INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-b0-d0-42

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om förhållandet med fabriker, manufakturer och handtverkerier i riket. Stockholm : J. Hörberg, Täckningsår: Innehåller en årlig förteckning över patent (motsv.) åren Patent benämndes Privilegia exclusiva fram till 1834 då den svenska patentlagen kom. Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. D, Fabriker och manufakturer. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P. A. Norstedt & söner, Täckningsår: Innehåller en årlig förteckning över patent åren År 1885 inrättades det första svenska patentverket, Kongliga Patentbyrån, vilken övertog registrering av patent. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S. 6: Tab. 5. Fabrikernas tillverkningsvärde Kommerkollegii underdåniga berättelse om fabrikernas och manufakturernas ställning år Digitaliserad av Statistiska centralbyrån Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-b0-d0-42

3 Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Fabrikernes och Manufacturernes ställning år 1842 INNEHÅLL Underdånig berättelse Sid. Inledning 1. 1:o Klädesfabrikerne. 2. 2:o Bomulls- och Linneväfnads-fabrikerne :o Mechaniska Bomulls-spinnerierne :o Segel- och Tältduks-fabrikerne :o Siden-fabrikerne :o Band-fabrikerne :o Cattunstryckerierne. 7. 8:o Färgerierne :o Socker-raffineringsverken :o Tobaks- och Snus-fabrikerne :o Läderfabrikerne :o Saffians-fabrikerne :o Fabrikerne för tillverkning af Glas :o Fabrikerne för åstadkommande af papper :o Oljeslagerierne :o Fabrikerne för tillverkning af Porcelaine :o Såpsjuderierne :o Fabrikerne för förfärdigande af mechanisk redskap :o Porter-fabrikationen 13. Övrig Tillverkning. 13. Husslöjderne Handtverkerierne

4 Sammandrag för År 1842 Sid. Lit. A. Jemförelse-Sammandrag för åren 1841 och General-Sammandrag öfver de vid Manufacturierne befintliga Stolar och Arbetare samt Tillverkningsvärde för åren 1841 och Vid Fabrikerne har, under loppet af åren 1841 och 1842, blifvit tillverkadt Litt. B. Förteckning å de Fabriks-anläggningar, för hvilka Tillståndsbref blifvit af Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium utfärdade år Litt. C. Förteckning å Patenter, som blifvit af Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium utfärdade år Litt. D. Sammandrag af de från Magistraterne, till Kongl. Commerce-Collegium, inkomne Förteckningar öfver Handtverkare med deras Gesäller, Lärlingar och andra vid arbetet skattskrifne personer för år Lit. E. Sammandrag af de från Magistraterne till Kongl. Commerce-Collegium inkomne Förteckningar öfver Idkare af sådane Näringar, som ej kunna bestämdt hänföras till handel eller handtverk och icke heller lyda under Hall-Rätt, år Lit. F. Uppgift på den Bevillning, hvartill handtverkare och idkare af sådana näringar, som hvarken kunna bestämdt hänföras till handel eller handtverk och icke heller lyda under Hall-Rätt, uti Rikets Städer blifvit taxerade för år 1842, enligt de från Magistraterne inkomna förteckningar Lit. G. Sammandrag af de Förteckningar öfver Handtverkare på Landet, hvilka inkommit till Kongl. Commerce-Collegium år 1842

5 COMMERCE-COLLEGII Underdåniga Berättelse om Fabrikernes och Manufacturernes ställning år Stormägtigste, Allernådigste Konung! liders Kongl. Majrts och Rikets Commerce-Collegium får, i följd af dess åliggande, härmed i underdånighet afgifva berättelse om inhemska Fabrikernes och Manufacturernes ställning under sistlidet år 1842, äfvensoin angående förhållandet med handtverkerierne och husslöjderne i Riket samma år, så vidt de i detta ämne inkonme uppgifter derom lemnat upplysning. Beträffande först Fabriks- och Manufactur-näringen, så läcktes Eders Kongl. Maj:t, af i underdånighet bilagde Tabell Litt. A., i nåder inhemta, att Fabriksoch Manufactur-verkstädernes antal vid 1842 års slut utgjorde 2,30?, hvarvid begagnades 16,578 arbetare och deribland 3,015 barn. I jemförelse med förhållandet nästföruteångne år hade antalet af Fabriker ökats med 92 och af arbetare med 573, afvensom mängden af väfstolar vid väfverifabrikerne öfverstigit den för år 1841 uppgifne med 53 st. I likhet med livad uti förut afgifne'berättelser i delta ämne ägt rum, får Collegium i underdånighet särskilt redogöra för de, i hänseende till qvantiteten och värdet af tillverkningarne, mest betydande fabrikshandteringar. 1

6 2 1:o Klädesfabrikerne: Tillverkningen, som 1842 bedrefs vid 124 fabriker med 698 väfstolar och 4009 arbetare, uppgick till 693,597 alnar egentligt kläde och 150,180 alnar diverse andra ylleväfnader, såsom doffel, casimir, fris och eorderoy, alltsammans värderadt till 4,482,948 R:dr eller 403,807 R:dr mera än fabrikationsvärdet år I afseende på qvantitelen öfversteg om förmälde production den sistnämnde år åstadkomne med 51,945 alnar kläde och 44,612 alnar andre ylleväfnader eller tillsammans med 96,557 alnar. I Norrköping, der den största kludesfabiikation fortfarande åstadkommes, utgjorde tillverkningen år 1842, vid 83 fabriker med 463 väfstolar och 2,681 arbetare, 501,634 alnar kläde och 49,032 alnar andre slags ylleväfnader, uppskattade till 3,392,036 R:dr, och hade sålunda samma år ökats med 76,885 alnar. Bland Norrköpings Fabrikanter hade Bolaget Söderberg & Arosenius, J. J. Schubert, Chr. Lenning, C. J. Bergvall och G. Lejdenfrost de betydligaste tillverkningarne, uppgående i värde, hos Söderberg & Arosenius till 221,198 R:dr och hos de öfrige till emellan 125,000 och 150,000 R:dr hvardera. I Stockholm hade tillverkningen vid 14 fabriker med 89 väfstolar och 437 arbetare uppgått till 63,370 alnar kläde samt 33,564 alnar andre ylleväfnader, i värde ansedde till 486,759 R:dr, och öfversteg fabrikationen år 1841 med 7,295 alnar. Tillverkningen var, likasom sistnämnde år, betydligast vid Bolaget Öbergs Enkas & C:o fabrik och utgjorde 28,067 alnar, värderade till 186,793 R:dr. Oberäknadt Norrköping och Stockholm hafva uti 12 bland Rikets öfrige städer klädes- och yllefabriker år 1842 varit i gång, vid livilka åstadkommits sammanräknadt 140,358 alnar kläde och andre ylleväfnader. Den hufvudsakliga productionen häraf har ägt rum i Nyköping, der tillverkningen utgjort 34,719 alnar, hvaribland 10,744 alnar eorderoy; i Halmstad, hvarest förfärdigats 22,214 alnar, samt i Wexiö och Alingsås, der klädesfabrikationen uppgått, på förra stället till 16,714 alnar och på det sednare till 9,476 alnar. Bland de å serskilte orter på landet anlagde klädesfabriker må här, såsom förnämligast, omnämnas de i Östergöthlands, Elfsborgs och Wermlands Län inrättade, hvilka sammantagne åstadkommit 49,694 alnar. Enligt hvad ålagdt blifvit, hafva Bolaget Öbergs Enka & C:o, Fabriksidkaren C. O. Vougt samt Bolaget K. A. Almgren och S. O. Indebetou, hvilka afmanu-

7 3 faelur-discontfonden erhållit förlagslån för ändamålsenligt bedrifvande af deras fabriker, de 2:ne förstnämnde för åstadkommande af kläden och det sistnämnde för tillverkning af så kalladt corderoy, med vederbörlige bevis styrkt, att deras fabriker under sistlidet år varit i full gång och tillverkningen ökats, hvarigenom de vilkor, hvarunder desse lån få på bestämd tid inneha fvas, blifvit behörigen iaktlagne. Då, enligt nu gällande tulltaxa af den 23 October 1841, ylleväfnader i allmänhet och åtskillige andre väfnadsslag år 1842 förtullats efter vigt, men icke såsom tillförene efter alntal, äger någon annan jemförelse i afseende å importen och exporten af slika varor med den för år 1841 uppgifne icke rum, än så vidt det rörer det å varorne antagne värde. I detta ämne utvisa Tullspecialerne, att sistlidne år införtullades ylleväfnader, h vilka, med undantag af flanell, äro uppskattade till 327,609 R:dr, samt halfylle alngods, ej specificeradt, upptaget i värde till 547,186 R:dr, ibland hvilka varor likväl inbegripas Bombasin och Camlott, som icke blifvit i nämnde specialer särskilt utmärkta, men hvarafimporten år 1841 uppskaltades till 718,427 R:dr. Exporten sistlidet år af kläde och casimir samt andre ylleväfnader, bestående hufvudsakligen af vadmal, är ansedd utgöra i värde 26,307 R:dr, hvilket öfverstiger det å exporten af dylika varor år 1841 uppgifne värde med 18,494 R:dr. Ar 1842 införtullades 1,297,671 ll. grof Jutsk och Isländsk ull samt 348,442 ll. af andre slag, tillsammans 1,646,113 ll, och understego desse ullqvantiteter de år 1841 till Riket införde med 509,709 ll, h vilken minskning i ull-importen sistlidet år, oaktadt klädes-fabrikationen då betydligen ökats, torde kunna linna sin orsak i den mer än vanligt ökade importen af nämnde vara år 1841, då den öfversteg nästföregående årets införsel med 683,483 ll. Ett mindre parti af 1,720 ll. grof ull blef förstnämnde år ifrån Riket utförd t. 1 afseende på den ined ylle-fabrikationen sammanhang ägande sloffts-tillverkningen, som vid särskilde fabriker bedrifves, torde böra omnämnas, att vid desse verk år 1842 förfärdigades 31,734 alnar, bestående till betydligaste delen af flanell, och alt, ehuru tillverkningen af denna vara ökades med 13,611 alnar, fabrikationen i det hela understeg productionen år 1841 med 25,038 alnar.

8 _ 4 Importen af flanell sistlidet ar uppgick i värde till 5,508 R:dr och af kamullsgarn till 13,489 R:dr. 2:o Bomulls- och Linneväfnads-fabrikerne: Desse verk, till antalet 43, med 1,138 arbetare, hafva år 1842 lemnat en fabrikation af 1,595,138 alnar, bestående förnämligast af calico, bomullslärft, shirting och couleurt bomullstyg, samt 147,073 st. dukar, hvilken varumängd öfverskjuter den år 1841 åstadkomne med 242,264 alnar och 1,956 dukar. Oaktadt den sålunda inträffade tillökning i tillverknings-qvantiteten af bomulls- och linneväfnader, har likväl det å sistlidne års fabrikation af dessa varor beräknade värde, upptaget till 508,608 R:dr, understigit det för år 1841 uppgifne med 1,846 R:dr. Vid det inom Kinaroma Socken af Elfsborgs Län anlagde, ett Bolag tillhörige, mechaniska väfveri, Rydboholm kalladt, hvilket fortfarande utmärker sig såsom den förnämsta bomullsväfnadsfabrik i Riket, har tillverkningen, bestående af cambric, shirting, kypert och oappreteradt slätt bomullslärft, år 1842 uppgått till 871,577 alnar eller 255,413 alnar mera än som under nästföregångne året derstädes åstadkommits. Och har bemulte Bolag, genom fabrikens sålunda fortsatte drift och fabrikationens betydliga utvidgande, ådagalagt, att det vilkor, hvarunder Bolaget undfått och innehar förlagslån af Manufactur-Discontfonden, blifvit under sistlidne år fullgjordt och iakttaget. Näst fabrikationen vid Rydboholms fabrik var tillverkningen störst vid Bolaget S. L. Lamms & Sons i Stockholm anlagde väfveri, der den uppgick till 298,061 alnar. Värdet å införlullade hvita och färgade bomulls väfnader år 1842 utgjorde 440,241 R:dr eller 78,219 R:dr mera än import-värdet afsådane varor år Exporten af bomullsväfnader är uppskattad till 66,769 R:dr, som med 23,001 R:dr understiger värdet å hvad af ifrågavarande slags tillverkningar år 1841 utfördes. Förstnämnde år infördes till Riket linneväfnader för 33,930 R:dr, oberäknadt ett mindre parti, värdt 4,766 R:dr, som inkom i följd af strandning; och evporterades samma år af dylika varor för ett värde af 139,448 R:dr. Vid jemförelse med förhållandet i berörde afseenden år 1841 inhemtas, alt både

9 _ 5 - importen och exporten sistlidet år minskades, den förre med ett värde af 16,579 R:dr och den sednare med 23,791 R:dr. Åf hvitt bomullsgarn införtullades sistlidet år 1,043,533 ll. under N:o 26 och 1,200,094 ll. vid och öfver samma nummer, hvartill kommer ett mindre parti af 22,690 ll, som bergats utur strandadt fartyg. Om desse qvantiteter jemföras med de år 1841 inkomne, befinnes, att importen förstnämnde år af garn under N:o 26 öfversteg import-beloppet nästförutgångne år med 617,423 ll, men att införseln af sådan vara med de högre numvorne minskades med 3,016 ll. Från utrikes ort infördes år 1842, 403 Lll lin eller 105 Lll mera än året nästförut; och utfördes af sådan vara 1,596 Lll, hvilket öfverstiger den exporterade qvantileten år 1841 med 268 Lll. 3:o Mechaniska Bomulls-spinnerierne: Fabrikationen vid desse verk, hvaraf sistlidet år 7 voro i gång, utgjorde samma år 1,092,772 ll bomullsgarn, hvaraf största delen under N:o 26. Denna tillverkningsqvantitet understiger väl fabrikationen år 1841 med 33,650 ll men då i betraktande tages, att Bohnsledts och Bergmans spinneri i Stockholm, som sislberörde år åstadkom ett spånadsbelopp af 472,914 ll, i Januari månad 1842 genom vådeld alldeles förstördes och följaktligen samma år icke lemnade någon tillverkning, synes, att de öfrige bomullsspinnerierne sistlidne år varit i ökad verksamhet. Följande bland desse fabriker hafva lemnat den betydligaste production: Strömma fabrik vid Carlshamn 230,422 ll, Rosendal vid Götheborg 215,536 ll, Nääs i Elfsborgs Län 209,911 ll samt Anderstorp i Hallands Län 180,000 ll. Enligt livad nyssnämnde förhållande utvisar, hafva intressenterne i Strömma fabrik, som vid slutet af 1840 nedbrann, men i början af sistlidne år åter var uppbyggd och i fullständigt skick, samt ägaren af Rosendals spinneri, G. F. Hennig, hvilka i och lör hedrifvandet af deras spinnerier undfått och innehafva förlagslån af Manufactur-Discontlbnden, år 1842 verksamt bedrifvit dessa fabriker, hvarigenom de under nämnde tid fullgjort de för lånens bibehållande stadgade vilkor. Af bomull importerades sistnämnde år 2,883,553 ll, hvilken qvanlitet öfverstiger den år 1841 införda med 1,027,992 ll,

10 - 6 4:o Segel- och Tältduks-fabrikerne: Under sistförflutne år förfärdigades vid desse verk, till antalet 11 st., 534,995 alnar, bestående hufvudsakligen af segelduk, i värde upptagne till 297,784 R:dr; hvilken tillverkning, jemförd med den år 1841 åstadkomne, visar en tillökning i qvantitet af 57,305 alnar. Vid Jonsereds fabrik i Götheborgs och Bohus Län, tillhörig Handlanden Gibson, har, likasom flere föregångne år, den största production af segel- och tältduk äfven sistlidet år ägt rum, då uppgående till 380,403 alnar eller 63,403 alnar mera än tillverkningsqvantiteten derstädes år 1841, och har sålunda ägaren till denna anläggning, hvilken undfått förlagslån af Manufactur-Discontfonden, ädagalagt, att han iakttagit det för lånets bibehållande stadgade vilkor af fabrikens ändamålsenliga bedrifvande i större skala. Värdet å sistlidet år importerad segelduk är upptaget till 3,320 R:dr eller 1,549 R:dr mera än å importen af sådan vara året förut. Exporten af dylika vålnader är uppskattad till 3,926 R:dr, hvilket med 21,099 R:dr understiger värdet å exporterad segelduk år Af Hampa, som utgör råämnet för segelduksväfnad, infördes år 1842, 8,901 Skll, oberäknadt ett parti af 2,175 Skll, som inkom i följd af strandning, hvilket utgör 398 Skll. mera än hvad af nämnde slags vara året förut importerades. 5:o Siden-fabrikerne: Denna fabriksgren, hvilken år 1842 bedrefs vid 17 särskilta verk, alla befintliga i Stockholm, har samma år lemnat en tillverkning al 164,962 alnar diverse hel- och halfsidenväfnader samt 144,018 stycken, hufvudsakligen dukar, alltsammans i värde upptaget till 621,495 R:dr, och produetionen öfversteg den år 1841 åstadkomne qvantiteten med 36,536 alnar och 3,368 dukar samt i värde med 43,377 R:dr. Bland sidenfabrikanterne hade Fabriks-Bolagen Casparsson & Schmidt samt Mazer & Comp. de betydligaste tillverkningarne, hvilka uppgingo i värde, hos det förstnämnde bolaget till 115,692 R:dr och hos det sednare till 109,999 R:dr. Införseln af silke utgjorde ifrågavarande år 37,167 ll. eller något, fast obetydligt, mindre än året förut; och uppgick värdet af de år 1842 in förtullade heloch halfsidenväfnader, bestående af både alngods och dukar, till 339,389 R:dr, hvilket värde, hvaruti inhegripes 34,688 R:dr för sammet och 56,680 R:dr för

11 7 felb, af hvilka fabri ka ter sistlidet år ej något inom Riket tillverkades, öfverstiger värdet å 1841 års import af siden väfnader med 70,369 R:dr. Deremot exporterades förstnämnde år sidenvaror, uteslutande till Finland, för ett värde af endast 13,688 R:dr, hvilket likväl med 9,612 R:dr öfverstiger det, hvartill 1841 års export af sådan tillverkning är uppskattad. 6:o Band-fabrikerne, hvilkas antal år 1842 utgjorde 11 st., hafva samma år åstadkommit en tillverkning af diverse slags band, hvara sammanlagde värdet är uppgifvet till 46,394 R:dr, hvilket med 705 R:dr öfverskjuter fabrikationsvärdet nästföregångue år. De betydligaste band-fabriker ägdes och bedrefvos förstnämnde år af Fabriksidkaren Tillmans enka och Fabriksidkaren Fagerlin, hvilka hvardera tillverkade band för ett värde af emellan 10 och 11,000 R:dr. Band af diverse slag importerades sistlidet år, i värde ansedde till 113,520 R:dr, hvilket utgör 12,302 R:dr mer än värdet å hvad af desse artiklar år 1841 till Riket inkom. Exporten af band förstnämnde år är upptagen i värde till 3,260 R:dr eller till 1,332 R:dr mera än hvartill exporten året förut är beräknad. 7:o Cattunstryckerierne: Å desse inrättningar, 15 till antalet, verkställdes år 1842 tryckning af 109,186 alnar cattunsväfnader och 153,763 st. dukar, alltsammans upptaget till ett värde af 91,539 R:dr. Om härmed jemföres det förhållande, som i afseende å nämnde fabrikation år 1841 ägde rum, befinnes, att förstberörde år qvanliteten af tryckt alngods ökats med 22,176 alnar, men deremot tillverkningen af tryckta dukar minskats med 38,011 st. Den betydligaste cattunstryckning verkställdes å J. Pintei Enkas vid Götheborg anlagde fabrik. Tryckningsvärdet beräknades derstädes till 34,360 R:dr. Tryckta bomullsväfnader införtullades sistlidet år för ett värde af 374,200 ll:dr eller för 189,691 R:dr mera än år :o Färgerierne: Enligt inkomne uppgifter, har färgeri-lönen vid de är 1842 i gång varande 334 verk af delta slag uppgått till ett sammanräknadt belopp af 476,182 R:dr, hvilket med 14,995 R:dr öfverstiger 1841 års beräknade tillverkningsvärde. Den betydligaste färgning verkställdes förstnämnde är vid de i Norrköping, Borås och Stockholm inrättade färgerier samt vid det Bolaget Röhs & Brusewitz tillhörige, å landet nära Götheborg anlagde, verk för färgning af garn.

12 - 8-9:o Socker-raffineringsverken utgjorde år 1842 ett antal af 25 st. och lemnade en tillverkning af 9,416,881 ll. socker samt 3,713,079 ll. sirup, alltsammans värderadt till 2,833,062 R:dr. Fabrikationen öfversteg sålunda den år 1841 åstadkomne, till qvantitelen med 740,251 ll. socker och 354,819 ll. sirup samt i värde med 148,483 R:dr. De största qvantiteter af nyssnämnde fabrikater bereddes sistlidue år vid Grosshandlaren D. Carnegies socker-rafhiiaderi i Götheborgs och Bohus Län, hvarest tillverkades 4,143,600 ll. socker och sirup; vid Bolaget L. E. Magnus's & C:o sockerbruk i Götheborgs stad, der productionen af sådane varor uppgick till 1,383,720 ll, samt vid det sockerförädlingsverk i Stockholm, som bedrifves af ett bolag, Brunkebergs bolag benämndt; å hvilket ställe tillverkningen af nämnde fabrikater utgjorde 822,754 ll. Af hvitbetor bereddes samma år vid ett i Landskrona inrättadt sockerbruk 5,901 ll socker och 32,311 ll sirup, hvarigenom tillverkningen, jemförelsevis till föregående årets, ökats med 3,352 ll; och hafva sålunda verkets ägare, hvilka till understöd för bedrifvande af denne på försök införde fabrikation undfått ett förlagslån af Manufactur-Discontfonden, visat, att det för lånets bibehållande stadgade vilkor blifvit uppfylldt. År 1842 införtullades 16,264,960 ll rått och oförädladt socker eller 1,775,855 ll. mera än hvad af denna vara år 1841 infördes. Exporten af inom Riket förädladt socker, som under flere af de sednast framflutne åren varit obetydlig och utgjort år 1839, 3,495 ll. och 1840, 15,715 Ä, men år 1841 stigit till 281,193 ll, uppgick sistlidne år till 1,306,843 ll Den öfversteg således exporten nästförutgångne år med 1,105,650 ll, och utfördes nämnde sockerqvantiteter nästan uteslutande till Finland. 10:o Tobaks- och Snus-fabrikerne: antalet af desse verk utgjorde år st. och bereddes vid. desamma 1,693,446 ll diverse sorter tobak, hvaribland cigarrer, samt 2,450,918 ll snus, alltsammans uppskattadt till 1,206,722 R:dr. Fabrikationen öfversteg alltså den år 1841 åstadkomne tillverkningen i vigt med tillsammans 274,050 ll och i värde med 68,144 R:dr. Den

13 9 Den tobaksfabrik, hvilken sistlidet år åstadkom den största tillverkningen, uppgående till 614,699 ll diverse slags tobak och snus, ägdes och bedrefs af Th. Å. Aspelin i Stockholm. För öfrigt har den betydligaste fabrikation af dylika varor ägt rum vid J. F. Ljunglöfs fabrik i Stockholm med 500,934 ll, samt vid P. C. Rettigs tobaksförädlingsverk i Gefle med 344,000 ll Samma år importerades af oförädlade tobaksblad och stjelkar 3,761,646 ll. eller 135,693 ll mindre än införseln af dylika råämnen år Importen af förädlad tobak och snus uppgick förstnämnde år till 51,981 ll, deri inberäknade 6,950 ll cigarrer, hvilken understiger import-qvantiteten året förut med omkring 20,000 ll. Utförseln af inom landet beredde tobaksfabrikater utgjorde 57,757 ll och hade således, i jemförelse med förhållandet år 1841, minskats med 12,280 ll. 11:o Läderfabrikerne: Tillverkningen år 1842 vid de här i Riket inrättade 296 st. garfveri-fabriker utgjorde 947,706 ll sul- och smorläder samt 120,841 st. beredde skinn, alltsammans uppskattadt till 683,626 R:dr. Nämnde fabrikation öfverstiger den för år 1841 uppgifne till qvantiteten med 76,855 ll läder och 9,059 st. skinn och i värde med 39,628 R:dr. Vid den J. Westin Jacobssons Enka tillhörige Garfveri-fabrik i Stockholm bereddes sistlidet år den största qvantiteten läder, uppgående till 69,568 Dernäst var tillverkningen betydligast vid Bolaget Hale Lewin & von Kochs i samma stad inrättade läder-berednings verk, der den uppgick till 64,000 ll. Samma år införtullades 3,444,641 ll. oberedda hudar och skinn eller 414,550 ll mera än hvad af nämnde varor år 1841 infördes. Importen af beredt läder samt färgade och ofärgade skinn utgjorde 71,129 ll., hvarigenorn införseln af sådane fabrikater ökades, i förhållande till nästföregående årets import, med 30,175 ll. Exporten åter af nämnde slags tillverkningar uppgick endast till 166 ll. eller 196 ll. mindre än år :o Saffians-fabrikerne: Vid desse verk, 3 till antalet, hvilka, ehuru af mindre betydande omfattning, likväl torde, i sammanhang med uppgiflen läderfabrikerne, böra omnämnas, bereddes sistlidet år 8,289 safliansskinn, i värde ansedde till 24,307 R:dr, hvilken tillverkning i hänseende till qvantiteten öfversteg Comm.-Collegii Berättelse om Manufacturcrne år 1842 ll om

14 10 - den år 1841 åstadkomne med 174 skinn. Vid ofvanbemälte J. Westin Jacobssons Enkas fabrik i Stockholm bereddes största antalet af sådana skinn, uppgående till 4,853 st. 13:o Fabrikerne för tillverkning af glas. Den vid desse verk, till antalet 14, år 1842 åstadkomne fabrikation bestod af 4,374 kistor taffel- och annat fensterglas till ett uppgifvet värde af 181,728 R:dr, samt åtskillige slags glaskärl, hvaribland bouteiller, uppskattade till 206,354 R:dr, eller tillsammans 388,082 R:dr, hvilken summa öfverstiger fabrikationsvärdet år 1841 med 15,907 R:dr. I afseende på qvantiteten hade fensterglas-tiilverkningen äfven ökats med 347 kistor. Den betydligaste fabrikation af glasvaror ägde sistlidet år rum vid Reymyra glasbruk i Östergöthlands Län, der den uppgick till ett värde af 61,217 R:dr, och dernäst var den största tillverkningen åstadkommen vid Bromö glasbruk i Skaraborgs Län, hvarest densamma utgjorde 713 kistor taffelglas, beräknade till 50,000 R:dr. Importen af glas-fabrikater under samma år är upptagen i värde till 157,516 R:dr, hvilket öfverstiger värdet å de år 1841 införde så beskaffade varor med 57,418 R:dr, och exporten af enahanda slags tillverkningar är uppskattad till 4,986 R:dr eller 118 R:dr mera än värdet å utförde glas-effecter nästförutgångne år. l4:o Fabrikerne för åstadkommande af papper. Desse verk, till antalet 87 st., lemnade år 1842 en tillverkning af 224,109 ris papper, utom en betydlig qvantitet af sådan vara beräknad i vigt eller stycken, samt ett stort antal blanketter till Bankens sedlar, alltsammans i värde upptaget till 758,110 R:dr. Fabrikationen understeg väl något, ehuru obetydligt, productionen år 1841 i hänseende till antalet af ris; men värdet å alltsammans är beräknadt till 16,733 R:dr mera än sistnämnde års tillverkning. Vid fabriksidkaren Sunnerdahls fabrik, Klippan kallad, i Christianstads Län, förfärdigades sistlidet år den största qvantiteten papper, utgörande 39,211 ris. i öfrigt voro tillverkningarne af denna vara betydligast vid Bergsrådet Aschans Pappersbruk å Lessebo i Kronobergs Län; vid Lagmannen Trozellis fabrik i

15 11 Norrköping, samt vid Bergsrådet Munktells verk, Gryksbo kalladt, i Stora Kopparbergs Län, hvarest fabrikationen vid hvardera af dessa fabriker uppgick till omkring 20,000 ris papper af åtskilliga slag; och har Lagmannen Trozelli, som samma Ar innehade ett af Manufactur-Digcontfonden erhållet förlagslån i och för bedrifvandet af ofvannämnde, för machiii-kraft inrättade, fabrik, med bevis från vederbörande Hallrätt styrkt, att fabriken ändamålsenligt fortsattes och derigenom ådagalagt, att det vilkor, hvarunder lånet erhållits, blifvit fullgjordt och iakttaget. Utländskt papper importerades år 1842 för ett värde af 13,364 R.dr eller 3,492 R:dr mindre än det å införseln af sådan vara år 1841 uppgifne värde. Exporten af inhemskt papper är uppskattad till 81,745 R:dr, hvilket understiger värdet å utfördt papper sistnämnde år med 57,875 R:dr. l5:o Oljeslagerierne. Prässning af olja verkställdes år 1842 vid 50 fabriker, hvarest tillverkningen sammanlagdt uppgick till 130,455 kannor lin-och rofolja samt 75 kannor kummin-olja, och erhöllos derjemte efter prässningen 3,448 Skll oljekakor, alltsammans värderadt till 204,654 R:dr. Fabrikationen öfversteg den år 1841 åstadkomne till qvantileten med 12,283 kannor olja samt 421 Skll. oljekakor och i värde med 22,829 R:dr. De betydligaste qvanliteter olja prässades vid Handlanden Del Bancos fabrik i Göthcborgs och Bohus Län, der tillverkningen uppgick till 43,950 kannor, samt vid Handlanden Philipsons oljeslageri i Norrköping, hvarest produetionen utgjorde 21,500 kannor. Förstnämnde år införtullades 227,781 kannor hamp-, rof-och linolja, hvilka qvantiteter undersliga de år 1841 införde med 41,562 kannor. Exporten åter af olja var såsom tillförene högst obetydlig och utgjorde endast 8 kannor, men af oljekakor utfördes för ett värde af 39,034 R:dr. Af hamp-, lin- och roffro importerades 5,857 tunnor eller 932 tunnor mindre än år 1841, och exporterades af sådane varor, hufvudsakligast linfrö, 8,360 tunnor, hvilka qvantiteter öfverstiga sistnämnde årsexport med 122 tunnor. 16:o Fabrikerne för tillverkning af Porcelaine. Vid Rörstrand i Stockholm och Gustafsberg i Stockholms Län, de enda här i Riket befintlige verk,

16 12 hvarest porcelaines-fabrikater åstadkommmas, uppgick vardel å fabrikationen är 1842, på förra stället till 103,330 R:dr och å det sednare till 151,046 R:dr, tillsammans 254,376 R:dr, hvilken summa med 11,840 R:dr öfverskjuter det belopp, livartill 1841 års tillverkning blifvit uppskattad. Productionen hade förstnämnde år vid Gustafsberg något ökats, men vid Rörstrand minskats. Vid anställd besigtning å Gustafsbergs fabrik, för hvars förbättrande och utvidgande förlagslån utaf Manufactur-Discontfonden blifvit ägarne meddelad t, har Collegium inhemtat, att samma verk, hvars tillverkning ökats, ändamålsenligt och med drift fortsattes, hvadan de vilkor blifvit behörigen hvarunder berörde lån får på bestämd tid innehafvas. uppfyllde, Från utrikes orter infördes sistlidet år 107,064 ll. porcelaine, hvilka qvantiteler, värderade till 50,330 R:dr, understiga importen året näst förut 29,207 ll; och uppgick exporten af sådan vara förstnämnde år till endast 220 ll eller 11,292 ll. mindre än år med 17:o Såpsjuderierne: De för beredning af såpa inrättade fabriker, till antalet 15 st., lemnade sistlidet år en tillverkning af 15,001 fjerdingar såpa, värderade till 104,440 R:dr, hvilken fabrikation till qvantiteten understeg den år 1841 åstadkomne med 45 fjerdingar, men i afseende på värdet öfversteg sistberörde års production med 852 R:dr. Af såpa inkom till Riket förstnämnde år endast11/2lll., men exporten utgjorde 3,026 Lll. eller 1,646 ll. mera än år :o Fabrikerne för förfärdigande af mechanisk redskap. Sistförllutne år tillverkades vid de här i Riket inrättade 21 fabriker af detta slag machinerier och redskap för ett värde af 269,926 R:dr, hvilket öfverstiger det å 1841 Ars fabrikation upptagne med 23,712 R:dr; hvarförutan vid Motala mechaniska verkstad, hvilken icke, såsom fabriker i allmänhet, lyder under Hallrätl eller står under Collegii inseende, mechanisk redskap sistlidet år blifvit, enligt lemnad uppgift, åstadkommen till ett värde af 236,610 R:dr. I afseende på ofvanomförmälde fabriker för tillverkning af machiner, må såsom de betydligaste omnämnas det i Nyköping anlaggda mechaniska factori, som drifves af ett Bolag, hvars tillverkning uppgick i värde till 197,231 R:dr,

17 13 saml Mechanicus Malcolms machin-fabrik i Norrköping, der redskap förfärdigades för ett värde af 41,694 R:dr, Ägarne till sistnämnde begge verk, bvilka för bedrifvande af desamma, hvar för sig undfått och innehafva förlagslån af Manufactur-Discontfonden, hafva, enligt deras åliggande, företett vederbörliga bevis derom,att deras ifrågavarande fabriker under hela sistlidne år varit i full gång och med verksamhet fortsatts, livadan Collegium ansett dem samma år hafva iakttagit livad, såsom vilkor för lånens bibehållande, blifvit föreskrifvet. Sistberörde år infördes till Riket mechanisk redskap och delar duraf för ett värde af 110,689 R:dr eller för 23,712 R:dr mera än år 1841; exporten åter af så beskaffade tillverkningar är uppskattad till 19,997 R:dr, hvilket öfverstiger värdet å exporterad mechanisk redskap nästförutgångne år med 12,095 R:dr. 19:o Porter-fabrikationen, hvilken inom Riket åsladkommes endast vid det Grosshandlanden D. Carnegie tillhörige porter-bryggeri nära Götheborg, utgjorde, år 1842, 1,200 oxhufvuden samt 337,500 helbouteiller och 225,000 halfbouteiller porter, alltsammans upptaget i värde till 144,188 R:dr. Tillverkningen minskades till någon del i förhållande till föregående årets, hvadan äfven värdet å fabrikationen understiger det för samma års produetion uppgifne med 10,104 R:dr. Förstnämnde år införtullades 2,321 kannor porter och andre ölsorter, hvilken qvantitet öfverstiger importen år 1841 med 316 kannor; och exporten af sådane varor uppgick till 61,509 kannor eller 939 kannor mera än året näst förut. Vid alla öfrige, af åtskilliga slag, men mindre omfattning varande fabriker och manufactur-inrättningar, till antalet 1,134 st., hvilka Collegium, till undgående af alltför stor vidiyftighet, anser sig icke böra här specifikt upptaga, hafva tillverkningarne uppgått till ett samrnanräknadt värde af 911,498 R:dr. Som äfven idkare af andre handteringar än de här förut specificerade, i följd af Eders Kongl. Maj:ts särskilde nådiga resolutioner, undfått och under hela sistlidne år innehaft förlagslån af Manufactur-Discontfonden, nemligen J. E. Cardon för inrättande i Stockholm af ett lithografiskt tryckeri efter förbättrad niethod: Fabriksidkarne P. W. och J. T. Berg för deras vid Nääs egendom gjorde anläggningar af mechaniskt bomullsspinneri, väfveri-fabriker af åtskillige

18 _ 14 slag, mechanisk verkstad och fabrik för tillverkning af kardläder: Benjamin Fyhn för hans i Skellefteå Socken af Westerbottens Län inrättade fabrik för beredning af terpentin, hartz och kimrök, hvartill nödige råämnen kunna af den fattigare delen af allmogen i denna landsort afyttras: Bleckslagaren J. Rippe i Christianstad för hans fabrikation af ett nytt slags spritlampor: Bruksidkaren A. Zethelius, för de af honom vid Nyby Bruk i Nyköpings Län gjorde anläggningar af valsverk till förfärdigande af ämnes-jern m. m. för Manufacturerne: Fabriksidkaren C. G. Mineur för en inrättning till tryckning med oljefärg å matt-väfnader: samt Hofmarskalken Grefve Bark för hans fabrik i Malmö till åstadkommande af ett caffe-surrogat utaf hvitbetor, hvilka samtelige lån blifvit beviljade under vilkor af fabrikernes fortfarande ändamålsenliga bedrifvande; så anser Collegium i afseende härå sig böra i underdånighet anmäla, att Cardon, P. W. & J. T. Berg, Fyhn, Rippe och Zethelius behörigen styrkt, att deras fabriker under sistlidne år varit i full gång och ined verksamhet fortsatts, samt att Mineurs fabrik äfven samma år fortfarande varit i gång, men tillverkningen mindre betydlig; hvaremot, i afseende på Grefve Barks lån, Hall-Rätten i Malmö till Collegium insändt bevis, att sistlidne år något hvitbets-caffe å hans fabrik icke blifvit till verkadt; och beror för närvarande frågan, huruvida samma lån må i följd af nämnde förhållande anses till betalning förfallet, på Collegii profning. Af de i Collegii förevarande underdåniga berättelse meddelle uppgifter, och det sammandrag deraf, som innefattas i åberopade tabell (Litt. A.), täcktes Eders Kongl. Maj:t i nåder inhemta, att fabriks-tillverkningarnes sammanräknade värde år 1842 utgjort R:dr 15,055,576 och då derifrån afdrages det i nämnde tabell upptagne värde å de 1841 åstadkonme inhemske fabrikater.... R:dr 14,294,518 så återstår en summa af R:dr 761,058 hvarmed 1842 års tillverkningsvärde öfverskjuter det värde, hvartill 1841 års fabrikation blifvit uppskattad; och torde nämnde tillökning i värde-summan A 1842 års tillverkningar, hvilken icke uppkommit i följd af förhöjde priser å desamma, utan, på sätt här of van visadt är, härrört från en samma år verkligen åstadkommen större varumängd, hvilken varit betydligare än under något

19 - 15 af de sednast framflutne åren, ådagalägga, att fabriksnäringen under berörde år varit i tilltagande och vunnit förkofran. De under Litt. B och G i underdånighet bifogade handlingar innefatta uppgifter dels å antalet af de fabriker, till hvilkas anläggande Collegium sistlidne år utfärdat tillståndsbref, dels på de patenter å här i Riket okända uppfinningar, Collegium samma år meddelat. Beträffande dernäst husslöjderne, och deribland den vigtigaste af dem alla nemligen väfveri-näringen, utöfvad i enskilde hushåll, får Collegium i underdånighet anmäla följande: På sätt de från Tullkamrarne i Borås och Ulriceehamn inkomne uppgifter på qvantiteten af i orten åstadkomne samt till andre delar af Riket förpassade väfveri-varor utvisa, har tillverkningen inom Elfsborgs Län sistlidne år utgjort: Af Bomullsväfnader 5,303,172 alnar. Linneväfnader 111,031 d:o Blaggarnsväf 694,207 d:o Vadmal och andre ylletyger 976,392 d:o Väfnader af diverse blandadt slag 6,872 d:o hvartill komma: Band diverse slag 1,503,012 alnar Dukar 675,516 stycken Täcken, Mössor och Tröjor ,526 d:o Strumpor och vantar 54,669 par. Hvarjemte af vederbörande Kronofogdars till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i de öfrige Länen afgifne och derifrån till Collegium insände närings-uppgifter inhemtats, att utöfver hvarje orts eget behof blifvit år 1842 i enskilte hushåll inom flere af samma Län förfärdigade och utom orten afyttrade : 7,091,674 alnar, Transport 7,091,674 alnar.

20 16 Transport 7,091,674 alnar I Wester-Norrlands Län, lärft, finare och gröfre 313,442 d:o I Helsingland af Gefleborgs Län, gröfre lärft och holsterväf. 2,230,000 d:o I Hallands Län, ylle- och linneväf 130,000 d:o I Jönköpings Län dito dito 49,000 d:o I Nyköpings Län, hufvudsakligen ylleväf 19,000 d:o I Skaraborgs Län, linneväf 12,550 d:o I Kronobergs Län, linne och homullsväf. 10,200 d:o I Östergöthlands Län, ylle- och linneväf 10,100 d:o I Gottlands Län, ylleväf 7,000 d:o samt i Christianstads, Calmar, Gölheborgs, Jemtlands och Westerbottens Län, tillsammans 22,000 d:o Summa väfnader 9,894,966 alnar, oberäknadt det betydliga anlal dukar och den mängd band m. m som, på sätt herördt är, blifvit i Elfsborgs län väfde; och ehuru den finare Lufts-tillverkningen i Westernorrlands Län sistlidet år understigit den år 1841 åstadkomne med 148,710 alnar, hvilken minskning, enligt vederbörande Kronofogdes åsigt, föranledts deraf, att prisen på premie-lärfter blifvit mer och mer så nedtryckte, att allmogen af deras förfärdigande icke ansåg sig hafva någon vinning, dock som väfveri-tillverkningarne i Elfsborgs Län samt i Helsingland af Gefleborgs Län öfverstigit livad deraf sistnämnde år blifvit åstadkommet, i förra Länet med 647,228 alnar och i det sednare med 937,000 alnar, så hafva sammantagne qvantiteterne af inom Riket år 1842 förfärdigade hus väfnader ökats, i förhållande till nästföregångne årets production, med 1,453,468 alnar. I premier för den år 1841 i Westernorrlands Län åstadkomna tillverkning af finare lärfter har år 1842 blifvit af de till Manufacturernes befrämjande anslagne statsmedel utbetald en summa af 4,508 R:dr 25 sk. 9 r:st B:co, hvilken med 11 R:dr 13 sk. öf verstiger det belopp, som år 1841 för dylikt ändamål utgick. Med öfrige i åtskillige landsorter idkade husslöjder förhåller sig, enligt vederbörandes uppgifter, på enahanda sätt, som under de sednast framflutne åren, så att de slöjder, hvilka på särskilte ställen under en längre tiderymd idkats, derstädes bibehållit sig, utan att hafva i någon anmärkningsvärd mån hvarken af- eller tilltagit. Vid-

21 Vidkommande sluteligen Handtverkerierne, så enär, på sätt Collegium i dess underdåniga berättelser för de föregående åren anmält, handtveikarne icke är ålagdt att uppgifva qvantitcterne och värdet af deras tillverkningar, Collegium ock tillfälle att i detta ämne meddela några närmare eller saknar fullständigare upplysningar, än hvartill de från vederbörande inkomne uppgifter på handtverkeri- och andre slöjdeidkares samt deras arbetares antal, jemte den bevillning, som för deras rörelse blifvit erlaggd, föranleda. Af dessa handlingar, hvilka i sammandrag under Litt. D. E. F. G. i underdånighet bifogas, inhemtas, vid jemföreise af de i samma ämne för år 1841 afgifne förteckningar, att är 1842 antalet af handtverksmästare i städerne och deras gesäller blifvit ökadt, af de förre med 43, och af de sednare med 185, men att deremot lärlingars och andre vid handtverkcn skattskrifne personers antal minskats med 439: att idkare af åtskillige så beskaffade handaslöjder, hvilka egentligen hvarken kunna hänföras till fabriksrörelse eller handtverk, blifvit till antalet ökade med 11, hvaremot deras i och för rörelsen antagne betjening, jemte andre för näringen mantalsskiifne personer, blifvit minskade med 99: att mängden af handtverkare å landet, eller så kallade gerningsmän, blifvit ökad med 450 personer, men af deras lärlingar minskad med 3, samt att den bevillniug till Kongl. Maj:t och Kronan, hvartill handtverkarne i Rikets städer och idkare af andre handaslöjder derslädes blifvit för år 1842 taxerade, utgjort för handtverkarne 91,024 R:dr, och för de öfrige idkarne 27,389 R:dr, hvilka summor understiga den år 1841 för ifrågavarande handteringar debiterade bevillning med 4,324 R:dr. Slöjdevaror, i Tull-taxan ej specificerade, utfördes sistlidne år för ett värde af 15,943 R:dr, hvilket öfverstiger värdet å exporten af sådan tillverkning är 1841 med 9,250 R:dr. Collegium framhärdar med djupaste vördnad, Stormägtigste, Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts E. W. BRANDEL. Stockholm den 22 December umderdånigste, tropligtigste undersäter och tjenare C. D. SKOGMAN. L. S. A. Brändström. 3

22

23 Lit. A. Jemförelse-Sammandrag för åren 1841 och 1842.

24 20 General-Sammandrag öfver de vid Manufacturierne befintliga Stolar och Arbetare samt Tillverkningsvärde för nedanskrifna år. Härförutan Motala Mechaniska Verkstad 216, ,(310.

25 21 Vid nedanskrifne Fabriker har, under loppet af åren 1841 och 1842, blifvit tillverkadt, nemligen:

26 22

27 23 Stockholm af Kongl. Commerce-Collegii Statistiska Gon tor den 3 November A. J. Lönnerberg.

28 24 Litt. B. Förteckning å de Fabriks-anläggningar, för hvilka Tillståndsbref blifvit af Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium utfärdade år 1842.

29 25 Stockholm af Kongl. Commerce-Gollegii Canzli den 22 December O. U. Hedblad. Comm.-Collegii Berättelse om Manufacturerne or

30 26 Litt. C. Förteckning å Patenter, som blifvit af Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce- Collegium utfärdade år HÖRNER, C. A., Lieutenant, SOLDIN, A. L. och J. T. EKLUND, Fabriksidkare, d. 20 Januari, under 7 år, å ett sätt att torka alla slags våta ämnen; FURSTENBERG, L. & C:o, Fabriksbolag, den 28 Januari, under 8 år, å en inrättning af skedlaget på väfstolar för åstadkommande af väfnader med inslag af Manilla-hampa; THOMSON HANS J:or, Handlande, den 1 Februari, under 10 år, å en uppfinning af qvarnar, att verkställa målning förmedelst excentriska metallskifvor; THOMÉE, D. O., Bruksförvaltare, den 2 Februari, under 8 år, å ett sätt att af krystalliserad kolsyrad kalkoxid eller limsten bereda finslammad krita eller Spanskt hvitt; BOHM, G. F., Canzli-Råd m. m. den 7 Mars, under 5 år, å en utrikes gjord uppfinning af ett nytt slags bränsle, kalladt carboleine; NYDQVISI, A., Verkmästare, den 8 Mars, under 8 år, å en af honom construerad dubbelt verkande Cylinder-Blås-machin af jem; LUNDGREN, J. E., Handlande och THOMÉE, D. O., Bruksförvallare, den 11 Mars, under 8 år, å en förbättrad method att bereda trycksvärta och kimrök; LINDAHL, C. F., den 23 Mars, under 8 år, ä en af honom uppfunnen förbättrad construction af så kallade Vind- eller Ankar-uppfordringsspel; BAGGE, JONAS, den 4 Maji, under tio år, å en ny construction af de utaf honom förut uppfunne enkelt verkande cylindriska tackjerns Biasinachiner; GRYLLS, JOHN, Engelsk undersåte, den 9 Maj, under 6 år, å de af honom uppfunne förbättringar uti machinerier att lyfta och sänka tyngder; DAHLSTRÖM, C. A., Historiemålare, den 9 Maj, under 5 år, å en förbättrad method för preparering af ett kopparstick eller en lithographie till en så kallad lithocromie;

31 27 - RAYNER, J., den 31 Maji, under 6 år, å en förbättrad uppfinning för lumptvättning ; OHLSON, C. J., Gruf-För välta re, den 31 Maji, under 10 år, å en blåsmachin af ny uppfinning; HOLMGREN, J., Mechanicus, den 31 Maji, under 10 år, å ett af honom uppfunnet nytt slag af horizontela vattenhjul; BLOM, P., Öfverste-Lieutenant m. ni. den 2 Juni, under 6 år, å ett af honom uppfunnet sätt att tillverka ljus, alliance-ljus benämnde; SETTERBERG, C. A., Conducteur, den 4 Juni, under 8 år, å en uppfinning att bygga hus af stående virke; LINDAHL, C. F., Verkmästare, den 15 Juni, under 8 år, å dubbelt verkande Cylinder-blåsniachiner af jern, med af honom uppfunnen förändrad construction; SCHEUTZ, G., Auditeur, d. 15 Juni, under 10 år, å ett instrument, benämndt sinus-delare; BJÖRKMAN, A., Mechanicus, d. 22 Juni, under 10 år, å apparater för varm bläster; NYSTRÖM, C. P., Garfvare, den 29 Juni, under 8 år, å ett förbättradt sätt att bereda sulläder; LAMIRAL, E., Fransman, d. 4 Juli, under 5 år, å apparater för bränning af ett lysningsämne "hydrogéne liqvide" kalladt; KLEMMING, G., Bleckslagare, d. 1 Aug., under 5 år, å en af honom förbättrad portatif ugn för bakning, stekning och dylika ändamål; PORTER, WILLIAM HENRY & G:o, Engelske undersåtare, den 22 Augusti, under 8 år, å en af dem gjord uppfinning af ett nytt slags skeppsankare; MESTER, J. F. W., Lithograf, den 23 Augusti, under 4 år, å en utrikes gjord uppfinning att tillverka färgadt, figureradt, förgyldt, försilfradt, bronzeradt samt hvitt och färgadt glaspapper; LAMIRAL, E., Fransman, d. 30 Augusti, under 5 år, å ett i Frankrike uppfunnet sätt att bereda lysningsmedlet, "hydrogéne liquide" kalladt; KEILLER, ALEXANDER, Fabriksidkare, den 13 September, under 8 år, å af honom uppfunnen förbättrad construction af de utaf WHITELAW & STERRATS i Skottland uppfunne vattenhjul;

32 28 BARCLAY & C:o, Grosshandelsbolag, d. 22 September under 10 år å ett af Brarae-Chevalier i Frankrike uppfunnet nytt sätt att raffinera socker; FINKENBERG, PEHR, Rysk undersåte, d. 3 October, under 7 år å en förbättring af så kallade roddmacbiner; LAGERHEIM, GUST., Öfverste, m. m., den 10 October, under 8 år, å en utomlands uppfunnen, i väsendtliga delar förändrad vatten-uppfordringsapparat; CARIÉ, Fransman, d. 14 October, under 10 år, å apparater och sätt alt genom användande af ånga distillera hafsvatten och koka födoämnen med samma bränsle; MALCOLM, JOHN, den 4 November, under 8 år, å förbättring af machiner för plysning och rensning af ull; DANKWARDT, G, Lagman, den 11 November, under 8 år, å en uppfinning att med rörelse för handkraft förena trampning af hjul; SMITH, NATHALL, Engelsk undersåte, den 18 November, under Sår, å en dubbel roterande Ängmachin med af honom uppfunnen luftpump och apparat att få machinen att gå fram och tillbaka; URMNG, R. W., Belgisk undersåte, den 18 November, under 5 år, å förbättringar af en i England af JAMES WITHELAW uppfunnen hydraulisk eller rotatorisk Vatten- och Ångmachin, bestående af ett vattenhjul af rör, hvilket drifves genom reactionskraft; LINDBERG, ADAM, Bruksidkare., den 28 November, under 8 år, å en uppfinning att vid en vanlig Stångjerns- eller Manufactur-härd uppvärma och välla ämnesjern eller stål för spiksmide eller livar je annan manufactur; samt PHIPPS, EDMUND, Engelsk undersåte, d. 2 December, under 5 år, åettafalunfabrikanten P. KAGENBUSCH uppfunnet förbättradt betningsmedel för färgning. Stockholm af Kongl. Commerce-Collegii Canzli den 22 December O. U. Hedblad.

33 Litt. D. Sammandrag af de från Magistraterne, till Kongl. Commerce- Collegium, inkomne Förteckningar öfver Handtverkare med deras Gesäller, Lärlingar och andra vid arbetet skattskrifne personer för år 1842.

34 30

35 31

36 32 Stockholm af Kongl. Commerce-Collegii Statistiska Contor den 3 November A. J. Lönnerberg.

37 33 Lit. E. Sammandrag af de från Magistraterne till Kongl. Commerce- Collegium inkomne Förteckningar öfver Idkare af sådane Näringar, som ej kunna bestämdt hänföras till handel eller handtverk och icke heller lyda under Hall-Rätt, år Comm.-Collegii Berättelse om Manufacturerne år

38 34

39 35

40 36 Stockholm af Kongl. Cornmerce-Coilegii Statistiska Contor den 3 November A. J. Lönnerberg.

41 37 Lit. F. Uppgift på den Bevillning, hvartili handtverkare och idkare af sådana näringar, som hvarken kunna bestämdt hänföras till handel eller handtverk och icke heller lyda under Hall-Rätt, uti Rikets Städer blifvit taxerade för år 1842, enligt de från Magistraterne inkomna förteckningar.

42 38

43 39

44 40 Stockholm af Kongl. Coinmerce-Collegii Statistiska Contor den 3 November A. J. Lönnerberg. STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER. Kongl. Boktryckare.

45 Lit. G. Sammandrag af de Förteckningar öfver Handtverkare på Landet, hvilka inkommit till Kongl. Commerce-Collegium år Stockholm af Kongl. Commerce-Collegii Statistiska Contor den 3 November A. J. Lönnerberg.