BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. D) FABRIKER OCH MANUFAKTURER. KOMMERSKOLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1893.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. D, Fabriker och manufakturer. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P. A. Norstedt & söner, Täckningsår: ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. D, Fabriker och handtverk. Innehåller bl. a. årlig förteckning över patent åren År 1885 inrättades det första svenska patentverket, Kongliga Patentbyrån, vilken övertog registrering av patent. Föregångare: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om förhållandet med fabriker, manufakturer och handtverkerier i riket. Stockholm : J. Hörberg, Täckningsår: Efterföljare: Industri / af Kommerskollegium. Stockholm : Isaac Marcus, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S. 6: Tab. 5. Fabrikernas tillverkningsvärde S. 6: Tab. 6. Fabriksindustrin S. 7: Tab. 7. Hantverket S. 8: 12: Tab. 8: Industrin S : Tab. 10. Antalet arbetsställen inom industrin med fördelning efter arbetarantal BISOS D digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-d0-9301_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. D) FABRIKER OCH MANUFAKTURER. KOMMERSKOLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM IVAR HÆGGSTRÖMS BOKTRYCKERI 1895.

4

5 Innehållsförteckning. Pag. Underdånig berättelse I. Tabellbilagor: Tab. 1. Antalet af de olika slagen af fabriker jemte uppgift om drifkraft, tillverkningens värde m. m. vid dessa åren » 2. Antalet fabriker inom särskilda landsdelar jemte uppgift om drifkraft, tillverkningens värdem.m.vid dessa åren » 3. Tillverkningens qvantitet och värde åren vid de fabriksklasser, för hvilka tillverkningens värde uppgifvits till minst 500,000 kronor 11.» 4. Antalet egare eller innehafvare af fabriker åren » 5. Antalet egare eller innehafvare af fabriker inom särskilda landsdelar åren » 6. Antalet arbetare vid fabrikerna åren » 7. Antalet arbetare vid fabriker inom särskilda landsdelar åren » 8. Bevillning, hvartill fabrikanter och handtverkare blifvit taxerade åren » 9. Antalet idkare af handtverk och vissa andra dermed jemförliga näringar äfvensom deras arbetare åren » 10. Antalet idkare af särskilda slag af handtverk och vissa andra dermed jemförliga näringar äfvensom deras arbetare åren Table des matières. Pag. Rapport au Roi I. Tableaux annexés: Tabl. 1. Nombre des différentes espèces de fabriques avec des renseignements sur la force motrice et la valeur des produits etc. pendant les années » 2. Nombre des fabriques établies dans différentes parties du royaume avec des renseignements sur la force motrice et la valeur des prodouits etc. pendant les années » 3. Quantité et valeur, pendant les années , des produits de diverses fabriques dont les produits ont représenté une valeur d'au moins 500,000 couronnes 11.» 4. Nombre des fabricants pendant les années » 5. Nombre des fabricants dans les différentes parties du royaume pendant les années » 6. Nombre des ouvriers employés dans les fabriques pendant les années » 7. Nombre des ouvriers employés dans les fabriques des différentes parties du royaume pendant les années » 8. Tableau de l'impôt dit bevillning, imposé aux fabricants et aux artisans pendant les années » 9. Nombre des artisans et de leurs ouvriers pendant les années » 10. Nombre des différentes classes d'artisans et de leurs ouvriers pendant les années Observation. 1 Krona = 100 öre = 1 39 Franc.

6

7 TILL KONUNGEN. Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerskolleginm får härigenom afgifva underdånig berättelse om fabriker samt handtverk och husslöjder i riket år Ï893, grundad på de i ämnet genom länsstyrelsernas och magistraternas försorg samt i enlighet med föreskrifna formulär insamlade och meddelade uppgifter, af hvilka de som afse tillverkniugarues qvantiteter och värden lemnas af vederbörande näringsidkare och derför, på sätt i föregående berättelse blifvit anmärkt, icke kunna hafva någon officiel egenskap.

8 II Beträffande först Fabrikerna meddelas å sid. XXIII och XXIV eu allmän, alfabetisk förteckning å de industriela anläggningar, som i föreliggande berättelse innefattas under denna benämning. Af berörda förteckning framgår, bland annat, att sågverk, mjöl- och grynqvarnar samt mejerier icke äro föremål för redovisning i Kollegii årsberättelse om fabriker och manufakturer, liksom att vissa industriela anläggningar, hvilka egentligast torde vara att räkna till fabriksindustrien, såsom exempelvis boktryckerier och. ångbagerier, men af vederbörande myndigbeter sedan gammalt blifvit redovisade såsom bandtverk, fortfarande äro hänförda till sistnämnda näringsområde. Af tabellbilagorna 1 7, som innehålla närmare uppgifter rörande fabriksindustrien, inhemfcas att de till och af Kollegium redovisade, i verksamhet varande fabriksinrättningarne år 1893 uppgingo till ett antal af 4,764, samt att antalet vid dem sysselsatte arbetare utgjorde 122,031, äfvensom att sammanlagda tillverkningsvärdet vid dessa inrättningar uppgick till 350,436,982 kronor. Jemföras härmed motsvarande, för det närmast föregående året angifna siffror, visar sig att i afseende å år 1893 fabrikernas antal ökats med 293, de vid dem anstälda arbetarnes antal med 7,179 och samfälda tillverkningsvärdet med 18,815,652 kronor. För att i sammanträngd form lemna en öfverblick af den svenska fabriksindustriens utveckling under de senaste årtiondena alltsedan år 1861 meddelas nedanstående sammanställning, hvarvid emellertid är att märka, att, såsom i 1891 och 1892 års berättelser framhållits, de till Kollegium inkomna uppgifter, hvarpå sammandraget grundar sig, äro afsevärdt mera omfattande för åren från och med 1891 än dessförinnan: Tillverk- Ärliges. Antal fabriker Antal ningens värde i gäng. arbetare. } kronor ,465 30,016 71,693, ,235 31,601 82,966, ,516 52, ,912, ,827 57, ,587, ,916 68, ,643, ,174 84, ,960, , , ,844, , , ,621, , , ,437,000. Med afseende såväl å antalet fabriker inom de olika klasserna och de vid dem anstälde arbetare som ock å de för de särskilda slagen af fabriker uppgifna tillverkningsvärdena och dessas procentiska förhållande till fabrikstillverkningens totalvärde meddelas följande öfversigtstabell, hvari de fabriksklasser, som uppnått ett tillverkningsvärde af minst Va million kronor, blifvit specificerade och alla öfriga sammanförts under den gemensamma rubriken»andra redovisade fabriker».

9 Fabriksindustriens omfattning inom olika delar af riket åskådliggöres af nedanstående sammandrag, hvilket upptager såväl antalet fabriker och vid dem sysselsatte arbetare som årstillverkningarnas uppgifna värde och de fabriksrörelsen påförda bevillningsbelopp för hvartdera af rikets län och Stockholms stad under år 1893: 13Y 2 millioner kronor, hvaraf omkring 4 /s redovisats från Gefleborgs län ensamt, äro uppenbarligen närmast beroende på den omständigheten, att, såsom ofvan blifvit anmärkt,. sågverken, hvilka anläggningar för rikets nordligare delar ega en förherskande betydelse inom industrien, icke redovisas i Kollegii årsberättelser om fabriker och manufakturer. Beträffande de för Vermlands, Vestmanlands, Örebro och Kopparbergs län upptagna fabrikstillverkningsvärdena, torde åter lämpligen böra erinras derom, att en stor del af tillverkningarne vid jernbruken, hvilka verk i nämnda län äro synnerligen betydande, på grund af sin art redovisas i Kollegii berättelser om bergshandteringen och sålunda icke inräknats i berörda värden. Med hänsyn till fabriksverksamhetens olika utveckling i städer, köpingar och landsbygd meddelas följande sammanställning, hvaraf synes att mer än 3 / ä af fabrikerna voro belägna å landsbygden och sysselsatte något öfver hälften af fabriksarbetarnes antal, medan de i städerna befintliga fabriksanläggningarne tillsammans uppnådde ett ganska afsevärdt högre tillverkningsvärde än de å landsbygden belägna: III De skilda städernas betydelse i industrielt afseende åskådliggöres af nedanstående tablå, i hvilka alla städer med ett uppgifvet fabrikstillverkniugsvärde af minst 1 million kronor blifvit särskildt upptagna : Af ofvanstående sammandrag framgår, bland amiat, att det främsta rummet med hänsyn till tillverkningens värde intages af Malmöhus län med ett värdebelopp af icke mindre än millioner kronor, medan Göteborgs och Bohus län samt Stockholms stad, hvilka intaga andra och tredje rummen, uppnå ett tillverkningsvärde af resp och 47'23 millioner kronor. De låga siffrorna för de fem norrländska länen, h vilkas sammanlagda fabrikstillverkning uppgår till ett värde af allenast omkring

10 IV Af rikets Icöpingar uppnådde Lysekil, Sundbyberg och Arvika de högsta tillverkningsbeloppen med resp. 603,000, 468,000 och 450,000 kronor, medan alla de öfriga hvar för sig stannade under ett tillverkningsvärde af 200,000 kronor. Fabriksverksamheten å landsbygden åskådliggöres närmare af följande tabellsammandrag: Bokbinderifabrikerna voro år 1893 till antalet 15, alla belägna i städer, nemligen i Eskilstuna 1, i Gefle 2, i Göteborg 4, i Norrköping 1 och i Stockholm 7, samt sysselsatte inalles 663 arbetare. Tillverkningens värde har uppgifvits till 1,179,009 kronor. Borst- och penselfabrikerna, som under redogörelseåret voro till antalet 7, hvaraf 1 var anlagd i Kristinehamn, 1 i Landskrona, 1 i Malmö, 3 i Stockholm och 1 å landsbygden inom Jönköpings län, sysselsatte tillsammans 349 arbetare. Tillverkningens sammanlagda värde uppgick till 575,000 kronor. Bryggerier: a) Maltdrycksbryggerier, som år 1893 drefvo en fabriksartad verksamhet, voro till antalet 243. Af det nämnda antalet voro 129 anlagda i städer, 8 i köpingar och 106 på landsbygden. Hela arbetspersonalen utgjorde 4,366 personer, af hvilka 862 voro qvinnor. Arstillverkningens qvantitet och värde inhemtas af följande tabellsàmmandrag, som bland annat utvisar, att närmare hälften af tillverkningens totalvärde redovisats från de i Stockholm och Göteborg befintliga bryggerierna: Då det torde vara af intresse att rörande de vigtigaste gremirne af landets fabriksindustri erhålla en mera detaljerad öfversigt, meddelas i det följande ett sammandrag af uppgifterna rörande dessas tillverkningar m. m. under år Bobinfabrikeriia. Dylika fabriker funnos år 1893 till ett antal af 4, hvaraf den ojemförligt vigtigaste var belägen vid Forserum i Jönköpings län, med tillsammans 533 arbetare och ett sammanlagdt tillverkningsvärde af 741,000 kronor.

11 V Af förestående tillverkningsqvantitet 1,524,848 hl. utgjordes, såsom synes af tabellbilagan 3, blott en mindre del eller 89,910 hl. af porter med ett uppgifvet värde af 1,517,149 kronor. Af de bryggerier, som tillverkade porter, var det utan jemförelse mest betydande beläget i staden Göteborg. b) De Punschbryggerier, från h vilka redogörelser för nr 1893 till Kollegium inkommit, utgöra 98, mot 109 det närmast föregående året. Nedgången i fabrikernas antal i jemförelse med år 1892 beror hufvudsakligen derpå, att 14 punschbryggerier sagda år redovisades från Göteborg mot endast 7 det nu ifrågavarande redogörelseåret. Tillverkningen uppgick till inalies 2,184,344 liter punsch med angifvet värde af 2,144,195 kronor, och 29 arbetare hafva redovisats såsom mera uteslutande sysselsatta vid dessa rörelser. Bränvinsbränrierierna. Enligt i Kongl. Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå inhemtade upplysningar voro år brännerier i verksamhet, h vilket är samma antal som år De vid dessa anläggningar sysselsatte arbetarn es antal har genom en division af de utförda dagsverken med årets arbetsdagar beräknats hafva utgjort 397. Tillverkningens qvantitet äfvensom dess värde, hvilket för 1893 ställer sig betydligt lägre än för närmast föregående år (resp. 14 och 20 öre pr liter eller med tillägg af å produktionen hvilande skatt resp. 64 och 70 öre pr liter), åskådliggöres genom nedanstående sammandrag: n

12 VI Cementfabrikerna, hvilka redovisas skilda från cementgjuterierna, voro under ifrågavarande år till antalet 6, hvaraf 1 belägen i staden Visby och återstoden å landsbygden, neraligen 1 inom Kalmar, 2 inom Malmöhus, 1 inom Skaraborgs och 1 inom Stockholms län. Arbetspersonalen utgjordes af 1,066 arbetare och tillverkningen har uppgifvits till 70,816,100 kg. med ett åsätt värde af 1,880,253 kronor. Från 10 Charkuterivarufabriker, under h vilken benämning inbegripas till haudtverk ej hänförliga s. k. korffabriker, hafva uppgifter inkommit för år De vid dessa anläggningar sysselsatta arbetarnes antal uppgick till 130, och tillverkningen, som utgjorts af hvarjehanda slags kött- och fläskvaror, har uppgifvits ega ett sammanlagdt värde af 1,470,959 kronor. Chokladfabrikerna voro under redogörelseåret till antalet lika många som under år 1892, nemligen 5, sysselsättande tillsammans 231 arbetare. Tillverkningen uppgick till ett sammanlagdt värde af 933,837 kronor, hvaraf icke mindre än 773,100 kronor blifvit redovisade från i Malmö stad befintliga fabriker af ifrågavarande art. Beträffande arbetarnes antal, hvilket för år 1892 angafs till allenast 144, torde böra anmärkas, att Motala chokladfabrik vid Ljungsbro, som började sin verksamhet under sistnämnda år, först för år 1893 redovisat sin arbetarepersonal. Destilleringsverken (Spritfabrikerna) voro uuder år 1893 till antalet 11 och sysselsatte tillsammans 137 arbetare. Tillverkningen utgjorde 24,428,988 liter, oeh har destilleringslönen härför beräknats till 488,579 kronor efter 2 öre per liter. Fabriker för tillverkning af Elektriska apparater funnos år 1893 till ett antal af 9, emot 7 under närmast föregående år. Sex dylika fabriker voro anlagda i Stockholm, 1 i Göteborg, 1 i Vesterås och 1 i Sundbyberg. Inalles sysselsattes 467 arbetare vid dessa inrättningar, hvilkas tillverkningar (telefon- och telegrafapparater, glödlampor m. m.) uppgifvits ega ett värde af 942,110 kronor. Fiskberedningsanstalteraa (sillsalterier och anjovisfabriker), om hvilka ännu fullständigare uppgifter till Kollegium inkommit för år 1893 än förut, voro under redogörelseåret 93 till antalet, alla befintliga i Göteborgs och Bohus län, nemligen 2 i staden Marstrand, 14 i köpingen Lysekil oeh återstoden (77) å länets landsbygd. Inalles sysselsattes vid dessa anstalter 1,683 arbetare, af hvilka bortåt hälften voro qvinnor. Tillverkningen har uppgifvits till ett sammanlagdt värde af 1,253,834 kronor. Färgerierna. Till Kollegium hafva för år 1893 redovisats 243 fabriksartade färgeriauläggningar, oeh af dem voro 78 belägna i - städer, 11 i köpingar och 154 å landsbygden. Inalles sysselsattes vid ifrågavarande inrättningar 1,532 arbetare, af hvilka 450 voro qviunor. Färgerilönen har redovisats till följande belopp:

13 VII Färg- och Fernissfabrikerna, till hvilka icke räknas rödfärgsfabrikerna, som redovisas i Kollega berättelser om bergshandteringen, voro under ifrågavarande år till antalet 15 eller en mera än under Sju af fabrikerna voro anlagda i Stockholm. Inalles sysselsattes 96 arbetare, och årstillverkningen bar uppskattats till ett värde af 815,863 kronor. GalvaniseringSfabriker, bvartill hänföras icke allenast egentliga galvantska fabriker, såsom nysilfversfabriker och förnicklingsverk, utan äfven förzinkniugsverk m. il. dyl. anläggningar, funnos år 1893 till ett antal af 14 eller en mera än under närmast föregående år. Arbetspersonalen utgjordes af inalles 297 arbetare, och tillverkningen uppgick till ett sammanlagdt värde af 938,980 kronor. Den mest betydande fabriken af ifrågavarande art var! anlagd i staden Karlskrona. I Garfveriep. Sammauräknadt hafva 571 i verksamhet varande garfverier blifvit för år 1893 redovisade såsom fabriksartade anläggningar, och af dem voro 99 belägna i städer, 20 i köpingar och 452 å landsbygden. Inalles sysselsattes 1,764 arbetare vid dessa; inrättningar. Tillverkningens qvantitet uppgick, såsom närmare j inhemtas af tabellbilagan 3, hvarest tillverkningarnes art äfven angifves, till ett sammanlagdt värde af 4,946,841 kronor, hvarjemte i beredniugslöu intjeute ett belopp af 562,827 kronor. Nedanstående tablå utgör ett öfversigtssammandrag af de inkomna uppgifterna rörande tillverkniugarnes qvantitet äfvensom värdet dera eller i vissa fall beloppet af den in/jenta beredningslönen:

14 VIII Garnspinnerier. Såsom närmare framgår af nedanstående uppgifter om de efter materialets art åtskilda spinnerierna, sysselsattes under år 1893 inalles 6,579 -arbetare vid ifrågavarande fabriksiurättniugar, hvilkas tillverkning uppgick till ett totalvärde af 18,417,375 kronor: a) Bomullsgarnspinnerierna voro under året 27 till antalet, af hvilka 12 voro anlagda i städer och 15 å landet, samt sysselsatte inalles 4,784 arbetare, hvaraf 3,160 voro qvinnor. Tillverkningens qvantitet och värde hafva uppgifvits till följande belopp : b) Tre med väfverier förenade Jutegarnspinnerier voro i verksamhet under ifrågavarande år, hvaraf dock endast 1 synes hafva tillverkat gam utöfver eget behof, och utgjorde dess till verkningsqvantitet 634,545 kg. med ett värde af 298,236 kronor. c) Linnegarnspinnerier. Tillverkning af linnegarn bedrefs år 1893 vid samma anläggningar som under år 1892, nemligen vid Almedals och Jonsereds fabriker i Göteborgs och Bohus län samt vid Holma spinneri i Skaraborgs län, och har antalet arbetare vid dessa fabriker uppgifvits till 442, af hvilka 306 voro qvinnor. Tillverkningens qvantitet uppgick till 723,459 kg. garn med ett åsätt värde af 1,122,870 kronor. d) Uilgarnspinnerierna voro år 1893 till antalet 119, oberäknadfc vissa särskildt i staden Norrköping befintliga, med klädesfabriker förenade spinnerier. De mest betydande af ifrågavarande inrättningar voro anlagda i städerna Borås och Nyköping samt å landsbygden inom Göteborgs och Bohus län. Tillverkningens qvantitet uppgick till 2,057,800 kg. garn med ett åsätt värde af 3,891,081 kronor, hvilket värde dock torde vara väl lågt, beroende på den omständigheten, att vissa spinnerier synas hafva uppgifvit den intjenta spinnerilönen och icke det spunna garnets värde. Gasverken voro år 1893 till antalet 29 och sysselsatte tillsammans 748 arbetare. Den totala årstillverkningen af gas uppgick, såsom närmare framgår af nedanstående sammandrag, till 25,957,816 kbm. med ett angifvet värde af 2,666,472 kronor. De vid tillverkningen af gas erhållna biprodukterna stenkolstjära och svafvelsyrad ammoniak äro hänförda under de kemisk-tekniska fabrikernas tillverkningar :

15 IX Gtfuterier, Mekaniska verkstäder samt Jern- och stålvarufabriker. De fabriker, som blifvifc hänförda till denna grupp, angående hvars omfattning hänvisas till textafdelningen sid. VIII i närmast föregående års berättelse, uppgingo, såsom närmare inhemtas af nedanstående tabellsammandrag, till ett antal af 539, och af dessa voro 288 antingen uteslutande gjuterier eller enbart mekaniska verkstäder eller också gjuterier, förenade med vare sig mekaniska verkstäder eller med mindre betydande jern- och stålvarufabriker. Af samfälda antalet hithörande verk äro 94 på grund af vid dem framstälda, i föreliggande redogörelse ej upptagna tillverkningar jemväl delvis redovisade i berättelsen om bergshandteringen :

16 X Den sammanlagda årstill verkningen af gjutgods, framstäldt genom taekjerns omsmältning, belöpte sig, såsom af ofvan införda sammandrag framgår, till ett värde af 7,629,368 kronor emot 9,052,441 kronor år Vid en jemförelse emellan dessa båda tillverkningsvärden torde emellertid böra anmärkas, att gjuterierna sjelfva för ur 1893 uppgifvit värden å sina tillverkningar, hvaremot värdet å gjutgods för år 1892 uträknats i Kollegium efter 25 öre per 1 kg. Såsom sammandraget för öfrigt utvisar, funnos icke färre än 131 jern- och stålfabriker i städerna Stockholm och Eskilstuna, nemligen 53 (deraf 40 gjuterier och mekaniska verkstäder) i den förra staden och 78 (deraf endast 4 gjuterier och mekaniska verskstäder) i den senare. För närmare kännedom om de vid jern- och stålfabrikerna framstälda tillverkningarnes art, qvantitet och värde hänvisas till följande efter de inkomna uppgifterna utarbetade tablå: Af ofvanstående sammanställning framgår, att det för maskiner och manufakturvaror angifna totalvärdet (41-9 mill. kr.) fördelade sig mellan mekaniska verkstäderna samt jern- och stålvarufabrikerna på det sätt att 24'2 mill. kronor beräknats för de förra och 17-7 mill. kronor för de senare. Angående arbetarne vid de till denna grupp hörande fabrikerna meddelas följande sammanställning: Glasbruk och fabriksartade glassliperier funnos år 1893 till ett antal af 49, af hvilka 46 voro belägna å landsbygden och bland dessa icke färre än 34 inom Kronobergs, Kalmar och Vermlands län, hvilka län sålunda utgöra hufvudcentra för denna industri. Inalles sysselsattes 3,723 arbetare vid dessa anläggningar, hvilkas

17 tillverkningar med hänsyn till såväl art som qvantitet och värde belysas af följande sammanställning: XI 1 i köpingen Sundbyberg oeh återstoden å landsbygden. De mest betydande af dessa fabriker voro i verksamhet inom Malmöhus län (Billesholm, Bjuf, Höganäs och Skromberga). Värdet af tillverkningarne angifves i nedan införda tabellsammandrag: Tre GummiYarufabriker voro under år 1893 i verksamhet, oeh af dem var 1 anlagd i Helsingborg, 1 i Stockholm och 1 å landsbygden inom Elfsborgs län. Inalles sysselsattes 269 arbetare, hvaraf omkring hälften voro qvinnor, vid dessa fabriker, hvilkas tillverkningsvärde har uppgifvits till ett sammanlagdt belopp af 1,092,566 kronor. Handskfabrikerna voro år 1893 till antalet lika många (9) som under närmast föregående år, och alla voro belägna i skånska städer. Inalles sysselsattes vid dessa fabriker 283 arbetare, af hvilka 128 voro qvinnor. Årstillverkningen har uppgifvits till 400,851 par handskar med ett åsätt värde af 511,700 kronor. Hattfabrikerna, h vartill icke hänföras de särskild t redovisade stråhattfabrikerna, voro under redogörelseåret 5 till antalet, af hvilka de mest betydande voro anlagda i städerna Halmstad och Karlskrona. Tillverkningens totalvärde är angifvet till 1,246,140 kronor och arbetarnes antal till 617, af hvilka 369 voro qvinnor. Instrumentfabriker funnos under ifrågavarande år till ett antal af 40 och sysselsatte tillsammans 460 arbetare. Arstillverkningens värde uppgick, såsom närmare framgår af nedanstående specifikation af tillverkningarne, till sammanlagdt 866,817 kronor: Värde. Kirurgiska instrument kr. 132,000 Matematiska, fysiska, optiska m. fl. instrument» 39,000 Musikaliska instrument» 695,817 Summa kr. 866,817. Kakel- samt Ler- och Stenkärlsfabrikerna voro under redogörelseåret till antalet 50, af hvilka 25 voro anlagda i städer, Kalkbruken, om hvilka fullständigare uppgifter till Kollegium inkommit för år 1893 än för närmast föregående år, då dessa anläggningar första gången redovisades, voro under redogörelseåret 79 till antalet, hvilka samtliga med undantag af 7 voro belägna å landsbygden. Skaraborgs och Malmöhus län utgöra hufvudorter för denna indusiri, som under 1893 sysselsatte inalles 907 arbetare och uppnådde ett tillverkningsvärde af 797,447 kronor. Karamell- och Konfektfabrikerna, under redogörelseåret 17 till antalet, alla utom 2 anlagda i städer, sysselsatte tillsammans 156 arbetare. Arstillverkningens qvantitet har uppgifvits till 1,190,282 kg. med åsätt värde af 1,168,702 kronor. Kemisk-tekniska fabrikerna, hvilka omfatta tillverkningen af gödningsämnen (dock ej benmjöl, hvaraf tillverkningen år 1893 enligt tabellbilagau i uppgick till ett värde af 355,037 kronor) margarin, mineralvatten, parfymer, soda, svafvelsyra, stenkolstjära, svafvelsyrad ammoniaki m. m., men ej sprängämnen, såpa och tvål, voro under ifrågavarande år enligt inkomna uppgifter till antalet 220, hvaraf 166 voro anlagda i städer, 2 i köpingar och

18 XII 52 å landsbygden. Arbetspersonalen utgjordes af inalles 1,732 personer, af hvilka 342 voro qvinnor. Tillverkningarne uppgifvas hafva bestått af följande varor: Qvantitet. Värde. Kg. Kr. Gödningsämnen (hufvudsakligeu superfosfat och sillguano) 56,456,331 4,101,735 Margarin 1 ) : 2,102,351 1,875,731 Mineralvatten 1,121,289 Svafvelsyra 27,323, ,705 Soda 5,907, ,189 Parfymer och Eau de Cologne 257,073 Olein och Glycerin 661, ,500 Amykos och Aseptin 119,332 Stenkolstjära, svafvelsyrad ammoniak, blanksvärta, bläck m. m 2, Summa 11,036,408. Tillverkningen af ofvannämnda fabrikat åskådliggöres med hänsyn till fabrikernas belägenhet närmare af efterföljande tabellsammandrag : Koksfabriker. Under år 1893 tillverkades koks vid inalles 29 fabriker, af hvilka 24 voro gasverk. Vid de 5 anläggningar, som uteslutande tillverkade koks, sysselsattes 58 arbetare. Nedanstående sammandrag upptager tillverkningens qvantitet och angifna värde: ') Från Skånska margarinfabriken i Malmö saknas uppgifter.

19 XIII Lito- och Kemigrafiska anstalter funnos under ifrågavarande år till ett antal af 21. Den mest betydande anläggningen af ifrågavarande slag var belägen i staden Norrköping. Hela arbetspersonalen utgjorde 1,166 personer, af hvilka 411 voro qvinnor. Tillverkningens värde har uppgifvits till följande belopp: Kopparvarufabrikerna voro, enligt inkomna uppgifter, under år 1893 till antalet 4, af hvilka den mest betydande var i verksamhet vid Grauefors i Blekinge län. Arbetarues antal utgjorde 66 och tillverkningens värde sammanlagdt 518,383 kronor. Korkfabrikerna voro under redovisningsåret 16 till antalet med tillsammans 359 arbetare, af hvilka något öfver hälften voro qvinnor. Tillverkningens qvantitet och uppgifua varde inhemtas af följande tabellariska öfversigt: Metallvarufabrikerna, hvartill hänföras, förutom messingsverk, gelbgjuterier m. fl. dylika anläggningar, äfven de förut såsom särskild fabriksklass redovisade metallduks- och messingtrådsfabrikerna, voro under redogörelseåret 52 till antalet oeh sysselsatte inalles 841 arbetare. De vigtigaste af dessa anläggningar voro belägna i städerna Stockholm oeh Eskilstuna samt å landsbygden inom Vestmanlands län (Skultuna oeh Torshammars messingsverk) och inom Östergötlands län (Gusums messingsverk). Tillverkningarnes värde har uppskattats till sammanlagdt 1,866,300 kronor, hvaraf 78,106 kronor för under året tillverkad metallduk oeh messingstråd. Vid det angifna totalvärdet torde böra anmärkas, att en betydande del af produktionen vid Gusums bruk redovisas under nålfabrikernas tillverkningar. Mälterierna voro år 1893 till antalet 28, oberäknadt sådana som drefvos af maltdrycksbryggerier för uteslutande eget behof. Arbetspersonalen utgjordes af 71 arbetare. Tillverkningens qvantitet och värde framgå af nedanstående sammandrag: Kommerskollegii berättelse om fabriker och manufakturer år

20 XIV Möbelfabrikerna, hvarunder inbegripas s. k. pinnstolsfabriker, voro under ifrågavarande år 31 till antalet, och af dem voro icke färre än 19 anlagda i Jönköpings län. Tillverkningens totalvärde är angifvet till 787,838 kronor och arbetarnes antal till 870. Oljeslagerierna, till hvilka icke hänföras de såsom särskilda fabriksklasser redovisade mineralolje- samt fiskoljefabrikerna och trankokerierna, voro år 1893 till antalet 13, alla, utom ett, anlagda å landsbygden, samt sysselsatte tillsammans 132 arbetare. De mest betydande af ifrågavarande inrättningar voro belägna vid Mölndal i Göteborgs och Bohus län samt vid Henriksborg inom Stockholms län. Tillverkningaraes art, qvantitet och värde angifvas i följande sammandrag: Papperspås- och Kuvertfabriker funnos år 1893 till ett antal af 8 och sysselsatte tillsammans 148 arbetare, hvaraf 109 voro qvinnor. Tillverkningens värde har uppgifvits till 521,972 kronor. Pelsvarufabrikema voro under år 1893 lika många som under året förut, nemligen fem, hvaraf 1 belägen i Falköping, 3 i Malmö och 1 i Stockholm. Arbetarnes antal är uppgifvet till 242 oeh tillverkningarnes värde till 875,000 kronor. Porslinsfabrikerna vid Rörstrand i Stockholms stad och vid Gustafsberg i Stockholms län sysselsatte under år 1893 tillsammans 1,461 arbetare, af hvilka 608 voro qvinnor. Arstillverkningens värde är uppgifvet till sammaulagdt 2,540,967 kronor. ' Pressjästfabrikerna, om hvilka de väsentligaste uppgifterna inhemtats i Kongl. Finansdepartementets kontroll-och justeringsbyrå, voro under år 1893 till antalet 11, och af dem voro 8 förenade med bränvinsbrännerier. Inalles hafva 72 arbetare redovisats såsom uteslutande sysselsatte vid dessa fabriker, hvilkas sammanlagda tillverkning uppgick till 2,315,054 kg. pressjäst med Pappersbruk och Pappfabriker. Inalles voro 59 fabriker ett värde af 1,687,231 kronor. af ifrågavarande slag i verksamhet under år 1893, och af dem voro 3 belägna i städer (Holmen, Katrinefors och Munksjö) och De till handtverk ej hänförliga Repslagerierna voro under återstoden å landsbygden inom skilda län. A landet inom Elfsborgs län funnos icke färre än 11 dylika fabriker. Arbetsperligen 19, hvaraf 11 i städer och 8 å landsbygd. De vigtigaste år 1893 af samma antal som under närmast föregående år, nemsonalen räknade inalles 4,469 personer, af hvilka 969 voro qvinnor. af dessa inrättningar voro belägna i Göteborgs och Bohus län, Följande tabellariska öfversigt utvisar arten, qvantiteten och värdet dels i staden Göteborg, dels å länets landsbygd. Arbetspersonalen är uppgifven till 250 personer och årstillverkningen till af de vid dessa fabriker åstadkomna tillverkningarne, hvari äfven iugår s. k. träpapp: ett värde af 489,215 kronor.

21 Skeppsbyggeriema voro år 1893 till antalet 41, hvaraf 21 i städer och 20 på landet, och sysselsatte tillsammans 2,767 arbetare. Arstillverkningens värde är, såsom närmare framgår af nedanstående sammandrag, uppgifvet till sammanlagdt 5,212,229 kronor. Vid en jemförelse med föregående års redogörelser för ifrågavarande anläggningar torde böra anmärkas, att fullständigare specificering af tillverkningarae vid en del mekaniska verkstäder (bl. a. Kockums mekaniska verkstad i Malmö) möjliggjort ett öfverförande till denna fabriksklass af vissa tillverkningar (jernångfartyg, fartygstillbehör), som hittills redovisats under jernoch stålfabrikernas produktion: XV år 1893 till antalet 124, och af dem voro 58 belägna i städer samt 66 å landsbygden. Inalles 4,442 arbetare hade sysselsättning vid dessa fabriker, hvilkas tillverkning blifvit uppskattad till följande belopp: Skofabrikerna, hvarunder icke inbegripas skonåtlingsfabriker, voro år 1893 till antalet 8, eller 2 flere än under närmast föregående år. De mest betydande af dessa fabriksinrättningar voro anlagda i städerna Stockholm och Venersborg samt å landsbygden inom Göteborgs och Bohus län. Inalles sysselsattes 758 arbetare, af h vilka 305 voro qvinnor. A rstill verkningen har blifvit uppskattad till värde af 1,239,525 kronor. Tre Skonåtlingrsfabriker voro i verksamhet år 1893, 1 belägen i Malmö och 2 i Göteborg, sysselsättande tillsammans 134 arbetare. Tillverkningens värde är uppgifvet till 685,273 kronor.. Snickerifabrikerna, till hvilka icke räknas möbelfabriker, som redovisas såsom egen fabriksklass och ej heller trähyflerier, om hvilket slags anläggningar tillräckliga uppgifter saknas, voro

22 XVI hvitbetsockertillverkningen i riket en sammanställning af hvitbetssoekerfabrikernås antal och tillverkningsqvantitet från oeh med tillverkningsåret : Sockerbruken, omfattande såväl råsockerbruk som sockerraffinaderier, men icke glykos- och dextrinfabriker, hvilka nu upptagits såsom en särskild fabriksklass, voro under redogörelseåret till antalet 18, hvaraf, såsom närmare framgår af nedanstående öfversigtstablå, 10 voro råsockerbruk, samtliga belägna i Skåne, och 8 raffinaderier, alla anlagda i städer: Fabrikerna för tillverkning af Sprängämnen voro år 1893 till antalet 10, alla enligt gällande bestämmelser anlagda å landet. De vid dessa fabriker anstälde arbetames antal uppgick till inalles 236. Årstillverkningarnes art, qvantitet oeh värde framgå af nedanstående öfversigt: Stearinljusfabrikerna voro år 1893 desamma som under närmast föregående år, nemligen Liljeholmens fabrik i Stockholm och Clara fabrik vid Alviken i Stockholms län. Båda fabrikerna sysselsatte tillsammans 227 arbetare, af hvilka något öfver hälften voro qvinnor. Tillverkningen har uppgifvits till 1,915,336 kg. ljus med ett åsätt värde af 1,612,202 kronor. Den tillverkning af olein och glycerin, som eger rum vid Liljeholmens fabrik, är redovisad bland kemisk-tekniska fabrikernas produktion. För att bereda en öfversigt af råsockerindustriens storartade utveckling under senare åren, meddelas här nedan efter Kongl. Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrås berättelser om Stenhuggerierna och -sliperierna, till hvilka qvafn-, slipoch brynstenfabriker äro hänförda, voro år 1893 till antalet 102 samt sysselsatte tillsammans 5,030 arbetare. Värdet af årets tillverkning åskådliggöres af nedanstående sammandrag, hvaraf för öfrigt framgår, att Blekinge samt Göteborgs och Bohus län utgöra hufvudorter för denna industrigren:

23 XVII Såp- OCh Tvålfabrikernas antal uppgick under ifrågavarande år till 22, hvaraf 19 voro anlagda i städer och 3 å landet. Arbetspersonalen är uppgifven till 806 arbetare och tillverkningens värde, såsom närmare inhemtas af nedanstående tablå, till inalles 2.899,867 kronor: Stärkelse- oeh Potatismjölfabrikerna, om hvilka fullständigare uppgifter till Kollegium inkommit för år 1893 än förut, voro under redogörelseåret 58 till antalet, samtliga belägna å landsbygden. I Blekinge län funuos ieke färre än 29 dylika anläggningar och i Elfsborgs län 11. Arbetspersonalen har uppgifvits till inalles 282 arbetare och tillverkningens värde till sammanlagdfc 670,151 kronor. Nio Svinslagterier voro i verksamhet år 1893 och sysselsatte Tapetfabrikerna voro år 1893 af samma antal (7) som tillsammans 157 arbetare. Inalles nedslagtades 77,844 st. under närmast föregående år. Den mest betydande fabriken var svin (vigten ej angifven) jemte ett ouppgifvet antal, som lenmat i verksamhet i staden Norrköping. Arbetspersonalen har uppgifvits 3,180,853 kg. fläsk. Totalvärdet af de nedslagtade sviuen uppgick, såsom synes af nedanstående tablå, till 7,076,372 kronor. till inalles 208 personer. Tillverkningens qvantitet och värde inhemtas af följande sammandrag:

24 XVIII De Tegelbruk, som under redogörelseåret drefvo fabriksartad rörelse, voro till antalet 490, och af dem voro 18 anlagda i städer samt 472 å landet inom rikets skilda län, med undantag endast af Norrbottens, från hvilket län ingen inrättning af ifrågavarande slag blifvit redovisad. Inalles sysselsattes 7,171 arbetare vid dessa anläggningar, bvilkas tillverkningsvärde inhemtas af följande sammandrag: Tobaksfabrikerna voro under redogörelseåret 93 till antalet med tillsammans 3,599 arbetare, af h vilka 2,019 voro qvinnor. En fabrik var anlagd i köpingen Arvika, 5 å landet, återstoden i städer. Af efterföljande tablå inhemtas tillverkningarnes art, qvantitet och värde:

25 XIX Tändsticksfabrikerna. Vid 81 dylika fabriker med tillsammans 5,556 arbetare, af hvilka 2,619 voro qvinnor och 1,762 under 18 år, utgjorde tillverkningens sammanlagda värde, såsom närmare inhemtas af nedanstående sammandrag, 7,973,266 kronor, af hvilket belopp 33 procent blifvit redovisade från de i staden Jönköping befintliga tändsticksfabrikerna : Nittiotre Trämassefabrikar (Pappersmassefabriker), med tillsammans 3,658 arbetare, voro i verksamhet under redovisningsåret, oberäknadt sådana som, förenade med pappersbruk, drefvo sin tillverkning uteslutande för pappersbrukens eget behof. Med undantag af Holmens trämassefabrik i Norrköpings stad voro samtliga fabrikerna belägna å landet. Vermlands, Gefleborgs och Elfsborgs län utgöra, såsom framgår af efterföljande tabellariska öfversigt, hvilken utvisar årstillverkningarnes art, qvantitet och värde, hufvudorter för i fråga varande industri: Väfverierna. Följande redogörelse för de särskilda fabriksgrenar, som inbegripas under benämningen väfverier, hvilken redogörelse emellertid lider af den bristfälligheten, att, då, såsom i vissa fall är händelsen, en och samma fabrik tillverkar flera sorters väfnader, hvarken fabrikat eller arbetare kunnat sä noga, som önskvärdt varit, fördelas på de olika fabrik^grenarne, utvisar att inalles 13,826 arbetare, af hvilka 9,388 voro qvinnor och 2,083 under 18 år, sysselsattes inom väfveriindustrien samt att den sammanlagda årstillverkningen uppgick till ett totalvärde af 38,271,741 kronor: Tunnbinderierna och Drittelfabrikerna voro år 1893 till antalet 31 och sysselsatte tillsammans 307 arbetare. Årstillverkningen har uppgifvits till ett samraanlagdt värde af 569,310 kronor. a) Bandfabrikerna voro nnder redovisningsåret till antalet 6, af hvilka de mest betydande voro anlagda i staden Ystad samt å landsbygden inom Göteborgs ocu Bohus län. Tillverkningen uppgick till ett värde af 263,927 kronor. Arbetarnes antal utgjorde 113. b) Bomullsväfverierna. Vid dessa fabriker, 24 till antalet, sysselsattes under året inalles 3,529 arbetare. Tillverkningens qvantitet och värde inhemtas af följande sammandrag:

26 XX f) Vid 48 fabriker tillverkades under år 1893 andra helyllevåfnader än kläden äfvensom blandade eller till sin art ej angifna väfnader. De mest betydande af ifrågavarande fabriker voro anlagda i staden Borås oeh å landsbygden inom Elfsborgs samt Göteborgs och Bohus län. Inalles 2,132 arbetare sysselsattes vid dessa anläggningar, hvilkas tillverkning med hänsyn till qvantitet och värde åskådliggöres genom följande tabellsammandrag: c) Gardin- och Spetsfabriker funnos år 1893 i staden Norrköping och å landsbygden inom Elfsborgs samt Göteborgs och Bohus län, en å hvardera orten. Inalles 215 arbetare voro anstälde vid dessa fabriker, hvilkas tillverkning uppskattats till ett värde af 760,485 kronor. d) Juteväfverierna voro år 1893 desamma som under närmast föregående, nemligen fabrikerna i Södertelge, Jonsered och Oskarsström. Inalles sysselsattes 1,277 arbetare vid dessa fabriker, hvilkas årstillverkning uppgifvits till 13,580,142 meter väf med ett åsätt värde af 2,583,024 kronor. e) Klädesfabrikernas antal under år 1893 var detsamma som under året förut eller 39. I staden Norrköping voro 30 dylika fabriker i verksamhet. Arbetspersonalen har utgjort 5,118 arbetare. Årstiilverkuingens qvantitet, som i sin helhet uppgifvits till 626,860 meter jemte 1,711,095 kg. diverse kläden samt 23,389 st. själar, dukar, filtar m. m., äfvensom värdet af dessa fabrikat åskådliggöras af följande sammandrag: g) Tre Linneväfverier voro under året i verksamhet, alla belägna å landet, nemligen 1 i hvartdera af Elfsborgs, Skaraborgs samt Göteborgs och Bohus län. Arbetspersonalen har uppgifvits till 190 arbetare och tillverkningen till 321,169 meter diverse slags väf samt 82,828 st. dukar och servetter med ett samlagdt värde af 353,241 kronor. h) Två Segel- och Tältduksvåfverier voro under året i verksamhet å landsbygden inom Göteborgs och Bohus län, sysselsättande tillsammans 194 arbetare och med en tillverkning af 1,162,309 meter väf, värd 735,224 kronor. i) Sidenfabrikerna voro desamma år 1893 som under året förut och sysselsatte tillsammans 305 arbetare. Tillverkningen utgjorde 13,082 meter tyg och 147,285 st. dukar m. m., med ett åsätt värde af sammanlagdt 446,811 kronor. j) Trikåfabrikerna voro under redogörelseåret 26 till antalet med tillsammans 753 arbetare. Enligt uppgift tillverkades,

27 XXI såsom närmare inhemtas af nedanstående öfversigt, 243,880 kg., 402,563 par jemte 791,105 st. diverse trikå varor, såsom skjortor, kalsonger, tröjor m. m., med ett sammanlagdt värde af 2,089,852 kronor: Beträffande Handtverken meddelas i tabellbilagorna 8 10 de upplysningar, som varit att hemta ur de af magistrater oeh kronofogdar upprättade förteckningar dels rörande antalet idkare af handtverk oeh andra dermed jeniförliga näringar äfvensom deras arbetare, dels ock rörande den bevillning till Eders Kongl. Majestät och Kronan, som blifvit påförd omförmälda näringsidkare i och för deras rörelse. Af berörda förteckningar är här nedan intaget ett sammandrag, hvilket tillika innehåller i Kollegium verkstälda beräkningar såväl angående bevillningens procentiska fördelning på olika handtverk som angående det medelbelopp af bevillning, hvilket blifvit påfördt hvarje särskild handtverkare inom de olika yrkesgrupperna: Ofvanstående sammandrag utvisar, Hand annat, att hela antalet af de till Kollegium för år 1893 uppgifna handtverkarne (äfven bolag och sterbhus) utgjorde 22,789 med tillsammans 34,682 arbetare. Skomakare- och skräddareyrkena sysselsatte, såsom synes, det största antalet såväl handtverkare som haudtverksarbetare. Med hänsyn till bevillningen voro de högsta beloppen påförda boktryckare, bagare och skräddare med resp. ll - 3 7, och procent af den handtverkerirörelse påförda bevillningens totalsumma, medan åter vid fördelning af bevillniugsbeloppen på antalet yrkesidkare inom de skilda klasserna boktryckare och sockerbagare intaga de första rummen med i genomsnitt resp och 15'48 kronor på hvarje särskild yrkesidkare. Kommerskollegii berättelse om fabriker och manufakturer år ISfKi. Vidkommande Husslöjderna upplysa de från Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande till Kollegium öfverlemnade, af kronofogdarne sammanfattade redogörelser i ämnet dels att IV

28 XXII 12,118,830 meter bomulls-, linne- och ylleväfnader kunna antagas hafva under år 1893 blifrit tillverkade inom Elfsborgs, Hallands, Kronobergs och Vesterbottens län, af hvilken qvantitet 12,000,000 Stockholm den 1 juli meter blifvit redovisade från det förstnämnda länet, dels ock att omkring 56,037 hl. tjära under året framstälts vid tjärdalarne i Norrbottens och Vesterbottens län. Underdånigst RICH. ÅKERMAN. K. KEY-ÂBERG. Fredr. Grönwall.

29 XXIII Förteckning öfver de i föreliggande berättelse redovisade särskilda slag af industriela anläggningar. Förkortningen h. u. betyder: hänföras under.» smfda m. betyder: sammanförda med. Aduceringsfabriker, h. u. Gjuterier. Ammoniak, svafvelsyrad, fabriker för tillverkning deraf, h. u. Kem.-tekn. fabriker. Amykosfabriker, h. u. Kem.-tekn. fabriker. Anjovisfabriker, se Fiskberedningsanstalter. Aseptinfabriker, h. u. Kem.-tekn. fabriker. Asfaltfabriker. Bagerier, hänföras till Handtverk. Bandfabriker, se Väfverier. Beckkokerier, h. n. Träoljefabriker. Benmjölsfabriker och Benstampar. Biljardfabriker, h. u. Snickerier. Blanksvärtfabriker, h. u. Kem.-tekn. fabriker. Bleckslagerier, h. u. Jern- och stålvarufabriker. Blekerier, kemiska. Bläckfabriker, h. u. Kem.-tekn. fabriker. Bobinfabriker. Bokbinderifabriker. Boktryckerier, hänföras till Handtverk. Bomullslistfabriker, se Tätlistfabriker. Bomullspinnerier, se Garnspinnerier. Bomullsväfverier, se Yäfverier. Borstfabriker. Bresiljeqvarnar. Britanniametallfabriker, h. u. Tenngjuterier. Broddfabriker, h. u. Jern- och stålvarufabriker. Bronsfabriker, h. u. Metallvarufabriker. Bryggerier: maltdrycks-. punsch-. Brynstensfabriker, h. u. Stenhuggerier. Bränvinsbrännerier. Bultfabriker, h. u. Jern- och stålvarufabriker. Båtbyggerier, se Skeppsbyggerier. Bärvinsfabriker. Cellulosafabriker, se Trämassefabriker. Cementfabriker. Cementgjuterier. Charkuterivarufabriker. Chokladfabriker. Cigarrfabriker, h. n. Tobaksfabriker. Cikoriefabriker. Destilleringsverk. Dextrinfabriker, smfda m. Glykosfabriker. Drittelfabriker, smfda m. Tunnbinderier. Dynamitfabriker, se Sprängämnesfabriker. Elektriska apparater, fabriker för tillverkning deraf. Elektriska belysningsanstalter. Elektrisk ledningstråd, fabriker för öfverspinning deraf. Etuifabriker. Fajansfabriker, h. u. Kakelfabriker. Fernissfabriker, smfda m. Färgfabriker. Filhuggerier, h. u. Jern- och stålvarufabriker. Filtfabriker. Fiskberedningsanstalter. Fiskoljefabriker. Fiskredskapsfabriker. Färgerier. Färgfabriker. Förgyllerier. Förnicklingsverk, h. u. Galvaniseringsfabriker. Förzinkningsverk, h. u. Galvaniseringsfabriker. Galoschfabriker, h. u. Gumrnivarufabriker. Galvaniseringsfabriker. Gardinfabriker, se Väfverier. Garfverier. Garnspinnerier. Garntryckerier. Gasverk. Gelatinfabriker, smfda m. Limkokerier. Gelbgjuterier, h. u. Metallvarufabriker. Gevärsfaktorier, h. u. Mekaniska verkstäder. Gjuterier, jern-. Glasbrak. Glaspulver, fabriker för tillverkning deraf. Glassliperier," smfda m. Glasbruk. Glycerinfabriker, h. u. Kem.-tekn. fabriker. Glykosfabriker. Glödlampfabriker, h. u. Elektr. apparatfabriker. Guanofabriker, h. u. Kem.-tekn. fabriker. Gulddragerier. Guldslagerier. Guldvarufabriker. Gumrnivarufabriker. Gödningsämnesfabriker, h. u. Kem.-tekn. fabriker. Hagelfabriker. Halmmassefabriker. Halmvarufabriker. Handskfabriker. Hartsfabriker, smfda m. Kimröksfabriker. Hattfabriker (jfr Stråhattfabriker). Hvaloljefabriker, h. u. Fiskoljefabriker. Hvitbetssockerbruk, se Sockerbruk. Hängslen, fabriker för tillverkning deraf. Hästskofabriker, h. u. Jern- och stålvarufabriker. Hästskosömfabriker, h. u. Jern-;och stålvarufabriker. Impregneringsfabriker. Instrumentfabriker. Jerngjnterier, se Gjuterier. Jern- och stålvarufabriker, smfda m. Gjuterier. Jernsängsfabriker, h. u. Jern- och stålvarufabriker. Jerntrâdsdragerier, h. u. Jern- och stålvarufabriker. Jernvägsvagnfabriker, h. u. Mekan. verkstäder. Jutespinnerier, se Garnspinnerier. Juteväfverier, se Väfverier. Jästfabriker, se Pressjästfabriker. Kaffebrännerier. KaffesuiTogatfabriker (jfr Cikoriefabriker). Kakelfabriker. Kalkbruk. Kanongjuterier, h. u. Jern- och stålvarufabriker. Kappfabriker, h. it. Sömnadsfabriker. Kapsylfabriker. Karamellfabriker. Kardfabriker. Kartongfabriker. Kassaskåpsfabriker, h. u. Jern- och stålvarufabriker. Kattum tryckerier. Kemigrafiska anstalter, smfda m. Litogr. anstalter. Kemiska blekerier. Kemisk-tekniska fabriker. Kimröksfabriker. Klarspånsfabriker. Klockgjutevier, b. u. Metallvarufabriker. Klosettfabriker. Klädesfabriker, se Väfverier. Knappfabriker. Kniffabriker, h. u. Jern- och stålvarufabriker. Koksfabriker. Kolspetsfabriker. Konfektfabriker, smfda m. Kararaellfabriker. Konservfabriker. Kopparvarufabriker. Korffabriker, h. u. Charkuterivarufabriker. Korgfabriker. Korkfabriker. Kortfabriker. Kritbruk. Krutbruk, se Sprängämnesfabrikev. Kulsprutfabriker, h. u. Mekan. verkstäder. Kuvertfabriker, smfda m. Papperspäsfabriker. Käksfabriker (Cakesfabriker). Käppfabriker. Ijackfabriker. Lacket-fabriker. Lampfabriker. Lampveksfabriker. Leksaksfabriker. Lerkärlsfabriker, smfda ro. Kakelfabriker. Liesmidesfabriker, h. u. Jern- och stålvarufabriker. Limkokerier. Linneväfverier, se Väfverier.

30 XXIV Linspinnerier, se Garnspinnerier. Litografiska anstalter. Lump- och Lappullsfabriker, se Shoddyfabriker. Lådfabriker, h. u. Snickerier. Låsfabriker, h. u. Jern- och stålvarufabriker. Läderfabriker, se Garfverier. Lästfabriker. Makaronifabriker. Maltdrycksfabriker, se Bryggerier. Margarinfabriker, se Kem.-tekn. fabriker. Markisfabriker, h. u. Persiennefabriker. Marmeladfabriker, h. u. Karamellfabriker. Maskinremfabriker, se Eemfabriker. Mattfabriker. Mekaniska verkstäder, smfda m. Gjuterier. Metallduksfabriker, b. u. Metallvarufabriker. Metallvarufabriker. Messingstrådfabriker, h. u. Metallvarufabriker. Messingsverk, b. u. Metallvarufabriker. Mineraloljefabriker (jfr Oljeslagerier). Mineralvattenfabriker, h. u. Kem.-tekn. fabriker. Murbruksfabriker. Mälterier. Möbelfabriker. Möbelspånsfabriker. Mössfabriker. ÏJitroglycerinfabriker, se Sprängämnesfabriker. Nysilfversfabriker, k. u. Galvaniseringsfabriker. Nålfabriker. Oleinfabriker, h. u. Kem.-tekn. fabriker. Oleomargarinfabriker, h. u. Kem.-tekn. fabriker. OljeklädersfaMiker, h. u. Rem- och Pressenningsfabriker. Oljeslagerier (ej omfattande Mineralolje-, Trä- och Fiskoljefabriker). Orgelfabriker, h. u. Instrumentfabriker. Ornamentfabriker. Pappersbruk. Pappersmassefabriker, se Trämassefabriker. Papperspåsfabriker. Pappfabriker, smfda m. Pappersbruk. Paraply- och Parasollfabriker. Parfymfabriker, h. u. Kem.-tekn. fabriker. Pelsvarufabriker. Penselfabriker, h. u. Borstfabriker. Persiennefabriker. Pianofabriker, h. u. Instrumentfabriker. Pinnstolsfabriker, h. u. Möbelfabriker. Pipfabriker, smfda ra. Käppfabriker. Piskfabriker. Porsli nsfabri ker. Porterbryggerier, se Bryggerier. Portföljfabriker, smfda ra. Etuifabrikcr. Potatismjölfabriker, h. u. Stärkelsefabriker. Pressenningsfabriker, smfda rn. Remfabriker. Pressjästfabriker. Pudrettfabriker, h. u. Kem.-tekn. fabriker. Punschbryggerier, se Bryggerier. Qvarnstensfabriker, b. u. Stenhuggerier. Rem fabriker. Repslagerier. Reseffektfabriker. Rullgardinfabriker. Saftfabriker, smfda m. Bärvinsfabriker. Sagofabriker, smfda ta. Makaronifabriker. Saltraffinaderier. Saxfabriker, h. u. Jern- och stålvarufabriker. Schalfabriker, h. u. Väfverier. Sebastinfabriker, h. n. Sprängämnesfabriker. Segelduksfabriker, se Väfverier. Senapsmalerier. Shoddyfabriker. Sidenappreteringsverk. Sidenfabriker, se Väfverier. Silkesrederier. Sillsalterier, se Fiskberedningsanstalter. Sillguanofabriker, h. u. Kem.-tekn. fabriker. Silloljefabriker, h. u. Fiskoljefabriker. Skeppsbyggerier. Skofabriker. Skonåtlingsfabriker. Skopliggfabriker. Skrädderier, hänföras till Handtverk. Slipstensfabriker, h. u. Stenhuggerier. Snickerifabriker (jfr Möbelfabriker). Snusfabriker, h. u. Tobaksfabriker. Snörmakerier. Sockerbagerier, hänföras till Handtverk. Sockerbruk. Sockersågningsfabriker. Sodafabriker, h. u. Kem.-tekn. fabriker. Solf- ocli Väfskedsfabriker. Spegelfabriker. Spegelfolieringsverk. Spetsfabriker, smfda m. Gardinfabriker. Spiksmedjor, h. u. Jern- och stålvarufabriker. Spinnerier, se Garnspjnnerier. Spritfabriker, se Destilleringsverk. Sprutfabriker, h. a. Mekaniska vei-kstäder. Sprängämnesfabriker. Stearinljusfabriker. Stenhuggerier. Stenkolstjära, fabriker för tillverkning deraf, h. u. Kem.-tekn. fabriker. Stenkärlsfabriker, smfda m. Kakelfabriker. Stentryckerier, se Litografiska anstalter. Stickfabriker, h. u. Trikåfabriker. Stickmaskinsfabriker, h. u. Mekaniska verkstäder. Stilgjuterier. Stolfabriker, h. u. Möbelfabriker. Strumpfabriker, h. u. Trikåfabriker. Stråhattfabriker. Stubinfabriker, h. u. Tändrörsfabriker. Stålvarufabriker, smfda m. Gjuterier. Stämpelfabriker. Stärkelsefabriker. Sulfat- och sulfitfabriker, se Tiäruassefabriker. Superfosfatfabriker, h. u. Kem.-tekn. fabriker. Svafvelsyrefabriker, se Kem.-tekn. fabriker. Svarfverifabriker, h. u. Snickerifabriker. Svinslagterie r. Syfabriker, se Sömnadsfabriker. Symaskinsfabriker, h. u. Mekaniska verkstäder. Säpfabriker. Sämskmakerier. Sömnadsfabriker. Takspänsfabriker. Tapetfabriker. Tegelbruk. Telefonfabriker, h. u. Elektr. apparatfabriker. Tenngjuterier. Terpentinfabriker, smfda m. Kimröksfabriker. Tjärkokerier, h. u. Träoljefabriker, men redovisas hufvudsakligen såsom Husslöjd. Tobaksfabriker. Toffelfabriker, smfda m. Träskofabriker. Torffabriker. Torfmullfabriker. Torfströfabriker, smfda m. Torfmullfabriker. Torrplåtfabriker, h. u. Kem.-tekn. fabriker. Trankokerier, smfda m. Fiskoljefabriker. Trikåfabriker, se Väfverier. Tryckerier, bok-, hänföras till Handtverk. Trådrullfabriker, se Bobinfabriker. Trämassefabriker. Träoljefabriker, smfda m. Kimröksfabriker. Träsko- oeh Toffelfabriker. Träskruffabriker, h. n. Jern- och stålvarufabriker. Träsliperier, se Trämassefabriker. Träullfabriker. Tunnbinderier. Tvålfabriker, smfda m. Säpfabriker. Tältduksfabriker, se Väfverier. Tändrörsfabriker. Tändsticksfabriker. Tändsticksaskfabriker. Tändsticksramfabriker. Tändsticksämnesfabriker. Tätlistfabriker. Ullspinnerier, se Garnspinnerier. Urfabriker. Vaddfabriker. Vadmalsstampar. Vagnfabriker, h. u. Åkdonsfabriker. Vagnsmörjefabriker. Vapenfabriker, h. u. Jern- och stålvarufabriker (jfr Gevärsfaktorier). Varf, se Skeppsbyggerier. Vattenfabriker, h. u. Kem.-tekn. fabriker. Vaxduksfabriker. Velocipedfabriker, h. u. Jern- och stålvarufabriker. Vinfabriker, se Bärvinsfabriker. Vågfabriker, h. u. Mekaniska verkstäder. Väfverier. Yllefabriker, se Väfverier. Åkdonsfabriker. Ättikfabriker. Ölbryggerier, se Bryggerier.