Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1844 INNEHÅLL

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, Täckningsår: med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om rikets utrikes sjöfart samt med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om rikets utrikes handel och sjöfart. Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, Täckningsår: ändrades serien delvis till Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Handel. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. D. 3, Utrikeshandel Örebro ; Stockholm : Statistiska centralbyrån (SCB), Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart år Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB), Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-b0-f0-44

3 Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1844 INNEHÅLL Underdånig berättelse Sid. Norrige Finland 4. Ryssland. 5. Danmark. 6. Preussen.. 8. Mecklenburg, Hansestäderne, Hannover och Oldenburg Nederländerna 15. Belgien Stor-Britannien och Irland Frankrike 19. Spanien Portugal Gibraltar och Malta 23. Öfriga Länder vid Medel- och Adriatiska Hafven. 23. Förenta Staterna af Norra Amerika 26. West-Indien, Syd-Amerika, Syd-Afrika, Ost-Indien och öfriga Ost- Asien samt Australien Utrikes Handeln i allmänhet Utrikes Sjöfarten i allmänhet Tabeller öfver Sveriges Utrikes Sjöfart och Handel År 1844 N:o 1. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets Import och Export år N:o 2. Öfversigt af Tull-Uppbörden år N:o 3. Sammandrag af de från Kongl. Norrska Regeringen till Commerce- Collegium insände uppgifter rörande Svenska Sjöfarten på Norrige år N:o 4. Sammandrag af Consulernes insände Förteckningar öfver de till deras Districter ankomna eller derifrån afgångna Svenska Fartyg samt öfver In- och Utförseln från och till Sverige med Svenska Fartyg under år N:o 5. Öfversigt af Sveriges omedelbara Handel och Sjöfart på andra Länder år 1844, enligt officiella uppgifter.

4 N:o 6. N:o 7. N:o 8. N:o 9. N:o 10. N:o 11. N:o 12a. N:o 12b. Tabell utvisande förhållandet emellan Sveriges Utförsel och Införsel år Sammandrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade Förteckningar öfver de år 1844 från utrikes orter till Sverige ankomna eller derifrån afgångna Svenska samt Norrska och främmande Fartyg, äfvensom deras Lästetal. Sammandrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade Förteckningar öfver de år 1844 till Sverige ankomna Norrska och främmande Fartyg, särskildt upptagande hvarje Nations Flagga. Sammandrag, som, grundadt på de från Rikets Stapel-Städer till Commerce-Collegium årligen inkommande Sjömanshus-Förslag, utvisar för nedannämnde år antalet af Fartyg och deras Lästetal, äfvensom af Skeppare och Sjöfolk, dels särskildt i de tre Städer, som idka den största sjöfarten, dels ock i alla Rikets Stapel-Städer tillsammans. Uppgift på de Fartyg och deras Lästetal, hvilka uti nedannämnde Städer, enligt från Magistraterne inkomne Förteckningar, varit begagnade till Utrikes Sjöfart år Jemförelse emellan Rikets In- och Utförsel under åren af sådane varor, som till något betydligare belopp blifvit in- eller utförde. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara Handel på andra Länder, efter officiella uppgifter, åren Jemförelse emellan Sveriges omedelbara Sjöfart på andra Länder, efter officiella uppgifter, åren

5 COMMERCE-COLLEGII Underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Till Eders Kongl. Maj:t får Dess och Rikets Commerce-Collegium härmedelst i underdånighet, för år 1844, afgifva den i Collegii Instruktion föreskrifna Berättelse öfver Sveriges utrikes handel och sjöfart, livarvid Collegium till lättnad af öfversiglen låtit, i likhet med föregående åren, upprätta följande, underdånigst bifogade tabeller, nemligen: N:o 1. N:o 2. N:o 3. N:o 4. N:o 5. N:o 6. Utdrag ur General-Tull-Styrelsens Sammandrag öfver Rikets in- och utförsel, enligt de vid Tullkamrarne förda Specialer; Öfversigt af Tull-uppbörden, med specifikation af in- och utförselstullens belopp, särskildt för hvardera, vid hvarje Tullkammare; Sammandrag af de från Kongl. Norska Regeringen Collegium meddelade uppgifter rörande Svenska sjöfarten på Norrige; Sammandrag af Svenska och Norska Konsulernes förteckningar öfver de till deras districter ankomna och derifrån afgångna Svenska fartyg samt öfver utförseln från och införseln till Sverige med dessa fartyg; Öfversigt af Sveriges omedelbara handel med, äfvensom sjöfart till och från andra länder, grundad dels på Konsulernas dels på General-Tull-Styrelsens härom meddelade uppgifter; Tabell utvisande förhållandet emellan Sveriges in- och utförsel till och från särskilda länder (vid Tab. N:o 5 och 6 anmärkes, att endast de varors värde kunnat komma under beräkning, hvilka upptagits i Tullkamrarnes Specialer eller till vederbörande Konsuler uppgifvits); Comm.-Coll. Utrikes Sjöf.-Berätt. för år

6 N:o 7. N:o 8. 2 Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar öfver de från hvarje land till Sverige ankomna och derifrån afgångna Svenska, Norska och främmande fartyg, med uppgift på deras lästetal; Sammandrag öfver de hos samma Styrelse uppgjorda förteckningar öfver till Sverige ankomna Norska och flämmande fartyg och deras lästetal, särskildt upptagande hvarje nations; N:o 9. Utdrag ur de till Collegium inkomna Sjömanshus-förslagen för åren , utvisande antalet af stapelstädernes fartyg, och deras lästetal, äfvensom af Skeppare och Sjöfolk, dels särskildt för de trenne städer, som idka den största utrikes sjöfarten, dels ock i alla Rikets stapelstäder tillsammans; N:o 10. Uppgift på de Svenska fartyg och deras lästetal, hvilka i Rikets städer, enligt från Magistraterne inkomna förteckningar, varit år 1844 till utrikes sjöfart begagnade; N:o 11. Jemförelse emellan Sveriges in- och utförsel under hvartdera af åren af sådane varor, som under något af dessa år blifvit till större belopp ineller utförda; samt N:O 12. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara handel med äfvensom sjöfart till och från andra länder under sistnämnda 10 år. I likhet med hvad för de föregående åren iakttagits, har så väl införselns som utförselns värde blifvit uppgifvet efter hvad den förra kunnat anses verkligen hafva kostat och den sednare verkligen hafva inbringat Riket, enligt beräkningsgrunder, för hvilka en fullständig redovisning lemnals i Coliegii underdåniga Berättelse för år Ehuru man vid dessa beräkningar, efter sakens natur, endast kunnat närma sig verkliga förhållandet, måste dock på detta sätt helt olika summor uppkomma emot dem i Tullverkets sammandrag, der alla varuvärden upptagas efter de i Tulltaxan utsatta, ulan afseende på de förändringar, prisen kunnat undergå, eller om in- eller utförseln skett i Svenskt eller annat lands fartyg, eller kunnat anses hafva ägt rum för Svensk eller främmande räkning. Då denna olikhet i de af Collegium och Tullverket beräknade värden föranledt missförstånd hos dem, som icke tagit kännedom af orsakerna, har Collegium ansett sig böra här densamma omnämna. Vid så väl Coliegii som Tullverkets beräkningar hafva naturligtvis endast de varubelopp kunnat komma under afseende, hvilkas in- eller utförsel blifvit officielt uppgifven, samt således hvarken den varurörelse, som utan beliof af dylik uppgift äger rum på Norska gränsen, ej eller den olofliga. Collegium öfvergår nu ull en redogörelse för Sveriges handels- och sjöfarts-förbindelse under ifrågavarande år ined hvartdera af nedanstående länder särskildt, för att sedermera framlägga resultaten på det hela. Norrige. Lifligheten af handeln, särdeles sjövägen, emellan de förenade Rikena beror hufvudsakligen, hvad införseln från Norrige beträffar, på den större eller mindre tillgån-

7 3 gen på fisk varor i detta land, och i afseende på utförseln från Sverige, på den störte n filer mindre tillgängen derslädes å spannmål, till täflan å Norska marknaden med andra länder. Som år 1844 var ett godt fiskar i Norrige och spannmålsprisen i Sverige voro i allmänhet särdeles låga, var i följd häraf handelsförbindelsen ovanligt liflig. Också närmade sig införseln till Sverige förhållandet i detta afseende för åren 1840 och 1841 eller de år, då den var störst, och utförseln var större än under något förutgående år, hufvudsakligen föranledd af det ovanligt stora belopp spannmål, som deri ingick. Äfven den vigtiga handeln land vägen, hvaraf dock största delen af införseln icke synes i Tullverkets specialer, hade något ökat sig mot de näst föregående åren. Införselns värde beräknas till 2,570,000 R:dr B:ko, hvaraf 984,000 eller nära 38 procent med Svenska fartyg, 1,572,000 R:dr eller omkring611/2 procent med Norska fartyg samt 14,000 R:dr eller något öfver 1/2 procent land vägen. De förnämsta artiklarnes förhållande till införseln nästförutgående 4 år var följande: All upptagen införsel af fisk och största delen af den utaf trän och späck inkom sjövägen. Äfvenledes infördes år 1844 gammalt Svenskt silfvermynt, Silfver R:dr 9,3901 eller 25,040f R:dr B:ko. Utförseln är beräknad till 1,411,500 R:dr, hvaraf 518,800 R:dr eller omkring 36f procent med Svenska, 426,400 R:dr eller omkring 301/5 procent med Norska, 100 R:dr med främmande fartyg och 466,200 R:dr eller något öfver 33 procent landvägen. Den betydligaste artikeln var omalen spannmål, hvaraf utfördes: Näst spannmål voro år 1844 följande artiklar de vigtigasle vid utförseln till Norrige: Väfnader, till större delen landvägen, hvaribland 24,610 ll. bomullsväfnuder, 77,249 ll. hvarjehanda slajjs linneväfnåder, 16,884 ll. segelduk (sjövägen), 3,484 ll ylleoch halfylle-väfnader m. m. Jern, såsom stångjern 4,319 Skfi., hvaraf 3,692 landvägen, spik 3,588 Skll, hvaraf 3,570 landvägen, bomber och kanoner 1,009 Skll. sjövägen, oförtenta plåtar 525 Skll, hvaraf 508 landvägen, manufaktur 392 Skll, hvaraf 375 land vägen, kettingar 123 Skll landvägen jemte mindre partier andra slag. Stäfver, 1,382,400 stycken af ek, 4,844,513 af bok samt 19,825 tunnband. 550 Lll halfarbetad koppar utfördes land vägen och 15 Skll kopparplåtar, hvaraf 3 Skll land vägen.

8 4 Svenska sjöfarten på Norrige var år 1844 lifligare än under något af de förutgående år, för hvilka man äger uppgifter, ehvad man afser fartygens lästetal, eller antalet af de med last ankomna fartyg, så väl från Sverige som från utländska orter. Dit ankommo nemligen följande Svenska fartyg: från Sverige från Utrikes orter Finland. Införseln är beräknad till 945,000 R:dr B:ko, hvaraf 136,700 R:dr eller nära 14 1/2 procent med Svenska, 791,600 R:dr eller omkring 83$ procent med Finska, och 16,700 R:dr eller omkring 17/9 procent med andra främmande fartyg. Införseln landvägen finnes inberäknad i den förstnämnda summan. Så väl införseln på det hela som i allmänhet af de vigtigaste varuartiklarne var mindre än under de närmast förutgående åren. Dit infördes t. ex. Utförseln är upptagen till 1,093,000 R:dr, hvaraf 151,000 R:dr eller nära 14 procent med Svenska fartyg (eller land vägen), och 942,000 R:dr eller något öfver 86 procent med Finska fartyg. De förnämsta artiklarne voro följande, hvaraf utfördes:

9 5 utom smärre partier andra slag. Den uppgifna införseln af silfvermynt var Silfver R:dr 281/8 eller 75 R:dr B:ko och utförseln Silfver R:dr 10,075 eller /3 R:dr B:ko. Enligt General-Tull-Styrelsens sammandrag ankomma under året till Sverige från Finland 93 Svenska fartyg om 938 läster, hvaraf 80 om 408 läster med last, samt 412 Finska om 17,311 läster, hvaraf 342 om 13,305 med last, samt afgingo från Sverige till Finland 98 Svenska fartyg om 1,318 läster, hvaraf 32 om 1,036 med last, 417 Finska om 16,930 läster, hvaraf 170 om 6,341 läster med last, samt 1 Engelskt om 179 läster i barlast. Under de nästföregående 4 åren ankommo från Finland samt afgingo till Finland Ryssland. Ehuru betydligt införseln år 1843 nedgått mot de föregående årens, minskades den ytterligare år 1844, då den beräknas till 806,000 R:dr, hvaraf 775,000 R:dr eller omkring 961/8 procent med Svenska, 300 R:dr med Norska, och 30,700 R:dr eller öfver 33/4 procent med Finska fartyg. Utförseln, fastän låg, var dock något större än år 1843, och beräknas till 113,000 R:dr, uteslutande med Svenska fartyg. Förhållandet af ineller utförseln af de förnämsta varuartiklarne, jemfördt med nästförutgående 4 år, är, enligt Tullverkets specialer, följande:

10 Från Ryssland infördes: 6 och till Ryssland utfördes: Svenska fartyg ankommo till Ryssland: samt afgingo från Ryssland: Till Odessa ankommo Svenska fartyg om 2,330 läster från utrikes orter, hvaraf 1 om 185 läster med last, hvilka alla derifrån afgingo till utrikes orter med last. Intel föregående år har Svenska sjöfarten på Svarta Hafvet uppnått denna liflighet. Danmark. Införseln från delta Rike, med derunder lydande Hertigdömena Schleswig och Holstein, nedgick från 1,269,480 R:dr år 1843 (1,698,170 år 1842) till 1,124,000 R:dr, hvaraf 841,000 R:dr eller omkring 741/5 procent med Svenska, 110,500 R:dr eller omkring l3/4 procent med Norska, 172,000 R:dr eller nära 151/3 procent med Danska samt 500 R:dr med annat främmande lands fartyg. Utförseln, något större än nästförutgående år (1843 2,371,750 R:dr och ,453,400 R:dr), beräknas till 2,411,000 R:dr, hvaraf 2,116,500 R:dr eller omkring 87 procent med Svenska, 59,000 R:dr eller nära21/2 procent med Norska, 169,000 R:dr

11 7 filer ungefär 7 procent med Danska och 66,500 R:dr eller omkring 23/4 procent med andra främmande, mest Finska fattyg. Af nedannämnda hufvudsakliga föremål för handeln emellan bägge rikena: infördes till Sverige: samt utfördes Jern, såsom: från Sverige: Träd varor, hvaribland: Guld- och Silfvermynt samt Hela införseln af ull förtullades såsom grof Jutsk och Isländsk, endast af 4,325 ll. Till Danmark med Hertigdömena ankommo Svenska fartyg: med undantag

12 samt afgingo derifrån: 8 Följande antal Svenska öppna Låtar med laddningar: ankommo och afgingo till Köpenhamn och Helsingör: från Köpenhamn och Helsingör: Mer än1/4af införseln från Sverige under Svensk flagga till Köpenhamn och störsla delen af denna införsel till Helsingör skedde med öppna båtar, samt mer än hälften af utförseln under samma flagga från Köpenhamn och nära hela utförseln från Helsingör verkställdes på samma sätt. 1,607 st. Svenska fartyg, eller 173 flera än nr 1843, passerade år 1844 Öresund, som inalles passerades af 17,332 fartyg eller 2,536 flera än förutgående året. Preussen. Införseln från detta land, enligt uppgifterne från vederbörande Konsuler, var år 1844 den största under hela det sista decennium och mer än dubbel än föregående årets. Den beräknas till 627,000 R:dr, hvaraf 585,800 R:dr eller omkring 932/5 procent med Svenska, 27,500 R:dr eller omkring 4 procent med Preussiska och 13,700 R:dr eller omkring 21/5 procent med ett Danskt fartyg. De betydligaste föremålen för införseln voro Ull, Hvete, Ekvirke och Zink. Utförseln beräknas till 1,602,000 R:dr eller något mindre än förutgående året, men mer än under något af de öfriga i det sistförflutna årtiondet. Häraf utfördes för 1,531,700 R:dr eller något Öfver 95 procent med Svenska fartyg, för 300 R:dr med Norska, för 66,200 R:dr eller omkring 41/8 procent med Preussiska och för 3,800 R:dr med Engelska fartyg. Af nedanstående hufvudsakliga föremål för Sveriges utförsel till Preussen, utfördes under sistförflutna 5 år nedanstående belopp: Jern,

13 9 ulom mindre partier spik, oförtenta plåtar m. m. Utom postfartygen afgingo till Preussen följande antal Svenska fartyg: samt afgingo derifrån: Mecklenburg, Hansestäderne, Hannover och Oldenburg. Införseln frän Mecklenburg beräknas till 139,000 R:dr, hvaraf 138,700 R:dr eller öfver 993/4 procent med Svenska och 300 R:dr med Mecklenburgska fartyg, Utförseln beräknas till 456,000 R:dr B:ko, hvaraf 426,000 R:dr eller omkring 932/5 procent med Svenska, 27,700 R:dr eller något öfver 6 procent med Mecklenburgska samt 2,300 R:dr eller något öfver 1/2 procent med ett Finskt fartyg. Efter Tullverkets Specialer infördes från Mecklenburg: Com.-Coll. Utrikes Sjöf.-Berätt. för år

14 samt utfördes till detta land: 10 utom mindre partier af andra slag. Träd varor, hvaribland utom smärre artiklar: Svenska fartyg ankomma till Mecklenburg: samt afgingo från Mecklenburg: Sveriges handelsförbindelse med Lybeck är skenbart en af dess mest betydande. Förhållandet är nemligen, att denna stad är afsändningsort för största delen af de varubelopp, våra Östersjö-provinser erhålla från nederlagen i Hamburg, hvilka vanligen förse Sverige med största delen af dess konsumtion utaf Franska mod-artiklar samt med betydliga belopp Engelska och Tyska manufakturvaror, Franska viner, kolonialvaror m. m. Sveriges utförsel till Lybeck, hufvudsakligen bestående af tyngre och skrymmande varor, afser deremot vanligen endast afsättningen inom Lybecks egel handeudistrikt, till hvilket delar af Holstein, Lauenburg, Mecklenburg och Hannover kunna räknas. Någon gång kan en större efterfrågan i Hamburg der föranleda en afsättning af Svenska produkter från lagret i Lybeck. Sedan Sverige genom 1834 års realisation återfått ett mynt med beslämdt metalliskt värde, har ett 3:dje föremål för Sveriges handelsförbindelse öfver Lybeck uppkommit nemligen, att denna väg, från den för oss vigtigaste vexelorten Hamburg, under gynnande handelsförhållanden, i metallisk valuta indraga uppkomna vexelöfverskott, äfven som att under ogynnande, på samma sätt saidera vexelbrislen.

15 11 Värdet af införseln från Lybeck till Sverige år 1844 beräknas till 3,553,000 R:dr B:ko, hvaraf 3,552,000 R:dr med Svenska och 1,000 R:dr med Finska fartyg. Värdet af utförseln beräknas till 928,000 R:dr B:ko, hvaraf 897,000 R:dr eller omkring 96 procent med Svenska, 100 R:dr med Norska och 30,900 R:dr eller omkring 31/3 procent med Finska fartyg, de sistnämnda kommande från Sveriges nordligaste provinser. Förhållandet af rörelsens liflighet, i afseende på de vigtigaste artiklarne, ifrågavarande år, i jemförelse med de 4 nästföregående, visar följande på Tullverkets specialer grundade öfversigt. Från Lybeck till Sverige infördes: Härförutan infördes 1844 Svenskt silfvermynt (efter uppgift till Tullverket) för 202f R:dr B:ko, glas, porcellaine, färger, frö, kryddor och andra specerier, apotheksvaror m. m. Från Sverige till Lybeck utfördes: utom smärre partier andra slag.

16 12 Härefter komma kalk, tjära o. s. v. Svenska fartyg ankomma till Lybeck: samt afgingo derifrån: I delta antal fartyg äro icke inberäknade ångfartygen Gauthiod och Svithiod, som år 1844 gjorde 28 turer emellan Stockholm och Lybeck, med anlöpande af Kalmar och Ystad, samt ångfartyget Malmö, hvilket samma år gjorde 30 turer emellan Malmö och Lybeck, med anlöpande af Köpenhamn. Den omedelbara handels- och sjöfarts-förbindelsen med Hamburg afser hufvudsakligen Sveriges vid Nordsjön belägna hamnar, särdeles Götheborg. Införseln beräknas till 551,000 R:dr (eller mindre än de bägge förutgående åren), hvaraf 415,000 R:dr eller nära 751/3 procent med Svenska, 5,700 R:dr eller något öfver 1 procent med Norska och 130,300 R:dr eller omkring 232/3 procent med 2 Danska och 1 Holländskt fartyg. Utförseln beräknas till 95,000 R:dr (eller något mindre ön år 1843), hvaraf 69,600 R:dr eller något öfver 731/4 procent med Svenska och 25,400 R:dr eller nära 263/4 procent med 2 Danska och 1 Hannoverskt fartyg.

17 13 Af de hufvudsakligaste artiklarne infördes från Hamburg: utom mindre partier cigarrer, snus m. m. samt utfördes till Hamburg: jemte mindre partier andra slag. Härnäst förekommo bland införseln väfnader, färger, hvarjehanda specerier, vin och zink, samt bland utförseln stål och alun. Till Hamburg ankomma Svenska fartyg: och derifrån afgingo: Införseln från Bremen beräknas till 77,000 R:dr eller något mindre än förutgående året, hvaraf 72,000 R:dr eller omkring 931/2 procent med Svenska, 600 R:dr eller nära4/5 procent med ett Bremiskt fartyg och 4,400 R:dr eller nära 52/3 procent med ett Amerikanskt. Utförseln upptages till 300,000 R:dr eller mer än de bägge näst föregående åren, hvaraf 274,000 R:dr eller 9l1/3 procent med Svenska, 9,000 R:dr eller 3 procent med ett Norskt och 17,000 R:dr eller 52/3 procent med ett Bremiskt fartyg.

18 14 Den enda betydande artikeln för införseln är Tobak i blader och stjelk, hvaraf Svenska fabrikörer stundom göra uppköp från de rika och på god Amerikansk vara val sorterade lagren i Bremen. Häraf infördes: Till Bremen utfördes: utom smärre partier andra slag. Svenska fartyg ankommo till Bremen: samt afgingo derifrån: Till Sverige ägde år 1844 ingen omedelbar införsel rum från Hannover och Oldenburg, hvaremot till dessa lander utfördes varor för 143,000 R:dr, helt och hållet med dessa länders egna fartyg, med undantag endast för 100 R:dr, som utfördes med annat främmande lands. Af följande varor utfördes:

19 15 Nederländerna. Införseln frun detta land, mindre än de bägge nästföregående åren, beräknas för år 1844 till 310,000 R:dr B:ko, hvaraf 292,800 R:dr eller omkring 942/5 procent med Svenska, 10,600 R:dr eller nära 52/5 procent med Holländska, samt 600 R:dr eller nära1/5 procent med andra främmande fartyg. Utförseln upptages till 548,000 R:dr eller mer än de begge näst förutgående åren, hvaraf 414,000 R:dr eller något öfver 751/2 procent med Svenska, 16,000 R:dr eller nära 3 procent med Norska, 103,000 R:dr eller omkring 183/4 procent med Holländska, och 15,000 R:dr eller omkring 23/4 procent med Danska fartyg. Af följande varor infördes från Nederländerna: jemte Gulocker, Blyhvitt m. m. utom Papper, Svafvelsyra, Genievre m. m. Kölnisk lera, hvaraf förr betydliga partier inkommo denna väg, infördes ej Till Nederländerna utfördes af följande varor: utom smärre partier spik o. s. v. Svenska fartyg ankommo till Nederländerna:

20 samt afgingo från Nederländerna: 16 Belgien. Införseln härifrån beräknas till 92,000 R:dr (betydligt mindre än under nägot af de trenne förutgående åren), hvaraf 61,000 R:dr eller nära 661/4 procent med Svenska, 25,700 R:dr eller omkring 28 procent med Norska och 5,300 R:dr eller omkring 5 3/4 procent med 2 Danska och 1 Mecklenburgiskt fartyg. Utförseln, nära lika med föregående årets, beräknas till 363,000 R:dr, hvaraf 247,600 R:dr eller omkring 681/4 procent med Svenska, 29,600 R:dr eller nära 81/8 procent med Norska, 85,800 eller nära 23s procent med 2 Danska och 1 Mecklenburgiskt fartyg. Af nedannämnda varor infördes från Belgien: samt utfördes till detta rike: Till Belgien ankomma Svenska fartyg:

21 samt afgingo derifrån: 17 Stor-Britannien och Irland. Sveriges omedelbara handel med dessa länder är bland dess mest betydliga. Införseln var år 1844 större än under något af de år, för hvilka beräkningar blifvit uppgjorda, med undantag endast för år Den beräknas till 3,009,000 R:dr, hvaraf 1,900,400 R:dr eller omkring 631/7 procent med Svenska, 81,300 R:dr eller omkring 27/10 procent med Norska, 1,011,300 R:dr eller omkring 333/5 procent med Engelska, 16,000 R:dr eller något öfver 1/2 procent med 1 Finskt, 2 Preussiska och 1 Danskt fartyg. Utförseln öfversteg beloppet under hvarje af de år, för hvilka man anställt beräkningar, en följd hufvudsakligen af en stark tillökning i exporten af stångjern, ehuru till en del under ytterligare nedsatta priser, och af en betydlig spannmålsskeppning. Den beräknas till 5,651,000 R:dr, hvaraf 2,781,000 R:dr eller omkring 492/7 procent med Svenska, 1,427,000 R:dr eller omkring 251/4 procent med Norska, 1,332,000 R:dr eller omkring 234/7 procent med Brittiska och 111,000 R:dr eller nära 2 procent med 1 Danskt och 1 Bremiskt fartyg. Förändringen i de vigtigaste föremålen för denna handelsförbindelse synes af nedanstående tabeller. Från Stor-Britannien och Irland infördes; (mest af sednare slaget). utom blyhvitt och andra färger, tenn, bly, hudar, kaffe, porcellaine, hvarjehanda specerier m. m. Comm.-Coll. Utrikes Sjöf.-Berått. för tr 1844

22 18 Till dessa länder utfördes: utom smärre partier spik, bandjern, saltpanneplåtar m. m. utom smärre partier andra slag. utom bandstakar, brädstump m. m. utom oljekakor, hummer, färgmossa va. m. Jemförelse emellan medelprisen å nedanstående Svenska utförsels-artiklar i Engelska hamnar under de sistförflutna 2:ne åren:

23 19 Svenska fartyg ankommo till Stor-Britannien och Irland: samt afgingo derifrån: Frankrike. Införseln från detta land beräknas till 383,000 R:dr, hvaraf 335,600 R:dr eller något öfver871/2 procent med Svenska, 25,200 R:dr eller omkring 6$ procent med Norska, 7,000 R:dr eller 19/11 procent med Franska och 15,200 R:dr eller nära 4 procent med andra utländska fartyg. På sätt flera Collegii förutgående berättelser upplysa, utgör dock denna omedelbara införsel, i förhållande till värdet, en mindre del af livad Sverige

24 20 årligen konsumerar af Franska varor, då manufakturvaror nästan uteslutande och betydliga partier viner, särdeles af de finare sorterna, gå öfver Hamburg och Lybeck. Utförseln till Frankrike beräknas till 1,874,000 R:dr, hvaraf 1,029,000 R:dr eller omkring 549/10 procent med Svenska, 417,000 R:dr eller något öfver 221/4 procent med Norska, 389,000 R:dr eller omkring 201/4 procent med Franska och 39,000 R:dr eller nära 21/10 procent med andra utländska fartyg. Af nedamnämnda varor infördes: med flere slag. samt m. m. utfördes: utom smärre partier andra slag. Trädvaror, hvaribland: utom mindre artiklar. m. m. Svenska fartyg ankommo till:

25 samt afgingo från: 21 Spanien. Införseln från Spanien, som, ehuru vida mindre än i äldre tider, varit under de sista 6 åren i oafbrutet stigande, beräknas till 261,000 R:dr, hvaraf 237,000 R:dr eller omkring 904/5 procent med Svenska, 300 R:dr med Norska och 23,700 R:dr eller något öfver 9 procent med ett Finskt och 2 Danska fartyg. Utförseln, som äfven under sednare åren visat ett årligt tilltagande, beräknas till 276,000 R:dr, hvaraf 251,500 R;dr eller något öfver 91 procent med Svenska, 13,000 R:dr eller nära 42/3 procent med Norska och 11,500 R:dr eller något öfver 4 procent med ett Danskt och 2 Lybeckska fartyg. Af de hufvudsakligaste varu-artiklarne infördes: utom Mandel m. fl. o. s. v. samt utfördes: Svenska fartyg ankommo:

26 22 samt afgingo: Portugal. Införseln beräknas till 137,000 R:dr, hvaraf 116,000 R:dr eller omkring 842/3 procent med Svenska och 21,000 R:dr eller omkring 151/3 procent med 1 Bremiskt fartyg. Utförseln antages till 895,000 R:dr, hvaraf 842,000 R:dr eller något öfver 94 procent med Svenska och 53,000 R:dr eller nära 6 procent med Norska fartyg. Af nedanstående varor infördes: jemte frukter m. m. samt utfördes: jemte smärre partier andra slag. Svenska fartyg ankommo:

27 23 samt afgingo: Gibraltar och Malta. I likhet med föregående åren har ingen införsel till Sverige ägt rum från dessa bägge Brittiska besittningar, men väl efter vanligheten från Sverige till dessa frihamnar en mindre betydlig utförsel, dock vida större än de närmast föregående åren. Den beräknas till 39,000 R:dr, hvaraf 37,000 R:dr eller omkring 947/8 procent med Svenska och 2,000 R:dr eller omkring 51/8 procent med Norska fartyg, samt bestod hufvudsakligen af stångjern och trädvaror. Till Gibraltar ankommo 3 Svenska fartyg om 434 läster från Sverige och 3 om 465 läster från Utrikes orter, samtliga lastade, hvaremot 1 om 89 läster med last och 6 om 984 läster i barlast afgingo till Utrikes orter. Till Malta ankommo 4 Svenska fartyg, alla med last, hvaraf 1 om 70 läster från Sverige och 3 om 357 läster från Utrikes orter, och afgingo derifrån 5 om 507 läster, alla i barlast, till Utrikes orter. Öfriga Länder vid Medel- och Adriatiska Hafven. Sveriges handel på Italien och Levanten har, efter de sedan den allmänna freden återställda förbindelserne, aldrig återvunnit den liflighet, den ägde före och särdeles i början af Franska revolutionskrigen. Sverige bibehöll dock en temligen betydlig fraktfart på dessa länder, intill dess, efter Algiers eröfring af Frankrike och upphörandet af Tunis och Tripolis kaperier, Medelhafvet öppnades för flaggor, som förut aldrig vågat besöka detsamma, en förlust, som dock i någon mån blifvit ersatt genom en någorlunda liflig utförsel och skeppsfart till de nya Franska besittningarne på Afrikas norra kust, äfvensom genom besparingen af de dryga utgifter Svenska flaggans privilegier kostade Svenska statsverket.

28 24 Från de Italienska Staterne (Österrikes besittningar ej inberäknade) var införseln betydligt mindre år 1844 än förutgående året, då ett ovanligt antal saltladdningar hämtades från Sicilien. Den beräknas till 71,000 R:dr, hvaraf med Svenska fartyg 20,500 R:dr från Toscana och 41,000 R:dr från Sicilien, samt 9,500 R:dr eller omkring 13 procent med 2 Finska fartyg. Utförseln, större än föregående årets, upptages till 215,000 R:dr, hvaraf med Svenska fartyg 15,400 R:dr till Sardinska Riket, 179,900 R:dr till Toscana samt 13,100 R:dr till Neapel, och 3,000 R:dr eller omkring \\ procent med ett Finskt fartyg. Medelst Svenska fartyg ägde ingen handelsförbindelse rum med Kyrkostaten och ej heller förekom någon införsel från Sardinska Riket och Neapel, eller någon utförsel till ön Sicilien. Af följande varor infördes: samt utfördes: utom mindre partier Bandjern o. s. v. Från Österrikiska hamnar ägde år 1844 ingen införsel rum. Utförseln till dem, egentligen till Venedig, beräknas till 46,000 R:dr, hvaraf 44,600 R:dr med Svenska och 1,400 R:dr med Norska fartyg. Den bestod af jern, stål, tjära och beck. Med Joniska Öarne, Grekland och Egypten ägde ingen omedelbar handelsförbindelse rum ifrågavarande år. Deremot förekom en utförsel med Svenska fartyg till Turkiet (Smyrna), upptagen till 24,000 R:dr och bestående af trädvaror, stångjern och tjära. Äfven Svenska frakthandeln från och till Utrikes orter var i Turkiska hamnar något lifligare än föregående åren. Till Tripolis, under Aleppo lydande, hamn kom ett Svenskt fartyg med last från Utrikes ort och återvände med laddning till Utrikes ort. Svenska

29 Svenska fartyg ankommo från: 25 samt afgingo till: Sveriges handelsförbindelser med den nya Franska besittningen Alger eller Algerien inskränker sig till utförsel till detta land. För år 1844 beräknas den till 398,000 R:dr, hvaraf 300,000 R:dr eller omkring 751/2 procent med Svenska, 91,000 R:dr eller omkring 227/8 procent med Norska och 7,000 R:dr eller omkring 15/8 procent med 2 Finska och 1 Danskt fartyg. Com.-Coll. Utrikes Sjöf.-Berätt. för år

30 26 Af följande hufvudsakliga artiklar utfördes: utom mindre partier andra slag. Till Algerien ankommo Svenska fartyg från: samt afgingo derifrån, samtlige till Utrikes orter: Ingen handelsförbindelse emellan Sverige och öfriga länder på norra och nordvestra Afrikas kust ägde år 1844 rum, och ej heller har, så vidt de till Collegium inkomna uppgifter upplysa, något Svenskt handelsfartyg under nämnda år besökt dessa länder. Förenta Staterna af Norra Amerika. Införseln från detta land hade redan år 1843 sjunkit under lägsta beloppet för något af de förutgående 10 åren, och nedgick ytterligare år Den beräknas till 585,000 R:dr, hvaraf 447,000 R:dr eller omkring 762/5 procent med Svenska, 62,000 R:dr eller omkring 103/5 procent med ett Norskt, 37,400 R:dr eller omkring 62/5 procent med Amerikanska samt 38,600 R:dr eller omkring 63/5 procent med ett Bremiskt fartyg. Ehuru utförseln icke uppgick till dess lägsta belopp under något af åren före 1842, steg den dock till nära dubbelt mot dess för år 1843 beräknade värde. Den antages till 1,816,000 R:dr, hvaraf 1,288,000 R:dr eller något öfver 705/6 procent med Svenska, 131,700 R:dr eller nära 7 1/4 procent med Norska, 375,300 R:dr eller något öfver 202/3procent, med Amerikanska samt 21,000 R:dr eller något öfver11/6med ett Danskt fartyg.

31 27 Af följande varor infördes: utom mindre partier Negerhead m. m. utom kaffe, trän och späck, färgträd m. m. samt utfördes: jemte smärre partier träd varor, arbetade stenar o. s. v. Svenska fartyg ankommo: samt afgingo till: West-Indien, Syd-Amerika, Syd-Afrika, Ost- Indien och öfriga Ost-Asien samt Australien. De i Havannah på Cuba och Port Republicain (Port au Prince) på Haiti anstälde Svenske och Norske Konsuler hafva icke uppgifvit, att något Svenskt fartyg år 1844 till deras distrikter från Sverige ankommit, eller dit afgått, och ej heller upptaga Tullverkets General- Sammandrag, att något Svenskt fartyg omedelbart från Sverige afgått till West-Iadien eller derifrån till Sverige ankommit, men väl, att varor, ankomna från West-Indien med Svenska

32 28 fartyg, hvilka förmodligen på återvägen besökt andra hamnar, förtullats till ett af Collegium beräknadt värde af 15,000 R:dr, hvarförutan det förtullade varuvärdet af från West-Indien, med ett Preussiskt och ett Amerikanskt fartyg införda varor, upptages till 32,000 R:dr, hvilket gifver för införseln en totalsumma af 47,000 R:dr. Ingen omedelbar utförsel från Sverige har ifrågavarade år ägt rum till West-Indien. Af följande varor infördes: jemte smärre partier peppar, cigarrer och spunnen tobak. Dessa varubelopp äro, liksom alla här ofvan anförda, de, som för de angifna åren förtullats. Deremot upptaga Tullverkets sammandrag öfver de under år 1844 på kreditupplag från West-Indien inkomna varor 791,223 ll. Mascovade-Socker, 29,274 ll. kaffe och 659,847 ll. tobaksblader. Emellan Sverige och Republikerne Columbia och Venezuela ägde ingen omedelbar handelsförbindelse rum, och intet Svenskt fartyg besökte de under Carracas Konsulsdistrikt lydande hamnar. Införseln från Brasilien, något större än år 1843, beräknas till 2,368,000 R:dr, hvaraf 1,958,000 R:dr eller något öfver 822/3 procent med Svenska, 198,000 R:dr eller något öfver 81/3 procent med Norska samt 212,000 R:dr eller nära 9 procent med 4 Danska och 1 Hannoverskt fartyg. Utförseln, som alltid i förhållande till införseln stått lågt och år 1843 nedsjunkit till föga öfver hälften af förra årets värde, uppgick år 1844 till högre belopp än under något af de förutgående 10 åren, med undantag för år 1841, då ett mer än vanligt stort belopp stångjern under mera gynnande priser än år 1844 utfördes. Den beräknas till 443,000 R:dr helt och hållet med Svenska fartyg. Af nedanstående varor införtullades: jemte mindre belopp färgträd, bomull, horn m.m. Af följande varor utfördes: jemte smärre partier andra slag. jemte smärre partier bjelkar, bandstakar m. m., utom stål, tjära, beck, porter, dricka m. m. Å bräder och plankor kunde priset i medeltal år 1844 i Rio anses med 76 procent öfverstiga det nästförutgående årets.

33 Svenska fartyg ankomnio till Brasilien: 29 samt afgingo derifrån: Hvarken i Tullverkets Specialer eller i rapporterne från Konsulatet i Montevideo finnes någon omedelbar införsel till Sverige upptagen från länderne vid Platafloden. Utförseln till dessa länder nedgick till det ringa beloppet af 15,000 R:dr, hvaraf omkring ena hälften med ett Svenskt och den andra med ett Engelskt fartyg, samt bestod af trädvaror och jern. Till Platafloden ankommo, enligt Konsulatets uppgift, 19 Svenska fartyg med last, hvaraf 1 om 63 läster från Sverige samt 18 om 1,762 läster från utrikes orter, och afgingo 12 om 1,234 läster med last och 8 om 913 läster i barlast, alla till utrikes orter. Dock har numera aflidne General-Konsul Tarras anmärkt, att uppgifterna, livad Buenos Ayres beträffar, äro ofullständiga. Till Cap på Goda Hopps-Udden upptages årets utförsel endast till 14,000 R:dr, i stället för 52,570 R:dr, som den utgjort år Den bestod af trädvaror och tjära. Ett Svenskt fartyg ankom dit med last från Sverige och afgick derifrån i barlast till utrikes orter. Införseln från Ost-Indien samt öfriga Ost-Asiatiska länder beräknas till 825,000 R:dr, hvaraf 757,500 R:dr eller 919/11 procent med Svenska och 67,500 R:dr eller 8 2/11 procent med utländska fartyg. Utförseln beräknas till 511,000 R:dr uteslutande med Svenska fartyg. Till Sverige ankommo från dessa länder 12 Svenska fartyg om 1,745 läster, och från Sverige afgingo till dem 12 om 1,807 läster. I hvad mån Svenska flaggan begagnats till transitofart emellan dem och andra utrikes orter, saknar Collegium uppgifter.

34 30 Af följande från dessa länder införda varor förtullades: jemte peppar, kanel, vissa år bomull och tenn, väfnader, inlagda frukter m. m. Af nedannämnda från Ost-Indien och öfriga Ost-Asiatiska länder införda varor, upplades år dels på nederlag, dels på kredit-upplag, följande belopp: Till ifrågavarande länder utfördes: utom smärre partier andra slag. jemte trädvaror, tjära m. m. Betydligare partier Svenskt jern och stål utfördes till Ost-Indien från nederlagen i London. Utrikes Handeln i allmänhet. Det i R:dr Svenskt Banko beräknade värdet af Rikets hela in- och utförsel år 1844, jemförelsevis med föregående årens, synes af följande sammandrag. Rikets införsel med

35 Rikets utförsel med 31 Då man med visshet kan förutsätta, att Svenska skeppsfartens behållning å fraktfart med utländska varor emellan utländska hamnar vida öfverstiger det belopp, hvarmed värdet å de landvägen från Norrige till Sverige införda varor, å hvilka ingen uppgift till Tullkamrarne erfordras, öfverstiger värdet å de ouppgifna varor, som landvägen från Sverige till Norrige ulföras, äfven med tillägg af den skillnad, som kan uppkomma genom större misstag det ena eller andra året vid värdeberäkningar, eller under vanliga förhållanden genom, vexeltillgången ökande eller minskande, öfverskott å inflytande eller utgående arfsmedel, upptagna eller betalda lån, räntor o. d. m.; så kan man med någorlunda säkerhet i allmänhet antaga det skenbara årliga öfverskottet af utförseln öfver införseln, såsom minimi-värdet af hvad i oloflig väg i Riket införts. Man måste likväl vid tillämpningen på ofvan anförda 5 år afse, att år 1840 indrogs å ett af en Hypotheksförening upptaget utrikes lån, minst 1,200,000 R:dr Sv. B:ko, att deremot Svenska Banken år 1841 å dess sedelskuld i Finland, utöfver hvad nämnde Hypotheksförening indrog å återstoden af dess utrikes lån, afbetalte omkring 330,000 R:dr, samt år 1842 omkring 2,350,000 R:dr och 1843 omkring 440,000 R:dr, utan att dessa sednare år någon utomordentlig tillgång fanns på vexelmarknaden att betäcka denna påkänning *). Efter afdrag af in- eller utfördt guld och silfver i mynt och plansar (tackor) utgjorde, för sistförflutna 10 år, det beräknade varuvärdet Den i början af denna berättelse åberopade Bilaga N:o 11 innehåller en jemförelse för samtliga dessa 10 år emellan summariska beloppet af alla införda och utförda varor af den betydenhet, att detta belopp för något år uppgått till 20,000 R:dr eller derutöfver, och hvarvid, i afseende på de vid införseln tull underkastade varor, de till förtullning uppgifna belopp tagits till grund, samt vid utförseln icke beräknats de från nederlag eiler kredit-upplag utförda varor. *) Efter de här uppställda beräkningsgrunder skulle mininrivärdet af den olotliga införseln under åren , i rundt tal utgöra 11,670,000 R:dr eller i medeltal för år 2,334,000 R:dr. Troligen har verkliga värdet varit icke obetydligt större.

36 32 Af detta sammandrag får Collegium i afseende på några vigtigare artiklar lemna följande utdrag: Af rått socker (Mascovad samt Terres och Tetes, men ej inberäknadt s. k. Pudersocker) förtullades år ,239,606 ll, utan att inbegripa några smärre, mer och mindre skadade, strandade partier, ett större belopp än under något förutgående år. Om härifrån, efter det till grund för Tull-restitutionen antagna förhållande emellan raffineradt och rått socker, 1 1/3 ll af detta sistnämnda anses åtgå för 1 ll. af det förra, så komme, efter afdrag af 1,690,196 ll rått socker för de utförda 1,267,647 tå raffineradt, 16,549,410 ll rått socker att återstå för den Svenska konsumtionen eller mer än 1,100,000 ll utöfver förhållandet förutgående året. Äfven af Puder-, krossad lump och Havanna-terres införtullades större belopp år 1844 än år 1843, ehuru icke nog betydliga, för att kunna synnerligen inverka på tillgången för konsumtionen. Af rått socker upplades år 1844 på nederlag 1,480,540 ll och på kredit-upplag 17,873,898 tå; tillsammans 19,354,438 tå. Häraf ålerutfördes 1,092,594 tå, hvaraf 907,722 ll. till Preussen. Kaffe införtullades år 1844 till ett belopp af 6,223,332 ll. Beloppet utgjorde år ,105,046 ll och år ,227,012 ll, men uppgick under intetdera af de nästförutgående 2:ne åren till 5,400,000 ll, samt under de förutgående aldrig till 4 1/2 million ll. En hufvudsaklig orsak till den tilllagande förbrukningen af socker och kaffe under åren igenfinnes troligen i den betydliga samtida prisnedsättningen å dessa varor å produktions-orterne. Af Tobak införtullades år ,840,973 ll blader och 1,191,391 ll stjelk, hvilket å bägge artiklarne visar en betydlig förminskning mot de nästförutgående 4 åren, då förtullningen under intet år understigit 1,995,000 ll blader och 1,216,000 ll stjelkar, men väl uppgått till öfver 2,360,000 ll blader och 1,450,000 ll stjelkar. Sammanräknade beloppet af år 1844 på nederlag och kredil-upplag inkomna tobaksblader utgjorde 2,059,823 ll och af tobaksstjelk 881,756 ll. Häraf återutfördes 199,793 ll. blader, hvaraf 166,406 ll till Norrige, men icke någon stjelk. Bomulls-iniörseln (som är tullfri) var ifrågavarande år slörre än något förutgående, och utgjorde 3,210,028 ll. Ännu år 1834 uppgick den icke till 758,000 ll, och hade år 1839 ej uppgått till 1,300,000 ll, men steg år 1840 till öfver 1,850,000 tå och år 1842 till öfver 2,880,000 ll, nedgick deremot år 1843 till något öfver 2,600,000 ll. Deremot minskades införseln af hvitt Bomullsgarn, särdeles under N:o 9.6. Denna sistnämnda, som, från ett belopp sällan uppgående till 200,000 ll, år 1841 stigit till öfver 426,000 ll och 1842 till öfver 1,043,000 Ä, men 1843 fallit till omkring 501,000 ll, nedgick år 1844 ytterligare till 308,674 ll. Hvitt Bomullsgarn N:o 26 och deröfver infördes detta år till ett belopp af 1,008,099 ll, hvilket visar en minskning mot de nästföregående åren, då införseln utgjorde 1841 öfver 1,203,000 tå, 1842 öfver 1,200,000 tå och 1843 öfver 1,109,900 ll. Ingen betydligare varuartikel har varit så underkastad ombytlighet i införselsbeloppet som oberedda Hudar och Skinn. Med år 1836 vidtog en betydlig tutlförböjning å den vigtigaste delen af denna artikel, torra hudar, hvilket föranledde en ovanligt stor infortullning år Det var således naturligt, att denna år 1836 nedsjönk betydligt

37 33 betydligt under sitt vanliga förhållande före 1835, men den föll ytterligare år 1837, samt i en än större grad åren 1838 och År 1840 gick införseln åter upp till nära dess belopp år 1837, samt steg år 1841 å så väl torra som saltade hudar till omkring 21/2gång beloppet för år Den steg ytterligare, särdeles å saltade hudarår 1842, men nedgick år 1843 å torra hudar från nära 2,600,000 ll till nära 1,809,000 ll, hvaremot den å sältade steg från ej fullt 847,000 ll till öfver 973,000 ll. Men år 1844 föll beloppet af bägge slagen, nemligen af torra hudar ända till 912,843 ll och af de saltade till 810,695 ll. I allmänhet har i sednare tider förhållandet af införseln af de sednare mot den af de förra betydligen stigit. Före år 1836, då tullen å torra hudar förhöjdes, men ej å saltade, uppgick aldrig införseln af sällade hudar till 6 procent af införseln af torra, någon gång knappt till 1 procent; år 1844 uppgick den till nära 90 procent. Införseln af spannmål var år 1844 ganska obetydlig, en följd af den i allmänhet, åtminstone till qvantiteten, rikare skörden detta år och de ovanligt låga prisen. Endast af hvele infördes ett större parti, nemligen 16,930 T:r utom 2,641 T:r strandade; hvartill orsaken troligen igeniinnes i den mindre goda qvalitet hveteskörden hade i en del orter af Riket, eljest utmärkta för god vara af detta sädesslag. Af all annan omalen spannmål infördes endast 6,9.54 T:r, utom 1,485 T:r, som strandat. Häraf återutfördes 125 T:r. Deremot var utförseln af spannmål ganska stor. Den utgjorde 300,941 T:r, hvaraf 153,776 T:r korn, 103,655 T:r hafre, 19,123 T:r hvete, 12,345 T:r råg, 9,327 T:r ärter, 2,545 T:r malt och 170 T:r vicker, utom 17,795 Lll. hvetemjöl, 121 Lll. rågoch 115 Lll kornmjöl, samt 1,599 Lll hafregryn och 1,180 Lll. korngryn års spannmåls-utförsel steg till 101,069 T:r, hvaraf 59,589 T:r hafre års spannmålsutförsel var troligen till beloppet den största, som från Sverige ägt rum, ehuru den Ar 1829 (270,768 T:r) var indrägtigare, då deribland ingingo öfver 64,000 T:r hvele och öfver 194,000 T:r korn, och den i allmänhet kunde afsältas till högre pris. Utförseln af Stångjern var år 1844 högst betydlig. Den steg frän föga öfver 417,000 Skll. år 1843 och ej fullt 425,000 SkU år 1842, till 544,480 Skll. Endast 3:ne år har utförseln uppnått detta belopp, nemligen år 1838, då den utgjorde 544,848 Skll., år 1839, da den steg till 558,624 SkU och år 1841, då den uppgick till 565,009 Skll. Priset å vanligt stångjern var på de större marknadsplalserne i allmänhet icke högre än föregående årets. Tvärtom uppnådde det i England under året icke någon gång det högre pris, hvartill de i November 1843 ankomna laddningar kunnat af-.sättas. Men afgången var jemn och de gamla lagren i Sverige kunde tömmas, utan något ytterligare fall i de vanliga prisen under föregående året. Äfven utaf de mindre vigtiga artiklarne af forädladt jern ägde år 1844 en förhöjning i utförseln rum. Af Stål, hvaraf utförseln under de 10 åren före 1843 endast ett år uppgått till 17,000 Skll och ett annat till 15,000 Skll, men hvaraf den år 1843, under i förhållande till stångjern gynnande priser, stigit till 25,812 Skll, ägde år 1844 en ytterligare ökad utförsel rum, till ett belopp af 30,274 Skll, med i allmänhet oförändrade priser. Comnu-Coll. Utrikes Sjöf.-Ber alt. for ar

38 34 Under de, åren 1842 och 1843, i allmänhet så ogynnande förhållanderne för afsältningen af Sveriges vigtigasle utiörselsartiklar, hade dock Trädvaror ensamme vunnit i efterfrågan och pris. Dessa förbleivo i allmänhet under år 1844 oförändrade, hvårföre också utförseln af bräder och plankor steg utöfver livad den utgjort under något år i sednare decennierne eller till 545,613 tolfter. Den af bjelkar och spärrar uppgick till 261,366 stycken eller nära 33,000 stycken mer än föregående året. Af master och spiror utfördes 7,036 stycken eller omkring 500 mer än Af Stäfver utfördes 8,293,223 stycken eller omkring 1,200,000 stycken mer än år Dock synes beloppet af ekstäfver årligen aftaga, under det att det af bok m. m. tilltager. Af Tjära minskades utförseln frän 60,929 T:r 1843 till 34,310 T:r år 1844, och af Beck frän 3,303 till 3,085 T:r. I allmänhet kan, i afseende på ulrikes afsättningen af Svenska produkter, år 1844 anses såsom ett öfvergångsår från de nästföregående årens i allmänhet ogynnande förhållanden till de bättre, sotn innevarande år synas hafva inträdt. Den betydliga tillökningen i årets beräknade ulförselsvärde, af mer än 3,660,000 R:dr utöfver föregående årets, härledde sig mindre från någon förhöjning i alsältningsprisen å de vigtigare artiklarne, än hufvudsakligen från den betydliga förhöjningen i utförseln af jern och spannmål. Utrikes Sjöfarten i allmänhet. Nedanstående, af Tullverkets specialer sammandragna, öfversigt visar antalet af de fartyg och deras lästetal, hvilka under de sednast förflutna 8 åren från utrikes orter ankommit till Svenska hamnar, eller derifrån till utrikes orter afgålt. Till Sverige ankommo:

39 35 samt afgingo från Sverige: I det här uppförda antal af ankomna och afgångna fartyg äro icke inberäknade nostångfarlygen emellan Sverige och Pommern, ej heller post- och isbåtar, men väl andra båtar, som icke äro matta, och hvilkas drägtighet således ej kunnat ingå i beräkningen af lastetalet. Af dylika omätta båtar: Det vida större antalet under hvarje år ankomna än afgångna båtar synes antyda, att i Tullverkets specialer endast med last ankomna eller afgångna båtar inföias. Af här ofvan införda öfversigt af skeppsfarten till och från Sverige ådagalägges, att väl den mindre vigtiga båtfarlen synes aftaga, men alt skeppsfarten i allmänhet, hvilken under åren starkt höjt sig öfver dess förut varande, under en längre tid sällan betydligt omvexlande tillstånd, och under de för vår handel så ogynnande åren 1842 och 1843 starkt nedgått, år 1844 åter uppgick till större höjd, än under något förutgående år, i sednare tider åtminstone (öfverstigande, i afseende på så väl ankomna som afgångna fartygs lästetal, förhållandet år 1837 med omkring 30 procent); att antalet af så väl ankomna som afgångna Svenska fartyg, äfvensom af de sednares lästetal var större än under de förutgående åren; att detta äfven var förhållandet med de ankomna Svenska fartygens lästetal, med undantag endast för år 1841, då beloppet var omkring 1/2 procent högre; att Svenska fartygs andel i denna skeppsfart, hvilken under de 3:ne första af de ifrågavarande 8 åren ej obetydligt understigit de främmandes, sedermera öfverstigit deras; att lästetalet af Norska fartyg, hvilket efter år 1840 nedgått, år 1844 åter uppgått till vida betydligare belopp än någonsin; att de

40 36 Finska fartygens läsletal väl var något större år 1844 än nästföregående året, men betydligt mindre än under de förutgående åren, och att samma förhållande i allmänhet ägde rum i afseende på andra utländska fartyg. Norska fartyg ankommo till Sverige från annat iand än Norrige: samt afgingo från Sverige till annat än eget land: Svenska och främmande fartygs andel i in- och utförseln, beräknad efter procent af varuvärdet, var följande (i afseende på in- och utförselns från och till Finland fördelning saknas speciiika uppgifter för år 1837): Från Norrige. Finland. Öfriga Länder. Af hela införseln. Införseln i Svenska fartyg D:o i Norska fartyg

41 37 Införseln i öfriga länders, hvarifrån införseln skett D:o i andra Utländska Utförseln i Svenska fartyg