införda varor,fördelade i grupper.

19 N:o 2. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de till riket år l874 införda varor,fördelade i grupper.

20 N:o 2. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de till riket år l874 införda varor,fördelade i grupper.

21 N:o 2. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de till riket år l874 införda varor,fördelade i grupper.

22 N:o 2. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de till riket år l874 införda varor,fördelade i grupper.

23 N:o 2. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de till riket år l874 införda varor,fördelade i grupper.

24 N:o 2. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de till riket år l874 införda varor,fördelade i grupper.

25 N:o 2. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de till riket år l874 införda varor,fördelade i grupper.

26 N:o 2. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de till riket år l874 införda varor,fördelade i grupper.

27 N:o 2. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de till riket år l874 införda varor,fördelade i grupper.

28 N:o 2. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de till riket år l874 införda varor,fördelade i grupper.

29 N:o 2. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de till riket år l874 införda varor,fördelade i grupper.

30 N:o 2. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de till riket år l874 införda varor,fördelade i grupper.

31 N:o 2. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de till riket år l874 införda varor,fördelade i grupper.

32 N:o 2. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de till riket år l874 införda varor,fördelade i grupper.

33 N:o 2. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de till riket år l874 införda varor,fördelade i grupper.

34 N:o 2. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de till riket år l874 införda varor,fördelade i grupper.

35 N:o 3. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de från riket år l874 utförda varor,fördelade i grupper.

36 N:o 3. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de från riket år l874 utförda varor,fördelade i grupper.

37 N:o 3. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de från riket år l874 utförda varor,fördelade i grupper.

38 N:o 3. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de från riket år l874 utförda varor,fördelade i grupper.

39 N:o 3. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de från riket år l874 utförda varor,fördelade i grupper.

40 N:o 3. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de från riket år l874 utförda varor,fördelade i grupper.

41 N:o 3. Tabell, utvisande qvantitet och värde af de från riket år l874 utförda varor,fördelade i grupper.

42 N:o 4. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets införsel och utförsel år 1874, jemte beräkning, så vidt sådan kunnat i Collegium åstadkommas, öfver totalsumman af de på hvarje tullpligtig artikel enligt tull-taxa af den 2 September 1873 belöpande tullinkomster. # utmärker de artiklar, för hvilka, i anseende till beskaffenheten af bestämmelserna och saknaden af närmare specifikation af de förtullade varn-qvantiteterna, någon uträkning af influtna tullbeloppet icke kunnat i Collegium verkställas.

43 N:o 4. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets införsel och utförsel år 1874.

44 N:o 4. Utdrag ur General-Sammandragen öfver Rikets införsel och utförsel år 1874.

45 N:o 4. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets införsel och utförsel år 1874.

46 N:o 4. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets införsel och utförsel år 1874.

47 N:o 4. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets införsel och utförsel år 1874.

48 N:o 4. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets införsel och utförsel år 1874.

49 N:o 4. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets införsel och utförsel år 1874.

50 N:o 4. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets införsel och utförsel år 1874.

51 N:o 4. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets införsel och utförsel år 1874.

52 N:o 4. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets införsel och utförsel år 1874.

53 N:o 4. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets införsel och utförsel år 1874.

54 N:o 4. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets införsel och utförsel år 1874.

55 N:o 4. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets införsel och utförsel år 1874.

56 N:o 4. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets införsel och utförsel år 1874.

57 N:o 4. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets införsel och utförsel år 1874.

58 N:o 5. Tabell, utvisande de under år 1874 från nedannämnda länder inkomna och till likaledes nedan uppgifna länder åter utförda hufvudsakliga artiklar, som blifvit på nederlag upplagda.

59 N:o 6. Sammanställning af införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1874.

60 N:o 6. Sammanställning af införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1874.

61 N:o 6. Sammanställning af införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1874.

62 N:o 6. Sammanställning af införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1874.

63 N:o 6. Sammanställning af införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1874.

64 N:o 6. Sammanställning af införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1874.

65 N:o 6. Sammanställning af införsel och utförsel för hvarje särskildt land år Helsingfors. 4. Utdrag af Consulsrapport. Frakterna frän distriktets hamnar hafva under 1874 uppgått till följande belopp pr Petersb. standard. Under våren sommaren hösten Till West-Hartlepool 55s à 52 s. 6 d. 48 s. 6 d. à 46 s. 6 d. 45 à 43 s. Giimsby 54 s. 50 à 48 s. 50 à 45 s. Hull 56s. 52s.6d.à50s. 50 à45s. London 60 s. 55 s. à 52 s. 6 d. 50 à"45s. Havre 71 frs & b%. 70 lta&b%. 68frs&5^. Bordeaux 100» &5jS. 100» Ub%. 95» hb%. Marseille 116, à 115» db%. 108» &5. 105à 95» k.b%. För Svensk räkning inköptes år 1874 inom distriktet sju Finska fartyg om tillsammans 456 nyläster. De Förenade RikenaB handel och sjöfart pä Finland voro år 1874 af större omfattning än under något föregående år. Hvad deremot utsigterna för skeppningen 1875 beträffar, så synes det som om den öfver allt annorstädes inträdda stockning i trävaruhandeln äfven inverkat på Finland.

66 N:o 6. Sammanställning af införsel och utförsel för hvarje särskildt land år Archangel. 4. Utdrag af Oonsulsrapporter. Islossningen i Dwinafloden började år 1874 den 11 Maj eller en vecka tidigare än under. föregående året. Det första ångfartyg ankom den 3 Juni och det första segelfartyg två dagar senare. De under första hälften af sommaren ankomna fartyg hade haft särdeles gyhsamma resor. Till distriktet ankommo under året 29 Svenska fartyg, deraf 12 ångfartyg. Angbåtsfarten i allmänhet har under de senare åren varit i jemnt tilltagande, och, såsom af det föregående synes, hafva äfveu från Sveriges sida ångbåtarne år 1874 i förhållande till sammanlagda antalet Svenska fartyg, som besökt distriktet, tagit en verksam dol i sjöfartsrörelsen. Ehuru föreskrifvet är att alla till Archangel ankommande fartyg skola vara adresserade till någon af ställets köpmän, möter dock icke hinder för att både in- och utklarering af fartygen vid Tullkammaren kan besörjas af skepparne sjelfve, och med afseende dera samt till undvikande af särskilda afgifters eriäggande är det nödigt, att i certepartien intages uttrycklig bestämmelse derorn att icke några adresspenningar skola erläggas (ship to be free of all charges for adress commission and all other non officiai charges at Archangel). Norska rederier hafva börjat att, i stället för att begagna sig af penningeförsträckningar i Archangel, förse fartygsbefälhafvarne med penningar från St. Petersburg, dervid vanligen anlitas bankfirman "Branch of Northern Joint Stock Bank for Commerce and Industry"; och när reqvisition af penningar från St. Petersburg dit insändes så tidigt att do kunna per post befordras till Archangel, hvilken anordning, hvad segelfartyg beträffar, alltid kan verkställas, uppstår derigenom en stor besparing. S:t Petersburg. Införseln till S:t Petersburg af Svenska produkter är 1874 utgjorde ungefär: 46,000 centner stångjern för ett värde af omkring 189,600 silfverrubel. 13,000» tackjem»»»» 23,200 -» 9,800» stål»»»» 196,900» 400» spik»».»» 3,000» 4 st. kanoner»»»»" 20,000» 447^ dussin spadar»»»» 6,500» 70 st. harfvar»» j>» 1,200» 404» plogar»»»» 7,400» 5» tröskverk»»» j> 3,500» Transport 450,300 silfverrubel. Transport 450,300 silfverrubel. 2,193 centner jernplåt för ett värde af omkring 20,000» 3,033 fat rödfärg»»»» 19,700» 851» alun»»»» 11,900» 970» krita»»»» 6,300» 1,000» tjära»»»» 7,000» 29» cement»»»» 200» Summa 516,400 silfverrubel. Utomdess importerades 250 centner maskingods, 36 st. spårvagnshjul, 1,380 centner plåt, 416 lådor tändstickor, 127 lådor glas, 36 lådor fajans, rövande värdet af hvilka artiklar uppgift saknas. Det kända värdet af importen från Sverige under de fem föregående åren utgjorde: år 1869 '.. 233,600 silfverrubel» ,600»» ,282,000»» ,000» j> ,600» En ganska betydlig minskning i värdet visar sig alltså för år Då de förnämsta importartiklarne från Sverige fortfarande äro jern och stål, var denna förminskning så att säga förutsedd. Erfarenheten har nemligen visat att en afsättning af Svenskt jern i betydligare omfattning kan påräknas i Ryssland endast då noteringarne ställa sig mellan dem, som gälla för Engelskt och Byskt jern. Under loppet af 1874 höll sig det Svenska jernet i högre pris än det Ryska, och följden visade sig i en förminskad efterfrågan. Sverige har under de föregående åren till Ryssland skeppat ej obetydliga qvantiteter ^ tums rundjern, s. k. trådjern, men med de stigande priserne aftog afsättningen, och konsumenterne sågo sig nödsakade att uppsöka andra källor för fyllande af sina behof. Sålunda hafva under loppet af året rätt betydliga qvantiteter Westphaliskt trådjern funnit väg till Ryssland och i sin mån utträngt det Svenska jemet ur marknaden. Utsigterna för framtiden gifva icke anledning att hoppas någon lifligare afsättning så länge jernprisen i Sverige bibehålla sig höga. Importen af Svensk alun var under årets lopp ringa, och äfven från andra länder infördes endast 1,697 fat. Produktionen af Rysk alun har betydligen tilltagit, hvarförutan qualitén förbättrats, så att behof vet af främmande alun ej mera är så stort som förr.. En artikel, som synes komma att vinna en viss begärlighet i de Förenade Rikena är Rysk sprit, hvaraf år 1874 tillsammans utfördes 28,356 fat, deraf till Sverige 8,267 och till Norge 1,308 fat. Till export år 1875 blifva 30,000 à 40,000 fat (1 fat c:a 40 eimer, 1 eimer omkring 44g kanna) tillgängliga, hvaraf 12,000 fat redan äro pr leverans upphandlade. Priset varierar mellan 60 à 58 kopek pr 40 grader Tralles. I spritbrännerierna uti Ryssland införas numera kontrollapparater efter Siemens & Halskes system, och hafva desamma visat sig ytterst noggranna. Regeringen lemnar fabrikanterne dessa apparater kostnadsfritt och utomdess en rabatt af J % af accisen å hela den tillverkade qvantiteten sprit till bestridande af uppställningskostnaderne; hvilken omständighet visar huru stort värde regeringen fäster å införandet af bemälde apparater. Man känner icke med tillförlitlighet huru mycket sprit, som under de senare åren tillverkats i Ryssland, men det är bekant, att under brännperioden 1871 utgjorde produktionen (Finlands och Polens ej inbegripen) 27,665,632 eimer vattenfri sprit. I förhållande till produktionen har exporten således icke varit stor, hvartill orsaken väl må sökas i åtskillige hindrande omständigheter. Sålunda lemnar till en början tunnbinderi-handteringen i Ryssland ännu mycket öfrigt att önska, och bristen å goda kärl gör sig känbar, till följd hvaraf läckaget är betydligt och transporten pr jernväg försvåras. Dessutom försväras spritexporten genom fiskaliska åtgärder och genom den höga accisen. Visserligen betalas för sprit, som exporteras, icke

67 N:o 6. Sammanställning af införsel och utförsel för hvarje särskildt land år någon accis, men, innan varan leninar tullen, måste säkerhet ställas genom deposition af pant likasom för all annan sprit, liggande på nederlag. Riga. Trafiken på Consulsdistriktet mod Svenska fartyg och isynnerhet ångfartyg var år 1874 ovanligt liflig. Sålunda besöktes distriktet samma år af 261 Svenska fartyg om tillsammans 28,528 nyläster, mot 144 fartyg om 8,302 nyläster år 1873 och 80 fartyg om 5,726 nyläster år Den stora tillökningen 1874 härledde sig från dels den lifliga spanmålsexporten från hufvudstatiouen till Sverige, dels den omständighet att flera stora ångbåtar voro använda i fraktfart mellan hufvudstationen och utrikes orter. Den förnämsta af Svenska importartiklarne till platsen eller jern höll sig fortfarande för hög i pris för att kunna härstädes med framgång afsättas. Hufvudsakligaste jernimporten från Sverige bestod af några partier valstråd, af särskilda slag, som icke kunnat från annat håll erhållas, samt af ett parti Finskt jern, som år 1873 importerats till Stockholm, men derstädes ej kunnat afyttras. För öfrigt utgjordes importen från Sverige af åkerbruksredskap, bland hvilka Svenska plogar redan börja att i Lifland eftergöras, af stålbandsjern till jemvägshjul, säkerhetständstickor, ångslammad krita, hvilka båda sistnämnda artiklar vinna alltmera afsättning i Riga, af anjovis och delikatessill m. m. Frakterna stodo på det hela låga. Några Svenska ångare hade under vintern antagit frakt för 3 à 8 resor och erhållit 10 Preussiska thaler pr 4,000 skålpund råg till Lubeck. Under loppet af sommaren 1874 öfversteg deremot frakten ej 7 à 8 thaler, och större ångbåtar antogo till och med 6 thaler. Frakten till Stockholm och södra Sverige utgjorde ungefär 1\ krona pr 9 pud råg. Till Malmö och Göteborg betaltes 9 à 10 Preussiska thaler pr 4,000 skålpund Tyska Tullföreningens vigt. docka och verkstäder, inrättadt af det mäktiga och af Ryska Regeringen rikligen understödda Ryska ångbåts- och handelsbolaget. Deremot är det mindre anledning förmoda att Sebastopol skall såsom exporthamn intaga något framstående rum. Krim, som är föga befolkadt, producerar för närvarande obetydligt, och då, å andra sidan, Sebastopol befinner «ig på långt afstånd från de egentligen spanmålsproducerando provinserna, är det tvifvelaktigt om de dryga transportkostnaderna skola medgifva att produkterna från dessa provinser föras till denna nya hamn. Under år 1874 har, i afseende å de från Sebastopol under särskilda ilaggor med last afgångna fartyg, visat sig ytterligare en tillökning i ångfartygens och minskning i segelfartygens antal; hvilken omständighet gifver anledning antaga att i framtiden haimiarne vid Svarta liafvet och Azowska sjön skola komma att besökas hufvudsakligeu af ångfartyg och endast ett ringa antal segelfartyg. Odessa. Oaktadt de rika skördarna år 1874 uti alla provinser så väl närmast Azowska sjön som. i nya Ryssland, med undantag af trakterna närmast Odessa, hvarest på en sträcka af ungefär 100 kilometros ytterligare en nästan fullständig missväxt inträffade, har samma år varit lika ogynsamt i afseende å handeln och allmänna välmågan som ar Den felslagna skörden sistnämnda år och de höga prisen å alla exportartiklar, hvilka pris stodo föga i förhållande till dem, som gällde i de konsumerande länderna i vestorn, förorsakade högst betydliga förluster för landets exportörer och spekulanter; hvarföriitan den fortfarande financiela kriseu hade till följd att ett stort anta af de förnämsta handelsbusen inställde sina betalningar och blefvo fullkomligt ruinerade, under det att flere andras kredit skakades. Sålunda uppstodo ett allmänt misstroende och en ytterst tryckt ställning, som fullkomligt hämmade alla affärer under nästan hela saisonen. Först under de två sista månaderna af året började handeln åter att komma något till lif och en viss förbättring i ställningen att inträda, hvilken förbättring sedermora gjort ytterligare framsteg, hvaraf kau hemtas anledning att den svåraste krisen är Öfverstånden och att landet snart åter skall komma in på den väg af välmåga, hvarå detsamma så hastigt framgått efter Orientaliska kriget. De nya skördarne visa sig hittills högst lofvande. Sebastopol, som förut var uteslutande en krigshamn, har nyligen blifvit öppnad för handeln, och som denna stad sedan kort tillbaka är genom en bibana förenad med de stora jernvägslinierna i det inre af landet, kan det antagas att samma stad, med hänseende till dess utmärkta hamn, som aldrig är tillfrusen och är ytterst rymlig, skall blifva af stor betydelse synnerligast för de från aflägsna delar af Orienten genom Suezkanalen kommande produkter, hvilka från Sebastopol blifva försända direkte till Moskva och andra städer i mellersta Ryssland. I Sebastopol finnes dessutom ett skeppsvarf med

68 N:o 6. Sammanställning af införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1874.

69 N:o 6. Sammanställning af införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1874.

70 N:o 6. Sammanställning af införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1874.

71 N:o 6. Sammanställning af införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1874.

72 N:o 6. Sammanställning af införsel och utförsel för hvarje särskildt land år Köpenhamn. 4. Utdrag af Consulsrapport. Tillförseln år 1874 af stångjern, som bestod hufvudsakligen af valsadt jern, skedde nästan uteslutande till följd af direkt införskrifning. Partiprisen hade under årets lopp något nedgått, och kan medelpriset för året anses hafva utgjort å smidt stångjern 6^B samt å valsadt 6J Danska riksdaler pr Svensk centner för oförtullad vara af välkänd tillverkning. Stål noterades till 10 Danska riksdaler pr 100 skålpund och spik 3 à 4 tums till 42 riksdaler pr par kistor. Partiprisen å trävaror hade, enligt mäklares uppgifter, icke undergått någon synnerlig förändring sedan föregående året och noterades, inberäknadt införselstull, 12 fots ljx9 à 10 tums Calmar furubräder G à 6 Danska rdr 8 å 9 i» i> 6»» H 8 i»» 5^»» 6 à 7»,»» 5»» 12 fots 1x9 tums fyrskurna Piteå furubräder 6J à 7»» 8»»»» 5J à 6^»» 7»»»» 4 à5»» 12 fots 2x8»»» plankor 12 ï» 2x9»»»» 13^»» 3 x 9»»»» 1 7»» allt pr tolft. Piteå furutimmer, fyrhugget, 4 tums oinkr. 8 à 9 sk. 5» 13 à 14» 6» 20» 7» 30» 8» 40» 9» 54» allt per löpande Dansk aln. Enligt rapport från Vice Consuln på Eeikiavik på Island hade icke heller under år 1874 något Svenskt fartyg besökt ön; hvaremot dit från Norge ankommit 7 Norska segelfartyg om 254 commerceläster med last af trävaror äfvensom diverse köpmannavaror till det i Eeikiavik af handlande i Bergen upprättade handelsetablissement. Svenska fartygs fraktförtjenst i farten på Danmark år 1874 liar, i förhållande till det deri använda stora antal fartyg, varit mindre tillfredsställande, qmedan varuskeppningen, isynnerhet under senare månaderna af året, var ovanligt trög. /

73 N:o 6. Sammanställning af införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1874.

74 N:o 6. Sammanställning af införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1874.

75 N:o 6. Sammanställning af införsel och utförsel för hvarje särskildt land år Danzig. Sveriges handelsrörelso på Consiilsdistriktet oeh synnerligast på Danzig var år 1874 lika gynsam som uuder föregående året, och fraktfarten, ehuru drägtigheten af ankomna fartyg 1874 var mindre än 1873, visade sig dock mera fördelaktig än under sistnämnda år. I afseende å de med Svenska fartyg ankomna Svenska produkter, var tillförseln af stenvaror betydligare men af skrotjern och osläckt kalk mindre än För utförseln till Sverige med Svenska fartyg var år 1874 gynsammare än föregående året. Medelprisen under 1874 å följande Svenska produkter voro à stångjern 7 thaler och å skrotjern 2 thaler pr centner för varan i magasinet. För osläckt Gotlandskalk betaltes 7 thaler pr 12 halftunnor från fartyget. Frakterna utgjorde under året i medeltal pr load furubjelkar, till London 17 a 16 sh., till Hull IS sh. samt till Liverpool 19 à 15 sh. Königsberg. Utdrag af Consulsrapporter. Frakterna för så väl segel- som ångfartyg voro under är 1874 föga inbringande för rederierna och synnerligast på sommaren mycket låga. För segelfartyg beviljades do första månaderna af året till Firth of Forth och kolhaninarne 2 sh. 6 d. samt till östra Skotland 2 sh. 6 d. à 2 sh. 9 d. pr 500 skålpund hvete och 29 à 30 sh. piton liu, till östra England 2 sh. 9 d. à 3 sh., till London 3 sh. 3 d. samt till Kanalen och norra Frankrike 3 sh. 6 d. pr 500 skålpund hvete; till ostkusten af Norge 9 à 10 thaler, till Göteborg 9 thaler och till Stettin b\ à 5 thaler pr 5,000 skålpund råg. På sommaren föllo frakterna omkring 6 d. pr quartor och höjde sig obetydligt på hösten. Till Norges ostkust betaltes då 7 à 7J thaler pr 5,000 skålpund råg; hvaremot på senhösten betaltes 11 à 13 thaler. Augbåtsfrakterna utgjorde 2 sh. 6 d. à 2 sh. 9 d. till östra England, 3 sh. à 3 sh. 3 d. till Antwerpen och Rotterdam, 3 sh. 6 d. till Dunkerque och 4 sh. till Amsterdam pr 500 skålpund hvete. På eftcrsommaren betaltes ondast 1 sh. 9 d. à 1 sh. 4J d. till östra England samt 1 sh. 6 d. till Antwerpen och Rotterdam. Först i November beviljades åter 3 sh. à 3 sh. 3 d. till östra Stor-Britannien samt 3 sh. 6 d. à 4 sh. till Antwerpen, Amsterdam och Rotterdam. Stettin. I kommerciolt hänseende lemnar år 1874, vid jemförelso med de tvänne närmast föregående åren, tillfälle till i allmänhet föga glädjande betraktelser. Det betydliga tillbakagåeiide i affärsförhållandena, hvilket följde på den öfverdrifna spekulationen och produktionen, utöfvade en så varaktig och djupgående verkan, att det nämnda året måste anses såsom särdeles ogynsamt. Då företagsamhetsbegäret icke i någon riktning åter vaknade, inskränkte sig affärerna öfver allt till att fylla konsumtionens behof, och konsumtionen sjelf minskades betydligt i följd af industriens tryckta läge. Tyskland har redan för några år sedan upphört att vara ett företrädesvis landtbrukande och kreatursskötsel drifvando land. Dess befolkning har öfvergått till att vara öfvervägande industriel, och det förökade behofvet af näringsmedel från utlandet måste numera fyllas genom exporten af fabrikator. De Tyska landtmännen beklaga sig öfver konkurrensen på de inhemska marknaderna med den Ryska spanmålen, men förgäta dervid att de just derigenom att den främmande spanmålen kan betinga så höga pris sjelfva upphöra att kunna erbjuda dylik vara till export. För industriens utveckling lemnar ock den under senare tiden hastigt tilltagande stenkolsproduktionen i Tyskland ett talande bevis. Denna produktion har under det sista decenniet ökats från 338,100,000 centner, värda 85,468,674 mark, till 666,100,000 centner, värda 296,668,500 mark, utgörande alltså, oberäknadt produktionen från Elsass-Lothringen, en tillökning i qvantiteten af 95 procent och i värdet af 243 procent. Det Tyska riket öfverträffas numera i stenkolsproduktionen endast af Stor-Britannien och Förenta. Staterna. livad särskildt Preussens produktion angår, så har den stigit till qvantiteten med 101 procent och till värdet med 251 procent. En liknande tillväxt hafva jemväl öfriga grenar af Tyska bergshandteringen äfvensom fabrikerna att uppvisa. Således ökades t. ex. samtidigt produktionsvärdet af jernmalm med 261, af mineralsalter med 254, af kopparmalm ined 113, af andra malmer med 123 samt af brunkol med 94 procent. Förrådet af tackjern i Stettin utgjorde vid 1874 års början omkring 200,000 centner, och förhoppningen om att efter sjöfartens öppnande don sista Mars större liflighet i affärerna skulle inträda förverkligades icke. Af tackjern och jernskrot infördes samma år: från Stor-Britannien 955,580 centner. y> Sverige 9,412» y> Belgien 5,275»» andra länder 4,900» eller tillsammans 975,167 centner, mot 1,657,201 centner 1873 och 2,238,863 centner år För år 1874 visar sig således, vid jemförelso med förhållandet 1873, en minskning af 682,034 centner, hvilken minskning har sin grund dels i de större industriela verkens inskränkta sysselsättning dels i den ringa efterfrågan från Sydtyskland och Österrike. Produktionen vid Rhen i Westphalen och Schlesien har jemväl starkt aftagit, till följd

76 N:o 6. Sammanställning af införsel och utförsel för hvarje särskildt land år deraf att vid flera verk driftkostnaderna voro större än som öfverensstämde med försäljningsprisen. Prisnoteringarne å stångjorn måste ställa sig efter de fallande prisen å tackjern och gingo under årets lopp ned från 11 till 9,25 mark pr centner. Stângjerns importen till Stettin 1874 utgjorde 100,331 centner, mot 257,200 centner år 1873; livaraf alltså för 1874 visar sig en minskning af 156,869 centner, och för 1875 kan införseln antagas komma att än mera förminskas. Af den införda qvautiteten stångjern kommo från Sverige 35,236 34,314 centner.» Stor-Britannien... 38, ,144 D Då importen af Engelskt stångjern följaktligen högst betydligt aftagit, och efterfrågan å det Svenska stångjernet, oaktadt dess höga pris, deremot bibehållit sig eller snarare ökats, visar sig tydligen att det Svenska jernet för vissa ändamål är nästan omöjligt att ersätta medelst annat jern, ty det inskränkta men ständiga behofvet af qvalitetsjern måste regelbundet fyllas, och kan denna artikel derföre icke underkastas några väsentliga prisförändringar. Priset i Stettin å Svenskt smidt eller valsadt jern, hvilket pris vid 1874 års böljan utgjorde, inberäknadt importtull af 1 mark pr centner, 21 mark, nedgick i April till 19 mark pr Tysk centner och bibehöll sig vid detta belopp till årets slut. Ehuru det Skotska jernet för kort tid sedan betydligen fallit i pris, har det Svenska från 1875 års början endast nedgått med 50 öre pr centner ; och då förrådet af Svenskt jern är ringa, kan knappast något ytterligare prisfall under årets "lopp vara att förvänta. Koppar höll sig år 1874 till en början i pris samt visade till och med under några månader en tendens att stiga; men mot årets slut gick priset tillbaka och slutade med 90 à 93 mark. Exportaffärerna i spanmål voro under hela året mycket matta, och måste derföre största delen af ångfartygen lemna Stettin i barlabt. Till och med de reguliera liniernas ångare till England och Holland afgingo ofta med obetydliga laster. Likaledes voro styckegods"försändningarne till Sverige, Norge och Eyssland så inskränkta, att de till dessa länder afgående fartygen på ett otillfredsställande sätt sysselsattes. Spanmålsexporten till Frankrike ochbelgien afstannade nästan helt och hållet, och de i icke regelbunden fart använda fartyg måste till det mesta afgå i barlast. För segelfartygen voro förhållandena endast något gynsamma vid årets början genom den då någorlunda lifliga träexporten; men redan i Juni började denna skeppning betydligt aftaga. I större qvantiteter utfördes sprit och potates nästan uteslutande till Sverige och Norge samt zink till Petersburg och Hull. Frakterna ställde sig i allmänhet så väl till Stettin som derifrån temligen låga, och ehuru kolprisen betingades något lägre, voro dock hyror, arbetslöner, proviantpris och andra driftkostnader oförändradt höga. Kiel. Endast trävaror kunna anses hafva utgjort föremål för importen från do Förenade Rikena till distriktet under år 1874, enär importen af jeni var högst obetydlig, till följd deraf att prisen å sådan vara under året i Sverige noterades betydligt högre än â öfriga Europeiska marknader. Den enda export från distriktets hamnar till de Förenade Rikena, som under samma år förekommit, har bestått af några mindre laster mursten, hvilka utförts från Ekensund. Frakterna hafva utgjort, från Norrbottniska hamnar för spärrar och bjelkar 7i à S\ kronor och 5 % kaplake, samt för bräder 7 à 1\ kronor jemte 5 % kaplake, och från Norrländska hamnar 6 à 6J kronor och 5 '/ kaplake, allt pr 31^ Engelska kubikfot. Prisen å trävaror utgjorde, vid sjöfartens början, för spärrar från Norrbotten 4, 5, 6 och 7 tums 48 öre, oeh för bjelkar 75 öre. Senare betaltes för spärrar 35 à 38 öre samt för bjelkar 65 à 68 öre, allt pr kubikfot. För bräder betaltes 1X9 tums l:a vara 12 kronor, 2:a 10 och 3:a 8 kronor, 1X7 tums l:a qvalitet 8, 2:a 7 samt 3:a 5 kronor pr 168 löpande Engelska fot. Calmar bräder 6x12 tums såldes till 20 à 22 riksmark pr tolft och andra dimensioner i förhållande derefter. De ovanligt höga pris å alla slags trävaror, som 1874 års början i Sverige noterades, voro icke utan inflytande på affärernes gång, enär så väl importörer som afnämare höllo sig märkbart tillbaka ; och ehuru importen till distriktets hamnar, sedan prisen under sommaren blefvo billigare, något ökades, stod dock densamma, synnerligast hvad angick de partier, som infördes under främmande nationers flaggor, ej obetydligt efter de föregående årens. Rostock. 4. Utdrag af Consulsrapport. De vid 1874 års början uti alla Svenska aflastningsorter från föregående åren fortfarande höga prisen à alla slags trävaror i förening med de höga frakterna hade till följd att efterfrågan å dessa varor i Mecklenburg var mycket inskränkt. På grund af allmänt gängse rykten i Sverige förväntades att en icke obetydlig nedsättning