INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm, Täckningsår: var serien indelad i två underserier: I, Utrikes handeln och II, Utrikes sjöfarten blev delserierna sammanförda till: Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Handel. Föregångare: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, Täckningsår: Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår: Sammandrag af consulernes insände skepps-listor öfver till deras districter år... anlände och derifrån afgångne svenska fartyg / Commerce-Collegium Efterföljare: Berättelser om handel och sjöfart år... från de förenade rikenas konsuler. Stockholm, Täckningsår: Utdrag ur konsulsberättelserna fanns i tabell 6 i BISOS F för åren Därefter hänvisning till dessa berättelser för åren i tabell 6 och för åren i tabell 8. I inledningen till häftena 1891:I-1894:I (Utrikes handel) hänvisas till berättelserna. i vilka årligen offentliggörandet i tryck sker. Från 1895 offentliggörs konsulsberättelserna av Sveriges allmänna exportförenings tidskrift Svensk Export. Sjöfart : berättelse för år / av Kommerskollegium. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Handel : berättelse för år... / av Kommerskollegium. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Statistiska meddelanden. Ser. C, Månadsstatistik över handeln / utgiven av Kungl. Kommerskollegium. Stockholm : Kommerskollegium, Kommersiella meddelanden / utgivna av Kungl. Kommerskollegium. Sammanfattad utgivningstid: Stockholm : Kungl. Kommerskollegium, Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. D. 3, Utrikeshandel Örebro ; Stockholm : Statistiska centralbyrån (SCB), BISOS F digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lagts till. urn:nbn:se:scb-bi-f0-6901_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. F) UTRIKES HANDEL och SJÖFART. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR år STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, KONGL. BOKTRYCKARE.

4

5 Innehåll Uppgift å förhållandet emellan nedannämnda, i Svenske och Norske Consulers embetsberättelser förekommande, utländska samt Svenska mynt, vigter och mått. Pag. Underdånig berättelse Norge.. 3. Finland 6. Ryssland. 9. Danmark. 11. Preussen Mecklenburg, Hansestäderna och Oldenburg. 21. Nederländerna. 32. Belgien 35. Storbritannien och Irland 36. Frankrike. 51. Portugal Spanien Öfriga länder vid Medelhafvet och Adriatiska hafvet samt vid Norra kusten af Afrika 62. Nord-Amerika och West-Indien. 68. Södra Amerika 73. Syd-Afrika, Ost-Indien och öfriga Ost-Asiatiska Länder samt Australien 80. Utrikes handeln i allmänhet 85. Utrikes sjöfarten i allmänhet Tabeller N:o 1. Utdrag af General-sammandragen öfver Rikets införsel och utförsel år 1869 jemte beräkning, så vidt sådan kunnat i Collegium åstadkommas, öfver total-summan af de på hvarje tullpligtig artikel enligt tull-taxa af den 13 November 1868 belöpande tullinkomster. o Införsel o Införsel Varor, enligt tulltaxan tullpligtiga men, på grund af särskilda föreskrifter, utan erläggande af tullafgifter inkomna för Kongl. Maj:ts och Kronans räkning samt annat allmänt behof. o Införsel Varor, enligt tulltaxan tullpligtiga, men tullfritt reimporterade med uppgift om orterna hvartill och länderna hvarifrån införseln skett samt i de fall varorna inkommit till annan ort än den, från hvilken de utförts, anteckning om denne sednare. o Utförsel o Utförsel År 1869 reexporterade, förtullade eller vid införsel tullfria varor. N:o 2. Öfversigt af Tulluppbörden åren ; deruti likväl icke äro inberäknade lastpenningar, nederlags- och transito- eller fyr- och båkafgifter. N:o 3. Sammandrag af de från Kongl. Norska Regeringen till Commerce Collegium insända uppgifter rörande Svenska sjöfarten till och från Norge år 1869.

6 N:o 4. Öfversigt af Sveriges handelsförhållanden med andra länder år 1869 efter de inoch utförda varu-artiklarnes, enligt antagna grunder beräknade, totalvärde. N:o 5. Tabell, utvisande förhållandet emellan det efter antagna grunder beräknade värdet af Sveriges införsel från och utförsel till särskilda länder år N:o 6. Sammandrag af de hos General Tullstyrelsen upprättade förteckningar öfver antalet och drägtigheten i Nyläster af de år 1869 från nedannämnda länder till Sverige med last ankomna och derifrån med last till samma länder afgångna Svenska och Norska samt främmande fartyg. N:o 7. Sammandrag af de hos General-Tullstyrelsen upprättade förteckningar öfver de åren till Sverige med last eller i barlast ankomna Norska och främmande fartyg, särskildt upptagande hvarje nations fartyg och deras drägtighet i nyläster. N:o 8. Sammandrag af de för nedannämnda år till Commerce Collegium inkomna förteckningar öfver antalet och drägtigheten, i nyläster, af städers, köpingars och landtmäns mätta fartyg samt öfver stapelstädernas skeppare och sjöfolk. N:o 9. Uppgift på antalet och drägtigheten af de, invånare i rikets städer och köpingar samt landtmän tillhöriga fartyg, som varit begagnade till utrikes sjöfart under åren N:o 10. Jemförelse emellan rikets in- och utförsel under åren af sådana varor, som till något betydligare belopp blifvit in- eller utförda. o Införsel o Utförsel N:o 11. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara handel med andra länder, efter de inoch utförda varornas beräknade värde, åren N:o 12. Tabell, utvisande drägtigheten, i Nyläster, af de till Sverige med last ankomna och derifrån med last afgångna Svenska samt Norska och främmande fartyg åren N:o 13. Tabell, utvisande Svenska samt Norska och främmande fartygs andel i Sveriges sjöfartsförbindelse med främmande länder under åren

7 Uppgift å förhållandet emellan nedannämnda, i Svenske och Norske Consulers embetsberattelser förekommande, utländska samt Svenska mynt, vigter och mått. 1 Mark à 100 Penni == 70 Ore Sv. E:mt. Finland. 1 SilfverEnbel à 100 Kopek = 2 E:dr 82 Öre E:mt. 1 Pud = 38,54 Sv. Skalp. Ryssland. 1 Berkowitz = 10 Pud. 1 Tsehetwert = 80 Kannor 20 Kub.tum Sv. mått. 1 Petersburger Standard (= 165 Eng. CubieEeet) = 178,5 Sv. Kub.fot bräder. (= 150»» ) = 162,5»» bjelkar. (= 120»» ) = 129,75»» master, spiror, m. m. Danmark. 1 Eigsdaler à 6 Mark och hvarje Mark à 16 Skillinge = 1 E:dr 981/4Öre B:mt, men beräknas vanligen till jemnt 2 E:dr E:mt. 1 Skippund à 20 Lispund = 376,4 Sv. Skalp. 1 Lispund à 16 Pund = 18,82 Sv. Skalp. Tyskland. 1 Preussisk Thaler à 30 Silbergroschen ooh hvarje Groschen à 12 Pfennige = 2 E:dr 62 Öre Sv. B:mt. 1 Hamburger Mark kurant 1 V à 16 Schilling och hvarje Schilling à 12 Pfennige = 1 E:dr 5 Ore Sv. E-.mt. 1 Läbecker»» J 1 Centner à 100 Pfund = 117$ Sv. Skalp. England. 1 Pound ( ) Sterling à 20 Shillings (sh. eller s.) och hvarje Shilling à 12 Pence (d.) = 17 E:dr 54 Öre Sv. E;mt. 1 Ton à 20 Gentweight eller 2240 Avoir du poids (Avdp) Pounds = 23 Centner 90 Skalp. 23 Ort Sv. vigt, men beräknas vanligen till jemnt 24 Sv. Centner. 1 Cent- eller Hundredweight (Cwt) = 119 Sv. Skalp. 100 Avoir du poids Pounds = 106 Sv. Skalp. 1 Ton of Shipping (Skeppslast) à 2000 Avdp. Pounds eller 42 Eng. Kub.fots rymd = 21 Centner 34 Skalp. Sv. vigt. 1 Stone = 14 Skalp. 93 Ort 89 Korn Sv. vigt. 1 Load (Läst) bräder och plankor innehåller 600 Eng. Q,vad 400» 300» 240» D-.o hugget eller fyrkantigt timmer 1 D:o ohugget» rundt» Î Inch = 8,5 5 Linier Sv. mått. 100 Eng. övadratfot = 105J Sv. Qvadratfot. 100» Kubikfot = 108 Sv. Kub.fot Kubikfot. atfot à 1 Inoh's tjocklek.» 1 1/2»» 2 Inehes'» 2 1/2»» 3» 100» Pot (hvarje Eot 12 Inehes) = 102f Sv. Fot. 1 Acre = 4,6 903 Sv. övadratrefvar. 1 Keel kol = 8 Chaldrons = 160 Sv. Tunnor fast mål. 100 Imperial-Quarters (hvarje ûuarter = 8 Bushels) = 1111 Sv. Kub.fot eller 198 Tunnor löst mål. 100 Gallons = 173,60 Sv. Kannor. 0. S. V.

8 Frankrike och Belgien. 1 ÏYane h 100 Centimes = 70 Öre Sv. E:mt. 1 Mètre = 3,37 Sv. Fot. 1 Mètre cube eller Stère = 38,2 Sv. Kub.fot, 1 Kilogramme = 2 Skalp. 35 Ort 25 Korn Sv. vigt. 1 Litre = 38 Kuh.tum 209 Kub.linier Sv. mått. Nederländerna. 1 Florin eller Gulden à 100 Cents = 1 E:dr 50 Öre Sv. E:mt. Portugal. 1 Milreis (1 $ 000) à 1000 Eeis = 4 E:dr 26 Öre Sv. E-.mt. 1 Grusado à 400 Eeis = 1 E:dr 70,2 Öre Sv. E:mt. 1 Moyo = 31 Kub.fot eller 5 Sv. Tunnor löst mål. Spanien. 1 Peso duro (tärd eller Silfvei-piaster) ($) à 20 Eeales de Vellon eller 100 Oentimos = 3 E:dr 71 Öre Sv. E:mt. 1 Eeal de Vellon == 18 Öre Sv. E:mt. 1 auintal à 100 Libras = 108 Sv. Skalp. 1 Modin = omkring 8 Sv. Tunnor. 1 Codo 8 Eng. eller 8,65 Sv. Kub.fot. 1 Lira nuova à 100 Centesimi = 70 Öre Sv. E-.mt. Italien. Österrike. 1 Gulden (Florin) = 100 Kreuzer (Neukreuzer) = 1 E : dr 74 Öre Sv. E:mt. Turkiet. 1 Piaster à 40 Paras oen nvarje Para à 3 Asper = 15f Öre Sv. E.-mt. 1 Oantar à 44 Oke == 132 Skalp. 33 Ort 46 Korn Sv. vigt. NordAmerika. 1 Dollar (g) i guld à 100 Cents = 3 E:dr 76 Öre Sv. ll : mt. Brasilien. 1 Milreis (1 $000) à 1000 Eeis = 1 E:dr 83 Öre Sv. E:mt. 1 Quintal à 4 Arrobas = 138,21 Sv. Skalp. 1 Alqueire = 15 Sv. Kannor. Buenos Ayres. 1 Silfrer-Piaster, Dollar, Pataeon eller Peso fuerte (f ) = 8 Eeales silfver = 25 Pappers Pesos eller Moneda corrente (f ^ = 3 E:dr 54 Öre Eant. OstIndien. 1 Eupee (Company Eupee) à 16 Annas ocli nvarje Aima à 12 Pîoe = 1 E:dr 68 Öre Sv. Ikmt. 1 Candy (Surat) = 746 Eng, eller 892,26 Sv. Skalp. 1 Peeul = 1331/3 Eng. Avdp. Pounds = 142,28 Sv. Skålp. China.

9 STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce Collegium får, till följd af nådig föreskrift i gällande instruktion, faärinedelst afgifva underdånig berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart år 1869, samt dervid, för att bereda en lättare öfversigt af dessa näringsgrenar, bifoga följande tabeller, nemligen; N:o 1. Utdrag af det hos GreneralTullStyrelsen upprättade sammandrag öfver införsel och utförsel enligt de vid Tullkamrarne förda specialer; i hvilket utdrag Collegium, så vidt ske kunnat, framställt en beräkning öfver totalsumman af de på hvarje tullpligtig artikel belöpande tullinkomster; Commerce Collegii Utrikes Berättelse för år

10 N:o Öfversigt af tulluppbörden under sist förflutna tio år med specifikation af det vid hvarje Tullkammare influtna belopp, deruti likväl icke inräknats fyr- och båk-afgifter, lastpenningar, nederlagsoch transitoafgifter; N:o 3. Sammandrag af de från Kongl. Norska Regeringen inkomna uppgifter rörande Svenska skeppsfarten till och från Norge år 1869; N:o 4. Öfversigt af Sveriges handelsförbindelser med andra länder år 1869, efter de in- och utförda varuqvantiteternas beräknade totalvärde; N:o 5. Tabell, utvisande förhållandet mellan värdet af Sveriges införsel från och utförsel till särskilda länder år 1869; N:o 6. Sammandrag af de hos GeneralTullStyrelsen upprättade förteckningar öfver antalet och lästetalet af de år 1869 med last från utrikes ort till Sverige ankomna och från detta land till utrikes orter N:o 7. afgångna Svenska, Norska och främmande fartyg; Sammandrag af de hos GeneralTullStyrelsen upprättade förteckningar för sistförflutna fem år öfver de till Sverige ankomna Norska och främmande fartyg, särskildt upptagande hvarje nations fartyg och deras lästetal; N:o 8. Sammandrag af de till Collegium inkomna förteckningar öfver antalet och lästetalet af invånarnes i städerna och landtmäns mätta fartyg, för stapelstäderna för åren , samt för öfriga städer och landtmannafartyg för åren , äfvensom öfver stapelstädernas skeppare och sjöfolk; N:o 9. Uppgift på antalet och drägtigheten af de, invånarne i rikets städer och köpingar samt landtmän tillhöriga fartyg, som under sistförflutna fem åren varit till iitrikes sjöfart begagnade; N:o 10. Jemförelse emellan Sveriges in- och utförsel under hvarje år från och med år 1860 till och med år 1869 af sådana varor, som under något af dessa år blifvit till betydligare belopp in- eller utförda eller eljest ega ett större intresse; N:o 11. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara handel med andra länder efter de in- och utförda varornas beräknade värde åren ; N:o 12. Tabell, utvisande lästetalet af de under samma tid till Sverige med last ankomna och derifrån med last afgångna Svenska, Norska och främmande fartyg; samt N:o 13. Tabell, utvisande Svenska, Norska och främmande fartygs andel i Sveriges sjöfartsförbindelser med främmande länder under sistnämnda tidrymd. Värdet af in- och utförseln, i afseende å så väl handeln med hvarje särskildt land som rikets handel i allmänhet, har för det ifrågavarande året beräknats på samma sätt som för de föregående åren. Sålunda har i allmänhet värdet af varor, införda med Svenska fartyg, upptagits efter gällande pris på lastningsorten, fritt ombord, samt, då varorna med andra fartyg inkommit, efter medelpriset i Svensk hamn, med afdrag af tull för sådan afgift underkastade varor; hvaremot värdet af varor, utförda med Svenska fartyg, eller med Norska till andra länder än Norge, i allmänhet beräknats efter priset på lossningsorten, med afdrag af tull och andra omkostnader derstädes, samt vid utförseln i Norska fartyg med ytterligare afdrag af frakt. Varor, utförda med andra främmande fartyg, hafva åter beräknats efter priset i Svensk hamn. På sätt i föregående underdåniga berättelser i förevarande ämne blifvit anmärkt, grundar sig detta beräkningssätt på antagandet att inoch utförseln i Svenska fartyg sker för Svensk räkning, men i främmande för utländsk, med undantag af utförseln i Norska fartyg till andra länder än Norge, hvilken nästan helt och hållet verkställes för Svensk räkning. Be i berättelsen intagna uppgifter å qvantiteterna af de förnämsta in- och utförselsartiklarna utvisa beloppet af förtullade eller eljest till in- och utförsel angifna varor.

11 I öfverensstämmelse ined förut följd ordning får Collegium först i underdånighet meddela en redogörelse för Sveriges handelsförbindelser med särskilda främmande länder och sedermera framställa en öfversigt af rikets handel och sjöfart i allmänhet. Norge. Värdet af importen derifrån, hvilket för är 1867 var beräknadt till 7,415,000 R:dr, men, till följd af en betydlig minskning i qvantiteten af den förnämsta importartikeln, sill, år 1868 nedgick till 5,900,000 R:dr, har år 1869, då importen af nämnda artikel land- och sjövägen ökats med mera än en half million Kubikfot, stigit till 7,761,000 R:dr, oafsedt att priset å sagda vara, enligt notering å Stockholms börs, från föregående året högst betydligt minskats. Till ifrågavarande värdeförhöjning har dock jemväl bidragit, bland annat, en ökad import af gråsidor eller sej samt indragning af myntadt silfver till ett belopp af 220,628 R:dr. Den sjöväga införseln år 1869 verkställdes med Svenska fartyg för 2,167,000 R:dr, med 422 Norska för 3,343,000 R:dr samt med 5 Danska och 3 Nederländska fartyg för 79,000 R:dr. Värdet af de landvägen införda varor är beräknadt till 2,172,000 R:dr. Exporten till Norge beräknades för år 1867 till ett värde af 3,611,000 R:dr och var för år 1868 uppskattad till 4,721,000 R:dr. År 1869 har värdet af utförseln ökats till 5,411,000 R:dr, Denna tillökning har hufvudsakligen sin grund i en större export af spanmål. Bland andra artiklar, hvaraf utförseln till Norge år 1869 ökats, äro företrädesvis att omnämna smör, ägg och bomullsväfnader. I den sjöväga utförseln år 1869 deltogo Svenska fartyg för 2,151,000 R:dr. För öfrigt utfördes med 125 Norska fartyg för 1,018,000 R:dr, med 1 Preussiskt och 4 Danska fartyg för 95,000 R:dr samt landvägen för 2,147,000 R:dr. Från Norge infördes sjöledes: Hudar och skinn: År 1869 infördes derjemte sjöledes, bland annat, 1,400 Centner oljekakor, 51,536 Skålpund bröd, 1,006 Centner rågmjöl och 5,473 Kubikfot omalen spanmål. Den sjöväga exporten utgjordes förnämligast af följande varuqvantitetér:

12 Dessutom utfördes år 1869 sjövägen, bland annat, 16,100 Oentaer garad koppar, 3,503 Gentner smältstycken, 62,513 Skålpund glas af ej specificerade slag och 10,947 Kubikfot rof- och rapsatfrö.

13 Bland varor, införda från Norge landvägen, förekomma uti Tullspecialerna följande: o Ar 1869 infördes derjemte landvägen 305 hästar, 43 nötkreatur, 184,678 Skålpund segel- och tältduk af linne, 16,807 Skålpund strumpor och strumpstolsarbeten, 149,608 Skålpund krut, 44,972 Skålpund papperstapeter och border, 16,378 Kubikfot korn, 13,007 Kubikfot råg, 4,291 Centner rågmjöl, 3,197 Centner kornmjöl, 80,500 Skålpund bröd, 33,574 Skålpund konserver, 5,647 Centner guano, 1,863 Centner jernskrot m. m. Enligt Tullspecialerne utfördes landvägen till Norge: Dessutom utfördes år 1869 landv&gen, bland annat, 34 hästar, 710 Centner oberedda hudar, 34,069 Skålpund pelsverk, 875 Centner kött, 29,538 Kubikfot hafre, 5,288 Centner hvetemjöl, 1,649 Centner glasbunkar, 11,633 Skålpund strumpor, 97,305 Kubikfot timmer, 144,240 Kubikfot bräder och plankor, 700 Centner stål m. m. Till Norge ankommo Svenska fartyg från:

14 Från Norge afgingo Svenska fartyg till: Finland. Importen från detta land, hvilken för år 1868 uppskattades till 2,997,000 R:dr, är för år 1869 beräknad till ett värde af 2,869,000 R:dr. På sätt uti Collegii underdåniga berättelse i detta ämne för förstnämnda år anmärktes, förekom samma år en ovanligt stor införsel från Finland af smör, uppgående till 34,923 Gentner, hvaraf dock en icke obetydlig del åter utfördes till Liibeek. Under år 1869 har importen af berörda artikel något minskats och utgjort 31,571 Centner; men, enligt hvad här nedan af redogörelsen för Sveriges handelsförbindelser med Lubeck synes, har utförseln dit af samma vara år 1869 i vida större mån minskats. Sedan det i nådig kungörelse af den 9 Mars 1866, med afseende å den i flere länder då härjande kreaturspesten, stadgade förbud mot införsel till riket af nötboskap och får, enligt nådig kungörelse af den 30 Juni 1869, upphört, har under återstående delen af året denna importfrihet blifvit mindre begagnad, och infördes från Finland 261 nötkreatur och 51 får. Införseln år 1869 verkställdes med 64 Svenska fartyg och båtar för 801,000 R:dr, med 395 Finska fartyg och båtar för 2,055,000 R:dr samt med 1 Ryskt och 1 Danskt fartyg för 13,000 R:dr. Inberäknadt myntadt silfver till ett belopp af 800,000 R:dr uppgick värdet af exporten till Finland år 1868 till 1,803,000 R:dr. För ftr 1869 är utförseln till detta land uppskattad till 1,908,000 R:dr, deri myntadt och oarbetadt silfver ingår för 400,211 R;dr. I utförseln sistnämnda år deltogo 44 Svenska fartyg för ett belopp af endast,407,000 R:dr; hvaremot med 207 Finska fartyg och båtar utfördes för 1,500,000 R:dr, Med 1 Ryskt fartyg utfördes derjemte för 1,000 R:dr»

15 Från Finland infördes: År 1869 infördes derjemte, bland annat, 4,385 Centner hö och 18,505 Kubikfot potates. Til] Finland utfördes:

16 Bland år 1869 till Finland utförda varor förekomma jemväl 10,783 Skålpund bröd, 2,302 Centner jernvägsskenor, 62,570 Skålpund svafvel, ångmaskiner för 41,780 och verktyg för 11,363 E:dr, 24,740 Skålpund ull, 770 Centner kopparplåtar, 527 Centner målen krita samt rödfärg för 12,960 R:dr. Svenska fartyg ankommo till Finland: Svenska fartyg afgingo från Finland: Enligt uppgift från Svenske och Norske GeneralConsuln i Helsingfors hade ï Wiborg, hvarifrån under loppet af 1860 icke mindre än 115 af de Förenade rikenas fartyg med trilvarulaster afgått till utrikes orter, följande frakter under sommaren betingats, nemligen till London 40 à 41 sk, till Hull 35 à 36 sh. och till Bristol 50 sh. Sterl. pr Petersburg standard samt till Bordeaux 95 Francs & 5 procent kaplake, till Amsterdam 27 Floriner & 15 procent och till Antwerpen 65 Francs & 5' procent likaledes pr Petersburg standard.

17 Ryssland. Till följd af en ovanligt stor import af spanmål hade värdet af införseln från Ryssland stigit år 1867 till 15,101,000 R:dr och år 1868 till 16,159,000 R:dr. Med en minskad införsel af nämnda vara har ock värdet af importen från ifrågavarande land år 1869 väsendtligen nedgått och beräknas för samma år till 7,206,000 R:dr. I förhållande till importen år 1868 minskades för öfrigt mer eller mindre betydligt den införda qvantiteten af lumpor, olja, oljekakor, talg, trän och späck samt hampa; hvaremot införseln ökades af, bland annat, fläsk och lin. Importen från Ryssland af ull har visserligen icke under något år varit särdeles betydlig, men upphörandet af denna import under sednast förflutna fyra år torde hafva sin grund i de svårigheter, som för varans införande från sagda land mött med anledning af den derstädes å spridda orter gångbara kreaturspest och de, till följd deraf, vid sådan införsel enligt här gällande föreskrifter erforderliga strängare försigtighetsmått. Med 91 s Svenska fartyg och båtar infördes år 1869 varor för 2,412,000 R:dr. För öfrigt verkställdes importen samma år med 11 Norska fartyg för 824,000 R:dr, med 104 Ryska fartyg och båtar för 371,000 R:dr samt med 25 Finska, 30. Preussiska, 20 Danska, 1 Oldenburgskt, 37 Nederländska, 14 Britiska och 6 Franska fartyg for 4,099,000 R:dr. Exporten till Ryssland, hvilken år 1868 beräknades till icke mera än 481,000 R:dr, är för år 1869 uppskattad till ett värde af 1,208,000 R:dr, deri ingår oarbetadt silfver för 1,329 R;dr. Hvad angår de allmännast förekommande exportartiklarne till Ryssland eller alun och rödfärg, visar sig emellertid för år 1869, i jemförelse med förhållandet under föregående året, en icke obetydlig minskning i den utförda qvantiteten. Deremot har år 1869 utförseln ökats af tack- och stångjern, stål och kalk; hvarförutan exportvärdet höjts derigenom att samma år utfördes, bland annat, 16,461 Centner platt- och bandjern samt redskap och maskinerier för 124,745 R:dr. Den på 63 Svenska fartyg belöpande andel i utförseln år 1869 uppgår till 620,000 R:dr. För öfrigt utfördes med 1 Norskt fartyg för 23,000 R,-dr, med 108 Ryska fartyg och båtar för 59,000 R:dr samt med 6 Finska, 11 Preussiska, 5 Nederländska och 1 Britiskt fartyg för 506,000 R:dr. Från Ryssland infördes:

18 Derjemte infördes år 1869, bland annat, 3,626 Centner oraffinerad och raffinerad pottaska, 98,995 Skålpund risgryn, 896 Centner hudar, 14,678 Skålpund segel- och tältduk af linne samt 18,770 Skålpund arbetad kautschuk. Till Ryssland utfördes: År 1869 utfördes dessutom, jemte ofvan omförmalda partier platt- och bandjern samt redskap och maskinerier, 153,367 Skålpund jern- och ståltråd, verktyg för 5,153 R:dr samt 6,580 Skålpund äkta porslin m. m. Svenska fartyg ankommo till Ryssland från Svenska fartyg afgingo från Ryssland till: Af Svenska fartyg ankommo år 1869 till nedannänmda Consulsdistrikt:

19 I den från Svenske och Norske General-Consuln i S:t Petersburg till Collegram inkomna årsberättelse för 1869 uppgifves, att af Svenska produkter under årets lopp till nämnda stad införts: Hela importen under samma år till S:t Petersburg af metaller, de från Sverige införda qvantiteter inberäknade, utgjorde ungefär: anmärkande GeneralConsuln, att, ehuru importen till S:t Petersburg af metaller under året således varit ganska betydlig med anledning synnerligast deraf att de nya jernvägsanläggningarne tagit större qvantiteter jernvägsmateriel i anspråk, Sverige likväl, såsom af det förestående syntes, i denna tillförsel endast uti inskränktare mån deltagit; men att bättre utsigter i detta afseende för framtiden visade sig, enär, enligt hvad GeneralConsuln hade sig bekant, de i Sverige inrättade fabriker för tillverkning af jernvägshjul och crossings*), i S:t Petersburg erhållit så stora beställningar, som de kunde öfvertaga, hvarförutan Högbo stålbruk erhållit flere ordres å hjulringar; samt att, så länge man i Byssland åtnöjde sig med jernvägsskenor af billigaste material, icke några beställningar af den bättre och dyrare Svenska tillverkningen vore att förvänta, men att äfven i detta hänseende förändrade åsigter torde i den närmaste framtiden komma att göra sig gällande. Importen från Danmark, hvilken, på sätt uti Collegii föregående berättelser i detta ämne blifvit anmärkt, till hufvudsakligaste delen består af kolonial- och manufaktur- med flera transito öfver landet hit inkommande varor och af sådan anledning stiger till ett betydligt värde, uppskattades för år 1868 till 32,046,000 E:dr, deraf myntadt silfver för 740,913 R;dr samt myntadt guld för 2,212 R;dr. För år 1869 beräknas importen *) Spårvexlingar. Danmark.

20 från Danmark till 33,179,000 R:dr. Häri ingår myntadt och oarbetadt guld för 28,588 R:dr, men myntadt silfver endast till ett ringa belopp eller för 528 R:dr. Den på Svenska fartyg belöpande andel i införseln är 1869 utgör 29,324,000 R:dr. För öfrigt infördes med 5 Norska fartyg för 314,000 R;dr, med 260 Danska för 3,268,000 R:dr samt med 1 Finskt, 14 Preussiska, 1 Nederländskt och 1 Britiskt fartyg för 273,000 R:dr. Till Danmark utfördes år 1868 varor till ett värde af 6,710,000 R:dr. I afseende å varuutförseln till detta land år 1869 företer sig, vid jemförelse af förhållandet dermed under föregående året och särskildt hvad den förnämsta exportartikeln eller trävaror beträffar, icke någon väsendtlig skiljaktighet; men under sistlidet år utfördes till Danmark dels myntadt dels oarbetadt silfver till ett belopp af tillsammans 2,184,946 R:dr. Till följd hufvudsakligen af denna betydliga export af silfver har ock värdet af utförseln år 1869 ökats till 8,045,000 R:dr. Om med införseln från Danmark af sådane produkter, hvilka äro att anse såsom landets egna och hufvudsakligaste, sammanställes utförseln till samma land af enahanda produkter utaf Svenskt ursprung, visar sig för sednaste femårsperiod, att på det hela de förra visserligen, hvad spanmål, ull, fläsk och kött beträffar, till qvantiteten öfverstiga de sednare, men att deremot af hästar, nötboskap, får och svin samt smör och tegel exporten från Sverige öfverskjuter införseln från Danmark; hvilket förhållande, i fråga om nöt- och fårkreatur, antagligen icke under åren skulle hafva förändrats, derest det då, såsom här ofvan blifvit erinradt, gällande förbud mot införsel till riket af dylika kreatur ej egt rum. Utförseln år 1869 verkställdes med Svenska fartyg för 5,936,000 R:dr, med 16 Norska för 16,000 R:dr, med 608 Danska för 1,687,000 R:dr samt med 38 Finska, 3 Ryska, 60 Preussiska, 2 Hamburgska och 4 Nederländska fartyg för 406,000 R:dr. Af nedannämnda artiklar infördes från Danmark:

21

22 År 1869 infördes derjemte, bland annat, 67,209 Skålpund bröd, 21,271 Skålpund glasvaror, 69,246 Skålpund kamel- och ullgarn, 12,836 stycken hattar, 146,421 Skålpund stärkelse, säckar till ett värde af 22,372 R:dr och 29,248 Centner guano. Samma år blefvo från Danmark införda och lagda på nederlag 1,345,276 Skålpund raffmeradt och 438,583 Skålpund oraffineradt socker, 1,226,369 Skålpund kaffe, 384,859 Skålpund vin, 101,185 Skålpund risgryn, 50,650 Skålpund tobaksblad, 33,718 kannor arrak m. m. Af nedannämnda varor utfördes till Danmark:

23 Dessutom utfördes år 1869, bland annat, 7,371 stycken lefvande foglar, 58,649 Kubikfot kalksten, 33,255 Skålpund kimrök, redskap och maskinerier för 40,363 R:dr, arbetade, ej specificerade trävaror för 66,289 R:dr, 193,740 Skålpund tändstickor, 44,000 Skålpund krut och lera för 9,092 R:dr. Svenska fartyg ankommo till Danmark: och afgingo derifrån: Uti förenämnda skeppsfart äro icke inberäknade de på Köpenhamn med passagerare och varor gående Svenska ångfartygs resor, hvilka tillsammans utgjort 941.

24 Dessutom hafva Svenska öppna båtar till nedannämnda antal med last ankommit till: och afgått från: Den af Svenske och Norske GeneralConsuln i Köpenhamn till Collegium afgifna årsberättelse för 1869 innehåller, bland annat, följande: Införseln af Svenskt stångjern till Köpenhamn, som är hufvudsakliga marknaden i Danmark för denna artikel, var år 1869 icke obetydligt mindre än under det föregående året, nemligen omkring 30,300 Skffi år 1869, mot 38,400 Ska år Äfven priserna å artikeln voro under det ifrågavarande året lägre. Större poster valsadt jern såldes till 6 R:dr 10 à 12 Öre pr Svensk Centner fritt ombord i Svensk hamn, eller 6 R:dr 50 à 60 Öre pr Centner i Köpenhamn, oförtulladt. Af smidt Svenskt jern inkom obetydligt. Priset å sistnämnda slags jern var år 1869 detsamma som år 1868 eller 6 R:dr 75 Öre pr Centner i Köpenhamn. Priset på 3 à 4 tums spik noterades under medlet af sommaren till ungefär 24 1 f 2 Danska R:dr pr ett par kistor, likaledes oförtulladt. Tillförseln af Svenska trävaror var år 1869 af ungefär samma omfattning som år 1868, och priserna voro icke synnerligen förändrade, dock snarare något högre förstnämnda år, på sätt synes af följande noteringar för de vanligast ankommande sorter, försålda vid mäklareauktioner, uti hvilka noteringar tullafgifterna äro inbegripna: Med Svenska fartyg inkoinnio omkring 2,666 Centner tjära, motsvarande ungefär 888 Tunnor. Priset varierade efter qvalitet emellan 8 och 63/4 Danska R:dr pr Tunna efter vräkning och för oförtullad vara.

25 Preussen. Inberäknadt myntadt guld och silfver till ett belopp af 292,707 R;dr, uppgick värdet af importen från Preussen år 1868 till 7,597,000 R:dr. För år 1869 är införseln från detta land uppskattad till 8,879,000 R:dr, och, så vidt officiela anteckningar gifva vid handen, infördes samma år af ädla metaller myntadt silfver endast för 152 R:dr. I importen år 1868 förekom en betydlig qvantitet bränvin, uppgående till 546,447 Kannor, men år 1869 har införseln från Preussen af denna vara minskats till det ringa beloppet af 411 Kannor^ allt af 50 procent alkohol. Deremot har importen af både oinalen och målen spanmål sistnämnda år varit ganska omfattande och, på sätt nedanstående tabell utvisar, i väsendtlig mån öfverskjutit den under år 1868 införda qvantitet. Med 165 Svenska fartyg infördes år 1869 varor för 1,490,000 R:dr. För öfrigt verkställdes importen samma år med 23 Norska fartyg för 231,000 R:dr, med 421 Preussiska för 5,825,000 R:dr, samt med 2 Finska, 63 Danska, 3 Mecklenburgska, 1 Lttbeckskt, 1 Hamburgskt, 17 Nederländska, 8 Britiska och 2 Franska fartyg för 1,333,000 R:dr. Exporten till Preussiska hamnar, hvilken år 1867 uppskattades till 3,314,000 R:dr, steg år 1868, till följd hufvudsakligen af en ökad skeppning af koppar, till ett värde af 4,801,000 R:dr. Under år 1869 har utförseln till Preussen af koppar i det närmaste uppgått till samma qvantitet som under år 1868 och största delen af varan, likasom förhållandet var sistnämnda år, importerats till Stettin. Enligt uppgift af Svenske och Norske GeneralConsuln å platsen stod dock priset å kopparn derstädes 1869 ungefär 3 K:dr Sv. R:mt pr Tull-Centner lägre än under år 1868, och å Stockholms börs var medelpriset å denna artikel nästförflutna år 1869 noteradt 5 R:dr pr Svensk Centner lägre än under föregående året. Då derjemte utförseln af, bland annat, stångjern och spanmål år 1869 minskades, har värdet af hela exporten till Preussen samma år, oaktadt en ökad skeppning af bräder och plankor m. m. egde rum, nedgått till 4,005,000 R:dr. Häraf utfördes med 521 Svenska fartyg för 2,262,000 R;dr, med 13 Norska för 106,000 R:dr, med 315 Preussiska för 1,374,000 R:dr samt med 33 Finska, 31 Danska, 1 Lttbeckskt, 2 Hamburgska, 1 Oldenburgskt, 5 Nederländska och 1 Belgiskt fartyg för 263,000 R:dr. Från Preussiska hamnar infördes:

26 Dessutom infördes år 1869, bland annat, 1,769 Centner fläsk, 1,084 Centner hö, 4,879 Centner lumpor, 16,532 Skålpund lök, 28,383 Kubikfot mais och 30,364 Skålpund ylleväfnader. Till Preussiska hamnar utfördes: År 1869 utfördes derjemte 1,265 Centner lumpor, 2,100 Centner ben, 153,750 stycken stäfver, 78,591 stycken lister och läkter, arbetade trävaror för 14,644 R:dr, 48,193 Skålpund tändstickor, 75,420 Kubikfot ved 12,000 Skålpund klöfver- och gräsfrö m. m.

27 Oberäknadt de emellan Malmö och Stralsund gående Post-ångfartyg, ankommo Svenska fartyg till Preussiska hamnar och afgingo från Preussiska hamnar Följande tabell utvisar förhållandet med Svenska skeppsfarten till och från nedannämnda Oonsulsdistrikt år 1869: Svenska fartyg ankommo och afgingo Uti Königsberg hade frakterna i början af år 1869 stått mycket låga, samt till och med svårighet mött att er hålla några laddningar, så att omkring 230 fartyg måst lemna hamnen i barlast. Först när den stora tillförseln af spanmål utaf årets skörd började, inträdde mot hösten bättre frakttillfällen, som åter upphörde

28 då ett större antal ångfartyg, efter det Ryska Östersjöhamnarne blifvit tillslutna, ankommo till Königsberg för att söka frakt. Under första månaderna af seglationstiden utgjorde frakten 2 sh. 6 d. pr 500 Skålpund hvete till Firth of Forth, 28 sh. pr Ton lin till Skotlands ostkust, 18 Floriner pr 2,400 Kilogrammes hvete till Holland. I Maj åter blefvo, till följd af den stora bristen på laddningar, frakter slutade till 1 sh. 3 d. för hvete till Firth of Forth, 24 sh. för lin till östra kusten af Skotland och 15 Floriner för hvete till Holland. Först i Augusti och September stego frakterna till 2 sh. 6 d. à 3 sh. för lin till Skotland, 20 Floriner för hvete till Holland o. s. v. Enligt uppgift af Svenske och Norske Consul n i Danzig, hade Svenska skeppsfarten på denna hamn år 1869 varit mycket lifligare än under något af de fem föregående åren till följd deraf, att tillfälle yppats att från Sverige importera kalksten och sedan utföra trävaror till Danmark. Införseln till Danzig från Sverige bestod för öfrigt förnämligast af stenvaror. Importen af Gotländsk osläckt kalk var obetydlig och utgjorde föga öfver hälften af tillförseln år För nedannämnda Svenska produkter betaltes år 1869 till Svenske exportörerne för.varan fri i Danzig följande pris: osläckt Gotlandskalk 12 Silfvergroschen pr halftunna, kalksten 2 Groschen pr Svensk Oentner, groft tillhuggen granitsten 20 Groschen pr Renl. Kubikfot samt slipstenar af 12 till 24 tums diameter 3 till 6 Groschen pr stycke. Från magasin såldes i Danzig, i medelpris, Svenskt stångjern till 4 Thaler pr Preussisk Oentner, tjära till 7 och beck till 9 Thaler pr fastage. Af den från Svenske och Norske GeneralConsuln i Siettin till Collegium inkomna handelsberättelse för 1869 inhemtas, bland annat, att till denna hamn under året införts 20,232 Centner Svenskt stångjern och stål, mot 21,457 Oentner år 1868, samt 7,825 Oentner tack- och skrotjern, mot 10,753 Centner år 1868; och anmärker GeneralConsuln, att denna minskning i importen af nämnda artiklar år 1869 vore så mycket mera att beklaga, som man i landet gerna begagnade det Svenska jernet och under jemna prisförhållanden vanligen gåfve detta företräde framför annat jern. Priset på platsen å Svenskt stångjern kunde i allmänhet antagas till ungefär 8 R:dr R:mt pr Tullcentner och hade under hela året hållit sig vid nämnda belopp. GeneralConsuln antager, att den från och med den 1 Oktober 1870 inträdande nedsättning i importtullen å jern, hvilken tull för tackjern kommer att utgöra 24 Silfvergroschen pr Tullcentner, skall för Svenska jernindustriidkare blifva af en icke oväsendtlig betydelse, samt att det Svenska tackjernet, som för närvarande till följd af dess höga pris begagnas endast i små qvantiteter för att uppblandas med billigare tackjern af sämre qvalitet, bör för framtiden kunna väl täfla med det Schlesiska och Westphaliska samt, om genom en rationelare hyttedrift i Sverige priset å varan kunde nedsättas, uttränga andra tackjernssorter. Den till 1,080,326 Oentner uppgående importen till Stettin af tackjern år 1869 angåfve nemligen till fullo den stora vigten för landet af denna artikel, och då maskinfabrikanternes behof deraf vore alltjemt fortgående samt ny- och ombyggnader af jernvägar på kontinenten ännu erfordrade en mängd materiel, skulle under en lång följd af år utsigt till en regelbunden afsättning erbjuda sig för de Svenske jerntillverkarne, om de kunde till billigare pris afyttra sin vara. En ännu större vigt fäster GeneralConsuln vid minskningen i tullen för smidt och valsadt jern, hvilken tull komme att nedsättas från 25 till 171 Silfvergroschen pr Tullcentner, hvarigenom, enligt GeneralConsulns åsigt, dessa jernsorter af Svensk tillverkning borde med framgång kunna täfla med landets egen. Af Svensk koppar infördes år 1869 till Stettin 23,670 Centner, mot 24,018 Centner år 1868; och utgjorde priset å varan under hela året ungefär 66 R:dr R:mt pr Tullcentner. Frakterna hade under år 1869 i Stettin varit föga lönande. Till följd af den ringa efterfrågan å skeppsrum för trävaror täflade alla disponibla fartyg om spanmålsbefraktningar, och, då äfven i andra hamnar en inskränkt verksamhet för segelfartyg var rådande, ankom ett stort antal i barlast till Stettin, hvilken omständighet väsendtligen bidrog till fraktmarknadens nedtryckande. Någon förbättring i frakterna för segelfartygen vore icke heller för framtiden att vänta. Dessa fartyg kunde nemligen med de till antalet ständigt stigande

29 1869. ångfartygen icke underhålla täflan, och hade detta förhållande redan utöfvat ett högst menligt inflytande på den förut högt uppdrifna skeppsbyggeriindustrien, så att de på Tyska kusten anlagda skeppsvarf numera till största delen anlitades endast för reparationsarbeten. I den af Svenske och Norske Oonsuln i Kiel till Collegiura afgifna årsberättelse för 1869 meddelas, bland annat, att utsigterna för trävaruhandeln vid årets början ingalunda befunnos gynsamma, enär förråderna från förra året voro stora, hvaremot köplusten hos landtmannen var ringa, hvilka omständigheter hade till följd att flera laster, som vid sjöfartens början ankommo till Kiel, synnerligen från Gotland, måste åter afgå, utan att ens något anbud å dem kunde erhållas. Men sedan förhoppningarne om en god skörd börjat stiga, visade sig mera företagsamhet i byggnadsväg, hvarigenom ock en ökad afsättning uppstod, så att de till distriktet under året införda trävarupartier uppgått till ungefär samma qvantiteter, som under föregående år dit importerats. Prisen understego ej betydligt de under år 1868 noterade, och frakterna för skeppningar från Norrbotten hade varierat emellan 5 à 6J R:dr pr 314 Kubikfot och 5 procent i kaplake. Afsättningen af Svenskt jern hade fortfarande varit inskränkt till några tusen Centner. Spanmålsskörden hade under året i alla delar af Hertigdömena varit god, ehuru en del hvete och vårsäd till följd af ihållande regnig väderlek vid skördetidens slut betydligt skadades. Prisen å samtlige sädesslagen höllo sig låga, då ej den ringaste spekulationslust visade sig. Mecklenburg, Hansestäderna och Oldenburg. Mecklenburg. Importen från detta land, hvilken år 1867 beräknades till icke mera än 4,000 R:dr, men år 1868 ökades till ett värde af 46,000 R:dr, uppskattas för år 1869 till 110,000 R:dr. Häraf belöpa på 10 Svenska fartyg 58,000 R:dr, på 2 Mecklenburgska 15,000 R:dr samt på 4 Danska 37,000 R:dr. De sistnämnda är införda varor utgjordes hufvudsakligen af 106 Ceutner halm, 30 Centner hö, 6,594 Kubikfot potatis, 24,837 Kubikfot råg, 2,827 Centner h vetemjöl och 1,139 Centner rågmjöl. Värdet af utförseln till Mecklenburg är för år 1868 upptaget till 759,000 R:dr och beräknas för år 1869 till 698,000 R;dr. Med 170 Svenska fartyg utfördes samma år varor för 586,000 R:dr. För öfrigt deltogo i exporten 2 Mecklenburgska fartyg för 19,000 R:dr samt 21 Finska, 1 Ryskt, 3 Preussiska och 9 Danska fartyg för 93,000 R:dr. Till Mecklenburg utfördes: 21

30 År 1869 utfördes derjemte 69,490 Kubikfot sleepers och 44,750 Kubikfot ved. Svenske och Norske Consuln i Rostock uppgifver i sin handelsberättelse för år 1869, att, utom de trävaror, som dels med Svenska och dels med främmande fartyg från Sverige under året infördes till Mecklenburg, o, ankommo dit samma år från Åland och Finland 28,059 Kubikfot bjelkar, spärrar, bräder, pumpträd, läkter och ved, hvarigenom trävarulagren i Eostoek och Wisrnar erhöllo en tillökning, som menligt inverkade på de Svenska trävarornas afsättning. Under omförinälande af den med hvarje år alltmera minskade förbrukningen i Mecklenburg af Svenska jernvaror, såsom en följd af svårigheten för det Svenska jernet att i afseende å pris kunna konkurrera med det Engelska, hvilket hade en högst betydlig afsättning inom landet, tillägger Consuln, atfe äfven det Preussiska jernet från Schlesien och Westphalen, ehuru tullfritt och i alla hänseenden bättre än det Engelska jernet, likväl icke kunde med det sednare täfla i Mecklenburg, med anledning af den höga transportkostnaden dit från de aflägset belägna, stora jernverken. Prisen under året för följande Svenska produkter voro: för plankor och bräder från Calmar, Westervik och Oscarshamn lof samt från Gotland 1\ Schilling pr Kubikfot, för bjelkar och spärrar från Gotland och Norrbotten 5 Schilling pr Kubikfot, för kalk H Schilling pr Kubikfot samt för stångjern 6 Mark 4 Schilling Hamb. B:co pr Gentner. Lubeck. Importen derifrån år 1869, bestående, såsom vanligt, nästan uteslutande af en mängd endast transite öfver Ltibeck införda varor, är, inberäknadt oarbetadt guld för 111,860 R:dr, uppskattad till 21,675,000 R:dr, mot 18,841,000 R:dr år Såsom i allmänhet är förhållandet, har införseln jemväl år 1869 verkställts hufvudsakligen med Svenska fartyg, och med främmande fartyg, nemligen 2 Norska, 1 Preussiskt och 1 Danskt, införts blott för ett värde af 13,000 R:dr. Exporten till Ltibeck år 1868 var uppskattad till 5,617,000 R:dr, deri ingick silfver i mynt och plantsar för 145,999 R:dr. För år 1869 är värdet af utförseln till Lûbeck, inberäknadt silfver i plantsar för 73,700 R:dr, upptaget till 4,221,000 R:dr. Efter afdrag för begge åren af livad som belöper för utfördt silfver, har således den egentliga varuutförseln år 1869 i värde understigit varuexporten år 1868 med nära Ij.-dels million R;dr. Enligt hvad Svenske och Norske Consuln i Ltibeck meddelat, skulle denna skillnad till stor del härleda sig från minskning i utförseln af smör, hvaraf år 1868 från Sverige till Ltibeck utfördes en betydlig qvantitet, som dock, jemlikt hvad i Collegii handelsberättelse för samma år anmärktes, till största delen utgjorde Finsk tillverkning.. Med Svenska fartyg utfördes år 1869 för 3,886,000 R:dr. För öfrigt deltogo i utförseln samma år 4 Norska fartyg för 18,000 R:dr, 2 Lûbeckska för 80,000 R:dr samt 37 Finska, 11 Preussiska, 2 Danska och 1 Mecklenburgskt fartyg för 237,000 R:dr. Från Lubeck infördes:

31

32

33 År 1869 inkommo derjemte från Lûbeck, bland annat, 13,160 Ort oarbetadt guld, 16,589 Ort arbetadt silfver, 148,505 Skålpund blyhvitt, 50,484 Skålpund fenkol, musikalier för 17,088 R:dr, 46,382 Kubikfot hvete, samt af andra slag omalen spanmål 10,534 Kubikfot, 107,251 Skålpund bönor, 21,618 Skålpund papperstapeter och border m. m. Samma år infördes från Liïbeck och lades på nederlag 789,528 Skålpund tobaksblad, 440,875 Skålpund kaffe, 177,487 Skålpund vin, 142,293 Skålpund raffineradt socker, 103,165 Kannor rumm in. in. Till Lubeck utfördes hufvudsakligen:

34 Dessutom utfördes år 1869 till Lubeck 35,904 Skålpund pelsverk, 27,285 Skålpund kimrök, redskap och maskinerier för 17,266 R:dr, 27,003 Skålpund olackerade bleekslagarearbeten, 4,000 Ort gulddragarearbeten, 70,593 Kubikfot ved, arbetade trävaror för 12,425 E:dr, ångmaskiner för 9,500 R:dr, 68,050 Skålpund vitriol, 10,791 Skålpund vax m. m. Af den utaf Svenske och Norske Consuîn i Lubeck för år 1869 till Collegium afgifna handelsberättelse inhemtas, bland annat, följande: Införseln till Lubeck af bräder, plankor, spärrar och bjelkar från Sverige och Finland var under året större än någonsin, och utgjorde 303,600 Tolfter bräder och plankor, mot 248,500 Tolfter år 1868, samt 148,200 stycken bjelkar och spärrar, mot 143,700 stycken sistnämnda år. Oaktadt den sålunda Ökade tillförseln år 1869 föllo dock priserna ej under föregående årets, hvilket förhållande vore desto mera anmärkningsvärdt som under sommaren 1869 en byggnadskris i Hamburg, Àïtona och trakterna deromkring inträdde. Man hade nemligen under senaste åren företagit byggnader vida utöfver det ens möjliga behofvet, hvarigenom en reaktion föranleddes, som sedermera verkade hämmande på all frävaruhandel. Denna stockning i handeln på nyssnämnda orter afhjelptes dock i någon mån medelst ökad afsättning på Hannover och söderut. Frakterna, som redan på hösten 1868 gingo ner, hade under år 1869 ej höjt sig, och någon utsigt till förbättring vore under närvarande förhållanden icke för handen. De ovanligt höga frakter, som åren betingades for Östersjöhamnar, föranleddes hufvudsakligen af den efter Danska och Tyska krigens slut hastigt påkomna, men numera tillfredsställda byggnadslusten. En ytterligare orsak till de låga trävarnfrakterna kunde ock sökas deri, att de flera stora ångbåtarne, i synnerhet de Engelska, med circa 50 % nedsatt spanmålsfrakterna, i följd hvaraf många segelfartyg, som förr lastat spanmål, nu äfven måst användas till trävarutransport. De stora Finska skutorna, hvilkas utrustning och besättning ej voro kostbara, gjorde

35 också de Svenska fraktsökande fartygen betydligt intrång, östersjö-träfrakterna för året stodo emellertid högt i förhållande till noteringarne för Nordsjöfrakterna. I medeltal betaltes till Ltlbeck, från Norrköping och Stockholm 4 R:dr, Gefle 4 R:dr, Sundsvall 5 R:dr, Skellefteå h\ R:dr, Piteå 6 R:dr och Luleå 6i R:dr, jemte 5 % Kaplake pr reduceradt mått à 311/2Kubikfot bräder och sparrar. Handeln med jern hade under år 1869 ej undergått någon väsendtlig förändring. Visserligen hade förbrukningen af Svenskt jern i Mecklenburg, Lauenburg samt Slesvig och Holstein efter dessa länders inträde i tullföreningen något minskats, men denna omständighet hade ej haft något märkbart inflytande på importen till Lûbeck af Svenskt jern, enär den Transatlantiska exporten, för hvilken Lilbeck af gammalt vore upplagsplats, snarare till- än aftagit. Af den till Lubeck införda qvantitet kunde en tredjedel antagas hafva förbrukats inom tullföreningens område. Hamburg. Den direkta importen derifrån år 1868 beräknades till ett värde af 3,829,000 R:dr. Importen från Hamburg år 1869 är åter beräknad till 4,804,000 R:dr, men deri ingår silfver i plantsar till ett belopp af 806,326 R:dr, hvarigenom tillökningen i värdet af införseln sistnämnda år hufvudsakligen uppkommit. Med Svenska fartyg infördes samma år för 4,681,000 R:dr. De för öfrigt i införseln år 1869 deltagande fartyg voro 1 Norskt för 16,000 R:dr, 2 Hamburgska för 9,000 R:dr samt 7 Preussiska, 1 Oldenburgskt och 1 Nederländskt fartyg för 98,000 R:dr. Den direkta utförseln till Hamburg var år 1868 uppskattad till 2,068,000 R:dr, deraf 414,528 R:dr beräknades för silfver i mynt och plantsar. Efter afdrag af sistnämnda belopp utgjorde alltså värdet af den egentliga varuutförseln till Hamburg år 1868 i jemna tusental 1,653,000 R:dr. För år 1869 är den omedelbara utförseln till Hamburg upptagen till ett värde af 1,501,000 R:dr, deri omyntadt silfver ieke ingår till mera än 5,628 R:dr. Denna utförsel verkställdes med Svenska fartyg för 1,450,000 R:dr samt med 26 Preussiska, 3 Danska, 1 Oldenburgskt och 2 Engelska fartyg för 51,000 R:dr. Från Hamburg infördes:

36 År 1869 infördes derjemte direkte från Hamburg 1,203,472 Ort oarbetadt silfver, 21,141 Skålpund kamel- och ullgarn, 3,957 Centner färgträ, 49,626 Skålpund gummi, 18,456 Skålpund rotting, 561 Centner talg, 88,249 Skålpund tobaksstjelk, 63,015 Skålpund vitriol m. m. Samma år infördes och lades på nederlag 1,764,322 Skålpund kaffe, 375,006 Skålpund oraffmeradt socker, 207,607 Skålpund tobaksblad, 41,287 Skålpund vin m. m. Exporten till Hamburg utgjordes hufvudsakligen af: Derjemte utfördes år 1869 direkte till Hamburg 3,438 Centner platt- och bandjern, 45,860 Skålpund kimrök, 15,226 Skålpund klöfver- och gräsfrö, 4,288 Kubikfot omalen krita, 5,595 Skålpund oarbetadt horn, 124,800 Skålpund tändstickor, 13,300 Kubikfot bark m. m. Den af Svenske och Norske GeneralConsuln i Hamburg till CoIIegium afgifna årsberättelse för 1869 innehåller, bland annat, följande: Svenska skeppsfarten på Hamburgs Consulsdistrikt, hvilken, oafsedt ångbåtsfarten emellan Sverige och Hamburg, väsendtligen var inskränkt till fraktfart emellan främmande hamnar och distriktet, hade år 1869 företett något större liflighet än under de två närmast föregående åren; men med all säkerhet kunde antagas, att denna fraktfart icke lemnat någon särdeles lönande afkastning, enär frakterna nästan under hela årets lopp bibehållit en mera än vanligt låg ståndpunkt. I de från Sverige till distriktet utförda varor ingick artikeln stångjern med mera än halfva värdebeloppet, men, som vanligt, hade en stor del af detta jern endast utförts till Hamburg för att derifrån vidare utskeppas, för det mesta till Transatlantiska hamnar. Af trävaror hade endast några mindre partier på direkt väg ankommit, enär större delen af dessa artiklar infördes öfver Kiel eller Lubeck.

37 Afsättningen af Svenska produkter, hvilken sedan flera år tillbaka haft att kämpa med ogynnsamma marknadsförhållanden, var äfven under år 1869 trög till i allmänhet föga vinstgifvande pris. Svenskt stångjern betingade71/2à 8 Mark B:co pr 100 Skålpund, men hade trög afgång till dessa pris. Koppar visade nästan utan afbrott året igenom en starkt vikande tendens, föranledd hufvudsakligen af den ansenliga tillförseln af Chili koppar till de Europeiska marknaderna, hvarigenom all spekulativ rörelse hämmades och priserna nedtrycktes derhän, att de sedan en lång följd af år icke varit så låga. Förrådet af koppar i Hamburg utgjorde vid årets slut omkring 2,000 Centner Svensk vara, 1,500 Centner Baltimore- och 1,200 Centner Chilisk koppar. Tjära hade deremot år 1869,. liksom under föregående året, rönt en jemn och god efterfrågan till stigande pris af 11 till 13 Mark B:co pr Tunna. Af beck visade sig jemväl en god köplust och priset höjde sig under årets lopp från 16 Mark till 17 Mark 8 sk. B:co pr Tunna. Bremen. Importen derifrån, hvilken under hvartdera året 1865 och 1866 i värde uppgick till närmare 5^ millioner R:dr, har under efterföljande tre år icke uppnått samma belopp. Den beräknades dock år 1868 till 4,625,000 R:dr och är för år 1869 uppskattad till 4,526,000 R:dr. Häraf infördes med Svenska fartyg för 489,000 R:dr, med 1 Norskt för 4,000 R:dr, med 5 Bremiska för 308,000 R:dr samt med 47 Preussiska, 2 Danska, 1 Hamburgskt, 1 Oldenburgskt, 14 Nederländska, 1 NordAmerikanskt och 2 Britiska fartyg för 3,725,000 R:dr. Exporten till Bremen har år 1869, såsom i allmänhet är förhållandet, uppgått till endast ett mindre belopp eller 286,000 R;dr, mot 173,000 R:dr år I utförseln förstnämnda år deltogo Svenska fartyg för 144,000 R:dr. För öfrigt utfördes med 3 Norska fartyg för 23,000 R:dr, med 2 Bremiska för 9,000 R:dr samt med 17 Preussiska, 7 Danska, 1 Hamburgskt, 2 OIdenburgska, 6 Nederländska och 1 Britiskt fartyg för 110,000 R:dr. Från Bremen infördes: År 1869 infördes derjerate från Bremen 2,519,426 Skålpund fotogénolja, 38,610 Cenfxier harts m. IÛ.

38 Af följande från Bremen införda varor lades på nederlag: Till Bremen utfördes: Dessutom utfördes år 1869, bland annat, 54,422 Kubikfot bjelkar och spärrar samt 642 Centner jernskrot. Oldenburg. Sedan hvarken under år 1867 eller år 1868 några handelsförbindelser mellan detta land och Sverige egt rum, infördes år 1869 från Oldenburg med 1 Preussiskt fartyg 6,732 Skålpund risgryn, 40,000 stycken tegel med flera varor för ett sammanlagdt belopp af 5,000 E:dr. Samma år utfördes till Oidenburg med 1 Svenskt, 1 Norskt och 2 Preussiska fartyg 13,223 Kubikfot bräder och plankor samt 2,000 Kubikfot bjelkar och spärrar, för hvilka varor värdet beräknats till 2,000 R:dr. Svenska fartyg (ångfartyg inberäknade) ankommo till Mecklenburg: Lubeck:

39 till Hamburg och Altona: Bremen: Svenska fartyg (ångfartyg inberäknade) afgingo från Mecklenburg: Lûbeck: Hamburg och Altona: Bremen :

40 Nederländerna. Under det att den direkta importen från Java af oraffineradt socker efter år 1861 i högst väsendtlig «lån aftagit och numera utgör blott en jemförelsevis ringa qvantitet, har införseln af samma vara från Nederländerna för sednast förflutna sex år visat sig jemnt stigande. Ar 1869 har tillökningen i nämnda införsel varit särdeles betydlig, och till följd förnämligast deraf har värdet af hela importen från Nederländerna, hvilket år 1868 beräknades till 4,253,000 R:dr, år 1869 stigit till 5,338,000 R:dr. I denna importrörelse, som till största delen besörjes med de från Amsterdam och Rotterdam på Stockholm och Göteborg i regelbunden fart gående ångfartyg, deltaga Svenska fartyg endast i ringa mån. Hvad således införseln 1869 angår, belöper sig på 5 Svenska, hufvudsakligen med råsocker lastade, fartyg icke mera ån 224,000 R:dr; hvaremot med 77 Nederländska fartyg infördes för 4,341,000 R:dr. För öfrigt verkställdes importen under året med 4 Norska fartyg för 126,000 R:dr samt med 7 Preussiska, 4 Danska och 1 Franskt fartyg för 647,000 R:dr. Hufnidsakligaste föremålet för exporten till Nederländerna äro trävaror. I afseende å dessa artiklar visar sig, att den år 1869 utförda qvantiteten bräder och plankor visserligen till antalet Tolfter öfverstiger utförseln af sådana trävaror år 1868, men att deremot, vid beräkning af deras kubikinnehåll, en minskning af öfver 125,000 Kubikfot för år 1869 förekommer; och jemte det äfven, hvad andra trävaruartiklar beträffar, utförseln af bjelkar och spärrar af större dimensioner samt af timmer sistnämnda år minskades med öfver 400,000 Kubikfot, utfördes samma år af stångjern omkring 33,000 Centner mindre än år Då emellertid å andra sidan utförseln år 1869 af korn, tjära och zinkblände m. m. ökades, har exporten till Nederländerna under året, i förhållande till utförseln år 1868, icke till värdet minskats med mera än 430,000 R:dr och beräknas således till 5,122,000 R:dr, mot 5,552,000 R:dr, hvartill de år 1868 till ifrågavarande land från Sverige skeppade varor uppskattades. Med 33 Svenska fartyg utfördes år 1869 endast för 760,000 R:dr. För öfrigt Verkställdes exporten samma år med 200 Norska fartyg för 1,650,000 R:dr, med 154 Nederländska fartyg för 2,392,000 R:dr samt med 2 Finska, 14 Preussiska, 10 Danska och 1 Engelskt fartyg för 320,000 R:dr. Importen utgjordes förnämligast af följande qvantiteter :

41 År 1869 infördes derjemte från Nederländerna 272,666 Skålpund bomull, 48,985 Skålpund bomullsgarn, 272,300 Skålpund svafvel, 208,926 Kubikfot stenkol, 11,413 Skålpund trän och späck, 31,794 Skålpund jernoch ståltråd m. m. Samma år inkommo från Nederländerna och lades på nederlag 13,396,574 Skålpund oraffineradt och 300,490 Skålpund raffineradt socker, 1,080,833 Skålpund kaffe, 286,502 Kannor arrak, 99,980 Skålpund vin m. m. Till Nederländerna utfördes:

42 Dessutom blefvo år 1869 till Nederländerna utförda, bland annat, 2,430 Centner bomber och kulor, 63,752 Skålpund kimrök, 26,700 Skålpund tryckpapper, 21,061 Kubikfot timmer af mindre dimensioner, 9,939 Stycken bandstakar, 6,488 Kubikfot bräd- och plankstump, 32,639 stycken årträ och 48,200 Skålpund tändstickor. Till Nederländerna ankommo Svenska fartyg Svenska fartyg afgingo från Nederländerna: Enligt livad Svenske och Norske GeneralConsuln i Amsterdam uti sin årsberättelse för 1869 meddelat, hade frakterna i distriktets hamnar under hela året varit låga. Afven på Java, der i början af ifrågavarande år rätt goda frakter erhållits, hade dessa sednare på 'året fallit så lågt, att för många fartyg måste antagas det ytterst ringa beloppet af 35 Floriner pr Ton. Emellertid hade, de flesta af de Svenska fartyg, som befraktats på Java, redan i Europa slutat returfrakter. Handel och industri i Nederländerna hade år 1869 varit lika tryckta som under föregående året. Hos de handlande saknades spekulationslust och företagsamhet, och de flesta transaktioner hade varit lämpade efter ögonblickets behof. Ett undantag härifrån hade endast egt rum hvad handeln med statspapper beträffade, hvilken bedrefves i stor skala; och, så länge nya lån med hög ränta bringades i marknaden, blefve till dem genast använda de inflytande stora räntebeloppen för äldre lån, hellre än att med större risk tillgodogöra denna kapitaltillökning i handel och industri.

43 Belgien. Importen från detta land var år 1868 uppskattad till 860,000 R:dr, men beräknas för år 1869 till icke högre varde än 812,000 R:dr. Af en bland de vigtigare importartiklarne eller ull har ock den införda qvantiteten sistnämnda år, i förhållande till importen föregående året, minskats med nära 300,000 Skålpund. Likaledes minskades betydligt importen af mineraloljor. Af artikeln çikorierot åter, som år 1868 icke utgjorde föremål för någon införsel från Belgien, inkommo år 1869 nära 600,000 Skålpund. Importen sistnämnda år verkställdes med Svenska fartyg för 23,000 B:dr, med 1 Norskt fartyg för 1,000 R:dr, med 1 Belgiskt för 14,000 R:dr samt mëd 4 Preussiska, 1 Oldenburgskt, 1 Nederländskt och 4 Franska fartyg för 274,000 R:dr. Exporten till Belgien var för år 1867 beräknad till 2,734,000 R:dr, som var det högsta belopp värdet af utförseln till detta land dittills utgjort. Följande år 1868 minskades den något och uppskattades då till 2,580,000 R:dr, men år 1869 har värdet af exporten till Belgien stigit till 3,818,000 R:dr. Nedanstående tabell utvisar äfven för sistnämnda år, vid jemförelse med exporten under närmast föregående fyra år, en mer eller mindre betydlig tillökning i den utförda qvantiteten af särskilda jernvaror samt af bräder och plankor äfvensom tjära. I exporten år 1869 deltogo Svenska fartyg endast för 962,000 R:dr, men 140 Norska fartyg för 1,773,000 R:dr. För öfrigt utfördes med 2 Belgiska fartyg för 31,000 R:dr samt med 8 Finska, 36 Preussiska, 16 Danska, 1 Bremiskt, 10 Nederländska, 3 Britiska och 3 Franska fartyg för 1,052,000 R:dr. Af följande artiklar infördes: År 1869 infördes derjemte redskap och maskinerier för 12,163 R:dr, 215,300 Stycken taktegel samt 12,163 Skålpund jutegarn. Samma år inkommo från Belgien och lades på nederlag 392,694 Skålpund kaffe samt 53,894 Skålpund oraffioeradt och 23,564 Skålpund raffineradt socker. Till Belgien utfördes hufvudsakligen:

44 Derjemte utfördes år 1869, bland annat, 6,583 Centner zinkblende, 15,980 Skålpund tändstickor och 6,665 Kubikfot ved. Till Belgien arikommo Svenska fartyg och afgingo från Belgien: Storbritannien och Irland. Det högsta belopp, importen från detta land under något år beräknats utgöra, ar 35,853,000 R:dr, hvartill den uppskattades år Värdet af införseln minskades år 1867 till 28,552,000 R:dr och år 1868, då likval guld och silfver i mynt och plantsar för 2,279,263 R:dr infördes, till 25,229,000 R:dr. För år 1869 är värdet af införseln från Storbritannien och Irland, inberäknadt myntadt och oarbetadt guld för 1,699,380 R:dr samt

45 silfver i plantsar för 1,281,602 R:dr, upptaget till 26,572,000 R:dr. Denna införsel understiger således med mera än 6J millioner R:dr det värde, hvartill, enligt ofvan meddelade redogörelse, importen från Danmark år 1869 är uppskattad. Liksom förhållandet är med denna import, ingår äfven uti införseln från StorBritannien stora qvantiteter endast transite öfver landet försända dels kolonialvaror, såsom kaffe, råsocker och ull, dels ock andra för Svenska förädlingsindustrien nödiga. råämnen och bland dem förnämligast bomull. Den år 1869 af sistberörda artikel införda qvantitet af öfver 12 millioner Skålpund kan ensamt, efter beräkning af det å Stockholms börs under året noterade medelpris för varan, anses motsvara ett värde af mer än 9 millioner R:dr, Bland de från StorBritaimien inkommande varor åter, som utgöra landets egna produkter, är, såsom vanligt, i främsta rummet att bemärka artikeln stenkol, hvaraf importen år 1869 kan beräknas till ett värde af omkring 5 millioner R:dr. Den samma år införda qvantitet understiger emellertid införseln af nämnda artikel år 1868 med nära 2i millioner Kubikfot. Såsom i allmänhet är fallet, infördes jemväl år 1869 från StorBritannien icke obetydliga partier redskap och maskinerier, jern plåtar m. m. Importen verkställes till en jemförelsevis mindre del med de Förenade Rikenas fartyg. Sålunda beräknas år 1869 för 230 Forska fartyg icke mera än 1,728,000 R:dr samt för 758 Svenska fartyg 2,451,000 R:dr; hvarvid dock bör.erinras att, enligt hvad den af Svenska och Norska GeneralOonsulatet i London afgifna handelsberättelse för året föranleder, deri lemnade värdeberäkning är i afseende å de med Svenska ångfartyg hitförda varor ofullständig, Dereraot infördes med 370 Britiska fartyg för 21,152,000 R:dr. För öfrigt deltogo i införseln ifrågavarande år 22 Finska, 43 Preussiska, 43 Danska, 6 Mecklenburgska, 11 Hatuburgska, 15 Nederländska, 1 Belgiskt och 18 Franska fartyg för 1,241,000 R;dr. Exporten till StorBritannien och Irland, hvilken för år 1868 beräknades till 58,193,000 R:dr, uppskattas för år 1869 till 62,117,000 R:dr och har endast under ett år förut uppgått till så högt belopp, nemligen 1867, för hvilket år värdet af utförseln till nämnda land är upptaget till 62,533,000 R:dr. På sätt uti Collegii berättelse i förevarande ämne för år 1868 anmärktes, förekom samma år i afseende å en af de vigtigaste exportartiklarne till StorBritannien eller hafre en så väsendtlig minskning i den utförda qvantiteten, vid jemförelse med exporten under de tre nästföregående åren, att till följd af denna omständighet en högst betydlig nedsättning i värdet af hela utförseln skulle hafva uppstått, om icke skeppningen af trävaror under året stigit till ett förut icke uppnådt omfång. Vid en öfversigt af förhållandet med exporten af omförmälda varor år 1869 visar sig, att utförseln af hafre åter ökats, ehuru icke till samma belopp, som under hvartdera året 1865 och 1867; att densamma dock, näst utförseln af varan dessa år, är den största som egt rum till ifrågavarande land, samt att trävaruexporten år 1869 visserligen i sin helhet kan antagas hafya understigit enahanda utförsel år 1868, men dock varit högst betydlig synnerligast af bräder och plankor, deraf utfördes nära 33 millioner Kubikfot, utgörande således en qvantitet af ungefär 3 millioner Kubikfot mindre än år 1868, men dereinot nära 3 millioner Kubikfot mera än 1867, då utförseln af berörda slags trävaror var större än under något föregående år. Af stångjern utfördes år 1867 till StorBritannien 1,404,820 Oentner, eller den största qvantitet af denna artikel, som dittills något år till detta land exporterats. Följande år 1868 minskades skeppningen af samma vara med nära 145,000 Oentner, men år 1869 har den till sagda land utförda qvantitet stångjern ökats till 1,538,199 Gentner. Enligt hvad uti här nedan införda utdrag af Svenska och Norska GeneralConsulatets i London årsberättelse förmäles, lärer emellertid det till England sända Svenska stångjernet och den icke obetydliga del af varan, som derifrån vidare skeppats till Ost-Indien, under året hafva rönt en mindre gynsam afsättning i begge dessa länder. Exporten till Stor Britannien af nötboskap och fårkreatur, hvilken först år 1865, till följd af boskapspestens härjningar i nämnda land och Nederländerna, började i någon större utsträckning och, hvad det förra kreaturslaget beträffar, hade sin största omfattning åren 1866 och 1867, har visserligen efter berörda sjukdoms upphörande i begge omförmälda länder i väsendtlig mån minskats, särdeles hvad fårkreatur vidkommer, men det i nedanstående tabell angifna förhållandet med utförseln af nötkreatur under sednast förflutna tvänne år, då den under närmast

46 föregående area befintliga särskilda anledning till en ökad tillförsel af dessa slags kreatur icke vidare varit för handen, synes dock gifva giltig grund till det antagande, att exporten af sådana kreatur, om den ändamålsenligt besörjes, skall kunna fortfarande med framgång bedrifvas och vinna större utveckling. I afseende å en del Svenska ladugårdsprodukter visar sig som skulle en än mera betryggad afsättning på StorBritannien af det öfverskott af tillverkningarne här i landet, hvilket icke för den inhemska förbrukningen tages i anspråk, vara att förvänta. Sålunda har exporten af ost, hvilken år 1867 icke obetydligt ökades, sedermera årligen jemnt stigit, och artikeln smör, hvaraf år 1864 exporterades ett ringa parti af 32 Oentner, har derefter i större och under de tresistförflntna åren i årligen stigande qvantitet utförts. Särskildt för år 1869 är att bemärka utförseln af en större qvantitet ägg. Med hänseende till tvänne andra af Sveriges exportartiklar, för hvilka StorBritannien utgör den förnämsta marknaden, eller papper, hufvudsakligen tryckpapper, och tändstickor, förekommer äfven för 1869 en betydlig tillökning i den utförda qvantiteten, hvilken, hvad papper angår, är synnerligen framstående vid jemförelse med utförselsbeloppet under första året af sednaste femårsperiod. Vidare utfördes år 1869 af artiklarne tjära, redskap och maskinerier, band- och bultjern, jernskrot, arbetade trävaror, klöfver- och gräsfrö m. m. större qvantiteter, än vanligt; hvaremot exporten samma år af, bland annat, kött och lumpor varit särdeles ringa. I utförseln 1869 hafva 1,122 Svenska fartyg deltagit för ett värde af 18,542,000 R:dr. Värdet af de med 735 Norska fartyg utförda varor är beräknadt till 9,135,000 R:dr och den på 750 Britiska fartyg belöpande andel i utförseln uppgår till 22,039,000 R:dr. För öfrigt utfördes med 73 Finska, 9 Ryska, 278 Preussiska, 392 Danska, 94 Mecklenburgska, 11 Hamburgska, 1 Bremiskt, 2 Oldenburgska, 82 Nederländska, 1 Belgiskt och 1 Franskt fartyg för 12,401,000 R:dr. Den direkta importen från StorBritannien och Irland har hufvudsaldigen utgjorts af följande varuqvantiteter:

47

48 År 1869 infördes derjesmte 81,000 Ort oarbetadt guld, äfvensom guldmynt för 1,010,880 R:dr, 1,912,840 Ort oarbetadt. silfver, 125,595 Kubikfot kora, 202,609 Kubikfot råg, 14,787 Centner stång- samt 10,132 Centner platt- och bandjern, 4,108 Genteer oarbetadt bly, 244,229 Skålpund stärkelse, 249,814 Skålpund russin, 103,061 Skålpund klorsyradt kali, 85,181 Skålpund vaxade och lackerade väfnader, slickar för 20,841 R:dr m. m. Samma år infördes och lades på nederlag 3,228,837 Skålpund oraffineradt och 107,014 Skålpund raffmeradt socker, 2,025,888 Skålpund kaffe, 1,984,592 Skålpund risgryn, 108,286 Skålpund vin m m. Till StorBritannien och Irland utfördes:

49

50 Dessutom utfördes år 1869 guldmynt för 3,600 R:dr, 4,949 Centner bomber och kulor,ll,550 Stycken bandstakar, 11,807 Stycken årträ, 252 Centner kopparnickel, 1,036 Centner råkoppar, 1,423 Centner metallskrot, 2,442 Centner saltad fisk, 160,950 Skålpund feta oljor m. m. Enligt uppgift från Svenska och Norska GreneralConsulatet i London, hafva medelprisen å denna plats på nedannänmda Svenska export-artiklar -varit följande:

51 Svenska fartyg ankommo till StorBritanniska och Irländska hamnar och afgingo derifrån Svenska fartyg med last

52 Till Storbritanniska hamnar afgingo med last från Sverige: Från Storbritanniska hamnar ankommo med last till Sverige: Den från Svenska och Norska GreneralConsnlatet i London till Collegium inkomna årsberättelse för 1869 innehåller, bland annat, följande: Införseln af trävaror, som år 1868, oaktadt mindre goda konjunkturer, icke obetydligt ökades i jemförelse med de tvanne föregående årens införsel, nedgick åter år 1869, såsom af nedanstående tabell, hemtad från officiela uppgifter, syntes; Häraf visade sig, att hela trävaruimporten år 1869 understeg den, som egde rum år 1868, med 138,941 Loads, samt att förminskningen sträckte sig till såväl sågadt som hugget virke, Likasom den tillökning i importen, hvilken under år 1868 egde rum, uteslutande var att tillskrifva en ökad skeppning från Sverige och Norge, och, jemlikt de mera detaljerade uppgifter, som sedan dess blifvit tillgängliga, nästan helt och hållet kom på Sveriges andel, så fölle den år 1869, inträffade förminskningen till största delen på dessa länder, eller af ofvannamnda qvantitet icke mindre än 122,609 Loads. Från Ryssland skeppades år 1869 af sågadt virke omkring 10,000 Loads mera än 1868, men för öfrigt var förminskningen allmän, utom under rubriken "Öfriga länder", hvad hugget virke beträffade. Af de statistiska uppgifter, hvilka dittills stode till buds, vore det icke möjligt att sluta, från hvilka länder denna ökade import egt trum, men att döma af tillförseln till London, vore det sannolikt att Ryssland varit det land, som äfven år 1869 sändt ett större parti hugget virke.

53 Värdet af ofvan omförmälda import af trävaror var af "Board of Trade" beräknadt till nedanstående belopp: visande för år 1869, i jemförelse nied 1868, en minskning i värdet hvad Sverige och Norge anginge af 380,786, men deremot, vid jemförelse med förhållandet 1867, en tillökning af 111,569. Enligt förestående beräkning, vore värdet af hugget virke för år 1869 upptaget till högre belopp än för år 1868, ehuru qvantiteten förstnämnda år var mindre; och, då någon anmärkningsvärd stegring i prisen ej inträffade år 1869, måste detta förhållande hufvudsakligen tillskrifvas större införsel af d)a»barare träsorter. Jemförd med hela trävaruinförseln till Storbritannien och Irland, vore införseln af sådana varor från Sverige och Norge något mindre 1869 eller 37 procent, mot nära 39 proc och 38 proc. 1867, Den förminskning i införseln af hugget virke från Sverige och Norge, som förmärkts i en följd af år, men i fråga hvarom år 1868 gjorde ett undantag, framträdde åter år 1869, då den införda qvantiteten var den lägsta sedan år Af den qvantitet trävaror, som sålunda infördes till Storbritannien och Irland, mottog London, såsom vanligt, en betydlig del, i det att följande antal laster ntlossades, nemligen: hvaraf visade sig enahanda förhållande för London som för hela riket, eller en betydlig förminskning år 1869, vid jemförelse med 1888, men en tillökning mot Hvad särskildt Sverige anginge, så var tillförseln derifrån till London den lägsta, som inträffat sedan âr 1863, h vartill grunden hufvudsakligen måste sökas i den högst betydliga tillförsel af tråvarqr från flera länder, som egde rum år 1868 och nedtryckte priserna. För Norge visade sig resultatet ännu mera ogynnsamt och införseln derifrån sjönk till den lägsta punkt, hvarpå den stått sedan Endast från Ryssland var importen större än 1868, hvarjeinte större qvantiteter af teak, mahogny och dylika träslag importerades. Importen till London från Sverige bestod af:

54 För år 1869 framställde sig således, vid jemförelse med de tvänne föregående åren, en stor minskning i införseln af battens och bjelkar, en något ökad tillförsel af plankor samt en betydlig till växt i importen af spärrar. Efterfrågan af trävaror var i början af året mycket trög, men då på effcersommaren märktes att importen komme att blifva mindre än vanligt och att många af de med trävaror lastade fartyg, som genom motvindar blifvit fördröjda, icke skulle få tid att göra en ytterligare resa till Östersjön, blef köplusten mycket lifligare. En betydligt minskad import i förening med en större förbrukning gjorde att förråden i dockorna blefvo ganska mycket medtagna, och vid årets slut voro lagren af utländskt virke omkring SO procent mindre än vid samma tid året förut, så att det nya året öppnades med ljusare utsigter än som på länge visat sig för denna handelsvara, hvilken vore af så framstående vigt för de Förenade Rikena. Priset på Svenska plankor höll sig vid omkring 9 à 9 10 sh. för "mixed" vara» pr Petersb. Standard, och ända till sh. för valda Gefle plankor. För mindre goda qyaliteter än "mixed" noterades från 8 till 8 10 sh. Granplankor voro föga efterfrågade och kunde endast säljas till mycket nedsatta pris. Förbrukningen af battens, isynnerhet Korska, hade aftagit, och icke en gång den mindre tillförseln skulle hafva lemnat importörerne någon stor vinst. Svenska battens betaltes vanligen 10 till 20 sh. lägre än plankor af samma qvalitet pr Petersb. Standard. Sundsvalls bjelkar betaltes med 45 sh. à 47 sh, 6 d. pr Load och ända till 50 sh. för gröfre dimensioner, hvilka pris dock ej lära lemnat importörerna någon särdeles behållning. Mindre goda qvaliteter hade betalts med 40 sh. Den ovanligt stora importen af spärrar neddref priset från 42 sh. 6 d. vid årets början till 35 à 30 sh. Behållningen af sådane artiklar var vid årets slut 4,739 Loads, mot 1,416 Loads året förut, med ringa efterfrågan. Hvad spiror beträffade, så voro importörerne, till följd af en stor tillförsel vid seglationens öppnande, nödsakade att bevilja en nedsättning i pris af 1J penny pr löpande fot för stegar och ställningsspiror, och för spiror öfver 6 tum i diameter nedgick priset från 55 sh. pr Load till 43 sh. 9 d. Âf lathwood importerades större qvantiteter år 1869 än behofvet erfordrade, och priset föll också från 6 till 5 pr Kubikfarnu, med svårighet att kunna verkställa försäljningar äfven till detta sednare pris. Behållningen var den 31 December 2,770 Famnar, mot 1,080 Famnar året förut. A ved kunde priset antagas hafva varit 3 à 3 10 sh. pr Kubikfamn med en förhöjning af omkring 15 sh. för Svensk vara. I allmänhet torde kunna antagas, att sågadt virke år 1869 betingade 5 sh. mera pr Petersb. Standard än under året förut och att hugget vh'ke äfven gällde något högre; men, då frakterna under större delen af året voro synnerligen låga, lärer tillökningen för producenter och aflastare varit icke så obetydligt större. De stora sågverken och exporthusen i Sverige stode också numera i en närmare beröring med konsumenterne i England, och försäljningarne fritt ombord antoge i synnerhet i provinshamnarna hvarje år större dimensioner, hvarigenom ansenliga provisionsafgifter till köpmanshus och mäklare inbesparades. I denna öfversigt af Londons trävaruhandel hade icke omnämnts förhållandet med trävaror från kolonierna eller hvilket vore nästan detsamma som Britiska Nord-Amerika. Äfven derifrån var tillförseln år 1869 mindre, men förbrukningen af sådant virke tilltog icke i samma förhållande som förbrukningen af utländskt, och behållningen var derföre.något större vid årets slut. Importen af trä från Britiska Nord-Amerika hade i London under de sednaste *) Spjälved.

55 åren alltjemnt aftagit, oeh det lede föga tvifvel att, i synnerhet på Englands östra kust, Sveriges och Norges trävaror^ mer och mer undanträngde det förra landets; ty fastän kolonialvirket stode i mycket högre pris än Svenskt och Norskt, vore likväl beredningskostnaderna och frakterna för det förra ojemförligt mycket större, hvilket allt gjorde att förrättningen med detsamma icke lemnade något fördelaktigare resultat för producenten. En ökad efterfrågan i Förenta Staterna hade också dit afledt många laster, så att t. ex. af 262 laster "spruce" plankor, hvilka afskeppades från S:t Johns i New-Brunswick år 1869, endast sju ankommit till London. Möjligen kunde denna omständighet komma att hafva ett fördelaktigt inflytande på afsättningen af de Förenade Rikenas trävaror. Uppgifterna från Hull visade, att importen af trävaror från Sverige också der år 1869 betydligt nedgick. Införseln af stångjern till det Förenade Konungariket under år 1869 uppgick till 68,463 Tons, mot 64,689 Tons 1868 och 71,703 Tons år 1867; således en tillökning år 1869 från föregående året af 3,774 Tons. Från hvilka länder denna import försiggått, kunde icke ses af uppgifterna från "Board of Trade", men antagligen hade Svenskt stångjern, såsom vanligt, utgjort största delen af samma import. Af det qvantum, hvilket, såsom nyss vore nämndt, infördes 1868, kommo från Sverige 52,793 Tonsj under det att återstoden var delad mellan Ryssland, Holland, Belgien och andra länder. Det Svenska stångjern, som ankomme till Storbritannien, blefve antingen åter utskeppadt i samma form till Ostindien och andra Ost-asiatiska länder eller ock användt till tillverkning af stål och manufaktursmiden, hufvudsakligen i Sheffield och dess omgifning. På båda dessa marknader hade efterfrågan äfven under år 1869 varit ringa, under fortfarande svårigheter att verkställa försäljningar, oeh vid årets slut voro utsigterna ännu mörkare. Uti Bombay, som vore hufvudmarknaden i Ostindien, hade priset å Svenskt stångjern efter hand nedgått från 42 Rupees pr "Candy", hvaraf tre ginge på en Ton, till 34 Rupees, som efter 2 sh. pr Rupee skulle göra 10 4 sh. pr Ton, ett pris som ovilkorligen måste lemna en betydlig förlust för aflastarne. En af de förnämsta orsakerna till denna prisnedsättning skulle vara den svåra hungersnöd, som herrskat uti de distrikt, hvarest Svenskt jern mest användes. I Sheffield mötte också de största svâi'igheter att afsätta Svenskt jern. Stålfabrikanterne, i väsendtlig mån tvingade af de höga tullarna i Förenta Staterna, hvilka oundgängligen påkallade att åstadkomma billigare artiklar, gjorde sig mer och mer oberoende af Svenskt jern derigenom, att de till ett pris, motsvarande hälften à tredjedelen af de Svenska ståljernsprisen, köpte från Engelska Bessemerverkstäder stålskrot och afklipp, hvilka, nedsmälta i gjutstålsdegel tillsammans med en ringa blandning af Svenskt jern oeh en tillsats af "spiegeleisen", gåfve ett för marknadeia fullgodt stål, så att för samma tillverkningsbelopp af stål numera i vissa fabriker icke begagnades mer än en tiondedel af den qvantitet Svenskt jern, som förr erfordrades. Många välkända stämplar hade med anledning häraf måst reduceras i pris med flera pr Ton, och nya stämplar kunde nästan alldeles icke finna köpare. Åtskilliga stämplar, som förut varit använda för fjederstål, vore nu i mer eller mindre grad utträngda af ett jern, som i Sheffield och dess grannskap bereddes genom puddling af hämatittackjern blandadt med en ringa del Svenskt tackjern, och hvilket s. k. "steel iron" såldes till 9 10 sh. pr Ton levereradt vid fjederstålsverkstäderna samt vore vida jemnare och vackrare än det Svenska jernet. Upptäckten af den så utmärkta och godartade hämatitmalmen, hvilken nu i så stora qvantiteter förarbetades, hade satt Engelska verkstäder i tillfälle att af tackjern, beredt deraf,,sedermera såväl genom puddlingssom Bessemermetoden tillverka jern- och stålprodukter, hvilka i qvalitet och pris täflade med de Svenska tillverkningarna. Om dessa derföre icke skulle blifva alldeles utträngda, blefve det i första rummet nödvändigt för de Svenska jerntillverkarne att söka åstadkomma en billigare produkt, som i' jemn, "uniform" beskaffenhet kunde täfla med hämatitjernet, och vidare att lemna den i mera förädlad form såsom "wirerods" för trådjern, finare fyrkanter för hästskosöm in. m., rundjernssorter för nitnaglar, ämnen för maskinarbeten m. m. Sedan tiden för Bessemers patent numera utgått och afgiften, eller den s. k. "royalty", för begagnandet af denna uppfinning derigenom blifvit nedsatt, från 25 sh. pr Ton för jernvägsskenor och 40 sh. pr Ton för

56 allt annat stål, till en enda afgift af 2 sh. 6 d, pr Ton, hade efterfrågan af jernvägsskenor. hjulringar, plåt in. ro. af Bessemerstål så tilltagit, att det vore omöjligt ens göra en sannolik beräkning öfver den utveckling, denna fabrikation komme att erhålla. Emellertid kunde sådant stål icke med fördel beredas af annat Engelskt tackjern än det, som blifvit tillverkadt från den ofvanberörda hämatitmalrnen, hvarå tillgängen vore inskränkt till ett enda distrikt, nemligen Cumberland. Uppmärksamheten hade till följd häraf blifvit fästad på mägtigheten af dervarande lager, hvilka allaredan nu till det yttersta anlitades, och, ehuru rika, ansåges dessa dock, med den ökade förbrukning man med visshet förväntade, vara långt från tillräckliga för behofvet. Flera komitéer hade derföre blifvit nedsatta för att anställa undersökningar angående bästa sättet för erhållande af ett tjenligt råmateriel för Bessemerstål. Då inånga Svenska malmer, och dessa icke af de utmärktaste, borde anses mycket passande för detta ändamål, skulle genom en export deraf till England möjligen ett tillfälle kunna beredas att tillgodogöra Sveriges jernmalmsfftlt. För några år sedan gjordes ett försök att införa Svensk jernmalm till Newcastle-distriktet, men den befanns för dyr (27 sh. pr Ton); och malm från trakten af Bilbao i Spanien hade sedermera till en del fyllt behofvet, enär den, ehuru ingalunda så rik som den Svenska malmen, dock kunde lemnas billigare (17 sh. 6 d. i Wales), på grund af grufvornas belägenhet nära hafvet och exporthamn. Denna import skedde förnämligast till Wales och blott i mindre grad till nordöstra England till följd af den större fraktkostnaden, och denna större transportkostnad från Spanien till Newcastle och koldistriktshamnarna i närheten af Clevelandsverken vore derför till Sveriges fördel nu, då en större efterfrågan vore för handen. Kunde blott malmen levereras till ett billigt pris, borde en vidtutseende afsättning vara att förvänta. Träkolstackjem torde alltid komma att blifva för dyrt, för att kunna täfla med det i England tillverkade eoketaekjernet ; men deremot borde i Sverige för Bessemersprocessen tjenligt tackjern kunna tillverkas med coke, hemtadt från England, och med malmexporten skulle derföre lämpligen kunna förenas en import af coke (hvarigenom en stor nedsättning i frakterna också skulle kunna beredas, enär de härtill använda fartyg erhölle frakter både fram och tillbaka) och masugnar anläggas vid kusten längs jernvägslinier eller vid grufvorna för en sådan tillverkning. Blefve kostnaden å coke högre för den Svenska tackjernstillverkaren, så komme detta att mer än uppvägas af det billigare priset å malm och, förutsatt att lätta förbindelser skulle kunna åvägabringas till Nordsjön, borde tackjern och stålgöten (biooms) för Bessemerstål kunna tillverkas i Sverige till pris, fördelaktigt täflande med de Engelska, samt härigenom en ny och mägtig impuls gifvas till Sverigesjernhandtering. I den mån denna industri blefve mera uppdrifven och i större skala anordnad, borde man kunna hoppas att äfven se de Svenska jerntillverkarne uppträda såsom konkurrenter på verldsmarknaden i tillverkningen af färdig vara i mera förädlad form, såsom jernvägsmateriel, maskinerier, plåt och alla slags façon-jern, som alla fordrade en kort tid i utförandet af gifna beställningar. Priset å jern för Ostindiska marknaden noterades i London under året till 9 10 sh. à 10 5 sh. pr Ton, Vid årets slut var behållningen obetydlig, men af orsaker, som ofvan blifvit anförda, förefanns nästan icke någon efterfrågan. Å ståljem varierade priserna, såsom vanligt, högst ansenligt eller från 10 till 15 pr Ton, med någon tillökning för Dannemora jern. Detta slags stångjern ginge hufvudsakligen till Hull, hvarest under de sednaste trenne åren följande partier jern från Sverige utlossats: Af stål importerades under året tillsammans 10,716 Tons, mot 7,654 Tons 1868 och 8,636 Tons Hvad Svenskt stål beträffade, så rönte det ringa efterfrågan och var svårt att sälja till pris af 14 à 15 pr Ton.

57 Spanmålsinförseln till Storbritannien var under år 1869 ännu större ftn 1868, då importen åter dfversteg hvartdera af de föregående årens efter De införda qvantiteterna voro de sista tre åren följande: utvisande således för år 1869 en tillökning i spanmål af alla slag af icke mindre ftn 13,126,194 Cwts, i jemförelse med det nästföregående året, hvilken tillökning dock mer an inotvägdes af lägre pris; ty, under det att 1868 års import beräknades hafvä kostat landet 39,280,053, antogs 1869 års import hafva motsvarat ett värde af endast 37,252,185. Ofvannämnda tillökning i qvantitet fölle hufvudsakligen på hvete och hvetemjöl, nemligcn med 7,364,593 Cwts, och på mais, hvaraf importen öfversteg föregående årets med den betydliga kvantiteten af 6,191,887 Cwts. Af korn infördes obetydligt mera, men deremot nedgick importen af hafre, ärter och bönor, Hvetet, som i början af året inom det Förenade Konungariket gaf hopp om särdeles god skörd, blef mycket skadadt af en ovänligt kall vår och försommar, och skörden befanns vara 10 till 15 procent under en medelskörd samt 25 till 30 procent mindre än 1868 års rika äring. Den sålunda förorsakade skadan beräknades till två millioner Quarters, som ungefär motsvarade tillökningen i importen. Den uppkomna» bristen blef mer än fylld af tillförsel från andra länder, så att priset å hvete i Oktober 1869 nedgick till 43 sh. pr Quarter eller 12 proc, lägre än vid samma tid 1868, ett talande bevis på fördelen af fri spannmålshandel, hvartill sista steget togs år 1869 genom afskaffandet af den återstående tullen af 1 sh. pr Quarter; Medelpriset å hvete inom hela riket var 1867: 64 sh. 6 d,, 1868: 63 sh. 9 d. och 1869: 48 sh. 2 d. Som tillförseln sistnämnda år var större än behofvet påkallade, hade ovanligt stora förråd vid årets slut samlats i de större importhamnarna. Skörden af kom var år 1869 större till qvantitet än året förut, men beskaffenheten var ej lika utmärkt. Priserna höllo sig höga, och för godt maltkorn betaltes under mältningstiden lika mycket som för hvete. Vid årets början gällde korn 45 sh. pr Quarter,. men i December endast 38 sh. I allmänhet var skörden å foderväxter temligen god, så att åkerbrukaren deruti och i höga kreaturspris fann en ersättning för den mindre goda hveteskörden. Priset å mais hade också under året stått särdeles lågt, hvilken omständighet ledt till ett mycket större användande af detta spanmålsslag till utfodring af kreatur. Hvad särskildt Sveriges spanmålsexport till Storbritannien beträffade, så gåfve icke de tillgängliga officiela tabellerna någon ledning för bedömande af dess omfattning; men af de på spänna ålsbörsen ï London förda anteckningar inhemtades, att till denna stad under de trenne sistförflutna åren från Sverige importerats:

58 hvaraf visade sig en ganska anmärkningsvärd tillökning år 1869 från det föregående året af såväl hafre som korn, ehuru 1867 års stora införsel af det förstnämnda sädesslaget icke sistlidet år uppnåddes. Nämnda tillökning förorsakades af en ovanligt stor tillförsel på senhösten af årets rika gröda i Sverige, hvilken tillförsel dock inträffade så samtidigt att icke ens upplagsrum kunde erhållas, hvaraf följden naturligtvis blef ett stort prisfall. Med anledning af 1868 års mindre goda hafreskörd inom landet och en mycket mindre tillförsel från främmande länder, stod hafrepriset vid början af 1869 särdeles högt, och Svensk hafre betaltes i London med 28 sh. 6 d. till 29 sh. pr Quarter af 320 «:s vigt. Under årets första månader ankommo emellertid ovanligt stora qvantiteter mais, så att priset å denna vara, hvilket i Januari höll sig vid 36 till 37 sh., i Mars hade nedgått till 29 à 30 sh. pr Quarter af 480 %, Om hafre antoges hafva kostat pr medium 28 sh. pr 320 <S och mais 32 sh. pr 480 «, så visade sig, att en Ton hafre gällde 8 16 sh., under det att samma qvantitet mais såldes för 7 9 sh. 4 d. Under dessa omständigheter var det icke att undra på, att förbrukarne började försöka använda hafre i stället för mais, och att detta skett med framgång framgick deraf att t. ex. Londons stora omnibusbolag bekantgjort, att det på sex månader inbesparat 14,000 genom att begagna mais i stället för hafre till utfodring af sina hästar. Priset å hafre nedgick också af denna anledning efter hand och medelpriset å Svensk vara, som under föi-sta qvartalet noterades till. 27 sh. 6 d,, sjönk till 25 sh. under det andra och 25 sh. 6 d. under det tredje. Mot slutet af året inträffade den ofvan omförmälda stora tillförseln, och priset föll nu på en gång ända till 19 sh. pr Quarter af 320 %. Under tiden nedgick priset å mais till 28 à 29 sh. och var derföre fortfarande lägre än priset å hafre, ehuru skilnaden ej var så betydlig som i början på åretl Emellertid vore att frukta, det den nu vunna erfarenheten icke komme att blifva utan inflytande på hafrepriset, i synnerhet som genom fullbordandet af nya jernvägar inom Eyssland och Amerika stora sädesdistrikt fått tillfälle till utskeppning af sina alster, bland hvilka mais hade ett framstående rum, och af den ofvan lemnade öfvefsigten af 1869 års import syntes, att tillförseln af varan redan då var dubbelt så stor som importen af hafre. För Sveriges jordbrukare vore derföre af vigt att tillgodogöra sig denna varning, och att, i stället för att såsom nu drifva sitt åkerbruk med hufvudsakligt föremål att producera hafre, mera rikta sin verksamhet till frambringande af mejeriprodukter och slagtboskap, för hvilka en så nära och god marknad funnes i Storbritannien, och att den snart skulle blifva öfverfylld, vore icke att frukta, i betraktande af att ensamt utaf artikeln smör infördes till Storbritannien år 1869 för ett värde af 6,923,210. Af ost infördes för 3,083,850, af ägg för 1,126,000, af fläsk för 2,930,567 och af lefvande kreatur för 4,914,309. Totalimporten af hafre till London under de sednaste trenne åren hade varit: Utom nu nämnda hufvudprodukter hade under år 1869, likasom tmder de föregående åren, från Sverige till Storbritannien, importerats en stor mängd artiklar, af hvilka de flesta funno en ständigt växande afsättning, såsom tändstickor, papper och pappersmassa, snickeriarbeten, slagtboskap, ost, smör m. m. Handeln med slagtboskap hade under de sednaste åren varit underkastad många svårigheter till följd af karantänsförordningar och andra åtgärder, föranledda af kreaturspesten, men då denna numera upphört i de flesta länder och anläggandet af en särskild marknadsplats för utländsk boskap i London blifvit beslutadt, vore att hoppas det tillförseln från Sverige skall mer och mer utvidgas. Smör och ost hade haft en ganska tillfredsställande afsättning och importen syntes vara i tilltagande, dock skulle den förstnämnda artikeln ofta icke vara så lätt att sälja, till följd af ojemnhet i varans beskaffenhet,

59 så att t. ex. af ett parti från samma plats en fjerding kunde Innehålla utmärkt smör och en annan dålig vara. Detta borde noga uppmärksammas, så att varan icke komme i misskredit. Tjärumtörseln från Sverige var antagligen år 1869 mycket inskränkt och uppgick i London sannolikt icke till 5,000 Tunnor. Priserna voro höga och för s. k. Stockholmstjära, hvaraf största delen komme från Finland, betaltes från 18 till 19 sh. pr Tunna. Under det att en större liflighet förspordes uti flera grenar af handeln och industrien år 1869, vid jemförelse med förhållandet under de närmast föregående åren, var deremot efterfrågan af fartyg mindre ftn under 1868, och, såsom en följd deraf, voro frakterna mycket nedtryckta, så att det förflutna året icke kunde sägas hafva varit gynsamt för skeppsrederierna. Svenska och Norska fartyg sysselsattes hufvudsakligen med fraktande af trä och stenkol, och i båda dessa grenar af fraktmarknaden voro frakterna mycket låga. För trä från Bottniska viken till London och ostkusten betaltes således på våren 44 sh. à 44 sh. 6 d. pr Petersb. Standard och 57 sh. 6 d. till 60 sh. pr Kubikfamn ved, med 2 sh. 6 d. till 5 sh, mera från hamnar norr om Umeå; men på sommaren nedgingo frakterna till 40 sh. à 42 sh. 6 d. pr Petersb. Standard och först på senhösten stego de åter upp till 50 sh. och derutöfver. För hafre betaltes 1 sh. 9 d. pr Quarter från Göteborg, Sveriges vestkust i öfrigt och Skåne under största delen af året, men på hösten stego frakterna till 2 sh. för segelfartyg och 2 sh. 3 d. ända till 2 sh. 9 d. för ångfartyg. Största delen af denna import verkställdes numera med ångfartyg. För socker betaltes i frakt från Cuba 42 sh. 6 d. till 45 sh. pr Ton och äfven mera; och för hvete från Svarta hafvet och Azowska sjön stodo frakterna till 40 à 45 sh. pr Ton från Azow, 35 till 45 sh. pr Ton talg från Odessa, 5 sh. 6 d. à 8 sh. 6 d. pr Quarter från Sulina och 7 sh. 6 d. à 10 sh. 6 d. från lastningsplatser vid Donaufloden. Hvad utfrakterna beträffade, så voro de mycket lägre år 1869 ftn 1868, till en del en följd af en något minskad export af stenkol till Ost-Asiatiska hamnar, hvilken minskning åter hade sin grund i en tilltagande utförsel af stenkol från New-South-Wales till dessa ställen. Stenkolsbrytningen i nämnda koloni finge med hvarje år större utsträckning och under det sednaste år, för hvilket några statistiska uppgifter vore att erhålla, nemligen 1867, voro 26 grufvor bearbetade, med en afkastning af 770,012 Tons. För stenkol betaltes således till Bombay och Calcutta från 33 till 28 pr Keel, mot 44 till 35 året förut, till Point de Galle 23 sh. 8 d. pr Ton, i medeltal, mot 28 sh. 4 d. föregående året o. s. v., till S:t Thomas 18 till 13 sh. pr Ton, till Alexandria 23 à sh. pr Keel, till Genua sh. à 16 pr Keel, till Rio de Janeiro 24 à 22 sh. pr Ton, och till Monte-Video 27 sh. 6 d. à 26 sh. pr Ton. För jernvägsskenor betaltes i frakt till Förenta- Staterna 18 till 20 sh. pr Ton med 5 % kaplake och till Cronstadt omkring 15 sh. pr Ton med en stark stegring på senhösten. Frankrike. Den direkta importen från Frankrike har icke under något år beräknats till högre värde än 4,170,000 R:dr, hvartill samma import år 1867 uppskattades, men uppgick år 1868 i det närmaste till lika belopp eller till 4,039,000 R:dr. För år 1869 är det beräknade värdet af den omedelbara införseln från nämnda land minskadt till 3,770,000 R:dr. Sedan importen af vindrufsbränvin år 1868, till följd, af tillfälliga omständigheter, från år 1867 stigit till en betydligare qvantitet, har införseln af denna vara år 1869 minskats till ett belopp, som äfven något understiger det år 1867 införda, Af raffineradt socker har under sednast förflutna fyra år en hvarje år minskad qvantitet införtullats. Deremot har importen af sirup, hvilken artikel dock jämförelsevis icke har något högre varuvärde, år 1869, synnerligen i förhållande till den år 1868 införda qvantitet, betydligt ökats. Likaledes har år 1869 af den vigtigaste bland importartiklarne från Frankrike eller vin

60 till förtullning anmälts en större qvantitet än under hvartdera af de närmast föregående tvänne åren och hvilken nära motsvarar den för år 1866 antecknade, eller den största som hittills under något år förtullats. I importen år 1869 deltogo 24 Svenska fartyg för 1,331,000 R:dr och 7 Norska för 365,000 R:dr. Med 33 Franska fartyg infördes för 1,559,000 R:dr; hvarförutan med 2 Finska, 2 Preussiska, 1 Meekîenburgskt och 2 Nederländska fartyg inkommo varor för ett sammanlagdt värde af 515,000 R:dr. Den stora lättnad i Sveriges exportrörelse på Frankrike, som bereddes genom den i 1865 års traktat fastställda betydliga nedsättning af och den sedermera medgifna fullkomliga befrielsen från de förut på Svenska och Norska fartyg så tryckande tonnageafgifterne i Franska hamnar, har år 1869 haft till följd en ytterligare väsendtlig utveckling af denna rörelse. Det visar sig således, att af de hufvudsakligaste exportartiklarne till Frankrike, nemligen bräder och plankor, den.under året utförda qvantitet, mot föregående årets, ökats med nära tre millioner Kubikfot samt stigit till 20,800,740 Kubikfot eller omkring 105 procent mera ftn beloppet af utförseln utaf sådana trävaror till detta land år Exporten af stångjern, hvilken sistnämnda år uppgick till 213,164 Centner samt år 1868 stigit till 369,673 Centner och då utgjorde den största qvantitet, som dittills under något år till Frankrike utförts, har år 1869 ökats till 404,410 Centner. Vidare har utförseln af band- och bultjern, från ett belopp af endast 3,268 Centner år 1864, derefter årligen ökats och år 1869 stigit till 134,427 Centner. Då emellertid år 1869 någon utförsel till Frankrike af hafre icke förekom, under det att af detta sädesslag till samma land skeppades, år 1867 nära två millioner Kubikfot och år 1868 öfver en million Kubikfot, har i följd förnämligast af detta förhållande värdet af hela exporten till Frankrike, hvilket värde beräknades för år 1867 till 18,306,000 R:dr och år 1868 till 16,912,000 R:dr, år 1869 minskats till 16,507,000 R:dr, Häraf belöpa på 254 Svenska fartyg 4,805,000 R:dr, på.772 Norska 9,043,000 R;dr, på 186 Franska 2,056,000 R:dr, samt på 6 Finska, 11 Preussiska, 6 Danska, 5 Mecklenburgska, 2 Nederländska och 9 Britiska fartyg 603,000 R:dr. Antalet och drägtigheten af de från Sverige med last till Frankrike utklarerade Svenska fartyg utgjorde 81 om 6,153 Nyläster-år 1864, men hafva, enligt hvad här nedan pag. 55 intagna jeniförelsetabell utvisar, år 1869 ökats till 254 om 18,845 Nyläster. De från Frankrike direkte införda varor hafva hufvudsakligen utgjorts af:

61 År 1869 infördes derjemte direkte från Frankrike 2,841 Centner oberedda hudar, 6,207 Centner talg, 225,440 Skålpund fotogen, färger för 16,915 R:dr, 169,747 Skålpund bomull, 3,614 Kannor likör, 2,025 Skålpund konfityrer, 10,712 Kubikfot råg, 21,500 Kubikfot flintsten, 13,143 Skålpund vinsten m. m. Af direkte från Frankrike införda varor hafva på nederlag blifvit upplagda bland annat: Af följande artiklar utfördes:

62 Dessutom utfördes år 1869, bland annat, redskap och maskinerier för 15,000 E:dr, 92,098 Kubikfot bräd- och plankstump, 1,580 Stycken årtrftn, arbetade trävaror för 12,021 R:dr, 8,834 Kubikfot ved, 19,200 Skålpund tändstickor. Till Frankrike ankommo Svenska fartyg Svenska fartyg afgingo från Frankrike Svenska fartyg ankommo till Franska hamnar vid Svenska fartyg afgingo från Franska hamnar vid

63 Svenska fartyg hafva år 1869 besökt nedannämnda Consulsdistrikt, ankommande: afgående: Antalet och drägtigheten af Svenska och främmande fartyg, som från Svenska hamnar utklarerat med last till Frankrike, hafva varit följande: Från Franska hamnar ankommo med last till Sverige: Af Svenske och Norske GeneralConsuln i Havre hafva för nedannämnda Svenska produkter uppgifvits följande pris år 1869: Stångjern, 32 à 35 Francs pr 100 Kilogrammes. Plankor, furu, 3X9 tums, 22 à 28 Centimes pr löpande metrisk fot.

64 Plankor, gran, 3X9 tums, 21 à 27 Centimes pr löpande Metrisk fot. Furubjelkar, 1 Franc 10 Centimes pr Engelsk Kubikfot. Tjära 23 à 24 Francs pr Tunna. Beck 33 à Bi»»» Frakterna hade under året varit mycket låga i följd af den konkurrens, som företrädesvis emellan Norska fartyg egt rum. En af Svenske och Norske Consuln i Nantes uti afgifven årsberättelse för 1869 meddelad jemförelsetablå, för sednast förflutna fem år, i afseende å ej mindre antalet och drägtigheten af de till distriktets hamnar ankomna Svenska fartyg än ock värdet af de dit med Svenska och Norska fartyg från Sverige införda varor, utvisar, bland annat, att Svenska fartygen, från ett antal år 1865 af 8 om tillsammans 548 Nyläster, år 1869 ökats till 25 om 1,783 Nyläster, samt att värdet af införda Svenska produkter, hvilket beräknats år 1865 för de i Svenska fartyg ankomna till 77,500 Francs och för dem, som skeppats i Norska fartyg, till 500,000 Francs, år 1869 ökats för de i Svenska fartyg intagna Svenska produkter till 527,500 Francs och för de i Norska fartyg lastade till 1,000,000 Francs. Behållningen i Nantes af Svenska titivaror var, till följd af der rådande lifiighet i byggnadsarbeten, icke betydlig; men det oaktadt stodo prisen å artiklarne jemförelsevis lågt. Sålunda betaltes för 3 X 9 tums furuplankor af god qualitet icke mera än 75 à 80 Centimes pr löpande Mètre och för ändra dimensioner i förhållande derefter. Plankor af sämre qualitet såsom tertia och quarta hade företrädesvis god afsättning, på grund af det låga pris, hvartill de kunde säljas. Priset å stångjern på nederlag utgjorde omkring 30 Francs pr 100 Kilogrammes efter olika dimensioner. Enligt hvad Svenske och Norske Consuln i Bordeaux uppgifvit, hade under år 1869 till distriktet importerats från Sverige 152,812 Tolfter plankor och bräder, mot 111,054 Tolfter år 1868; anmärkande Consuln, att behållningen af trävaror vid förstnämnda års slut visserligen varit betydligare än vanligen vid denna tid; men att detta förhållande sannolikt ej komme att särdeles menligt inverka på följande års import, enär behofvet af dessa artiklar med hvarje år blefve större. Prisen under det nu ifrågavarande året ktmde antagas till 23 à 25 Centimes pr fot för 3X9 tums plankor, 17 à 19 Centimes pr fot för 3X6 tums battens samt 11 à 12 Centimes pr fot för 1J X 8 tums bräder. Praktnoteringame voro under år 1869 i Bordeaux ovanligt låga. Af den trtaf Svenske och Norske Consuln i Marseille till Oollegium afgifna årsberättelse för 1869 inhemtas, bland annat, följande; Importen till Marseille af Svenska trävaror minskades snart sagdt nästan årligen, i följd af dels den alltmera tilltagande direkta införseln från Sverige till öfriga Medelhafshamnar, dels den starka konkurrens, som de Finska och Eyska plankorna föranledde. Trävaruhandlarne i Marseille köpte numera helst tunna bräder (1 och l\ tums), som de Svenska sågverken i vanligaste fall ej kunde tillhandahålla med mindre än att uti ett deremot svarande förhållande reqvirerades bräder utaf gröfre dimensioner och battens, af hvilka de sednare mest användes i Norra Frankrike till golfinläggningar, men deremot i Södra Frankrike sällan begagnades. En annan orsak till träimportens minskning vore afstannandet af de stora offentliga och enskilda arbeten, som under en tid i Marseille bedrefvos med lika ifver som ï Paris, men också i obestånd försatt såväl det stora bolaget»compagnie immobilière» som äfven flertalet af entreprenörerna. Medgifvas måste dock, att trävaruhandeln, som förr utgjorde en af de solidaste handelsgrenar i Marseille, men under en följd af år, såsom nämndt är, varit utsatt för stora förluster och derigenom stått pä en teinligen ogynsam ståndpunkt, dock numera tycktes hafva återvunnit åtminstone en del af sin forna betydelse.

65 Prisnoteringarne under året kunde antagas till följande: 50 à 56 Francs för tunna bräder af utsökt beskaffenhet» 45 à 48»» E:tums plankor l:ma och 2:da qvalitet, 36 à 42»» 3:tums» 3:tia qvalitet, 38 à 39»» 3:tia granplankor, allt pr reducerad Tolft 14 fots 9X3 tums, frakt, assurance och andra kostnader inberäknade. Mycket berodde dock på frakterna från Östersjön, och önskligt vore att dessa ej ställde sig allt för höga i förhållande till priset å varan. Ar 1869 hade jernimporten frän Sverige varit större än under något föregående år, och utgjorde, inberäknadt stål, tack- saint knipp- och stângjern, 66,755 Centner, mot 63,792 Gentner år Uti denna jernimport inginge till stor del s. k. ordinärt stângjern, som funne alltmera god afsättning i Frankrike. I följd af den goda spanmålsskörden i Frankrike hade frakterna år 1869 ej varit så förmånliga som under föregående år, och af Svenska fartyg ankommo endast 9 med frakt frän utrikes orter. Från Portugal infördes hufvudsakligen: Portugal. Till följd af en ovanligt stor import af salt hade värdet af den direkta införseln från Portugal år 1868 stigit till 690,000 R:dr, mot 490,000 R:dr föregående året. För år 1869 visar sig en minskning i den införda qvantiteten af icke allenast salt utan äfven de öfriga artiklar, ined undantag af vin, hvilka hufvudsakligen utgöra föremål för importen från nämnda land, och värdet af införseln samma år beräknas till icke mera än 402,000 R;dr. Denna införsel verkställdes med 53 Svenska fartyg för 280,000 R:dr, med 6 Norska för 43,000 R.-dr samt med 2 Ryska, 2 Preussiska och 1 Britiskt fartyg för 79,000 R:dr. Den direkta exporten till Portugal, hvilken år 1865 uppgick till ett värde af 2,129,000 R:dr, men derefter ärligen mer eller mindre understigit nämnda belopp och år 1868 uppskattades till 1,412,000 R;dr, är för år 1869 i värde beräknad till 1,299,000 R:dr. Utförseln sistberörda år har verkställts uteslutande med Svenska och Norska fartyg, nemligen ined 31 Svenska fartyg för 1,003,000 R:dr och med 15 Norska för 296,000 R:dr. År 1869 infördes derjemte direkte från Portugal 6,870 Skålpund fikon, 1,917 Skålpund torra frukter, 2,575 Skålpund sulläder m, m. Samma år infördes och lades på nederlag 202,060 Skålpund vin. Till Portugal utfördes:

66 Dessutom utfördes år 1869, bland annat, 1,798 Kubikfot plank- och brädstump samt 1,767 Skålpund oäkta porslin. Svenska fartyg ankommo till Portugal och afgingo från Portugal Den af Svenske och Norske GeneralConsuln i Lissabon till Collegium afgifna årsberättelse för 1869 innehåller, bland annat, följande: Medeltjocka bjelkar noterades på platsen till omkring 280 Reis pr löpande fot. För 3X9 tums 14 fots Norrlandsplankor betaltes 225 à 2S0 Crusados pr 122 stycken ined 5 procents rabatt för utskott, samt för Finsk vara, såsom vanligt, omkring 10 procent mindre. Tjära noterades till 5 $ 400 Reis och beck 4 $ 500 Reis pr Tunna allt fritt från bord, och voro behållningarne af dessa artiklar betydliga. Grofva spiror afyttrades lätt till lönande pris, och mastträd betaltes alltid särdeles väl. Saltskörden under året hade varit ymnig och af god beskaffenhet. Grof hvit vara betingade 1 $ 500 Reis pr Moj längs fartyget. Skörden af vin och olja

67 utföll under medelmåttan, hvarföre prisen å dessa varor stigit. Fiskarekorken noterades till 1 $ 600 Reis samt buteljkorken från 7 I 200 till 22 I 500 Reis pr 100 Kilogrammes. Ehuru lafidets ädlare produkter för det mesta skeppades med. de årligen, ja månadtligen i antal tilltagande ångfartygen, hade likväl godt tillfälle till befraktningar för seglande fartyg funnits. Svenska flaggan hade emellertid "fortfarande hållit sig mycket tillbaka. Många främmande fartyg hade deremot från Svarta hafvet till Lissabon infört spanmål och derefter erhållit förmånliga saltfrakter till Norge. Andra fartyg åter hade från NewYork inedfört stäfver och hvete samt dit återvåndt med styckegods eller genast erhållit goda befraktningar på England, Hamburg och Köpenhamn med kork, åtskilliga slags malmer och det alltmera efterfrågade, nya gödningsämnet kalkphosphat. Visserligen infördes till Lissabon med Svenska fartyg 6,540 Tons stenkol från England, men denna import var en obetydlighet i jemförelse med den stora och ständigt, växande förbrukningen å platsen af denna nödvändighetsartikel. På den till Cap Verds öarne hörande ön S:t Vincent hade inrättats en koldepôt för en mängd stora Transatlantiska ångfartyg, och kunde Svenska fartyg med bestämmelse till Westindien erhålla en förmånlig sysselsättning medelst skeppning af stenkol till nämnda ö, hvarest förbrukningen af artikeln vore i starkt tilltagande sedan äfven flera länders örlogsångfartyg der försåge sig med samma Vara. Under år 1869 hade 4 Svenska fartyg infunnit sig vid denna ö. Enligt uppgift af Svenske och Norske Consuln i S:t Tbes, hade någon direkt import till denna plats från Sverige icke egt rum under år 1869, hvarföre de mindre betydliga partier Svenska produkter, som erfordrats, fortfarande hemtats från Lissabons marknad. Hela saltproduktionen för året uppskattades til] omkring 150,000 Moj, hvartill kom en behållning från föregående året af ungefär 70,000 Moj. Utskeppningen af varan hade ej varit obetydlig, ehuru Svenska fartyg deri under ifrågavarande år deltagit mycket mindre än under år Priset å salt i S:t Ybes hade under år 1869 utgjort 1,400 Reis pr Moj. Befraktningar på Sveriges södra hamnar erhöllos till 1 R:dr 80 öre pr 5,95 Kubikfot. Spanien. Värdet af den direkta importen från Spanien hade år 1867 stigit till det ovanligt höga beloppet af 1,019,000 R:dr, minskades år 1868 till 669,000 R:dr, men har år 1869 åter något ökats och för samma år uppgått till 679,000 R:dr. Tillökningen i värdet från föregående året har egentligen sin grund i en större import af salt och olja, under det att den införda qvantiteten af. bland annat, vin minskades. Införseln 1869 verkställdes med Svenska fartyg för 297,000 R:dr, med 9 Norska för 118,000 R:dr samt med 2 Finska och 4 Preussiska fartyg för 264,000 R:dr. De gynsamma utsigter till en säker och fördelaktig marknad i Spanien för Svenska trävaror, som, efter öppnandet af jernvägsförbindelser mellan kusterna och det inre af landet, visade sig under en följd af år, dervid värdet af utförseln tillväxte så att detsamma uppgick till 4,705,000 R:dr år 1864 och 4,038,000 R:dr år 1865, hafva icke vunnit stöd i förhållandet under sistförflutna fyra år. Den år 1865 uti landet började finansiela kris i förening med sedermera inträdda politiska förvecklingar hafva nemligen åstadkommit en inskränkning i den allmänna handelsrörelsen och andra förrättningar derstädes, som högst märkbart inverkat på skeppningen till Spanien af ornförmälda Svenska produkter, synnerligast under de två sednast tilländagångna åren. Af denna anledning har ock värdet af utförseln, hvilket år 1867 ännu bibehöll'sig vid ett belopp af 2,564,000 R:dr, minskats år 1868 till 1,890,000 R:dr och år 1869 till 1,500,000 R-.dr. Den på Svenska fartyg belöpande andel i utförseln sistnämnda år utgör 676,000 R:dr. Med 51 Norska fartyg utfördes för 718,000 R;dr. För öfrigt verkställdes utförseln med 1 Finskt, 2 Preussiska, 6 Danska, 1 Mecklenburgskt och 1 Britiskt fartyg för 106,000 R;dr»

68 Importen från Spanien bestod förnämligast af följande varuqvantiteter: År 1869 infördes derjemte direkte från Spanien 1,280 Centner gräs, 1,263 Skålpund spermaceti, 18,038 Skålpund kaffe, 2,711 Skålpund nötter, 1,360 Skålpund ull m. m. Samma år infördes och lades på nederlag 169,038 Skålpund vin. Till Spanien utfördes, bland annat: Dessutom utfördes år 1869, bland annat, 55 Centner saltad fisk, 5,848 Kubikfot timmer, 9,127 Kubikfot träd- och plankstamp och 155 Stycken årträn. Till Spanska hamnar ankommo Svenska fartyg

69 och afgingo från Spanska hamnar År 1869 ankommo Svenska fartyg till nedannämnda Consulsdistrikt: och afgingo Svenske och Norske Oonsuln i Bilbao anmärker i sin årsberättelse för 1869, att importen till denna hamn af trävaror år från år aftagér"och att införseln af sådana varor sistlidet år var ungefär 15 procent mindre än under är Medelprisen under nu ifrågavarande år voro dock ungefär desamma, som under näst föregående år, eller för 3 tums plankor 1 Real de Vellon och för bräder 40 Gentimes pr löpande Engelsk fot samt för bjelkar 5 lieales de Vellon pr Kubikfot. Frakterna för trävaruskeppningar från Bottniska viken på Nord- Spaniens hamnar voro under året låga och utgjorde 80 à 85 Francs pr Petersb. Standard och 5 procent i kaplake. Svenske och Norske Oonsuln i Barcelona anmäler, att då införseln till denna hamn af trävaror år 1868 var temligen betydlig, furmos der i början af påföljande året stora behållningar, i följd hvaraf tillförseln under samma år var mindre betydlig. Trävarufrakterna från Östersjön varierade emellan 105 och 95 Francs pr Petersb. Standard med 5 procent i kaplake. Från Westervik ankommo fartyg för en frakt af 85 Francs och 5 procent. Priserna på 3X9 tums 14 fots furuplankor, tull och andra omkostnader icke inberäknade, voro, för handsågade plankor från hamnar i den nordligare delen af Bottniska viken 7f à 8 $ och för maskinsågade plankor från sådana hamnar 8 à 9 % samt för maskinsågade plankor från Sundsvall, Söder-

70 hamn och Gefle 10 à 11 $ pr Tolft. Från Sverige infördes år 1869 till Barcelona 50 Fjerdingar saltad torsk, som såldes till 5 $ pr Fjerding à 90 Svenska Skålpund, och, ehuru för varan måste erläggas den för klippfisk bestämda tullafgift, var försöket likväl så till vida lönande, att detsamma antagligen kommer att förnyas. Ett från Stockholm till Barcelona infördt parti stångjern af der känd stämpel såldes för 76 à 80 Reaies de Vellon pr Quintal, deruti inberäknade tull och andra omkostnader; utgörande införselstullen 44 och 52 Reaies de Vellon pr 100 Kilogrammes, hvartill komma 5 Realer i differentialtull. Enligt uppgift af Svenske och Norske GeneralConsuln i AHcante, noterades derstädes prisen å 3 X 9 tums 14 fots furuplankor till 1\ à 9 $ pr Tolft för varan ombord, och hade alla från Sverige under år 1869 till distriktet importerade plankladdningar skeppats för lastemottagarnes räkning, hvaremot de från Torrevieja med Svenska fartyg skeppade saltlaster inköpts af fartygsbefälhafvarne för rederiernas räkning, i brist på mera lönande frakter. Frakterna för plankor från hamnarne i Bottniska viken hade under året varierat emellan 100 à 105 Francs- pr Petersb. Standard och 5 procent kaplake. Stenkolsfrakterna från så väl Cardiff som New- Oastle hade stått till 15 à 16 sh. Sterl. pr Ton; och anmärker Consuln, att ångbåtarne alltmera uttränga segelfartygen i fraktfarten ända derhän, att till och med artiklar så voluminösa och af så ringa värde som stenkol och gräs (esparto) numera transporteras med Engelska ångfartyg till samma låga frakter, som vid skeppning med segelfartyg erbjudas. Till Sverige destinerade Spanska produkter sändas äfven via England och Holland med ångfartyg, som anlöpa Spanska hamnar. Frakterna under året för salt från Torrevieja till Sverige utgjorde 2 R:dr à 1 R:dr 80 Öre R:mt pr 6 Kubikfot. Vexelkurserna i Alicante hade under ifrågavarande år varierat emellan 49^ à 50 d. Sterl. för vexlar à 90 dagars dato på London och 5 Francs 15 Centimes à 5 Francs 20 Centimes för vexlar à 8 dagars sigt på Paris pr $. Diskonton hade utgjort 8 procent pr annum. I Malaga hade prisen å plankor under år 1869 uppgått på våren till 7 à 8 2 $ samt på hösten till 9 à 9 $ pr Tolft för varan ombord. Uti Cadiz hade under sagda år prisen å plankor vexlat emellan 8 och 94 $ pr Tolft, och för bjelkar betaltes 50 à 52 Reaies de Vellon pr Codo. Öfriga länder vid Medelhafvet och Adriatiska hafvet samt vid Norra kusten af Afrika. Gibraltar och Malta. Likasom under föregående år i allmänhet varit förhållandet, har under år 1869 någon införsel till Sverige från dessa orter icke egt rum. Utförseln till dem, hvilken år 1868 uppskattades till 47,000 R:dr, är för år 1869 beräknad till ett värde af 81,000 R:dr och bestod sistnämnda år hufvudsakligen af 3,857 Centner tjära, 1,650 Kubikfot timmer, 2,055 Kubikfot bjelkar och spärrar samt 171,696 Kubikfot bräder och plankor. Med Svenska fartyg utfördes för 44,000 R:dr samt med 1 Norski, 2 Finska och 1 Nederländskt fartyg för 37,000 R;dr. Till Gibraltar ankomnio år 1869 från Sverige med last 4 Svenska fartyg om 310 Nyläster, hvilka samtliga under året afgingo i barlast till utrikes orter, Samma år anltommo till Malta 3 Svenska fartyg om 653 Nyläster med last från utrikes orter och afgingo i barlast till sådane orter. Svenske och Norske Consuln i Gibraltar förmäler, att den enda artikel bland Svenska produkter, hvaraf någon väsendtlig afsättning å platsen kunde påräknas, voro tre tums plankor; hvaremot andra trävaror äfvensom jern, beck och tjära endast tillfälligtvis i små partier funno afnämare. Priset å plankor var 8 $ 25 Centimos à 8 $ 50 Centimos pr Tolft.

71 Enligt uppgift af Svenske och Norske t. f. Consuln å Malta, afyttrades till ön årligen omkring 400 Tons Svenskt jern, som dock icke ankommo direkte från Sverige, utan tillfördes öfver England. Det var nemligen mycket vanligt att fartyg, som i Sverige intogo hela laster af Svenska produkter med destination till England, på samma gång jemväl medförde såsom barlast och till högst billig frakt större partier jern; och som frakterna från England för anlöpande af Malta alltid vore mycket låga i anseende till täflan med de talrika ångbåtsbolagen, följde deraf, att Svenskt jern, som från England ankom till Malta, der såldes till ett pris, hvilket icke mycket skiljde sig från det, som gälde i den Svenska hamnen. Italien. Värdet af den direkta importen derifrån, hvilket år 1868 beräknades till 411,000 R:dr, är för år 1869 upptaget till 808,000 R:dr och har således under det sednare året i det närmaste fördubblats, hvilket förhållande' har sin grund hufvudsakligen i en ökad import af olja, salt och svafvel, af hvilka t värme förstnämnda artiklar år 1869 äfven infördes större qvantiteter än under något annat af nästförflutna fem år. Införseln 1869 verkställdes med 35 Svenska fartyg för 300,000 R:dr, med 13 Norska för 167,000 R:dr samt med 5 Finska, 2 Danska och 1 -Nederländskt fartyg för 341,000 R:dr. Jemväl värdet af exporten till Italien har under nu ifrågavarande år, i jemförelse med förhållandet 1868, betydligen ökats, nemligen från 467,000 R:dr till 935,000 R:dr. Utförseln år 1865 var dock uppskattad till 1,220,000 R:dr. Till värdeförhöjningen år 1869 har förnämligast bidragit en ökad skeppning af bräder och plankor samt stål och tjära. I utförseln 1869 deltogo 11 Svenska fartyg för 294,000 R:dr. För öfrigt utfördes med 15 Norska fartyg för 372,000 R:dr samt med 3 Preussiska, 4 Danska och 6 Nederländska fartyg för 269,000 R:dr. Från Italien infördes: År 1869 infördes derjemte 17,350 Skålpund pimpsten, 5,524 Skålpund kanariefrö, färger för 1,990 R:dr m. m. Samma år infördes och lades på nederlag 35,232 Skålpund vin och 27,409 Skålpund gryn. Till Italien utfördes:

72 År 1869 utfördes denemte 1,588 Kubikfot bräd- och plankstump. Enligt, hvad Svenske och Norske Oonsuln i Genua uppgifvit, vore förbrukningen af trävaror inom distriktet ärligen stigande till följd af en ökad skeppsbyggerirörelse samt utvidgade byggnadsföretag i allmänhet. För 8X9 tums furuplankor betaltes 240 à 250 Francs pr Petersb. Standard och för furubjelkar af 25 à 50 fots längd och 9 à 15 qvadrattum 60 Francs pr Store. Importen från Sverige af jem gjorde deremot ringa framsteg ined anledning deraf, att prisen â produktionsorterna höllos för höga i förhållande till gällande pris å Engelskt jern. Svenske och Norske Oonsuln i Cagliari â ön Sardinien uppgifver, att saltskörden å ön under är 1869 icke uppgått till mera än 873,714 Quintaux, men att qyalitén à varan detta år varit bättre än under de föregående åren. Priset bibehöll sig vid 10 Francs pr 1,000 Kilogrammes. Oljeskörden hade nästan helt och hållet slagit fel, i följd hvaraf oljan såldes till 65 à 70 Francs pr fat om 40 Litres, och förrådet, var knappt tillräckligt för öns behof. Svenska produkter, såsom jern, trävaror, tjära m. m., afyttrades fortfarande med svårighet å on,, och små partier af dem infördes dit endast i mån af behof från andra, hamnar i Medeihafvet. Svenske och Norske Oonsuln i Livorrio förmäler i sin årsberättelse för 1869, bland annat, att tillförseln till denna hamn af trävaror från Sverige och Finland under året varit ganska betydlig, i följd hvaraf ock prisen blefvo särdeles vexlande, och det mötte till och med svårighet att angifva dem, emedan uppköpen egde rum antingen omedelbart på exportplatserna eller genom agenter i Hamburg och för spekulantgrnes egen räkning. Efter medelberäkning kunde emellertid detaljpriserna för varan fri från nederlag antagas till 50 à 51 Lire pr Tolft 3X9 tums 14 fots furuplankor från Söderhamn, 44 k 45 Lire för enahanda plankor från Neder-Oalix, samt 50 à 52 Lire för sådana plankor från Nordmaling. Granplankor voro nästan osäljbara. À bjelkar från Östersjöhamnar var under året icke stor efterfrågan. Åf tjära infördes endast en laddning direkte från Sverige och en från Holland. Detaljpriset för denna artikel utgjorde 29 à 30 Lire pr Tunna. Svenskt stångjern hade ringa eller ingen afsättning, enär prisen â varan ej stode i lämpligt förhållande till priset på Engelskt och landets eget jem. Till Meapels Consulsdistrikt ankom år 1869 icke något Svenskt fartyg direkte från Sverige, men med främmande fartyg utfördes från riket till Neapel två laddningar jern, stål och tjära för ett sammanlagdt till 125,000 Lire beräknadt värde. Någon direkt införsel från Neapel till Sverige egde icke heller rum under aret. Svenske och Norske Oonsuln Ï Messina har tippgifvit följande pris för Svenska produkter å Sicilien år 1869) nemligen för stångjern af vanliga dimensioner 31 Francs och för stål 45 Francs pr 100 Kilogrammes, för 3X9 tums plankor 30 Centimes pr Engelsk fot samt för tjära 33 Francs pr Tunna. Af den från Svenske och Norske GeneralOonsuln i Florens till Öollegium inkomna årsberättelse för 1869 inhemtas, bland annat, följande:

73 Inom nästan alla delar af Italien hade spanmålsskörden samma år utfallit särdeles gynsamt och det eljest ovanliga förhållandet inträffat, att afkastningen blef större, än som i allmänhet ansåges erforderlig för landets behof. Åfven vinskörden hade icke på många år visat så fördelaktiga resultat, både hvad qvantitet och qvalitet beträffade, som under sistlidet år, hvarvid användandet af svafvel mot vinrankssjukan, om ej alldeles haft denna sjukdom, åtminstone i väsendtlig mån bidragit till densammas botande. Saltproduktionen hade deremot under året haft att kämpa mot särdeles ogynsamma konjunkturer, till följd af de under sommarmånaderna länge ihållande vestliga stormarne. Afkastningen å ön Sardinien, i jemförelse med förhållandet under föregående året. visade också en förminskning af 20,000 Tons. Jemväl å Sicilien hade af enahanda orsak hafssaltprodaktionen utfallit ofördelaktigt, men som å denna ö ej obetydliga qvantiteter bergsalt årligen producerades, blefvo ifrågavarande ' ofördelaktiga konjunkturer der mindre känbara. Införseln från Japan af silkesmaskägg hade år 1869 icke bedrifvits till samma betydliga omfattning som under år 1868, men denna utväg för silkesodlingens vidmakthållande i Italien var fortfarande behöflig. Österrikiska hamnar. Värdet af den direkta importen från sådana hamnar år 1868 var beräknadt till 31,000 R:dr, och de derifrån år 1869 med 1 Preussiskt och 1 Nederländskt fartyg införda varor äro uppskattade till 61,000 R:dr samt bestodo hufvudsakligen af 26,583 Skålpund anis, apoteksvaror för 1,400 R:dr, 1,566 Skålpund fikon, 2,080 Centner hampa, 7,000 Skålpund knapergall, 11,685 Skålpund korinter, 12,265 Skålpund lagerblad, 5,944 Skålpund olja och 20,261 Skålpund russin. Exporten till Österrikiska hamnar år 1868 var beräknad till 41,000 R:dr. Ar 1869 utfördes till Triest i 2 Svenska och 1 Nederländskt fartyg 13,421 Centner tjära samt ett mindre parti bräder och plankor, hvilka varor i värde uppskattats till 63,000 R:dr. Enligt uppgift af Svenske och Norske Consuln i Triest, hade tjäran derstädes betalts med 12 à 13 Fldriner pr Tunna. Spanmålsfrakterna voro under året nedgående från 6 sh. 6 d. till 4 sh. pr Quarter med segelfartyg. Grekland. Emellan Sverige och Grekland har år 1869, likasom förhållandet under föregående år varit, icke någon direkt handelsförbindelse egt rum; och, enligt hvad Svenske och Norske GeneralConsuln i Åthén anmält, har icke heller någon hamn i Grekland under året varit besökt af Svenskt, i fraktfart för främmande räkning gående fartyg. Turkiet. Såsom ett mindre vanligt förhållande i afseende å handelsförbindelsen med detta land var för år 1868 att bemärka en direkt import derifrån till Sverige, bestående af råg, hvilken import uppskattades till ett värde af 318,000 R:dr. Ar 1869 har ock omedelbarligen från Turkiet införts råg till en qvantitet af 99,109 Kubikfot, som inkommit med 1 Norskt, 1 Mecklenburgskt och 1 Britiskt fartyg samt i värde beräknats till 217,000 R:dr. Sistnämnda år utfördes till Turkiet varor för ett till 287,000 R:dr beräknadt värde. Denna export utgjordes af 14,702 Centner stångjern, 18,154 Centner platt-, band- och bultjern, 113 Centner stål, 37 Centner jernplåtar, 8,700 Skålpund manufaktursmide samt åtskilliga mindre partier diverse trävaror och verkställdes med 2 Svenska fartyg för 140,000 R:dr, äfvensom med 2 Danska, 1 Oldenburgskt och Ï Nederländskt fartyg för 147,000 R:dr. Utförseln till Turkiet år 1868 beräknades till icke högre belopp än 71,000 R:dr. I den af Svenske och Norske ConsulatSekreteraren i Constantinopel för 1869 afgifna årsberättelse formâtes, bland annat, att de der mest gångbara dimensioner af Svenskt stångjern voro

74 Priset â mindre partier vore ungefär 90 Piaster pr 44 Oke, men för större partier kunde beräknas 80 Piaster. Försöket med de tvänne till Constantinopel år 1869, på beställning af två handlande derstädes, ankomna jernladdningar, hvilka voro de enda, som under en lång följd af år dit från Sverige införts, syntes faafva varit lönande, och antogs att förbrukningen af Svenskt jern å platsen skulle ökas när varan blefve allmännare känd. Returfrakterna noterades i Oonstantinopel vid skeppsfartens början i April och Maj månader till Sednare på sommaren stego frakterna och i September erhöll ännu ett och annat fartyg Vid den stora höstflottans ankomst nedgingo frakterna dock betydligt, och i slutet af Oktober månad kunde nästan icke några befraktningar erhållas i öonstantinopel, så att flera af de dit ankomna obefraktade Svenska och Norska fartyg nödgades återvända till Medelhafvet i barlast eller under en längre tid qvarligga för att. betinga en måttlig returfrakt, under det att de vid samma tid ankomna fartyg, som i England slutat returfrakter, fortsatte resan till hamnar vid Donaufloden och Svarta hafvet med vinstgifvande returfrakter, såsom t. ex. 9 "sh. pr Quarter spanmål från Galatz och 7 sh. från Soulina till England. Kolfrakterna från England till öonstantinopel voro under loppet af året låga och utgjorde omkring 16 sh. pr Ton från Cardiff och 18 sh. från NewCastle. Egypten. För år 1868 voro visserligen 3 Svenska fartyg i tullspecialen antecknade såsom utklarerade till Egypten med last af trävaror; men då icke något af dessa fartyg, enligt rapport från Svenska och Norska GeneralConsulatet i distriktet, under året dit ankommit och i specialen icke fanns angifven någon i främmande fartyg intagen last med destination till Egypten, blef, hvad samma land angår, icke något exportvärde upptaget uti Collegii berättelse för nämnda år. Är 1869 hafva deremot, jemlikt hvad af berörda Consulat anmälts, till Egyptiska hamnar ankommit 4 Svenska fartyg med last för ett till 69,000 R,-dr beräknadt värde, hvarförutan till sådana hamnar under året från Sverige exporterats varor med 4 Preussiska, 1 Mecklenburgskt och 1 Britiskt fartyg för 104,000 R:dr; i följd hvaraf värdet af hela utförseln till Egypten 1869 skulle utgöra 173,000 R:dr. De samma år utförda varor bestodo af 333,978 Kubikfot bräder och plankor, 4,892 Kubikfot bjelkar och spärrar samt 16 Centner stångjern. Svenska fartyg ankommo år 1869

75 Svenska fartyg afgingo år 1869 Algeriet, Värdet af exporten till Algeriet var år 1868 beräknadt till icke mera än 332,000 E:dr. För år 1869 är åter utförseln till samma land uppskattad till 820,000 Rtdr, ehuru de här nedan enligt tullspecialen angifna qvantiteter trävaror, som under året till Algeriet 'utförts och hvaraf "utförseln uteslutande bestått, icke ökats i ett mot det höjda exportvärdet svarande förhållande. Denna omständighet kan förklaras derigenom att en del af de med Svenska eller Norska fartyg mot slutet af år 1868 från Sverige till Algeriet afsända laddningar först följande år 1869 dit ankommit och då ingått i den af vederbörande Consul öfver införseln med sådane fartyg gjorda beräkning, hvarpå forenämnda exportvärde hufvudsakligen sig grundar. Af utförselsbeloppet för 1869 hafva beräknats för Svenska fartyg 280,000 R:dr, för 15 Norska 457,000 E;dr samt för 1 Finskt, 1 Preussiskt och 1 Mecklenburgskt fartyg 83,000 R:dr.

76 Till Algeriet utfördes: Svenska fartyg ankommo till Algeriet från Sverige: från Utrikes ort: och afgingo från Algeriet till Sverige: till Utrikes ort: Priserne å Svenska trävaror i Alger hade under år 1869 utgjort, för bjelkar 43, 46 à 51 Francs pr Stère, allt efter varans beskaffenhet, för spärrar omkring 38 à 42 Francs pr Stère, och för goda plankor af secanda qualitet 3X9 tums 14 fots 44 à 45 Francs pr Tolft samt för sämre sorts plankor 41 à 42 Francs. Plankor af prima qvalitet befunnos för dyra för platsen, tertia qvalitet var föga efterfrågad och quarta kunde alldeles icke säljas. Tunis. Enligt hvad Svenske och Norske Consuln derstädes anmält, har icke något Svenskt fartyg under år 1869 besökt denna hamn, men med 3 Norska och 1 Mecklenburgskt fartyg hade under året dit införts direkte från Sverige 3,060 Tolfter plankor, hvarför värdet blifvit beräknadt till 50,000 R:dr; och anmärker öonsuln, att endast den sedan tre år rådande fmansiela krisen i landet varit anledning dertill att importen till Tunis af Svenska trävaror under året icke varit större och mera motsvarat landets behof. Marocco. Från Svenska och Norska GeneralConsulatet i Tanger har för år 1869 icke någon handelsberättelse kommit Collegium tillhanda. Nord-Amerika och West-Indien. Förenta Staterna. I berättelsen om Sveriges utrikes handel år 1868 anmärkte Collegium, hurusom ringa anledning visade sig att den direkta införseln från dessa Stater af bomull skulle återvinna sitt före år 1862 så betydliga omfång. Den sålunda införda qvantiteten af varan hade dock förstnämnda år från föregående år 1867 ökats med mera än 200,000 Skålpund. År 1869 har emellertid icke någon omedelbar import af bomull från Förenta Staterna egt rum, ehuru hela införseln till Sverige af samma artikel under året öfverstiger enahanda import år Den jemväl år 1862 så väsendtligt minskade direkta importen från Förenta Staterna

77 Från Förenta Staterna infördes: af tobaksblad och. stjelk är fortfarande obetydlig; hvaremot införseln från näranda Stater af mineralolja, synnerligast rektificerad eller fotogen, alltmera ökas och år 1869 varit ganska omfattande. Då likväl denna artikel jemförelsevis icke har något större varuvärde, uppgår sammanlagda beloppet af införseln från Förenta Staterna år 1869 till icke mera än 558,000 R:dr, mot 1,164,000 R:dr år Importen år 1869 verkställdes med Svenska fartyg för 128,000 R:dr, med 2 Norska för 190,000 R:dr samt med 2 Preussiska för 240,000 R:dr. Den sedan några år tillbaka åter till någon större omfattning bragta direkta utförseln till Förenta Staterna af stångjern, hvilken artikel utgör hufvudsakliga föremålet för omedelbar skeppning från Sverige.till dessa Stater, har år 1869 varit temligen betydlig. Den samma år utförda qvantitet icke allenast öfverstiger utförseln år 1868 med nära 100,000 Centner, utan är jemväl icke mycket mindre än utförseln år 1867, hvilken var den största, som förekommit under något år efter Värdet af exporten, hvilket beräknades år 1867 till 3,859,000 R:dr och år 1868 till 2,926,000 R:dr, är för år 1869 upptaget till 3,850,000 R:dr. Häraf utfördes med Svenska fartyg för 742,000 R:dr, med 8 Norska för 880,000 R:dr, med 11 fartyg från Förenta Staterna för 1,242,000 R:dr samt med 1 Finskt, 1 Preussiskt, 2 Danska, 1 Hamburgskt, 1 Nederländskt, 2 Britiska och 5 fartyg från Canada för 986,000 R:dr. o Ar 1869 infördes derjemte 1,710 Skålpund blyhvitt m. m. På nederlag upplades: Till Förenta Staterna utfördes: År 1869 utfördes derjemte 2,524 Centner tackjern, 1,198 Gentner jernplåtar, 13,933 Centner jernskrot, 38,528 Skålpund manufaktursmide samt några mindre poster trävaror. Svenska fartyg ankommo till Förenta Staterna (utom Californien)

78 Svenska fartyg afgingo från Förenta Staterna (utom Californien): Den af Svenske och Norske Consuln i New York afgifna handelsberättelse för år 1869 innehåller, bland annat, följande: Under årets lopp hade icke något Svenskt fartyg direkte från Sverige till NewYork ankommit med Svenskt jern. Nästan hela "införseln af sådant jern till denna hamn skedde med fartyg, kommande från England, Hamburg eller Bremen, hvilket förhållande var en följd hufvudsakligen af de låga frakter, till hvilka jern kunde derifrån skeppas uti de fartyg, som öfverförde utvandrare. Enligt de uppgifter, som kunnat erhållas från NewYorks importörer af Svenskt jern, kunde hela det under år 1869 till platsen inkomna belopp af dylikt jern antagas till omkring 8,000 Tons. Priset â Svenskt jern noterades alltid i NewYork i guldvaluta, och var i detta pris inbegripen tullen, som utgjorde 1 Cent pr Skålpund. Under året hade Svenskt jern haft särdeles ringa efterfrågan, hvilket förhållande fortfor till emot slutet af året, då en förbättring i detta hänseende förspordes. Medelprisen voro: allt pr Ton af 2,240 Skålpund. Den höga tull, hvarmed det Svenska jernet var belastadt i. Förenta Staterna, hindrade betydligt förbrukningen derstädes af samma slags jera. Icke dessmindre var dess godhet så allmänt erkänd i landet, att flera gjutstålsfabrikanter, hvilka börjat att tillverka stål af inhemskt jern, nu beslutat sig att använda Svenskt ståljern och ansåge sig kurma finna god uträkning dervid. Svenskt stål hade flera gånger på försök sändts till NewYörk, och äfven under loppet af år 1869 ankommo några mindre partier, men det var nästan osäljbart till följd af det misstroende, som på platsen hystes mot alla andra än välkända Engelska och Amerikanska stålstämplar. Att detta förhållande hade sin grund endast i en fördom» syntes deraf, att, ehuru det Svenska stålets goda egenskap erkändes, de handlande likväl icke voro villiga att köpa det, emedan utseendet af stängerna voro olika med det Engelska stålets, och lådorna, hvari gjutstålet fanns inlagdt, voro förfärdigade af andra träsorter, än som begagnades för de lådor, hvari Engelska stålet ankomme. En sådan fördom syntes dock böra kunna öfvervinnas och, ehuru detta hittills ej lyckats, torde vidare försök vinna mera framgång om de företogos med full kännedom om hvad slags stål vore mest brukbart å platsen, hvilken kännedom endast kunde inhemtas genom personlig erfarenhet på stället. Under tiden för spanmålsskeppningen i NewYork, hvilken börjar i Juni månad och slutar omkring medlet af September, erhålla Svenska och Norska fartyg vanligen lönande frakter. Under Juli och Augusti månader 1869 betaltes från 5 sh. 9 d. till 6 sh. 3 d. pr Quarter för hvete och mais till hamnar i StorBritannien. I början af året stod priset för s. k.»middling Upland» bomull till 30 Cents pr Skålpund, men sednare föll det till 25 Cents. Af petroleum och naphtha blefvo från NewYork under loppet af år 1869 utförda 65,900,000 Gallons, mot 52,800,000 Gallons föregående året. Hela produktionen af petroleum år 1869 uppgick till 164,131,000 Gallons, mot 146,802,000 Gallons år Tvänne laster Naphtha skeppades till Stockholm.

79 Af den från Svenska och Norska GeneralConsulatet i Washington till Collegium inkomna handelsberättelse för 1869 inhemtas, bland annat, att införseln till Boston af Svenskt stångjern under ifrågavarande år varit något större än under år 1868; att prisen å sådant jern varierat, i förhållande till varans godhet ooh efterfrågan för tillfället, mellan 75 och 95 Bollars pr Ton, med ett medelpris af 84 Dollars för godt jern, men att prisen i allmänhet varit lägre mot slutet af året; att hela importen till Boston af Svenskt jern» hvilken under år 1868 utgjorde 17,009 Tons stångjern till ett värde å inskeppningsorten af 982,840 Dollars, under år 1869 uppgått till 21,075 Tons stångjern och 535 Tons jernskrot eller tillsammans 21,610 Tons till ett värde å inskeppningsorten af 1,012,634 Dollars; att häraf 20,070 Tons till ett värde af 893,467 Dollars införts direkte från Sverige med 4 Svenska, 7 Norska och 18 Britiska med flere främmande fartyg eller tillsammans 29 fartyg, af hvilka 25 ankommo från Göteborg, 2 från Stockholm,! från Norrköping och 1 från Gefle, samt att återstående 1,540 Tons infördes från London med 21 Britiska m. fl. fartyg. Efter att hafva omförmält den nedtryckta ställning, hvari handeln i Förenta Staterna sig befinner, och hvartill GeneralConsulatet anser förnämsta anledningen vara att finna i nu gällande tulltaxa, enligt hvilken omkring 6,000 artiklar äro belagda med en importtull, som i medeltal uppgår till 47 procent af varans värde, uppgifver GeneralConsulatet vidare, att dessa Staters in- och utförselsrörelse år 1869 till mera än f:delar verkställts med utländska fartyg; att Förenta Staternas med egna fartyg bedrifna utrikes sjöfart numera är till omfattningen 43 procent mindre än för 10 år sedan, samt att detta förhållande anses hafva sin grund förnämligast i det med hvarje år tilltagande bruket af jernfartyg försedda med ångkraft, hvilka slags fartyg likväl omöjligen kunde i landet byggas, enär de för ändamålet nödiga främmande materialierna, till följd af den höga tullen dera, ej kunde importeras, under det att å andra sidan, enligt gällande lag, icke något fartyg får föra Amerikansk flagg utan att vara byggdt i Förenta Staterna. Bomullsskörden i landet för år 1869 beräknades uppgå till omkring 2,750,000 balar af 500 Skålpunds vigt hvardera. Kursen på London under året kunde i medeltal beräknas till 4 sh. 2 d. pr Dollar i guld. Följande tabell utvisar förhållandet med Svenska skeppsfarten till och från San Fransisco nedannämnda år. Canada. Nedanstående tabell utvisar Svenska skeppsfarten på Quebec's Consulsdistrikt efterföljande år: Svenska fartyg ankommo till distriktet afgingo från distriktet från Sverige: från Utrikes ort: till Utrikes ort:

80 I den af Svenske och Norske Consuln uti Quebec till Collegium afgifna årsberättelse för 1869 anföres, bland annat, att trälastfraktema under året jemförelsevis varit högre än under föregående fyra år. I Maj månad afslötos frakter till 28 sh. pr Load för bjelkar till Liverpool samt 30 sh. och 38 sh. 6 d. pr Petersb. Standard för plankor till London, hvilka frakter, jernväl under Juni månad betingades. I Juli månad, efter vårflottans afgång, började marknaden att visa större liilighet, och frakterna till nämnda hamnar höjdes med 1 sh. för timmer och 2 sh. för plankor. Högsta beloppet uppnådde frakterna i September, då fartyg utan svårighet kunde erhålla 82 sh. 6 d. à 85 sh. pr Standard till London. I Oktober visade sig något prisfall; dock kunde 80 sh. pr Standard erhållas såväl under denna månad som under den nästfoljande. Ehuru spanmålsutförseln från Montreal numera hufvudsakligen bestrides med ångfartyg, kunna dock lämpliga segelfartyg af första klassen finna sysselsättning i denna rörelse. Vid skeppningens början noterades frakterna till 5 sh. 6 d. pr Quarter för hvete till Lbndon eller Glasgow och 6 d. derutöfver för ordres. Under loppet af sommaren stego frakterna småningom intilldess de i Oktober nådde sitt högsta belopp af 8 sh. pr Quarter till bestämd hamn, vid hvilket belopp de förblefvo intill sjöfartens upphörande i slutet af November månad. West-Indien. Den direkta importen derifrån, bestående nästan uteslutande af råsocker till hufvudsakligaste delen hemtadt från Cuba, beräknades år 1868 till ett värde af 4,285,000 R:dr. Enligt hvad Svenske och Norske GeneralOonsuln i Havana anmält, hade sockerskörden å ön 1869, oaktadt den under året, till följd af de revolutionära rörelserna derstädes, uppkomna rubbning af sakernas ordning, i det närmaste gifvit enahanda resultat som under föregående året. Emellertid har, såsom nedan synes, den omedelbara importen från West-Indiska öarne af råsocker år 1869 betydligt minskats, och värdet af hela importen från dem nedgått till 2,777,000 R:dr. Införseln 1869 verkställdes med 1 Svenskt fartyg för 259,000 R:dr,med 6 Norska fartyg för 997,000 R:dr samt med 1 Preussiskt, 1 Meeklenburgskt, 1 Nederländskt och 1 Franskt fartyg för 1,521,000 R:dr. Någon direkt export till West-Indien egde icke rum år 1868; men år 1869 utfördes till en af West- Indiska öarne med 1 Danskt fartyg diverse trävaror till ett sammanlagdt värde af 13,000 R;dr. Direkte från West-Indien inkom: År 1869 infördes derjemte, bland annat, 12,260 Centner färgträ, 80 Kannor likör och 734 Skålpund cigarrer. Svenska fartyg ankommo till

81 Svenska fartyg afgingo från Till ön Barbados ankommo år 1869 två Svenska fartyg om 563 Ny läster, det ena från Newport med last af stenkol och det andra från Oaîlao med last af guano. Det sednare fartyget återvände med en del af sin last till utrikes ort och det andra fartyget afgick i barlast till sådan ort. Enligt hvad Svenske och Norske Consuln i Belize uti Britiska Honduras anmält, har icke något Svenskt fartyg besökt hans distrikt år Södra Amerika. Brasilien. Den direkta importen derifrån, hvilken år 1867 uppskattades till nära 5 millioner R:dr, men år 1868 minskades till 2,773,000 R:dr, öfverstiger år 1869 ieke mycket sistnämnda belopp och beräknas för samma år till ett värde af 2,783,000 R:dr. Bland de få varuslag, af hvilka importen från Brasilien i allmänhet består, saknas för år 1869 den vanligen förekommande artikeln hudar. I importen under året har ieke något Svenskt fartyg deltagit, utan verkställdes den med 4 Norska fartyg för 564,000 R:dr samt med 8 Preussiska, 6 Danska, 3 Nederländska och 4 Britiska fartyg för 2,219,000 R;dr. Det högsta belopp, hvartill den direkta exporten till Brasilien under något af sednast tilländagångna tio år beräknats, år 871,000 R:dr, som värdet af utförseln år 1864 utgjorde. Ar 1868 hade värdet af exporten till nämnda land minskats till 396,000 R:dr, men år 1869 har värdet af utförseln, tillföljd hufvudsakligen af en ökad skeppning af stångjern samt bräder och plankor, stigit till 616,000 R:dr. Enligt tullspecialen hafva under sistnämnda år från Sverige i Svenska fartyg med uppgifven destination till Brasilien utförts arbetade trävaror af gröfre slag till ett värde af 478,539 R:dr; men, så vidt af de från vederbörande Consuler inkomna handelsberättelser och skeppslistor kan inhemtas, hafva omförmälda trävaror icke ingått i dessa Oonsulers värdeberäkningar och samma varor alltså sannolikt icke under året till bestämmelseorten ankommit. Yärdet af de med Svenska fartyg år 1869 till Brasilien utförda varor är följaktligen icke upptaget till mera än 267,000 R:dr. För öfrigt utfördes med 13 Norska fartyg för 82,000 R:dr, med 1 Brasilianskt för 16,000 R;dr samt med 9 Preussiska, 12 Danska, 1 Lttbeckskt, 1 Hamburgskt och 1 Britiskt fartyg 251,000 för R:dr. Från Brasilien inkommo:

82 Af de från Brasilien införda varor upplades på nederlag: Till Brasilien utfördes: Bland år 1869 till Brasilien utförda varor förekomma jemväl svarfvarearbeten för 8,605 R:dr och 1,797 Kubikfot bräd- och, plankstump. Svenska fartyg ankommo till Brasilien och afgingo derifrån Svenska fartyg ankommo till och afgingo från nedannämnda Consulsdistrikt i Brasilien år 1869: Ankomna fartyg

83 Afgångna fartyg Af den från Svenske och Norske Consuln i Bahia till Collegiom inkomna årsberättelse för 1869 inhenatas hufvudsakligen följande: Den direkta importen till distriktet från Sverige under året bestod af 450 Tolfter 3X9 tums 14 fots plankor, som såldes till 32 $ 000 pr Tolft och tillsammans med den vanliga tillförseln af trävaror i mindre partier från Hamburg motsvarade detaljhandlarnes efterfrågan. Svenskt jern och Svensk tjära ankommo äfven i mindre partier från sistnämnda plats, hvarigenom behofvet till en del fylldes. Priset noterades å stångjern till 10 $ 500 pr Quintal och â tjära till 13 $000 pr Tunna. Sockerpriserna voro, för kvitt socker 4 $ 200 à 4 f 800 och för Moscovado 3 $ 000 à 3 $ 500 pr Arroba. Kursen på England varierade emellan 18 och 194 d., men, i följd af en allmän föreställning att kriget med Paraguay kunde anses slutadt, förspordes en märkbar förändring i värdet af guld, som under året nedgick från 60 till 40 %, och vexeltransaktionerna slutades i December till 20, 20J samt 20 d. pr Milreis pappersmynt. Fraktmarknaden var mindre gynsam med anledning deraf, att ett mer än tillräckligt antal fraktsökande fartyg infunnit sig och ett minskadt tillfälle till verksamhet för dem uppstått genom brist på exportprodukter, förorsakad utaf saknaden af regn i det inre af landet. Till Europa afslötos frakter under allt pr Ton. Enligt uppgift af Svenske och Morske Consuln i Pernambuco, ankommo dit år 1869 direkte från Sverige 3 fartyg med last hufvudsakligen af plankor; och förmäler Consuln, att sådana varor i allmänhet med lätthet afyttrades uti Pernambuco samt att priset å dem vexlade mellan 28 $ 000 och 32 $ 000 pr Tolft. Berörda 3 fartyg medförde jemvftl Svenskt stångjern. Denna artikel kunde äfven, derest den vore försedd med kända stämplar, utan svårighet afsättas å platsen; och som förbrukningen af varan var temligen stor, kunde handeln dermed blifva af mera betydenhet om tillfälle till försändning oftare erbjöd e sig. Priset ä stångjern i Pernambuco hade varierat emellan 8 $ 000 och 11 $ 000 pr Quintal af 128 Engelska Skålpiind. Andra, omedelharligen från Sverige införda, men mindre vigtiga artiklar voro tjära och beck, som i fartygen intogos vanligen såsom fyllnadslast och i små qvantiteter. Dessa artiklar funno dock alltid en god marknad i Pernambuco- En derstädes uteslutande af Svensk tillverkning förbrukad artikel var tändstickor från Jönköping, som likväl hittills icke direkte försändts. Åtgången af denna artikel å platsen var betydlig, och regelbundna försändningar egde rum från Hamburg, som sannolikt endast i brist af direkt lägenhet från Sverige tjenade till mellanhand. Den af Svenske och Norske GeneralConsuln i Bio de Janeiro till Collegium afgifna årsberättelse för 186$ innehåller, bland annat, följande;

84 Totalimporten af bräder och plankor uppgick till 20,731 Tolfter af diverse dimensioner. Deraf infördes från Sverige: Under år 1868 uppgick den Svenska plankimporten till 9,798 reducerade Tolfter, mot 13,973 år 1867 och 7,923 år Från Norge importerades med 7 Norska fartyg tillsammans 2,282/2 Tolfter. Lägsta oeh högsta noteringarna för gran- och furuplankor voro pr Tolft 3X9 tums 14 fots, Särskildt har GeneralConsuln anmärkt, att de af termiterna anställda förödelser jemte den höga magasinshyran föranledde, att trälaster ej kunde uppläggas, utan vid ankomsten måste realiseras om bord till hvad pris som helst. Af Nordamerikanskt trä importerades 2.630,914 fot, mot 2,217,862 fot år 1868 och 4,502,976 fot år De yttersta noteringarne för»lumber» voro 95 och 117 Reis pr löpande fot, mot 95 och 105 Reis under nästföregående år. De starkt kådhaltiga furuplankorna från Sydstaterna betingade 44 $ 000 till pr reducerad Tolft. Hvarken af tjära eller beck egde någon direkt import från Sverige rum. Af Norsk tjära omsattes 30 Tunnor till circa 16 t 000 pr Tunna. Totalimporten under året beräknades till 3,191 Tunnor. De yttersta noteringarna voro och 18 $000, mot och 20 $ 000 under närmast föregående år. Jernimporten år 1869 uppgick till 8,507 Tons och 41,941 stänger, mot 8,215 Tons och 23,558 stänger år Från Sverige infördes med 6 Svenska, 1 Norskt samt 6 Danska och Tyska fartyg tillsammans 13,788 Centner, hvaremot importen af Svenskt jern år 1868 utgjorde endast 8,270 Centner, Likasom under år 1868 var sådant jern äfven år 1869 trögsåldt och nöteringarna låga. I Mars omsattes ett parti af 803 Centner till 10 $300 pr Quintal, men sedermera noterades intill årets slut à 9I800. Någon direkt kaffeexport till Sverige med Svenskt fartyg hade icke egt rum under året. Med 1 Norskt fartyg skeppades till Göteborg 3,000 Balar. Åtskilliga för främmande räkning till kanalen utklarerade kaffelaster blefvo dock sålde till Sverige. Under hela året, med undantag endast af de första månaderna, gaf skeppningen af kaffe för exportörerne föga tillfredsställande resultat. Detta gällde i synnerhet om exporten till Europa, hvilken sedan Maj i allmänhet medförde känbara förluster, sannolikt öfverstigande den vinst, vissa hus realiserade under de nästföregående tvänne månaderna. Från och med Juni till årets slut stodo kaffeprisen i Rio de Janeiro 5 till 10 % högre än på de Europeiska marknaderna, af hvilket missförhållande endast plantageegarne drogo fördel. Vid årets början noterades prisen för»good first» från 7 f 100 till 7 I 300 pr Arroba, som efter kurs af 19 d. motsvarar 49 s. 8 d. à 50 s. 10 d. pr Cwt. fritt ombord inberäknadt frakt till Kanalen för ordres. I början af Februari noterades 47 s. 7 d. à 49 s. 9 d. pr Cwt, hvilka pris småningom stego så, att i Maj noterades 52 â 53 s.; men från slutet af denna månad till början af Augusti nedgingo prisen ånyo ända till 47 s. Il d. à 49 s, Från sistnämnda tidpunkt till årets slut fluktuerade prisen mellan 48 och 52 s. I slutet af

85 December noterades»good first» 7 $ 200 à 7 $ 400 pr Quintal eller, efter kurs af 20 d., 51 s. 9 d. à 58 s. pr Cwt för varan fri om bord och frakt till Kanalen inberftknad. Vexelkursen, som under året stod 25 à 34 % under pari, varierade mellan 18 och 20 d. pr Milreis, 400 och 525 Reis pr Franc samt 900 och 975 Reis pr Hamb. B:co Mark. Diskonton var i bankerna 9 %, i marknaden 6 à 12 %. Prakterna voro fluktuerande och under de sista åtta månaderna af året utomordentligt låga. Intill April var den betydliga exporten af bomull och kaffe tillräcklig för att gifva sysselsättning åt både ångare och segelfartyg, men, till följd af det sedermera af Kamrarna antagna förslaget att från och med den 1 Januari 1870 med 40 % förhöja beloppet af de förut bestående tullafgifterna, föranleddes och fortfor intill årets slut en ovanligt stark import; och utöfvade det stora antalet returfrakt sökande fartyg i förening med den svaga skörden af kaffe ett högst menligt inflytande på fraktprisen. Frakterna pr Ton till Kanalen och NewYork noterades som följer: Äfven frakterne från Östersjön till Rio de Janeiro stodo år 1869 något lägre än änder de närmast föregående åren, ehuru de på hösten visade någon tendens att stiga. Från Westervik och Calmar voro fraktprisen 5 k 5 10 s. pr Petersb, Standard; från Stockholm för laster af plankor och jern S 10 s. à 4 5 s. pr Standard samt 20 à 25 s, pr Ton för jern. La Plata länderna m. m. Den direkta importen från La Platå länderna år 1S68 var beräknad till ett värde af 693,000 R:dr. År 1869 hafva från sagda länder omedelbarligen till Sverige införts varor till ett belopp af 1,145,000 R:dr. Dessa varor hafva Irafvudsakligeii bestått af 553,700 Skålpund ull, 9,825 Centner talg, 7,119 Centner hudar, 575 Oentner ben och 63,000 Skålpund horn. Införseln 1869 verkställdes med 2 Svenska fartyg för 588,000 R:dr, samt med 1 Preussiskt och 1 Britiskt fartyg för 557,000 R:dr. Den direkta exporten till La Platå länderna år 1868 var upptagen till ett värde af 83,000 R:dr, i hvilken summa dock inberäknats det till 3,235 $ uppgående beloppet för ett i Buenos Ayres kondemneradt och försåldt fartyg. Till nämnda länder blefvo år 1869 med 1 Svenskt och 1 Danskt fartyg utförda 26,863 Kubikfot bräder och plankor, 5,400 Kubikfot timmer, 30 Centner beck och 50 Centner spik, hvilka varor uppskattats till ett. värde af 65,000 R:dr. Svenska fartyg ankommo med last till

86 Svenska fartyg afgingo med last från I den från Svenske och Norske Consuln i Buenos Ayres till Collegium inkomna, handelsberättelse för 1869 formâtes, bland annat, följande: Prisen å de vigtigaste af landets exportartiklar varierade under loppet af året sålunda: Vid jemförelse med utförseln under föregående år blefvo år 1869 af landets produkter icke obetydliga qvantiteter utskeppade till de Förenade Rikena. Sålunda utfördes från Buenos Åyres till Sverige Värdet af sistnämnda års export kunde antagas till 50,400 < Sterl., mot 36,855 år Utförseln är 1869 försiggick nästan uteslutande under de tre första månaderna af året med 2 Svenska, 1 Tyskt och 1 Engelskt segelfartyg samt i åtskilliga ångfartyg öfver England. Importen från de Förenade Rikena bestod nästan ensamt af trävaror, deraf under årets lopp icke obetydligt större qvantiteter än under föregående år infördes, ehuru denna import ännu icke på långt när nått den utveckling, som den kunde antagas inom någon tid skola vinna. Från Sverige ankommo år 1869: Denna trävaruimport beräknades till ett värde af 5,400 Steri. Förestående försäljningspris voro aögifna i esos fuertes pr 1,000»Superficial» Fot, hvaraf 1,980 motsvarade en Petersb. Standard.

87 Den betydliga qvantitet trävaror, som för öfrigt erfordrades för La Plata länderna, hemtades från Nord- Amerikanska Förenta Staterna. Införseln derifrån, hvilken ensamt från Buenos Ayres under tiden från November 1868 till samma tid 1869 uppgick till 35 millioner»superficial» Fot eller ungefär 17,700 Petersb. Standard, öfversteg år 1869 med 10 millioner Fot importen år 1868 och var särdeles liflig i September oeh. November, under hvilka månader 13 millioner Fot infördes. Såsom en följd häraf nedgingo priserna mycket redan i September, men ännu mera mot slutet af året, så att trävarulaster vid denna tid såldes till lägre pris än nästan någonsin tillförene. De i November och December månader från de Förenade Rikena ankomna laddningar realiserades derföre äfven på ett för aflastarne föga tillfredsställande sätt. Detta resultat var så mycket mera att beklaga, som nämnda skeppningar voro de första försök till en regelbunden export af trävaror till La Platå länderna. De sända laddningarne hade dock i väsendtlig grad bidragit att undanrödja de fördomar mot Nordiskt virke, som förut varit rådande, och sådana trävaror började att vinna ett visst anseende. Detta förhållande gällde isynnerhet de Svenska skeppningarne, enär de från Norge tidigare ankomna, illa konditionerade laster satt de Norska trävarorna tillbaka. Denna omständighet var en af orsakerna der till, att en i December från Norge ankommen laddning knappt kunde erhålla ett pris af 28J Pesos fuertes pr 1,000 Fot fri från bord,, under det att samtidigt en Svensk laddning betaltes med 33 Pesos fuertes. Totalbeloppet af de med Svenska fartyg på La Platå länderna år 1869 erhållna bruttofrakter i fart till samma länders hamnar utgjorde 33,000, deraf kommo 13,856 på Buenos -åyres, 17,694 > på Monte Video och omkring 2,000 på Paranå. Af Svenska fartyg ankommo till Buenos Ayres samt till Monte Video från Så väl af förestående uppgifter, som af dem, Consulatet hade att tillgå rörande Forska fartyg, framgick, att fraktmarknaden år 1869 ställt sig-fördelaktigare i fråga om fart från NordAmerikanska än frän Europeiska hamnar. Detta förhållande gällde isynnerhet trälast- och styckegodsfrakter från NordAmerika, hvilka under en lång följd af år varit bland de bästa, som erbjudit sig på La Platå; men den omständighet, att dessa frakter sällan utbjudas i Europa, syntes vara anledning till att de icke af Svenske och Norske redare tillgodogöras. Då årligen mellan 200 och 300 laddningar af trävaror och styckegods ankomma från Norra Amerika, borde emellertid sådana frakter icke sällan stå till buds så väl i Canada, som i New York och Savannah. Under det att frakterna i fart till La Platå länderna under hela året i allmänhet varit ganska goda, kunde detsamma icke sägas hafva varit fallet med de utgående frakterna. Aret började dock i detta hänseende ganska gyrisamt. Den 25 Januari betaltes nemligen följande frakter:

88 Dessa frakter bibehöllo sig under Februari och Mars månader, men jemförelsevis få Svenska och Norska fartyg voro tillstädes för att af samma frakter draga fördel. I April erhållna ogynsamma underrättelser från Europa om priset derstädes å La Flata ländernas produkter, i förening med den annalkande skeppningstiden samt ankomsten af ett stort antal fartyg, nedtryckte emellertid betydligt frakterna, och ej mindre under nämnda månad än isynnerhet under Maj föllo de så, att der betaltes för ull icke mera än 15 s. till Antwerpen och 7 a. 6 d. till Havre. Under dessa omständigheter skulle de flesta i Buenos Ayres då liggande fartyg hafva nödgats afgå i barlast, derest icke samtidigt uppstått en stor efterfrågan af fartyg för transporter till arméen i Paraguay. I Augusti noterades frakterna för ull till Antwerpen 17 s. 6 d. och i September 15 s. pr bal. I Oktober visade sig något större verksamhet och med den i November inträdande arbetstiden voro frakterna följande: hvilka frakter bibehöllo sig utan synnerlig förökning under December. Ecuador. Af Svenske och Norske Consuln i Guayaquil ar anmäldt, att under år 1869 hans distrikt icke varit af något Svenskt fartyg besökt. Syd-Afrika, Ost-Indien och öfriga Ost-Asiatiska Länder samt Australien. Caplandet. Sverige egt rum. Likasom under år 1868 har icke heller år 1869 någon direkt import från denna koloni till Värdet af den direkta utförseln till Caplandet år 1868 var upptaget till 331,000 R:dr. Ar 1869 hafva direkte till kolonien utförts varor för ett belopp af 214,000 R:dr, hvaraf berftknats 172,000 R:dr ined Svenska fartyg och 42,000 R:dr med 1 Norskt, 2 Preussiska, 1 Danskt, 2 Hamburgska och 1 Britiskt fartyg. De till Capstaden ankomna Svenska fartygen hade der lossat 27,271, plankor, 447 bjelkar, 160 lådor tändstickor, 78 spisar, 70 plogar, samt diverse jemmanufakturvaror. Svenska fartyg ankommo till Capstadens distrikt och afgingo från Capstadens distrikt från Sverige: från Utrikes ort: till Utrikes ort: Svenske och Norske Consuln i Capstaden har förmält, att importen till kolonien af trävaror år 1869, i förhållande till införseln föregående året, minskats med en tredjedel eller med 121,647 Kubikfot, hvaraf icke mindre än 73,000 Kubikfot kommo på Port Elisabeth; Priset på plankor år 1869 hade varierat emellan 5 och 4 d. pr löpande fot 3 X 9 tums, hvilket sistnämnda låga pris dock realiserade bättre frakt, än som sedermera kunde erhållas för last af plankor efter ordres. Importen till kolonien af stångjern oeh bultjern m. m.

89 uppgick under året till ett värde af 10,033 Sterl., men, oaktadt en stor del af detta jern utgjorde Svensk vara, hade icke något deraf importerats direkte från Sverige. Tjära hade icke heller derifrån under året direkte ankommit, ehuru s. k. Stockholrnstjära nästan uteslutande i kolonien användes. Orsaken härtill torde förnämligast sökas i de höga frakter, som från Sverige betingades, enär icke allenast sistnämnda tvänne. artiklar, utan äfven Svenska tändstickor, hvaraf en ganska betydlig mängd i kolonien förbrukades, kunde till mycket billigare pris importeras från England. Skilnaden emellan priset för de 160 lådor tändstickor, som år 1860 införts direkte från Sverige, och det pris, hvartill de från England införda tändstickor af enahanda slag såldes, utgjorde sålunda icke mindre än 8 à 10 shilling Sterl. pr låda; till följd hvaraf denna artikel torde fortfarande komma att företrädesvis importeras från England. De direkte från Sverige införda köksspisar, åkerbruksredskap och diverse jernmanufakturvaror stodo något högre i pris än Engelska och Amerikanska tillverkningar af samma slag, hvadan efterfrågan å dessa artiklar, ehuru de erkändes vara af bättre materiel och bättre arbete, dock ännu ej var så liflig, som af ett lägre pris kunde förväntas. Frakterna från kolonien hade under 1869 bibehållit sig ungefär lika med de under nästföregående året noterade. Sålunda betaltes för ull i medeltal à d. pr Skålpund samt för får- och getskinn 5 5 s. à 7 7 s. pr 1,000 Stycken. Frakten för kopparmalm utgjorde, som förut, 2 10 s. pr Ton. St. Helena. Jemte det att ett större antal Svenska fartyg år 1869, såsom vanligt, anlöpt denna ö utan att der lossa eller lasta, har under samma år 1 Svenskt fartyg om 133 Nyläster till ön ankommit med last af boskap och spanmål, som der lossats, hvarefter fartyget i barlast afgått till ön Mauritius. Mauritius. Enligt uppgift af Svenske och Norske öonsuln i Port Louis, hade under år Svenskt fartyg om 53 Nyläster dit ankommit från Sverige med last af trävaror, som i hamnen lossats; men då någon uppgift af Oonsuln å värdet af denna last icke meddelats, har icke heller något sådant här kunnat upptagas. För öfrigt hade under året till ön i barlast ankommit 3 Svenska fartyg om tillsammans 389 Nyläster, hvilka fartyg med sockerlaster afgingo till utrikes orter. Ost-Indien och öfriga Ost-Asiatiska länder. I berättelsen om Sveriges utrikes handel år 1868 anmärkte Collegium den minskning i värdet af införseln från dessa länder, som sedan ett tiotal af är tillbaka uppstått i följd af en alltmera aftagande direkt import från Java af råsocker, så att hela införseln under det nämnda året beräknades till icke högre belopp än 80,000 R;dr. Ar 1869 har den direkta importen af omförmälda vara något stigit och värdet af införseln ökats till 179,000 R:dr. Häraf belöpa på Svenska fartyg 173,000 R:dr samt på ett främmande fartyg 6,000 R:dr. Värdet af den direkta exporten till nämnda länder samt till Australien hade från ett belopp af 2,096,000 R:dr år 1867 minskats år 1868 till 1,158,000 R:dr. För år 1869 har värdet af denna export ytterligare nedgått och beräknas till 1,068,000 /R;dr, hvaraf belöpa 585,000 R:dr på Svenska fartyg, 22,000 R:dr på 1 fartyg från något af ifrågavarande länder samt 461,000 R:dr på 2 Finska, 1 Nederländskt, 1 Hamburgskt, 2 Britiska, 1 fartyg från Gritaaltar samt 1 från Nordamerikanska Förenta Staterna, Af de från dessa länder införda varor förtullades:

90 Af de från samma länder införda varor upplades på nederlag: Till Ostindien och Australien utfördes: År 1869 utfördes derjerate, bland annat, 36 Gentner beck, 86 Oentner platt- och bandjem samt 44 Stycken master och spiror. Svenska fartyg ankommo år 1869 till Svenska fartyg afgingo år 1869 från

91 Af Svenske och Norske Consulerne i Manilla samt i Wellington å Nya Zealand har blifvit anmäldt, att något Svenskt fartyg icke under år 1869 besökt deras distrikt. Från Svenska och Norska Consulaten i Colombo och Madras hafva uppgifter rörande Svenska sjöfarten på dessa Consulats distrikt år 1869 icke kommit CoIIegium. tillhanda. Den af Svenske och Norske Oonsuln i Bombay till CoIIegium afgifna årsberättelse för 1869 innehåller, bland annat, följande: Såsom vanligt hade under året direkte från Sverige icke några andra artiklar, än jern, stål och trävaror importerats; men Svenskt jern och stål införas jemväl i betydliga qvantiteter på indirekt väg från England, Hamburg, Eotterdam och Antwerpen, Totalimporten af Svenskt jern utgjorde: Importen af jern, hvilken år 1867 var temligen stor, blef således år 1868 högst betydlig och var äfven år 1869 ganska omfattande. Vid sådant förhållande och till följd af den tilltagande täflan med Engelskt, Belgiskt oeli Tyskt jern hade priset å Svenskt jern under år 1869 stått mycket lågt och varit föga vinstbringande för importörerne. Ax 1868 föll priset småningom från 47 till 40 Rupees pr Oandy af 746Î Engelska Skålpund och under år 1869 gick det ytterligare ned samt nådde sitt lägsta belopp i April, då Svenskt, smidt jern af bästa qvalitet och i lämpliga assortimenter icke betaltes med mera än 37 Rupees, eller sannolikt det lägsta pris, hvartill denna vara tillförene stått i Bombay. Från Maj till Oktober visade sig någon förbättring i priset, hvilket höjde "sig till 41 Rupees, men under de två sista månaderna af året föll det åter till 39 à 39 Rupees. Under år 1869 ankommo flera laster Svenskt, Valsadt jern, men sådant jern kunde icke påräkna någon fördelaktig afsättning i landet, utan köpes endast mot ett pris, hvilket med ungefär 5 Rupees understeg det, som betaltes för smidt jern. Importen af stål, inberäknadt Svenskt, i afseende hvarå Consuln icke varit i tillfälle att för år 1869 meddela en fullt bestämd uppgift, hade utgjort: Importen af Svenskt stål under tolf månader, räknadt till slutet aï Mars 1869, uppgick till 31,066 Owt. Priset under sistnämnda år utgjorde för stål i bunkar 9 à löf Rupees pr Cwt och för stål i knippor från 12 till 1\ Rupees alltefter qvalitet och mer eller mindre kändt märke. Frakterna hade under hela året varit låga och för skeppsredare föga vinstgifvande.»öfverlands»- trafiken hade, äfven före öppnandet af Suezkanalen, mycket tilltagit, och genom tillgången af nämnda kommunikationsled komme Bombay's både import- och exporthandel att i vidsträckt mån besörjas på denna väg medelst ångbåtar. I början af år 1869 utgjorde frakterna med seglande fartyg till England 2 à 2 i2 10 s. pr Ton för»measurement cargo» och gingo alltjemnt ned till Maj och Juni, då de stodo till 20 s. och äfven

92 s. 6 d. Frakterna höjde sig åter efter hand något, men öfverstego icke under öfriga delen af året 2. För spanmål betaltes hela tiden 10 à 20 s. pr Ton mindre än för bomull och annan»measurement cargo». Äf Svenske och Norske Consuln i Akyab har anmälts, att som skörden af ris i Arakan är 1868 mycket skadades genom en cyklon, hvilken i November öfvergick landet, inträdde år 1869 en betydlig minskning i skeppningen af denna vara och en stor försämring af densamma. Till Europa utfördes endast 66,225 Tons, mot 95,716 Tons år 1868 och 96,947 Tons För öfrigt blefvo år 1869 utförda 7,011 Tons, mot 4,529 Tons år 1868 och 12,349 Tons år Priset började med ungefär 6 s. pr Cwt för varan fri om bord och steg efterhand till 6 s. 6 d., hvarvid det bibehöll sig till slutet af skeppningstiden. Större delen af de år 1869 för skeppning af ris upptagna fartyg voro befraktade i Europa till 3 5 s. 8 d. à 3 12 s. 6 d. pr Ton, men på platsen kunde fartyg icke erhålla mera än 3 à 3 5 s. och vid slutet af skeppningstiden slötos några befraktningar till 2 à 2 5 s. Utförseln af ris från Arakan år 1869 lemnade alla deri intresserade ett högst ogynsamfc resultat,-till följd af det låga pris å varan i landet, som föranleddes af en rik spanm ålsskörd i Europa och de betydliga skeppningar af ris, h vilka egde. rum från Saigon och Bankok.. Enligt hvad Svenske och Norske Consuln i Singapore uppgifvit, anlände dit under år 1869 icke mera än tre Svenska fartyg, af hvilka ett afgått från Stockholm med last af jern. Af Norska fartyg ankommo fyra och bland dem tre från England med last af stenkol, inen af fartyg under Nordtyska förbundets flagga uppehöll sig fortfarande i de Ost-Indiska och Chinesiska farvattnen ett stort antal. Som god tillgång å fartyg i allmänhet funnits, hade frakterna under aret i Singapore stått lågt; dock hade, till följd af en rik produktion och deraf uppstådd liflig verksamhet, svårighet icke mött för fartyg att blifva befraktade. Med hänseende till Singapore's centrala läge erbjödo sig för öfrigt alltid i denna hamn talrika befraktningsordres till närliggande, för skeppning af ris afsedda hamnar och andra platser, Frakterna hade utgjort 3 k 3 5 s. samt 2 5 s. à 2 10 s. från Singapore till London eller Liverpool. Tillförseln af jern från England och kontinenten hade öfverstigit behofvet, och förrådet af denna artikel vore högst betydligt. Af imiteradt Svenskt jern fanns en stor qvantitet, hvarför begärdes 3 $ 50 Cents pr Pecul. Tillgången å verkligt Svenskt jern var icke stor, och för sådan vara fordrades 3 $»65 Cents; men icke å något slags jern var köplusten särdeles liflig och de stora förråden hindrade all spekulation- Avsättningen af Svenskt stål var äfven trög, ehuru förrådet af denna artikel icke var betydligt. Priset dera utgjorde 3 $ 65 Cents pr bunke. Svenske och Norske Consuln i Hongkong har förmält, att frakterna derstädes under hela är 1869 hållit sig temligen goda samt att-det syntes som om Svenska och Norska skeppsrederierna omsider börjat egna sin uppmärksamhet åt fraktfarten på de Chinesiska farvattnen, enär under året 9 Svenska och ett lika antal Norska fartyg ankommit till Hongkong, under det att år 1868 icke mera än 1 Svenskt och 6 Norska fartyg uppehöllo sig på kusten. Två af de Svenska fartygen förde till Hongkong fulla laddningar af bomull från Kurrachee» En i Japan uppkommen brist på ris hade beredt verksamhet åt ett stort antal fartyg från Saigon och Bankok, och de flesta fraktsluten hade uppgjorts i Hongkong. Svenske och Norske Consuln i Batavia anmärker såsom ett ovanligt förhållande, att under år 1869 Svenska fartyg, som under skördetiden ankommit till kolonien, måst derifrån afgå i barlast. Anledningen härtill hade varit, att flere handelshus i Batavia, uppmuntrade af de fördelaktiga resultat föregående befraktningar i moderlandet gifvit, så utsträckt sina spekulationer i detta hänseende, att antalet af ankommande, på förhand befraktade fartyg var, oaktadt en rik skörd af så väl socker som kaffe och ris, för stort för att alla kunde erhålla last. Behofvet af skeppsrum blef följaktligen så fylldt, att fartyg icke ens för en frakt af 1 10 s. à 1 15 s. pr Ton kunde blifva förhyrda. Först mot slutet af året inträdde härutinnan någon förbättring. Consuln uttrycker doek den åsigt, att Svenske skeppsredarne icke böra af hvad sålunda under år 1869 inträffat afhålla sina! fartyg från att anlöpa koloniens hamnar för sökande af frakt, enär de högst betydliga förluster, som spekulanterne å fraktslut i moderlandet under nämnda år lidit, otvifvelaktigt skulle sätta en gräns för sådana

93 företag. I afseende å förbrukningen inom kolonien af Svenskt stângjern yttrar Oonsuln, att, då denna artikel nästan uteslutande importerades indirekte öfver Holland, vore det icke möjligt att erhålla en någorlunda tillförlitlig uppgift å vidden af nämnda förbrukning; men ett bestäindt förhållande var, att Svenska jeraet, till följd af sin öfverlägsna egenskap, allmänt föredroges framför annat jern, isynnerhet till det måttliga px-iset af 9 à 101/2 Floriner pr Pecul, hvartill ifrågavarande jern kunde införas efter afskaffandet af förut åsatta tull. Svenske och Norske Consuln i Ådelaide har uppgifvit, att kolonien var öfverfylld af trävaror. Tillgången å bjelkar, synnerligast af större längd, hade varit knapp till dess betydliga laster deraf från Oregon ankommit, hvilka mer än motsvarade behofvet. Kolonien var för öfrigt i en tryckt ställning, så att skeppningar dit borde med varsamhet företagas. Utrikes handeln i allmänhet. De enligt förut angifna grunder beräknade värden " af införseln, till och utförseln från Sverige hafva under hvartdera af sednast förflutna tio år uppgått till följande belopp i runda tal: Införseln : Utförseln: I dessa värdeberäkningar, hvilka afse endast den in- och utförsel, hvarotn upplysning kunnat inhemtas af Tullverkets specialer och andra officiels handlingar, ingår således icke den. varuförsel, som lagligen egt rum utan behof af tullangifning, på satt förhållandet är ined en stor del af den landväga trafiken emellan Sverige och Norge, och icke heller den, som mot. gällande tullförfattningar bedrifvits.

94 Följande tabell visar huru stor andel af ofvanstående värdesummor, som belöper sig sarskildt på in- och utförseln af guld och silfver i mynt och plantsar samt särskildt på andra varor. Sammanlagda värdet af Sveriges in- och utförsel, som år 1868 ansågs uppgå till 257,264,000 R:dr, skulle, enligt förestående beräkningar, år 1869 hafva utgjort 262,498,000 E:dr. Efter afdrag af myntadt och oarbetadt guld och silfver, har värdet af den egentliga varuimporten år 1869 understigit enahanda import nästföregående året med nära 2 millioner R:dr; hvaremot varuexporten år 1869 med öfver 5 millioner R:dr öfverskjuter värdet af de år 1868 utförda varor och endast med omkring 4 millioner R:dr understiger värdet af varuutförseln år 1867, hvilken är den största som hittills under något år förekommit. Importen år 1869 af guld och silfver i mynt och plantsar öfverstiger exporten under året af sådana metaller med en qvantitet, som i värde uppgår till nära 1J million R:dr eller till 1,480,026 R:dr. Ehuru riket år 1869 gynnades af en på det hela god spanmålsskörd, och under åren 1867 och 1868, i följd af den begge åren i några delar af landet inträffade missväxt, en stor import af både målen och omalen spanmål egt rum, förekom dock jemväl förstnämnda år, innan den nya skörden hunnit bergås, en betydlig införsel af sådan vara. Af h vete och hvetemjöl var den, inf orda qvantiteten till och med större år 1869 än under något af de tvänne föregående åren och utgjorde, af Mete 262,463 Kubikfot, mot 93,735 Kubikfot år 1868 och 135,296 Kubikfot år 1867, samt af hvetemjöl 320,660 Centner, mot 265,212 Centner år 1868 och 301,659 Centner år 1867, Importen a omalen råg var visserligen år 1869 mindre än år 1868, men större än Den uppgick nemligen år 1869 till 3,942,051 Kubikfot, mot 4,786,938 Kubikfot år 1868 och 3,124,131 Kubikfot år 1867, Af rågmjöl var införseln något större år 1869 än under nästföregående året, men icke oväsendtligt mindre än under Sålunda utgjorde den införda qvantiteten af detta slags mjöl 665,925 Centner år 1869, mot 608,495 Centner år 1868 och 878,515 Centner år Deremot var importen af.korn 1869 mindre än under begge nästföregående åren, och infördes af sistnämnda sädesslag 370,927 Kubikfot år 1869, mot 924,217 Kubikfot år 1868 och 516,314 Kubikfot år Oafsedt de, såsom nu är nämndt, betydliga qvantiteter spanmål, hvilka år 1869 till riket infördes, kan likväl, i följd af den samma år, i jemförelse med gällande spanmâlspris både år 1867 och 1868, inträdda minskning i prisen å de flesta sädesslaget! samt syimerligast å hvete och råg, värdet af hela spanmâlsîmporten, efter beräkning af de å" Stockholms börs noterade medelpris, anses år 1869 hafva understigit värdet af enahanda import år 1868 med något öfver 8 millioner R:dr samt år 1867 med ungefär 2 millioner R;dr. Det sålunda beräknade värdet af spanmâlsîmporten utgjorde nemligen något öfver 21 millioner R:dr år 1869, nära 30 millioner R:dr år 1868 och något öfver 23 millioner R:dr år Den år 1868 af årets ogynsamma skörd föranledda minskning i inhemska tillverkningen af bränvin hade samma år haft till följd en betydlig tillökning i importen af både sades- och vindrufsbränvin. Den införda

95 qvantiteten brânvin af säd och jordfrukter hade nemligen stigit från 27,066 Kannor år 1867 till 605,930 Kannor år 1868, och införseln äf vindrufsbränvin på fat hade ökats från 196,894 Kannor år 1867 till 561,112 Kannor år Är 1869, då tillverkningen af brftnvin i riket stigit från ett belopp af 10,179,533 Kannor år 1868 till 12,215,256 Kannor, har af bran vin utaf säd och jordfrukter icke införts mera än 15,708 Kannor och importen af vindrufsbränvin nedgått till 200,502 Kannor, allt af 50 % alkoholhalt. Införseln 1869 af arrak och rumm öfverskjuter endast i mindre mån importen af dessa varor år "1868, men är mindre än den, som egde rum Af vin på fat hafva år 1869 förtullats 3,565,532 Skålpund, hvilken qvantitet med 403,778 Skålpund öfverstiger den år 1868 förtullade, men dock icke fullt uppgår till det belopp> som år 1866 till förtullning anmäldes. Importen af vin på buteljer har år 1869 från föregående året Ökats endast med något öfver 4,000 Kannor. Importen af oraffineradt socker uppgick år 1861 till det ovanligt höga beloppet af nära 404 millioner Skålpund och har derefter varit störst år 1863, då den utgjorde något öfver 374 millioner Skålpund, samt lägst år 1864, under hvilket år något öfver 33 millioner Skålpund förtullades. Under efterföljande fem år förekommer icke någon väsendtlig skiljaktighet i importen af sådant socker, deraf den förtullade qvantiteten under hvardera året 1868 och 1869 obetydligt öfverstigit 36 millioner Skålpund. I afseende å införseln af raffineradt socker företer sig en större skiljaktighet under de särskilda åren af sednast förflutna tioårsperiod. Denna import utgjorde sålunda år 1861 icke mera än 2,394,862 Skålpund, men steg ar 1865 till nära 8 millioner Skålpund, nedgick derpå åren 1866 och 1867 till något öfver 64 millioner Skålpund hvartdera året och ökades åter år 1868 till 8,224,513 Skålpund, som år den största hittills under något år förtullade qvantitet af varan. År 1869 hafva af raffmeradt socker till förtullning anmälts 5,952,307 Skålpund. Importen af sirup, hvilken år 1868 utgjorde 4,975,525 Skålpund, har år 1869 stigit till 7,342,234 Skålpund och förut icke under något år uppgått till en så betydlig qvantitet. Införseln af tobaksblad och tobaksstjelk har under sednast tilländagångna sex år bibehållit sig vid ungefär samma omfång af omkring 4 millioner Skålpund af den förra och 14 million Skålpund af den sednare artikeln. År 1869 förtullades af tobaksblad 4,315,589 Skålpund, mot 4,271,366 Skålpund år 1868, samt af tobaksstjelk 1,522,888 Skålpund, mot 1,654,041 Skålpund år Af kaffe blefvo år 1867 till förtullning anmälda 18,677,712 Skålpund, som är den största hittills under något år förtullade qvantitet, Närmast dertill, före år 1869, kom det år 1865 angifna belopp, hvilket utgjorde 16,860,775 Skålpund. År 1869 förtullades 16,943,142 Skålpund, mot 15,933,439 Skålpund år Importen af sill, hvilken år 1868 icke utgjorde mera än Kubikfot, har år 1869 stigit till 1,266,004 Kubikfot och under sednast förflutna tjugo år endast två år förut uppgått till så stor qvantitet, nemligen 1862, då af denna artikel infördes 1,357,949 Kubikfot och år 1855, under hvilket år importbeloppet var 1,287,010 Kubikfot. Priset å sill hade, enligt noteringar å Stockholms börs, från ett belopp af 4 R:dr 94 Öre pr Kubikfot år 1867 och 4 R:dr 74 Öre år 1868, fallit år 1869 till.3 R:dr 34 Öre, allt beräknadt för varan oförtullad. Införseln af koksalt utgjorde 2,546,223 Kubikfot år 1868 och har icke under något år uppgått till så högt belopp. År 1869 infördes af samma artikel 2,415,121 Kubikfot. Af stenkol blefvo år 1868 införda 18,933,392 Kubikfot, utgörande den största import af varan, som hittills under något år egt rum. Införseln hade derförut varit betydligast under åren 1865 och 1866, då af ifrågavarande artikel infördes, det förra året något öfver 17 millioner och under det sednare nära 17 millioner Kubikfot. År 1869 har importen minskats till 16,515,339 Kubikfot, som likväl är öfver 44 millioner Kubikfot mera än hvartill den uppgick tio år tillbaka. År 1864, då införseln bar i riket af fossila eller mineraloljor började, utgjorde densamma något öfver 14 millioner Skålpund. Under näst efterföljande fyra år steg importen af sådana oljor årligen oeh uppgick år 1868

96 till den betydliga qvantiteten af 8,104,184 Skålpund. År 1869 har införseln af dessa slags oljor något minskats och utgjort 7,809,217 Skålpund. Importen af feta oljor- har under sednast tilländagångna tio år varit störst år 1865, då af dylika oljor infördes något öfver 4 millioner Skålpund. Derefter har den införda qvantiteten utgjort något öfver 3 millioner Skålpund år 1866, 3J millioner Skålpund 1867 samt icke fullt 2 millioner Skålpund år 1868 men år 1869 något öfver 21/2 millioner Skålpund. Såsom ofvan blifvit erinradt, upphäfdes genom nådig kungörelse den 30 Juni 1869 det i kungörelse af den 9 Mars 1866, med afseende å kreaturpestens härjande i flere främmande länder, stadgade förbud mot införsel till riket af nötboskap och får; men antalet af de förstnämnda år efter förbudets upphörande införda dylika kreatur utgjorde icke mera än 631 nötkreatur och 291 får. Införseln af oberedda hudar och skinn har under de första fem åren af sednaste tioårsperiod i medeltal utgjort öfver 62,000 Centner årligen, men under efterföljande fem år icke något år uppgått till så högt belopp, utan utgjort högst 54,191 Centner, som infördes Ar 1868 importerades 47,415 Centner och år 1869 en något större qvantitet eller 48,435 Skålpund. Deremot har importen af sulläder samt hvitgarfvade och sämshade hudar, hvilken år 1860 icke.utgjorde mera än 225,638 Skålpund, under efterföljande år i mer eller mindre väsendtlig mån ökats samt uppgått till 398,034 Skålpund år 1868 och 468,246 Skålpund år Det högsta belopp, införseln af talg under sednast förflutna tio år utgjort, är 53,710 Centner, som infördes år 1867." Importen af denna vara har derefter minskats till 43,107 Centner år 1868 och 31,865 Centner år Af smör blefvo år 1868 införda 35,436 Centner, hvilken import är den betydligaste, som under något af sednast tilländagångna tio år egt rum; och infördes af samma artikel 32,307 Centner år Införseln af ull, hvilken år 1860 utgjorde något öfver 2 millioner Skålpund, har derefter varit störst år 1863, då nära 3 millioner Skålpund infördes. Den införda qvantiteten uppgick till 2,926,785 Skålpund år 1868 och 3,096,584 Skålpund år o Ar 1860 infördes af bomull 19,226,177 Skålpund, som är den största qvantitet, införseln af denna artikel under något år utgjort. Ar 1861 uppgick importen af bomull ännu till ett belopp af något öfver 18 millioner Skålpund, men, till följd af den inskränkta tillgång af varan, som, på sätt uti Collegii föregående berättelser blifvit anmärkt, föranleddes af det under sistnämnda år utbrutna och sedermera i nära fyra års tid fortsatta, inbördes kriget i NordAmerikanska Förenta Staterna, minskades importen under denna tid högst betydligt och hade år 1863 till och med sjunkit till den ringa qvantiteten af 1,709,707 Skålpund. Sedan detta krig under förra hälften af 1865 upphört, steg åter införseln af bomull och uppgick år 1867 till nära 13 millioner Skålpund. Den minskades dock 1868 till 11,417,052 Skålpund och har år 1869 utgjort 13,153,124 Skålpund. Importen af Jwitt bomullsgarn uppgick åren 1860 och 1861 till. ungefär lika belopp eller i medeltal till något öfver 866,000 Skålpund hvartdera året, men under nästföljande tre år minskades den, efter medelberäkning, till endast något öfver hälften af sagda belopp. Under derpå följande tre år steg åter införseln af samma artikel till öfver 1 million Skålpund och var högst år 1866, då något öfver lj:dels million Skålpund infördes. Den införda qvantiteten minskades derefter ånyo.till 474,774 Skålpund år 1868 och 575,748 Skålpund år I afseende å sådane yllemfnader, som utgoi'a föremål för den hufvudsakligaste importen eller de i tulltaxan ej specificerade, förekommer, att den införda qvantiteten under åren uppgått till omkring 900,000 à 1 million Skålpund ärligen och inom denna tidrymd varit högst år 1863, då 1,141,144 Skålpund infördes. Ar 1867 minskades införseln af ifrågavarande slags väfnader till 779,819 Skålpund, men den ökades åter till 876,165 Skålpund år 1868 och 1,184,630 Skålpund år Importen af oblekta och ofärgade, i tulltaxan ej specificerade bomullsväfnader har under sednast förflutna tio år varit störst åren 1865 och 1866, då den utgjorde nära 200,000 Skålpund det förra och något öfver samma qvantitet under det sednare året. Derefter har importen af sådana väfnader betydligen minskats samt

97 uppgått till endast 48,698 Skålpund år 1868 och 47,375 Skålpund år Af Uekta och färgade bomullsväfnader infördes 286,262 Skålpund år Den högsta qvantitet, införseln af dessa slags vafnader sedermera utgjort, är något öfver 300,000 Skålpund, som infördes under hvartdera af de två nästföljande åren. Införselsbeloppet var 255,024 Skålpund år 1868 och 291,413 Skålpund år Det första år, under hvilket tryckta eller pressade bomullsväfnader vid införsel till riket blifvit i tullspecialen särskildt upptagna, är 1856, då af sådana vafnader infördes 522,583 Skålpund. Importen minskades betydligt under efterföljande tvänne år, men steg derpå åter, så att den införda qvantiteten år 1860 utgjorde 437,113 Skålpund, hvarvid den i det närmaste förblef under ytterligare tvänne år. Ar 1864 hade införseln minskats till endast något öfver 200,000 Skålpund, men den ökades åter under efterföljande fyra år till något öfver 300,000 Skålpnnd årligen och utgjorde 324,544 Skålpund "år' Ar 1869 har importen af dessa slags bomullsväfnader uppgått till ungefär lika belopp som under år 1860 eller till 438,859 Skålpund. Hvad åter de hufvudsakligaste exportartiklarne beträffar, så har förhållandet med dem varit följande: I afseende å det spanmålsslag, hvilket utgör föremål för någon betydligare export från Sverige, eller liafre, har redan vid redogörelsen för landets handelsförbindelser med StorBritannien, som i allmänhet är nästan uteslutande marknaden för den från riket utförda qvantitet af samma artikel, blifvit nämndt, hurusom skeppningen deraf år 1868, synnerligast i jemförelse med exporten af varan nästföregående året, i högst väsendtlig mån minskats. Utförseln af hafre hade sålunda från ett belopp af 15,355,440 Kubikfot, som den utgjorde år 1867, men hvilket exportbelopp ock. är det största hittills under något år förekomna, nedgått år 1868 till 8,600,650 Kubikfot. Ar 1869 har emellertid utförseln af detta sädesslag åter ökats och stigit till 11,155,606 Kubikfot; utgörande, näst utförseln 1867 och den år 1865 utförda qvantitet af 11,838,811 Kubikfot; det största belopp, som för öfrigt under något år utförts. Exporten af horn har från ett belopp af 865,101 Kubikfot år 1868 stigit år 1869 till 1,426,819 Kubikfot. Af detta spanmålsslag utfördes dock nära dubbelt så stor qvantitet år 1860, och har utförseln af varan derefter för öfrigt under tvänne år öfverstigit 1869 års export. Utförseln af hvete har år 1869 utgjort. 263,470 Kubikfot, mot endast 160,977 Kubikfot år 1868, och är den största, som under sednast förflutna fem åren förekommit, men understiger betydligt exportbeloppen åren 1861 och 1864 samt än mera den år 1860 utförda qvantitet. Beträffande utförseln af råg, har densamma år 1869, såsom i allmänhet är förhållandet och h varifrån under närmast förflutna tiotal af år jemväl endast under år 1860 ett undantag företer sig, varit obetydlig, samt uppgått till 46,176 Kubikfot, mot 15,061 Kubikfot år Beräknadt efter noterade pris å Stockholms börs, skulle värdet af hela spanmålsutförseln år 1869 uppgå till nära 204 millioner R:dr och öfverskjuta värdet af den under året importerade spanmål med ungefär 800,000 R:dr. Under år 1868, då spanmålsexporten var beräknad till ett värde af nära 18 :dels millioner R;dr, understeg densamma värdet af spanmålsimporten med öfver 11J millioner R:dr, och år 1867, för hvilket utförseln af spanmål var i värde uppskattad till något öfver 26J:deIs millioner R:dr, öfversteg denna värdet af den under året importerade spanmål med mera än 3 millioner R:dr. Någon särskild uppgift å utförselsbeloppet af hvartdera utaf de olika slagen af malm har icke i tullspecialen varit meddelad förrän år 1864, då af rå och osmält jernmalm utfördes 182,112 Centner. Exporten af sådan malm steg följande år 1865 till 409,290 Centner, men har derefter minskats samt utgjort 283,424 Centner år 1868 och 222,909 Centner år Af tacljern har utförseln varit högst år 1867, då den utgjorde 555,728 Centner. Den utförda qvantiteten uppgick till 490,049 Centner år 1868 och 482,821 Centner år Exporten af smältstycken, hvilken år 1860 utgjorde 42,818 Centner, har efter år 1862, under hvilket år den minskat till 41,754 Centner, årligen stigit samt uppgick till 168,665 Centner år 1868 och 194,324 Centner år Det högsta belopp, hvartill utförseln af stångjem under något år uppgått, är 3,316,194 Centner, som utfördes år Den utförda qvantiteten under nästföljande tvänne år har utgjort 2,823,193 Centner år 1868 och Commerce Gollegii Utrihes Berättelse för år 1869, 12

98 ,169,708 Centner» år Utförseln af band-, bult- och plattjern, hvilken utgjorde 30,642 Centner år 1860 och endast 24,991 Centner år 1861, har synnerligast efter år 1865 betydligt stigit samt uppgick till 223,454 Centner år 1868 och 330,906 Centner år Af stål utfördes 170,321 Centner år 1860, hvarefter exporten af samma artikel icke under något år uppgått till så högt belopp. Den hade år 1866 till och med minskats till 49,495 Centner, men steg följande året till 139,859 Centner. Den utförda qvantiteten utgjorde. 98,812 Centner år 1868 och 118,339 Centner år Utförseln af jem- och ståltråd har ökats från 168,680 Skålpund år 1868 till 186,995 Skålpund år Af denna artikel utfördes dock 192,176 Skålpund år Exporten af kopparmalm, som år 1866 stigit till 55,306. Centner, har minskats till 47,096 Centner år 1868 och 46,753 Centner år Utförseln af garaå hoppar och kopparskrot har icke något år öfverstigit 46,249 Centner, som utfördes år 1868, och utgjorde 42,260 Centner år Âf artikeln dnkblende, hvilken.från och med år 1864 började utgöra föremål för en större export, utfördes samma år 108,960 Centner. Exportbeloppet uppgick till 223,361 Centner år 1868 och 305,668 Centner år Oollegii berättelse om Sveriges utrikes handel 1868 anmärktes den stora omfattning utskeppningen af trävaror samma år uppnått, synnerligast af bräder och plankor, hvaraf under året utfördes 71,157,836 Kubikfot eller 3,104,686 Tolfter. År 1869 har exporten af dessa artiklar varit lika betydlig och utgjort 71,942,219 Kubikfot eller 3,143,039 Tolfter. För år 1860 är utförselsbeloppet angifvet till 1,390,172 Tolfter, och för år 1864 eller det första år, under hvilket den förut uti tullspecialen endast i Tolfter beräknade qvantiteten af utförda bräder och plankor upptogs i Kubikfot, utgjorde denna qvantitet icke mera än^något öfver 46 millioner Kubikfot. Deremot har exporten af bjelkar och spärrar af 6,e tum eller större tjocklek på midten, hvilken export år 1868 utgjorde 11,046,092 Kubikfot eller 581,694, Stycken, ar 1869 minskats till 8,749,421 Kubikfot eller 417,320 Stycken och icke varit så låg under något annat af de år, för hvilka med hänseende till qvantitetsberäkningen tillfälle till en jemförelse erbjuder sig eller åren Âf bjelkar och spärrar under nämnda lägsta dimensioner har under sednast förflutna fem år skeppningen årligen ökats samt den utförda qvantiteten, som år 1864 utgjorde'268,058 Stycken, stigit till 825,555 Stycken eller 4,678,345 Kubikfot år 1868 och 973,592 Stycken eller 5,404,190 Kubikfot år Exporten af timmer, master och spiror, hvilken år 1864 uppgick till 91,734 Stycken samt, under årligt stigande, ökats år 1868 till 488,313 Stycken eller 6,551,076 Kubikfot, har år 1869 utgjort 458,355 Stycken eller 6,433,188 Kubikfot. Sedan utförseln af grufstolpar (pitprops) från ett belopp af 1,948,570 Stycken år 1864 under nästföljande fyra år alltjemnt stigit och år 1868 uppgått till 6,086,042 Stycken eller 5,643,840 Kubikfot, har exporten af sådana stolpar år 1869 minskats till 4,533,999 Stycken eller 4,407,375 Kubikfot. Arbetade, i tullspecialen ej specificerade trävaror utfördes år 1860 för, ett till 410,653 K:dr beräknadt värde. Exporten af sådana varor minskades under efterföljande fyra år och är för år 1864 icke uppskattad till mera än 162,789 R:dr; men derefter har denna utförsel årligen ökats och beräknas till 628,164 K,:dr år 1868 samt till 866,040 R:dr år En artikel, hvaraf utförseln jemväl visar sig årligen stigande, är. tändstickor. Deraf utfördes 1,687,245 Skålpund år 1864 samt 3,717,908 Skålpund är 1868 och 4,634,484 Skålpund år Exporten af tjära, hvilken under åren 1862 och 1863 stigit till den ovanligt höga qvantiteten af något öfver 300,000 Centner det förra året och nära 400,000 Centner under det sednare, minskades derefter betydligt och utgjorde år 1866 icke mera än 145,280 Centner. Sedermera har utförseln af varan åter ökats samt uppgått till 199,824 Centner år 1868 och 290,486 Centner år Af artikeln beck har under de särskilda åren af sednast tillåndagångna tioårsperiod utförseln varit mycket yexlande. Högsta beloppet, den under något af dessa år utgjort, är 39,357 Centner, som utfördes år 1865, oeh lägsta beloppet 2,408 Centner, hvartxll utförseln uppgick År 1869 exporterades 8,482 Centner.

99 Utförseln af nötboskap och får började först år 1864 i någon större utsträckning, och utfördes samma år 2,812 nötkreatur samt 2,465 får. Af det förra slaget eller nötboskap steg utförseln årligen betydligt till år 1867, då antalet utförda nötkreatur utgjorde 18,117, hvarefter en minskning inträdde, och utfördes 16,416 år 1868 samt 14,583 år Exporten af fårkreatur hade sin största omfattning 1865, då ett antal af 11,268 utfördes. Den utgjorde 6,010 år 1867, men ökades åter till 7,401 år 1868 och 8,476 år Af svin har den betydligaste utförseln egt rum år 1865, under hvilket år 15,706 utfördes. Exporten af sistnämnda slags kreatur hade år 1868,minskats till 8^076, men har år 1869 åter stigit och utgjort, 10,749. Af oberedda hädar och skinn blefyo år 18,69 utförda 16,226 Centner, mot 24,199 Gentner år 1868 och 11,072 Centner år 1867, hvilken sistnämnda qvantitet utförseln af sådana varor icke under något föregående år uppnått". Exporten af ost hade, från ett belopp af 948 Centner år 1860, stigit till 2,338 Centner år 1861, men nedgick derefter betydligt och hade-först år 1867 någorlunda ökats nemligen till 1,600 Centner. Utförseln af artikeln har derefter stigit till 1,939 Centner år 1868 och 2,279 Gentner år 1869, Ar 1860 utfördes 917 Centner smör, men utförseln af varan minskades derefter betydligt tilldess den steg till 6,201 Centner år 1864 och 11,642 Centner år Under de två; närmast följande åren utfördes i medeltal årligen närmare 9,000 Gentner och år 1868 uppgick exportbeloppet till 35,463 Centner, men bäraf torde, i enlighet med hvad uti Collegii berättelse i ämnet för samma år omförmäles, omkring 12,000 Centner kunna antagas hafva varit Finsk tillverkning. Den år 1869 utförda qvantitet smör utgör 28,155 Centner. Såsom en. mera.framstående exportartikel år 1869 är att bemärka ägg. Den utförda qvantiteten utgjorde 370,973 Stycken år 1868, men under det nu ifrågavarande året har den stigit till. 1,120,810 Stycken. Utförseln af lumpor har från 13,876 Centner, som den utgjorde år 1868, stigit till 20,932 Centner år 1869 och ett år förut nemligen 1864 uppgått i det närmaste till sistnämnda belopp, eller till 19,904 Centner. Exporten af papper hade år 1862 stigit till det förut icke under något år uppnådda beloppet af 1,340,213 Skålpund, men nedgick påföljande året till 191,471 Skålpund, Sedermera har den utförda qvantiteten papper varit årligen jemnt stigande samt utgjorde 3,407,892 Skålpund år 1868 och 3,602,432 Skålpund år Af buteljer, burkar m. fl. gröfre glastillverkningar var exporten särdeles obetydlig tilldess den år 1867 steg till 2,892 Centner. Utförseln utgjorde 2,653 Centner år 1868 och ökades till 4,914 Centner år Den årliga utförseln af ej specificerade glasvaror har utfallit mycket olika. Sålunda hade exportbeloppet år 1867 stigit till 49,632 Skålpund, men påföljande år 1868 minskats till 3,509 Skålpund, Ar 1869 har det åter betydligen Ökats och utgjort 75,66,6 Skålpund. Exporten af ylle- och bomullsväfnader har deremot efter år 1864, då af det förra slaget utfördes 1,034 och af det sednare 9,622 Skålpund, varit årligen jemnt stigande. Under sednast tilländagångna tvänne år har den utförda qvantiteten utgjort, af ylleväfnader 65,949 Skålpund år 1868 och 76,682 Skålpund år 1869 samt af bomullsväfnader 273,419 Skålpund år 1868 och 313,467 Skålpund år Jemlikt hvad tabellen N:o 2 utvisar, har sammanlagda beloppet af den för införda varor år 1869 uppburna tull utgjort 13,345,377 E:dr, hvilken summa med 632,172 R;dr understiger den, som tulluppbörden år 1868 inbringat, För följande artiklar kunna de influtna tullbeloppen antagas hafva i jernna tusental utgjort: År för socker, 4,435,000 R:dr. 4,753,000 R:dr. 4,052,000 R;dr. 3,594,000 R:dr. 3,884,000 R:dr.» kaffe 2,033,000» 1,912,000» 2,038,000» 1,521,000» 1,686,000»» tobak,.. 1,585,000» 1,606,000» 1,466,000» 1,469,000» 1,508,000»

100 Besigtningsvärdet af de artiklar, hvilka, såsom till riket olofligen införda, blifvit år 1869 dömda förbrutna, utgjorde 25,085 E:dr, deraf för varor tagna i beslag uti Helsingborg 14,842 R:dr, uti Landskrona 8,273 R:dr, uti Malmö 1,312 R:dr, uti Engelholm 1,215 R:dr, uti Carlstad 1,064 R:dr o. s. v. I afseende å de särskilda artiklarne var beloppet af värdet högst för bränvin eller 13,028 R;dr, och för den dernast i ordningen kommande artikeln väfnader uppgick värdet till 7,203 R:dr. De på Stockholms och Göteborgs Börser anmälda vexelslut i främmande myntslag hafva uppgifvits utgöra följande belopp: År År 1861.

101 Enligt erhållna uppgifter liafva å Stockholms Börs för nedamiäinnde artiklar varit gällande följande medelpris, som, hvad tullpligtiga artiklar angår, beräknats för varan oförtullad:

102 År 1869 importerades följande varuqvantiteter till:

103 Samma år inkom på Nederlag i Enligt meddelad uppgift hafva å Stockholms Börs varit gällande följande medelpris å nedannämnda exportartiklar: År 1869 exporterades: Stångjern: från Göteborg 1,234,818 Centner; från Stockholm 961,910 Centner; från, Gefle 572,041 Centner; från Norrköping 82,222 Centner; från Söderhamn 77,874 Centner; från Hudiksvall 58,234 Centner; från Sundsvall 38,125 Centner; från Westervik 33,465 Gentner; från EernÖsand 27,492 Centner; från Umeå 20,844 Centner5

104 från Grisslehamn- 12,692 Centner; från Strömstad 10,546 Centner; från Söderköping 7,411 Centner; från Calmar 6,467 Centner; från Kongelf 6,432 Centner; från Malmö 5,181 Centner; från Uddevalla 2,863 Centner; öfver gränsen mot Norge 2,799 Centner; från Helsingborg 2,629 Centner; från Carlskrona 1,671 Centner; från Oskarshamn 1,548 Centner och från Warberg 1,381 Centner. Stål: från Göteborg 77,397 Centner; från Stockholm 28,813 Centner; från Uddevalla 5,970 Centner; från Hudiksvall 2,040 Centner och från Halmstad 1,800 Centner. Koppar, garad: från Norrköping 23,446 Centner; från Stockholm 9,418 Centner; från Gefle 7,632 Centner och öfver gränsen mot Norge 1,190 Centner. Plankor och bräder: från Söderhamn 11,427,866 Kubikfot eller 473,421 Tolfter; från Hernösand 10,834,483 Kubikfot eller 455,183 Tolfter; från Gefle 10,042,392 Kubikfot eller 407,369 Tolfter; från Sundsvall 9,989,706 Kubikfot eller 398,270 Tolfter; från Göteborg 8,024,460 Kubikfot eller 305,594 Tolfter; från Umeå 4,328,776 Kubikfot eller 192,980 Tolfter; från Piteå 3,216,429 Kubikfot eller 178,087 Tolfter; från Hudiksvall 2,223,393 Kubikfot eller 81,561 Tolfter; från Luleå 1,687,158 Kubikfot eller 72,901 Tolfter; från Stockholm 1,595,988 Kubikfot eller 64,968 Tolfter; från Haparanda 1,706,169 Kubikfot eller 64,717 Tolfter; från Westervik 1,276,263 Kubikfot eller 72,487 Tolfter, från Oskarshamn 1,275,149 Kubikfot eller 106,419 Tolfter; frän Calmar 846,268 Kubikfot eller 56,313 Tolfter-, från Norrköping 695,526 Kubikfot eller 42,444 Tolfter; från Wisby 487,301 Kubikfot eller 26,563 Tolfter; från Uddevalla 478,930 Kubikfot eller 17,507 Tolfter; från Söderköping 364,431 Kubikfot eller 17,204 Tolfter; från Carlskrona 208,817 Kubikfot eller 10,979 Tolfter; från Carlshamn 196,471 Kubikfot eller 7,421 Tolfter; öfver gränsen till Norge 144,240 Kubikfot eller 5,234 Tolfter; från Malmö 142,602 Kubikfot, eller 16,956 Tolfter; från Landskrona 78,350 Kubikfot eller 9,631 Tolfter; från Warberg 71,993 Kubikfot eller 6,289 Tölfter; från Helsingborg 64,586 Kubikfot eller 1,010 Tolfter och från Strömstad 45,230 Kubikfot eller 16,331 Tolfter. Bjelkar och spärrar, af 6,6 tum och deröfver på midten: från Sundsvall- 4,821,234 Kubikfot eller 187,151 Stycken; från Söderhamn 837,916 Kubikfot eller 40,910 Stycken; från Piteå 567,049 Kubikfot eller 38,636 Stycken; från Luleå 561,932 Kubikfot eller 29,337 Stycken; från Hudiksvall 453,222 Kubikfot eller 19,077 Stycken; från Hernösand 330,899 Kubikfot eller 14,154 Stycken; från Calmar 205,845 Kubikfot eller 15,571 Stycken; från Umeå 196,031 Kubikfot eller 8,445 Stycken; från Wisby 171,200 Kubikfot eller 11,429 Stycken; från Oskarshamn 126,218 Kubikfot eller 18,980 Stycken; från Göteborg 100,806 Kubikfot eller 4,488 Stycken; från Halmstad 85,380 Kubikfot eller 6,262 Stycken; från Haparanda 77,194 Kubikfot eller 5,817 Stycken; från Malmö 42,975 Kubikfot eller 5,490 Stycken; från Landskrona 37,778 Kubikfot eller 4,494 Stycken; öfver gränsen till Norge 37,000 Kubikfot eller 1,745 Stycken; från Strömstad 29,350 Kubikfot eller 1,833 Stycken; från Carlshamn 14,290 Kubikfot eller 703 Stycken; från Westervik Kubikfot eller 475 Stycken; från Helsingborg 6,517 Kubikfot eller.625 Stycken och från Stockholm 5,998 Kubikfot eller 532 Stycken; under 6,ft tum: från Piteå 2,995,459 Kubikfot eller 534,511 Stycken; från Luleå 703,948 Kubikfot eller 101,735 Stycken; från Sundsvall 474,015 Kubikfot eller 37,524 Stycken; från Calmar 308,101 Kubikfot eller 59,587 Stycken; från Malmö 214,704 Kubikfot eller 54,280 Stycken; från Halmstad 150,291 Kubikfot eller 24,657 Stycken; från Oskarshamn 146,094 Kubikfot eller 89,197 Stycken; från Haparanda 122,797 Kubikfot eller 21,661 Stycken; från Wisby 85,757 Kubikfot eller 15,522 Stycken; från Landskrona 62,621 Kubikfot eller 15,191 Stycken; från Strömstad 58,790 Kubikfot eller 12,912 Stycken; från Westervik 39,374 Kubikfot eller 787 Stycken; från Hernösand 10,364 Kubikfot eller 794 Stycken; från Umeå 9,683 Kubikfot eller 1,945 Stycken; från Stockholm 8,757 Kubikfot eller 1,448 Stycken och från Göteborg 7,963 Kubikfot eller 564 Stycken,

105 Grufstolpar (pitprops): från Göteborg 2,586,070 Kubikfot eller 3,314,928 Stycken; från Oskarshamn 740,016 Kubikfot eller 382,254 Stycken; från Uddevalla 374,334 Kubikfot eller 414,398.Stycken; från Westervik 231,250 Kubikfot eller 113,074 Stycken; från Calmar 217,384 Kubikfot eller 150,335 Stycken; från Carlshamn 128,406 Kubikfot eller 71,269 Stycken; från Warberg 52,479 Kubikfot eller 36,956 Stycken; från Stockholm 30,430 Kubikfot eller 26,856 Stycken; från Strömstad 25,440 Kubikfot eller 13,166 Stycken; från Helsingborg 10,625 Kubikfot eller 4,795 Stycken; öfver gränsen till Norge 7,060 Kubikfot eller 3,665 Stycken och från Sölvesborg 2,750 Kubikfot eller 1,700 Stycken. Spanmål; från Göteborg 3,410,094 Kubikfot hafre, 23,904 Kubikfot korn, 6,411 Kubikfot råg, 3,057 Kubikfot hvete, 3,237 Kubikfot andra slag; från Helsingborg 2,032,950 Kubikfot hafre, 139,140 Kubikfot hvete, 126,912 Kubikfot" korn, 2,650 Kubikfot råg; från Malmö 975,503 Kubikfot hafre, 420,111 Kubikfot korn, 18,500 Kubikfot hvete, 8,932 Kubikfot råg, 260 Kubikfot andra slag; från Ystad 678,493 Kubikfot hafre, 298,280 Kubikfot korn, 3,356 Kubikfot hvete, 48 Kubikfot råg; från Uddevalla 86\619 Kubikfot hafre; från Stockholm 774,172 Kubikfot hafre, 9,385 Kubikfot råg, 7,236 Kubikfot korn, 126 Kubikfot hvete, 2,985 Kubikfot andra slag; från Landskrona 474,833 Kubikfot hafre', 174,221 Kubikfot korn, 77,521 Kubikfot hvete; från Norrköping 479,177 Kubikfot hafre, 8,056 Kubikfot mg; från Söderköping 390,495 Kubikfot hafre; från Trelleborg 223,877 Kubikfot korn, 68,101 Kubikfot hafre, 9,940 Kubikfot hvete, 367 Kubikfot andra slag; från Halmstad 257,950 Kubikfot hafre, 5,028 Kubikfot korn; från Warberg 249,452 Kubikfot hafre, 2,100 Kubikfot råg, 40 Kubikfot korn, 32 Kubikfot andra slag; från Calmar 118,792 Kubikfot hafre, 104,859 Kubikfot korn, 3,345 Kubikfot råg; från Strömstad 114,775 Kubikfot hafre, 836 Kubikfot råg, 378 Kubikfot hvete, 82 Kubikfot korn, 251 Kubikfot andra slag; från Westervik 118,361 Kubikfot hafre; från Nyköping 79,134 Kubikfot hafre från Wisby 37,795 Kubikfot korn, 11,340 Kubikfot hvete, samt öfver gränsen till Norge 29,538 Kubikfot hafre, 4,407 Kubikfot råg, 199 Kubikfot korn, 112 Kubikfot hvete och 96 Kubikfot andra slag. Utrikes sjöfarten i allmänhet. Följande tabell utvisar för nedannämnda år antalet och den i Nyläster angifna drägtigheten af dels de fartyg, som från utrikes ort med last ankommit till Svenska hamnar, dels de fartyg, hvilka från sådana hamnar med last afgått till utrikes ort. Till Sverige ankommo med last från utrikes ort:

106 Från Sverige afgingo med last till utrikes ort: Enligt förestående uppgifter har sammanlagda drägtigheten af de år 1869 med last till Svei'ige ankomna och derifrån afgångna fartyg utgjort 764,791 Nyläster eller 12,275 Nyläster mera an de år 1868 med last till riket ankomna och derifrån afgångna fartygs drägtighet. Lästetalet har ökats för Svenska fartyg med 15,756 Nyläster och för främmande fartyg med 4,508 Nyläster, hvaremot för Norska fartyg en minskning af 7,989 Nyläster egt rum. Uti ofvan uppgifna antal fartyg äro icke inberäknade post- och isbåtar samt ej heller sådana omätta båtar, som äro i Tullverkets tabeller sftrskildt upptagna. Antalet af omätta, med last till Sverige från utrikes orter ankomna och till sådane orter med last afgångna båtar har, enligt Tullverkets uppgifter, varit följande; Omätta båtar ankommo till Sverige och afgingo från Sverige Svenska och främmande fartygs andel i in- och. utförseln, beräknad efter laddningarnes antagna varde, har under de sistförflutna tio åren varit följande:

107 Under samma tid hafva de för in- och utgående fartyg erlagda lastpenningar utgjort följande belopp: eller år 1869 sammanlagdt för inkommande och utgående fartyg 505,709 K:dr, mot 500,774 R:dr år Till upplysning om den fraktfart, som år 1869 egt rum dels med Svenska fartyg emellan nedan uppräknade länder och ett annat främmande land och dels med nämnda länders fartyg emellan Sverige och ett främmande land, får Collegium meddela följande öfversigt:

108 Förhållandet med Svenska skeppsfarten på främmande länder, jemförd med den Norska, har, så vidt till Gollegium inkomna handlingar utvisa, under sednast förflutna tio åren varit följande: Från Sverige: Svenska fartyg. Från Utrikes ort: Norska fartyg.

109 Från Sverige: Svenska fartyg. Från Utrikes ort: Norska fartyg. Enligt hvad tabellen N:o 8 utvisar, bestod Sveriges handelsflotta vid 1869 års slut af 3,357 fartyg- om 105,412 Nyläster och har alltså från 1868 ökats med 89 fartyg och 10,666 Nyläster. Stockholms handelsflotta har minskats med 1 fartyg och 101 Nyläster, hvaremot Göteborgs ökats med 2 fartyg och 595 Nyläster. De öfriga stapelstadernas fartyg hafva till antalet minskats med 47 och till lästetalet med 15 Nyläster. Sjö- och uppstädernas samt köpingarnes handelsflotta har ökats med 58 fartyg och 1,725 Nyläster. Landtmän tillhöriga fartyg hafva till antalet ökats med 77 och till drägtigheten med 8,462 Nyläster. Af. städers och köpingars fartyg hafva under det nu ifrågavarande året 22 om 924 Nyläster blifvit försålda, 40 om 1,878 Nyläster förolyckats, 11 om 249 Nyläster kasserats samt 58 om 4,147 Nyläster blifvit nybyggda eller för första gängen afmätta. Under år 1869 hafva till utrikes sjöfart blifvit använda af stapelstädernas fartyg 765 om 53,720 Nyläster, af öfriga städers och köpingars fartyg 111 om 4,028 Nyläster och af landtmannafartygen 517 om 23,44g Nyläster eller tillsammans 1,393 fartyg om 81,196 Nyläster, mot 1,347 fartyg om 73,438 Nyläster år Af städers och köpingars fartygsbefälhafvare och sjöfolk hafva år 1869 till utrikes sjöfart blifvit använde 1,091 fartygsbefälhafvare och 8,265 sjömän, deraf för stapelstädernas räkning 971 fartygsbefälhafvare och 7,860 sjömän, under det att år 1868 för städers och köpingars räkning till utrikes sjöfart användes, 1,033 fartygsbefälhafvare och 8,034 sjömän, deraf för stapelstäderna 929 befälhafvare och 7,661 sjömän. För landsbygdens räkning användes år 1869 till utrikes sjöfart 517 fartygsbefälhafvare och 2,809 sjömän, mot 469 befälhafvare och 2,413 sjömän år Ar 1869 utfärdades af Cöllegium 258 fribref eller 30 färre än under nästföregående året. Af ifrågavarande fribref meddelades 18 för utrikes byggda och i Sverige naturaliserade fartyg om sanimanlagdt 1,039 Nyläster, 48 för städerna tillhöriga, nybyggda fartyg om 3,837 Nyläster, 46 för landtmän tillhöriga, likaledes nybyggda fartyg om 1,804 Nyläster samt öfriga fribref, till ett antal af 146, för äldre fartyg, hvilka förut varit med dylik handling försedda. Sedan, jemlikt nådigt bref af den 21 November 1868 och Collegii derpå grundade kungörelse och cirkulär af den 15 påföljda December, tillfälle blifvit beredt för whïkes vistande Svenske sjömän att, till

110 understöd för hemmavarande anhöriga eller till förvaring och förräntande för kommande behof, genom Svenske och Norske Oonsulers biträde hemsända sina å undfångna hyror eller eljest gjorda besparingar, hafva sådane sjömän "under år 1869 till fäderneslandet öfversändt sammafilagdt 25,500 R:dr 2 Öre, hvaraf, i följd af vederbörandes begäran, 1,164 R:dr 52 Öre blifvit genom Collegii försorg i sparbank insatta. Collegium framhärdar med djupaste vördnad, Stormäktigste, Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts underdånigste, tropligtigste tjenare och undersåtar, L. MANDERSTRÖM. C. F. AF STRÖM. Stockholm den 18 Oktober G. Hegardt.

111 N:o 1. Utdrag af General-sammandragen öfver Rikets införsel och utförsel år 1869 jemte beräkning, så vidt sådan kunnat i Collegium åstadkommas, öfver total-summan af de på hvarje tullpligtig artikel enligt tull-taxa af den 13 November 1868 belöpande tullinkomster. # utmärker de artiklar, för frvilka, i anseende titt beskaffenheten af tullbestäminelserne och saknaden af närmare specifikation af de förtullade raru-qvantiteterna, någon uträkning af-influtna tullbeloppet ieke kunnat i Oollegium verkställas.

112 Införsel f) Till följd af gällande bestämmelser har för den frän Norge sjövägen med Svenska oeli Forska fartyg införda qvantitet endast half tull och för den från samma land landvägen inkomna varor icke någon tull beräknats.

113 Införsel 1869.

114 Införsel f") Till följd af gällande bestämmelse har för den från Norge landvägen inkomna qyantitet ieke någon tull beräknats.

115 Införsel 1869.

116 Införsel 1869.

117 Införsel f ) Då den från Norge landyägen inkomna qvantitet antagligen Tarît Norsk tillterkning, har, till följd af gällande bestämmelse, för denna qvantitet icke någon tall beräknats.

118 Införsel 1869.

119 Införsel 1869.

120 Införsel 1869.

121 Införsel 1869.

122 Införsel 1869.

123 Införsel 1869.

124 Utförsel 1869.

125 Utförsel 1869.

126 Utförsel 1869.

127 Utförsel 1869.

128 Utförsel 1869.

129 Utförsel 1869.

130 Utförsel 1869.

131 Utförsel 1869.

132 N:o 2. Öfversigt af Tulluppbörden åren ; deruti likväl icke äro inberäknade lastpenningar, nederlags- och transito- eller fyr- och båkafgifter.

133 N:o 3. Sammandrag af de från Kongl. Norska Regeringen till Commerce Collegium insända uppgifter rörande Svenska sjöfarten till och från Norge år 1869.

134 Öfversigt af Sveriges handelsförhållanden med andra länder år 1869 efter de in- N:o

135 4. och utförda varu-artiklarnes, enligt antagna grunder beräknade, totalvärde.

136 N:o 5. Tabell, utvisande förhållandet emellan det efter antagna grunder beräknade värdet af Sveriges införsel från och utförsel till särskilda länder år 1869.

137

138 N:o Sammandrag af de hos General Tullstyrelsen upprättade förteckningar öfver antalet last ankomna och derifrån med last till samma länder

139 6. och drägtigheten i Nyläster af de år 1869 från nedannämnda länder till Sverige med afgångna Svenska och Norska samt främmande fartyg.

140 Sammandrag af de hos General-Tullstyrelsen upprättade förteckningar öfver de fartyg, särskildt upptagande hvarje nations N:o

141 7. åren till Sverige med last eller i barlast ankomna Norska och främmande fartyg och deras drägtighet i nyläster.

142 N:o Sammandrag af de för nedannämnda år till Commerce Collegium inkomna och landtmäns mätta fartyg samt Amärkning: Detta sammandrag upptager sammanräknade antalet af fartyg, elivad de varit begagnade eller legat overksamma i hamnarne. För de i

143 8. förteckningar öfver antalet och drägtigheten, i nyläster, af städers, köpingars öfver stapelstädernas skeppare och sjöfolk. sammandraget upptagna ar, kvarttnder Finland tillhörde Sverige, äro Finska fartygen uteslutna.

144 Uppgift på antalet och drägtigheten af de, invånare i rikets städer utrikes sjöfart under N:o

145 9. och köpingar samt landtmän tillhöriga fartyg, som varit begagnade till åren

146 Uppgift på antalet och drägtigheten af de, invånare i rikets städer utrikes sjöfart under N:o

147 9. (Forts.) och köpingar samt landtmän tillhöriga fartyg, som varit begagnade till åren

148 Jemförelse emellan rikets in- och utförsel under åren af N:o

149 10. sådana varor, som till något betydligare belopp blifvit in- eller utförda.

150

151

152

153

154

155

156