INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-6501_

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. D, Fabriker och manufakturer. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P. A. Norstedt & söner, Täckningsår: ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. D, Fabriker och handtverk. Innehåller bl. a. årlig förteckning över patent åren År 1885 inrättades det första svenska patentverket, Kongliga Patentbyrån, vilken övertog registrering av patent. Föregångare: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om förhållandet med fabriker, manufakturer och handtverkerier i riket. Stockholm : J. Hörberg, Täckningsår: Efterföljare: Industri / af Kommerskollegium. Stockholm : Isaac Marcus, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S. 6: Tab. 5. Fabrikernas tillverkningsvärde S. 6: Tab. 6. Fabriksindustrin S. 7: Tab. 7. Hantverket S. 8: 12: Tab. 8: Industrin S : Tab. 10. Antalet arbetsställen inom industrin med fördelning efter arbetarantal BISOS D digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-bi-d0-6501_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. D) FABRIKER och MANUFAKTURER. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR år 1865.

4

5 Innehåll Pag. Inledning Bilagor till Commerce-Collegii underdåniga berättelse angående Fabriker och Manufakturer m. m. år Litt. A. Uppgift å antalet Fabriker och Manufakturer samt tillverkningsvärdet vid dem m.m. under åren Litt. B. Uppgift å tillverknings- och värdebeloppen vid nedan uppräknade Fabriker och Manufakturer under åren Litt. C. Uppgift å Egare och innehafvare af Fabriker och Manufakturer samt arbetare vid dem under åren Litt. D. Sammandrag af de till Commerce-Collegium inkomne Förteckningar öfver Handtverkare med deras Arbetare år Litt. E. Sammandrag af de till Commerce-Collegium inkomne Förteckningar öfver den Bevillning, hvartill Fabrikanter, Manufakturister och Handtverkare i Städerne och Köpingarne blifvit taxerade år Litt. F. Sammandrag af de till Commerce-Collegium inkomne Förteckningar öfver den Bevillning, hvartill Fabrikanter, Manufakturister och Handtverkare på landet blifvit taxerade år Litt. G. Sammandrag af uppgifter, angående export och import af åtskilliga fabriks- och manufakturvaror, som utgöra föremål för inhemsk tillverkning, äfvensom af dertill erforderliga råämnen, under åren Litt. H. Förteckning å de Patenter, som blifvit af Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium utfärdade år

6

7 STORMÄGTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium får härmed i underdånighet afgifva berättelse angående Fabriker och Manufakturer samt Husslöjder och Handtverkerier i riket år Ehuru de uppgifter, som ligga till grund för denna berättelse, blifvit enligt föreskrifna formulär insamlade genom Länsstyrelsernas och Magistraternas försorg, kan, på sätt Collegium i berättelsen för år 1863 åfven anmärkt, någon officiel egenskap icke tilläggas samma uppgifter, för så vidt de utgå från närings- Comm.-Coll. Berott, om Fabrik, och ifanufall. för år

8 idkarne sjelfva. I afseende å vissa fabriksyrken eller sådana, hvilkas innehafvare äro berättigade till lån från den under Collegii förvaltning stående manufakturdiskontfonden och derföre måste med ed fästa riktigheten af sina tillverkningars angifna värde, bör visserligen trovärdighet tilläggas de uppgifter, som meddelas af fabriksidkare, hvilka begagna sig af denna lånerätt, men i allmänhet kan de här förekommande siffertalen blott tillerkännas en relativ giltighet. Hvad först angår Fabrikerna och Manufakturerna har Collegium låtit upprätta underdånigst bilagda sammandrag litt. A., B. och C, upptagande för hvartdera af de senast förflutna fem åren eller dels antalet fabriker och manufakturer samt värdet af de vid dem åstadkomna tillverkningar äfvensom, hvad åren 1863, 1864 och 1865 beträffar, förhållandet med den vid dessa inrättningar använda drifkraft m. m., dels tillverkningsqvantiteterna, såvidt sådana kunna uppgifvas, och de dem motsvarande värden, dels ock slutligen antalet égare eller innehafvare af fabriker och manufakturer samt deras arbetare. 1 afseende å de uti förberörda tabellariska sammandrag särskildt angifna fabriker och manufakturinrättningar, eller sådane, hvilkas sammanlagda tillverkningsvärde år 1865 skall hafva uppgått till minst 100,000 R:dr, får Collegium, i likhet med hvad uti senaste årsberättelse egt rum, meddela följande redogörelse: l:o Klädesfabrikcrne. Vid dessa verk, till antalet 85, sysselsattes sistlidna år 3,591 arbetare, och utgjordes tillverkningen af 5,252 fot fint, 99,064 fot medelfint och 1,324,834 fot groft kläde samt 1,857,821 fot diverse väfnader eller schalar, dukar och filtar m. m., eller tillsammans 3,286,971 fot och dessutom af sistnämnda slags väfnader 30,781 stycken, allt i värde upptaget till 8,622,678 R:dr, hvilken summa med 1,081,529 R:dr understiger värdet af ifrågavarande slags tillverkningar år I Norrköping, hvarest sistlidna år 61 fabriker med 2,203 arbetare voro i verksamhet, tillverkades 963,543 fot egentligt kläde, 666,231 fot doffel och drap, 449,425 fot korderoy, 128,790 fot kasimir och satin, 29,059 fot ratin samt diverse väfnader 13,678 fot, eller tillsammans 2,250,726 fot ylleväfnad, uppskattad till ett satnmanräknadt värde af 6,213,575 R:dr. De betydligaste tillverkningarne i nämnda stad åstadkommos af Drags aktiebolag med 310,425 fot till ett värde af 938,568 R:dr, af Bergsbro aktiebolag med 212,386 fot, i värde uppgifna till 650,216 R:dr, samt af Smedjeholmens aktiebolag med 162,268 fot till ett värde af 502,850 R:dr. Utom i Norrköping idkades klädestill verkning uti 7 städer och å 9 särskilda orter på landet*) till här nedan angifna tillverknings- och värdebelopp, nemligen: Antal fabriker. Tillverkningsbelopp. Värde. Halmstad 1. fot 428,735. st. 1,273. R:dr 927,668. Stockholm 7.» 234,490.» 28,790.» 664,872. Landskrona 2.» 174,468.»» 356,312. Wexiö 1.» 77,427.» 718.» 211,084. Hjo 1.» 7,079.»» 12,256. Norrtelje 1.» 7,100.»» 8,400. Nyköping 2.» 2,700.»» 5,300. Östergötlands län 3.» 64,211.»» 113,099. Calmar d:o 3.» 14,710.»» 56,024. Christianstads d:o 1.» 14,400.»» 28,000. Skaraborgs d:o 1.» 10,725.»» 25,988. Malmöhus d:o 1.» 200.»» 100. *) De i denna tabell och vidare i berättelsen omförmälda fabriker, hvilka finnas å landet, utmärkas, till skillnad från de i städerna varande, genom angifvande af det län, der de äro belägna.

9 :o Fabrikerne för Helylle- och blandade väfnader. Tillverkningsvärdet vid dessa fabriker, till hvilka jemväl hänföras de s. k. Etoffsfabrikerne eller fabrikerne för tillverkning af flanell och flaggduk, uppskattas till 1,176,536 R:dr och understiger med 187,907 R:dr värdet af samtliga dessa fabrikers tillverkningar år Förhållandet med denna tillverkning åskådliggöres genom följande tabell, som ftfven utvisar de särskilda orter, der ifrågavarande fabriker under sistlidna år voro i gång: Antal fabriker. Tillverkningsbelopp. Värde. Stockholm 3. fot 1,747,514. R:dr 775,428. Göteborg 2.» 11,734. st. 33,776.» 221,500. Jönköping 1.» 48,500.»» 12,500. Göteborgs och Bohus län 1.» 225,019.»» 117,642. Elfsborgs d:o... 2.» 27,978.» 4,933.» 49,466. Summa 9. fot 2,060,745. st. 38,709. R:dr 1,176,536. Antalet arbetare vid dessa fabriker uppgick år 1865 till :o Bomiillsväfnadsfabrikerne. Vid dessa fabriker, 15 till antalet med 1,522 arbetare, tillverkades år 1865 bomullslärft, cambric, callico, domestics, moleskin, möbeltyg, shirting, fustian in. m., till ett sammanlagdt värde af 4,282,996 R:dr, eller 1,592,050 R:dr mera än värdet af de nästföregående året åstadkomna tillverkningar af enahanda slag. Förhållandet med de under år 1865 i verksamhet befintliga bomullsväfnadsfabrikerne och de ställen, der tillverkningen bedrifvits, inhemtas af följande tabell: Antal fabriker. Tillverkningsbelopp. Värde. Norrköping 3. fot 6,230,818. R:dr 1,172,396. Göteborg 2.» 2,778,193. st. 8,808.» 524,433. Gefle 2.» 2,304,595.» 441,335. Alingsås 1.» 2,188,637. «373,178. Malmö 1.» 794,774.» 153,413. Uddevalla 1.» 679,755.» 115,979. Stockholm 2.» 33,230.» 16,483. Elfsborgs län (Rydboholms fabrik)... 1.» 2,506,276.» 748,738. Göteborgs och Bohus län (Jonsereds och Mölnlycke fabriker) 2.» 2,858,102.» 737,041. Summa 15. fot 20,374,380. st. 8,808. R:dr 4,282,996. 4:o Linaeväfnadsfabrikerne, som sistförflutna år voro 3 till antalet, hade följande tillverknings- och värdebelopp, nemligen: Antal fabriker. Tillverkningsbelopp. Värde. Jönköping 1. fot 7,946. R:dr 9,315. Örebro 1.» 1,875.» 445. Göteborgs o. Bohus län (Almedals fabr.) 1.» 636,735. st. 6,126.» 206,920. Summa 3. fot 646,556. st. 6,126. R:dr 216,680. Nyssnämnda tillverkningsvärde understiger det för år 1864 angifna med 8,670 R:dr. vid ifrågavarande fabriker 108 arbetare. Ar 1865 sysselsattes 5:o Segel- och tältduksfabrikerne. Vid dessa fabriker, som år 1865 voro 4 till antalet, har sammanlagda tillverkningsvärdet under sistlidna år utgjort 449,857 R:dr mot 478,908 R:dr nästföregående året; och har förhållandet med tillverkningsbelopp och värde varit sådant följande tabell utvisar:

10 Antal fabriker. Tillverkmngsbelopp. Värde. Uddevalla 1. fot 43,912. R:dr 19,607. Gefle 1.» 38,212.» 17,772. Hernösand 1.» 28,000.» 10,000. Göteborgs och Bohus län (Jonsered) 1.» 1,177,836.» 402,478. Summa 4. fot 1,287,960. R:dr 449,857. Antalet vid ifrågavarande fabriker sysselsatte arbetare har uppgått till :o Tricotväfnadsfabrikerae, 14 till antalet, sysselsatte 792 arbetare. De särskilda orter, der fabriksrörelse af detta slag, bestående af strumpor, skjortor, kalsonger, tröjor, halsdukar, mössor in. ni., år 1865 egt rum, jemte tillverkningsbelopp och värde, inhemtas af följande redogörelse: Antal fabriker. Tillverkningsbelopp. Värde. Norrköping 1. par 69,906. st. 131,860. R:dr 261,381. Stockholm 5.» 43,965. >< 67,372.» 178,910. Malmö 1.» 28,989.» 3,995.» 48,569. Göteborg 2.» 18,408.» 1,140.» 35,763. Alingsås 1.» 1,558.» 250.» 3,845. Sundsvall 1.»» > 1,700. Linköping 2.» 316.» 22.» 483. Upsala 1.» 600.»» 300. Summa 14. par 163,742. st. 204,639. R:dr 530,951. 7:o Repslagerierna. Dessa voro under år till antalet, nemligen i Stockholm 1, Gefle 2, Göteborg 3, Lund 1, Oscarshamn 1, Söderköping 1, Uddevalla 2, Westervik 1, Örebro 1, Göteborgs och Bohus län 2 samt Wester-Norrlands län 2. Vid dessa verk sysselsattes 167 arbetare, och är tillverkningsvärdet uppgifvet till 276,294 R:dr, som med 47,752 R:dr understiger värdet af repslageriernas tillverkningar år :o Mekaniska ullgarnsspiiinerierna voro, på sätt följande tabell närmare utvisar, sistlidna år i verksamhet uti: Antal fabriker. Tillyerkningsbelopp. Värde. Borås 1. U. 30,000. R:dr 50,000. Stockholm 2.» 46,168.» 37,200. Hjo 1.» 3,221.» 1,482. Calmar 1.» 1,300.» 520. Trelleborg 1.» 300. > 700. Mönsterås 1.» 1,000.» 500. Göteborgs och Bohus län 1.» 14,483.» 35,269. Östergötlands d:o 2.» 17,305.» 8,261. Jemtlands d:o 1.» 2,500.» 3,700. Stockholms d:o 1.» 9,400.» 3,260. Malmöhus d:o 2.» 8,300.» 3,225. Gefleborgs d:o 4.» 3,450.» 1,975. Christianstads d:o 1.» 1,500.» 1,800. Calmar d:o 1.» 1,700.» 1,048. Summa 20. U. 140,627. R:dr 148,940.

11 Tillverkningsvärdet öfverskjuter det för år 1864 uppgifna med icke mindre än 87,999 R:dr. De vid dessa fabriker sysselsatte arbetare uppgingo år 1865 till ett antal af :o Mekaniska bomullsgarnsspinnerierna. Under sistlidna år voro 18 sådana fabriker i verksamhet med 153,228 spindlar, och sysselsattes vid dessa fabriker 2,531 arbetare. Tillverkningen och värdet deraf uppskattades till följande belopp, nemligen uti: Antal fabriker. Tillverkningsbelopp. Värde. Norrköping 3. «701,402. R:dr 1,337,621. Göteborg 1.» 660,200. 1,151,259. Gefle 1.» 353,370.» 636,066. Uddevalla 1.» 330,705.» 549,685. Elfsborgs län 4.» 1,521,387.» 2,462,789. Göteborgs och Bohus d:o 5.» 763,390.» 1,311,641. Södermanlands d:o 1.» 378,700.» 748,540. Östergötlands d:o 1.» 198,412.» 361,475. Blekinge d:o 1.» 108,654.» 165,558. Summa 18. «5,016,220. R:dr 8,724,634. Värdet af ifrågavarande tillverkning öfverstiger med 3,811,736 R:dr det för år 1864 angifna. Tillverkningsqvantiteten utgjordes af följande garnsorter, nemligen: under N:o 20 3,943,457 «. N:o 20 och deröfver 1,072,763 «. 10:o Mekaniska linnegarnsspinnerierna. Fabrikstillverkning af sådan beskaffenhet har under år 1865 bedrifvits vid 2 inom Göteborgs och Bohus län belägna fabriker, nemligen Almedals och Jonsereds. Tillverkningsqvantiteten uppgifves hafva utgjort 447,857 skålpund till ett värde af 563,621 R:dr, hvilket sistnämnda belopp understiger det för år 1864 angifna med 107,816 R:dr. Antalet arbetare vid berörda fabriker uppgick till 168. ll:o Sidenfabrikernet Vid dessa fabriker, 5 till antalet och alla i Stockholm, sysselsattes 376 arbetare. Tillverkningen, bestående af hel- och halfsidenväfnader af olika slag samt dukar och schalar m. in., uppgick till 248,036 fot och 119,800 stycken, i värde angifna till 1,094,021 R:dr, hvilket sistnämnda belopp med 22,154 R:dr understiger det för år 1864 angifna tillverkningsvärde. 12:o Kattnnstryckericrna voro sistlidna år 7 till antalet, nemligen 3 i Borås, 2 i Göteborg, 1 i Stockholm samt 1 inom Elfsborgs län (Bastarås). Tillverkningsqvantiteten vid dessa verk är beräknad till 1,090,282 fot och 3,000 stycken, alltsammans värderadt till 77,894 R:dr, eller 61,890 R:dr mindre än värdet af omförmälda fabrikers tillverkningar föregående året. Vid ifrågavarande inrättningar sysselsattes år arbetare. 13:o Sockerraffineriugsverken, till ett antal af 10, sysselsatte 1,090 arbetare. Förhållandet med de olika tillverkningarne vid dessa fabriker inhemtas af nedanstående tabell, som jemväl angifver de särskilda orter, der fabrikerne år 1865 voro i gång: Socker. Sirup. Antal fabriker. Tillverkningsbelopp. Värde. Tillverkningsbelopp. Värde. Stockholm (Tanto m. fl.) 3. «10,328,028. R:dr 4,341,060. «2,073,477. R:dr 406,769. Landskrona (Skånska fabriksaktiebolaget) 1.» 2,999,012.» 1,175,042.» 851,427.» 59,149.

12 Antal fabriker. Norrköping 1. Calmar 1. Uddevalla 1. Nybro köping inom Calmar län Göteborgs och Bohus län 2. Socker. Summa 10. «28,859,253. R:dr 11,979,684. «6,272,680. R:dr 1,111,447. Sammanlagda tillverkningsvärdet vid- sockerraffineringsverken, 13,091,081 R:dr, understiger enahanda tillverkningsvärde för år 1864 med 254,397 R:dr. Vid förenämnda i Landskrona befintliga sockerbruk skall jemväl hafva åstadkommits tillverkning af hvitbetssocker, ehuru qvantiteten deraf icke blifvit särskildt uppgifven, hvaremot tillverkningen derstädes af s. k. hvitbetssirup utgjort 570,958 % till ett värde af 14,274 R:dr 14:o Tobaksfabrikerne voro sistförflutna år 95 till antalet med 2,393 arbetare. Nedan intagna tabell angifver de särskilda orter, der ifrågavarande fabriksförelse bedrifvits, äfvensom förhållandet med de olika slagen af tillverkningarne samt värdet deraf: Sirup. Summa , , ,813. 1,955,052. 1,483,682. 1,365,824. 5,101,212. 2,625,670. 7,955,401. 6,380,115. Tillverkningsvärdet vid dessa fabriker under sistlidna år öfverstiger med 10,276 R:dr det för år 1864 angifna. 15:o. Färgerierna. Vid dessa inrättningar, 412 till antalet och af hvilka 178 voro belägna i städerna, 19 i köpingar och under landsrätt lydande städer samt 215 på landet, sysselsattes nästlidna år 944 arbetare, och är värdet af tillverkningen uppgifvet till 1,241,400 R:dr, eller 62,900 R:dr högre än det i berörda hänseende för år 1864 anmälda värde. Största verksamheten inom detta yrke egde år 1865 rum vid Bergsbro

13 aktiebolags färgeri i Norrköping och Carlsviks aktiebolags färgeri i Stockholm, hvarest tillverkningarne uppgingo, vid det förra till ett värde af 71,480 R:dr och vid det senare till 41,500 R:dr. 16:o Läderfabrikernes antal var sistlidna år 658, deraf 183 i städer, 36 i köpingar och under landsrätt lydande städer samt 439 på landet, och sysselsattes vid dessa fabriker 1,749 arbetare. Tillverkningen, bestående af sulläder och smorläder samt diverse hudar och skinn, är uppgifven till 2,775,725 " och 548,370 stycken, med ett sammanlagdt värde af 4,858,926 R:dr, som med 116,556 R:dr understiger 1864 års tillverkningsvärde. Fabriksidkarne Lundin i Stockholm och Liljedahl i Sölvesborg, samt Kullman i Stockholm och Wetterholm i Göteborgs och Bohus län åstadkommo de betydligaste tillverkningarne, uppgående hos den förstnämnde till ett värde af 377,330 R:dr och hos de öfrige till sammanlagdt 559,542 R:dr. 17:o Oljeslagerierna voro sistlidna år 42, deraf 39 på landet, och utgjorde arbetarnes antal 180. Tillverkningen uppgifves hafva bestått af: Kannor. Stycken. Centuer. Värde. Lin- och rofolja 590,576. R:dr 1,134,260. Linfrömjöl 34,380. 3,986.» 20,153. Oljekakor 2, ,829.» _ 405,894. Summa 624,956. 2, ,815. R:dr 1,560,307. Tillverkningen af lin- och rofolja samt oljekakor, som, på sätt af det nyss anförda synes, fortfarande utgör den hufvudsakligaste produktionen vid oljeslagerierna, åstadkoms å de orter och till de belopp, nedan intagna tabell utvisar: Lin- och rofolja. Oljekakor. Summa. Antal fabriker. Kannor. R:dr. Stycken. Centner. R:dr. R:dr. Stockholm 1. 70, ,203. 5, , ,674. Calmar 1. 36, ,375. 5, , ,375. Malmö 1. 31, ,051. 4, , ,515. Göteborgs och Bohus län , , , , ,800. Elfsborgs d:o 2. 76, , , , ,750. Östergötlands d:o 5. 43, ,819. 3, , ,306. Jönköpings d:o , , , ,128. Christianstads d:o 2. 14, ,413. 1,640. 9, ,133. Kronobergs d:o 6. 7, , , ,139. Wermlands d:o 1. 5,102. 8, , ,402. Malmöhus d:o 1. 4, , ,500. Blekinge d:o 2. 1,742. 3,402. 2, ,304. 5,706. Skaraborgs d:o 1. 2,000. 3, ,600. 4,600. Örebro d:o 1. 1,568. 2, ,140. 4,555. Calmar d:o ,662. 1, ,071. Gotlands d:o hvarförutan, såsom ofvan är antydt, tillverkats, vid 9 fabriker, Lmfrömjöl 34,380. 6,523. 3, , ,153. Summa ,956. 1,140,783. 2, , ,524. 1,560,307. Värdet af tillverkningen år 1865 understiger med 350,857 R:dr 1864 års tillverkningsvärde.

14 :o Såp- och tvålfabrikerne voro sistlidna år 12 till antalet, nemligen 4 i Stockholm, 1 i Calmar, i i Göteborg, 4 i Malmö, 1 i Ystad samt 1 inom Göteborgs och Bohus län. Tillverkningen vid samtliga dessa fabriker år 1865 är uppgifven till 5,916,850 «såpa samt 620,583 «och 421,800 stycken tvål, äfvensom sammanlagda värdet deraf till 1,340,889 R:dr, som med 91,333 R:dr understiger nästföregående årets tillverkningsvärde. Den betydligaste tillverkningen egde rum vid två af de i Stockholm befintlige fabriker till ett sammanlagdt värde af 795,490 R:dr emot 839,230 R:dr år Antalet af de vid såp- och tvålfabrikerne sysselsatte arbetare utgjorde :o Stcarinljusfabrikerne voro år 1865 till antalet 3, nemligen 2 i Stockholm och 1 på landet inom Stockholms län, samt sysselsatte tillsammans 142 arbetare. Tillverkningsqvantiteten vid dessa fabriker, för år 1864 beräknad till 811,239 «stearin-, margarin- och palmitinljus, är för sistlidna år uppgifven till 1,291,768 «, värderade till 749,032 R:dr, som med 252,277 R:dr öfverstiger det anmälda tillverkningsvärdet för år :o Talgljusfabrikerne. Dessa voro under nästlidna år 9 till antalet, nemligen 3 i Stockholm, 1 i Calmar, 1 i Helsingborg, 1 i Malmö, 2 i Ystad och 1 i Örebro. Arbetarnes antal vid dessa fabriker utgjorde 56. Tillverkningen, som för år 1865 blifvit uppgifven till 21,190 centner, värde 883,719 R:dr, öfverstiger det nästföregående årets tillverkningsvärde med 63,460 R:dr. Största tillverkningen egde rum i Stockholm, der den uppgick till ett värde af 729,130 R:dr, och i Malmö, hvarest tillverkningar af ifrågavarande beskaffenhet åstadkommos för 74,800 R:dr. 21:o Glasbruken, som år 1865, likasom året förut, voro 22 till antalet, sysselsatte 1,221 arbetare. Nedanstående tabell utvisar antalet af dylika inrättningar inom de särskilda länen äfvensom tillverknings- och värdebeloppen: Taffel- och Fönsterglas. Diverse glaskärl. Summa. Antal fabriker. Kistor. Qvadratfot. R:dr. K:dr. R-.dr. Kronobergs län 4. 3, , , ,108. Skaraborgs d:o 2. 1, , , ,015. Wermlands d:o 4. 1, , , ,009. Östergötlands d:o , ,279. Göteborgs och Bohus d:o , , , ,974. Elfsborgs d:o , ,745. Calmar d:o , , ,722. Malmöhus d:o , , ,367. Wester-Norrlands d:o 2. 1, , , ,256. Örebro d:o 1. 74, ,568. Jönköpings d:o 1. 4, ,618. 3, ,235. Westerbottens d:o 1. 1, , ,620. Summa ,412. 1,090, , ,799. 1,631,898. Detta sistnämnda belopp, 1,631,898 R:dr, öfverstiger med 14,142 R:dr tillverkningsvärdet för år :o Porslinsbruken. Vid dessa inrättningar, hvilka likasom föregående år voro 2, nemligen vid Gustafsberg inom Stockholms län och Rörstrand i Stockholm, har värdet af tillverkningarne uppgått till ett belopp af 1,044,916 R:dr eller 559,800 R:dr vid förstnämnda bruk och 485,116 R:dr vid det senare. Sammanlagda tillverkningsvärdet öfverstiger med 86,511 R:dr värdet af porslinsbrukens tillverkningar år 1864 och är det högsta, som hittills under något år förekommit. Antalet af de vid dessa fabriker sysselsatte arbetare utgjorde 569.

15 :o Stenkärls- och kakelugnsfabrikerne. Sådana fabriker funnos nästlidna år till ett antal af 71, nemligen 2 Stockholm, 1 i Askersund, 1 i Borgholm, 1 i Borås, 2 i Gefie, 2 i Göteborg, 1 i Helsingborg, 2 i Landskrona, 1 i Linköping, 1 i Malmö, 1 i Mariestad, 1 i Norrtelje, 1 i Oscarshamn, 2 i Sigtuna, 2 i Upsala, 1 i Östersund, samt på landet uti nedan uppräknade län: Calmar 5, Christianstads 3, Elfsborgs 5, Gefleborgs 7, Jönköpings 7, Kopparbergs 1, Kronobergs 4, Malmöhus 1, Skaraborgs 3, Stockholms 1, Södermanlands 2, Westerbottens 1 och Wester-Norrlands 1, äfvensom uti följande köpingar: Arvika 2, Mönsterås 2, Mörbylånga 1 samt Trelleborg 3. Vid samtliga dessa verk sysselsattes 601 arbetare, och utgjorde tillverkningsvärdet 429,652 R:dr, eller 10,022 R:dr mera än värdet af de år 1864 åstadkomna tillverkningar af ifrågavarande slag. 24:o Pappersbruken. Antalet af dylika fabriksinrättningar är för sistlidna år uppgifvet till 82, af hvilka 73 varit i verksamhet; och tillverkades vid dessa fabriker, af impérial- och regalpapper 5 centner och 236 ris, postpapper 959 centner och 2,537 ris, skrifpapper 5,357 centner och 27,033 ris, tryckpapper 9,497 centner och 42,077 ris, kardus- och omslagspapper 1,550 centner och 68,581 ris, olifantpapper 479 ris, tapetpapper 4,672 centner och 6,119 rullar, sockerpapper 246 centner och 623 ris, makulatur- och gråpapper 9,734 centner och 25,359 ris, hamppapper 489 centner, takpapper 1,500 stycken, papp 4,383 stycken och 2,172 centner, förhydningspapper 4,913,677 qv.fot, 20,000 stycken och 668 centner, medianpapper 450 centner och 320 ris, pâspapper 139 centner och 574 ris, presspapper 2,400 stycken, kortpapper 3,071 ris, spännpapper 651 centner, m. m. På sätt i senast afgifna årsberättelser blifvit anmärkt, utvisa de från några pappersbruk inkomna uppgifter icke de särskilda slagen af tillverkningarne, utan angifva desamma endast summariskt till qvantitet och värde, nemligen 6,333 rullar, 406 centner, 51,010 ris och 83,075 stycken, allt till värde af 288,519 R:dr. I öfrigt tillverkades vid Tumba pappersbruk till banksedlar 5,220,000 stycken, till stämpelpapper 356,000 stycken, till diverse blanketter 2,216,000 stycken äfvensom 893 ris papper, till ett sammanlagdt värde af 87,049 R:dr. Tillverkningen i det hela uppgifves till 4,913,677 qvadratfot, 222,793 ris, 57,162 centner, 7,903,358 stycken och 12,452 rullar, alltsammans i värde motsvarande 2,850,900 R:dr, eller 3,546 R:dr mera än värdet af pappersbrukens tillverkningar år Antalet arbetare utgjorde sistlidna år 1,613. Vid följande fem pappersbruk åstadkoms år 1865 den betydligaste tillverkningen, nemligen vid Korndals pappersbruk i Göteborgs och Bohus län för 754,346 R:dr, Klippans i Christianstads län för 350,338 R:dr, Nyqvarns i Stockholms län för 248,576 R:dr, Munksjö i Jönköpings län för 244,140 R:dr samt Motala i Östergötlands län för 236,598 R:dr. Nedan intagna tabellariska sammandrag utvisar de under år 1865 i gång varande pappersbrukens antal inom de olika orterne, qvantiteten af deras tillverkningar tillika med vissa slag deraf särskildt angifna och de öfriga sammanförda under benämningen diverse sorter papper äfvensom tillverkningsvärdet. Com>n.-CW/. Berätt. om Fabrik, och Matmfakt. för dr 186S. i

16 :o Kortfabrikerne. Dessa voro sistförfiutna år 6 till antalet, neraligen 3 i Stockholm, 1 i Gefle, Ii Malmö och 1 i Norrköping. Tillverkningsqvantiteten är uppgifven till 209,948 st. kortlekar, i värde upptagna till 158,168 R:dr, hvilket sistnämnda belopp med 16,276 R:dr öfverstiger tillverkningsvärdet för år Arbetarnes antal vid de 6 kortfabrikerne uppgick till :o Tapetfabrikerncs antal sistlidna år var 18, nemligen 3 i Stockholm, 3 i Göteborg, 2 i Jönköping, 1 i Lidköping, 1 i Malmö, 1 i Ulricehamn, 1 i Warberg, 1 i Wexiö, 1 i Örebro och 1 i Östersund samt inotn Calinar län 2 äfvensoin i Jönköpings län 1. Sammanlagda tillverkningsqvantiteten vid dessa fabriker är uppgifven till 743,008 st. rullar, i värde motsvarande 300,795 R:dr, eller 9,272 R:dr mindre än värdet af berörda fabrikers tillverkningar för år Den största tillverkningen åstadkoms sistlidna år vid 2:ne fabriker i Stockholm till ett värde af 105,000 R:dr, 1 fabrik i Göteborg för 40,295 R:dr och 1 i Jönköping för 40,000 R:dr. 27:o Mekaniska verkstäderae voro nästlidna år 97 till antalet, eller 84 i städer och 13 på landet, med ett tillverkningsvärde af 7,926,453 R:dr, nemligen uti:

17

18 Värdet af tillverkningen i det hela, jemfördt ined föregående årets, visar en tillökning af 705,276 R:dr. Betydligaste tillverkningen egde rum år 1865 vid Motala mekaniska verkstad för 1,905,996 R:dr, vid en mekanisk verkstad i Göteborg för 657,555 R:dr, vid Bergsunds i Stockholm för 553,770 R:dr samt vid Högbo stål- och jernverks aktiebolags mekaniska verkstad i Nyköping för 540,731 R:dr. 28:o Åkdonsfabrikerne voro 20 till antalet år 1865, nemligen i Stockholm 2, Engelholm 1, Gefle 1, Grenna 2, Helsingborg 2, Jönköping 2, Linköping 1, Lund 1, Malmö 3, Nyköping 1, Södertelje 1, Wexiö 1, Ystad 1 och Örebro 1. Dessa fabrikers sammanlagda tillverkningsvärde uppgifves till 204,550 R:dr, eller 21,939 R-dr mindre än 1864 års enahanda värde. Största tillverkningen egde rum vid fabriken i Södertelje för 51,000 R:dr, vid de tvänne fabrikerne i Grenna för 49,400 R:dr samt vid fabriken i Örebro för 40,000 R:dr. Arbetarnes antal vid dessa fabriker var :o Kcmïskt-tekniska fabrikerne. Dessa fabriker, omfattande tillverkningen af kemiskt-tekniska préparâtes färger, parfymerier, helsovatten m. m., voro nästlidna år 44 till antalet, eller 38 i städer och 6 på landet, nemligen 18 i Stockholm, 1 i Arboga, 1 i Carlshamn, 1 i Falun, 1 i Gefle, 1 i Göteborg, 3 i Jönköping, 1 i Linköping, 4 i Malmö, 1 i Sala, 2 i Sundsvall, 1 i Söderköping, 1 i Westervik och 2 i Örebro samt på landet inom Blekinge län 1, Göteborgs och Bohus län 1, Stockholms län 3 och Östergötlands län 1. Värdet af tillverkningarne vid samtliga dessa fabriker är uppgifvet till 519,306 R:dr eller 81,078 R-.dr mera än tillverkningsvärdet år Antalet arbetare vid ifrågavarande fabriker har utgjort :o Tändsticksfabrikerne. Vid 13 dylika fabriker, inrättade å nedannämnda orter, utgjorde tillverkningsvärdet år 1865: Antal fabriker. Tillverkningsvärde. i Jönköping ,485.» Örebro ,914.» Wenersborg 1. 50,500.» Calmar 2. 23,460.» Christinehatnn 1, 13,305.» Arboga 1, 5,500,» Uddevalla 1. 3,000.» Landskrona 1. 1,500.» Lidköping » Elfsborgs län 1. 50,000.» Kopparbergs d:o 1. 10,800.»Östergötlands d:o 1. 3,500. Summa ,189. hvilket värdebelopp med 43,198 R:dr öfverstiger nästföregående årets tillverkningsvärde. Vid ifrågavarande fabriker sysselsattes 1,130 arbetare. 31:o Pressjäslfabrikerne voro till antalet 5, samtlige belägna inom Stockholms län. Tillverkningsqvantiteten utgjorde 189,927 «, i värde upptagne till 113,314 R:dr, eller 4,240 R:dr mera än enahanda värde år Antalet arbetare vid dessa fabriker var :o Stärkelsefabrikernc. Dessa voro 7 till antalet, nemligen 2 i Malmö, 1 i Norrköping och 1 i Örebro samt på landet inom Calmar län 1 och Stockholms län 2. Tillverkningen utgjorde 561,000 tt, värderade till 114,065 R:dr, hvilket sistnämnda belopp öfverstiger det anmälda tillverkningsvärdet år 1864 ined 13,566 &dr. Största tillverkningarne åstadkommos vid de två fabrikerne i Malmö med 335,000 «, i värde upptagna till 60,300 R:dr samt vid de två i Stockholms län med 127,800 S, värderade till 31,305 R:dr. Vid ifrågavarande fabriker sysselsattes 29 arbetare.

19 :o Peterbryggeri. Fabrikshandtering af ifrågavarande slag idkades år 1865 endast vid det s. k. f. d. Lorentska porterbryggeriet i Göteborgs och Bohus län, hvarest tillverkningsqvantiteten utgjorde 437,882 kannor, i värde upptagna till 483,168 R:dr. I likhet med hvad år 1864 egde rum, har det vid Catrineberg i Stockholms län befintliga porterbryggeri icke heller under nästlidna år begagnats. Arbetarnes antal vid förstnämnda porterbryggeri var :o Cikoricfabrikerne voro år 1865, likasom föregående året, 7 till antalet, nemligen 1 i Calmar, 1 i Landskrona, 2 i Malmö och 1 i Ystad samt 1 i Blekinge län och 1 i Malmöhus län. Vid dessa fabriker, der 128 arbetare sysselsattes, tillverkades 1,710,116 «till ett värde af 228,300 R:dr, eller 5,270 R:dr mera än tillverkningsvärdet år Största tillverkningen egde rum vid de 2:ne fabrikerna i Malmö med 950,000 % för ett värde af 115,000 R:dr samt vid fabriken i Calmar med 377,930 <K, värderade till 57,666 R:dr. 35:o Bärvinsfabrikerne, hvilka nästlidna år voro 3 till antalet, eller 1 i Stockholm, 1 i Gefle och 1 i Nyköping, åstadkommo en tillverkning af 150,100 kannor, i värde motsvarande 250,200 R:dr, som med 71,200 R:dr understiger 1864 års enahanda tillverkningsvärde. Den betydligaste tillverkningen, utgörande 100,000 kannor till ett värde af 150,000 R:dr, egde rum vid den i Stockholm befintliga fabriken. Antalet af de vid bärvinsfabrikerne sysselsatte arbetare var :o Fabrikcrne för lithografiska arbeten. Vid dessa fabriker, 2 till antalet, eller 1 i Malmö och 1 i Norrköping, sysselsattes 160 arbetare. Värdet af nämnda fabrikers tillverkningar är uppgifvet till 243,007 R:dr, hvilket, jemfördt med tillverkningsvärdet år 1864, utvisar en tillökning af 40,899 R:dr. Den betydligaste tillverkningen åstadkoms vid fabriken i Norrköping till ett värde af 240,007 R:dr. 37:o Musikaliska Instrninentmakericrna. Af sådana fabriker voro under sistlidna år 11 i verksamhet, nemligen 3 i Göteborg, 1 i Linköping, 1 i Malmö, 2 i Nora, 1 i Westervik och 3 i Örebro, hvarjemte 3 dylika inrättningar blifvit anmälda såsom icke under året begagnade. Värdet af tillverkningen har uppgått till 135,900 R:dr, hvilket med 4,500 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde. Största tillverkningen åstadkoms vid en fabrik i Göteborg för ett angifvet värde af 91,000 R:dr. Antalet arbetare vid ifrågavarande fabriker var :o IHincraloIjefabrikerne. Vid dessa fabriker, hvilka under sistlidna år voro 3 till antalet, eller 1 i Stockholm, 1 i Södertelje samt 1 inom Stockholms län, sysselsattes 25 arbetare. Tillverkningsqvantiteten har utgjort 203,000 kannor, i värde angifna till 310,194 R:dr, hvilket sistnämnda belopp med 110,194 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde. Största tillverkningen egde rum vid fabriken i Södertelje med 93,000 kannor till ett värde af 155,194 R:dr. 39:o Handskfabrikerne voro sistlidna år 11 till antalet, nemligen 4 i Stockholm, 1 i Carlshamn, 2 i Lund, 3 i Malmö samt 1 i Örebro, och användes vid dessa fabriker 186 arbetare. Tillverkningsvärdet uppgick till 103,032 R:dr, eller 21,868 R:dr mindre än det för år 1864 uppgifna. Den betydligaste tillverkningen egde rum vid de tre fabrikerne i Malmö till ett värde af 63,132 R:dr. 40:o Möbelfabrikernc voro under nästlidna år 8 till antalet, eller 7 i Stockholm och 1 i Göteborg, samt sysselsatte 123 arbetare. Tillverkningen vid ifrågavarande inrättningar har uppgått till ett värde af 162,100 R:dr, hvilket med ej mindre än 97,000 R:dr öfverstiger det för år 1864 angifna tillverkningsvärde. Största tillverkningen egde rum vid de 7 i Stockholm befintliga dylika fabriker till ett angifvet värde af 112,100 R:dr. 41:o Korkfabrikerne. Vid dessa fabriker, hvilka under sistlidna år voro 12 till antalet, eller 8 i Stockholm, 1 i Gefle, 1 i Göteborg och 2 i Malmö, sysselsattes 161 arbetare. Tillverkningsqvantiteten utgjorde 159,772 gross, i värde angifna till 123,235 R:dr eller 53,319 R:dr mera än det för år 1864 angifna tillverkningsvärde. De betydligaste tillverkningarne åstadkommos vid de 2 fabrikerna i Malmö med 59,722 gross till ett värde af 68,000 R:dr samt vid fabrikerna i Stockholm med 95,950 gross, värderade till 50,320 R:dr.

20 :o Metall- och bronsfabrikerne voro sistlidna år 18 till antalet, nemligen 2 i Stockholm, 1 i Gefle, 7 i Göteborg, 3 i Malmö, 2 i Sigtuna, 1 i Sundsvall, 1 i Westerås och 1 i Örebro, samt sysselsatte 75 arbetare. De vid nämnda fabriker åstadkomna tillverkningars värde har blifvit angifvet till 117,052 R:dr, hvilket belopp med 30,539 R:dr öfverstiger det angifna tillverkningsvärdet för år Största tillverkningarne egde rum vid fabriken i Westerås till ett värde af 35,000 R:dr och vid fabrikerna i Göteborg till ett värde af 23,922 R:dr. 43:o Stenhnggerierna, hvilka sistlidna år voro 4 till antalet, nemligen 1 i Lund, 2 i Malmö och 1 inom Blekinge län, åstadkommo tillverkningar till ett sammanlagdt värde af 100,926 R:dr, hvilket belopp öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde med 91,259 R:dr. Den betydligaste tillverkningen egde rum vid den inom Blekinge län befintliga inrättning af ifrågavarande beskaffenhet och har blifvit värderad till 91,500 R:dr. Antalet vid nämnda fabriker sysselsatte arbetare var 211. öfriga här ofvan icke särskildt angifna, uti bil. litt. A under benämning Diverse andra fabriker förekommande, fabriks- och manufaktur-inrättningar uppgingo till ett antal af 417 såsom varande i gång år 1865 o samt 41 ej begagnade. Ar 1864 utgjorde antalet af i gång befintliga fabriker af ifrågavarande slag 445. Tillverkningsvärdet vid samtliga dessa fabriker är uppgifvet till 1,383,744 R:dr, hvilken summa med 121,278 R:dr understiger värdet af tillverkningen år Här följande tabell utvisar de under nu ifrågavarande benämning förekommande olika fabriksarter jemte antalet fabriker inom hvarje särskild fabriksgren äfvensom ordningen emellan de olika slagen, bestämd efter det tillika angifna tillverkningsvärdet, nemligen: Diverse fabriker. Vid nu uppgifna fabriker sysselsattes år 18(55 ett antal af tillsammans 1,391 arbetare.

21 Af här ofvan meddelade uppgifter och de uti tabellerna litt. A, B och C intagna sammandrag inhemtas, att antalet fabriks- och manufaktur-inrättningar år 1865 uppgått till 2,315 samt att 30,085 arbetare varit vid dem sysselsatte, äfvensom att fabriks- och manufaktur-inrättningarnes sammanräknade tillverkningsvärde utgjort 75,810,635 R:dr, som med icke mindre än 4,722,556 R:dr öfverstiger föregående årets enahanda värde, och jemväl med ett belopp af 1,203,778 R:dr öfverskjuter det år 1861 för ifrågavarande tillverkningar angifna värde, hvilket varit det högsta, som dittills under något år förekommit. I afseende å antalet af fabriker och manufakturverkstäder samt de vid dem sysselsatte arbetare äfvensom å tillverkningsvärdet under de senast förflutna fem åren visar sig förhållandet sålunda: År Fabriker och manufakturverkstäder.. Antal 2,604. 2,521. 2,473. 2,411. 2,315. Arbetare» 32, , , , ,085. Tillverkningsvärde R:dr 74,606, ,426, ,534, ,088, ,810,635. Uti det ofvan angifna antalet arbetare för åren 1861 och 1862 ingår, på sätt bil. litt. C närmare utvisar, äfven antalet égare eller innehafvare af fabriker och manufaktur-inrättningar, hvaremot antalet arbetare åren är ensamt för sig upptaget. Uti den tillökning i tillverkningsvärdet, som år 1865, jemfördt med nästföregående året, egt rum, hafva, enligt hvad af ofvan intagna redogörelser inhemtas, mekaniska bomullsoch ullgarnsspinnerierna, mekaniska verkstäderna, bomullsväfnadsfabrikerne samt stearinljusfabrikerne haft största andelen. Omfattningen af fabriksindustrien har under år 1865 varit störst uti Göteborgs stad med Göteborgs och Bohus län, Stockholms stad, Norrköping med Östergötlands län samt Elfsborgs och Malmöhus län. Förhållandet, procentvis beräknadt, Stockholms stad och de särskilda länen emellan, åskådliggöres genom följande tabell, som uti jemna 1,000-tal äfven upptager värdet af tillverkningen, nemligen:

22 Upsala län R:dr 275,000. Procent 0,36. Westerbottens d:o «71,000.» 0,09. Gotlands d:o» 33,000.» 0,04. Jemtlands d:o» 23,000.» 0,03. Norrbottens d:o» 21,000.» 0,03. Summa R:dr 75,811, ,oo. De under litt. E och F härjerate bifogade sammandrag utvisa den bevillning till Eders Kongl. Maj:t och Kronan, som fabriks- och manufaktur-idkarne, särskildt i städerne och köpingarne samt särskildt på landet, i och för deras rörelse år 1865 påförts. Sammanlagda beloppet af sådan bevillning, såvidt den uppgifvits, utgör 71,284 R:dr, som understiger summan af dylik bevillning för år 1864 med 44,267 R:dr. Beträffande Husslöjderna anser Collegium sig böra till en början erinra, att, på sätt af föregående berättelser äfven inhemtas, de om förhållandet i berörda afseende, hvad särskildt Elfsborgs län angår, meddelade uppgifter erhållits från de år 1864 indragna tullkammarne i Borås och Ulricehamn. Redogörelsen i ämnet för år 1865 måste således grunda sig på de uppgifter derom, hvilka genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i länet försorg kommit Collegium tillhanda. Ifrågavarande uppgifter, sammanställda med dem, som lemnats för åren , utvisa, att denna tillverkning utgjort: År , af bomullsvåfnader fot 23,811, ,084, ,001,412. 5,065, ,640,641.» linneväfnader» 599, , , ,897. 2,050,000.» ylleväfnader» 632, ,736. 1,004, , ,000. Tillsammans fot 25,042, ,832, ,984,815. 5,893, ,890,641. samt af bomullsdukar st. 1,685,772. 1,869,456. 1,033, ,123. varande särskild uppgift å antalet stycken bomullsdukar år 1865 icke meddelad. I afseende å husväfnadsslöjden inom rikets öfriga län får Collegium, i likhet med hvad förut iakttagits, här upptaga de väfnadsqvantiteter, som, enligt inkomna uppgifter, kunna antagas hafva blifvit utöfver egna behof till andra orter afyttrade, såväl särskildt i de län, der väfnadsslöjden utgör en hufvudsakligare binäring, såsom Gefleborgs, Wester-Norrlands och Hallands län, som i sammanräknadt belopp för öfriga län, der denna näring är af mindre betydenhet. Nämnda väfnadstillverkningar hafva uppgifvits sålunda: är Gefleborgs län, gröfre linneväfnad fot 3,109,400. 2,936,400. 3,351,500. 3,199,000. 2,900,000. Wester-Norrlands d:o, gröfre och finare lärft» 1,000,000. 1,350,000. 1,350,000. 1,300,000. 1,300,000. Hallands d:o, ylle- och linneväfnader» 525, , , , ,000. samt i Christianstads, Gotlands, Jönköpings, Kronobergs, Skaraborgs, Södermanlands och Östergötlands län af flerahanda slag, sammanräknade: år fot 552, , , , ,900. För den i Wester-Norrlands län år 1864 åstadkomna tillverkning af finare lärftsväfnader hafva sistlidna år blifvit af dertill anvisade statsmedel utbetalde premier till ett belopp af 1,469 R:dr 99 öre, eller 685 R:dr 94 öre mindre än hvad som för dylikt ändamål nästföregående året utgick.

23 Vidkommande öfriga husslöjder hafva, enligt de uppgifter, som meddelas uti de från Länsstyrelserne insända n&ringstabeller, några väsendtliga förändringar under sistlidna år ej inträffat. Beträffande Handtverkerierna får Collegium meddela de upplysningar, som varit att hemta af de utaf vederbörande embetsmyndigheter upprättade och insände förteckningar å antalet af handtverkare och idkare i städerne samt på landet, jemte deras arbetare, äfvensom å den bevillning till Eders Kongl. Maj:t och Kronan, som blifvit omförtnälde idkare i och för deras rörelse påförd; varande sammandrag af berörda förteckningar för nästlidna år under litt. D, E och F härjemte underdånigst bifogade. Förhållandet i afseende å handtverkerierna har under senast förflutna fem åren varit följande: I Städer med egen domsrätt: Handtverkare och idkare, äfvensom handtverks- är idkande qvinnor antal 7,349. 7,154. 7,233. 7,929. 7,994. Deras arbetare» 18, , , , , , , , , ,571. I Städer, lydande under landsrätt, samt i Köpingar äfvensom på landet: Män och qvinnor, som drifva handtverksrörelse...» 3,608. 3,001. 2,149. 3,572. 6,496. Deras arbetare» 2,261. 2,267. 2,357. 3,020. 6,008. 5,869. 5,268. 4,506. 6, ,504. För handtverksrörelse erlagd bevillning: år à 2i % af inkomst. à 1 % af inkomst. à 1 % af inkomst. Af handtverkare i städerne och köpingarne ft:dr 118, , ,260. Af dem, som å landet drifva handtverksrörelse» 6,941. 4,512. 5,845. I öfrigt får Collegium i underdånighet bifoga en jemförelsetabell, bilagan litt. G, utvisande förhållandet mellan exporten och importen af sådana fabriks- och manufakturvaror, som i allmänhet utgöra föremål både för inhemsk tillverkning och för införsel från utrikes ort. Denna tabell, uppställd i öfverensstämmelse med bilagorna litt. A och B, utvisar såväl den qvantitet, såvidt sådan kan uppgifvas, som äfven det värde, hvartill utförseln af ifrågavarande artiklar under åren S65 uppgått. Slutligen öfverlemnar Collegium i underdånighet förteckning, bil. litt. H, öfver de af Collegium under år 1865 utfärdade patenter. Collegium framhärdar med djupaste vördnad, Stormiiktigste, Allernådigste Konung! Eders Kongl. Majtts anderd&nigste, tropligtigste tjeuare och undereåter, C. F. AF STRÖM. J. SJÖBERG. Stockholm den 5 December Comm.-CoU. Berätt. om Fabrik, och ifanufakt. för nr 188S. G. Hegardt. 3

24

25 BILAGOR TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse ANGÅENDE Fabriker och Manufakturer m. m. år 1865.

26 Litt. Uppgift å antalet Fabriker och Manufakturer samt

27 A. tillverkningsvärdet vid dem m. m. under nedannämnda år

28 Litt. Uppgift å tillverknings- och värdebeloppen vid nedan-

29 B. uppräknade Fabriker och Manufakturer under åren

30

31

32

33

34

35

36

37

38 Litt. Uppgift å Egare och innehafvare af Fabriker och Manufakturer

39 C. samt arbetare vid dem under nedannämnda år

40 Litt. Sammandrag af de till Commerce-Collegium inkomne Förteck-

41 D. ningar öfver Handtverkare med deras Arbetare år

42 Litt. E. Sammandrag af de till Commerce-Collegium inkomne Förteckningar öfver den Bevillning, hvartill Fabrikanter, Manufakturister och Handtverkare i Städerne och Köpingarne blifvit taxerade år 1865.

43 Litt. F. Sammandrag af de till Commerce-Collegium inkomne Förteckningar öfver den Bevillning, hvartill Fabrikanter, Manufakturister och Handtverkare på landet blifvit taxerade år 1865.

44 Litt. Sammandrag af uppgifter angående export och import af åtskilliga fabriks- och erforderliga råämnen,

45 G. manufakturvaror, som utgöra föremål för inhemsk tillverkning, äfvensom af dertill under nedannämnda år.

46

47

48

49

50 Litt. H. Förteckning å de Patenter, som blifvit af Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium utfärdade år 1865, nemligen för: HOFFMAN, FRIEDBICH EDVARD, Byggmästare, den 5 Januari, under 10 år, å beskrifna sätt att, medelst begagnande af ett slags ringugnar, bränna mur- och taktegel, lergods, cement, kalk, m. m.; BUCKLAND, WILLIAM HENRY, den 12 Januari, under 8 år, å beskrifna sätt att genom begagnande af särskild apparat höja lysförmågan hos gas och åstadkomma besparing vid konsumtionen deraf; LAGERLUND, J. F., den 12 Januari, under 10 år, å angifven förändring af den för L. G. Heidenberg den 2 September 1862 patenterade hästskomachin ; EDHOLM, NILS JOHAN, Snickaregesäll, den 18 Januari, under 10 år, å vissa machiner för klyfning och dragning af rotting; BASSON, WILHELM, Ingeniör, den 19 Januari, under 10 år, å ett slags apparat för smörjning af axellagren i jernvägsvagnar äfvensom machin för lagerhylsornas uppborrande; LARSEN, HANS, Bösstillverkare, den 21 Januari, under 10 år, å ett slags tändstämpelgevär med tillhörande patroner; AMBROSINSEN, O. P., den 25 Januari, under 8 år, å ett slags rör-jernkaminer ; ERICSSON, J. E., Verkmästare, den 25 Januari, under 8 år, å ett angifvet sätt att i jernkokill gjuta alla slags projektiler; BOLLNDER, J. & C. G., den 8 Februari, under 10 år, â tillverkning af ett slags kaminer; CLARENI, CARL, Civil-Ingeniör, den 11 Februari, under 10 år, å ett sätt att med stal eller smidt jern eller med beggedera belägga gjutjerns-pjeser; HENDERSON, WILLIAM, den 15 Februari, under 10 år, å beskrifna förbättringar i behandlingen af vissa malmer och metallblandningar, samt utdragandet derifrân af metaller och andra produkter; LINDSTRÖM, J. G., Bokbindaremästare, den 15 Februari, under 13 år, å en mekanisk sjuksäng af angifven konstruktion ; HARRISON, CHARLES WEIGHTMAN, Civil-Ingeniör, den 18 Februari, under 10 år, å framställda förbättringar i väfstolar; KULL, C. W., Ingenör, den 15 Mars, under 10 år, å en s. k. cirkulationsugn af angifven konstruktion för bränning a mur- och taktegel, kalk, m. m.; BOURREL, AUGUSTE, och CORDIER, CLAUDIN, Grosshandlande, den 15 Mars, under 8 år, å beskrifna sätt att behandla och använda brandoljor; WEDHOLM, L. J., den 15 Mars, under 12 år, â förfärdigandet och begagnandet af uppgifven machin för åstadkommande af stenhuggeriarbeten ; HÅKANSSON, A., Garfvare, den 22 Mars, under 10 år, â beskrifna sätt att bereda råhudar och skinn till sul- och ofvanläder; HELDENSTEDT, F. W., Spegel- och möbel-fabriksidkare, den 22 Mars, under 3 år, â angifven förbättring i konstruktionen af fönstergardiner eller spånjalousier af trä;

51 STILLE, ÀLB., Kirargîsk mstrumentmakare, den 22 Mars, under 8 år, å framstildt satt att göra trappsteg mera uthålliga och mindre hala; EMOZOHJ C. L,, Civil-Ingeniör, den 30 Mars, tmder 12 år, å ett angifyet satt att bortföra snö från jernvägar; WEDHOLM, L. J., den 6 April, under 12 år, â flyttbara och bränslebesparande bakugnar af uppgifven konstruktion ; SUNBIOS, P. G,, den 8 April, under 7 år, å ett slags ritapparat med passare; GoNDOurs, PAUL HENBI, den 15 April, under 10 år, å en framställd machin för tillverkning af metallduk; ÖGREN, JOH, PBEBB., den 15 April, under 3 år, å beskrifoa satt att färga sand svart; KJELLBERG, P. C, och BERGLUND, A., den 3 Maj, under 8 år, å ett slags skoföraulningsmaehin ; BIÖECK, JOH. OSK., och TILLBERG, HEKMAN, den 3 Maj, under 8 år, å ett slags machin för krossning af malmer och sten till vägars macadamisering; SUNDIUS, P. 6., Arkitekt, den 8 'Maj, under 5 år, å sattet att medelst hoplimmade pappershylsor, genomdränkta med beskrifven lösning af kreosotolja och asfalt, invändigt utkläda karl; GMMSHAW, WILLIAM DAKIN, Ingeniör, den 8 Maj, under 10 år, â ett slags atmosferisk hammare; EKMAN, P. J,, Arkitekt, den 10 Maj, under 10 år, å en angifven machin för utskärning af geringar uti långstycken till dörrar samt för vmkelråta utskärningar; HÖRNGREN, CAKL FREDRIK, den 12 Maj, under 10 år, å eylinderqvarnar af angifven konstruktion; LILLIENDAHL, GUSTAF ADOLF, och ROYS, THOMAS WELCOME, den 16 Maj, under 10 år, å ett slags apparat för fångande af hvalfiskar; LARSON, AUGUST FREDRIK, Gjutare, och HOLMBERG, CARL, Gjuteriegare, den 16 Maj, under 8 år, å ett sått. att medelst tillgodogörande af centrifugalkraftens verkningar gjuta ihåliga cylindrar af jern ; ANDERSSON, H., Kirurgisk mstrumentmakare, den 19 Maj, under 5 år, å ett slags eldstad med rörlig botten och rist; ACHABD, F. F. A., Ingeniör, den 24 Maj, under 12 år, å ett slags elektrisk kopplingstillställning samt â beskrifvet sätt för densammas användande; RUDBEBG, AUG. EftAN,, Bygg- och murmästare, den 31 Maj, under 8 år, å vissa sätt att vid sprängning med nitroglycerin eller andra dylika sprängningsmedel åstadkomma sprängämnets explosion; v. DOSEN, AUGUST, Friherre, Civil-Ingeniör, och FOKNANDER, A., Agrée vid Kongl. Akademien för de fria konsterna, den 3 Juni, under 12 år, å snöplogar af särskild kostruktion; RAHM, A. F., Manufaktursmed, den 3 juni, under 7 år, å 'framstäldt sätt att hvftlfva plogfjölar vid kniphammare utan fjölarnes uppglödgning; HÖRNGKEN, CABL FREDRIK, den 3 Juni, änder 8 år, â ljusstöpningsapparater af särskild beskaffenhet; LINDEROTH, G, W., Urfabriksidkare, den 22 Juni, under 14 år, å ett slags s. k. frigång för tidmätare jcmte dertill erforderliga delar och mekanik; REENSTJERNA, JOHAN N., Machin-Ingeniör, den 2-2 Juni, under 6 år, å augifvet s. k. balans-ång-slidhvalf för ångmaehiner; SCHULTZ, OAEL AUGUST, den 14 Juli, under 5 år, å ett slags elektro-magnetisk apparat för uppsökning af jernmaltti ; OHLSSON, AMANDUS, Kopparslagare, den 14 Juli, under 5 år, å bad- och varmapparater af uppgifven konstruktion ; OBEHNETTER, JOHANN BAPTIST, den 14 Juli, under 10 år, â beskrifna sätt att på glas, porslin och emalj inbränna fotografiska bilder; AF FORSELLBS, ALEXANDER, Öfverste-Löjtaairt» m.m., åen 19 Juli, å 10 år, å lampor af särskild beskaffenhet;