INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-6901_

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. D, Fabriker och manufakturer. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P. A. Norstedt & söner, Täckningsår: ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. D, Fabriker och handtverk. Innehåller bl. a. årlig förteckning över patent åren År 1885 inrättades det första svenska patentverket, Kongliga Patentbyrån, vilken övertog registrering av patent. Föregångare: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om förhållandet med fabriker, manufakturer och handtverkerier i riket. Stockholm : J. Hörberg, Täckningsår: Efterföljare: Industri / af Kommerskollegium. Stockholm : Isaac Marcus, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S. 6: Tab. 5. Fabrikernas tillverkningsvärde S. 6: Tab. 6. Fabriksindustrin S. 7: Tab. 7. Hantverket S. 8: 12: Tab. 8: Industrin S : Tab. 10. Antalet arbetsställen inom industrin med fördelning efter arbetarantal BISOS D digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-bi-d0-6901_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. D) FABRIKER och MANUFAKTURER. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR år STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER KONGL. BOKTRYCKARE.

4

5 Innehåll Pag. Inledning Bilagor till Commerce Collegii underdåniga berättelse angående Fabriker och Manufakturer m. m. år Litt. A. Uppgift å antalet Fabriker och Manufakturer samt tillverkningsvärde vid dem m.m. under åren Litt. B. Uppgift å tillverknings- och värdebeloppen vid nedan uppräknade Fabriker och Manufakturer under åren Litt. C. 1. Uppgift å egare och innehafvare af Fabriker och Manufakurer under åren Litt. C. 2. Uppgift å arbetare vid Fabriker och Manufakturer under åren Litt. D. Litt. E. Litt. F. Litt. G. Litt. H. Litt. I. Sammandrag af de till Commerce-Collegium inkomna Förteckningar öfver Handtverkare och deras Arbetare under åren Sammandrag af de till Commerce Collegium inkomna uppgifter å idkare af särskilda slag handtverksyrken jemte deras arbetare dels i städerna och dels på landet under hvartdera af åren Sammandrag af de till Commerce Collegium inkomne Förteckningar öfver den Bevillning, hvartill Fabrikanter, Manufakturister och Handtverkare i Städerne och Köpingarne blifvit taxerade åren Sammandrag af de till Commerce Collegium inkomne Förteckningar öfver den Bevillning, hvartill Fabrikanter, Manufakturister och Handtverkare på landet blifvit taxerade åren Sammandrag af uppgifter angående export och import af åtskilliga fabriks- och manufakturvaror, som utgöra föremål för inhemsk tillverkning, äfvensom af dertill erforderliga råämnen, under åren Förteckning å de Patent, som blifvit af Kongl. Commerce- Collegium utfärdade år

6

7 STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Eders Kong]. Majrts och Rikets Commerce Collegium får härmed i underdånighet afgifva berättelse angående Fabriker och Manufakturer samt Husslöjder och Handtverkerier i Riket ar 1869, grundad på de i dessa afseenden genom Länsstyrelsernas och Magistraternas försorg samt i enlighet med föreskrifna formulär insamlade eller meddelade uppgifter, af hvilka de väsentligaste, eller de, som angå tillverkningsbelopp eller värde deraf, lemnas af vederbörande näringsidkare och derföre, på sätt i föregående berättelser äfven blifvit anmärkt, icke kunna hafva någon officiel egenskap. Comm.-Coll. Berott, om Fabrii. och Manufakt. för år '

8 Hvad först angår Fabrikerne och ManufaMureme har Collegium låtit upprätta härefter följande sammandrag Litt. À. och B. samt C 1 och 0 2, upptagande för hvartdera af de senast förflutna fem åren eller dels antalet fabriker och manufakturer samt värdet af de vid dem åstadkomna tillverkningar äfvensom förhållandet med den vid dessa inrättningar använda drifkraft m. m., dels tillverkningsqvantitetema, såvidt sådana kunna uppgifvas, och de dem motsvarande värden, dels ock slutligen antalet égare eller innehafvare af fabriker och manufakturer samt deras arbetare; och får Collegium i afseende å de uti förberörda tabellariska sammandrag angifna fabriker och manufakturinrättningar meddela följande redogörelse: l:o) Klädesfabrikerna. Vid dessa inrättningar, hvilka år 1869 voro 58 till antalet, sysselsattes samma år 3,754 arbetare, och utgjordes tillverkningen af 1,466 fot fint, 38,484 fot medelfmt och 1,165,058 fot groft kläde samt 2,377,349 fot diverse väfnader eller schalar, dukar och filtar m. m. eller tillsammans 3,582,357 fot och dessutom af sistnämnda slags väfnader 7,045 stycken, allt i värde upptaget till 7,856,657 R:dr, hvilket med 760,744 R:dr understiger det för år 1868 angifna värde och äfven är 1,251,660 R:dr lägre, än det till 9,108,317 R:dr uppgående medelvärdet under femårsperioden , samt tillika det lägsta, som under senaste fem år förekommit. I Norrköping voro 39 fabriker med 2,113 arbetare i verksamhet år 1869, och tillverkades 816,389 fot egentligt kläde, 625,390 fot doffel och drap, 479,076 fot korderoj, 109,238 fot kasimir och satin, 47,989 fot ratin samt 6,393 fot diverse väfnader eller tillsammans 2,084,475 fot ylleväfnad till ett värde af 4,890,488 R:dr, De betydligaste tillverkningarne åstadkommos af Drags aktiebolag med 327,457 fot till ett värde utaf 849,640 R:dr, af Bergsbro aktiebolag med 238,211 fot, i värde uppgifna till 615,943 R:dr, af Smedjeholmens aktiebolag med 235,632 fot till ett värde af 552,253 R:dr samt af Ströms aktiebolag med 183,407 fot, i värde angifna till 441,162 R:dr. Utom i Norrköping idkades klädestillverkning uti 6 städer och 1 köping samt å 11 särskilda orter på landet*) till nedan angifna tillverknings- och värdebelopp, nemligen: 2:o) Fabrikerne för Helylle- och blandade väfnader. Tillverkningsvärdet vid dessa fabriker, till hvilka jemväl hänföras de s. k. Etoffsfabrikerne eller fabriker för tillverkning af flanell och flaggduk, uppskattades år 1869 till 477,337 R:dr och är 136,858 R:dr lägre än föregående årets tillverkningsvärde samt understiger *) De i denna tabell och vidare i berättelsen omförmälda fabriker, hvilka finnas å landet, utmärkas, till skilnad från de i städerna varande, genom angifvande af det län, der de äro belägna.

9 med 542,393 R:dr medelbeloppet, 1,019,730 R:dr, af de för femårsperioden angifna enahanda värden. Det för år 1869 anmälda värde är tillika det lägsta, som under senaste fem år förekommit. Förhållandet med denna tillverkning åskådliggöres genom följande tabell, som äfven utvisar de särskilda orter, der ifrågavarande fabriker år 1869 voro i gång: Antalet arbetare vid nyssomförmälda fabriker uppgick år 1869 till :o) BomuIIsräfnadsfabrikerae. Vid dessa fabriker, 18 till antalet med 1,915 arbetare, tillverkades år 1869 bomullslärft, callico, domestics, fustians, madapolam, moleskin, möbeltyg, shirting, twills, m. m. till ett sammanlagdt värde af 5,745,476 R:dr. Förhållandet med de under år 1869 i verksamhet befintliga bomullsväfnadsfabrikerne och de orter, der tillverkningen bedrifvits, inhemtas af följande tabell: Tillverkningens belopp år 1869 öfverstiger alltså det för nästföregående året med 6,111,913 fot och den årliga medeltillverkningen under åren , hvilken uppgick till 26,450,452 fot, med 17,426,627 fot. Tillverkningsvärdet år 1869 öfverstiger äfven med 832,882 R:dr nästföregående årets enahanda värde och är 1,308,573 R:dr högre än det årliga medelvärdet, 4,436,903 R:dr, under åren :o) Linneväfnadsfabrikerne, hvilka voro 3 till antalet år 1869 och sysselsatte 113 arbetare, hade följande tillverknings- och värdebelopp, nemligen: Nyssnämnda tillverkningsvärde är 42,450 R:dr högre än det för år 1868 angifna värde, men understiger det årliga medelvärdet under åren , eller 247,962 R:dr, med 19,521 R:dr. 5:o) Segel- och Tältduksfabrikerne. Vid dessa fabriker, som år 1869 voro 6 till antalet, har sammanlagda tillverkningsvärdet utgjort 661,865 R:dr. Nyssnämnda tillverkningsvärde är det högsta, som under

10 senaste fem år förekommit, samt öfverstiger ined 41,489 R:dr föregående årets tillverkningsvärde och med 126,937 R:dr det till 534,928 R:dr uppgående medeltillverkningsvärdet under åren Förhållandet med tillverkningsbelopp och värde har under år 1869 varit sådant, följande tabell utvisar: Antalet af de vid ifrågavarande fabriker sysselsatte arbetare har uppgått till :o) Tricotväfnadsfabrikerne voro 11 till antalet år 1869 och sysselsatte 603 arbetare. De särskilda orter, der fabriksrörelse af detta slag, bestående af strumpor, skjortor, kalsonger, tröjor, halsdukar, mössor m. m., samma år egt rum jemte tillverkningsbelopp och värde inhemtas af följande redogörelse: Nyssnämnda tillverkningsvärde, 453,646 R:dr, är det lägsta, som under senaste fem år förekommit, samt understiger föregående årets enahanda värde med 35,708 R:dr och det till 546,296 R:dr uppgående medeltillverkningsvärdet under åren med 92,650 R:dr. 7:o) Repslagerierna. Dessa voro under år 1869 till antalet.15, nemligen i Carlstad 1, Göteborg 5, Lund 2, Oscarshamn 1, Söderköping 1, Uddevalla 2, Westervik 1 samt Westernorrlands län 2. Vid dessa verk sysselsattes 136 arbetare, och är tillverkningsvärdet uppgifvet till 259,697 R:dr, hvilket värde med 91,777 R:dr understiger föregående årets enahanda värde och med 76,216 R:dr det till 335,913 R:dr uppgående medeltillverkningsvärdet under åren samt är det lägsta, som under senaste fem år förekommit. 8:o) Mekaniska allgarnsspinnerierna voro, på sätt följande tabell närmare utvisar, år 1869 i verksamhet uti:

11 Summa 36. «169,004. R:dr 94,117. Tillverkningsvärdet för år 1869 är 17,852 R:dr högre än det för år 1868 anmälda värde, men understiger medeltillverkningsvärdet, 96,440 R:dr, under de fem åren med 2,323 R:dr. De vid dessa fabriker sysselsatte arbetare utgjorde år 1869 ett antal af :o) Mekaniska bonmllsgariisspinncrierna. Under år 1869 voro 20 sådana fabriker i verksamhet med 180,094 spindlar, och sysselsattes dervid 3,321 arbetare. Tillverkningen och värdet uppskattades till följande belopp, nemligen: Den år 1869 åstadkomna qvantitet bomullsgarn öfverstiger den för nästföregående året angifna med 772,877 skålpund och den årliga medeltillverkningen, som under de fem åren utgjorde 7,106,877 skålpund, med 3,782,144 skålpund. Det för år 1869 angifna tillverkningsvärde öfverstiger enahanda värde för år 1868 med 1,734,261 R:dr och är 2,478,577 R:dr högre än årliga medelvärdet, 10,038,408 R:dr, af de under åren åstadkomna tillverkningar utaf ifrågavarande slag. Tillverkningsqvantiteten utgjordes af följande garnsorter, nemligen: under N:o 20 «8,536,733. N:o 20 och deröfver» 2,352,288.

12 :o) Mekaniska linnegarnsspinnerierna. Fabrikstillverkning af sådan beskaffenhet har under år 1869 bedrifvits vid 2 inom Göteborgs och Bohus län belägna fabriker, nemligen Almedals och Jonsereds. Tillverkningsqvantiteten uppgifves hafva utgjort 386,411 skålpund till ett värde af 433,842 R:dr, hvilket värde är 3,052 R:dr högre än det för år 1868 angifna, men deremot med 109,388 R:dr understiger medelvärdet, 543,230 R:dr, af ifrågavarande fabrikers tillverkningar under åren Antalet arbetare vid dessa fabriker uppgick till 154. ll:o) Sidenfabrikerne. Vid 2 sådana i Stockholm belägna fabriker sysselsattes 221 arbetare. Tillverkningen, bestående af hel- och halfsidenväfnader af olika slag samt dukar och schalar, uppgick till 76,656 fot och 54,031 stycken, i värde angifna till 481,966 R:dr, hvilket belopp är 24,441 R:dr högre än tillverkningsvärdet år 1868, men med 370,070 R:dr understiger årliga medelvärdet, 852,036 R:dr, af de enligt uppgift under de fem åren åstadkomna tillverkningar af ifrågavarande slag. 12:o) Kattanstryckcricrna voro år 1869 till antalet 4, nemligen i Borås 2, Göteborg 1 och Östersund 1. Tillverkningsqvantiteten vid dessa verk är beräknad till 546,207 fot och 360 stycken, alltsammans värderadt till 38,231 R:dr, hvilket värde är 4,283 R:dr lägre än det för år 1868 angifna samt med 99,398 R:dr understiger årliga medelvärdet, 137,629 R:dr, af de vid dessa fabriker under åren åstadkomna tillverkningar. Vid ifrågavarande inrättningar sysselsattes år 1869 ett antal af 20 arbetare. 13:o) Sockerraffineringsverken voro år 1869 till antalet 9 och sysselsatte 1,079 arbetare. Förhållandet med de-olika tillverkningarne vid dessa fabriker inhemtas af nedanstående tabell, som jemväl angifver de särskilda orter, der fabrikerne samma år voro i gång: Socker. Sirup. Sammanlagda tillverkningsvärdet, 14,266,582 R:dr, hvilket belopp är det högsta, som hittills något år förekommit, öfverskjuter enahanda tillverkningsvärde för år 1868 med -890,634 R:dr och är 1,059,410 R:dr högre än årliga medelvärdet, 13,207,172 R:dr, af de vid ifrågavarande inrättningar under de fem åren åstadkomna tillverkningar. Enligt särskild från förenämnda i Landskrona befintliga sockerbruk lemnad uppgift å den derstädes under år 1869 åstadkomna tillverkning af hvitbetssocker, har tillverkningen deraf äfvensom af s. k. hvitbetssirup uppgått till följande, i ofvan angifna totalsummor inberäknade, belopp och värden, nemligen:

13 :o) Tobaksfabrikerne voro 102 till antalet år 1869 och sysselsatte 2,396 arbetare. Nedan intagna tabell angifver de särskilda orter, der ifrågavarande fabriksrörelse bedrifvits, äfvensom förhållandet med de olika slagen af tillverkningarne samt värdet deraf: Tillverkningsvärdet, 6,220,570 R:dr, är 90,812 R:dr högre än det för år 1868 angifna enahanda värde, men understiger med 7,959 R:dr det årliga medelvärdet, 6,228,529 R:dr, af tobaksfabrikernes tillverkningar under de fem åren :o) Färgerierna. Vid dessa inrättningar, 390 till antalet och af hvilka 153 voro belägna i städerna, 18 i köpingar och under landsrätt lydande städer samt 219 på landet, sysselsattes 990 arbetare år 1869, och är värdet af tillverkningen uppgifvet till 1,279,269 R:dr, hvilket belopp med 68,929 R:dr understiger tillverkningsvärdet för år 1868, men är 32,914 R:dr högre än det årliga medelvärdet, 1,246,355 R:dr, af de under åren åstadkomna tillverkningar af ifrågavarande slag. Största verksamheten egde rum år 1869, likasom föregående år, vid»levantens färgeri» i Göteborgs och Bohus län, hvarest tillverkningen uppgick till ett värde af 91,938 R:dr. På sätt af tabellen Litt. E. inhemtas, funnos till handtverhare räknade: i städerna 77 färgare med 147 arbetare och på landet 63 färgare, hvilka sysselsatte 50 arbetare. 16:o) Läderfabrikernes antal år 1869 var 663, deraf 158 i städer, 37 i köpingar och under landsrätt lydande städer samt 468 på landet, och sysselsattes vid dessa fabriker 1,551 arbetare. Tillverkningen, bestående af sulläder och smorläder samt diverse hudar och skinn, är uppgifven till 2,767,024 skålpund och 490,668 stycken till ett sammanlagdt värde af 4,623,687 R:dr, hvilket värde med 523,705 R:dr öfverstiger det för år 1868 anmälda, och äfven är 163,303 R:dr högre än årliga medelvärdet, 4,460,384 R:dr, af läderfabrikernes tillverkningar under de fem åren Fabriksidkarne Lundin i Stockholm och Liljedahl i Sölvesborg åstadkommo de betydligaste tillverkningarne, uppgående hos den förre till 466,922 R:dr, och hos den senare till värde af 347,867 R:dr. Enligt tabellen Litt. E. voro till handtverhare år 1869 räknade: i städerna 200 garfvare med 462 arbetare och på landet 100 garfvare med 78 arbetare.

14 :o) Oljeslagerierna voro 33 till antalet år 1869, deraf 30 på landet, och utgjorde arbetarnes antal 142. Tillverkningen uppgifves hafva bestått af: Tillverkningen af lin- och rofolja samt oljekakor utgör, på sätt af det nyss anförda synes, fortfarande den hufvudsakligaste produktionen vid oljeslagerierna; och har tillverkning vid dessa fabriker egt rum å de orter och till de belopp, nedan intagna tabell utvisar: Värdet af tillverkningen år 1869 understiger med 172,028 R:dr 1868 års tillverkningsvärde och är 254,377 E:dr lägre än årliga medelvärdet, 1,634,299 R:dr, af de under de fem åren vid oljeslagerierna åstadkomna tillverkningar. 18:o) Såp- och Tvålfabrikerne voro 12 till antalet år 1869, nemligen i Stockholm 3, Calmar 1, Göteborg 1, Linköping 1, Malmö 3, Norrköping 1, Ystad 1 samt uti Göteborgs och Bohus län 1. Tillverkningen vid dessa fabriker år 1869 är uppgifven till 8,126,960 skålpund såpa samt 640,810 skålpund och 256,272 stycken tvål, äfvensom sammanlagda värdet deraf till 1,411,881 R:dr, hvilket värde med 65,943 R:dr öfverstiger tillverkningsvärdet för år 1868 och äfven är 58,388 R:dr högre än årliga medelvärdet, 1,353,493 R:dr, af ifrågavarande fabrikers tillverkningar under de fem åren Den betydligaste tillverkningen förekom år 1869, liksom nästföregående året, vid de tre fabrikerne i Stockholm till ett sammanlagdt värde af 944,432 R:dr. Antalet af de vid dessa 12 fabriker sysselsatte arbetare uppgick år 1869 till :o) Stearinljnsfabrikerne voro år 1869 till antalet 3, nemligen i Stockholm 2 och på landet inom Stockholms län 1, samt sysselsatte tillsammans 152 arbetare. Tillverkningsqvantiteten vid dessa fabriker är för samma år uppgifven till 1,559,109 skålpund stearin-, margarin- och palmitinljus samt uppskattades till värde af 952,315 R:dr, hvilket värde är det högsta, som under senaste fem år uppgifvits, samt med R:dr öfverstiger nästföregående årets tillverkningsvärde och äfven är 302,554 R:dr högre än årliga medelvärdet, 649,761 R:dr, af ifrågavarande fabrikers tillverkningar under de fem åren

15 :o) TalglJHsfabrikerne. Dessa voro år 1869 till antalet 5, neraligen i Stockholm 1, Jönköping 1, Malmö 1 och Ystad 2, och sysselsattes dervid 24 arbetare. Tillverkningen samma år uppgick till 9,036 centner, i värde angifna till 360,576 R:dr, hvilket värde med 180,474 R:dr understiger föregående årets tillverkningsvärde och är 400,200 R:dr lägre än årliga medelvärdet, 760,776 R:dr, af de vid dessa fabriker under åren åstadkomna tillverkningar. 21:o) Glasbruken, som år 1869 voro 27 till antalet, sysselsatte 1,139 arbetare. Nedanstående tabell utvisar antalet af dylika inrättningar inom de särskilda länen äfvensom tillverknings- och värdebeloppen: Sistnämnda belopp, 1,553,096 R:dr, understiger med 11,130 R:dr det för år 1868 angifna tillverkningsvärde och är 98,074 R:dr lägre än årliga medelvärdet, 1,651,170 R:dr, af glasbrukens tillverkningar under de fem åren :o) Porslinsfabrikerne. Vid dessa inrättningar, hvilka liksom föregående år voro 2 till antalet, nemligen vid Rörstrand i Stockholm och Gustafsberg inom Stockholms län, har värdet af tillverkningarne uppgått till ett belopp af 932,088 R:dr, eller 464,572 R:dr vid förstnämnda fabrik och 467,516 R:dr vid den senare fabriken. Sammanlagda tillverkningsvärdet är 76,004 R:dr lägre än det för år 1868 angifna och understiger äfven årliga medelvärdet, 1,008,079 R:dr, af ifrågavarande fabrikers tillverkningar under de fem åren med 75,991 R:dr. Antalet af de vid dessa fabriker sysselsatte arbetare utgjorde :o) Stenkärls- och kakelugnsfabrikerne. Sådana fabriker funnos år 1869 till ett antal af 60, nemligen i Stockholm 3, Askersund 1, Gefle 1, Göteborg 1, Helsingborg 1, Landskrona 1, Malmö 1, Norrtelje 1, Oscarshamn 1, Sigtuna 5, Säter 1, Trelleborg 2, Upsala 2 och Östersund 1, samt på landet i nedan uppräknade län: Calmar 3, Christianstads 1, Elfsborgs 3, Gefleborgs 8, Jönköpings 4, Kronobergs 2, Malmöhus 3, Skaraborgs 2, Stockholms 1, Södermanlands 3, Upsala 2 och Westerbottens 1, äfvensom uti följande köpingar: Arvika 3, Mönsterås 1 samt Mörbylånga 1. Vid samtliga dessa verk sysselsattes 379 arbetare, och utgjorde tillverkningsvärdet 303,814 R:dr, som med 11,900 R:dr understiger föregående årets enahanda värde och är det lägsta, som under något af senaste fem år förekommit. 24:o) Pappersbruken. Antalet af sådana fabriksinrättningar är för år 1869 uppgifvet till 57, och tillverkades vid dessa fabriker af impérial- och regal-papper 447 ris och 24,000 skålpund, postpapper 1,522 ris och 154,300 skålpund, skrif- och konceptpapper 29,005 ris och 1,084,100 skålpund, tryckpapper 36,979 ris och 4,594,700 skålpund, kardus- och omslagspapper 12,482 ris och 1,127,100 skålpund, makulatur- och gråpapper Comm.-Coll. Berätt. om Fabrik, och Manufakt. för år i

16 ,925 ris och 626,600 skålpund, sockerpapper 192,500 skålpund, samt diverse sorter papper 12,417 ris, 10,927,400 skålpund, 8,514,326 stycken, 1,838 rullar och 1,105,679 qvadratfot. Tillverkningen i det hela uppgifves till 104,777 ris, 187,307 centner, 8,514,326 stycken, 1,838 rullar och 1,105,679 qvadratfot, hvilket allt uppgifvits i värde motsvara 4,645,468 R:dr. Nämnda värde öfverstiger det för år 1868 angifna med 472,220 R:dr och är 1,179,901 R:dr högre än årliga medelvärdet, 3,465,567 R:dr, af pappersbrukens tillverkningar under de fem åren Antalet arbetare vid dessa fabriker uppgick till 1,928. Pappers- 25:o) Kortfabrikerne. Dessa voro 6 till antalet, nemligen i Stockholm 3, Borås 1, Malmö 1 och Norrköping 1. Tillverkningsqvantiteten är uppgifven till 161,712 stycken kortlekar, värderade till 124,688 R:dr, hvilket värde med 26,874 R:dr öfverskjuter tillverkningsvärdet för år 1868, men är 7,653 R:dr lägre än årliga medelvärdet, 132,341 R:dr, af de vid dessa fabriker under de fem åren åstadkomna tillverkningar. Antalet arbetare år 1869 utgjorde 34-

17 bruken De betydligaste tillverkningarne år 1869 åstadkommos vid Korndals pappersbruk inom Göteborgs och Bohus län för 2,012,427 R:dr och vid Nyqvarns pappersbruk uti Stockholms län för ett värde af 344,971 R:dr. Nedan intagna tabellariska sammandrag utvisar de under år 1869 i gång varande pappersbrukens antal inom de olika orterna, qvantiteten af deras tillverkningar, tillika med vissa slag deraf särskildt angifna och de öfriga sammanförda under benämningen diverse sorter papper, äfvensom tillverkningsvärdet. 26:o) Tapetfabrikernes antal uppgick år 1869 till 15, nemligen i Stockholm 4, Grenna 1, Göteborg 2, Jönköping 2, Malmö 1 och Östersund 1, samt inom Calmar län 1 och Kronobergs län 3. Sammanlagda tillverkningsqvantiteten vid dessa fabriker är uppgifven till 753,785 rullar och 697 stycken, i värde motsvarande 257,883 R:dr, hvilket värde med 22,900 R:dr öfverstiger det för år 1868 angifna, men är 13,261 R:dr lägre än årliga medelvärdet, 271,144 R:dr, af tapetfabrikernes tillverkningar under de fem åren Antalet arbetare vid dessa fabriker uppgick till 139.

18 :o) Mekaniska verkstäderne voro år 1869 till antalet 92, eller 74 i städer och 18 på landet, med ett saminanlagdt tillverkningsvärde af 7,769,449 R:dr, netnligen uti: Värdet af tillverkningen vid ifrågavarande inrattningarïar 1869 öfverstiger med 769,016 R:dr det för år 1868 angifna enahanda värde, samt är äfven 266,437 R:dr högre än årliga medelvärdet, 7,503,012 R:dr, af dessa verkstäders tillverkningar under de fem åren Betydligaste tillverkningen år 1869 egde rum vid Motala mekaniska verkstad för 1,309,606 R:dr samt vid Bergsunds mekaniska verkstad för 805,456 R:dr. Antalet arbetare utgjorde 4, :o) Mekaniska snickerifabrikerne voro 5 till antalet år 1869 och sysselsatte 184 arbetare. Värdet af tillverkningarne uppgick till 349,849 R:dr, hvilket värde är det högsta, som under senaste fem år anmälts, och 68,349 R:dr högre än det för år 1868 angifna, samt med 196,349 R:dr öfverstiger årliga medelvärdet, 153,500 R:dr, af de vid ifrågavarande fabriker under de fem åren åstadkomna tillverkningar. 29:o) Åkdonsfabrikerne voro 10 till antalet år 1869, nemligen i Askersund 1, Engelholm 1, Grenna 1, Helsingborg 2, Jönköping 2, Nyköping 1 och Ystad 1 samt uti Jönköpings län 1. Dessa fabrikers sammanlagda tillverkningsvärde är uppgifvet till 84,300 R:dr, som med 7,800 R:dr öfverstiger det för år 1868 angifna, men näst efter sistnämnda värde är det lägsta, som under senaste fem år förekommit. Största tillverkningen egde rum vid den i Grenna befintliga fabrik till ett värde af 35,000 R:dr. Antalet vid samtliga dessa fabriker sysselsatte arbetare utgjorde 101. Dessutom bedrefs år 1869 vagnmakeriyrke i städer af 98 handtverkare med 123 arbetare och på landet af 72 handtverkare, hvilka sysselsatte 61 arbetare. 30:o) Kemisk-tekniska fabrikerne. Dessa fabriker, omfattande tillverkningen af kemisk-tekniska préparâtes färger, parfymerier, helsovatten m. m., voro 34 till antalet år 1869, eller 29 i städer och 5 på landet, nemligen i Stockholm 15, Arboga 1, Falun 1, Göteborg 2, Jönköping 1, Linköping 1, Malmö 5, Sundsvall 1, Söderköping 1 och Örebro 1 samt på landet inom Elfsborgs län 1, Gefleborgs län 2, Göteborgs och Bohus län 1, äfvensom Stockholms län 1. Värdet af tillverkningarne vid samtliga dessa fabriker är uppgifvet till 367,724 R:dr, hvilket med 18,800 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde, men är 77,151 R:dr lägre än årliga medelvärdet, 444,875 R:dr, af ifrågavarande fabrikers tillverkningar under de fem åren Antalet af de vid dessa fabriker år 1869 sysselsatte arbetare utgjorde 148.

19 Vid 21 sådana fabriker, inrättade å nedannämnda orter, utgjorde tillverk 31:o) Tändstieksfabrikerne. ningsvärdet år 1869: Förenämnda tillverkningsvärde, 1,519,149 R:dr, öfverstiger föregående årets enahanda värde med 357,100 R:dr samt är 697,655 R:dr högre än årliga medelvärdet, 821,494 R:dr, af de vid ifrågavarande fabriker under de fem åren åstadkomna tillverkningar. De vid nämnda fabriker sysselsatte arbetares antal uppgick år 1869 till- 2, :o) Pressjästfabrik. Under år 1869 har 1 sådan inom Stockholms län belägen fabrik uppgifvits vara i verksamhet och sysselsatt 2 arbetare. Tillverkningsqvantiteten utgjorde 24,000 skålpund, i värde upptagne till 12,000 R:dr, eller 61,009 R:dr mindre än enahanda värde år-1868 vid då i gång varande 3 fabriker; och är förstnämnda värde, 12,000 R:dr, tillika det lägsta, som under något af senaste fem år förekommit. 33:o) Porterbrvggeri. Fabrikshandtering af ifrågavarande slag idkades år 1869 endast vid det så kallade f. d. Lorentska porterbryggeriet i Göteborgs och Bohus län, hvarest tillverkningsqvantiteten utgjorde 471,546 kannor, i värde upptagne till 588,396 R:dr, hvilket belopp är 3,703 R:dr lägre än föregående årets tillverkningsvärde, men med 73,929 R:dr öfverstiger årliga medelvärdet, 514,467 R:dr, af nämnda fabriksinrättnings tillverkningar under de fem åren Arbetarnes antal utgjorde :o) Cikoriefabrikerne voro år 1869 till antalet 4, nemligen i Calmar 1, Malmö 1 och Ystad 1 samt inom Blekinge län 1. Vid dessa fabriker, der 104 arbetare sysselsattes, tillverkades 2,457,318 skålpund till ett värde af 298,200 R:dr, hvilket värde med 48,520 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde och är 67,372 R:dr högre än årliga medelvärdet, 230,828 R:dr, af ifrågavarande fabrikers tillverkningar under de fem åren :o) Bärvinsfabrikerne, h vilka år 1869 voro 6 till antalet, eller i Stockholm 3, Gefle 1, Göteborg 1 och Linköping 1, åstadkommo en tillverkning af 141,900 kannor, i värde beräknade till 240,850 R:dr, som med 59,600 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde, men är 1,970 R:dr lägre än årliga medelvärdet, 242,820 R:dr, af de vid ifrågavarande fabriker under de fem åren åstadkomna tillverkningar. Den betydligaste tillverkningen, utgörande 125,800 kannor till ett värde af 221,600 R:dr, åstadkoms vid de i Stockholm befintliga fabrikerne. Antalet af de vid samtliga dessa fabriker år 1869 sysselsatte arbetare utgjorde 15.

20 :o) Fabrikerne för litografiska arbeten. Vid dessa fabriker, 6 till antalet, eller i Stockholm 2, Malmö 3 och Norrköping 1, sysselsattes 212 arbetare. Värdet af nämnda fabrikers tillverkningar är uppgifvet till 407,356 R:dr, hvilket, jemfördt med tillverkningsvärdet år 1868, utvisar en tillökning af 74,171 R:dr och med 135,086 R:dr öfverstiger årliga medelvärdet, 272,270 R:dr, af de vid ifrågavarande fabriker under de fem åren åstadkomna tillverkningar. Den betydligaste tillverkningen egde rum vid fabriken i Norrköping till värde af 383,556 R:dr. 37:o) Kosikaliska instramentmakerierna. Af sådana fabriker voro 14 i verksamhet år 1869, nemligen i Stockholm 4, Göteborg 4, Linköping 1, Malmö 2, Nora 1, Westervik 1 och Örebro 1. Värdet af tillverkningen har uppgått till 217,850 R:dr, hvilket belopp är 25,450 R:dr högre än föregående årets enahanda värde och med 61,070 R:dr öfverstiger årliga medelvärdet, 156,780 R:dr, af ifrågavarande fabrikers tillverkningar under de fem åren Största tillverkningen egde rum vid J. G. Malmsjös i Göteborg belägna fabrik till ett värde af 80,000 R:dr. Antalet af de vid dessa fabriker sysselsatte arbetare var :o) Mineraloljefabrikerne. Vid dessa fabriker, hvilka år 1869 voro 2 till antalet, eller i Stockholm 1 och Södertelje 1, sysselsattes 25 arbetare. Tillverkningsqvantiteten har utgjort 279,520 kannor och 16,328 skålpund, i värde upptagna till 285,826 R:dr, hvilket belopp med 125,226 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde och är 61,764 R:dr högre än årliga medelvärdet, 224,062 R:dr, af dessa fabrikers tillverkningar under de fem åren Största tillverkningen åstadkoms vid fabriken i Södertelje till ett värde af 151,460 R:dr. 39:o) Handskfabrikerne voro 9 till antalet år 1869, nemligen i Carlskrona 1, Lund 2 och Malmö 4 samt i Båstads köping 2, och sysselsatte 259 arbetare. Tillverkningsvärdet uppgick till 99,150 R:dr, hvilket belopp med 36,750 R:dr understiger föregående årets tillverkningsvärde och är det lägsta, som under något af senaste fem år förekommit. Största tillverkningen egde rum vid de fyra fabrikerne i Malmö till värde af 77,000 R:dr. Dessutom bedrefs år 1869 tillverkning af handskar såsom handtverk i städer af 79 personer, hvilka sysselsatte 78 arbetare, och på landet af 3 personer med 10 arbetare. 40:o) Skjortfabrikerne voro år 1869 till antalet 12, alla belägna i Stockholm, och sysselsatte 103 arbetare. Tillverkningsvärdet är uppgifvet till 189,600 R:dr, som är 1,850 R:dr lägre än föregående årets enahanda värde, men med 67,960 R:dr öfverstiger årliga medelvärdet, 121,640 R:dr, af ifrågavarande fabrikers tillverkningar under de fem åren :o) Korkfabrikerne. Vid dessa fabriker, hvilka voro 12 till antalet år 1869, eller i Stockholm 6, Göteborg 1, Malmö 2 och Norrköping 3, sysselsattes 168 arbetare. Tillverkningsqvantiteten utgjorde 312,338 gross, i värde upptagne till 184,515 R:dr, hvilket belopp med 71,675 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde och är 55,485 R:dr högre än årliga medelvärdet, 129,030 R:dr, af ifrågavarande fabrikers tillverkningar under de fem åren De betydligaste tillverkningarne åstadkommos vid fabrikerne i Norrköping till ett värde af 76,700 R:dr och i Stockholm till värde af 55,500 R:dr. o 42:o) Mtroglycerinfabrikerne. Ar 1869 voro 2 sådana fabriker i verksamhet, nemligen inom Stockholms län 1 och Örebro län 1, och sysselsattes dervid 64 arbetare. Tillverkningsqvantiteten uppgick till 120,000 skålpund dynamit, 4,500 skålpund nitroglycerin och 13,500 skålpund ammoniakkrut, värderade till 184,300 R:dr, hvilket belopp med 34,300 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde och är det högsta, som under något af senaste fem år förekommit. 43:o) Urfabrikerne voro år 1869 till antalet 76, alla belägna i städer, och sysselsatte 130 arbetare. Tillverkningsvärdet uppgick till 94,837 R:dr, hvilket belopp med 7,776 R:dr understiger föregående årets tillverkningsvärde och näst efter det för år 1865 angifna värde är det lägsta, som under något af senaste fem år förekommit. Dessutom bedrefs under år 1869 urmakeriyrke i städer af 209 handtverkare med 171 arbetare ocli på landet af 79 handtverkare med 28 arbetare.

21 :o) Lakérfabrikerne voro âr 1869 till antalet 6, nemligen i Stockholm 3, Malmö 2 och Uddevalla 1. De vid nämnda fabriker åstadkomna tillverkningar värderades till 31,200 R:dr eller 238 R:dr lägre än värdet af enahanda tillverkningar år 1868; och är förbemälda värde. 31,200 R:dr, det lägsta, som under något af senaste fem år anmälts. 45:o) Kemiska Mekerierna. Vid dessa fabriker, hvilka år 1869 voro 11 till antalet, nemligen i Carlshamn 3, Göteborg 1, Norrköping 2, Uddevalla 1, samt på landet inoin Elfsborgs län 2, Göteborgs och Bohus län 1 och Södermanlands län 1, har tillverkning egt rum till ett värde af 123,042 R:dr, hvilket belopp med 18,561 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde och är det 1 Lgsta, som under senaste fem år förekommit. 46:o) Jern- och stålfabrikerne voro år 1869 till antalet 4, nemligen i Stockholm 2 och inom Södermanlands län 2. Tillverkningen uppskattas till värde af 95,365 R:dr, hvilket med 9,496 R:dr understiger föregående årets tillverkningsvärde och näst efter de för hvartdera af åren 1865 och 1866 anmälda värden är det lägsta, som under senaste fem år förekommit. 47:o) Stärkelsefabrikerne, hvilka år 1869 voro 4 till antalet, eller i Stockholm 1, Malmö 2 och Norrköping 1, åstadkommo tillverkningar till ett värde af 51,625 R:dr, hvilket belopp med 58,100 R:dr understiger det för år 1868 angifna värde och är det lägsta, som under något af senaste fem år blifvit anmäldt. 48:o) Ättikefabrikerne. Vid dessa fabriker, hvilka år 1869 voro 13 till antalet, eller i Stockholm 4, Carlshamn 1, Eskilstuna 1, Göteborg 1, Lund 1, Malmö 1, Mariefred 1, Skenninge 1 samt på landet inom Kopparbergs län 1 och Malmöhus län 1, värderades tillverkningen till 95,286 R:dr, hvilket belopp med 2,190 R:dr understiger föregående årets tillverkningsvärde, men näst efter sistnämnda värde är det högsta, som under senaste fem år förekommit. 49:o) Vagnssmörjefabrikerne. Vid dessa fabriker, hvilka år 1869 voro till antalet 5, eller i Stockholm 2, Göteborg 1, Malmö 1 och Södertelje 1, åstadkommos tillverkningar till värde af 24,375 R:dr, hvilket belopp med 7,175 R:dr öfverstiger enahanda värde för år 1868 och, näst efter det för år 1867 angifna, är det högsta, som under senaste fem år förekommit. 50:o) Bandfabrikerne voro år 1869 till antalet 7, alla belägna i Stockholm. De vid dessa fabriker åstadkomna tillverkningar uppskattades till ett värde af 53,249 R:dr, hvilket med 1,719 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde, men näst efter sistnämnda värde är det lägsta, som under senaste fem år blifvit angifvet. 51:o) Tunnbindcrifabrik. Ar 1869 var 1 sådan i Stockholm belägen fabrik i verksamhet. Tillverkningsvärdet finnes upptaget till 40,000 R:dr eller 10,000 R:dr lägre än det för år 1868 uppgifna och äfven understigande de för åren 1866 och 1867 anmälda enahanda värden. Tunnbindareyrket utöfvades dessutom i städer af 136 handtverkare, hvilka sysselsatte 217 arbetare, samt på landet af 25 handtverkare med 14 arbetare. 52:o) llisgrynsqvarn. Ar 1869 har 1 inrättning af ifrågavarande beskaffenhet inom Göteborgs och Bohus län åstadkommit tillverkningar till värde af 27,500 R:dr, hvilket belopp med 20,000 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde, men näst efter sistnämnda värde är det lägsta, som under något af senaste fem år förekommit. 53:o) Stenhnggerierna uppgifvas år 1869 hafva varit 5 till antalet, nemligen i Lund 2 och på landet inom Blekinge län 3. Dessa inrättningars tillverkningar uppskattades till 79,000 R:dr, hvilket belopp med 4,968 R:dr understiger föregående årets tillverkningsvärde och äfven är lägre än det för år 1865 angifna, men öfverskjuter det för hvartdera af åren 1866 och 1867 anmälda enahanda värde. Stenhuggeri idkades derjemte i städer af 21 handtverkare med 9 arbetare samt på landet af 3 handtverkare, hvilka sysselsatte 9 arbetare. 54:o) Galyaniska fabrikerne. Dessa fabriker voro år 1869 till antalet 6, eller i Stockholm 2, Carlshamn 2, Södertelje 1 och Örebro 1. Värdet af de vid nämnda fabriker åstadkomna tillverkningar uppskattades

22 samma år till 44,905 R:dr eller 1,036 R:dr lägre än enahanda värde år 1868 och har under senaste fem år undergått endast obetydliga förändringar. 55:o) Fabrikerne för åstadkommande af kirurgiska instromenter voro år 1869 till antalet 4, af hvilka 3 voro belägna i Stockholm och 1 i Göteborg. Dessa fabrikers tillverkningar uppskattades till 31,530 R:dr, hvilket belopp med 2,570 R:dr understiger föregående årets tillverkningsvärde är det lägsta, som under något af senaste fem år förekommit. 56:o) Metall- och broiisfabrikerae voro år 1869 till antalet 12, deraf i Stockholm 2, Gefle 1, Göteborg 4, Nyköping 1, Sigtuna 2, Westerås 1 och Örebro 1. Vid dessa fabriker åstadkommos tillverkningar till värde af 33,416 R:dr, hvilket belopp med 10,293 R:dr understiger föregående årets tillverkningsvärde och är det lägsta, som under något af senaste fem år förekommit. 57:o) Benmjölsfabrikerne. Vid dessa fabriker, 5 till antalet, eller i Stockholm 2 samt på landet inom Christianstads län 1, Elfsborgs län 1 och Westmanlands län 1, uppgifves tillverkningen år 1869 till värde af 86,327 R:dr eller 43,470 R:dr högre än tillverkningsvärdet för år 1868 och äfven öfverstigande det för hvartdera af åren 1865, 1866 och 1867 angifna värde. 58:o) Spegelfabrikerne. Dessa voro år 1869 till antalet 14, eller i Stockholm 2, Carlshamn 1, Göteborg 3, Halmstad 1, Jönköping 1, Malmö 2, Umeå 2, Westervik 1 och Örebro 1. De vid ifrågavarande fabriker åstadkomna tillverkningar värderades till 22,15Q R:dr eller 8,300 R:dr lägre än föregående årets tillverkningsvärde. Förstnämnda värde, 22,150 R:dr, är det lägsta, som under något af senaste fem år blifvit uppgifvet. 59:o) Skostiftsfabrikerne voro 3 till antalet år 1869, eller i Stockholm 1 och Gefle 1 samt på landet inom Westmanlands län 1, och uppskattades värdet af de vid nämnda fabriker åstadkomna tillverkningar till 23,250 R:dr, hvilket belopp med 9,100 R:dr understiger föregående årets tillverkningsvärde och är det lägsta, som under något af senaste fem år förekommit. 60:o) Paraplyfabrikerne. Vid 3 sådana fabriker, af hvilka 2 voro belägna i Stockholm och 1 i Jönköping, åstadkommos år 1869 tillverkningar till värde af 12,634 R:dr, hvilket belopp med 1,516 R:dr understiger det för år 1868 angifna tillverkningsvärde och är det lägsta, som under senaste fem år anmälts. 61.-o) Klosettfabrikerae. Sådana inrättningar voro år 1869 till antalet 3 och alla belägna i Stockholm samt åstadkommo tillverkningar till värde af 25,500 R:dr, hvilket med 1,000 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde och äfven är högre än det för år 1865 uppgifna, men deremot understiger det för hvartdera af åren 1866 och 1867 anmälda värde. 62:o) Sockersågningsfabrik. Vid 1 sådan i Stockholm befintlig fabrik har tillverkning år 1869 egt rum till ett värde af 46,000 R:dr; varande under sistförflutna fem år, med undantag af nu i fråga varande år, sådan tillverkning endast för år 1867 uppgifven till värde af 27,600 R:dr. 63:o) Kimröks-, harts- och terpentinfabrikerne voro år 1869 till antalet 9, nemligen inom Calmar län 1, Gefleborgs län 1, Kronobergs län 1, Stockholms län 2, Södermanlands län 1, Westmanlands län 1 och Örebro län 2. Tillverkningsvärdet, uppskattadt till 14,704 R:dr, öfverstiger med 5,429 R:dr föregående årets tillverkningsvärde, men är näst detta det lägsta, som under senaste fem år förekommit. 64:o) Korgfabrikerne. Dessa voro år 1869 till antalet 10, eller i Stockholm 6, Göteborg 3 och Örebro 1. De vid nämnda fabriker åstadkomna tillverkningar värderades till 17,117 R:dr, hvilket belopp med 2,169 R:dr understiger tillverkningsvärdet för år 1868 och är det lägsta, som under något af senaste fem år anmälts. 65:o) Senapsmaleriema voro år 1869 till antalet 2, nemligen i Stockholm 1 och Göteborg 1. Tillverkningen uppskattades till värde af 16,300 R:dr, hvilket belopp med 880 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde, men näst efter sistnämnda värde är det lägsta, som under något af senaste fem år anmälts.

23 :o) Vaddfabrikerne voro år 1869.till antalet 10, deraf i Stockholm 8, Gefle 1 och Nyköping 1. Tillverkningsvärdet, hvilket upptagits till 8,904 R:dr eller 11,723 R:dr mindre än föregående årets enahanda varde, Sr näst efter det för år 1865 angifna det lägsta, som under senaste fem år förekommit. 67:o) Axelfabrik. Under år 1869 har 1 sådan i Köping belägen fabrik varit i verksamhet och åstadkommit tillverkningar till ett värde af 10,300 R:dr eller 700 R:dr mindre än tillverkningsvärdet år 1868; och är förstnämnda värde, 10,300 R:dr, det lägsta, som under senaste fem år blifvit anmäldt. 68:o) Vadmalsstamparne voro år 1869 till antalet 48, deraf 1 var belägen i Norrköping och de öfriga på landet. Tillverkningen värderades till 20,708 R:dr, hvilket belopp med 2,636 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde och är det högsta, som under senaste fem år förekommit. 69:o) Nålfabrikerne. Af sådana inrättningar voro 3 i verksamhet år 1869, nemligen i Stockholm 1, TJpsala 1, samt på landet inom Östergötlands län 1. De vid ifrågavarande fabriker åstadkomna tillverkningar uppskattades till ett värde af 27,935 R:dr, hvilket med 5,377 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde och tillika är det högsta, som blifvit under något af senaste fem år anmäldt. Dessutom sysselsatte sig med tillverkning af nålar i städer 8 handtverkare med biträde af 13 arbetare. 70:o) Portföljfabrikerne. Vid dessa fabriker, 2 till antalet, eller i Stockholm 1 och Göteborg 1, åstadkommos år 1869 tillverkningar till enahanda värde, som år 1868, eller 9,750 R:dr; och är detta värde lägre än de under hvartdera af åren 1865, 1866 och 1867 anmälda värden. 71:o) Kardfabrikerne voro 5 till antalet år 1869, nemligen i Stockholm 1, Lund 3 och Umeå 1. Tillverkningsvärdet uppskattades till 12,220 R:dr, hvilket belopp med 1,900 R:dr öfverstiger enahanda värde för år 1868, men näst efter sistnämnda värde är det lägsta, som under senaste fem år förekommit. 72:o) Cbokoladfabrikerne. Dessa voro till antalet 4 år 1869, nemligen i Stockholm 2, Göteborg 1 och Malmö 1. Tillverkningen är upptagen till värde af 11,250 R:dr eller 8,500 R:dr mindre än det för år 1868 angifna; och är förstnämnda värde, 11,250 R:dr, det lägsta, som under något af senaste fem år blifvit anmäldt. 73:o) Kaffebränneri. Under år 1869 har 1 sådan inrättning i Stockholm anmälts vara i verksamhet. Tillverkningsvärdet har uppgifvits till 20,000 R:dr, hvilket belopp med 8,500 R:dr öfverstiger det för år 1868 anmälda värde och näst efter tillverkningsvärdet för år 1866 är det högsta, som under senaste fem år förekommit. 74) Pottaskefabrikerne voro år 1869 till antalet 34, nemligen i Grenna 1 samt på landet inom Calmar län 8, Elfsborgs län 4, Hallands län 2, Jönköpings län 9, Kronobergs län 5 och Östergötlands län 5. Tillverkningen uppskattades till 18,318 R:dr, hvilket belopp med 302 R:dr understiger föregående årets enahanda värde och näst efter det för år 1867 angifna värde är det lägsta, som under något af senaste fem år förekommit. 75:o) letallduks- och messingstrådsfabrikerne. Vid dessa fabriker, 2 till antalet år 1869, eller i Stockholm 1 samt på landet inom Östergötlands län 1, åstadkommos tillverkningar till ett värde af 19,518 R:dr, hvilket med 6,100 R:dr öfverstiger föregående årets enahanda värde och är det högsta, som under något af senaste fem år anmälts. 76:o) Saltraffinaderierna voro år 1869 till antalet 3, eller i Stockholm 1, Göteborg 1 och Norrköping 1. Tillverkningen uppskattades till 13,150 R:dr, hvilket belopp med 4,390 R:dr öfverstiger det för år 1868 angifna värde och är det högsta, som under något af senaste fem år förekommit. 77:o) Förgyllerierna. Sådana inrättningar voro år 1869 till antalet 3, alla belägna i Stockholm. Tillverkningsvärdet uppgifves till 9,400 R:dr, hvilket belopp med 2,200 R:dr öfverstiger föregående årets enahanda värde, men näst efter sistnämnda värde är det lägsta, som under senaste fem år anmälts. Med detta yrke såsom handtverh sysselsatte sig år 1869 i städer 24 idkare med biträde af 30 arbetare. Comm.-Coll. Berätt. om Fabr. och Manufakt. för år O

24 :o) Fabrik för tillverkning af matematiska instrumenter. Under år 1869 var 1 sådan fabrik i Stockholm i verksamhet. Tillverkningen uppskattades till enahanda belopp som år 1868 eller 5,000 R:dr; och är nyssnämnda värde lägre än något af de för hvartdera af åren 1865, 1866 och 1867 angifna värden. 79:o) Tändrörsfabrikerne voro år 1869 till antalet 2, eller i Stockholm 1 samt på landet inom Wermlands län 1; och har tillverkningsvärdet uppgifvits till 25,000 R:dr eller 2,000 R:dr mera än det för år 1868 och 15,000 R:dr mera än det för hvartdera af åren 1865 och 1866 anmälda värde. 80:o) Hagelfabrik. Vid 1 sådan fabrik i Sala uppskattades tillverkningsvärdet år 1869 till 27,825 R:dr, hvilket belopp med 3,427 R:dr öfverstiger föregående årets enahanda värde och är det högsta, som under senaste fem år anmälts. 81:o) Hattfabrikerne. Dessa voro år 1869 till antalet 7, nemligen i Göteborg 3, Hernösand 1, Lund 2 och Nyköping 1. Tillverkningsvärdet har uppgifvits till 14,461 R:dr, hvilket belopp med 3,596 R:dr öfverstiger det för år 1868 angifna enahanda värde och näst efter det, som för år 1866 anmälts, är det högsta, som under senaste fem år förekommit. Dessutom bedrefs år 1869 tillverkning af hattar, såsom fiandtverk, i städer af 98 personer med biträde af 167 arbetare och på landet af 3 personer. 82:o) Snörmakeri. Under år 1869 var 1 sådan fabrik i verksamhet i Stockholm. Tillverkningen uppskattades till 3,500 R:dr, hvilket belopp med 4,500 R:dr understiger föregående årets tillverkningsvärde och är det lägsta, som under senaste fem år förekommit. Derjemte sysselsatte sig år 1869 med tillverkning af snören och fransar m. m. i städer 35 handtverhare med biträde af 77 arbetare. 83:o) Sidenappreteringsvcrken voro år 1869 till antalet 3, alla belägna i Stockholm; och har tillverkningen uppgifvits till värde af 5,800 R:dr, hvilket med 600 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde och äfven är högre än det för år 1866 angifna enahanda värde, men understiger det för hvartdera af åren 1865 och 1867 anmälda värde. 84:o) Vaxdnksfabrikerne. Vid 2 sådana fabriker i Stockholm har tillverkningen år 1869 uppgått till värde af 5,800 R:dr eller 400 R:dr mindre än föregående årets tillverkningsvärde; och är förstnämnda värde, 5,800 R:dr, det lägsta, som under något af senaste fem år blifvit anmäldt. 85:o) Lackfabrikerne voro år 1869 till antalet 4, nemligen i Stockholm l, Göteborg 1 och Malmö 1 samt på landet, inom Elfsborgs län 1. Tillverkningen uppskattas till 5,550 R:dr, hvilket med 350 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde, men näst efter detta är det lägsta, som under senaste fem år förekommit. 86:o) Fabrikerne för tillverkning "af optiska instrumenter. Sådana fabriker voro år 1869 till antalet 3, alla i Stockholm. Tillverkningsvärdet uppgifves till enahanda belopp, som år 1868, eller 5,000 R:dr, hvilket är det högsta, som under senaste fem år anmälts. 87:o) Pappersmålerierna voro 2 till antalet år 1869 och belägna i Malmö. Värdet af de vid nämnda fabriker åstadkomna tillverkningar har under senaste fem år undergått endast obetydliga förändringar och uppskattades år 1869 till 4,100 R:dr eller 100 R:dr lägre än år :o) Stilgjuteri. Ar 1869 var 1 sådan inrättning i verksamhet i Stockholm, och har tillverkningsvärdet, i likhet med hvad för år 1868 uppgifvits, utgjort 5,000 R:dr. 89:o) Fabrikerne för tillverkning af mansmössor voro år 1869 till antalet 2, eller i Lund 1 och Westervik 1. Tillverkningsvärdet är upptaget till enahanda belopp, som år 1868, eller 776 R:dr, eller det lägsta, som under senaste fem år förekommit. Med tillverkning af mössor, såsom handiverh, sysselsatte sig dessutom i städer 12 idkare med biträde af 14 arbetare. 90) Bildhuggeri. Ar 1869 var 1 sådan inrättning i verksamhet i Göteborg. Tillverkningsvärdet uppskattades till 2,500 R:dr, eller 128 R:dr högre än det för år 1868 angifna enahanda värde, men är näst efter sistnämnda värde det lägsta, som under senaste fem år förekommit.

25 :o) Möbelfabrikerne voro år 1869 till antalet 2 och belägna i Stockholm. De vid dessa fabriker åstadkomna tillverkningar uppskattas till 1,200 R:dr, hvilket belopp med 61,750 R:dr understiger föregående årets tillverkningsvärde och är det lägsta, som under något af senaste fem år blifvit anmäldt. 92:o) Glassliperi. Under år 1869 var 1 sådan inrättning i Stockholm i verksamhet. Tillverkningen värderades till enahanda belopp som år 1868 eller till 500 R:dr. 93:o) Sämskmakerierna voro 5 till antalet år 1869, nemligen i Upsala 1 och Ystad 1 samt på landet inom Kopparbergs län 2 och Kronobergs län 1. Tillverkningsvärdet uppgifves till 2,050 R:dr eller 700 R:dr lägre än år 1868 och är det lägsta, som under senaste fem år förekommit. Sämskmakareyrket, såsom handtverk, utöfvades derjemte i städer af 9 idkare med biträde af 17 arbetare. o 94:o) Målkärlsfabrik. Ar 1869 var 1 sådan fabrik i verksamhet i Stockholm. Tillverkningsvärdet är uppgifvet till 1,000 R:dr, hvilket belopp med 500 R:dr understiger enahanda värde år 1868 och äfven är lägre än det år 1867 anmälda. 95:o) Skogsnllsfabrik. Ar 1869 var 1 sådan fabrik i verksamhet i Jönköping, och värderades tillverkningen till 1,350 R:dr, hvilket belopp med 232 R:dr öfverstiger det för hvartdera af åren 1867 och 1868 anmälda värde. 96:o) Filhnggeri. Vid 1 sådan inrättning i Stockholm uppgifves värdet af tillverkningen år 1869 till 1,000 R:dr eller till lika belopp, som åren 1867 och 1868; varande nämnda värde lägre än det för hvartdera af åren 1865 och 1866 angifna värde. 97:o) Skyltfabrik. Vid 1 sådan i Stockholm befintlig fabrik uppskattades år 1869 tillverkningen till 500 R:dr, mot 1,000 R:dr år :o) Snusdosefabrik. Tillverkning af snusdosor har år 1869 egt rum i Oscarshamn vid 1 fabrik med ett tillverkningsvärde till lika belopp, som år 1866, eller 800 R:dr, hvilket med 50 R:dr understiger det för hvartdera året 1867 och 1868 angifna värde och är det lägsta, som under senaste fem år förekommit. o 99:o) Bleckslagerier. Ar 1869 hafva 2 sådana fabriker varit i verksamhet, nemligen i Stockholm 1 och Nyköping 1. Tillverkningen har värderats till 155,779 R:dr, hvilket belopp mod 1,937 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde och är det högsta, som under senaste fem år förekommit. Derjemte voro, såsom handtverkare, inom detta yrke i verksamhet i städer 173, hvilka sysselsatte 349 arbetare och på landet 29 med biträde af 16 arbetare. 100:o) Fabrik för beredning af tagel, Vid 1 sådan fabrik i Stockholm har tillverkningen år 1869 uppskattats till lika belopp, som år 1868, eller till 450 R:dr; och är nämnda värde lägre än det för hvartdera af åren 1866 och 1867 angifna. o 101 :o) Snickerifabriker. Ar 1869 hafva 2 sådana fabriker, nemligen i Nyköping 1 oeh på landet inom Elfsborgs län 1, anmälts vara i verksamhet; och har tillverkningsvärdet uppgifvits till 4,000 R:dr, hvilket belopp med 3,600 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde och är det högsta, fsom under senaste fem ar förekommit. Derjemte voro år 1869, såsom snickare och ställmakare, sysselsatte i städer 701 med 1,098 arbetare samt på landet 676 med 315 arbetare. 102:o) Hritgarfveri. Vid 1 sådan inrättning i Stockholm har år 1869 tillverkningsvärdet upptagits till 400 R:dr eller 100 R:dr högre än år :o) Fabrik för tillverkning af fabriksredskap. Tillverkning af ifrågavarande beskaffenhet har bedrifvits vid 1 fabrik i Stockholm ti 1 ett värde af 250 R:dr eller 50 R:dr mindre än år :o) Vaxyusfabrik. Vid 1 sådan i Eksjö belägen fabrik har år 1869 tillverkning egt rum till ett värde af 190 R:dr eller till lika belopp, som under hvartdera af åren 1865, 1866 och 1867.

26 :ö) Silkesrederi. Under år 1869 har 1 sådan inrättning i Stockholm varit i verksamhet. Tillverkningsvärdet har uppgifvits till 150 R:dr, eller 50 R:dr mera än det för hvartdera af åren 1867 och 1868 anmälda, men understigande det för åren 1865 och 1866 angifna värde. o 106:o) Ujulfabrik, Ar 1869 var 1 sådan fabrik i verksamhet i Stockholm och har tillverkningen uppgifvits till värde af 5,000 R:dr, h vilket med 3,800 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde och äfven är högre än det för år 1866 uppskattade, men understiger det, som för år 1865 anmälts. 107:o) Asfaltfabrik. Tillverkningen vid 1 sådan i Stockholm belägen fabrik har år 1869 uppgifvits till 34,234 R:dr eller 5,866 R:dr lägre än tillverkningsvärdet år 1868, det första under senaste fem år, för hvilket uppgift meddelats. 108:o) Leksaksfabrik. Vid 1 sådan inom Kronobergs län belägen fabrik har tillverkningen uppgifvits år 1869 till ett värde af 7,000 R:dr eller 5,500 R:dr mera än år Utom för nämnda två år har under senaste fem år tillverkning af ifrågavarande beskaffenhet endast för år 1866 blifvit anmäld till belopp af 17,000 R:dr. 109:o) Skodonsfabrik. Tillverkningen vid 1 sådan fabrik i Stockholm år 1869 har uppgifvits till värde af 7,500 R:dr, hvilket belopp med 300 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde, men är lägre än enahanda värde för år 1866; varande sådan fabrikstillverkning icke anmäld för 1865 och Antalet af de inom skomakeriyrket sysselsatte handtverhare uppgick år 1869 i städer till 1,140 med 1,447 arbetare och på landet till 1,834 med 1,476 arbetare. 110:o) Hästskofabrik. Vid 1 sådan i Stockholm belägen fabrik uppgifves tillverkningen år 1869 till värde af 20,650 R:dr eller 7,450 R:dr mera än tillverkningsvärdet år lll:o) Symaskinsfabriker. Ar 1869 voro 3 sådana fabriker i verksamhet, nemligen i Lund 1 och Malmö 1 samt på landet inom Kopparbergs län 1; och uppskattades tillverkningsvärdet till 48,300 R:dr eller 9,850 R:dr mindre än år 1868, det första, då fabriksinrättning af ifrågavarande beskaffenhet anmälts vara i verksamhet. 112:o) Gulddrageri. Ar 1869 har, likasom näst föregående år, anmälts 1 sådan fabrik i Stockholm; och har tillverkningsvärdet uppgifvits till belopp af 40,000 R:dr eller 10,000 R:dr lägre än år :o) Cokesfabrik. Tillverkningen vid 1 sådan inom Stockholms län belägen fabrik är år 1869 upptagen till värde af 35,000 R:dr, eller 5,000 R:dr lägre än år 1868, det första, då en dylik inrättning anmälts hafva varit i verksamhet. 114:o) Bobinfabrik. Vid 1 sådan fabrik inom Skaraborgs län är tillverkningsvärdet år 1869 beräknadt till 31,500 R:dr, eller 11,500 R:dr högre än år 1868, det första, då en sådan inrättning uppgifvits. o 115:o) Hattstommefabriker. Ar 1869 voro 2 sådana inrättningar i verksamhet i Stockholm, och värderades tillverkningen till 14,500 R:dr, eller 8,000 R:dr högre än år 1868, det första, då tillverkning af hattstommar såsom fabriksnäring anmälts hafva egt rum. 116:o) Fotolitografisk fabrik. Vid 1 sådan i Stockholm belägen fabrik utfördes år 1869 fotolitografiska arbeten till uppgifvet enahanda värde som år 1868, det första, då tillverkning af dylika arbeten anmälts, eller till 2,500 R:dr. o 117:o) Trâdo^jefabriker. Ar 1869 hafva 2 sådana inom Wermlands län belägna fabriker anmälts vara i verksamhet, och har tillverkningsvärdet uppgifvits till 5,014 R:dr, hvilket belopp med 4,684 R:dr öfverstiger det för år 1868 angifna enahanda värde. 118:o) Jerntrâdsdrageri. Vid 1 sådan inom Wermlands län befintlig fabrik har år 1869, det första, då en sådan inrättning anmälts vara i verksamhet, tillverkningen beräknats till ett värde af 133,540 R:dr. 119:o) Gummifabrik. Ar 1869, det första, då 1 sådan fabrik i Stockholm uppgifvits vara i verksamhet, har tillverkningen uppskattats till värde af 20,000 R:dr. 120) Àdaceringsfabrik. Vid 1 dylik i Thorshälla belägen fabrik har år 1869, det första, då en sådan inrättning anmälts vara i verksamhet, tillverkningsvärdet uppgifvits till 2,300 R:dr.

27 o :o) Nystaingsfabrik. Ar 1869, det första, då 1 sådan fabrik uppgifvits hafva varit i verksamhet i Stockholm, har tillverkningens värde beräknats till 2,000 R:dr. 122:o) Träkärlsfabrik. Vid 1 sådan i Thorshälla belägen fabrik har år 1869, det första, då tillverkning af träkärl såsom fabriksnäring anmälts, tillverkningsvärdet uppgifvits till 1,550 R:dr. 123:o) Mjölkkärlsfabrik. Vid 1 sådan fabrik, hvilken år 1869 för första gången uppgifvits vara i verksamhet, har tillverkningen uppskattats till ett värde af 750 R:dr. Beträffande åtskilliga i tabellen Litt. A uppräknade fabriker, vid hvilka under åren 1865, 1866, 1867 och 1868 tillverkning i större eller mindre mån anmälts hafva egt rum, äro för år 1869 några uppgifter Collegium icke meddelade. Sådana fabriker äro: fabrikerne för tillverkning af silkesfransar, lump- och lappull, rullgardiner, knappar, pelsverk, segelsömnadsarbeten, sandpapper, bortbindarearbeten, kautschuk och kautschuksarbeten, kammarbeten, gipsarbeten, korkmadrasser, målarearbeten och möbelspån samt för beredning af hästolja och pudrett, äfvensom limkokerier. Sammanlagda antalet af de arbetare, som varit sysselsatte vid de under N:is nämnda fabriker, har utgjort 1,584. Af här ofvan meddelade uppgifter och de uti tabellerna Litt. A och B samt C 1 och C 2 intagna sammandrag inhemtas, att antalet fabriks- och manufakturinrättningar år 1869 uppgått till 2,189 samt att 31,555 arbetare varit vid dem sysselsatte, äfvensom att dessa inrättningars sammanlagda tillverkningsvärde utgjort 82,320,647 R:dr, som med 5,019,729 R:dr öfverstiger föregående årets enahanda värde och näst efter det för år 1866 beräknade är det högsta, som under senaste fem år förekommit. Tillverkningsvärdet år 1869 är också 4,895,144 R:dr högre än medelvärdet af de vid samtliga fabriker och manufakturinrättningar under de fem åren åstadkomna tillverkningar, hvilket medelvärde beräknats till 77,425,503 R:dr. I afseende å antalet af fabriker och manufakturverkstäder samt de vid dem sysselsatte arbetare, äfvensom å tillverkningsvärdet under de senast förflutna fem åren visar sig förhållandet sålunda: År Fabriker och manufakturer Antal 2,315..2,327. 2,258. 2,217. 2,189. Arbetare» 30, , , , ,555. Tillverkningsvärde R:dr 75,810, ,748, ,179, ,300, ,320,647. Uti den tillökning i tillverkningsvärde, som år 1869, jemfördt med nästföregående året, egt rum, hafva, enligt hvad af ofvan intagne redogörelser inhemtas, mekaniska bomullsspinnerierna, bomullsväfnadsfabrikerne, sockerraffineringsverken, mekaniska verkstäderna, läderfabrikeme, pappersbruken och tändsticksfabrikerne haft största andelen. Omfattningen af fabriksindustrien har under år 1869, liksom år 1868, varit störst i Göteborgs stad med Göteborgs och Bohus län, Stockholms stad, Norrköping med Östergötlands län samt Elfsborgs och Malmöhus län. Förhållandet, procentvis beräknadt, Stockholms stad och de särskilda länen emellan åskådliggöres genom följande tabell, som uti jemna tusental äfven upptager värdet af tillverkningen, nemligen:

28 De under Litt. F och G härefter följande sammandrag utvisa den bevillning till Eders Kongl. Maj:t oeh Kronan, som fabriks- oeh manufakturidkarne, särskildt i städerna och köpingarne samt särskildt på landet, i och för deras rörelse under hvartdera af åren 1865, 1866, 1867, 1868 och 1869 påförts; och har beloppet af sådan bevillning utgjort: I fråga om Husslöjderna anser Collegium sig böra särskildt redogöra för förhållandet inom Elfsborgs län, i hvilket hänseende torde böra erinras, att redogörelsen i ämnet numera måste grunda sig på de uppgifter derom, hvilka genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i nämnda län försorg kommit Collegium tillhanda; och utvisa ifrågavarande uppgifter för år 1869, sammanställda med dem, som lemnats för åren , att denna tillverkning utgjort: I afseende å husväfnadsslöjden inom rikets öfriga län får Collegium, i likhet med hvad förut iakttagits, här upptaga de väfnadsqvantiteter, som, enligt inkomna uppgifter, kunna antagas liafva blifvit utöfver egna

29 behof till andra orter afyttrade, så väl särskildt i de län, der väfnadsslöjden utgör en hufvudsakligare binäring, såsom Gefleborgs, Vesternorrlands och Hallands län, som i sammanräknadt belopp för öfriga län, der denna näring är af mindre betydenhet. Nämnda väfnadstillverkningar hafva uppgifvits sålunda: ir Gefleborgs län, linneväfnad fot 2,900,000. 2,660,000. 2,710,000. 2,672,200. 2,780,000. Vesternorrlands d:o, linneväfnad» 1,300, , , , ,979. Hallands d:o, ylle- och linneväfnad» 344, , , , ,000 samt i Gotlands, Skaraborgs, Södermanlands och Östergötlands län af flerehanda slag under år 1869 sammanräknadt 57,000 fot. För den i Vesternorrlands län år 1868 åstadkomna tillverkning af finare lärftsväfnader hafva år 1869 blifvit af dertill anvisade statsmedel utbetalde premier till ett belopp af 834 R:dr 17 öre eller 6 R:dr 1 öre mera än hvad som för enahanda ändamål under nästföregående år utgick. Vidkommande öfriga husslöjder hafva, enligt de uppgifter, som meddelas uti de från Länsstyrelserna insända näringstabeller, några väsentliga förändringar under år 1869 icke inträffat. Beträffande Handtverkerierna meddelas de upplysningar, som varit att hemta af de utaf vederbörande embetsmyndigheter upprättade och insända förteckningar, dels å antalet af handtverkare i städerna och på landet jemte deras arbetare, dels å idkare af särskilda slag handtverksyrken jemte deras arbetare, särskildt i städerna och särskildt på landet, dels ock å den bevillning till Eders Kongl. Maj:t och Kronan, som blifvit omförmälde näringsidkare i och för deras rörelse påförd; varande sammandrag af berörda förteckningar för dera angifna år under Litt. D., E., F. och G. jemväl upprättade. Förhållandet i afseende å handtverkerierna har under senast förflutna fem år varit följande: I städer med eqen domsrätt:

30 För handtverksrörelse erlagd bevillning: I öfrigt finnes bifogad en jemförelsetabell, Litt. H., utvisande förhållandet mellan exporten och importen af sådana fabriks- och manufakturvaror, som i allmänhet utgöra föremål både för inhemsk tillverkning och för införsel från utrikes ort. Denna tabell, uppställd i öfverensstämmelse med bilagorna Litt. A. och B., utvisar så väl den qvantitet, såvidt sådan kan uppgifvas, som äfven det värde, hvartill utförseln och införseln af ifrågavarande artiklar under åren , enligt de i tullspecialerna uppgifna värden eller det s. k. tullvärdet, beräknas hafva uppgått. Slutligen följer förteckning, bilagan Litt. I., öfver de af Collegium under år 1869 utfärdade patenter. Collegium framhärdar med djupaste vördnad, Stormäktigste, Ållernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts nnderdånigste, tropligtigste tjenare och undersåtar, L. MAND1RSTRÖM. J. SJÖBERG. Stockholm den 18 November G. Hegardt.

31 BILAGOR TILL Commerce Collegii underdåniga berättelse ANGÅENDE Fabriker och Manufakturer m. m. år Cotnmerce-CaUegn Trratfeï-tf om Fuir, och Mnrmfrtht. fnr or

32 Litt. Uppgift å antalet Fabriker och Manufakturer samt

33 1869. A. tillverkningsvärde vid dem m. m. under nedannämnda år. 27

34

35

36

37

38 Litt. Uppgift å tillverknings- och värdebeloppen vid nedan-

39 B. uppräknade Fabriker och Manufakturer under åren

40

41

42

43

44

45

46

47

48 Litt. Uppgift å egare och innehafvare af Fabriker

49 C. 1. och Manufakturer under nedannämnda år

50 Litt. Uppgift å arbetare vid Fabriker och

51 C. 2. Manufakturer under nedannämnda år

52 Litt. Sammandrag af de till Commerce-Collegium inkomna Förteckningar

53 D. öfver Handtverkare och deras Arbetare under nedannämnda år

54

55

56 Litt. Sammandrag af de till Commerce Collegium inkomna uppgifter å idkare af särskilda slag af åren

57 E. handtverksyrken jemte deras arbetare dels i städerna och dels på landet under hvartdera

58

59

60 Sammandrag af de till Commerce Collegium inkomne Förteckningar öfver den och Köpingarne blifvit Litt.

61 F. Bevillning, hvartill Fabrikanter, Manufakturister och Handtverkare i Städerne taxerade åren

62

63

64

65

66 Sammandrag af de till Commerce Collegium inkomne Förteckningar öfver den Bevillning, hvartill Litt.

67 G Fabrikanter, Manufakturister och Handtverkare på landet blifvit taxerade åren

68 Litt. Sammandrag af uppgifter angående export och import af åtskilliga fabriks- och erforderliga råämnen,

69 H manufakturvaror, som utgöra föremål för inhemsk tillverkning, äfvensom af dertill under nedannämnda år.

70

71

72

73

74 Litt. I. Förteckning å de Patent, som blifvit af Kongl. Commerce-Collegium utfärdade år 1869, nemligen för: KLINTIN, J. F., Mekanisk Fabriksidkare, den 18 Januari, under fyra år, å beskrifna sätt att använda genom modell framställd Jernlucka för borttagande af sot ur kakelugnar. COSTON, MARTHA JANE, den 18 Januari, under sju år, å framställda förbättringar i sättet att åstadkomma nattsignaler. DITZINGEE, FRANS, den 18 Januari, under nio år, å framställda s. k. undervattenskaminer. FRANKEL, S., Fotograf, den 18 Januari, under 4 år, å beskrifna sätt att tillverka genom prof framställda spelkort. TAANNING, A., den 20 Januari, under tre år, å beskrifna sätt att bereda bröd. WIMAN, E. A., Civil-ingeniör, den 23 Januari under elfva år, å kakelugnar af framställd konstruktion. WALLERSTRÖM, J. O., Kronolänsman, den 27 Januari, under åtta år, å framställd konstruktion af köksspislar. KOEEOD, H. R., den 10 Februari, under nio år, å tillverkning af billmaskiner för upphuggning af qvarnstenar, enligt framställd konstruktion. DREYER, G. L., öfverste-löjtnant m. m., den 10 Februari, under tolf år, å beskrifvet sätt att genom på galvanisk väg skedd utfällning af elektronegativa på elektropositiva metaller och efter radering å de förstnämnda förmedelst etsning med syror, som icke angripa den elektronegativa metallen, uti den elektropositiva fördjupa eller upphöja gravyrer. FORNANDER, CARL, den 18 Februari, under fem år, å framställda, för timmersågning afsedda sågramar med dertill hörande likaledes framställda maskindelar. Genom Kongl. Oollegii öfverlåtelse-resolution af den 2 Juli 1869 är detta patent transporteradt å Fabriksidkaren C. F. Jäderberg. LINDEGREN, A. R., Civil-ingeniör, den 18 Februari, under fyra år, å beskrifven tillverkning af»tåpansar», afsedda att begagnas å skodon. ANDERSSON, HANS, Fabriksidkare, den 18 Februari, under åtta år, å framställd konstruktion af maskiner, afsedda att, medelst vatten- och lufttryck, forma och pressa flat- eller stråhattar. MALMSJÖ, P. G., den 18 Februari, under åtta år, å framställda apparater, benämnda flöjt- och harpapparäter. HOLMBERG, FREDRIKA, den 18 Februari, under fyra år, å framställd apparat, benämnd»nålpåträdare för symaskiner». GUM^ELIUS, ARVID, Bok- och Stentryckare, samt WESTERBERG, B., Litograf, den 24 Februari, under fyra år, å beskrifna sätt att å olika sorter färdigt papper, medelst litografisk eller deremot svarande behandling, anbringa så kallad vattenstämpel. JUNGMARKER, C. A., och NORIN, P., Ingeniörer, den 24 Februari, under åtta år, å en framställd, sjelfverkande kondenseringsapparat, benämnd»evacuatör». PROSSER, THOMAS, den 24 Februari, under åtta år, å framställd apparat för åstadkommande af fördun&tning, kondensation eller distillering af vätskor m. m.

75 CELSING VON, L. G., Bruksegare m. m., den 24 Februari, å framstäldt sätt att tillverka eldfast murtegel eller eldfast massa. ALMSTRÖM, ROB., Fabriksidkare, den 24 Februari, under åtta år, å framställd konstruktion af ugn för bränning af gips. ÖRNBERG & ANDERSSON, Handelsbolag, den 24 Februari, under tre år, å framställda förbättringar af lampbrännare för fotogen och andra oljor. SIEMENS, CARL WILHELM, Civil-ingeniör, den 27 Februari, under elfva är, â framstäldt sätt att, med användande af tackjern och malmer, bereda gjutstål. HANSEN, CHRISTIAN, Snickare, den 9 Mars, under fyra år, å framstäldt sätt att åstadkomma sådan förändring af vanliga stolar, att de kunna begagnas till både stol och bord. WIKXUND, W., och LAGERMAN, ALEXANDER, den 9 Mars, under sju år, å framställda förbättringar af frostfria vattenutkastare. SCHILLSTRÖM, R., Kirurgisk Instrumentmakare, den 9 Mars, under åtta år, å framstäldt sätt att, medelst en s. k. häfstång, å foten fästa skridskor. RERUP, CARL IM., den 10 Mars, under sex år, å framstäldt sätt att medelst ånga tillverka salt. MARKMAN, C. A., Gevärssrnedsmästare, den 10 Mars, under åtta år, å framställd fäktmateriel. AUBERT, A., den 15 Mars, under åtta år, å framstäldt system af cylindriskt spiralformig propeller för sjö- och flodfart. SÖDERSTRÖM, ALBERT, Ingeniör, den 15 Mars, under tolf år, å framställd konstruktion af varmluftsmaskin med sluten eldstad. EKMAN, C. D., Civil-ingeniör, den 15 Mars, under åtta år, å framställda apparater för lagning af mat. BILLBERG, CHRISTIAN H., Instrumentmakare, den 15 Mars, under fyra år, å framställd inrättning för pianoforten, benämnd»hjelpresonnansbotten». ATTERLLNG, CARL, den 18 Mars, under sju år, å framställd konstruktion af mäsk- och kylapparat för brännerier. HOLMBERG. CARL ROBERT, Landtbrukare, den 22 Mars, under fyra år, å hängmattor af jern af framställd beskaffenhet. GÖRANSSON, E. FR., den 22 Mars, under åtta år, å ett sätt att uti framställd kokill gjuta ringar af stål eller jern. SJÖBERG, A. P., Handlande och Fabriksidkare, den 24 Mars, under tio år, å framställd bakladdningsmekanism. CELSING VON, L. G., Bruksegare m. m., den 24 Mars, under åtta år, å användandet af gods utaf beskrifven beskaffenhet för tillverkning af alla slags kulor och projektiler. MALMSTRÖM, ALFRED, Fabriksidkare, den 30 Mars, under fem år, å framställd förbättring i sättet att, medelst galvanoplastik, försilfra nysilfverarbeten. BARK & WARBURG, Bolag, den 31 Mars, under sex ar, å framstäldt sätt att uppföra trähus. FORSGREN, ABR., Bryggmästare, den 3 April, under åtta år, å framstäldt ändlöst matarverk förång- och vattensågar. o ÅNGSTRÖM, C. A., Professsor vid Kongl. Teknologiska Institutet m. m., den 7 April, under tio år, å framställd konstruktion af stamphammare. VOELTER, HEINRICH, den 8 April, under tio år, å framställda förbättringar såväl af maskiner för beredning af pappersmassa utaf trä, för tillverkning af papper, papp, papier mâché samt andra till pappersfabrikationen hörande artiklar, som ock af sättet att raffinera och på våta vägen sortera sagda massa, äfvensom pappersmassa i allmänhet.

76 CLAXTON, FRANÇOIS SORREL, den 8 April, under elfva år, å framställda vapen, benämnda»artillerie à bras et Infanterie mécanique». REENSTJERNA, JOHAN NICOLAUS, den 10 April, under nio år, å framstäldt sätt för transportering af fraktgods och passagerare. MENTION, ALPHONSE, Ingeniör, den 10 April, under tio år, å framställd förbättring i konstruktionen ej mindre af öfverbyggnaden å jernvägar, än äfven af drifhjulen på lokomotiv. SELLMAN, J. E., Angfartygsbefälhafvare, den 10 April, under sex år, å sjelfverkande kettingsstoppare af framställd konstruktion. LAGERBÄCK: & LIBERG, Bolag, den 14 April, under sex år, å framställda konstruktioner af lås. HOUET, JULES CÉSAR, och CAILLET, FERDINAND LOUIS FELIX, den 17 April, under tio år, å framställd konstruktion af kanonlavetter. MAGNIANT, MAXIMILIAN JOSEPH, och JOURNAULT, ANTOINE EUGÈNE, Ciselörer, den 23 April, under fyra år, å beskrifvet sätt för gjutning af jern, brons, zink m. m. STIGZELIUS, KARL EMIL, Civil-ingeniör, den 23 April, under åtta år, å framställd konstruktion af vattenuppfordringsapparater. ATTERLING, CARL, Kopparslagare och Metallfabriksidkare, den 24 April, under åtta år, å framställd konstruktion af apparat för brännerier och distillationer m. m., benämnd»dephlegmations-colonn-apparat». TUEVESSON, J., den 24 April, under åtta år, å framställd konstruktion å kakelugnar. WENNSTRÖM, W., Civil-ingeniör, den 26 April, under åtta år, å beskrifvet sätt att tillverka ihåliga ämnen. HJERTSÄLL, A. E., Fotograf, den 29 April, under fem år, å beskrifvet sätt att åstadkomma fotografiska afbildningar. YATER, WILLIAM, den 30 April, under åtta år, å framställda förbättringar af ugnar och verktyg till användande vid metallurgiska operationer. SAMUELSSON, S. H., Bruksförvaltare, den 30 April, under åtta år, å beskrifven method att, medelst framställd apparat, af bränntorf bereda kolsyrad och humussyrad ammoniak för begagnande till gödningsämne. BUCKAU, J. A., Fabriksidkare, den 7 Maj, under fyra år, å tillverkning af»rullgardins-fjäder-spännen» af framställd beskaffenhet. ULLVÉN, E. & E. H., Bolag, den 8 Maj, under fem år, å framställda förbättringar af vissa till velocipeden hörande delar. WAHLSTRÖM, WILHELM THEODOR, Civil-ingeniör, den 20 Maj, under tio år, å framstäldt förbättradt sätt att utföra makadamiserad asfaltläggning eller asfaltmakadamisering. FEYCHTING, G. R., den 27 Maj, under sju år, å dörrlås af framställd konstruktion. ÖSTLUND, C, den 27 Maj, under åtta år, å framställd konstruktion af kokapparater samt lampor med tillhörande brännare för fotogen- och andra brännbara oljor och vätskor, äfvensom ångkaffekokare. SAGEK, J., den 27 Maj, under fem år, å beskrifna sätt att, utan användning af vatten, rengöra tyger, klädespersedlar m. in. Genom Kongl. Collegii öfverlåtelse-resolution af den 23 November 1869 är detta patent transporterad t på J. Risack. PFEIFFER, JENS PAULUS IMMANUEL, den 27 Maj, under åtta år, å framställd apparat, benämnd»vital-metre». HELLMAN, JOHN, den 2 Juni, under sex år, å tillverkning af dragremmar af framställd beskaffenhet. HODGSON, CHARLES, den 4 Juni, under nio år, å framstäldt sätt för tyngders transportering. BERGSTRAND, C. E., Professor, den 5 Juni, under åtta år, å framställd konstruktion af apparater för lagning af NILSSON, mat samt för upphettning och torkning af hvarjehanda föremål. AUG., Civil-ingeniör, den 5 Juni, under åtta år, å framställd apparat, benämnd strålsamlare, för solvärmets tillgodogörande.

77 ÖSTMAN, PEHB, Riksdagsman, den 11 Juni, under sju år, å framställd konstruktion af dubbelarmade häfstångsmaskiuer. BERGEN & SON, J. N. VON, Bolag, den 11 Juni, under tre år, å beskrifna sätt att konservera kokta och rökta fiskvaror. SIBBBECHT, G. A., Civil-ingeniör, den 12 Juni, under tio år, å framställda maskiner för beredning af trämassa. ALBBET, JOS., Bayersk Hof-fotograf, den 17 Juni, under tretton år, å framstäldt sätt att åstadkomma aftryck af fotografier. Genom Kongl. Collegii öfverlåtelse-resolution af den 18 December 1869 är detta patent transporteradt å Hof-fotografen Johannes Jseger. CHARLES, EUG., den 19 Juni, under tio år, å förfärdigandet af framställda varmluftsmaskiner. BJÖRKLUND, R. T., Verkmästare, den 19 Juni, under tio år, å angifna sätt att, vid begagnande af framställda apparater, af torf eller andra brännmaterialier bereda gas till eldning under ångpannor. DA VISON, WILLTAM, Ingeniör, den 19 Juni, under fem år, å framställda apparater, benämnda jordklosetter. Genom Kongl. Collegii öfverlåtelse-resolution af den 21 December 1869 är detta patent transporteradt å J. Boström. EKMAN, CARL D., Civil-ingeniör, den 3 Juli, under åtta år, å framställda apparater för matlagning samt lampbrännare. BJÖRLINGSSON, J. F., Bruksegare, den 6 Juli, under tio år, å framställda ugnar för beredande af stål och jern, jemte dertill hörande arbetsredskap. MUNKTELL, THEOFRON, den 6 Juli, under tio år, å framstäldt sätt att medelst föreningsrör från s. k. gasugn, hvilken eldas med sågspån och affall eller bränntorf, inleda elden och generera ånga i transportabel ångpanna af jemväl angifven beskaffenhet. WIMAN, E. A., Civil-ingeniör, den 6 Juli, under åtta år, å framställda tegelkaloriferer, för värmning af luft. ERICSSON, JOHAN, & C:NI, Fabriksbolag, den 6 Juli, under tre år, å framställda planchetter. Lo PRESTr, LUDWIG, Baron, den 8 Juli, under tio år, å framstäldt»universal-jernbanesystem». SCHMIEDTE, C. J., den 8 Juli, under fem år, å framställda apparater för pågjutning af desinfektionsmedel. SEBOLD, G., den 21 Juli, under tolf år, å framställd maskin för uttagning ur de vid tändstickstillverkning begagnade ramar eller pressar af redan i svafvel och tändmassa doppade samt derefter torkade tändstickor. BOLINDER, J. & C. G., Fabriksbolag, den 4 Augusti, under nio år, å framställda förbättringar af cirkelsågbord. NYBERG, J. E., Läroverksadjunkt, den 7 Augusti, under sju år, å framställda induktionsapparater. BUCKAU, J. A., Fabriksidkare, den 7 Augusti, under sex år, å framställda lampor. DORMOT, ANT., den 9 Augusti, under tio år, å beskrifven puddlingsprocess, jemte derför afsedda apparater. RICHARDSON, JOHN PIRIE, den 9 Augusti, under tio år, å framställda förbättringar i maskiner för pulverisering, delning och blandning af allehanda ämnen och industriella artiklar. ANREP, FRANS, Ingeniör vid Statens jernvägstrafik, den 9 Augusti, under elfva år, å framställda apparater, benämnda vattenhettare och hydrostatiska mätare för lokomotiv. JOHNSSON, J., Ladufogde, den 9 Augusti, under fyra år, å framstäldt sätt att lösgöra skenande eller skrämda hästar. ÖSTERROTH, G. A., den 12 Augusti, under tio år, å framstäldt sätt att utaf affall af lin och hampa frambringa ett surrogat för bomull, lin och ull. BERDAN, H., den 13 Augusti, under tio år, å framställda förbättringar å bakladdningsgevär och metallpatroner.

78 MODIN, G. A., den 25 Augusti, under sju år, å framställda apparater för konservering af vegetabiliska och animaliska födoämnen. ALLERUP, M. P., Fabriksidkare, den 25 Augusti, under åtta år, å framställda regulatorer för ångmaskiner. WIMAN, E. A., Civil-ingeniör, den 30 Augusti, under sju år, å framstäldt sätt att vid användande af ångvarmapparater magasinera värme. PEITSCH, ALBERT, Civil-ingeniör, den 1 September, under tio år, å framställda smältvannor för glas. CHAMPEAUX, N., den 4 September, under tio år, å framställda krigs- eller jagtvapen. BEDSON, GEORG, den 4 September, under tio år, å framstäldt sätt att valsa tråd och stänger af metall, äfvensom å de för sådant ändamål använda maskiner. ROSENSTJERNA, ANDERS, Skomakaremästare, den 4 September, under tre år, å framställda skodon. BUSSE, O., Öfver-ingeniör, den 9 September, under åtta år, å framställda lagerbössor till jernvägsvagnar. HOWING, O. W., Under-löjtnant vid Kongl. Svea Artilleri-Regemente, den 9 September, under tre år, å framställda klackspännsporrar. BUCKATT, J. A., Fabriksidkare, den 9 September, under fyra år, å framställda hänglåsbeslag. LEWENHAUPT, CLAËS M., Grefve, Förste Hof-jägmästare, m. m., den 18 September, under tre år, å framställda papperspressar af marmor, kalksten eller stenmassa med svafvelsticksställ. BJÖRKMAN, C. J., Kanslist i Justitie-Revisions-Expeditionen, den 18 September, under fyra år, å framställd konstruktion af velocipeder. GÖRANSSON, S. T., Filosofie Doktor, och BLOMGREN, J., Stations-inspektör, den 23 September, under tretton år, å en framställd räknemaskin, benämnd»milräkne-maskin» för jernvägarne. HOLMES, JOSEPH ELLICOTT, den 14 Oktober, under tio år, å framställda förbättringar af maskiner för huggning och bearbetande af sten och annan hård materiel för byggnadsändamål. HANSEN, CHRISTIAN HENRIK, den 14 Oktober, under sju år, å beskrifna sätt att medelst framställd maskin, tillverka antändningsstickor. MIKKELSEN, N., Qvarn- och Maskinbyggare, den 14 Oktober, under sju år, å turbiner af framställd konstruktion. DIEDERICHSEN, A., den 14 Oktober, under sju år, å beskrifna sätt att, medelst framställd maskin, hyfla tändstickspinnar. EVERICKS, CHARLES JOSEPH, den 14 Oktober, under tio år, å en framställd s. k. fältsäng, afsedd att begagnas i fält eller på resor. LUSK, ROBERT JAMES; LOITGH, JOHN; RITCHIE, THOMAS; ROSS, JAMES, och LOUGH, J:OR W., den 16 Oktober, under sju år, å framställd konstruktion af maskiner, afsedda attjgifva sågtänder en förbättrad form och att skärpa sådana tänder. ULFHJELM, EDWARD, den 20 Oktober, under tio år, å framstäldt sätt att genom distillering tillverka maskinoch läderolja. AF FORSELLES, ALEXANDER, öfverste-löjtnant, den 27 Oktober, under fem år, å framställda förbättringar i konstruktionen af benzinlampor. LAFROGNE, JULES FRANÇOIS, den 28 Oktober, under tio år, å ett framstäldt system för lokal fabrikation af lysgas. BEYER, A. HINDRIK, den 28 Oktober, under tre år, å sätt att, med begagnande af framställda apparater, inlägga skinn- och benfri anjovis, benämnd delikatess-anjovis. FRIEDMANN, ALEXANDER, den 28 Oktober, under åtta år, å framställda förbättringar af injektorer. GAHN, HENR., den 28 Oktober, under tretton år, å beskrifna sätt att konservera organiska ämnen mot förskämning.

79 SCHRÖDER, DANIEL, den 28 Oktober, under tio år, å beskrifna sätt att af bränntorf, hvitmossa eller sågspån bereda lys- och brännmaterial. DAHLGREN, ALFBED, Mekaniker, den 30 Oktober, under fem år, å beskrifna sätt att åstadkomma konservering af sådana födoämnen, hvilka icke få utsättas för hög temperatur, äfvensom å de för berörda ändamål konstruerade apparater. CEDERWALLER, A. F., Tekniker, och WESTERLUND, A. F., Civil-ingeniör, den 30 Oktober, under åtta år, å framstäldt sätt att på torra, vägen blanda alla till porslin, fayence, parian, opak m. fl. användbara materialier, samt att gifva dessa blandade materialier den fuktighet, som erfordras för en plastisk massa och för glasyr, äfvensom å likaledes framställd apparat. WITTHÖFT, H., Gas- och vattenmästare i Köpenhamn, den 30 Oktober, under sex år, å framställda ventil-gasbrännare. SIBERG, J., Bruksförvaltare, den 30 Oktober, under tio år, å framställd konstruktion af slutna masugns-uppsättnings-apparater. LUDVIG, RUDOLF, Grosshandlande, den 3 November, under åtta år, a knappar af angifven beskaffenhet, äfvensom å framställd konstruktion af maskin för dessa knappars anbringande å färdiggjorda kläder, tyger, m. m. MOETLOCK, THOMAS, den 3 November, under nio år, å framställda maskiner för förfärdigande af qvarnstenar. SMITH, E., Handlande i Hamburg, den 3 November, under åtta år, å framställd konstruktion af pumpar samt dertill hörande rörfogningar. KJELLBERG, P. C, den 6 November, under fem år, å framställd konstruktion af patronkök. EGLOFF, C, Spinnmästare vid Ahlafors spinneri, den 6 November, under sex år, å beskrifna sätt att göra färgad bomull användbar till spinning af meleradt garn. GRAHNHOLM, JOHAN PETTER, Ingeniör-mekanikus, den 6 November, under fem år, å framställd säkerhetsbrännare, jemte oförbrännelig veke till gasolje-, fotogen- och andra slags lampor. SVALIN, VICTOR, och TÄGTSTRÖM, K. C, den 10 November, under tio år, å framställda uppsättningsapparater. MOCQUARD, ADOLPHE, den 11 November, under 6 år, å framställda förbättringar i konstruktionen och anordningen af gasbrännare. ROSENSTJERNA, ANDERS, Skomakaremästare, den 13 November, under tre år, å stöflar af framställd beskaffenhet. SETFERTH, AUGUST, Doktor, den 17 November, under tio år, å beskrifna sätt att, med begagnande af framställd apparat, rena sirup och safter förmedelst svafvelhaltiga syror. ROZYCKI, A., den 17 November, under fem år, å beskrifvet tändningsämne. BACKMAN, J. F., Fabriksidkare, och VEGESACK, TON, O. G. E., Friherre, Kapten, den 17 November, under sex år, å kassaskåp och kassakistor af framställd beskaffenhet. BERGMAN, J. A,, Fabriksidkare, den 20 November, under sex år, å beskrifna sätt att tillverka cigaretter af framställd beskaffenhet. HULTMAN S:OR, A. J., Fabriksidkare och Mekanikus, den 24 November, under fem år, å beskrifna sätt att tillverka knappar af alla slags tyg, enligt företedt prof. SÖRENSEN, S., den 24 November, under åtta år, å beskrifna sätt att af läderaffall bereda konstgjordt läder. NYBERG, J. E., Läroverksadjunkt, den 1 December, under sex år, å framställd förbättring å stapel till de Induktionsapparater, hvarå patent den 7 Augusti 1869 blifvit beviljadt. NOBEL, R., den 11 December, under fyra år, å framställda patroner för konservering af sprängämnen. WEDELIN, A. T., den 11 December, under tio år, å framställd konstruktion af maskiner för skäring af läkten och ribbor af trä. DUPNIS, DÉSIRÉ, den 18 December, under åtta år, å framställda konstruktioner af ångpannor.