INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-b0-d0-46

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om förhållandet med fabriker, manufakturer och handtverkerier i riket. Stockholm : J. Hörberg, Täckningsår: Innehåller en årlig förteckning över patent (motsv.) åren Patent benämndes Privilegia exclusiva fram till 1834 då den svenska patentlagen kom. Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. D, Fabriker och manufakturer. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P. A. Norstedt & söner, Täckningsår: Innehåller en årlig förteckning över patent åren År 1885 inrättades det första svenska patentverket, Kongliga Patentbyrån, vilken övertog registrering av patent. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S. 6: Tab. 5. Fabrikernas tillverkningsvärde Kommerkollegii underdåniga berättelse om fabrikernas och manufakturernas ställning år Digitaliserad av Statistiska centralbyrån Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-b0-d0-46

3 Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Fabrikernes och Manufacturernes ställning år 1846 INNEHÅLL Underdånig berättelse Sid. Inledning 1. Fabriks- och Manufaktur-handteringen. 1. 1:o Klädesfabrikerne. 2. Etoffs-tillverkningen. 4. 2:o Bomulls- och Linneväfnads-Fabrikerne :o Mekaniska bomullsspinnerierne. 6. 4:o Segel- och Tältduks-Fabrikerne :o Sidenfabrikerne :o Band-fabrikerne :o Kattuns-tryckerierne 8. 8:o Färgerierne :o Sockerraffineringsverken 9. 10:o Tobaks- och Snusfabrikerna :o Läderfabrikerne Saffians-tillverkningen :o Fabrikerne för åstadkommande af Glas :o Fabrikerne för åstadkommande af papper :o Oljeslagerierne :o Fabrikerne för tillverkning af porcelaine :o Såpsjuderierne :o Fabrikerne för åstadkommande af mekanisk redskap :o Porterfabrikationen Övrig Tillverkning. 16. Husslöjderne Handtverkerierne

4 Sammandrag för År 1846 Sid. Lit. A. Jemförelse-Sammandrag för åren 1845 och General-Sammandrag öfver de vid Manufacturierne befintlige Stolar och Arbetare samt Tillverkningsvärde för åren 1845 och Vid Fabrikerne har, under loppet af åren 1845 och 1846, blifvit tillverkadt Litt. B. Förteckning å de Fabriks-anläggningar, för hvilka Tillståndsbref blifvit af Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium utfärdade år Litt. C. Förteckning å de Patenter, som blifvit af Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium utfärdade år Lit. D. Sammandrag af de till Kongl. Commerce- Collegium inkomna Förteckningar öfver Handtverkare med deras Gesäller, Lärlingar och andra vid arbetet skattskrifne personer för år Lit. E. Sammandrag af de till Kongl. Commerce-Collegium inkomne Förteckningar öfver Idkare af sådane Näringar, som ej kunna bestämdt hänföras till Handel eller Handtverk och icke heller lyda under Hall-Rätt. År Lit. F. Uppgift på den Bevillning, hvartill Handtverkare och Idkare af sådane Näringar, som hvarken kunna bestämdt hänföras till Handel eller Handtverk och icke heller lyda under Hall-Rätt, blifvit taxerade för år 1846, enligt till Kongl. Commerce-Collegium inkomne Förteckningar Sammandrag af de Förteckningar öfver Handtverkare på Landet, hvilka inkommit till Kongl. Commerce-Collegium för år 1846

5 COMMERCE-COLLEGII Underdåniga Berättelse om Fabrikernes och Manufacturernes ställning år Stormägtigste, Allernådigste Konung! På grund af de från Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och öfrige vederbörande till Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium inkomne uppgifter rörande Fabrikerne, Husslöjderne och Handtverkerierne i Riket för nästridne år 1846, får Collegium, jemlikt föreskriften i den för Collegium utfärdade Nådiga Instruclion, härmed i underdånighet afgifva berättelse om förhållandet med ifrågavarande näringar under loppet af berörde år. Hvad sålunda först angår Fabriks- och Manufaktur-handteringen, så visar sig af underdånigst bilagde Tabell (Litt. A.), att antalet af de år 1846 i Riket befintlige Fabriks- och Manufaktur-verkstäder uppgålt till 2,414 stycken, hvarvid sysselsattes 17,440 arbetare samt att, enär härmed jemföres förhållandel i omförmälte afseenden nästförutgångne år, så väl Fabrikerne ökats med 23 stycken som ock arbetspersonalen med 614. Såsom i de underdåniga berättelserna för föregående åren iakttagits, får Collegium jemväl nu särskildt redogöra för de i hänseende till mängden och värdet af tillverkningarne mest betydande Fabrikshandteringar, 1

6 2 1:o Klädesfabrikerne. Tillverkningen, som år 1846 bedrefs vid 128 Fabriker med 702 stolar ocb 3,745 arbetare, har uppgått till 679,634 alnar egentligt kläde och 222,998 alnar diverse andra ylleväfnader, deribland må nämnas corderoy och drap, casimir, doffel m. m., samt 9,156 st. shawlar, dukar och filtar; alltsammans i värde upptaget till 4,795,126 R;dr. Produktionen, jemförd med den för år 1845 angifne, öfversköt väl till qvantiteten nämnde års fabrikation med 9,132 alnar och 4,173 st., men understeg densamma i värde med R:dr. Å de i Norrköping sistförflutne år i gång varande 96 Fabriker, hvarvid begagnades 525 stolar och 2,808 arbetare, har tillverkningen utgjort 513,592 alnar Kläde, 77,154 alnar Corderoy och Drap, 31,049 alnar halfylletyg och satin, samt 17,149 alnar casimir m. m. eller tillsammans 655,849 alnar samt 759 filtar, dukar ni. m. Vid de fabriker i nämnde stad, som bedrefvos af Bolaget L. J. Söderberg & Arosenius, Chr. Lenning, J. J. Schubert, A. L Soldin, G. Lejdenfrost, Fredr. Bergvall, J. G. Fagerström samt J. N. E. Zetterberg m. fl. åstadkommos de betydligaste tillverkningarne, uppgående hos förstbemälde Bolag till 220,356 R:drs värde och hos de öfrige ofvannämnde idkare hvardera till olika värden emellan 100 och 180,000 R:dr. Bland Stockholms åtta Klädesfabrikanter, hos hvilka sistlidet år, med användande af 56 stolar och 209 arbetare, förfärdigades tillsammans 71,491 alnar kläde och andra ylleväfnader samt 5,802 st. schawlar, dukar m. m., till ett sammantaget värde af 324,886 R:dr, hvilket understiger produktionsvärdet året nästförut med 9,950 R:dr, hade C. O. Vougt den största tillverkningen, uppskattad till 77,656 R:dr och dernäst R. W. Ramstedt, hvars fabrikation värderades till 63,560 R:dr. Norrköping och Stockholm oberäknade, har vid Fabriker i 11 af Rikets öfriga städer ifrågavarande år idkats tillverkning af ylleväfnader, hvilkas sammanlagde värde är upptaget till 459,008 R:dr, och torde af dessa städer här böra omnämnas de följande, hvaruti den betydligaste produktionen ägt rum, nemligen: Nyköping, hvarest å 4 der befintlige egentlige Klädesfabriker och

7 3 en Fabrik för så kalladt corderoy till verkningarne belupit sig till 16,885 alnar kläde m. m., 22,065 alnar corderoy och drap samt 12 st. dukar, alltsammans uppskattadt till 151,312 R:dr; Halmstad, vid livars klädesfabrik, tillhörig J. R. Wallberg, tillverkats 38,363 alnar, till största delen groft kläde och boj samt 1825 st. filtar, värderade till 89,253 R:dr, samt Wexiö, der, å Rådmannen J, Wahlqvisls fabrik af ifrågavarande slag, productionen utgjort 26,759 alnar kläde och boj jemte 182 st. filtar till ett sammanräknadt värde af 84,941 R:dr. Den öfriga inhemska klädestillverkningen har till 147,716 R:drs värde åstadkommits å 8 på särskilta orter å landet anlagda Fabriker, hvaribland den i Öslergötblands Län befintlige fabrik, Försså kallad, som äges af B. Adlertz, lemnat en produktion af 8,368 alnar finare och gröfre kläde, i värde ansedd till nära 56,600 R:dr. Enligt Tull-Specialerne infördes till riket år 1846 åtskilliga slags helylleväfnader, såsom mattor, filtar, doffel, casimir m. m, jemte andra slag, hvilka, med undantag af flanell, äro i värde upptagne till 169,468 R:dr, som understiger värdet af året nästförut införtullade dylika varor med 11,677 R:dr; hvarjemte, till följd af fartygs strandning, yllemattor och shawlar till 58 R:drs värde inkommo. Af så kallade halfylle-väfnader importerades nästlidne år alngods för 788,490 R:dr, hvilket belopp, oberäknadt ett parti slika väfnader af 969 R:drs värde, som, i anseende till strandning, anmäldes till förtullning, understiger det å 1845 års import angifna värde med 231,737 R:dr. Dessutom inkommo hel- och halfylledukar för 87,063 R:dr, hvilket värde utgör 53,194 R:dr mera än det, hvarlill sistberörde års import af så beskaffade varor uppskattades. Exporten nästlidne år af hel- och halfylleväfnader, bestående af åtskilliga slag, såsom kläde, vadmat, m. m., uppgick till 22,514 R:dr, eller 3,662 R:dr mera än exportvärdet året nästförut. Af ull införtullades år 1846, 1,448,198 ll. Jutsk och Isländsk, samt af andra slag 478,060 ll; hvilken import öfverstiger 1845 års ull-införsel såväl af förstnämnde slagen med 121,162 ll. som af andra slag af samma vara med 141,984 ll Grof ull exporterades förlidet år till en qvantitet af 353 ll

8 4 I afseende på en annan gren af yllefabrikationen, eller den så kallade etoffs-tillverkningen, torde i sammanhang härmed få nämnas, att densamma, hvilken nästförflutne år idkades vid 6 Fabriker i Stockholm, utgjorde 49,971 alnar, värde 24,637 R:dr och bestod hufvudsakligen af flaggduk och flanell. Produktionen, jemförd med föregående årets, visar, i afseende på flanell och flaggduk en tillökning för sistlidet år af tillsammans 3,220 alnar, men tillverkningen af andra etoffsväfnader minskades, så att fabrikationen i det hela understeg 1845 års med 1,532 alnar. Af flanell importerades 2,394 ll, värderade till 7,183 R:dr, eller 1,626 R:dr mera än värdet å införseln af denna artikel år Exporten af flanell utgjorde endast 29 ll, skattade till 87 R:dr. Af kamulls- och kamelgarn införtullades nästlidet år 16,666 ll, äfvensom 10,847 ll färgadt och ofärgadt streichgarn, på grund af särskildt tillstånd, till Riket inkommo. 2:o Bomulls- och Linneväfnads-Fabrikerne. Dessa verk, till antalet 29 st. och hvarvid begagnades 1,028 arbetare, lemnade år 1846 en tillverkning af 1,601,282 alnar, bestående till största delen af hvitt bomullslärft, callico, shirting och cambric, samt 69,418 st. dukar, hvilken varumängd värderad till 459,459 R:dr, hvad alngodset beträffar, väl öfverskjuter den år 1845 åstadkomna med 308,642 alnar, men hvad dukarne angår, understiger samma års tillverkning deraf med 143,772 st. sådana, hvadan ock värdet å det hela af bomulls- och linneväfnads-fabrikationen förlidet år i någon mohn nedgått eller till 12,510 R:dr mindre än det, hvartill samma fabrikation föregångna året uppskattades. Nära3-4:delaraf ofvanberörde qvantitet bomullsalngods förfärdigades nästlidet år vid Rydboholms, i Kinaroma socken och Marks härad af Elfsborgs län, af ett bolag anlagda mekaniska bomullsväfsnadsfabrik, som bedrifves nu mera ensamt af hemmansägaren Sven Ericsson. Å detta verk, hvarvid begagnades 330 stolar och 265 arbetare, har samma år tillverkats 1,129,696 alnar, som utgjordes af hvitt bomullslärft, s. k. shirting, cambric och callico m. m., och då denna betydliga tillverkning öfverstiger den år 1845 åstadkomna med

9 5 338,906 alnar, kan deraf slutas, alt innehafvaren af Fabriken, hvilken för ändamålsenligt bedrifvande och utvidgande af denna inrättning erhållit och innehar förlagslån af Manufaktur-Diskontfonden, under nu ifrågavarande år i allo fullgjort de för lånets innehafvande under bestämd tid föreskrifna vilkor. Bland de öfrige inhemske tillverkarne af väfnader som till ifrågavarande fabiiksslöjd höra, hade J. W. Busch vid dess fabrik Mariedal i Mölndal inom Götheborgs och Bohuslän samt Fabriksbolaget L. Furstenberg & C:o i Götheborg den största tillverkningen, uppgående å förstnämde fabrik till 125,299 alnar diverse bomullstyger, såsom byx- och bolster vars-tyg m. m. åfvensom foderlärft, och hos Bolaget till 1,200 dussin bomulls, ylle- och halfylle-shawlar och dukar; hvarförutan Fabriksbolaget S. L. Lamm & Son vid deras väfveri, Heleneborg kalladt, i Stockholm samma år, likasom de föregående åren, åstadkommit den ansenligaste qvantiteten bomullslärft., hvilken likväl förstberörde år endast uppgått till 53,530 alnar. Förlidet år importerades hvita och färgade bomullsväfnader för ett värde af 445,466 R:dr, eller för 49,416 R:dr mera än året förut, samt af sådana väfnader, blandade med lin, damast och dräll jemte andra slag, for tillsammans 1,888 R:dr. Exporten af bomullsväfnader är uppskattad till 110,400 R:dr, hvilket öfverstiger 1845 års utförsel af slika varor med 12,819 R:dr. Af linneväfnader åter af åtskilliga slag infördes för 13,015 R:dr, hvaremot värdet å utförde linneväfnader af flera slag belupit sig till 276,635 R:dr. Vid jemförelse med förhållandet i berörde afseenden år 1845 inhemtas, att värdet å importen af linneväfnader sistlidet år var något fast obetydligt mer än föregående årets införsels värde, men alt exporten af Linne-väfnader skattades till 93,377 R:dr mera än värdet å samma års utförsel af så beskaffade väfnader. Hvitt bomullsgarn införtullades sistlidet år till en qvantitet af 566,977 ll under N:o 26 och 1,405,092 ll vid och öfver nämnde nummer; hvarjemte 1,396 ll hvitt bomullsgarn öfver N:o 26 till följd af fartygs strandning till förtullning anmäldes; och om förstberörde qvantiteter jemföras med de år 1845 idförtullade, visar sig, att importen förlidet år ökades, af garn under

10 6 N:o 26 med 316,225 ll och af garn vid och öfver samma N:o med 222,950 ll Härförutan inkom till Riket år 1846 ett belopp af 125,952 ll färgad t bomullsgarn, bestående hufvudsakligast af så kalladt Turkiskt rödt. Den egentliga importen af lin samma år uppgick till endast 185 Lll men dessutom inkom, i följd af strandning, ett betydligt parti af slik vara, utgörande 12,491 Lll Någon export af lin har år 1846 ej ägt rum. 3:o Mekaniska bomullsspinnerierne, hvilkas antal utgjorde 11 st., och hvarvid sysselsattes 1,791 arbetare, åstadkommo berörde år en spånads-qvantitet af 2,917,373 ll garn, till största delen under N:o 26, i värde upptagen till 1,587,603 R:dr, och Som med 397,240 ll öfverstiger tillverkningen år Bland Fabriker i denna väg hade följande år 1846 den största tillverkningen, nemligen: det å Anderstorp i Hallands län anlagda spinneri, tillhörigt Grosshandelsbolaget A. H. Evers & C:o, hvarå produktionen uppgick till 638,900 ll; Strömma Fabrik i Blekinge län, som äges af ett bolag, hvarest tillverkades 566,622 ll; Grosshandlanden Aug. Bergmans spinneri vid Harg nära Nyköping, hvilket lemnade en produktion af 441,396 ll; Nääs fabrik i Elfsborgs län, tillhörig bolaget P. W. & J. T. Berg, der fabrikationen utgjorde 418,146 ll, samt Grosshandlanden G. F. Hennigs spinneri, Rosendahl kalladt, i Götheborgs och Bohus län, hvarest producerades bomullsgarn till ett belopp af 321,740 U.. Fabriksbolaget Evers & C;o samt Grosshandlarne Hennig och Bergman, hvilka för ändamålsenligt bedrifvande af deras här ofyan omförmälte Bomullsspinnerier hvar för sig undfått förlagslån af Manufaktur-Diskontfonden, hafva med vederbörlige betyg ådagalagt att de berörde år iakttagit och fullgjort de för lånens bibehållande stadgade vilkor. Samma år införtullades 3,342,525 ll bomull, eller 44,244 ll mindre än hvad af sådan vara år 1845 importerades. 4:o Segel- och Tältduks-Fabrikerne. Vid dessa verk, till antalet 9 st. och med en arbetsstyrka af 592 personer, tillverkades sistlidet år sammanräknadt 502,086 alnar, bestående hufvudsakligen af segel- och tältduk samt 4,810 alnar buldan, värderade till 266,633 R:dr, hvilken produktion öfverskjuter föregående årets: till qvantiteten med 97,502 alnar och i värde med 41,367 R:dr.

11 7 Likasom de föregående åren var fabrikationen betydligast å den Grosshandlanden W. Gibson tillhörige Fabrik vid Jonsered i Götheborgs och Bohus län, hvarest förfärdigades 379,600 alnar diverse slags segel- och lältduksväfnader, uppskattade till något öfver 200,000 R:dr; och öfverstigér nämnda varumängd den å nämnde ställe år 1845 åstadkomne med 90,097 alnar. Importen af Segel- och Tältduksväfnader förlidet år, till största delen från Danmark, England och Ryssland, är upptagen i värde till 4,986 R:dr, eller 1,613 R:dr mera än värdet å hvad af sådana varor inkom år Exporten af berörde slags väfnader är uppskattad till 9,442 R:dr, hvilken summa med 4,116 R:dr öfverskjuter värdet å utförde segel- och tältduksväfnader sistnämnde år. Af Hampa införtullades nästförflutne år 10,417 Skll, hvilket qvantum utgör 545 Skll mera än hvad af detta råämne året nästförut importerades. 5:o Sidenfabrikerne. Antalet af dessa inrättningar utgjorde sistlidet år 15 st., alla i Stockholm, hvarvid begagnades 585 arbetare, och tillverkningen uppgick till 134,684 alnar hel- och halfsidenväfnader af flerfaldiga slag samt 145,798 st. dukar m. m., alltsammans i värde ansedt till 649,085 R:dr. Fabrikationen ökades, i förhållande till tillverknings.qvantiteterne år 1845: af väfnadsalngods med 2,003 alnar och af dukar med 9,342 st.; så alt värdet å hela produktionen är uppskattadt till 42,818 R:dr mera än det, hvartill sistnämnde årets tillverkning beräknades. Fabrikationen af sammet utgjorde endast 78 alnar och den af felb 124 alnar. De betydligaste qvantiteter siden väfnader förfärdigades jemväl år 1846 vid bolaget Casparsson & Schmidts Fabrik, och äro värderade till 155,347 R:dr. Bland de öfrige sidenfabrikanter hade K. A. Almgren och L. Meyerson den största tillverkningen, uppgående i värde hos den förre till 113,759 R:dr och hos den sistnämnde till 106,798 R:dr. Sammanlagde importen af färgadt och ofärgadt silke samma år, är angifven till 35,952 ll, eller 2,731 ll. mera än hvad af samma artikel inkom året nästderförut.

12 8 Af utländska hel- och halfsiden-väfnader, hvaribland 1,550 ll sammet och 3,587 ll felb och peluche, infördes förstberörde år för ett värde af 278,275 R:dr, hvilket belopp med omkring 40,000 R:dr öfverskjuter värdet å 1845 års import af så beskaffade fabrikater. Utförseln åter af sidenvaror, uteslutande till Finland, uppgick enligt Tullspecialerna till en värdesumma af 7,648 R:dr, och utgör 6,392 R:dr mera än värdet å hvad af sidengods Ar 1845 utskeppades. 6:o Band-fabrikerne, till antalet 11 st., åstadkommo år 1846 en tillverkning af diverse slags band, beräknade dels i alntal, dels i stycken, som är värderad till 44,586 R:dr, eller 4,291 R:dr mindre än föregående årets fabrikationsvärde. De betydligaste qvantiteler af nämnde väfnader förfärdigades vid C. G. Fagerlins och C. G. Tillmans cnkas fabriker här i staden, uppskattade å det förra stället till 12,834 R:dr och hos enkan Tillman till vid pass 9,400 R:dr. Förstnämnde år importerades 10,765 ll band af flera slag, men till större delen utgörande siden-, halfsiden och bomullsband, för elt värde af 110,473 R:dr, eller för 6,198 R:dr mera än år Utförseln deremot, bestående nästan uteslutande af bomulls- och linneband, uppgick till blott 3,053 R:drs värde, som understiger det för sistberörde års export angifna med 790 R:dr. 7:o Kattuns-tryckerierne. Förlidet år belöpte sig tillverkningen vid 20 inhemska verk af detta slag till 106,789 alnar kattuner och möbelsitz m. m. samt 292,446 st. shawlar och dukar, hvarå sammantagne tryckningsvärdet skattades till 116,678 R:dr. Fabrikationsqvantiteten understeg väl, hvad alngodset beträffar, den året förut åstadkomne, med 36,284 alnar cattuner m. m., men, hvad dukarne m. m. vidkommer, öfversköt den samma års tillverkning deraf med 94,089 st., i följd hvaraf värdet å det hela af caltunstryckeriernas produktion nu ifrågavarande år uppgick till 26,588 R:dr mera än del, som för 1845 års fabrikation beräknades. Den

13 9 Den betydligaste tryckning af väfnader verkställdes å det i Götheborgs och Bohus län inrättade, J. Pinei enka tillhöriga tryckeri, Eriksberg kalladt, för ett värde af 35,983 R:dr, äfvensom vid Bolaget Wennersten & Hillströms Fabrik i Borås samt å C. J. Ljungbergs tryckeri i Ulricehamn; och är tryckningsvärdet hos Bolaget uppgifvet till 26,104 R:dr,samt hos den sistnämnde till 25,369 R:dr. Förlidet år inkommo till riket tryckte bomullsväfnader för ett värde af 227,182 R:dr, hvilket med 16,462 R:dr understiger värdebeloppet å 1845 års import af sådana väfnader. 8:o Färgerierne. Så vidt de derom till Collegium inkomna uppgifter föranleda, har färgerilönen vid de år 1846 i gång varande 351 inrättningar af detta slag uppgått till 479,534 R:dr, hvarigenom densamma med 13,227 R:dr öfverskjutit det belopp, som för åstadkommen färgning år 1845 beräknades; och verkställdes förstnämnde år den betydligaste färgning vid de i städerne Norrköping, Borås och Stockholm inrättade fabriker, af hvilka vid den i Borås, som äges af J. P. Pomp, arbetslönen för färgadt gods belöpte sig till 30,419 R:dr, samt hos Bolaget Röhss & Brusewitz vid deras fabrik Levanten nära Götheborg, hvarest färgerilönen för 70,000 ll. bomullsgarn utgjorde 23,000 R:dr. 9:o Sockerraffineringsverken. Förlidet år lemnade dessa verk, till antalet 20 st., en fabrikation af 11,266,314 ll. socker af diverse slag samt 4,355,657 ll. sirup, alltsammans uppskattadt till 3,896,249 R:dr; hvilka tillverkningsqvantiteter sammanlagde väl understiga produktionen året förut med 249,639 ll., men i värde äro upptagne till 181,983 R:dr mera än det, hvartill samma års tillverkning angafs. De betydligaste qvantiteter sockerfabrikater bereddes år 1846, såsom de föregående åren, vid Grosshandlaren D. Carnegie J:s fabrik utmed Götheborg, hvarest tillverkades 4,505,327 ll. samt demäst å det sockerförädlingsverk i Götheborg, som äges af Fabriksbolaget L. E. Magnus & Gomp., hos hvilka fabrikationen af sådana varor uppgick till 1,464,148 ll. Com. Coll. Berätt. om Fabr. och Manufact. för ur

14 10 Å de i Stockholm betintlige 11 Sockerfabriker åstadkoms sistlidet år en produktion af 7,046,193 ll. socker och sirup, till ett sammanräknadt värde af 1,606,141 R:dr. Bland dervarande sockerbruks-idkare hade samma år det så kallade Brunkebergs bolag samt bolaget Åhrberg & Fagerberg den betydligaste tillverkningen, utgörande hos förstnämnde bolag 1,047,318 ll. sockerfabrikater och hos Åhrberg & Fagerberg 891,755 ll. slika varor. Vid den i Landskrona anlagde inrättning alt bereda socker ulaf hvitbetor, hvårföre ett bolag, som äger verket, undfått ett mindre förlagslån af Manufaktur-diskont-fonden, hafva, enligt hvad Magistraten derslädes intygat, af nämnde råämne åstadkommits 13,597 ll. råsocker och 12,648 ll. sirup; hvadan Collegiurn ansett Bolaget hafva iakttagit det för lånets bibehållande föreskrifne vilkor. År 1846 införtullades 18,516,880 ll. rått, oförädladt socker, hvilken varumängd, sammanlagd med 63,598 ll., som inkommo i anseende till standning, understiger den år 1845 importerade med 393,481 ll. Exporten förstnämnda år af inom landet förädlade sockerfabrikater, bestående till största delen af toppsockcr till Finland och Norrige, utgjorde 1,416,460 ll. eller 141,942 ll. mera än hvad af sådana varor nästföregångna året utskeppades. 10:o Tobaks- och Snusfabrikerna. Dessa inrättningar ökades, i förhållande till deras antal år 1845, med 12, hvarigenom antalet af dem vid sistlidet års slut utgjorde 101. Sammanlagda tillverkningen uppgick till 1,774,264 ll. diverse sorter rök- och tuggtobak, hvaribland cigarrer, samt 2,460,537 ll. snus, tillhopa uppskattadt till 1,319,570 R:dr, och öfversköt fabrikationen år 1845 till qvantiteten med 401,877 ll. och i värde med 169,744 R:dr. Den största qvantitet tobak och snus bereddes år 1846 vid Fabriksidkaren J. F. Ljunglöfs tobaksförädlingsverk här i staden, uppgående till 557,616 äf, och vid den Grosshandlaren Th. A. Aspelin tillhörige fabrik därstädes, hvarest tillverkades 530,062 ll. Importen af oförädlade tobaksblad och stjelkar nu ifrågavarande år bebelöple sig till 4,155,476 Si, eller 132,092 ll. mer än importen af sådana

15 11 råämnen året näst förut; och af förädlad karfvad och spunnen tobak äfvensom cigarrer och snus införtullades 18,216 ll., hvilket q vantura utgör 10,640 ll. mindre än hvad af så beskaffade fabrikater år 1845 till riket inkom. Exporten af karfvad tobak, cigarrer och snus, som nästan uteslutande afgick till Finland, Ryssland och Norrige, utgjorde 18,352 ll. 11:o Läderfabrikerne, hvilka till antalet utgjorde 336 st., deribland 225 st. belägne å landet, lemnade år 1846 en tillverkning af 1,099,151 ll. sul- och smorläder samt 132,336 st. betedda skinn för ett sammantaget värde af 759,132 R:dr, som med 44,640 R:dr öfverstiger värdet å den år 1845 åstadkomne fabrikation. Vid de särskilda garfveriverk i Stockholm, som tillhöra Fabriksidkaren S. E. Lundin samt Bolagen Westins enka och Hesselgren äfvensom Hale Lewin & von Koch bereddes förlidet år de betydligaste qvantiteter läder, uppgående vid den förstnämndes fabrik till 65,178 ll., vid Westins enka & Hesselgrens till 61,045 ll. samt hos Bolaget Lewin & von Koch till 52,040 ll. och 1,494 st. skinn. Samma år importerades 2,383,665 ll. oberedda hudar och skinn, eller 174,079 ll. mera än införselsqvantiteten af sådana varor år Af beredt läder samt färgade och tryckta skinn m. m. inkommo till Riket 23,132 ll., hvilken varumängd öfverskjuter importen af dylika fabrikater näslförutgångna året med 1,280 ll. Exporten af lädervaror, som år 1845 belöpte sig till endast 226 ll., utgjorde nästförflutne år 6,038 ll. I sammanhaug med läderberednings-fabrikerna torde få omförmälas förhållandet med inhemska Saffians-tillverkningen. Vid de tvenne fabriker, anlagde i Stockholm, som åstadkommo berörde vara, bereddes sistnämnde år 4,846 st. saffiansskinn, hvilken qvantitet, värderad till 11,729 R:dr, understeg den året nästförut producerade med 495 st. skinn; och var den största tillverkningen åstadkommen vid den Åldermannen J. Westin tillhörige fabrik, hvarest antalet af beredde saffiansskinn belöpte sig till 3,560 st. 12:o Fabrikerne för åstadkommande af Glas. Förlidet år förfärdigades vid dessa verk, till antalet 14 st., 5,654 kistor taffel- och annat fenster-

16 12 glas, i värde upptagne till 220,998 R:dr, samt glaskärl af åtskilliga slag, uppskattade till 184,675 R:dr, eller för tillsammans 405,673 R:dr. I förhållande till föregående årets produktion, hade fabrikationen af fensterglas ökat sig med 864 kistor och glaskärl åstadkommits för 55,437 R:drs högre värde, så att sammantagne tillverkningen i värde öfversköt det för berörde års produktion uppgifna med 47,714 R:dr. Bland ifrågavarande fabriker lermnde följande år 1846 den betydligaste tillverkningen, nemligen: Rejmyra Glasbruk i Östergöthlands län, hvarest glasvaror förfärdigades för ett värde af 62,663 R:dr; Bromö bruk i Skaraborgs län, der sådana varor åstadkommos för 50,494 R:dr; Eda fabrik i Carlstads län, h varvid tillverkningen i värde uppgick till 44,105 R:dr, samt Johannisholms Glasbruk i Stora Kopparbergs län, å hvilket ställe fabricerades glasvaror, uppskattade till 43,662 R:dr. Bolaget Wadström & Nygren samt Interessenterne uti Bromö glasbruk, hvilka undfått förlagslån af Manufactur-diskont-fonden, det förra för tillverkning af på Engelskt sätt förfärdigade porter-buteljer vid Årnäs och Wenzelholms glasbruk och de sednare för ändamålsenlig utvidgning och förbättring af deras vid Bromö idkade fabrikation utaf hvilt fenster- eller så kalladt taffelglas, hafva med vederbörande auctoriteters bevis styrkt att de ändamålsenligt och i större skala sistlidet år bedrifvit nämnde fabriker och sålunda under berörde år fullgjort de vilkor, hvarunder lånen få på bestämd tid innehafvas. Samma år införtullades glas-effekter af åtskilliga slag, hvaribland 50,880 st. buteljer, burkar och flaskor, för ett sammanräknadt värde af 148,627 R:dr, eller för 1,319 R:dr mera än importvärdet nästförutgångna året. Exporten af diverse slags glasfabrikater sistlidet år, skattad till 36,838 R:dr, öfversteg med 32,458 R:dr värdet å 1845 års utförsel af dylika varor. 13:o Fabrikerne för åstadkommande af papper. Tillverkningen vid 82 inhemska inrättningar af detta slag utgjorde förlid et år 207,413 Ris papper af flerfaldiga slag samt en betydlig qvantitet papper, beräknad efter vigt eller i stycketal, rullar och bundtar, äfvensom ett stort antal blanketter till

17 13 sedlar m. m. förfärdigade vid Bankens pappersbruk Tumba, alltsammans i värde ansedt till 809,155 R:dr. Vid jemförelse med förbållandet i enahanda afseenden år 1845, inhemtas alt sistlidet år fabrikationen af papper, beräknad i ristal och efter rullar, minskats med 2,725 Ris och 147 rullar, men att tillverkningen af berörde vara, beräknad efter vigt eller i stycke- och bundtal i ansenlig mohn ökats, så att värdet å hela pappersfabrikationen öfverskjuter det för föregående årets produktion antagne med 77,802 R:dr. Bland pappersbruken lemnade år 1846 nedantiämnde den största tillverkningen, nemligen: Det i Christianstads län anlagda verk, Klippan kalladt, som äges af Fabriksidkaren S. M. Sunnerdahl, bvarest fabrikationen uppgick till 32,426 Ris och värderades till 139,727 R:dr; Holmens fabrik i Norrköping, tillhörig Grosshandlaren H. C. Trozelli, hvarvid tillverkningen bestod af 25,425 Ris samt 470 Lll., uppskattad till nära 112,000 R:dr, Lessebo och Tånga bruk i Kronobergs län, som tillhöra Bergsrådet J. L. Aschan och hvilkas sammantagne produktion utgjorde 23,212 Ris, 4,100 st. och 477 rullar samt Grycksbo i Stora Kopparbergs län belägna bruk, tillhörigt Fabriksidkaren J. H. Munklell, der en tillverkning af 19,890 Ris åstadkommils. Af utländskt papper infördes samma år för ett värde af 19,088 R:dr, eller 1,618 R:dr mindre, än hvartill importen af slik vara år 1845 uppskattades. Exporten åter af inom riket beredt papper är i värde angifven till 49,928 R:dr, som med 3,686 R:dr öfverskjuter det värdebelopp, som för utförd t papper under sistnämnde år beräknades. Af lump till beredning af papper inkom endast 4 Lll., hvaremot exporten af denna vara uppgick till 5,473 ll. 14:o Oljeslagerierne. Vid de här i landet befintliga 54 fabriker af ifrågavarande slag tillverkades förlidet år, med undantag af fabrikationen å det Grosshandlaren G. Sommelius tillhörige Oljeslageri i Stockholm, som till qvantitelen ej är uppgifven, 163,558 kannor lin- och rofolja, samt 25 kannor kumminolja, hvarförutan af råämnet, sedan det blifvit prässadt, erhöllos 3,960 Skll. oljekakor, och skattades berörde produktion, jemte tillagg af den hos Grosshandlaren Sommelius åstadkomna, till 352,769 R:dr.

18 14 Vid G. Sommelii fabrik i Stockholm samt Handlanden M. E. Delbancos tvenne oljeslagerier i Mölndal inom Götheborgs och Bohuslän bereddes förstnämnde år de betydligaste qvantiteter olja, å förra stället till ett uppgifvet värde af 115,400 R:dr och vid sistberörde verk för tillhopa 110,250 R:drs värde. Importen af bamp-, lin- och rofolja utgjorde samma år 131,199 kannor, deraf 106,646 kannor bampolja, eller 112,909 kannor mindre än hvad af sådane varor året förut infördes; hvarjemte från strandade fartyg inkom ett qvantum af 58 kannor. Exporten af olja belöpte sig till endast 39 kannor, men af oljekakor utskeppades för ett värde af 57,004 R:dr, hvilket likväl med inemot 8000 R:dr understiger värdet å hvad af slik artikel afsattes till utrikes orter år Sistlidet år införtullades 4,870 tunnor hamp-, lin- och roffrö, hvilket belopp utgör 996 tunnor mera än importqvantiteten föregående året. Exporten åter af dylika varor, hufvudsakligen af linfrö, uppgick till 12,349 tunnor eller till 794 tunnor mindre än sistnämnde år. 15:o Fabrikerne för tillverkning af porcelaine. Värdet å fabrikationen år 1846 vid de tvenne i riket anlagda porcelainesbruk, Rörstrand i Stockholm och Gustafsberg i Stockholms län, uppgick å förra stället till 121,539 R:dr och vid Gustafsbergs fabrik till 150,000 R:dr, eller tillsammans 271,539 R:dr, hvilken summa understiger det å 1845 års tillverkning anmälda värde med 12,234 R:dr. Interessenterne i Gustafsbergs fabrik, hvilka erhållit ett förlagslån ifrån Manufaktur-diskont-fonden för förbättrande och utvidgande af deras porcelaines-tillverkning, hafva, enligt hvad för Collegium kändt är, under sistlidet år iakttagit de vilkor, hvarunder samma lån blifvit dem meddeladt. Berörde år inkommo till Riket efter förtullning 56,462 ll. porcelaine, uppskattade till 46,902 R:dr. Denna import understeg väl till qvantitelen den, som år 1845 ägde rum, med 5,196 ll., men värdet är upptaget till 3,779 R:dr mera, än hvartill införselsbeloppet sistnämnde år beräknades.

19 15 Exporten af sådan vara uppgick förlidet år till 4,875 ll., värde 1,339 R:dr, eller 2,244 ll. mera än hvad årel förut blifvit exporteradt. 16:o Såpsjuderierne. Beredning af såpa verkställdes näsllidne år vid 14 dettill inrättade verk, som lemnade en production af 14,887 fjerdingar, b vilken, värderad till 93,200 R:dr, understeg den år 1845 åstad komne med 586 fjerdingar; och var, likasom de föregående åren, jemväl förlidet år tillverkningen betydligast vid de i Stockholm inrättade 9 fabriker af delta slag, hvarest bereddes 9,605 fjerdingar såpa, i värde upptagne till 62,500 R:dr. Importen af berörde vara utgjorde samma år blott något öfver 1 Lll., men deremot exporterades af detta fabrikat 2,095 Lll., eller 1,890 Lll. mera än utförseln deraf nästförutgångne året. 17:o Fabrikerne för åstadkommande af mekanisk redskap. Vid dessa verk, som, med undantag af Motala mekaniska verkstad, hvilken ej, lika med fabriker i allmänhet, lyder under Hallrätt eller Collegii inseende, år 1846 utgjorde ett antal af 17 st-, förfärdigades samma år machinerier och redskap lör ett värde af 267,851 R:dr, hvilket öfverskjuter det 1845 års fabrikation åsatta med 26,247 R:dr; och hafva härförutan, efter hvad Collegium särskildt inhemtat, tillverkningarne vid Motala mekaniska verkstad förlidet år uppgått till ett sammanlagdt värde af 296,000 R:dr. Beträffande ofvanberörde år 1846 under Hallrätt lydande machinfabriker, torde följande, såsom de, hvilka samma år lemnat de betydligaste till verkningarne, få omnämnas, nemligen: Fabriksidkaren A. Keillers mekaniska verkstad i Götheborg, hvarest diverse slags smidda och gjutna arbeten åstadkommos för ett värde af 120,000 R:dr; den af A. Malcolm i Norrköping anlagda machinfabrik, der tillverkningen uppskattades till 56,000 R:dr,samt V. Sjöbergs faktori uti Stockholm, hvarå mekaniska arbeten förfärdigades för 41,940 R:dr. Interessenterne af Motala mekaniska verkstad samt mechanicus Malcolm i Norrköping och Handlanden Kockum i Malmö, hvilka erhållit förlagslån för ändamålsenligt åstadkommande af mechanisk redskap, hafva, enligt deras åliggande behöriges styrkt alt tillverkningatne vid deras mechaniska verk-

20 16 städer under sistlidet år varit i full gång och med verksamhet fortsalts; hvadan Collegium ansett dem samma år hafva iakttagit livad såsom vilkor för lånens bibehållande blifvit föreskrifvet. Importen år 1846 af machiner och redskap, hufvudsakligen för nya anläggningar, är upptagen i värde till 256,089 R:dr, då föregående året af sådana artiklar importerades för blott 40,209 R:dr. Exporten af dylika tillverkningar uppskattades till 11,593 R:dr eller 1,140 R:dr mer än år :o Porterfabrikationen. Vid det nära Götheborg anlagda, Grosshandlaren D. Carnegie j:r tillhöriga porterbryggeri, som är det enda privilegierade verk af detta slag i Sverige, åstadkoms förlidet år en tillverkning af 400 Oxhöfden, 240,000 hel- och 184,800 halfbuteljer porter, 197,700 helbuteljer Ale och 164 Oxhöfden Draftporler, alltsammans värderadt till 126,533 R:dr; och hade fabrikationen, jemförd med föregående årets, ökat sig i den mohn, alt värdet å densamma belöper sig till 34,687 R:dr mera än hvad 1845 års produktion ansågs vara värd. Af porter och andra öl-sorter införtullades sistlidet år 5,684 kannor, eller 694 kannor mindre än hvad af slika varor inkom året förut. Exporten åter af dessa drycker uppgick till 53,709 kannor, hvilket qvantum likväl utgör 9,223 kannor mindre än hvad af så heskalfade varor ulfördes år Vid alla öfriga, af mångfaldigt slag, men livar för sig af mindre omfattning varande fabriks- och manufaktur-inrättningar, utgörande till anlalet 1,199 st., hvilka Collegium, till undgående af ökad vidlyftighet, nu, likasom i de föregående årens underdåniga berättelser, ansett sig icke böra specifikt upptaga, hafva tillverkningarne år 1846 uppgått till ett sammanräknadt värde af 971,365 R:dr, för hvilka verks bedrifvande varit använde 3,271 arbetare. Och torde i sammanhang härmed böra särskildt nämnas, att för idkande af jern- och metall-manufakturen i Eskilstuna fristad 149 mästare, 197 gesäller och 472 lärlingar, eller tillsammans 818 personer, varit sistlidet år derstädes anställde; äfvensorn att, enligt hvad vederbörande uppgifvit, afsättningen berörde år af derstädes tillverkade jern- och stål-arbeten befunnits ytterst liflig. Då

21 17 Då äfven idkare af andra handleringar än de bår förut specificerade i följd af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga resolutioner undfått förlagslån af Manufaktur-diskont-fonden, nemligen: Fabriksidkaren C. G. Mineur för begagnande af en inrättning till tryckning med oljefärg å maltväfnader; Benjamin Fyhn för en i Skellefteå socken af Westerbottens län inrättad, fabrik för beredning af terpentin, hartz och kimrök, som efter Fyhns död emottagits och bedrifves af Kontraktsprosten, Doktor N.. Nordlander och Bruksidkaren C. M. Hernod, hvilka äfven fått lånet öfvertaga; Hofmarskalken Grefve N. Bark för åstadkommande af ett kaffe-surrogat ufaf hvitbelor, samt Bleckslagaren Fr. Rippe i Christianstad för tillverkning af ett nytt slag af spritlampor; får Collegium, i afseende härå, i underdånighet anmäla, att de tvenne förstnämnde, eller Mineur samt Nordlander och Hernod med betyg styrkt, att deras om förmälde fabrikstillverkningar sistlidet år fortsatts, hvarigenom de hafva fullgjort de vilkor, hvarunder lånen få af dem innehafvas. Grefve Bark har väl icke, enligt sitt åliggande, företett något bevis derom att tillverkningen af hvilbets-kaffe under nyssnämnde år fortsatts; men tiden för den successive återbetalningen af hans lån har numera inträdt och hälften af lånet på grund deraf redan blifvit betaldt. I afseende åter å Rippe, hvars lamptillverkning blifvit i det närmaste nedlagd, har, på sätt Collegium i dess sednast afgifne Fabriksberättelse anmält, Eders Kongl. Maj:t, i anseende till särskildt förekomne omständigheter, genom Nådig Resolution tillåtit honom att få lånet under viss tid och bestämda vilkor fortfarande innehafva. I enlighet med hvad Collegium sålunda rörande inhemska fabriksnäringarne här förut i underdånighet uppgifvit, och ofvan åberopade Tabell (Litt. A) jemväl närmare upplyser, täcktes Eders Kongl. Maj:t nådigst inhemta, att sammanräknade värdet å de år 1846 vid fabrikerne i Riket åstadkomne tillverkningar utgjort R:dr 17,712,435, och att om derifrån afdrages det i Collegii förra berättelse och nyssnämnda tabell uppförda värde å de år 1845 tillverkade inhemska fabrikaler R:dr 17,075,678, så återstår en summa af R:dr 636,757, Com. Coll. Berätt. om Fabr. och Manufact. för år

22 18 hvarmed produktionsvärdet år 1846 öfverstigit det värdebelopp, hvartill 1845 års tillverkningar uppskattades. De under Lit. B. och C. i underdånighet bifogade handlingar innefatta uppgifter å antalet af de fabriker, till hvilkas anläggande Collegium år 1846 utfärdat tillståndsbref, äfvensom på de patenter å här i Riket förut okända uppfinningar, Collegium berörde år meddelat. Beträffande dernäst husslöjderne, torde, såsom den vigtigaste bland dem, i första rummet böra nämnas väfveri-näringen, hvilken allmänneligast och hufvudsakligast idkas i Elfsborgs, Westernorilands och Gefleborgs län. Enligt hvad de från Tullkamrarne i Borås och Ulricehamn inkomne uppgifter på derstädes år 1846 afstämplade och devifrån förpassade i förstnämnde län förfärdigade husväfnader föranleda, hafva väl de samma år derstädes åstadkomne qvanliteter af linne- cch blaggarns samt hel- och halfylle-väfnader understigit 1845 års produktion af sådana varor med tillsammans 134,559 alnar; men som tillverkningen af bomullsväfnader öfversteg den sistnämnde år förfärdigade qvantitet med 716,283 alnar; så finnes att på det hela en tillökning i väfnadsmängd af 581,724 alnar sistlidet år derstädes ägt rum. 1 Westernorrlands och Gefleborgs samt öfrige län, der väfnader till afsalu utom orten förfärdigas, har, enligt hvad af vederbörande Kronofogdars till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande meddelte uppgifter kan inhemtas, husväfnadsproduktionen varit lika med den för åren 1844 och 1845 uppgifne, utan alt, så vidt utrönas kunnat, densamma i någon märkligare mohn tilltagit. Såsom premier för de i Westernorrlands län år 1845 åstadkomne finare lärftsväfnader har år 1846 blifvit af de till Manufacturernes befrämjande anslagne statsmedel utbetald en summa af 2,954 R:dr 42 sk. 6 rst. Banco, hvilken med 624 R:dr 30 sk. 3 rst. understiger det belopp, som nästförutgångne året för dylikt ändamål utgick. I afseende på öfrige, till deras hufvudsakligaste art och beskaffenhet i Collegii förut afgifne underdåniga berättelser uppgifne, husslöjder hafva, enligt hvad de från Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvarjde i länen insända

23 19 närings-tabeller gifva vid handen, några väsendtliga förändringar under sistlidne år icke förekommit, utan fortfor idkandet af samma slöjder med ungefärligen lika utsträckning som hittills å de orter der de af ålder drifvils, utan att under nyssnämnde år hafva i någon anmärkningsvärd mohn hvarken af- eller tilltagit. Hvad slutligen Handtverkerierne vidkommer; så enär uppgifter på qvantiteten och värdet af deras tillverkningar icke äro tillgänglige, saknar Collegium ock tillfälle att i detta ämne meddela andra upplysningar, än som kunna hemtas från de ifrån vederbörande inkomne uppgifter på antalet af handtverkeri- och andre slöjdeidkare jemte deras arbetare samt den bevillning, som idkarne i städerne och köpingarne i och för deras rörelse erlagt. Af de sammandrag häraf, hviika härjemte under Lit:s D. E. F. och G. i underdånighet bifogas, finnes, att antalet af handtverksmästare i städerne och af dem oberoende köpingar utgjort ifrågavarande år 6,253, af gesäller 5,326, af lärlingar 7,061 och af andre vid handtverken skattskrifne arbetare 673, tillsammans 19,313 personer: att idkare af sådane handteringar, hvilka hvarken kunna hänföras till egentliga handtverk eller fabriksrörelser, uppgått till ett antal af 4,170 och deras arbetare till 3,746 eller sammanräknadt 7,916 personer: att antalet af gerningsmän eller handtverkare å landet utgjort: af mästare 11,799 och af lärlingar 8,562 eller tillhopa 20,361 personer, samt att den bevillning till Kongl. Maj:t och Kronan, som blifvit handtverkarne i städerne äfvensom idkarne af andra slöjder derstädes år 1846 i och för rörelsen påförd, utgjort: för de förre 90,491 R:dr 25 sk. 6 rst. och för de sednare 26,898 R:dr 32 sk. 3 rst. Jemföres härmed förhållandet i enahanda afseenden år 1845, finnes, att år 1846 antalet af handtverksmästare i städerne och sådane dem biträdande arbetare, hviika hvarken varit antagne såsom gesäller eller inskrifne såsom lärlingar, ökats, af de förre med 47 och af de sednare med 133, men att deremot gesällers och lärlingars antal minskals, af de förre med 268 och af de sednare med 158: alt idkare af sådane slöjder, hviika hvarken äro att hänföra till fabriksrörelse eller handtverk, blifvit till antalet ökade med 44, men deras i och för rörelsen skattskrifne biträ-

24 20 den och arbetare minskade med 90: att mängden af handtverkare å landet eller så kallade gerningsmän och deras lärlingar ökats, af de förre med 10 och af de sednare med 255, samt att den bevillning, handtverkarne och ofrige omförmälde idkare i städerne och köpingarne för samma år erlagt, understiger den år 1845 debiterade, för handtverkarne med 648 R:dr 2 sk. 6 rst. och för de öfrige idkarne med 59 R:dr 22 sk. 9 rst. Af slöjdevaror, i Tulltaxan ej specificerade, utfördes förlidet år för ett värde af endast 542 R:dr, hvilket understiger väfdet å exporten af dylika tillverkningar år 1845 med 1,256 R:dr. Collegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit, Stormägtigste, Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts underdånigste, tropligtigste undersåter och tjenare C. D. SKOGMAN. E. W. BRANDEL. Stockholm den 7 December Rob. Engelke.

25 Lit. A. Jemförelse-Sammandrag för åren 1845 och 1846.

26 22 General-Sammandrag öfver de vid Manufacturierne befintlige Stolar och Arbetare samt Tillverkningsvärde för nedanskrifne år. *) Här förutan Motala Mechaniska Verkstad 229, ,000.

27 23 Vid nedanskrifne Fabriker har, under loppet af åren 1845 och 1846, blifvit tillverkadt, nemligen:

28 24

29 25 Stockholm af Kungl. Commerce-Collegii Statistiska Contor den 12 November A. J. Lönnerberg. Com. Coll. Berätt. om Fabr. och Manufact. för år

30 26 Litt. B. Förteckning å de Fabriks-anläggningar, för hvilka Tillståndsbref blifvit af Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium utfärdade år 1846.

31 27

32 28 Litt. C. Förteckning å de Patenter, som blifvit af Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium utfärdade år 1846, för HAMMARSTEN, P. W., Handlande, den 2 Januari, under 8 år, å en ny construction af fartyg. NASMYTH, JAMES, Engelsk undersåte, den 19 Januari, under 8 år, å förbättrade inrättningar för pålars neddrifvande, samt för smiduing, afhuggning och stampning af jern och andra ämnen. LJUNGBERG, C. F., Fabriksidkare, den 29 Januari, under 7 år, å en af honom uppfunnen Garntryckningsmachin. SJÖBERG, V., Fabriksidkare, den 3 Mars, under 8 år, å en af honom gjord uppfinning af s. k. Vattenkakelugnar. SJÖBERG, V., Fabriksidkare, den 3 Mars, under 8 år, å af honom uppfunne föibättringar af hans så väl flyttbara, som väggfasta kokspisar. ÅKERLIND, O. H., den 11 Mars, under 6 år, å ett af honom uppfunnet förbättrad t sätt att inrätta nya och omsätta gamla kakelugnar. LJUNGMAN, C. F., Sadelmakare, och THERMAENIUS, J., den 11 Mars, under 5 år, å af honom uppfunne Kakelugnsgnist-skärmar. MORELI., S. O., Gördelmakare-Ålderman, den 20 Mars, under 6 år, å utrikes uppfunna ugnar för lackering af läder, papp, kläde och filt. LUNDE, J. F., Dansk undersåte, den 31 Mars, under 8 år, å en af honom uppfunnen Vattenstånds-regulator för ångpannor och andra slutna kokkärl. HULT, J., Byggmästare, den 31 Mars, under 7 år, å en af honom gjord uppfinning af ett nytt slags Turbiner. HOFFMAN, A., Kakelugnsmakare-Gesäll, den 7 April, under 5 år, å ett sätt alt tillverka solfria kakelugnar.

33 29 ÅKERLIND, O. H., Fabriksidkare, den 16 April, under 6 år, å en uppfinning att tillverka släta kakel uti formar, gjorda af Holländsk eller annan kiselblandad lera, eller ock af en composition af svafvelsyrad och kolsyrad kalk. MICHAÉLSON, JOH., Fabriksidkare, den 24 April, under 5 år, å en uppfinning att, vid affinering af silfver, såsom upplösningsmedel använda concentrerad svafvelsyra i stället för salpetersyra. SJÖBERG, V., Fabriksidkare, den 1 Maj, under 8 år, å en uppfinning af ett slags täckta spislar med dera anbringad luftvärmnings-inrättning eller calorifere för uppvärmning af rum, m. m. SCHEELE, v. FRANS, Bergmästare, den 13 Maj under 8 år, å en uppfinning att från Zinkblende reducera metallisk zink. JACOBS, LUDV., Preussisk undersåte, den 13 Maj, under 8 år, å en ny method att uppfriska det animaliska kolet. JACOBS, LUDV., Preussisk undersåte, den 14 Maj, under 8 år, å en ny method att, förmedelst användning af luftförtunuadt rum, hastigare verkställa det i formar fyllda sockrets däckning, vaskning och torkning. CELSING, VON L. G., Bruksägare, den 6 Juni, under 8 år, å ett slags utrikes uppfunna, af honom förbättrade så kallade Nord-Amerikanska flyttbara kokspisar. GRÄÄS, O., Skomakare, den 10 Juni, under 5 år, å tvänne utomlands gjorda uppfinningar att sammansätta skodon, äfvensom å de dertill använde redskap och machinerier. WESTERBERG, J. A., Grosshandlande, den 30 Juni, under 7 år, å en i England uppfunnen inrättning för färgträds ändamålsenliga beredande. BERGNER, WILHELM, från Geneve, den 2 Juli, under 8 år, å en uppfinning att bereda träkol uti ugnar. WACHTAIEISTER, CARL CARLSSON, Grefve, den 3 Juli, under 5 år, å en utländsk uppfinning af så kallade hydrauliska pejlare till borrning af artesiska brunnar.

34 30 BURNETT, WILLIAM, Engelsk undersåte, den 3 Juli, under 8 år, å en uppfinning all emot röta, insecter, luftens inverkan o. s. v. skydda anatomiska subjecter, hudar, trä, tågvirke, tyger m. m. PETTERSSON, H., Plåtslagare-Ålderman, den 18 Juli, under 6 år, å af honom uppfunne vedbesparande flyttbara köksspisar med dubbla rökgångar. LIDSTRÖM, F. M. och NYDQVIST, A., Verkmästare, den 18 Juli, under 7 år, å i Frankrike uppfunne, af dem förbättrade Strömsnurror. KOCK, G. F., f. d. Lieutenant, den 23 Juli, under 5 år, å en utrikes uppfunnen mechanisk inrättning för potates- och maltkrossning samt mäskens afkylning, SUNDBORG, C. J., Manufacturist, den 23 Juli, under 5 år, å ett utrikes uppfuunet sätt att, medelst gjutning i metall- och tackjernsformar samt färgning af zink, efterlikna finare Bronzarbeten. WESTERBERG, J. A., Grosshandlande, den 31 Juli, under 7 år, å en utrikes uppfunnen inrättning, att medelst vatten, ånga eller annan kraft sätta i rörelse revolverande stenar för begagnande till krossning och förädling af färgträd. LÖFVING, GUSTAF, Bleckslagaremästare, den 4 Augusti, under 5 år, å i England uppfunne, här i Riket okända Duschmachiner. PRADEL DE ST. CHARLES och BISSON, C. A., Franska undersåter, den 7 Augusti, under 5 år, att verkställa rötning af hampa och lin. MESSING OLSSON, PETTER, Hemmansägare, den 13 Augusti, under 5 år, å af honom uppfunnet nytt sätt att utan mursten och timmer bygga alla slags hus. BECKMAN, O. A., vice Notarie, den 13 Augusti, under 8 år, å tillverkning och begagnande af åtskillige alldeles nya och okända inrättningar lör ett nytt värmningssätt. TELANDER och HAMMAR, Fabriksidkare, den 27 Augusti, under 8 år, å af dem uppfunne direct verkande ångmachiner. TELANDER och HAMMAR, Fabriksidkare, den 27 Augusti, under 8 år, å tillverkning af flytande Ång-Sågverk.

35 31 HIRSCH, JOSEPH, från Köpenhamn, den 8 September, under 7 år, å en af honom uppfunnen förbättrad inrättning för beredande och tillverkning af Såpa. MAGNUSSON, L. J., Medicinae-Studiosus, den 10 September, under 5 år, å en utrikes gjord af honom förbättrad uppfinning af Gymnastisk stol. EDGE, THOMAS, från Hamburg, den 18 September, under 8 år, å en af honom gjurd uppfinning af ett förbättradt Gas-ur (Gasmätare). HOFFSTEDT, H., Fabriksidkare, den 14 October, under 7 år, å en flyttbar värmnings- och lorkningsmachin. HOFFSTEDT, H., Fabriksidkare, den 14 October, under 7 år, å en särskild lackeringsfernissa. HOFFSTEDT, H., Fabriksidkare, den 14 October, under 7 år, å.kälkar att med hjul framdrifvas på is. HEDENGREN, O. G., den 16 October, under 5 år, å ett sätt att utur hvete uttaga stärkelse. FRISCH, H., Fabriksidkare, den 16 October, under 6 år, å en ljusstöpningsmachin. ROSENQVIST, F., Löjtnant, den 20.October, under 8 år, å en förbättrad förfaringsmelhod vid beredning af malt till vört. SETTERBERG, C. A., Conducteur, den 7 November, under 8 år, å af honom uppfunne kokapparater. SÖDERBERG, V., Fabriksidkare, den 7 November, under 7 år, å af honom uppfunne förbättringar i tillverkningen af s. k. oron samt spiralfjedrar i kronometrar och astronomiska år. DIXON, ABR., Handlande i Brussel, den 17 November, under 6 år, å en utrikes gjord uppfinning af electriska telegrafer. LINDEROTH, G. W., Urfabriksidkare, den 27 November, under 7 år, å en af honom gjord uppfinning att, medelst mejslar eller sticklar, utskära tänder i hjul och drifvar till alla sorter ur och tidmätare. LEWENHAUPT, S. och VINCENT, A., Fransk undersåte, den 27 November, under 7 år, å tillverkning af gaslampor efter en af dem uppfunnen förbättrad method.