Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1838 INNEHÅLL

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, Täckningsår: med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om rikets utrikes sjöfart samt med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om rikets utrikes handel och sjöfart. Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, Täckningsår: ändrades serien delvis till Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Handel. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. D. 3, Utrikeshandel Örebro ; Stockholm : Statistiska centralbyrån (SCB), Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart år Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB), Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-b0-f0-38

3 Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1838 INNEHÅLL Underdånig berättelse Sid. Norrige Finland 3. Ryssland. 4. Danmark. 5. Preussen.. 7. Mecklenburg, Hansestäderne, Hannover och Oldenburg Nederländerne. (Holland).. 9. Belgien Stor-Britannien och Irland. 11. Frankrike 12. Pyreneiska Halfön Öfriga Länder vid Medel- och Adriatiska Hafven. 14. Förenta Staterne af Norra Amerika 16. West-Indien, Syd-Amerika, Ost-Indien. 18. Utrikes Handeln i Allmänhet Utrikes Sjöfarten i Allmänhet 21. Tabeller öfver Sveriges Utrikes Sjöfart och Handel År 1838 N:o 1. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets Import och Export år N:o 2. Öfversigt af Tull-Uppbörden år N:o 3. Sammandrag af de från Kongl. Norrska Regeringen till Commerce-Collegium insände uppgifter rörande Svenska Sjöfarten på Norrige år N:o 4. Sammandrag af Consulernes insända Förteckningar öfver de till deras Districter ankomne eller derifrån afgångne Svenska Fartyg samt öfver In- och Utförseln från och till Sverige med Svenska Fartyg N:o 5. Öfversigt af Sveriges omedelbara Handel och Sjöfart till och från andra Länder år 1838, enligt officiella uppgifter N:o 6. Tabell, utvisande förhållandet emellan Sveriges Utförsel och.införsel år

4 N:o 7. N:o 8. N:o 9. Sammandrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade Förteckningar öfver de år 1838 från Utrikes Orter till Sverige ankomne eller derifrån afgångne Svenska samt Norrska och främmande Fartyg, äfvensom deras Lästetal Sammandrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade Förteckningar öfver de år 1838 till Sverige ankomne Norrska och främmande fartyg, serskildt upptagande hvarje Nations Flagga. 76. Sammandrag, som, grundadt på de från Rikets Stapel-Städer till Commerce-Collegium årligen inkommande Sjömanshus- Förslag, utvisar för nedanstående år antalet af fartyg och deras lästetal, äfvensom af Skeppare och Sjöfolk, dels serskildt i de tre Städer, som idka den största sjöfarten, dels ock i alla Rikets Stapel-Städer tillsammans 77. N:o 10. Uppgift på de Fartyg och deras lästetal, som uti nedannämnde Stapel- och Sjöstäder, enligt från Magistraterne inkomne Förteckningar, varit begagnade till utrikes Sjöfart år N:o 11. Jemförelse emellan Rikets In- och Utförsel under åren af sådana varor, hvaraf det under något af nämnda år in- eller utförda beloppet, efter Tullvärdet, minst uppgått till 20,000 Riksdaler Svenskt Banko N:o 12. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara Handel och Sjöfart på andra Länder, efter officiella uppgifter, under åren

5 COMMERCE-COLLEGII Underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år Stormägtigste, Allernådigste Konung! I öfverensstämmelse med gifven föreskrift får Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Coliegium i underdånighet aflemna dess Berättelse om Rikets Handel och Sjöfart år 1838, samt dervid bifoga nedannämnde handlingar, som närmare utreda de uppgifna förhållanderne, och hvilka hufvudsakligen blifvit uppgjorda efter de grunder, Collegium i föregående årens berättelser, särdeles den för 1837, haft nåden redovisa; N:o 1. Utdrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade General-Sammandrag öfver Rikets In- och Utförsel under år 1838, enligt de vid Tullkamrarne förde Specialer. N:o 2. N:o 3. N:o 4. Öfversigt af Tulluppbörden för samma år med specification af beloppet för hvarje Tullkammare. Sammandrag af de från Kongl. Norrska Regeringens Finance-, Handels- och Tull-Departement insända uppgifter rörande Svenska Sjöfarten på Norrige år Sammandrag af Konsulernes insända förteckningar öfver de under ifrågavarande år till deras districter ankomna och derifrån afgångna Svenska fartyg, samt öfver In- och Utförseln till och från Sverige med Svenska fartyg. N:o 5. Öfversigt af Sveriges omedelbara Handel och Sjöfart till och från andra Länder, enligt officiella uppgifter. N:o 6. Öfversigt af förhållandet emellan Sveriges In- och Utförsel år 1838, grundad på den förutgående.

6 2 N:o 7. Sammandrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade Förteckningar öfver de år 1838 från Utrikes orter till Sverige ankomna eller derifrån afgångna Svenska samt Norrska och främmande fartyg, äfvensom deras Lästetal. N:o 8. Uppgift å de år 1838 till Sverige ankomna Norska samt främmande fartygs antal och summariska lästetal, särskildt upptagande hvarje Nations flagga. N:o 9. Sammandrag, grundadt på de till Collegium inkomna Sjömanshusförslag, utvisande för vissa år antalet af fartyg och deras lästetal, äfvensom af skeppare och sjöfolk dels särskildt i de 3:ne städer, som idka den största utrikes sjöfarten, dels ock i alla Rikets stapelstäder tillsammans. N:o 10. Uppgift på de (Svenska) fartyg och deras lästetal, som uti Rikets stapel- och sjöstäder, enligt från Magistraterne inkomna förteckningar, varit begagnade till utrikes sjöfart under loppet af år N:o 11. Jemförelse emellan In- och Utförseln under åren af sådana varor, hvilkas tullvärde under någotdera året uppgått till minst 20,000 R:dr. N:o 12. Jemförelse emellan Sveriges Handel och Sjöfart till och från andra Länder under åren Med ledning af de i dessa tabeller sammanfattade uppgifter, får Collegium nu först redogöra för special-förhållanderne af Sveriges Handels- och Sjöfartsförbindelser med hvarje land särskildt samt derefter framställa resultaterne på det hela. Norrige. Handeln med Brödrariket, ehuru i värde af både In- och Utförsel öfverstigande beloppet för år 1836, uppnådde dock icke förra årets, hvartill orsaken igenfinnes i en ofördelaktig sillfångst på Norriges vestra kuster och deraf följande höga priser på sill samt en i följd af 1837 års missväxt uteblifven utförsel från Sverige af förra årets betydligaste exportartikel, spanmål. Införseln nedgick från R:dr 2,343,600 år 1837 till 1,950,229, utgörande en minskning af något öfver 12 procent. Denna införsel, hvars förnämsta artiklar voro 102,024 tunnor SM (i stället för 203,982 tunnor år 1837), 185,731 Lll. Gråsidor eller Sey, 23,932 LU. Längor och Torsk samt 17,643 kannor Tran och Späck, verkstäldes för ett värde af R:dr 834,204 eller omkring 423/4 % med Svenska, för R:dr 1,108,108 eller öfver 56% med Norrska, för R:dr 2,847 eller omkring i % med andra fartyg, samt för R:dr 15,070 eller omkring 3/4 % landvägen. Utförseln minskades likaledes från R:dr 1,032,539 till R:dr 671,927 eller med öfver 25 %, och verkstäldes för ett värde af R:dr 132,708 eller nära 20% med Svenska fartyg, för R:dr 238,680 eller omkring 35»% med Norrska, för R:dr 600 eller1/11 % med andra fartyg ocii för R:dr 299,939 eller med 46? % land vägen. Den bestod hufvudsakligen af Fartyg för R:dr 166,150, Jern, h varibland 3,220 Skll Band-, 1,772 Skll.

7 3 Stångjern, 512 SkU Kanoner och Kulor, 426 SkU Spik, 203 SkU Plåtar, 189 SkU Kettingar m. m., Linneväfnader 154,509 alnar, Bomullsväfnader 62,332 alnar, Stäfver och andra trädvaror för nära 100,000 R:dr, Koppar, Tjära, Tegel, Segelduk, o. s. v. Ibland varuvärdet landvägen äro icke intagna de betydliga varubyten i denna väg, hvilka icke uppgifvas vid någon Tullkammare. För öfrigt åberopar Collegium i afseende på denna vigtiga del af förbindelsen emellan begge Rikena, hvad Collegiuni haft nåden anföra i sin berättelse för förra året Förhållandet af Svenska Sjöfarten till och från Norrige jemförelsevis med nästföregående åren var följande: Till Norrige ankommo Svenska farlyg: Från Sverige Från Utrikes orter ~ med last. i barlast. med last. i barlast. Summa. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst St. Läst. År om 1, om om 6, om 2, om 11, , , , , , , , ,378. Förminskningen i den direkta sjöfarten emellan begge länderne förklaras lätt af nedsättningen till hälften af den förnämsta införselsartikeln och fullkomliga uteblifvandet af de begge förutgående årens betydligaste utförselsartikel. Finland. Införseln beräknas till R:dr 1,638,007, hvaraf för R:dr 170,963 eller omkring 101 % i Svenska, för R:dr 1,466,492 eller något öfver 89 / 0 i Finska och för R:dr 552 eller omkring1/3 / 0 landvägen; utförseln deremot till R:dr 758,434, hvaraf för R:dr 153,943 eller omkring 20? / o med Svenska, för R:dr 588,823 eller omkring 771% med Finska fartyg och för R:dr 15,668 eller något öfver 2 / 0 landvägen. Införseln af målen och omalen spanmål från Finland var efter 1837 års missgynnande skörd i Sverige ovanligt stor och utgjorde 42,074 tunnor, hvaribland 25,831 tunnor Råg. Deremot utgjorde utförseln dit endast 283 tunnor. Under alla de 8 år, från och med 1831 till och med 1838, af närvarande decennium, för hvilka uppgifter till Collegium inkommit, har sammanräknade beloppet af från Finland till Sverige införd spanmål utgjort 66,248 tunnor, hvaribland 53,250 tunnor Råg och Rågmjöl, samt af från Sverige till Finland utförd spanmål stigit till 90,852 tunnor, hvaribland 50,820 tunnor Råg och Rågmjöl, samt 8,981 tunnor Hvetemjöl. Af öfriga varuartiklar hafva nedanstående utgjort förnämsta föremålet för Införseln: År År År Smör Lll 111, , ,903. Hudar och Skinn... U 109, , ,884. Ved Famnar 30, , ,637.

8 4 År År År Talg LU 15, , ,398. Kött, saltadt Tunnor 3,355. 3,742. 3,169. Hampa SkU Tran och Späck Kannor 13, , ,732. och för Utförseln: År År År Jern, hvaraf Tackjern SkU 10,336. 7,486. 9,220. gjutet, ej specificeradt... för R:dr 22, , ,554. Stångjern SkU 8,236. 4,525. 2,609. Spik 2,320. 2,448. 1,606. Band-, Bult- och Galler.. 1,141. 1, Manufaktur utom andra slag till mindre belopp. Tobak i karduser U. 96, , ,175. Böcker för R:dr 12, , ,708. Häraf synes att införseln af Smör årligen tilltagit, ehuru i mindre betydlig mån, hvaremot införseln af torkade oberedda hudar i högst betydlig mån årligen aftagit. Enligt General-Tull-Styrelsens sammandrag ankommo ifrågavarande år från Finland 107 Svenska Fartyg om tillsammans 1,343 läster och 606 Finska om 23,056 läster, samt afgingo dit 97 Svenska om 684 läster och 604 Finska om 25,730 läster. (Orsaken hvarföre Svenska skeppsfarten till och från Finland så högst betydligt öfverstiger Konsulatets i Bilagan N:o 4 intagna uppgifter, är att dessa icke omfatta ångfartygen ej heller den talrika skeppsfart, som äger rum till och från Finska landthamnar, der inga Svenska Konsularagenter äro anstälda). Till Finland ankommo 3 Svenska fartyg om 340 läster i barlast från utrikes orter och afgingo till utrikes orter 5 om 612 läster med last och 1 om 34 läster i barlast. Ryssland. Den starka spanmålsuppliandlingen ifrågavarande år mer än fördubblade införselns värde, nemligen från R:dr 1,211,557 år 1837 till R:dr 2,453,579, hvaraf R:dr 2,352,970 eller nära 96% med Svenska, R:dr 18,926 eller omkring \ % med Norrska, R:dr 48,268 eller omkring 2% med Ryska och R:dr 33,415 eller omkring 1?% med andra utländska fartyg. Dess hufvudsakligaste artiklar voro: Spanmål, Råg ,721 Tunnor. År Tunnor. Korn... 56,296 Dito 5,856 Hafre... 30,480 Dito 9,491 Hvete... 1,279 Dito Ärter Dito 85

9 5 Hampa 8,116 SkU År 1837: 7,505 SkU Hampolja 45,057 Kannor. Dito 433,634 Kannor. Talg 64,704 LU Dito 61,728 LU Lin 1,522 Dito 23,807 Linfrö 6,083 Tunnor. Dito 7,008 Tunnor. Utförseln nedgick deremot från R:dr 288,251 till R:dr 170,504, hvaraf R:dr 136,715 eller omkring 80 / 0 med Svenska, R:dr 33,332 eller nära 20 / o med Ryska och R:dr 457 eller ej fullt 1 / 0 med andra främmande fartyg. Hufvudartikeln var Alun, hvaraf utfördes 79,305 LU, under det att utförseln deraf utgjorde år ,127 LU. Till Ryska Östersjöhamnarne (utom Finland) ankommo 26 Svenska fartyg om 960 läster med last och 170 om 7,355 läster i barlast från Sverige, och 14 fartyg om 1,523 läster med last, och 19 om 876 läster i barlast från utrikes orter, tillsammans 229 fartyg om 10,714 läster, samt afgingo till Sverige 220 stycken om 10,249 läster med last och till utrikes orter 6 om 300 läster med last, tillsammans 226 stycken om 10,549 läster. Till Odessa ankom ett Svenskt fartyg om 99 läster från utrikes ort i barlast, och 3 om 324 läster afgingo till utrikes ort Till Archangel ankom ett Svenskt fartyg om 100 läster från utrikes ort i barlast, hvilket åter afgick till utrikes ort med last. Danmark. Samma orsaker, som föranledt tillökning i årets införsel från Ryssland, ökade den från Danmark. Enligt officiella uppgifter utgjorde denna nemligen R:dr 2,065,630, utvisande emot R:dr 1,682,762 år 1837, en tillökning af nära 23 / 0. Häraf infördes för R:dr 1,592,584 eller något öfver 77% med Svenska, för R:dr 52,399 eller omkring 21/2 0 / o med Norrska, för R:dr 407,203 eller omkring 19 % med Danska, samt för R:dr 13,444 eller omkring \ 0 / o med andra utländska fartyg. Utförseln ökades äfvenledes från R:dr 1,855,065 till R:dr 2,178,672 eller med nära 171%, hvaraf för R:dr 1,909,162 eller öfver 871 % med Svenska fartyg, för R:dr 16,155 eller omkring 3/4 % med Norrska, för R:dr 248,207 eller omkring 111 / med Dan 5,148 eller omkring1/4 / 0 med andra utländska. Införselns förnämsta föremål utgjorde Spanmål 187,158 Tunnor. År ,119 Tunnor. hvaraf Korn.. 105,075 T:r. Hafre.. 42,378 och Råg... 33,001 Ull 857,626 U Dito 1,127,742 Ä Caffe 561,824 Dito 502,856 Socker 470,014 Dito 223,704 Vin 63,627 Kannor. Dito 68,265 Kannor. jemte siden-, bomulls- och ylleväfnader för ett betydligt värde.

10 De hufvudsakligaste utförselsartiklarne voro: 6 Trädvaror hvaribland Bräder 123,400 Tolfter. År ,834 Tolfter. Bjelkar och Sparrar. 67,513 Stycken. Dito 65,072 Styck. Stäfver af Ek.... 1,449,545 Dito 1,582,551 D:o af Bok, Furu och Gran 3,315,120 Dito 1,406,960 Jern, hvaribland Kanoner och Kulor 1,983 Skll Dito 580 Sktt Stångjern 33,714 Dito 28,846 Spik 2,841 Dito 2,769 Plåtar, oförtenta, ni. m.... 1,072 Dito 954 Koppar, gårad 483 Dito 329 Papper 18,344 Ris. Dito 18,263 Ris. samt Guld- och Silfvermynt 105,330 R:dr B:co. Dito 53,000 R:dr Svenska sjöfarten visar följande förhållanden: Svenska fartyg ankommo från Sverige från Utrikes orter med last. i barlast. med last. i barlast. Summa. St. Lärt. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. År om 20, om 2, om 5, om 2,698. 1,101 om 31, , , , , , , ,052. Svenska fartyg afgingo till Sverige till Utrikes orter Summa med last. i barlast. med last. i barlast. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. År om 10, oml3, om4, om3,537. 1,096om31, , , , , , , , , , ,092. Dessutom ankommo under år 1838 till Köpenhamn och Helsingör omätta öppna Svenska Båtar 528 med last, år stycken. 791 i barlast, 834 Summa 1,319 stycken 1,364 stycken. samt afgingo derifrån till Skåne och Halland 655 st. med last, år st. 664 st. i barlast, 782 st. Summa 1,319 stycken 1,360 st.

11 7 Enligt Tullverkets Specialer ankommo under året till Sverige 180 omätta Danska båtar (år 1837: 212 st.) samt afgingo 100 stycken (år 1837: 116 st.). Under året passerade 1,142 Svenska skepp Sundet eller 97 mer än det forutgående, då farten likväl öfversteg hvad den under något af förutgående fem år utgjort. Preussen. Införseln från detta land ökades från R:dr 181,257 år 1837, till R:dr 501,937 eller med omkring 177 %, hvaraf för R:dr 319,367 eller något öfver 631 / 0 med Svenska fartyg, för R:dr 7,841 eller omkring 11 / 0 med Norrska, för R:dr 115,864 eller något öfver 23 % med Preussiska samt för R:dr 58,865 eller omkring 11? / 0 med andra utländska fartyg. Dess förnämsta föremål voro: År År Spanmål 63,165 Tunnor. 25,038 Tunnor. hvaribland Hvete 2,592 T:r Råg. 24,408 och Korn 28,114 Ull 6,661 U. 32,563 U. Utförseln ökades från R:dr 684,324 till R:dr 695,029 eller med omkring 2%, och verkstäldes för R:dr 496,438 eller nära 711 / 0 med Svenska, för R:dr 61,110 eller omkring 82/3 / 0 med Norrska, för R:dr 125,030 eller omkring 18 / 0 med Preussiska och för R:dr 12,451 med andra utländska fartyg. De förnämsta artiklarne voro: År År Jem, hvaribland Stångjern 20,039 SkU 18,395 SkU Kanoner och Kulor. 3,075 4,498 Koppar 1,263 1,405 o. s. v. Till Preussen ankommo Svenska fartyg från Sverige från Utrikes orter. Summa med last. i barlast. med last. i barlast. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. List. Ar om 2, om 1, om om oin 4, , , , , ,886. samt afgingo till Sverige till Utrikes orter Summa med last. i barlast. med last. i barlast. St Läst. St Läst. St Läst St Läst. St. Läst. Ar om 2, om 1, om 1,313 5 om om 4, , , , , , , ,869.

12 8 Mecklenburg, Hansestäderne, Hannover och Oldenburg. Införseln från Lybeck ökades från R:dr 2,826,238 till R:dr 3,362,098 eller med nära 19 / 0. Utom tillkomsten af 12,070 Tunnor Spanmål, bestod den hufvudsakligen af vanliga artiklar, hvaraf jemförelsevis med föregående året till ökadt värde för Färger, Vin, Postliner, Hudar och Skinn, samt Sidenväfnader, men minskad för Ylleoch Bomulls väfnader, Bomullsgarn och Caffe. Utförseln ökades från R:dr 1,475,345 till 3,060,911 eller med nära 102 / 0. De förnämsta artiklarne voro: År År Silfvermynt... Sv. B:co 2,417,417 R:dr. 753,120 R:dr. Jern, hvaraf Stångjern.. 19,397 SkU 15,203 SkU Plåtar Spik Koppar Trädvaror, hvaribland Bräder 16,837 Tolfter. 18,560 Tolfter. Hela både in- och utförseln verkstäldes af Svenska fartyg med undantag för R:dr 562,673 af den förra och R:dr 1,151,654 af den sednare, hvilka tillkomma det äfven detta år för ett Svenskt Bolags räkning gående Engelska Paket-Ångfartyget S:t Georges reseturer. Till Lybeck ankommo Svenska fartyg från Sverige från Utrikes orter Summa med last. i barlast. med last. i barlast. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. År om 4, om om om 5, , om , , ,882. samt afgingo till Sverige till Utrikes orter Summa med last. i barlast. med last. i barlast. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. År om 3, om om om om 5, , , , , ,882. Införseln från Mecklenburg med Svenska fartyg steg till R:dr 201,715 eller omkring hälften mer än förutgående året. Den bestod hufvudsakligen af Ull och Spanmål. Utförseln ökades äfvenledes från R:dr 363,391 till R:dr 472,391, och ägde till förnämsta föremål jern och trädvaror. In-

13 9 Införseln med Svenska fartyg från Hamburg beräknades till R:dr 909,431, bestående förnämligast i styckegods; men utförseln endast till R:dr 8,700. Svenska fartyg införde från Bremen varor för R:dr 55,845, förnämligast Tobaksblader, samt utförde dit varor för R:dr 316,684, mest Jern och Trädvaror. Såsom i Tullverkets sammandrag in- och utförseln från och till Mecklenburg, Hamburg, Bremen, Hannover och Oldenburg äro sammanförda, kan här totalbeloppet (d. v. s. med inbegrepp af livad sotn tillhör främmande fartyg), endast gemensamt uppgifvas. Införseln beräknas till R:dr 1,438,605, hvaraf R:dr 1,166,991 eller något öfver 8l / 0 med Svenska fartyg, R:dr 2,423 eller omkring / () med Norrska, R:dr 21,519 eller omkring li 0 / o med dessa Staters egna och R:dr 247,672 eller något öfver 17% med andra utländska fartyg, samt utförseln till R:dr 1,063,512, hvaraf R:dr 797,775 eller omkring 74 0 / o med Svenska, R:dr 62,152 eller nära 6 0 / o med Norrska, R:dr 152,289 eller omkring 14 / 0 med dessa Staters egna och med R:dr 51,296 eller nära 5 / 0 med utländska fartyg. Ifrågavarande år ankommo Svenska fartyg Nederländerne (Holland). Införseln minskades med något öfver 6% eller från R:dr 287,128, år 1837, till R:dr 270,351, hvaraf för R:dr 258,562 eller omkring 951 / 0 med Svenska, för R:dr 53 med Norrska, för R:dr 7,527 eller något öfver 3 / 0 med Holländska och för R:dr 4,209 eller omkring l / 0 med andra utländska fartyg. Dess förnämsta föremål vore Färger, Arrack och Rofolja. Utförseln, som 1837 ökats med omkring 24 / 0, steg 1838 ytterligare från R:dr 708,056, till R:dr 905,822 eller med omkring 28 / 0, hvaraf för R:dr 763,097 eller omkring 84i / 0 med Svenska, för R:dr 28,385, eller något öfver 3 / 0 med Norrska, 2

14 10 för R:dr 65,272 eller nära 71/4 / 0 med Holländska och för R:dr 49,068 eller omkring 51/2 / 0 med andra utländska fartyg. Bland de hufvudsakligaste varorne förekomma Jern, hvaribland Stångjern... 23,183 SkU År ,881 SkU Kanoner 1,650 1,659 Koppar 1,519 1,266 och Trädvaror. Till Nederländerna ankommo Svenska fartyg från Sverige från Utrikes orter - med last. i barlast med last. i barlast. aumma. St. Läst. St Läst. St. Läst. St. Lärt. År om 1, om 2, om 4, , , , , om ,541. och afgingo till Sverige till Utrikes orter Summa, med last. i barlast. med last. i. barlast. St. Läst St. Läst. St. Läst. St. Läst. St Läst. År om om 1, om om 1, om 3, , , , ,508. Belgien. Införseln från detta land, ökades från R:dr 26,971 till R:dr 69,479 eller med öfver 157 / 0. Den bestod hufvudsakligen af Tobaksblader, h varemot dess under förra åren betydligaste föremål tryckta Böcker nu mera tyckes nära uteslutande taga vägen öfver Hamburg och Lybeck. Denna införsel verkstäldes för nära af Svenska och något öfver ~ af Norrska fartyg. Utförseln som år 1837 genom en ovanligt stor tillförsel af Trädvaror mer än fördubblats mot föregående året, nedsattes detta år från R:dr 377,508 till R:dr 198,676 eller med nära 47 % och verkstäldes för R:dr 122,853 eller nära 62 / 0 med Svenska, för R:dr 71,559 eller omkring 36 / 0 med Norrska, för R:dr 2,613 eller litet öfver 11/3 / 0 med Belgiska och för R.dr 1,651 eller omkring 2 / o med andra utländska fartyg. Dess förnämsta föremål voro Träd varor, Jern, Koppar, Beck och Tjära. Till Belgiska hamnar ankommo Svenska fartyg från Sverige från Utrikes orter c med last. i barlast. med last. i barlast. amma. St. Läst St. Läst St. Läst. År om om 2, om 3, , 3, , , ,744.

15 och afgingo 11 till Sverige till UtriLes orter med last. i barlast. med last. i barlast. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst St Läst År om om om 2, om 3, , om , , , ,847. u Stor-Britannien och Irland. Det beräknade värdet af införseln minskades i förhållande till förutgående året från R:dr 1,596,066 till R:dr 1,561,426 eller med något öfver 2% Utförseln deremot ökades från R:dr 4,233,854 till R:dr 4,602,635 eller med omkring 8? / 0. Den förra verkstäldes för R:dr 529,850 eller nära 34% med Svenska, för R:dr 22,640 eller nära l1/2 % med Norrska, för R:dr 1,005,208 eller omkring 64? % med Engelska och för R:dr 3,728 eller omkring i % med andra utländska fartyg, samt den sednare för R:dr 2,063,556 eller nära 45% med Svenska, för R:dr 1,100,067 eller nära 24% med Norrska, för R:dr 1,429,828 eller omkring 31% med Engelska och för R:dr 9,184 eller omkring I % med andra utländska fartyg. för De förnämsta artiklarne voro Införseln: År År Väfnadar af Ylle 376,633 Alnar. 312,218 Alnar. af Bomull 86, ,579 utom mindre partier Dukar. Bomullsgarn 621,588 U 780,992 U Socker 258, ,935 m. m. samt för Utförseln: Jern, hvaribland Stångjern ,095 SkU 89,491 SkU Stål 3,567 3,051 Träd varor, såsom Master och Spiror.. 4,038 Styck. 3,607 Styck. Bjelkar 8,859 5,124 Bräder under11/2 tum 3,137 Tolfter. 5,414 Tolfter. t. o. m. 21/2 33,801 19,883 derutöfver... 42,292 48,723 m. m. Ben (Kreaturs) 331,795 LU 241,331 LU Lin- och Roffrö 10,433 Tunnor. 5,498 Tunnor. Brunsten 3,021 SkU 8,404 Skll

16 12 I allmänhet voro prisen å Svenska produkterne icke gynnande, å vanliga sorter Jern från ll 10s. till 13 per Ton (omkring 71 SkU), saint för Träd varor 1 å 2 per 120 st. lägre än under förutgående året, men afsättningen för dessa priser var jemnare. Svenska fartyg ankommo från Sverige från Utrikes ort med last. i barlast. med last. i barlast. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. Ar om 8, om 1, om om 10, , , , ,594. samt afgingo till Sverige till Utrikes ort. Summa, med last. i barlast. med last. i barlast. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst År om 5, om 1, om 1, om 2, om 10, , , , , , , , ,309. Med last ifrån Sverige ankommo 95 Norrska fartyg om 11,221 läster eller 14 fartyg och 1,948 läster mindre än år Frankrike. Den omedelbara införseln steg från R:dr 345,964 till R:dr 352,503 eller nära 2 / 0. Häraf infördes för R:dr 303,122 eller öfver 88 / 0 med Svenska, för R:dr 32,284 eller något öfver 9 / 0 med Norrska, för R:dr 960 eller omkring i / 0 med Franska och for R:dr 16,137 eller något öfver 21/2 / 0 med andra utländska fartyg. Dess förnämsta föremål voro Vin, 171,196 Kannor (år 1837: 209,824 Kannor), Frukter, Färger o. s. v. hvarförutan, likasom föregående år, en betydlig införsel af Franska produkter och tillverkningar ägt rum indirecte öfver Hamburg och Lybeck, ett förhållande som genom utvidgad ångbåts-communication emellan Stockholm och sistnämnde stad kommer att ytterligare tilltaga. Utförseln ökades från Rrdr 2,004,334 till R:dr 2,069,970 eller med omkring 31/4 / 0, hvaraf för Rrdr 985,531 eller något öfver 471 / Q ra ed Svenska, för Rrdr 768,254 eller omkring 37% med Norrska, för Rrdr 241,192 eller omkring 112/3 / 0 med Franska och för Rrdr 74,993 eller omkring 3 / 0 med andra utländska fartyg. Bland utförselsartiklarne voro År År Stångjern 55,594 SkU. 36,093 SkU Trädvaror, Bräder 94,278 Tolfter. 86,152 Tolfter. Bjelkar 14,356 Stycken. 15,658 Stycken. Master 1,

17 13 Oaktadt utförseln af Trädvaror sålunda visade sig på det hela i fortfarande tilltagande, uppgifves dock afsättningen i allmänhet hafva ägt rum till nedsatta priser. Svenska Sjöfarten för året visar följande förhållanden: Svenska fartyg ankommo till Hamnar Öfriga Hamnar Hamnar vid vid vid Summa. Kanalen. Atlantiska Hafv. Medelhafvet. St. Lärt. St. Läst. St. Läst. St. Läst. från Sverige med last om 1, om 1, om 4, om 7,208. Utrikes orter med last ,858. i barlast 20 1, ,986. Summa ankomna 34 om 1, om 1, om 7, om 11,052. Ar 1837 ankommo 36 2, , , , d:o 36 2, , , ,850. samt afgingo från Hamnar Öfriga Hamnar Hamnar vid vid vid Summa. Kanalen. Atlantiska Hafv. Medelhafvet. St. Läst St. Läst St. Läst. St. Läst. till Sverige med last... 3 om om om 1, om 1,704. i barlast Utrikes ort med last , ,959. i barlast ,, 1, , ,, 3,275. Summa afgångna 34 om 1, om 1, om 7, om 10,829. Ar 1837 afgingo 36 2, , , , d:o 35 2, , , ,740. Ett mer än vanligt antal Franska fartyg ankommo 1838 till Sverige nemligen 21 om 1,070 läster (år 1837 endast 7 om 523 läster. Pyreneiska Halfön. Införseln frän Spanien, hufvudsakligen bestående af Vin, Salt och Frukter, förminskades från R:dr 151,346 till R:dr 134,555 eller omkring 22 %. Med undantag för R:dr 10,714 eller omkring 8 % med utländska, icke Spanska fartyg, bedrefs den helt och hållit med Svenska. Utförseln, hufvudsakligen bestående af Träd varor, ökades deremot med omkring 381 % från R:dr 25,304 till R:dr 122,265, och tillhörde också Svenska Fartyg, med undantag för omkring 4 % delade emellan Norrska och utländska icke Spanska. Införseln från Portugal, med Salt och Vin till hufvudartiklar, ökades fiån R:dr 153,265 till R:dr 234,977 eller med omkring 53^ % och tillhörde för ungefär 70%

18 14 Svenska, 10 / o Norrska och 20 / o utländska, icke Portugisiska fartyg. Utförseln, hvars förnämsta föremal voro Jern och Träd varor, steg från R:dr 512,858 till R:dr 1,018,791 eller till nära dubbelt, och tillhörde, utom för ej fullt 1 / 0 med Norrska fartyg, endast Svenska. Till Gibraltar utfördes varor för R:dr 36,972 eller omkring 35 / 0 mer än förra året, och hvaraf omkring 75? % med Svenska och 241 / 0 med utländska fartyg. Ingen införsel ägde derifrån rum. Svenska fartyg ankommo Öfriga Länder vid Medel- och Adriatiska Hafven. Från Italienska Staterne ägde ifrågavarande år med Svenska fartyg endast införsel rum frän Toscana och Begge Sicilierne, samt utförsel med Svenska fartyg endast till Sardinien, Toscana och Begge Sicilierne. Hela införseln, ökad från förra året med omkring 133 / 0, beräknades till R:dr 81,178, hvaraf omkring 77% med Svenska, 7 / 0 med Noivskn och 16 / 0 med utländska, icke Italienska fartyg. Utförseln, minskad deremot ined omkring 36 / 0, steg till R:dr 105,050, bvaraf 87 / 0 med Svenska, 1\ % med Norrska och 5 / 0 med Italienskt fartyg.

19 15 Lika med förutgående ägde ingen omedelbar införsel rum från Österrikiska Staterne, men den lilla utförseln ökades från R:dr 3,925 till R:dr 45,041 med Svenska fartyg. Till Grekland utfördes för R:dr 6,861, men ingen införsel från detta land och hvarken in- eller utförsel från eller till Malta, Joniska Öarne, Turkiet och Egypten blef under året vid Tullkamrarne anmäld. Svenska skeppsfarten med ofvannämnde Länder, enligt Konsulernes Rapporter, var följande: Svenska fartyg ankommo frän Sverige från Utrikes ort c med last. med last. i barlast. M»mma. St. Läst. St Läst. St. Läst. St. Läst År1838 till Sardinska Staten... 2 om 228. lom 44. 3om 272. Toscana lom ,018. Bägge Sicilierne , ,618. Joniska Öarne Österrikiska Stalerne , ,246. Turkiet Summa ankomne 13om 1, om2, om 1, om6,085. År 1837 ankommo 17 1, , , , d:o 12 1, , , ,224. samt afgingo till Sverige. till Utrikes ort Summa med last med last. i barlast. St. Läst. St Läst. St Läst. St Läst. År 1338 från Sardinska Staten - lom 44. 2om om 272. Toscana lom ,119. Begge Sicilierne , ,698. Joniska Öarne Österrikiska Staterne , ,084. Turkiet Summa afgångna 6oin om3,38l. 18om2, om6,104. År 1837 afgingo , , , d:o , , ,795. Med Tunis och Tripoli ägde år 1838 hvarken någon handelsförbindelse rum, ej heller ankommo till dessa orter några Svenska handelsfartyg. Handelsförbindelsen med Franska kolonien Algier visade sig i fortfarande tilltagande. Någon iuförsel derifrån äger väl ännu icke rum, då de af Regeringen gynnade Bomullsplantager och anläggningar af Saltkrikor ännu icke vunnit den fortgång, att deras afkastuing blifvit föremål för någon export, men deremot ökades utförseln,

20 16 som år 1837 jemförelsevis med år 1836 stigit till nära dubbelt, ytterligare från Rrdr 148,821 till Rrdr 247,936 eller med nära 69 0 / o, hvaraf omkring 90? / 0 med Svenska, omkring 8 / 0 med Norrska och 11 / 0 med utländska fartyg. Frakthandeln detta år från utrikes ort på Algier var mindre än de begge föregående, en följd af det fredliga tillståndet i kolonien, som gjorde obehöfliga de befraktningar af trantportfartyg från hamnar i Frankrike, hvartill äfven Svenska fartyg blifvit begagnade. samt afgingo Till Algier ankommo från Sverige från Utrikes ort Summa med last. med last. St. Läst. St. Läst. St. Läst. År om 1, om om 2, , , , , ,719. till Utrikes ort, med last. i 4>arlast. c Summa - St. Läst. St. Läst. St. Läst. År om 1, om 1, om , , , ,431. Till Tanger ankom ett Svenskt fartyg med last från utrikes ort, hvilket i barlast till utrikes ort afgick. Förenta Staterne af Norra Amerika. Jemförelsevis med förutgående året steg införseln från Rrdr 1,050,633 till Rrdr 1,296,726 eller med omkring 231 \ och utförseln från Rrdr 2,075,528 till Rrdr 3,468,626 eller öfver 67 / 0. Den förra verkstäldes för Rrdr 862,820*) eller omkring 681/2 0 / o med Svenska och för Rrdr 433,906 eller omkring 311 / 0 med Amerikanska fartyg, samt den sednare för Rrdr 1,464,514 eller omkring 421 % med Svenska, för Rrdr 1,841,402 eller något öfver 53 / 0 med Amerikanska och för Rrdr 162,710 eller omkring 42/3 / 0 med andra utländska fartyg. Hufvudsakliga föremålen voro för *) Orsaken till den skillnad, som visar sig i det här upptagna värde å införseln med Svenska fartyg, och hvad enligt Konsulatets rapport upptages i Bilagan N:o 4, är att här lagts grund de varuqvantiteter, som enligt Tullspecialerna blifvit införda? men värderade efter de af Konsu 4 latet uppgifna gångbara priser i Amerika.

21 3 för Införseln: 17 År År År Tobak i blader 1,621,693 U 1,793,649 U 1,797,311 U utom spunnen och Cigarrer. Tobaksstjelk 798, , ,883 Bomull 926, , ,290 Socker 1,670,033 1,665, ,827 Risgryn 284, , ,785 hvartill kommer Tran och Späck, Kaffe, The o. s. v. och för Utförseln: År År År Jern, hvaraf Stångjern ,223 SkU 80,316 SkU 205,062 SkU andra slag smidt... 4,109 1,133 3,917 Stål Sedan Amerikanska penningeväsendet och handeln börjat att återhämta sig efter den häftiga skakning, de om våren 1837 undergått, återtog handelsförbindelsen med Sverige under år 1838 såvida deras gamla förhållanden, att många Amerikanska fartyg ankommo till Svenska hamnar och der intogo jernladdningar. Deremot ökades föga utförseln i Svenska fartyg, hvartill orsaken lätleligen igenfinnes deri, att priset som hela året höll sig lågt, föga uppmuntrade, men deremot farhågan för återkomsten af förra årets penningehvälfnigar väckte betänkligheter för afsändning för egen räkning. Sistnämda förhållande var troligen orsaken, hvarfore införseln till Sverige deremot till större delen bedrefs med Svenska fartyg. Priset å Svenskt Stångjern bibehöll sig vid 90 Dollars per Ton från årets början till medlet af September, sedermera.omvexlade det emellan 88 och 90 Dollars till medlet af December, då det började stiga till 921 Dollars. Men från detta pris bör, för att beräkna behållning, afdragas tullen, detta år utgående med 161 Dollars och disconto för 8 à 9 månaders kredit. Svenska fartyg ankommo till Förenta Staterne från Sverige från Utrikes ort c med last. med last. i barlast. Summa. St Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. År om 3, om 1, om om 5, , , , , , , ,860.

22 18 samt afgingo derifrån till Sverige till Utrikes ort Summa med last. med last. i barlast. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. År om om 3, om 1, om 5, , , , , , , , ,527. Totalbeloppet af till Förenta Staterne ankomna Svenska fartygs lästetal var år 1831: 2,103, år 1832 : 4,476, år 1833: 6,904, år 1834: 4,945 och år 1835: 6,789. West-Indien, Syd-Amerika, Ost-Indien. Årets omedelbara införsel från Vest-Indien beräknas till R:dr 243,565 eller omkring 44 % mer än föregående året. Dess hufvudföremål voro År År Socker 1,303,545 U. 506,261 U Kaffe 298, ,335 Denna införsel verkstäldes helt och hållit med Svenska fartyg, ehuru Tullverkets specialer icke uppgifva några såsom från Vest-Indien ankomna, emedan de som under hemvägen besökt andra hamnar, upptagits såsom ankomna från den, de först lemnat. Detta år ägde en omedelbar utförsel till Vest-Indien rum för R:dr 18,229, bestående af en laddning Jern med ett Svenskt fartyg om 42 läster. Införseln från Brasilien minskades till beräknadt värde från R:dr 2,065,341 till 1,458,714 eller omkring 291/2 % och verkstäldes helt och hållit med Svenska fartyg. Utförseln, också uteslutande med Svenska fartyg, ökades deremot från R:dr 306,261 till R:dr 419,558 eller med omkring 37%. De förnämsta artiklarne voro för Införseln: År År Kaffe 2,478,588 ll 2,861,842 U Socker, Mascovade 2,641,346 2,501,192 Terres och Tetes. 5,048,008 4,935,942 Hudar och Skinn 246, ,090 och för Utförseln: Jern, hvaraf Stångjern... 9,510 Skll 8,117 SkU Trädvaror, hvaribland Bräder 9,464 Tolfter. 7,964 Tolfter. Master. 422 Stycken. 519 Stycken, hvartill komma Beck, Tjära, Öl o. s. v.

23 19 Prisevne å införselsartiklarne voro i allmänhet lägre än förra året. A.f utförselsartiklarne vexlade Svenskt jern emellan ungefär samma högsta och lägsta pris som år 1837, men Trädvaror noterades något högre. Svenska frakthandeln till och från Brasilien var betydligt större än förutgående året. De underhandlingar, Eders Kongl. Maj:t låtit öppna med Brasilianska Regeringen för afslutandet af en handelstraktat emellan begge Rikena, skola, Collegium hoppas det, gifva Svenska fraklhandeln till och från Brasilien säkerhet emot godtycklig behandling. Till Brasilien ankommo Svenska fartyg från Sverige från Utrikes orter Summa med last. med last. i barlast. St. Läst. St. Läst. St. Läst St. Läst.! År om 2, om 1, om om 5, , , , , , ,585. samt afgingo till averige till Utrikes orter Summa med last. med last. i barlast. St. Läst St Läst. St. Läst. St. Läst. År om 2, om 2, om om 5, , , , , , ,892. Ar 1838 ägde ingen omedelbar in- eller utförsel från eller till hamnarne vid La Plata-floden rum. Till Mcm le video ankommo 2:ne Svenska fartyg om 246 läster. Utförseln till öfriga länder i Södra Amerika steg till R:dr 16,050, men någon införsel ägde icke rum. 2:ne Svenska fartyg om 241 läster afgingo dit. Införseln från Ostindien, helt och hållit med Svenska fartyg, steg till R:dr 375,363 eller omkring 179 % mer än år Utförseln ökades från R:dr 254,583 till R:dr 278,447 eller med omkrig 10%, hvaraf för omkring 96?% med Svenska och för 31/3 % med utländska fartyg. Från Ostindien ankommo 4 Svenska fartyg om 387 läster och dit afgingo 7 Svenska om 897 läster och 2 ulländska om 492 läster. Utrikes Handeln i Allmänhet. Hela införseln efter officiella uppgifter beräknas till ett värde af R:dr 19,498,922 och utförseln till R:dr 22,159,918, utvisande sålunda ett öfverskott, som Sverige mer för dess export erhållit än det för dess import betalt, af R:dr 2,660,996 c ) men om *) Införselns värde är beräknadt efter hvad de införda varorne antagits hafv» kostat Sverige och Utförselns till hvad de utförde varorne anses hafva inbragt Riket.

24 20 man härifrån afdrager R:dr 2,522,747, sedelvärdet af utfördt Guld- och Silfvermynt, nedsättes det återstående öfverskottet af varubytet till Rrdr 138,249. Vill man jemföra årets uppgifna varu-in- och utförsel (den af Guld- och Silfver i mynt eller tackor afdragen), med de begge förutgående årens, får man följande förhållanden. Införsel. Utförsel. År ,498,922 Rrdr. 19,637,171 Rrdr ,456,080 16,640, ,536,896 18,555,877 Orsaken till den stora öfvervigten af både in- och utförsel för år 1838, var att sistnämde års spanmålsinförsel (543,662 Tunnor) var den största sedan år 1827, hvaremot Jernexporten öfversteg hvad den något förutgående år utgjort. Den uppgick nemligen till 544,848 Skll Stångjern (hvaraf från Stockholm 265,586 SkU, från Götheborg 196,711 SkU och från Gefle 55,279 SkU), 25,653 SkU annat smidt Jern, utom Tackjern och Gjutgods. I afseende på öfriga föremålen för årets In- och Utförsel får Collegium underdånigst hänvisa till den på Tullverkets specialer grundade redovisning för beloppet af alla varuartiklar, hvilken finnes intagen, i Bilagan Nro 1. Collegium har i likaledes underdånigst bifogade Bilaga Nro 11 intagit en jemförelse emellan In- och Utförseln under de 6 åren af alla sådana varor, hvaraf det in- eller utförda beloppet något år uppgått till 20,000 Rrdrs Tullvärde. Under dessa 6 år har under de 3 första 1830 års och under de 3 sista 1835 års Tulltaxa varit gällande, genom hvilken sednare väl flere förut förbudna varor blefvo tillåtna till införsel, men deremot å några andra vigtiga artiklar tullen förhöjdes. Bland de för Tullinkomsterne vigtigaste införselsartiklar äro Kaffe och (rått) Socker., Tullen å den förra lemnades i nya Taxan oförändrad, men å den sednare förhöjdes den deremot från 11/2 till 21/2 per U Införseln af dessa begge artiklar har förhållit sig på följande sättr Kaffe. Socker. År ,248,311 U 11,469,104 U ,974,317 11,537, ,870,483 14,320, ,798,312 7,707, ,432,126 11,891, ,992,770 13,115,824 Medeltal för alla 6 åren... 3,886,053 U 11,673,474 U ' de 2 första åren. 3,611,314 11,503,308 de 2 sista åren.. 4,212,448 12,503,474 Tillökning under de 2:ne sista åren jemförelsevis med de 2:ne första omkring 17 / 0. omkring 83/4 / 0. Då, för att bedömma verkan af Tullförhöjningen på införseln af Socker i allmänhet, åren 1835 och 1836 icke kunna tagas under beräkning, emedan kännedomen

25 21 af den med år 1836 inträdande Tullförhöjning föranledde en utomordentlig införsel år 1835, hvarigenom behofvet följande året blef så mycket mindre, så kan man antaga att i fall den naturliga tillökning i konsumtion, hvilken är en följd af ökad folkmängd och ökade tillgångar, får anses lika för Kaffe och Socker, införseln af sistnämnda artikel skulle utan Tullförhöjningen varit de sista 2:ne åren så mycket större som den verkliga tillökningen emot de första 2:ne åren varit mindre än å Kaffe. Af andra införselsartiklar har den af oberedda torra Hudar och Skinn, hvarå tullen likaledes i nya tulltaxan förhöjdes från 8 r:st till 1 sk. per M, i stället för att under åren årligen tilltaga, under de sista 3 åren årligen aftagit på så sätt, att då den år 1833 utgjorde 1,482,383 U. och år 1835 stigit till 2,085,943 den deremot år 1836 nedgått till 1,140,44-2 & och år 1838 till 641,846 U. M saltade Hudar, hvarå tullen blef oförändrad, 6 r:st. M, har införseln under de sista 3 åren varit i stigande, nemligen från 30,086 U. år 1835 till 191,861 U. år Rikets förnämsta Exportvaror äro Jern och Trädvaror. På sätt Collegium redan haft nåden anföra, öfversteg utförseln af Jern år 1838 hvad den något förutgående år utgjort, och äfven åren 1833, 1834, 1835 och 1836, särdeles de begge sistnämnda, var den större än förut varit vanligt, hvaremot 1837 års utförsel var den lägsta, som på längre tid ägt rum. Af Träd varor har utförseln af Bräder varit i ett jemnt, ehuru mindre betydligt stigande (från 310,592 Tolfter år 1833 till 408,621 Tolfter år 1838). I afseende på öfriga artiklar får Collegium underdånigst hänvisa till de fullständiga uppgifter, som innefattas i Bilagan N:o 2. Utrikes Sjöfarten i Allmänhet. Jemförelsevis med de begge föregående åren visar den följande förhållanden. Till Sverige ankommo enligt Tullverkets uppgifter Svenska Fartyg. Norrska Fartyg. Finska Fartyg. Andra Fartyg Utla ndska Summa. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. År , , , , ,624. 5, , , , , , ,953. 4, , , , , , ,264 4, ,401. från Sverige afgingo År , , , , ,789. 4, , , , , , ,119. 4, , , ,897. 1, ,915. *). 4, ,812. *) För år 1836 har Collegium icke erhållit någon speciel uppgift på flaggorna af de från Sverige afgångne främmande fartyg.

26 22 Häraf finner man, alt år 1838 lästetalet af ankomna Svenska fartyg med omkring 16 % och af afgångna med nära 232/3 % öfversteg det för år 1837; att likaledes en förhöjning visar sig af omkring 13% i ankomna och af omkring 10! % i afgångna Finska fartyg, af omkring 751/2 % i ankomna och af nära 63? % i afgångna andra utländska fartyg, hvaremot ankomna Norrska fartyg minskats med omkring l4 / 0 och afgångna med öfver 16 %. På det hela visar sig en tillökning i ankomna fartyg af omkring 103/4%, och i afgångna af nära 13! / 0. Den stora tillökningen i klassen andra utländska fartyg härleder sig till en liufvudsaklig del från återkomsten af den Amerikanska skeppsfart på Sverige, som under krisen 1837 till så betydlig del afstadnat. För öfrigt innehåller Bilagan Nro 8 speciella upplysningar i afseende på ankomna fartygs flaggor. I det uppgifna antalet fartyg äro inberäknade omätta båtar, för hvilka sålunda icke något lästetal kunnat beräknas, nemligen: Ankomna Afgångna. Svenska. Utländska. Svenska. Utländska. År St. 180 St. (Danska). 549 St. 100 St. (Danska) (dro) (dro) (36 Finska, (6 Finska, 272 Danska). 114 Danska). Norrska fartyg ankommo från annat än eget land År St. om 20,770 Läster. 1 minskning 2,099 Läster ,869 eller något öfver 9 / 0. samt afgingo År St. om 37,260 Läster. minskning 4,025 Läster ,285 J eller nära 10%. Förhållandet emellan Svenska och främmande fartygens andel i in- och utförseln 1838 var följande r

27 23 Den in- och utförsel, som egt rum med det för ett Svenskt bolags räkning till fart till och från Xybeck förhyrda Engelska Ångfartyget S:t George, har här upptagits under rubriken andra utländska fartyg, men om den afdrages, nedsättes införseln under denna rubrik (eller med fartyg för hvilka produktplakatet blifvit upphäfvet), till 2J 3/10 / 0, och utförseln till126/33% / 0 af totalbeloppet. För att fullfölja den jemförelse dels emellan Sveriges sjöfart på andra länder och dessas på Sverige, dels emellan Sveriges och Norriges utrikes sjöfart, Collegium i dess Berättelse för år 1837 haft nåden aflemna, får Collegium här nedanföre lemna en likartad för år 1838, så fullständig som ingångna officiella uppgifter göra det möjligt. *) I afseende på in- och utförseln från och till Finland är icke någon jemförelse i afseende på fordelningen gjord med år 1837, emedan uppgifterne för sistnämnde år icke voro så fullständigt specificerade, som för år 1838.

28 24 Man finner sålunda att Sveriges Utrikes sjöfart i alla dess olika grenar, utom rubriken i barlast från Utrikes orter, tilltagit, att dess förhållande till den Norrska förblifvit ungefär lika med förutgående året, då den aftagande Norrska sjöfarten på Sverige ersatts af en större tillökning i den på andra länder, och att, lika med förra året, Norriges öfvervigt hufvudsakligen eger rum i afseende å sjöfarten på Stor-Britannien och hamnarne vid Atlantiska Hafvet från Tyska gränsen till Gibraltars sund (hvars förnämsta föremål är transporten af Trädvaror, ehuru ett minskadt begagnande af Norrska fartyg för Sveriges utförsel af denna artikel, under det att utförseln deraf likväl tilltagit, synes antyda ett ökadt deltagande i denna frakthandel af Svenska fartyg); men att deremot för Medelhafvet Svenska fartyg bibehålla en öfvervigt mot Norrska som 2 till 1, och att för transatlantiska expeditioner denna öfvervigt, från att år 1837 förhålla sig såsom ungefär 10 till 1, år 1838 stigit till det af ungefär 34 till 1. Jemför man deremot årets Svenska sjöfart på andra länder med sammanräknade antalet af under året till Sverige ankomna Norrska och utländska fartyg, 1,691 stycken om 90,719 läster, visar sig ett öfverskott af Svenska sjöfarten på andra länder mot dessas på Sverige af 1,223 fartyg om 48,950 läster, ehuru här icke blifvit upptagna de Svenska fartyg som ankommit till hamnar, der ingen Svensk och Norrsk Konsul är anstäld (såsom t. ex. hela Ostindien, o. s. v.). För att visa i hvad mån Svenska fartyg år 1838 begagnat den dem genom i sednare tider afslutade, på reciprocitetsgrunder hvilande handelstraktater beredda rätt att till främmande länder föra andra främmande länders produkter, får Collegium, i likhet med hvad förra årets Berättelse innehåller, lemna nedanstående sammandrag, äfvenledes innehållande uppgift på de fartyg, tillhörande ifrågavarande länder, hvilka från andra länder ankommit eller till andra länder afgått. Ehuru sistnämnde uppgift, grundad på Tullverkets sammandrag, icke särskilt upptager dem, som kommit med last eller i barlast, torde första ögonkastet på denna jemförelse vara tillräcklig för att visa, i hvad