INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår:"

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm, Täckningsår: var serien indelad i två underserier: I, Utrikes handeln och II, Utrikes sjöfarten blev delserierna sammanförda till: Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Handel. Föregångare: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, Täckningsår: Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår: Sammandrag af consulernes insände skepps-listor öfver till deras districter år... anlände och derifrån afgångne svenska fartyg / Commerce-Collegium Efterföljare: Berättelser om handel och sjöfart år... från de förenade rikenas konsuler. Stockholm, Täckningsår: Utdrag ur konsulsberättelserna fanns i tabell 6 i BISOS F för åren Därefter hänvisning till dessa berättelser för åren i tabell 6 och för åren i tabell 8. I inledningen till häftena 1891:I-1894:I (Utrikes handel) hänvisas till berättelserna. i vilka årligen offentliggörandet i tryck sker. Från 1895 offentliggörs konsulsberättelserna av Sveriges allmänna exportförenings tidskrift Svensk Export. Sjöfart : berättelse för år / av Kommerskollegium. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Handel : berättelse för år... / av Kommerskollegium. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Statistiska meddelanden. Ser. C, Månadsstatistik över handeln / utgiven av Kungl. Kommerskollegium. Stockholm : Kommerskollegium, Kommersiella meddelanden / utgivna av Kungl. Kommerskollegium. Sammanfattad utgivningstid: Stockholm : Kungl. Kommerskollegium, Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. D. 3, Utrikeshandel Örebro ; Stockholm : Statistiska centralbyrån (SCB), BISOS F digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lagts till. urn:nbn:se:scb-bi-f0-6301_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. F) UTRIKES HANDEL och SJÖFART. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR år 1863.

4

5 Innehåll Uppgift å förhållandet emellan de i denna berättelse omförmälda utländska samt Svenska mynt, vigter och mått. Pag. Underdånig berättelse Norrige Finland Ryssland. 8. Danska staterna Preussen Mecklenburg, Hansestäderna, Hannover och Oldenburg Nederländerna 25. Belgien Stor-Britannien och Irland. 29. Frankrike 38. Portugal Spanien Öfriga länder vid Medelhafvet och Adriatiska hafvet samt vid Norra kusten af Afrika 48. Nord-Amerika och West-Indien. 52. Södra Amerika Syd-Afrika, Ost-Indien och öfriga Ost-Asiatiska Länder samt Australien 59. Utrikes Handeln i allmänhet Utrikes Sjöfarten i allmänhet. 72. Tabeller N:o 1. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets Import och Export år 1863 jemte uppgift, så vidt i Collegium kunnat åstadkommas, på total-summan af den för hvarje, med in- eller utförselstull belagd artikel belöpande afgift enligt Tull Taxan af den 7 December o Import o Export o Export År 1863 reexporterade, förtullade eller tullfria varor. N:o 2. Öfversigt af Tull-uppbörden åren N:o 3. Sammandrag af de från Kongl. Norska Regeringen till Commerce-Collegium insända uppgifter rörande Svenska sjöfarten till och från Norrige år N:o 4. Öfversigt af Sveriges handelsförhållanden med andra länder år 1863 efter de inoch utförda varuqvantiteternes, enligt antagna grunder beräknade, total-värde. N:o 5. Tabell, utvisande förhållandet emellan det, efter antagna grunder beräknade, värdet af Sveriges införsel och utförsel från och till serskilda länder år N:o 6. Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar öfver antalet och drägtigheten, i nyläster, af de år 1863 från utrikes orter till Sverige med last ankomna och derifrån med last till utrikes orter afgångna Svenska samt Norska och främmande fartyg.

6 N:o 7. Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar öfver de åren till Sverige med last eller i barlast ankomna Norska och främmande fartyg, särskildt upptagande hvarje nations fartyg och deras drägtighet i nyläster. N:o 8. Sammandrag af de för nedannämnde år till Commerce-Collegium inkomne förteckningar öfver antalet och drägtigheten, i nyläster, af städers, köpingars och landtmäns mätte fartyg samt stapelstädernas skeppare och sjöfolk. N:o 9. Uppgift på antalet och drägtigheten af de, innevånarne i rikets städer och köpingar samt landtmän tillhöriga fartyg, som varit begagnade till utrikes sjöfart under åren N:o 10. Jemförelse emellan rikets in- och utförsel under åren af sådane varor, som till något betydligare belopp blifvit in- eller utförde. o Införsel o Utförsel N:o 11. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara handel med andra länder, efter de inoch utförda varornas beräknade värde, åren N:o 12. Tabell, utvisande drägtigheten, i nyläster, af de till Sverige med last ankomna och derifrån med last afgångna Svenska samt Norska och främmande fartyg åren N:o 13. Tabell, utvisande Svenska samt Norska och främmande fartygs andel i Sveriges sjöfartsförbindelse med främmande länder under åren

7 och mått. Uppgift å förhållandet emellan de i denna berättelse omförraälda utländska samt Svenska mynt, vigter 1 Silfver-Eubel à 100 Kopek = 2 E:dr 82 Öre Sv. Emt. 1 Pud = 38,5 4 Sv. tt. Ryssland. 1 Petersburger Standard (= 165 Eng. CubicFeet) = 178,5 Sv. Kub:fot bräder. (= 150»» ) = 168,5»» bjelkar. (= 120»» ) = 129,75»» master, spiror, ni. ni. Tyskland. 1 Preussisk Thaler à 30 Silbergroschen och hvarje Groschen à 12 Pfennige = 2 E:dr 62 Öre Sv. R:mt. 1 Hamburger Mark kurantj, T..., t à 16 Schilling och hvarje Schilling à 12 Pfennige = 1 R:dr 8 Ore Sv. E:mt. 1 Lubecker»» ) o J c o 1 Centner à 100 Pfund = 117f Sv. <. England. 1 Pound CO Sterling à 20 Shillings (sh. eller s.) och hvarje Shilling à 12 Pence (d.) = 18 E:dr Sv. E:rut. 1 Ton à 20 Centweigth eller 2240 Avoir du poids (Avdp) Pounds = 23 Centner 90 <tt 64 ort Sv. vigt, men beräknas vanligen till jemnt 24 Sv. Centner. 1 Cent- eller Hundredweight (Cwt) = 119 Sv. «. 1 Ton of Shipping (Skeppslast) à 2000 Avdp Pounds eller 42 Eng. Kub.-fots rymd = 21 Centner 34 % Sv. vigt. 1 Load eller Läst bräder och plankor innehåller 600 Eng. qvadratfot à 1 inch's tjocklek. 100 Eng. qvadratfot = 105^ Sv. qvadratfot. 100» kubikfot = 108 Sv. Kubikfot. 100» fot (hvarje fot 12 inches) = 102 Sv. fot. 400»» "le " " 300»»» 2 inches'» 240»»» 2i» 200»»» Imperial-Quarters = 1111 Sv. Kub:fot eller 198 Sv. Tunnor löst mal. 1 Franc à 100 Centimes = 70 Öre Sv. E:mt. 1 Mètre = 3,37 Sv. fot. 1 Mètre cube eller Stère = 38,2 Sv. Kub:fot. Frankrike och Belgien. Nederländerne. 1 Florin eller Gulden à 100 Cents = 1 E:dr 50 Öre Sv. E:mt. Portugal. 1 Milreis (1 $ 000) à 1000 Eeis = 4 E:dr 26 Öre Sv. Emt. 1 Crusado à 400 lleis = 1 E:dr 70,2 Öre Sv. TLmt. 1 Moyo = 31 Sv. Kub:fot eller 5f Sv. Tunnor löst mål.

8 Spanien. 1 Peso duro (härd eller silfver-piaster) (#) à 20 Eeales de Vellon = 3 R:dr 79 Öre Sv. E:mt. 1 Eeal de Vellon = 19 Öre Sv. E:mt. 1 Quintal à 100 Libras = 108J Sv. "5. 1 Lira di Toscana à 100 Centesimi = 59 Öre Sv. E:mt. Italien. Nord-Amerika. 1 Dollar (#) i guld à 100 Cents = 3 E:dr 76 Öre Sv. E:mt. Brasilien. 1 Milreis (1 $ 000) à 1000 Eeis = 1 E:dr 83 Öre Sv. E:mt. 1 Quintal = 138,21 Sv. S. Ost-Indien. 1 Rupee (Company Eupee) à 16 Annas och hvarje Anna à 12 Pice = 1 E:dr 68 Öre Sv. E:mt. 1 Candy (Surat) = 746<f Eng. eller 892,26 Sv. «.

9 STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium får, jemlikt föreskriften i den för Collegium gällande nådiga instruktion, härmedelst afgifva underdånig berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart år 1863, samt dervid, för att bereda en lättare öfversigt af dessa näringsgrenar, bifoga följande tabeller, nemligen:

10 N:o 1. N:o 2. N:o 3. N:o 4. Utdrag af det hos General-Tull-Styrelsen upprättade sammandrag öfver införsel och utförsel, enligt de vid Tullkamrarne förda specialer; i hvilket utdrag Collegium meddelat uppgift å influtna tullbeloppet för hvarje särskild med tull belagd artikel; öfversigt af tull-uppbörden under sistförflutna tio år, med specifikation af det vid hvarje Tullkammare influtna belopp, deruti likväl icke inräknats fyr- och båk-afgifter, lastpenningar, nederlagsoch transito-afgifter; Sammandrag af de från Kongl. Norska Regeringen inkomna uppgifter rörande Svenska skeppsfarten till och från Norrige; öfversigt af Sveriges handelsförbindelser med andra länder år 1863, efter de in- och utförda varuqvantiteternas beräknade totalvärde; N:o 5. Tabell, utvisande förhållandet emellan värdet af Sveriges införsel till och utförsel från särskilda länder år 1863; N:o 6. Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen uppgjorda förteckningar öfver antalet och lästetalet af de år 1863 med last från utrikes orter till Sverige ankomna och från Sverige till utrikes orter afgångna Svenska, Norska och främmande fartyg; N:o 7. Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar för de sistförflutna fem åren öfver de till Sverige ankomna Norska och främmande fartyg, särskildt upptagande hvarje nations fartyg och deras lästetal; N:o 8. Sammandrag af de till Collegium inkomna förteckningar öfver antalet och lästetalet af invånarnes i städerna och landtmäns mätta fartyg, för stapelstäderne för åren , samt öfriga städer och landtmannafartyg för åren , äfvensom öfver stapelstädernas skeppare och sjöfolk; N:o 9. Uppgift på antalet och drägtigheten af de, invånare i Rikets städer och köpingar samt landtmän tillhöriga fartyg, som under sistförflutna fem åren varit till utrikes sjöfart begagnade; N:o 10. Jemförelse emellan Sveriges in- och utförsel under hvarje år från och med 1854 till och med 1863 af sådane varor, som under något af dessa år blifvit till betydligare belopp in- eller utförda, eller eljest ega ett större intresse; N:o 11. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara handel med andra länder, efter de in- och utförda varornas beräknade värde, åren ; N:o 12. Tabell, utvisande lästetalet af de under samma tid till Sverige med last ankomna och derifrån med last afgångna Svenska, Norska och främmande fartyg, samt N:o 13. Tabell, utvisande Svenska, Norska och främmande fartygs andel i Sveriges sjöfartsförbindelser med främmande länder under berörda tidrymd. Värdet af in- och utförseln har beräknats på samma sätt som de föregående åren. Sålunda har i allmänhet värdet af varor, införda med Svenska fartyg, upptagits efter gällande pris på lastningsorten, fritt ombord, samt, då varorna med andra fartyg inkommit, efter medelpriset i Svensk hamn, med afdrag af tull för sådan afgift underkastade varor; hvaremot värdet af varor, utförda med Svenska fartyg, eller med Norska till andra länder än Norrige, i allmänhet beräknats efter priset på lossningsorten, med afdrag af tull och andra omkostnader derstädes, samt vid utförseln i Norska fartyg med ytterligare afdrag af frakt. Varor, utförda med andra främmande fartyg, hafva åter beräknats efter priset i Svensk hamn med tillägg af utförselstull, der sådan egt rum. De i berättelsen intagna uppgifter å qvantiteterna af de förnämsta in- och utförsels-artiklarne utvisa beloppet af förtullade eller eljest till in- och utförsel angifna varor. I öfverensstämmelse med förut följd ordning får Collegium först i underdånighet meddela en redogörelse för Sveriges handelsförbindelser med särskilda främmande länder och sedermera framställa en öfversigt af rikets handel och sjöfart i allmänhet.

11 Norrige. Värdet af införseln från detta land, så vidt densamma finnes i Tullverkets sammandrag uppgifven, uppgår för år 1863 till 4,645,000 R:dr. Detta belopp utgör 1,139,000 R:dr mindre än värdet af importen nästföregående året och understiger jemväl det beräknade värdet af införseln frän Norrige under hvarje annat af sistförflutna tio år. Ifrågavarande minskade värdebelopp har hufvudsakligen sin grund i lägre pris å den förnämsta import-artikeln sill. Sålunda är medelpriset å denna vara, hvilket, pr Centner räknadt, noterades å Stockholms börs till 10 R:dr år 1861 och 7 R:dr 70 öre år 1862, för år 1863 upptaget till endast 6 R:dr 14 öre. Införseln sjöledes sistnämnda år bestreds med 385 Svenska fartyg och båtar för ett värde af 1,396,000 R:dr, med 523 Norska för 2,672,000 R:dr samt med 5 Danska fartyg för 25,000 R:dr. Värdet af de år 1863 landvägen införda varor är beräknadt till 552,000 R:dr. Utförseln till Norrige uppskattades år 1860 till ett värde af 4,485,000 R:dr, nedgick år 1861 till 3,097,000 R:dr och år 1862 till 2,253,000 R:dr samt beräknas för år 1863 till 2,202,000 R:dr. Häraf utfördes med 262 Svenska fartyg för 1,135,000 R:dr, med 191 Norska för 752,000 R:dr, med 1 Preussiskt och 1 Danskt fartyg för 1,000 R:dr samt landvägen för 314,000 R:dr. Från Norrige infördes sjöledes: o Ar 1863 infördes dessutom sjöledes från Norrige, bland annat, 6,283 kannor öl, is för 18,149 R:dr, plankor och bräder för 14,583 R:dr, 19,941 tågvirke. Den sjöväga exporten utgjordes förnämligast af följande varuqvantiteter:

12 Dessutom utfördes år 1863 till Norrige sjövägen 25,435 «hvitt bomullsgarn, 11,449 «fönsterglas, skeppsinventarier till ett värde af 12,500 R:dr, 7,012 &gg m. m. Enligt gällande bestämmelser få de flesta Svenska och Norska natur-alster landvägen från det ena till det andra riket tullfritt in- och utföras, utan behof af förpassning eller tullangifning. Samma förhållande eger äfven rum i afseende på utländska, till införsel tillåtna, äfvensom Svenska och Norska, tull underkastade varor, då de icke öfverstiga vissa qvantiteter och värden. Tullverkets sammandrag kunna derföre endast högst ofullständigt angifva mängden och värdet af landvägen in- och utförda varor. Bland varor, införda från Norrige landvägen, förekomma uti Tull-specialerne följande: Hvarförutan år 1863 landvägen infördes 8,964 «krut, 10,352 «piphufvuden, 70,871 «raflineradt socker, 64,599 te vin m. m. Enligt Tull-specialerne utfördes landvägen till Norrige:

13 Ar 1863 utfördes derjemte landvägen slöjdvaror till ett värde af 9,200 R:dr, 6,800 «jern- och ståltråd, 11,303 Centner stångjern, 7,277 «parfymerad tvål, tändstickor för 10,170 R:dr, 5,000 < hår- och tagelduk m. m. Följande tabell utvisar förhållandet med Svenska skeppsfarten till och från Norrige under sistförflutna 10 år: Till Norrige ankomna Svenska fartyg från: Från Norrige af gångna Svenska fartyg till: Finland. Sedan värdet af införseln från Finland år 1861, hufvudsakligen till följd af en betydligare spanmålsimport, stigit till det ovanligt höga beloppet af 3,652,000 E:dr, men år 1862 nedgått till 2,771,000 R:dr, har importens värde år 1863 ytterligare minskats och beräknas för samma år till 2,587,000 R:dr. Häraf belöpa på 58 Svenska fartyg och omätta båtar 351,000 R:dr, på 3 Norska fartyg 3,000 R:dr samt på 498 Finska fartyg och båtar 2,233,000 R:dr.

14 Exportens värde, beräknadt år 1861 till 2,666,000 Rdr och år 1862 till 2,167,000 R:dr, uppskattas för år 1863 till 1,848,000 R:dr. I sistnämnda års export deltogo 72 Svenska fartyg och båtar för 538,000 R:dr, 179 Finska fartyg och båtar för 1,298,000 R:dr samt andra främmande fartyg för 12,000 R:dr. Från Finland infördes: o Ar 1863 infördes derjemte från Finland, bland annat, 4,582 Centner pottaska, fartyg och båtar till ett värde af 17,535 R:dr, frö för 3,329 R:dr, 6,229 «tagel, 21,243 «kautschuksarbeten, 4,620 Centner kummin, 2,764 Centner lin, 2,972 «metvurst, bräder och plankor för 8,152 R:dr, 62,747 <S tågvirke, 55,059 «ull. Till Finland utfördes:

15 Dessutom utfördes år 1863 till Finland apotheksvaror för 2,975 R:dr, färger, ej specificerade, för 5,295 R:dr, 8,796 Centner jernskrot, 10,546 Centner rågmjöl, 75,386 <& svafvelsyra, 3,667 «jern- och ståltråd, ångmachiner och ångpannor för 38,000 R:dr. Från Finland ankommo till Sverige: Från Sverige afgingo till Finland: Enligt hvad Svenske och Norske General-Consuln i Helsingfors uti sin till Collegium för år 1863 afgifna handelsberättelse yttrat, hade priset på spanmål under året å olika orter inom landet mycket varierat till följd af föregående års lokala missväxt och de svåra kommunikationerna; men medelpriset, beräknadt i Silfv.- Rubel pr tunna, kunde antagas hafva varit för råg, l:sta qvart. 7: 25, 2:dra qvart. 7: 65, 3:dje qvart. 6: 65 och 4:de qvart. 6: 15. För öfrigt hade medelpriset utgjort, å rågmjöl 50 Kop. pr L«; å smör Silfv.-Rub. 3: 30 pr L«; å björkved Silfv.-Rub. 2: 75 pr famn o. s. v. Af Svenska fartyg hade största antalet eller 28 besökt Wasa. Till h vardera staden Nykarleby och Christinestad hade 17 sådane fartyg ankommit samt till h vardera af städerna Åbo, Uleåborg och Helsingfors 16. De större Svenska fartygen hade med laster af trävaror afgått till Nordsjön,

16 Medelhafvet samt Tyska hamnar; och frakterne under året, ehuru betydligt varierande, hade varit ganska goda. Sålunda betaltes under Svensk flagg, till London 46 s. 6 d. à 60 s., till ostkusten af England 42 s. 6d. à 55 s., till Amsterdam 30 à 35 Fl. & 5 % pr Petersburg Standard af 165 Eng. Kub:fot eller 120 st. 12 fots 11 x Ii tums bräder Engelskt mått; till Norra Frankrike 95 à 105 Francs & 5 % samt till Bordeaux 100 à 120 Francs & 5 % pr Standard à 120 st.; till Marseille 115 à 125 Francs & 5 % och till Spanien 50 a 60 Mark Hamb. B:co pr Standard om 165 Eng. Kub:fot. Ryssland. Införseln från detta land år 1863 beräknas till 2,470,000 R:dr och understiger således betydligt i värde importen år 1862, hvilken uppskattats till 4,420,000 R:dr, och ännu mera 1861 års införsel, som ansågs uppgå till 7,669,000 R:dr. Nedanstående jemförelsetabell utvisar ock för år 1863, i förhållande till nästföregående årets import, en större eller mindre minskning i den införda qvantiteten af de förnämsta importartiklarne ; äfvensom af nämnde tabell synes, att år 1861 en ovanligt stor införsel af råg och rågmjöl egde rum, hvilken hufvudsakligen föranledt det för samma år uppkomna höga importvärde. En öfvervägande andel i förevarande importrörelse ega Svenska fartyg, som deri sistlidet år deltogo till ett antal af 50 för ett värde af 1,861,000 R:dr. För öfrigt infördes med 2 Norska fartyg för 34,000 R:dr, med 82 Ryska fartyg och båtar för 98,000 R:dr, samt för 477,000 R:dr med 2 Finska, 4 Preussiska, 3 Danska, 2 Hannoverska och 9 Nederländska fartyg. Exporten, som år 1862 ansågs uppgå till ett värde af endast 169,000 R:dr, har icke heller år 1863 varit betydlig och beräknas för samma år till 183,000 R:dr. Häraf utfördes med 19 Svenska fartyg för 153,000 R:dr, med 2 Norska för 18,000 R:dr, med 81 Ryska fartyg och båtar för 4,000 R:dr, samt för 8,000 R:dr med 1 Finskt, 1 Preussiskt, 1 Ltibeckskt och 2 Engelska fartyg. Från Ryssland infördes: Till Ryssland utfördes:

17 År 1863 utfördes dessutom till Ryssland färger för ett värde af 25,265 R:dr, galmeja för 10,800 R:dr, 2,808 Centner målen krita in. in. Svenska fartyg ankommo till Ryssland från Svenska fartyg afgingo från Ryssland till Af Svenska fartyg ankommo Deremot besöktes Archangels och Odessas Consuls-distrikter är 1863 icke af något Svenskt fartyg. Uti den från Svenske och Norske General-Consuln i S:t Petersburg till Collegium inkomna årsberättelse för 1863 uppgifves, bland annat, att afsättningen af alun samma år hade, ehuru långsam, likväl varit fördelaktigare än under föregående året, enär, jemte det äldre lagret, omkring 6,100 tunnor blifvit föryttrade till H à loï Silfver-Rubel pr 10 pud; att af rödfärg 1,100 tunnor blifvit sålde till ett pris af 5 Silfver-Rubel, deraf 800 tunnor voro qvarliggande från år 1862, men att behofvet af denna artikel syntes så småningom aftaga; samt att Elzviks bly sålts till 224 Silfver-Rubel pr 10 pud, men icke kunde täfla med Engelskt William Blaehet, som betaltes med 24 Silfver-Rubel. Comnerce-CoUegii Utrikes Berättelse för år

18 Danska staterna. Värdet af importen från konungariket Danmark samt hertigdömena Slesvig och Holstein har år 1863 uppgått till högre belopp än under något föregående år, eller till 10,369,000 R:dr. Införseln år 1862 beräknades till ett värde af 8,201,000 R:dr, hvilket var det högsta, importen från dessa stater ditintills uppnått. I dessa importbelopp är ändock icke inbegripet värdet af en mängd transitogods, som med Svenska ångfartyg befordrats, men hvaröfver någon värdeberäkning icke kunnat af vederbörande Consul verkställas i saknad af kännedom om de hit afsände kollis innehåll. Det år 1863 uppkomna högre värde af införseln, i förhållande till nästföregående årets importvärde, har till stor del föranledts af en ökad införsel af spanmål, smör och ull. Men det i allmänhet höga värdet af importen från Danska staterna har icke så mycket sin grund i en stigande införsel af landets egna produkter, utan är, på sätt af nedanstående tabell synes, mera att förklara af en ökad import af kolonial- och manufaktur- med flere slags varor, som transito öfver Danmark införas till Sverige. Införseln år 1863 bestreds med 1,333 Svenska fartyg och omätta båtar för ett till 7,053,000 R:dr beräknadt värde, med 746 Danska fartyg för 3,104,000 R:dr samt med 31 Norska, 4 Finska, 3 Preussiska, 1 Hannoverskt, 4 Engelska och 1 Franskt fartyg för 212,000 R:dr. Värdet af exporten till Danska staterne år 1863 uppskattas till 7,664,000 R:dr, deraf myntadt silfver till ett belopp af 400,000 R:dr. Det beräknade värdet af exporten till dessa stater år 1862 uppgick till 7,739,000 R:dr, uti hvilken summa något silfver icke ingick. Under det att exporten af spanmål och trävaror m. ni. år 1862 var betydligare än år 1863, hade deremot under sistnämnda år, bland annat, den utförda qvantiteten stångjern något ökats. I utförseln år 1863 deltogo 1,869 Svenska fartyg och båtar för 5,913,000 R:dr, 8 Norska fartyg för 16,000 R:dr, 251 Danska fartyg och båtar för 1,061,000 R:dr, samt 85 Finska, 16 Preussiska och 2 Hamburgska fartyg för 674,000 R:dr. Af nedannämnda artiklar infördes från Danska Staterna:

19 Ar 1863 infördes dessutom, bland annat, 62,282 «apelsiner, apotheksvaror för 6,397 R:dr, 1,089 S olackerade och 2,623 «lackerade bleckslagare-arbeten, 55,667 «bröd, böcker pä främmande språk för 32,351 R:dr, 32,037 «bönor, 16,593jK citroner, 26,702 «fikon, ej specificerade färger för 44,429 R:dr, guano för 34,875 R:dr, 85,635 tt ister, 11,005 Centner tackjern, jernvägs-effekter för 20,407 R:dr, korkbark för 20,402 R:dr, 50,910 «mandel, 62,480 % machin- och vagns-smörja, 29,623 «metwurst, 46,293 «papp, 30,600 Kub:fot potates, 57,822 «rotting, 45,318 «terpentinolja, 55,035 «tågvirke och 66,222 & ylleväfnader. Jemte ofvan uppgifna, från Danska staterna år 1863 införda varuqvantiteter blefvo samma år från dessa stater importerade och lagda på nederlag 1,558,163 te kaffe, 90,004 % rått och 99,038 «rafsneradt socker, 326,745 % vin m. m. Till Danska staterna utfördes:

20 Dessutom utfördes år 1863, bland annat, 14,697 & krukmakare-arbeten, 2,360 Centner lumpor, 68,740 oarbetad tobak, 24,380 Tolfter sleepers, snickare-arbeten till ett värde af 35,561 R:dr. Följande tabell utvisar förhållandet med Svenska skeppsfarten på konungariket Danmark och hertigdömet Slesvig samt Holsteinska hamnarne vid Östersjön. Svenska fartyg ankommo till ifrågavarande länder samt afgingo derifrån o Ar 1863 ankommo Svenska fartyg till nedannämnde Consuls-distrikter: *) Då frän Svenska och Norska Consulatet i Flensburg icke kunnat erhållas fullständigare uppgift om de år 1863 från distriktet utklarerade Svenska fartygs destination, än att de afgått till»östersjön», är Collegium icke i tillfälle att här uppgifva antalet och lästetalet af de fartyg, som afgått särskildt till Sverige och särskildt till utrikes ort.

21 Uti förenämnda skeppsfart äro icke inberäknade de på Köpenhamn med passagerare och varor gående Svenska ångfartygs resor. Dessutom hafva Svenska öppna båtar till nedannämnda antal med last Svenske och Norske General-Consuln i Köpenhamn yttrar i sin till Collegium för år 1863 afgifna handelsberättelse, bland annat, att afsättningen i Danmark af Svenska produkter, såsom trä och jern, icke under året visat synnerlig afvikelse från förhållandet i detta afseende under närmast föregående år, och priserne hade hållit sig någorlunda jemna. Efter 1863 års rika skörd hade man kunnat hoppas en större konsumtion af de Svenska hufvudprodukterna, men de fallande spanraålsprisen och den tröga afsättning, som bief en följd af god skörd äfven i vestra Europa, afhöll landtmannen från byggnadsföretag o. s. v., hvartill Sveriges träoch jernvaror sökas. Svenske och Norske General-Consuln i Kiel har uppgifvit, att värdet af de år 1863 från Sverige till hamnar inom hans distrikt införda varor kunde anses med 97,310 Hamb. Banko Mark understiga värdet af föregående årets enahanda införsel; att detta lägre värde hade sin grund dels i en betydligt mindre import från Sverige af tjära och nedsatt pris dera, hvilket knappast uppgick till hälften af hvad som betaltes år 1862, dels ock i en minskad införsel af jern; samt att dessutom tillförseln från Sverige af bräder vore i aftagande till följd af en stigande import af denna vara från Finland. Preussen. Värdet af införseln från Preussen beräknades år 1862 till 4,873,000 R:dr och är för år 1863 upptaget till 4,196,000 R:dr. Hufvudsakligaste föremålet för importrörelsen under begge åren har varit spanmål, och den införda qvantiteten omalen spanmål har till största delen utgjorts af råg, nemligen 1,557,045 Kub:fot år 1862 samt 1,149,697 Kubrfot år 1863; hvaremot af hvete importerades endast 58,853 Kub:fot år 1862 och 84,044 Kub:fot år Af sprit inkom jemväl sistnämnda år en icke obetydlig qvantitet, som med 716,260 & öfverateg införseln af samma artikel år Uti införseln år 1863 deltogo Svenska fartyg för ett värde af 2,052,000 R:dr, 2 Norska för 29,000 R:dr, 176 Preussiska för 1,403,000 R:dr, samt 34 Danska, 1 Mecklenburgskt, 1 Löbeckskt, 1 Hamburgskt, 11 Hannoverska, 5 Nederländska och 1 Engelskt fartyg för 712,000 R:dr. Exporten har under hvartdera af ifrågavarande begge år varit af ungefär lika omfattning. Den beräknas nemligen till ett. värde af 1,340,000 R:dr år 1863, mot 1,368,000 R:dr år Af nedanstående *) Se noten å nästföregående sida.

22 tabell visar sig, att den år 1863 utförda qvantiteten stångjern med 21,656 Centner understiger exporten af samma vara nästföregående året samt är den minsta, som under något af sednast förflutna fem år skeppats på Preussiska hamnar; men att deremot utförseln af koppar sistlidet år var betydligare än under något annat af omförmälda fem år. Utförseln år 1863 har till hufvudsakligaste delen, eller för 1,017,000 R:dr, verkställts med Svenska fartyg och för öfrigt bestridts med 7 Norska för 7,000 R:dr, med 45 Preussiska för 273,000 R:dr samt för 43,000 R:dr med 4 Finska, 11 Danska, 2 Hannoverska, 3 Nederländska och 1 Engelskt fartyg. Från Preussiska hamnar infördes: Bland de år 1863 från Preussiska hamnar införda varor förekomma jemväl myntadt silfver för ett värde af 1,067 R:dr, kemisk-tekniska preparater för 11,742 R:dr, 30,135 «salpeter, 29,274 «salpetersyra, 31,729 % saltsyra, 85,285 «stärkelse in. m. Till Preussiska hamnar utfördes:

23 Ar 1863 utfördes dessutom, bland annat, niyntadt silfver för 1,800 R:dr, oarbetad sten för 27,805 R:dr, svafvel för 32,822 R:dr. Oberäknadt de emellan Sverige och Pommern gående Post-ångfartygens resor ankommo Svenska fartyg till Preussiska hamnar och ajgingo från Preussiska hamnar med Svenska skeppsfarten till och från nedannämnda Consuls- Följande tabell utvisar förhållandet distrikter och stationer år Svenska fartyg ankommo

24 Den af Svenske och Norske General-Consuln i Stetlin till Collegium afgifna årsberättelse för 1863 innehåller, bland annat, följande:»i afseende å landtbruket har detta år för hela Preussen och isynnerhet provinsen Pommern varit särdeles gynsamt. Der förekom nemligen en så rik skörd icke allenast af spanmål, utan ock af potates och gräs, att, enligt flere erfarne landtmäns omdöme, en dylik skörd icke någonsin tillförene egt rum. Till följd häraf och då goda skördar erhöllos i de fleste Europeiska länder samt deribland England, som eljest är förnämsta afsättningsorten för Preussens landtmannaprodukter, kunde ett nedgående i spanmålsprisen icke uteblifva. Detta inträffade ock så snart en öfversigt af skördens resultater kunnat vinnas, och prisfallet utgjorde omkring 20 procent för hvete och råg. Att under sadane omständigheter den handelsklass, som sysselsätter sig med spanmålsomsättniugar, ej kunde göra några gynsamma affärer, är uppenbart, och ej obetydliga förråd af den äldre skörden måste med stor förlust utrymmas. Prisen voro sålunda mot slutet af året särdeles låga, och om äfven härutinnan ett ofördelaktigt förhällande uppstod för landtmannen, så utjemnades dock detta på ett ganska tillfredsställande sätt genom de erhållna rika qvantiteterna. Uti införseln till Stettin af Svenskt stångjern, som år 1863 utgjorde 27,234 Centner Preussisk vigt, förekom ytterligare en minskning, uppgående, i förhållande till föregående årets import, till 6,222 Gentner. Äfven införseln af tack- och skrotjern minskades med 4,638 Centner; hvaremot af stål en obetydlig tillökning af 64 Centner egde rum. Af Svensk råkoppar infördes 6,589 Centner år 1863 mot 4,228 Centner år Den fortfarande minskningen i importen af Svenskt och Engelskt jern har väl hufvudsakligen sin grund i den så mycket öfverklagade och till den inhemska produktionens gynnande bestämda import-tullen; men härtill kommer ock den, till förmån för Schlesiska jernet, till 1 Pfennig pr Centner och pr mil nedsatta frakt å jernväg om detta jern kommer från produktionsorten, då deremot fraktkostnaden för jern, som på jernväg fortskaffas från Stettin till det inre af landet, uppgår till 3 Pfennig pr Centner. Prisen å Svenskt jern år 1863 voro nästan enahanda, som under föregående året, och kunna antagas hafva utgjort, för tackjern 4 R:dr Sv. R:mt samt för de mest gångbara dimensionerne af stångjern 9$ R:dr samma mynt pr Svensk Centner. Medelpriset å Avesta koppar uppgick till 72 R:dr pr Centner.» Enligt hvad Svenske och Norske Consuln i Danzig nedannämnda Svenska produkter följande: uppgifvit, voro medelprisen derstädes år 1863 å Stångjern 6 R:dr Preuss. Kur:t pr Preuss. Centner. Skrotjern 1\»»»»»» Beck 7»»»» fastage. Tjära 6»»»»» Gottländsk osläckt kalk 16 Silfv.-groschen» halftunna. Mecklenburg, Hansestäderna, Hannover och Oldenburg. Mecklenburg. Importen från detta land, hvilken år 1862 beräknades till ett värde af 51,000 R:dr, anses för år 1863 icke uppgå till högre belopp än 9,000 R:dr. Häraf infördes för 7,000 R:dr med Svenska samt för 2,000 R:dr med 2 Mecklenburgska fartyg. De importerade varorne utgjorde hufvudsakligen 3,620 «fönsterglas, hö för 1,043 R:dr, ruram 903 «alkohol, 1,288 «olja, 3,401 a raffineradt socker, 465 Centner hvetemjöl, 1,248 «terpentinolja och 1,500 «ättika.

25 Värdet af exporten, upptaget för år 1862 till 725,000 R:dr, är för år 1863 beräknadt till 673,000 R:dr. Med 126 Svenska fartyg utfördes sistnämnda år varor för ett värde af 500,000 R:dr, ined 4 Mecklenburgska för 9,000 R:dr samt med 11 Finska, 6 Preussiska och 1 Danskt fartyg för 164,000 R:dr. Till Mecklenburg utfördes: Uti den af Svenske och Norske Consuln i Rostock till Collegium afgifna årsberättelse för 1863 yttras, bland annat, följande:»gotländska bjelkar, spärrar och bräder blefvo under årets lopp i riklig måtto hitförda, och det är oförklarligt huru man på Gotland kan hafva någon slags fördel af att utskeppa ortens hittillsvarande hufvudprodukt för att få den långt under sitt egentliga värde afyttrad åt utländningen. Om ock de först anlände skepparne fingo sina laddningar betalda efter cirkulärpris, så dröjde det likväl icke länge innan prisen nedgingo och till slut blefvo så låga, att man med en rabatt af ej mindre än 33 procent kunde inköpa lasterne. Ifrån Norrland ingingo talrika offerter, hvilket hade till följd en högst känbar reduktion af priset å de derifrån till Mecklenburg försända trävaror. På Norrländska bräder var emellertid under loppet af hela seglationsåret stor efterfrågan, enär dessa sorter här småningom blifva allt mer och mer begärliga, ehuruväl de i anseende till träslagets veka beskaffenhet icke äro till alla ändamål användbara. Af Norrländska plankor kommo understundom smärre poster, hitförda endast såsom bilaster. Denna vara är här nästan alltid osäljbar, och på handeln dermed blir alltså både för den Svenska aflastaren och den Mecklenburgske inköparen förlust en gifven följd. Från de Småländska hamnarne var införseln af plankor och bräder ganska ringa. Aflastarnes uppdrifna fordringar förorsakade att under början af seglationstiden icke några affärer kunde komma till stånd, så att hela handeln med trävaror från dessa hamnar inskränkte sig till några ankomna s. k. aventure-laddningar, hvilka utan ringaste svårighet funno afnämare. Först sednare på sommaren egde verkliga köpslut rum, då afsättningen påkallade lagrens komplettering, och exportörerne jemkade sina pris efter förhållanderna i härvarande hamnar. Någon större omfattning kunde emellertid under sådane omständigheter den Svenska trävaruafsättningen på Mecklenburg, eller åtminstone på Rostock, icke erhålla, enär köpmännen ansågo det vara mera fördelaktigt att med smärre lager öfvergå till det följande året, än att vid slutet af sjöfarten förse sig med stöfre, förlustbringande förråd.» Commerce-Collegii Utrikes Berättelse för år

26 L'tlbeck. För âr 1862 är vîlrdet af importen från Ltibeck upptaget till 26,301,000 R:dr, deruti inberäknadt guld för 137,001 R:dr samt oarbetadt silfver för ett belopp af 1,600,000 R:dr. Det beräknade värdet af införseln från Lilbeck år 1863 utgör åter 21,864,000 R:dr, i hvilken summa omyntadt guld ingår för ett belopp af 67,732 R:dr. Såsom vanligt verkställdes äfven år 1863 importen till hufvudsakligaste delen eller för 21,843,000 R:dr med Svenska fartyg samt endast för 21,000 R:dr med främmande fartyg. Exporten till Lftbeck uppskattades år 1862 till 4,310,000 R:dr, i hvilket belopp silfver ingick för ett värde af 119,698 R:dr. För år 1863 har värdet af utförseln blifvit beräknadt till 4,369,000 R:dr, deraf 170,400 R:dr utgjort myntadt silfver. Sistnämnda års export verkställdes likaledes till största delen eller för 3,927,000 R:dr med Svenska fartyg samt för 442,000 R:dr med 32 Finska och 6 Preussiska fartyg. Hufvudsakliga föremålen för importen från Lilbeck voro följande: Hudar och skinn:

27 o Ar 1863 inkommo dessutom frän Lttbeck, bland annat, oarbetadt ben för 9,694 K:dr, 37,202 <S lackerade och olackerade bleckslagarearbeten, 23,294 ÎE bokstafs-stämplar, 24,994 & boksvärta, broderade arbeten för 51,232 R:dr, 32,086 «fenkol, 125,258 «blyhvitt, 26,971 «arbeten af guttapercha, 190,913 s hartz, 12,563 îc tagel, 72,268 «manufaktur- och handtverkssmide, 50,777 «metallarbeten, 53,089 & peppar, 347,205 «salpeter, 56,756 «stål, 198,528 «terpentinolja, 84,905 «snickarearbeten, m. m. Bland de år 1863 från Lttbeck importerade och på nederlag upplagda varor förekommo, 696,950 «kaffe, 119,483 «raffineradt och 55,363 «rått socker, 230,225 «tobaksblad samt 180,514 «vin m. m. Till Lttbeck utfördes hufvudsakligen :

28 Bland de år 1863 till Ltibeck utförda varor förekomma dessutom böcker för 16,870 R:dr, 32,085 «ofärgadt bomullsgarn, 17,514 «pelsverk, 1,332 kannor punsch, 15,975 «segelduk, 419 Centner torra, oberedda hudar, m. m. Den af Svenske och Norske Consuln i Ltibeck till Collegiurn afgifna årsberättelse för 1863 innehåller, bland annat, följande:»trävarupriserne voro i allmänhet desamma, som under föregående året; dock betingades för valbräder, bjelkar och spärrar någon förhöjning, enär tillförseln ej motsvarade behofvet. Ehuru Lubecks brädgård så öfverfylldes af Svenska och Finska laddningar, att redan i Augusti utrymmet å de vanliga lagerplatserna ej mera befanns tillräckligt, utan för sådant ändamål måste anvisas aldrig förut begagnade platser af stadsjorden, höllo sig dock priserne icke allenast uppe, utan till och med höjdes för mera begärliga dimensioner. Afsättningen bedrefs lifligt på de vanliga orterna, Hamburg, Altona, Lauenburg, Holstein, Slesvig, Danmark, Hannover, Bremen m. fl., och afbröts först i November af krigsoroligheterna. Till den lätta afsättningen bidrog i ej ringa mån dels totalt uteblifven tillförsel från Polen och minskad tillförsel från Böhmen, dels de flera i närheten af Ltibeck pågående jernvägsarbeten. Äfven af jern var tillförseln från Sverige större än under föregående året. Med undantag af några få laddningar hitfördes det Svenska jernet i Svenska fartyg. Stångjernshandeln var särdeles liflig. Priserne å denna artikel noterades för år 1862 från Kunt Mark 8: 12 till 11: 8 pr 100 %, hvaremot 1863 års pris antagas från Kur:t Mark 9: 6 till 12: 2, och i enahanda förhållande voro priserne å öfriga jerneffekter förhöjda. Då under förra åren största delen af importen gått för främmande räkning och blott transiterat, var under år 1863 förhållandet omvändt. Under årets lopp befordrades de betydliga, allt sedan Amerikanska krigets utbrott i Ltibeck för Amerikansk räkning upplagda qvantiteter jern till destinationsorterne ; och de nya sändningarne funno lätt afsättning, särdeles på hösten med anledning deraf att priserne för Engelskt jern stigit 30 procent, en omständighet, som måste inverka på Svenska jernprisen och fortfarande underlätta afsättningen. Engelskt fabrikat af valsadt jern har sedan länge, i anseende till det billiga priset, utträngt det Svenska, men under år 1863 började dock det sednare att blifva något mera begärligt. Vid årets slut utgjorde förrådet af Svenskt jern 22,000 Centner och af Engelskt jern ungefärligen samma qvantitet. Tjära, hvaraf under år 1862 införts dels från Sverige, dels från Finland den betydliga qvantiteten af 55,000 Tunnor och vid årets slut voro osålda icke mindre än 28,000 Tunnor, importerades äfven under år 1863 till ett ansenligt qvantum eller omkring 40,000 Tunnor, deraf 8,100 från Sverige. Priserne varierade från 2 H till 164 Mark Kur:t pr Tunna, hvilket sednare belopp noterades vid årets slut Af sättningsorter voro Italien,

29 Portugal, England, Holland, Weser- och Elbtrakterne. 27,000 Tunnor.» Vid årets slut återstodo odisponerade omkring Hamburg. Den direkta införseln derifrån år 1862 ansågs uppgå till 3,684,000 R:dr, deruti inberäknad t omyntadt guld till ett värde af 200,895 R:dr samt omyntadt silfver till ett belopp af 1,555,184 R:dr. Värdet af importen från Hamburg år 1863 uppskattas till 3,580,000 R:dr, i hvilken summa guld eller silfver icke ingår. Denna import verkställdes med 36 Svenska fartyg för 2,910,000 R:dr ; med 1 Hamburgskt för 15,000 R:dr samt för 655,000 R:dr med 2 Preussiska, 6 Danska, 11 Hannoverska och 4 Nederländska fartyg. Den direkta exporten till Hamburg uppskattades år 1862 till 1,528,000 R:dr, i hvilket belopp dock ingick värdet af 450,837 «re-exporterad bomull, å hvilken vara medelpriset samma år å Stockholms börs noterades till 1 R:dr 50 öre pr «. Ar 1863 är värdet af den direkta exporten till Hamburg beräknadt till 938,000 R:dr. Med 36 Svenska fartyg utfördes varor för 922,000 R:dr, med 1 Hamburgskt för 2,000 R:dr samt för 14,000 R:dr med 3 Danska och 1 Hannoverskt fartyg. Från Hamburg infördes: Bland de från Hamburg år 1863 införda varor förekomma derjemte apotheksvaror för 21,502 R:dr, konjak 19,309 tt alkohol, 15,887 «fenkol, färgträd för 10,707 R:dr, 50,682 «kamel- och ullgarn, guano för 54,889 Rcdr, 15,115 «hornknappar, kläder för 24,103 R:dr, 120,058 «salpeter, 10,011 % omalen senap, 186,362 tt terpentinolja, 60,252 «trän och späck, snickarearbeten för 33,876 R:dr, 16,087 «vitriol, m. m.

30 Jemte här ofvan uppgifna, från Hamburg år 1863 införda varuqvantiteter blefvo samma år från Hamburg importerade och på nederlag upplagda 1,021,481 te råsocker, 569,202 & kaffe m. m. Den direkta exporten utgjordes hufvudsakligen af År Jern: Stång- Centn. 7, , , , ,666. Spik» 1, ,314. 1,269. Stål» 7,021. 3,965. 1,648. 6,166. 2,202. Koppar» ,075. 3,472. 4,532. 4,502. Spanmål, omalen Kub:fot 233, ,054. 3,911. 6, ,735. Tjära Centn. 3, , Beck» Bomullsgarn s 47,048. 2, , ,215. Ar 1863 utfördes dessutom direkte till Hamburg 20,909 Kub:fot ekbark, 428 Centner torra, oberedda hudar, 2,652 Centner lumpor, m. m. Uti den från Svenske och Norske General-Consuln i Hamburg till Collegium inkomna årsberättelse för 1863 yttras, bland annat, följande:»metallmarknaden företedde gynsamma förhållanden, enär prisen i allmänhet visade stor fasthet och till en del äfven erforo en förhöjning. Jern rönte isynnerhet god efterfrågan, och då förbrukningen af denna artikel, som alltmera böyjat undantränga en del andra materialier, öfverallt är i starkt tilltagande, lärer man med skäl kunna emotse en successiv förhöjning af priserne äfvensom en i allmänhet gynsam framtid för denna artikel. Afsättningen af Svenskt jern till det inre af Tyskland försvåras dock alltjemt af tullföreningens höga skyddstull; h varförutan de billigare prisen å främmande sorters jern alltid utgöra ett svårt hinder för en vidgad afsättning af det Svenska jernet. Svenska åkerbruksredskap och en del machinarbeten, hvaraf prof under året varit utställda på härvarande internationela exposition, hafva ådragit sig icke obetydlig uppmärksamhet, särdeles med hänsyn till deras billiga pris, så att man bör kunna hoppas, att en lönande export af dessa tillverkningar till Tyskland småningom skall låta inleda sig. Koppar fann i början af året trög afgång till vikande pris. Sednare inställde sig, i följd af gynsammare berättelser från England, ökadt begär, hvilket fortfor till årets slut och föranledde betydliga omsättningar till stigande pris. Hela importen af koppar till Hamburg år 1863 uppgick till 45,350 Centner, hvaraf omkring 5,600 Centner från Sverige och 2,200 Centner från Norrige. Artikeln tjära har, oaktadt betydliga skeppningar deraf till England och Amerika blifvit härifrån verkställda, icke förmatt bibehålla sig vid samma höga pris, som under år Dessa pris, som i början af år 1863 noterades med 18 à 19 Mark pr Tunna, nedgingo småningom till 14 à 15 Mark. Prisen å beck hafva deremot fullkomligen bibehållit den år 1862 uppnådda höga ståndpunkt ända till emot hösten år 1863, då en betydlig tillförsel af Archangel-vara nödgade innehafvarne af ifrågavarande artikel att något nedsätta sina fordringar.» Bremen. Värdet af importen derifrån, som år 1862 ansågs uppgå till 4,287,000 R:dr, beräknas för år 1863 till 5,060,000 R:dr. I afseende å införseln från Bremen, hvilken i allmänhet hufvudsakligen består af tobaksblad och stjelk, är för begge ifrågavarande år att anmärka den betydliga qvantitet raffineradt socker, eller öfver 2 millioner Ä, som under hvartdera året dels förtullats, dels blifvit på nederlag upplagd. I

31 importen år 1863 deltogo 18 Svenska fartyg för 819,000 R:dr, 1 Bremiskt för 93,000 R:dr samt 2 Preussiska, 18 Danska, 1 Hamburgskt, 23 Hannoverska och 12 Nederländska fartyg för 4,148,000 R:dr. Den i allmänhet obetydliga och år 1862 till ett belopp af endast 275,000 R:dr beräknade exporten till Bremen har dock år 1863, till följd förnämligast af en ökad skeppning af stångjern, stigit till 721,000 R:dr. Häraf belöpa på 22 Svenska fartyg 535,000 R:dr, på 1 Norskt 17,000 R:dr, på 1 Bremiskt 86,000 R:dr samt på 4 Preussiska, 2 Danska, 2 Hannoverska och 2 Nederländska fartyg 83,000 R:dr. Från Bremen hafva införts och direkte disponerats: Derjemte infördes och förtullades år 1863, bland annat, 47,131 «peppar, 126,795 «sirup, 157,724 «terpentinolja, 21,277 «fanerskifvor, 92,757 «vin. Från Bremen infördes och lades uppå nederlag: Till Bremen utfördes: Till Bremen utfördes dessutom år 1863, bland annat, 2,000 «ister.

32 Hannover och Oldenburg. I likhet med hvad förhållandet var år 1862, har under år 1863 icke någon import från dessa länder till Sverige egt rum. Värdet af de till samma länder utförda varor uppskattades till 150,000 R:dr år 1862 och beräknas för år 1863 till 104,000 R:dr. Med 11 Hannoverska fartyg utfördes sistnämnda år varor för 87,000 R:dr samt med 1 Preussiskt, 2 Danska och 1 Hamburgskt fartyg för 17,000 R:dr. Till Hannover exporterades hufvudsakligen: o Ar 1863 utfördes derjemte oarbetad sten till ett värde af 3,315 R:dr, 1,112 tolfter bräder och plankor, 796 bjelkar och spärrar, m. m. Svenska fartyg (ångfartyg inberäknade) ankommo

33 Svenska fartyg (ångfartyg inberäknade) afgingo Nederländerna. Värdet af importen derifrån hade år 1861 stigit till ett belopp af 4,714,000 R:dr eller det högsta, som något år för de ta land förekommit, men minskades år 1862 till 3,472,000 R:dr och har år 1863 nedgått Jill 2,397,000 R:dr. Det sålunda under sistlidet år uppkomna lägre värdebelopp har hufvudsakligen föranledts af en, på sätt nedanstående jemförelse utvisar, betydligen minskad införsel af råsocker. Af den för öfrigt väsendtligasfe införselsartikeln från Nederländerne eller arräk har deremot importen år 1863 till och med något öfverstigit införseln föregående året; äfvensom under ifrågavarande år en ovanligt stor qvantitet cikorierot inkommit. Med Svenska fartyg infördes år 1863 varor för ett värde af 200,000 R:dr, ined 47 Nederländska för 1,887,000 R:dr, samt för 310,000 R:dr med 1 Preussiskt, 2 Danska och 9 Hannoverska fartyg. Commerce-CoUegfi Utrikes BerdlUUe (nr år

34 Exportrörelsen på Nederländerne har år 1863 varit lifligare an under något föregående år, med undantag endast af år Sålunda har värdet af utförseln, som sistnämnda år till följd af en större skeppning af spanmål steg till det ovanligt höga beloppet af 8,586,000 R:dr, men sedermera betydligen nedgick och år 1862 beräknades till 2,020,000 R:dr, år 1863 ökats till 4,083,000 R:dr. Af nedanstående tabell synes ock, att den utförda qvantiteten af de flesta exportartiklarne sistlidet år varit betydligt större än nästföregående året. Utförseln år 1863 bestreds med 31 Svenska fartyg för 632,000 R:dr, med 73 Norska för 1,050,000 R:dr, med 83 Nederländska för 2,146,000 R:dr samt för 255,000 R:dr med 4 Preussiska, 15 Danska, 2 Mecklenburgska, 1 Hamburgskt, 15 Hannoverska och 1 Franskt fartyg. Importen utgjordes förnämligast af följande varuqvantiteter: År 1863 infördes dessutom, bland annat, 313,480 tt bönor, 42,892 «fikon, 175,400 «bomull, 25,912 «kanariefrö, 25,665 S målen och omalen krita, lera för 15,583 R:dr, 58,487 «stearinljus, redskap och machinerier för 110,127 R:dr, 43,863 S saltsyra, 6,654 «senap. Jemte här ofvan uppgifna, år 1863 från Nederländerna införda varuqvantiteter blefvo samma år derifrån importerade och lagda uppå nederlag 510,064 «kaffe, 980,610 «rått och 187,508 «raffineradt socker, 163,153 «vin m. m. Till Nederländerna utfördes:

35 Derjemte utfördes år 1863 till Nederländerna, bland annat, 422 Centner beck, 2,529 Centner bly, virke för 55,617 R:dr, flyttsaker till ett värde af 30,000 R:dr. Till Nederländerna ankommo Svenska fartyg Svenska fartyg afgingo från Nederländerna Svenske och Norske General-Consuln i Amsterdam förmäler i sin till Collegium afgifna årsberättelse för 1863, att 46 till hamnar i distriktet från Sverige ankomna Norska fartyg medförde uteslutande trävaror, hufvudsakligast från Sundsvall, Hernösand, Hudiksvall och Götheborg; att de derifrån skeppade laster af osågadt timmer, behandladt på Norskt sätt (s. k. Holländska bjelkar), vinner alltmera bifall i Nederländerne, helst dimensionerne äro större än som kan erhållas från Norrige, och att anledning är för handen att skeppningen af denna vara skall årligen tilltaga; att deremot af sågadt timmer år 1863 från Sverige sändes en större qvantitet, än som svarade mot förbrukningen, hvaraf följde att prisen för sådan last nedgingo betydligt och att ett stort förråd blef liggande osåldt öfver vintern; att, så länge sågqvarnsrörelsen utgör en af Hollands betydligaste industrigrenar, den qvantitet sågadt timmer, som der erfordras från utlandet, alltid måste blifva inskränkt; att de Svenska rederierna år 1863 använde flera större fartyg i fraktfart på Ostindien, och att, då på Java och Sumatra den enskilda produktionsverksamheten är i stigande samt det»nederländska handels maatschappy», som sjelft endast befraktar Holländska fartyg, numera på produktionsställena å offentlig auktion afyttrar större partier af nämnda koloniers produkter, ökadt tillfälle efterhand kommer att erbjuda sig för de till vidsträcktare fart utrustade Svenska fartyg att i Nederländska Ostindien finna sysselsättning.

36 Belgien. Sammanlagda värdet af importen derifrån beräknades år 1862 till 1,514,000 R:dr och uppskattas för år 1863 till 975,000 R:dr. Uti införseln sistnämnda år deltogo 13 Svenska fartyg för 450,000 R:dr; och bestreds densamma för öfrigt med 2 Norska, 1 Finskt, 1 Preussiskt, 9 Danska, 1 Hannoverskt, 1 Nederländskt och 4 Franska fartyg för 525,000 R:dr. Värdet af exporten, som för år 1862 är upptaget till 1,525,000 R:dr, beräknas för år 1863 till 1,690,000 R:dr. Med Svenska fartyg utfördes sistlidet år varor för 380,000 R:dr, med 77 Norska för 651,000 R:dr, med 1 Belgiskt för 4,000 R:dr samt för 655,000 R:dr med 1 Finskt, 5 Preussiska, 4 Danska, 5 Mecklenburgska, 1 Löbeckskt, 4 Hannoverska, 3 Nederländska och 1 Nord-Amerikanskt fartyg. Af följande hufvud-artiklar infördes: Till Belgien utfördes hufvudsakligen : o Ar 1863 utfördes dessutom till Belgien, bland annat, 1,130 Centner beck.

37 Till Belgien ankommo Svenska fartyg: och afgingo från Belgien Enligt hvad Svenske och Norske Consuln i Antwerpen uppgifvit voro de der under år 1863 gångbara pris å Svenska produkter följande. För plankor och bräder, 3x 11 tums, 28 à 29 Centrs; 3x9 tums, 24 Cent:s; 2 x 7 tums, 14i à 15 Centrs; 2^x6 tums, 11 à l\\ Cent:s pr fot o. s. v.; för bjelkar, från 40 till o 48 Fr:s pr Kub:metre; för spiror, emellan 32 och 40 Fr:s pr Stère efter qvalité. A tjära hade priset, som år 1862 stigit ända till 60 à 65 Fr:s pr tunna, år 1863 fallit till 30 à 29 Fr:s, och ehuru tillförseln var ringa fann varan likväl icke efterfrågan. De till Antwerpen ankomna partier jern och jerntråd kommo icke i handeln på platsen, utan försändes direkte till det inre af landet, i följd hvaraf något pris å dessa artiklar icke kunde noteras. Stor-Britannien och Irland. Det högsta belopp, hvartill värdet af importen från detta land under något år uppgått, är 23,362,000 R:dr, som införseln beräknades utgöra år Ar 1862 minskades importens värde till 19,814,000 R:dr; men år 1863 har det åter betydligen stigit och uppskattas till 22,101,000 R:dr. I denna summa ingår omyntadt guld till ett värde af 447,966 R:dr samt omyntadt silfver för 1,440 R:dr, af hvilka metaller någon införsel från England icke egde rum år Det i förhållande till värdet af sistnämnda års införsel ökade importvärdet år 1863 har för öfrigt hufvudsakligen sin grund dels i en större prisskillnad i afseende å artikeln stenkol, för hvilken vara medelpriset noterades å Stockholms börs år 1862 till 35 öre och år 1863 till 44 öre pr Kub:fot, dels i en betydlig införsel år 1863 af fläsk, som antagligen till största delen blifvit till England infördt från Norra Amerika och utgjordt 64,969 Centner, deraf värdet, om detsamma beräknas enligt här under året å denna vara gällande medelpris af 33 R:dr pr Centner, skulle uppgå till mera än 2 millioner R:dr, dels ock i en ökad impoz-t af jernvägs-effekter, frö, ylleväfnader, olja, bomullsgarn, saltade hudar, terpentinolja, ull m. m. Deremot hade den redan år 1862 betydligt inskränkta importen af bomull år 1863 ytterligare eller med

38 nära 1,300,000 «minskats; men medelpriset å samma vara, hvilket år 1862 noterades till 1 R:dr 50 öre pr «, hade år 1863 stigit till 1 R:dr 85 öre. Uti importen år 1863 deltogo 741 Svenska fartyg för ett varde af 4,221,000 R:dr samt 291 Norska för 1,049,000 R:dr; men till hufvudsakligaste delen bestreds införseln af Britiska fartyg, med hvilka slags fartyg, till ett antal af 327, varor infördes för 13,987,000 R:dr. För öfrigt verkställdes importen ifrågavarande år till ett belopp af 2,844,000 R:dr med 7 Finska, 1 Ryskt, 47 Preussiska, 68 Danska, 44 Mecklenburgska, 3 Hamburgska, 63 Hannoverska, 42 Nederländska, 16 Franska och 2 Nord-Amerikanska fartyg. Värdet af utförseln till England hade år 1860 stigit till det förut icke under något år uppnådda beloppet af 41,710,000 R:dr, minskades år 1861 till 35,612,000 R:dr, men ökades ånyo år 1862 och beräknades då uppgå till 39,519,000 R:dr. Ar 1863 åter har sammanlagda värdet af de till England utförda varor stigit till den ansenliga summan af 46,398,000 R:dr. Detta värdebelopp, som med 4,688,000 R:dr öfverstiger det högsta, hvartill, enligt hvad nyss nämndt blifvit, utförseln till England förut uppgått, och är 6,879,000 R:dr högre än värdet af utförseln till samma land år 1862, utgör öfver 50 procent utaf det beräknade värdet af rikets hela export år Till den för samma år uppkomna stora tillökning i värdet af exporten till England har förnämligast bidragit den då verkställda betydliga skeppningen af hafre, hvilken uppgått till 9,775,081 Kub:fot samt således med 3,627,810 Kub:fot öfverskjuter enahanda export år 1862 och är den största, som under något år egt rum. Medelpriset å ifrågavarande artikel på Londons marknad, som utgjort den förnämsta afsättningsorten för varan, noterades år 1863 till 1 à 1 1 sh. Sterl. pr Quarter eller något lägre än det under föregående året å samma plats beräknade medelpris af 1 2 sh. à 1 3 sh. 6 d. Jemlikt hvad nedan intagna utdrag af årsrapporten från Svenska och Norska General-Consulatet i London innehåller, uppskattas emellertid ensamt den dit år 1863 från Sverige exporterade qvantitet hafre till ungefär 111 millioner R:dr R:mt. Jemte det för öfrigt exporten till England af stångjern år 1863 egde fullt samma omfattning, som föregående året, var utförseln af bräder och plankor ifrågavarande år ganska betydlig och större än något år förut samt med 181,150 tolfter öfverstigande exporten år Värdet af de till England utförda tändstickor beräknades år 1862 till 276,920 R:dr samt år 1863 till 446,240 R:dr. Deremot minskades, vid jemförelse med exporten år 1862, den år 1863 utförda qvantiteten af, bland annat, tackjern med 97,004 Centner samt af stål med 66,474 Centner. Utförseln år 1863 verkställdes med 895 Svenska fartyg för 14,583,000 R:dr, med 759 Norska för 10,435,000 R:dr, med 529 Britiska för 14,761,000 R:dr, samt för 6,619,000 R:dr med 52 Finska, 4 Ryska, 103 Preussiska, 217 Danska, 94 Mecklenburgska, 7 Hamburgska, 1 Bremiskt, 123 Hannoverska, 96 Nederländska, 2 Franska och 3 Nord-Amerikanska fartyg. Stor-Britannien och Irland har hufvudsakligen utgjorts af följande varu- Den direkta importen från qvantiteter:

39 Hudar och skinn: År 1863 infördes dessutom från England, bland annat, 34,740 tt apelsiner, 3,350 Centn. bensvart, 26,560 «borax, rumm 35,270 «alkoh., böcker för 19,247 R:dr, 23,805 Kub:fot cement, 12,296 Kannor porter, 26,117 «filar och raspar, kläder för 91,341 R:dr, 2,610 «rakknifvar, 7,480 Centn. omalen krita, lera för 64,328 R:dr, läderarbeten för 18,039 Rdr, 43,336 «papper, slöjdvaror för 27,565 R:dr, 157,587 «raffineradt socker, 170,062 «vitriol.

40 Jcmte här ofvan omförmälda, från England år 1863 införda varuqvantiteter importerades derifrån och lades på nederlag 439,425 «kaffe, 157,412 «raffineradt och 819,313 «rått socker, 168,154 «vin m. m. Till Stor-Britannien och Irland utfördes: Bland de år 1863 till England utförda varor förekomma derjemte tändstickor till ett värde af 446,240 R:dr, 1,729 Centner beck, 3,376 Centner bly, 172,736 «hvitt bomullsgarn, 11,500 «kimrök, 33,814 «kopparnickel, 59,416 «karduspapper, oarbetadt virke för 146,212 R:dr. Enligt uppgift från Svenska och Norska General-Consulatet i London hafva medelprisen å nedannämnda Svenska export-artiklar varit följande:

41 Svenska fartyg ankommo till Stor-Britanniska och Irländska hamnar och afgingo derifrån Commerce-Collegii VlHket Berdttelte för år

42 Svenska fartyg med last Till Stor-Britanniska hamnar afgingo med last från Sverige: Från Stor-Britanniska hamnar ankommo med last till Sverige: Den af Svenske och Norske General-Consuln i London till Collegium afgifna årsberättelse för 1863 innehåller, bland annat, följande:»enligt de af»board of Trade» upprättade tabeller, visar sig resultatet af trävaru-importen till Stor- Britannien och Irland under år 1863, i förhållande till enahanda import under de begge nästföregående åren, sålunda : Importen år 1863 öfverstiger således med mer än 400,000 loads medelbeloppet af de tvänne nästföregående årens införsel, som åter är vida betydligare än importen under någon tidigare årsperiod. Det är ett anmärkningsvärdt bevis på den tilltagande förbrukningen af trävaror inom Stor-Britannien och Irland att en tillförsel af sådan omfattning som det sistlidne årets, hvilken, om den egt rum några få år tillbaka, skulle

43 hafva helt och hållet nedtryckt marknaden, nu kan upprymmas, visserligen till låga pris, men dock utan att qvarlemna några osålda förlager, som ingifva allvarsamma farhågor för den kommande skeppningstiden. Till London importerades från Sverige år 1863 icke fullt så stor qvantitet trävaror, som året förut; ty ehuru tillförseln af plankor visar en märkbar tillväxt, ankommo deremot andra slag, synnerligen bjelkar, i ansenligt förminskade qvantiteter, hvilket förhållande synes af efterföljande sammanställning af ifrågavarande import under de sistförflutna trenne åren: År laster = 115,400 tons. 473 laster = 147,000 tons. 431 laster = 142,000 tons. med plankor 1,303,000 st. 1,635,000 st. 1,882,000 st.» hattens 694,000» 902,000» 839,000»» bjelkar 39,000 loads. 63,000 loads. 44,000 loads.» spångved 573 famn. 684 famn. 300 famn. Från Sverige erhåller således denna marknad sitt behof af plankor hufvudsakligen fyldt. Förlagerna vid 1863 års början voro ymniga för förbrukningen under den återstående delen af vintern. Från Götheborg erhölls ny tillförsel på våren, och längre fram på året ankommo utan uppehåll laster från Svenska Östersjöhamnarne. Priserna började vid 10 till 11 pr Petersb. standard för goda, väl sorterade laster och 9 till 10 för näst bästa qvalitet vattensågade furuplankor, men vacklade tidigt och nedgingo efterhand under årets lopp 20 sh. pr standard, hvilket förhållande vid en så hopad tillförsel också var att förvänta, ehuru dessa slags plankor, såsom utgörande den billigaste qvarnsågade varan marknaden har att erbjuda, finna vidsträckt användande bland konsumenter. Af Svenska hattens ankom år 1863 ett något mindre parti än året förut, och man motsåg för dessa ungefär samma pris som för plankor; men värdet af de förra led genom den ansenliga tillförseln af samma vara från Norrige och ställde sig följaktligen lägre. Skeppningar af handsågadt Svenskt virke kunna ej noteras högre än 7 till 8 pr Petersb. standard samt lika för plankor och hattens, furu eller gran. Af Svenska bjelkar qvarlåg ett stort förråd utaf föregående årets öfverdrifvet stora import; och den till följd deraf i min sednaste årsrapport framställda förmodan, att någon stegring i pris ej torde kunna motses för den nya importen, ehuru denna sannolikt skulle blifva betydligt inskränkt, har i båda dessa hänseenden fullkomligt besannats; ty såsom af det föregående ses, uppgick tillförseln af Svenska bjelkar till London år 1863 till blott 44,000 loads, utgörande en minskning mot nästföregående året af 19,000 loads; men icke desto mindre bibehöll sig med svårighet det pris af 50 sh. till 52 sh. 6 d. pr load, som noterades vid utgången af år 1862; och då den nya importen kring midsommartiden det påföljande året började, gaf priset tidtals vika med 1 à 2 sh. pr load, men stadgade sig åter vid den tidigare noteringen, så snart det kunde beräknas huru mycket afkortad årets tillförsel skulle blifva. Svenska bjelkar af små dimensioner och sämre beskaffenhet hafva hemtat jemförelsevis lägre pris, och fyrkantiga spärrar, eller»balks», såldes i början af året så lågt som 35 à 38 sh. pr load, ehuru de sednare, med ringa tillförsel, åter stego till 45 sh. Af spångved anlände år 1863 ganska litet till denna marknad från Sverige, nemligen 300 famnar, som såldes i början till 7, men mot årets slut steg varan till 8: 10 sh. pr famn. Importen af stångjern och stål till det Förenade Konungariket uppgick år 1863 till icke fullt samma omfång som under nästföregående året. Af den förra artikeln infördes nemligen 46,635 tons år 1863 mot 49,662 tons år Af stål åter importerades år 1863 från främmande länder 4,016 tons eller 1,034 tons mindre än år Under det att år 1861, af en tillförsel uppgående i det hela till 35,489 tons stångjern, 31,408 tons förskrefvo sig från Sverige och, enligt vanlig proportion, omkring 4,000 tons utgjorde öfriga länders tillförsel, anlände åter år 1862, vid en till 49,662 tons ökad totalimport, endast 41,811 tons stångjern från Sverige, så att tillförseln från öfrige länder sistnämnda år måste stigit till den mindre vanliga summan

44 af närmare 8,000 tons. Den minskning, som år 1863 egt rum i stångjerns-importen till England, torde således, när mera speciela uppgifter deröfver här hunnit insamlas, befinnas endast i ringare grad hafva berott af tillförseln från Sverige, hvars totalomfång derföre kan sättas till ungefär 40,000 tons. Den i min sednaste årsrapport yttrade förmodan, att Ostindiens marknader vid den tidpunkten blifvit fyllda öfver behofvet medelst de från hamnar i England under året 1862 åter utförda 9,213 tons Svenskt stångjern, har visat sig vara så tillvida riktig, att enahanda re-export år 1863 nedgick till 3,313 tons; men denna förminskning af 5,900 tons har till stor del motvägts af en ökad förbrukning utaf ifrågavarande produkt inom England. Efterfrågan å allt slags jern har i sjelfva verket under sednaste hälften af år 1863 visat en tilltagande liflighet, derunder priserna gradvis stigit, för välskt stångjern från sb. à sh. 6 d. till 8 à 8. 5 sh. pr ton; för Staffordshire stångjern från 7 till sh. och sednare till sh. pr ton; för Skottskt tackjern från 54 sh. 6 d. vid årets början med variationer mellan 51 sh. och 69 sh. 5 d. till 65 sh. 6 d. à 66 sh. vid årets slut. Denna jernmarknadens hållning inverkade till en del äfven på den Svenska stångjerns-importen. Ifrågavarande produkt noterades vid årets början till sh. pr ton för större dimensioner af ordinära stämplar, med en förhöjning af 5 sh. pr ton för Ostindiska assortimenter, och förblef utan ändring till början af Juni, då, med minskad tillgång, priset höjde sig 5 sh. pr ton för hvardera sorten. I Oktober ökades priset för Ostindiskt assortiment till 12 och sednare till sh. samt mot slutet af året till 13 pr ton, under det att vanligt Svenskt stångjern samtidigt steg till sh. Dessa prisförhöjningar utöfvade en så liflig inverkan på tillförseln, att ensamt under November månad nära fjerdedelen af hela årsimporten af utländskt stångjern, eller 10,510 tons, anlände till England, mot 4,066 tons i samma månad det nästföregående året; och som priserna ändock förblefvo stadiga samt äfven höjdes, lider det intet tvifvel att denna ansenliga tillförsel, som kan anses nästan uteslutande hemtad från Svenska förlager, medfört betydlig vinst. Priserna å Svenskt stål lemnade äfven år 1863 mera nöjaktiga resultat än näst föregående året; ty marknaden öppnades med en stegring från sh. till 17 pr ton för knippstål samt från sh. till 16 pr ton för bunkstål; och ehuru en återgång till de tidigare noteringarne i enstaka fall egde rum under sommaren, bibehöllo sig dock de högre priserna på det hela, och knippstål steg i Deo cember månad ytterligare till sh. pr ton. Aterutförseln af importeradt stål från London och Liverpool till Ostindien och China uppgick år 1863 till 1,450 tons eller fullt 1,000 tons mindre än det nästföregående året, hvilken minskning i det närmaste motsvarar den samtidigt inträffade förminskningen i totalimporten af berörde artikel till England, på sätt ofvan blifvit anmärkt. Frigörandet sedan få år tillbaka af den Svenska tackjerns-exporten synes ej hittills hafva haft till följd någon särdeles betydlig import af denna vara till det Förenade Konungariket. Dyrheten af ifrågavarande produkt lägger, såsom vid föregående tillfällen blifvit anmärkt, hinder i vägen för dess konkurrens med den stora tackjernsproduktionen inom Stor-Britannien i och för vanliga ändamål. Till dessa torde nu äfven böra läggas tillverkningen af pansarplåtar, sedan af anställde försök visat sig, att det Engelska jernet egnar sig fullt ut lika väl om ej bättre än det Svenska för dylika plåtars beredande; och utsigten för en större afsättning af Svenskt tackjern i den vidsträckta Britiska jernhandeln torde derföre så godt som ensamt bero på möjligheten af en ansenligt förminskad produktionskostnad. I öfverensstämmelse härmed har det befunnits att tillförseln af Svenskt tackjern till England, som år 1862 nådde ett omfång af 10,328 tons, hvaraf största delen, eller 7,816 tons, lossades i Hull, varit drifven för högt, så att en stor del stadnat på importörernes händer, och 1863 års tillförsel måste följaktligen inskränkas till ett mindre omfång, hvaraf hufvudstoden, eller 4,951 tons, anlände till Hull samt afyttrades till pris af 5.15 sh. à 6. 5 sh pr ton. Omsättningen af tjära har på de sista tre åren varit särdeles betydlig å det Förenade Konungarikets marknader, och importen nådde i synnerhet år 1863 en stor omfattning, nemligen 21,084 läster, mot 17,874 läster år 1862 och 14,439 läster år Till följd häraf kunde hvarken de ovanligt höga priserna år 1861

45 eller de något lägre år 1862 vidmakthållas sistlidne år. Af så kallad Stockholms-tjära anlände till London 68,835 tunnor år 1863 mot 55,908 tunnor år 1862 och 21,996 tunnor år Den utomordentliga tillväxten i importen åren 1862 och 1863 framkallades af den plötsliga efterfrågan å denna vara, som uppstod under sednare hälften af år 1861, åtföljd af en stegring i pris till 32 sh. pr tunna. Ehuru detta pris någorlunda bibehöll sig under större delen af det påföljande året och vid ett tillfälle nådde 37 sh. 6 d., verkade dock den ökade tillförseln småningom en återgång till 26 sh. vid början af år 1863 samt till 25 sh. och 24 sh. 6 d. i Februari och Mars, hvarvid det förblef till början af Juli. En ymnig tillförsel bragte då priset ned till 23 sh. 6 d. och vidare under loppet af Augusti månad till 21 sh., tilldess det i Oktober nådde sin lägsta ståndpunkt af 19 sh. till 19 sh. 3 d. pr tunna. I November uppstod för varan en efterfrågan, föranledd af motsedda ordres för Amerika, hvarigenom priset åter bragtes upp till 23 sh., men inom månadens slut var det åter reduceradt till 21 sh. och vidhöll denna notering till årets slut, då det förlag, som ännu ej ingått i konsumtionen eller blifvit re-exporteradt, antogs uppgå till 25,000 tunnor, hufvudsakligast i spekulerande köpares händer. I tillförseln af hvete och hvetemjöl till Stor-Britannien och Irland från främmande länder förekom år 1863 en betydlig minskning, föranledd af den rikliga inhemska skörden af nämnda sädesslag, hvaraf landet samma år kom i åtnjutande, särdeles i jemförelse med den knappa grödan och den motsvarande ofantliga importen det föregående året. Denna lyckliga omständighet beredde det Förenade Konungariket en besparing, som uppskattas till omkring 12 millioner Sterling. Af öfrige slags spanmål har emellertid tillförseln år 1863 snarare tilltagit än förminskats, såsom af efterföljande jemförelsetabell synes. Spanmåls-import till Stor-Britannien och friand åren : Till följd af ofvannämnde förminskade import af hvete voro de i magasin upplagda förråden af denna vara, hvilka vid början af år 1863 uppnått ett ansenligt omfång, vid årets slut endast måttliga; men att priset samtidigt nedgick 3 till 6 sh. pr quarter, allt efter beskaffenheten, för utländskt, samt 5 sh. för Engelskt hvete, som dessutom i godhet skattas 4 sh. pr quarter högre än föregående årets, får deremot helt ocli hållet tillskrifvas den ymniga och väl inbergade inhemska skörden af ifrågavarande sädesslag. Ett långt större prisfall år 1862 hade deremot uteslutande sin grund i den öfverflödiga tillförseln af utländsk vara, som nämnde år egde rum; men båda dessa orsaker hafva emellertid sammanverkande åstadkommit en nedsättning i priset på bröd, som i jemförelse med förhållandet under en föregående period är ganska anmärkningsvärd och för de fattigare samhällsklassernes välbefinnande af största vigt. England producerade likaledes år 1863 en särdeles ymnig kornskörd, ehuru såningsvidden för detta sädesslag ej var större än vanligt, och Skottland, som drifvit odlingen deraf till något större omfång än under vanliga år, gynnades äfven af en god gröda, fastän till någon del angripen af våt väderlek i bergningstiden. Icke desto mindre blef importen af korn till det Förenade Konungariket större än året förut och ett prisfall blef följden, som för hela året uppskattas till vid pass 2 sh. pr quarter.

46 Tillförseln af utländsk hafre till det Förenade Konungariket sistlidne år var jemväl betydligt öfverstigande importen de båda nästföregående åren. Inom landet var skörden medelmåttig. I England förefanns en ymnig äring af god beskaffenhet, men på en inskränkt såningsvidd; hvaremot skörden i Skottland och Irland var till en del skadad af regnig väderlek. Ehuru äfven detta sädesslag nedgick i värde under året, utgjorde prisfallet knappast 1 sh. pr quarter. Konsumtionen höll steg med tillgången, och förråderna i magasin af utländsk vara vid årets slut voro mer än vanligt medtagna. Beträffande särskildt spanmåls-importen till London från främmande länder år 1863, så utgjordes denna, hvad de tre ofvan nämnda, hufvudsakligaste Europeiska sädesslagen angår och i jemförelse med förhållandet de trenne föregående åren, af följande qvantiteter, nemligen: År Hvete, Quarters 1,183,387. 1,437,937. 1,515, ,829. Korn» 478, , , ,559. Hafre» 1,664,683. 1,528,672. 1,343,266. 1,551,795. Tillsammans Quarters 3,326,903. 3,333,605. 3,333,664. 3,004,183. utvisande för år 1863 en minskning i tillförseln af hvete till hufvudstadens marknad, som svarar mot den, hvilken egde rum för hela Konungariket; och då priset för Svensk vara, hvilket ännu vid årets början utgjorde 51 sh. pr quarter, gradvis nedgick till 50 sh., 47 sh. 6 d. och 45 sh., blef importen i förhållande derefter högst obetydlig eller blott 744 quarters för hela året, under det att från Norrige någon tillförsel till London af ifrågavarande sädesslag icke egde rum. Jemförelse vis obetydlig blef äfven den qvantitet korn, som år 1863 från Sverige ankom till denna hufvudstad, utgörande 6,249 quarters, mot 13,306 quarters år 1862, 13,190 quarters år 1861 samt 31,615 quarters år Priset uppgick till 28 sh. à 28 sh. 6 d. pr quarter. Deremot blef hafre-importen från Sverige till London år 1863 större än någonsin tillförene under en lika period. Af hela importen utaf detta sädesslag till det Förenade Konungariket upptogos inemot två tredjedelar eller 1,551,795 quarters af hufvudstadens marknad, och härtill bidrog Sverige ensamt med 630,978 quarters, medan af de öfrige från andra delar af verlden importerade 920,817 quarters en större proportion än förr varit fallet, eller 40,808 quarters, skeppats från Norrige. Sveriges andel i tillförseln af denna sädesart till London år 1863 utgjorde således öfver 40 procent, mot knappa 21 procent från Ryssland, 17 procent från Danmark, 8 procent från Preussen, 4 procent från Holland o. s. v.; under det att, vid sammanställning med förhållandet föregående år, Sveriges hafre-import till London år 1863 utgjorde 162,655 quarters mera än enahanda import år 1862, 170,575 quarters mera än år 1861 och 256,913 quarters utöfver 1860 års tillförsel. Priset höll sig uppe vid 21 sh. pr quarter under de första nio månaderne af året, men nedgick under sista qvartalet till 20 sh., ocli värdet af hela denna import år 1863 kan uppskattas till den ansenliga totalsumman af ungefär 625,000 Sterl. för Sverige och omkring 40,000 Sterl. för Norrige, utan att i beräkning tages den ytterligare hafretillförsel, som samtidigt egt rum från de Förenade Konungarikena till andra hamnar i Stor-Britannien och Irland.» Frankrike. Då vid redogörelsen för Sveriges införsel från Frankrike endast kan tagas i betraktande den importrörelse, som direkte bedrifves, och således de Franska manufakturvaror samt andra industrialster, som öfver Hamburg och Ltibeck hit till riket införas, härvid icke komma i beräkning, måste följaktligen det värde, hvartill importen

47 från Frankrike uppskattas, jemförelsevis blifva ganska lågt. Detta värde uppgår emellertid för år 1863 till högre belopp än under något föregående år och beräknas till 2,570,000 R:dr. Värdet af den direkta införseln från Frankrike år 1862 ansågs icke utgöra mera än 1,845,000 R:dr. Till det ökade importvärdet för år 1863 har den betydliga införseln samma år af raffineradt socker förnämligast bidragit. Beträffande åter de tvänne artiklar, som för öfrigt hufvudsakligen utgöra föremål för den direkta importen från Frankrike, eller vin och konjak, så hafva, på sätt här nedan synes, de år 1863 införda qvantiteter i mindre betydlig mån öfverstigit föregående årets införsel af samma varor. Den direkta importen år 1863 bestreds med 19 Svenska fartyg för 674,000 R:dr, med 13 Norska för 107,000 R:dr, med 27 Franska för 1,173,000 R:dr, samt med 1 Ryskt, 2 Danska, 1 Hannoverskt och 1 Nederländskt fartyg för 616,000 R:dr. Värdet af den direkta utförseln till Frankrike är för år 1862 upptaget till 9,801,000 R:dr och uppskattas för år 1863 till 9,424,000 R:dr. Detta exportvärde, ehuru betydligt understigande det, som beräknats för exporten till England, är dock dernäst det högsta, hvartill utförseln från Sverige till något land uppgår. I afseende å de år 1863 utförda qvantiteter af de hufvudsakligaste export-artiklarne har, vid jeniförelse med utförseln nästföregående året, en minskning egt rum för stångjern af 47,544 Centner; hvaremot år 1863 trävaruskeppningen varit något större och i exporten af tjära en tillökning af 34,088 Centner förekommer. Den direkta utförseln till Frankrike år 1863 har bestridts med 68 Svenska fartyg för 1,618,000 R:dr, med 380 Norska för 5,302,000 R:dr, med 261 Franska för 1,306,000 R:dr samt för 1,198,000 R:dr med 5 Preussiska, 16 Danska och 1 Mecklenburgskt fartyg. De direkte från Frankrike införda och till omedelbar disposition angifna varor hafva hufvudsakligen utgjorts af: o Ar 1863 blefvo dessutom från Frankrike direkte införda och disponerade 6,656 «anis, sprit 6,078 <S alkok, 2,505 «sardeller m. m., 8,861 Centner ospritad fjäder, 1,587 Centner fläsk, 2,473 «kanariefrö, 8,769 «spanskgröna, färgträd för 30,666 Rdr, 5,790 % segelgarn, 14,092 «karafiner na. fl. glasvaror, 26,056 «gryn,

48 ,342 «hartz, 1,744 % konfiturer, 19,681 «lakrits, 12,286 «lim, 17,462 «nötter, 7,800 «målen och preparerad senap, m. m. Derjemte hafva direkte från Frankrike införts och på nederlag upplagts, bland annat : Af följande artiklar utfördes: Bland de år 1863 direkte till Frankrike utförda varor förekomma jemväl 18,400 «jern- och ståltråd, 2,421 par årtrad m. m. Till Frankrike ankommo Svenska fartyg Svenska fartyg afgingo från Frankrike

49 Svenska fartyg ankommo till Franska hamnar vid Svenska fartyg afgingo från Franska hamnar vid Svenska fartyg hafva år 1863 besökt nedannämnda Consulsdistrikter: Sådana fartyg ankommo och afgingo Qmmerce-Collegii Utrikes BtrOtUUe för år

50 Antalet och drägtigheten af Svenska och främmande fartyg, som från Svenska hamnar utklarerat med last till Frankrike, hafva varit följande: Af Svenske och Norske General-Consuln i Havre de Grâce hafva för år 1863 följande prisuppgifter i af seende å Svenska produkter på platsen blifvit meddelade: Plankor, furu, 3x9 tums, 28 à 32 Cent:s pr löpande metrisk fot.» eran,»» 26 à 30»»»»» Bjelkar, furu, 1 Fr. 30 Cent:s pr Engelsk Kub:fot. Tjära, 30 Fr:s pr tunna à 160 Kilogr. Beck, 60»»»» 150» Stångjern, 34 à 36 Fr:s pr 100» Svenske och Norske Consuln i Bordeaux liar uppgifvit, att prisen derstädes å trävaror år 1863 kunna antagas hafva varit, för plankor, furu, 3x9 tums, 26 à 28 Cent:s pr fot,» battens,» 3x6» 18 à 20»»»» bräder,» Ii x 8» 9 à 11»»» samt, såsom vanligt, 10 % lägre för gran. Enligt livad Consuln för öfrigt meddelat, hade importen till Bordeaux af trävaror år 1863 betydligt stigit, samt med Svenska och Norska fartyg från Sverige införts 57,580 tolfter plankor och bräder, mot 31,040 tolfter år Denna ökade import ansågs vara en följd af den nedsatta tariffen för transport på jernbanor och kanaler, hvarigenom Bordeaux' trävaruhandlare sattes i tillfälle att med dessa artiklar förse den sydligare delen af Frankrike till lika billiga pris som dem, hvartill sändningar från Marseille kunde erhållas. Af den från Svenske och Norske General-Consuln i Marseille till Collegium inkomna årsberättelse för 1863 inhemtas, bland annat, följande: Oaktadt importen till distriktets hamnar af trävaror år 1863 varit mindre än under något af de föregående åren, eller 14,000 tolfter reducerade 14 fots 3x9 tums plankor, mot 35,000 tolfter år 1862, hade likväl priserne icke varit vinstgifvande för importörerne, utan varierat från 40 till 55 Fr:s pr tolft, enligt sortering och qvalitet. Importen af jern, hvilken Ar 1862 utgjorde 43,000 Centner, uppgick år 1863 endast till 27,700 Centner. De pris, till hvilka nämnda tvänne artiklar kunde för ifrågavarande begge år ungefärligen noteras, voro följande:

51 Såsom nyss är visadt, hade importen af jern år 1863 minskats, och under nuvarande förhållanden skulle särdeles de ordinärare Svenska jernsorterne icke kunna blifva föremål för en régulier import så länge de ej vid utförsel från östersjöhamn befriades från all frakt eller denna åtminstone icke betingades till högre belopp än 10 Fr:s pr Ton i stället för 30 à 40 Fr:s, som betalts de sednare åren. Endast i Götheborg hade man insett fördelen af att skeppa jern såsom barlast, i stället för sten, och under år 1863 voro sålunda rätt betydliga partier jern från nämnda stad expedierade till Algeriet och äfven till Alexandria. Till följd af den rättighet, som de Franska fabrikanterne ega att tullfritt införa en viss qvantitet jern mot förbindelse att inom en viss tid åter utföra motsvarande, till maskiner förjernvägar eller ångbåtar m. m. förarbetad qvantitet jern, kunde våra förträffliga jernsorter äfven i priset täfla med de Franska. I afseende å trävaruhandeln anmärkes, att det förflutna året kunde räknas ibland de ogynsammaste under innevarande sekel, dock icke h vad prisen anginge, hvilka hållit sig rätt fördelaktiga till följd af den knappa tillgången, utan med hänseende till svårigheten att finna säkre köpai - e. Under flera år hade byggnadsföretagen i Marseille drifvits med mycken kraft, men sedan befolkningen, till följd af kriser, som genomgått hela verlden, under de sednare åren ej ökat sig i samma proportion, hade vid sådant förhållande de enskilde byggnadsföretagen minskats på ett sätt, som af hvar och en betraktades med oro. De stora Pariser-kredithusen, hvilka förut visat sig högst frikostiga i sina förskott till entreprenörerne, ådagalade nu mycken tillbakadragenhet och försträckte ej lån utan garantier, som vore fullkomligt tillfredsställande. Följder af detta förfarande hade ej uteblifvit och en stor modlöshet herrskade bland byggmästarne, af hvilka flera upphört med handteringen och en stor del nödgats uppskjuta sina liqvider. 1 en stad, sådan som Marseille, voro likväl de närvarande ofördelaktiga konjunkturerna för trähandeln blott tillfälliga. I Toulouse hade etablerats en stor fabrik för snickeri-arbeten, som hemtade Svenska och Ryska träsorter från Bordeaux och levererade i Marseille trä, sågadt och färdigberedt till fönster och dörrar, hvilket vore det förnämsta, att ej säga uteslutande, bruk, som der gjordes af Nordiska plankor. Tillgången å frakter hade under år 1863 varit inskränkt, enär prisen å de förnämsta artiklar för utförsel till England, såsom säd och oljekakor, ej varit tillräckligt lönande för exportörerne, och flertalet af Svenska fartyg hade måst afgå dels i barlast dels med salt till, bland andra orter, Förenta Staterna, för att söka retour-frakter på Europa. Portugal. För år 1862 beräknades värdet af de från Portugal införda varor till 452,000 R:dr och för år 1863 &r värdet af införseln från samma land upptaget till 539,000 R:dr. Importen sistnämnda år har verkställts med 47 Svenska fartyg för 458,000 R:dr, med 1 Portugisiskt för 3,000 R:dr samt med 1 Norskt, 1 Finskt och 1 Hannoverskt för 78,000 R:dr.

52 Den direkta utförseln till Portugal, hvilken för år 1862 uppskattades till 1,937,000 R:dr, beräknas för år 1863 uppgå till ett belopp af 1,794,000 R:dr. Med 49 Svenska fartyg utfördes sistnämnda år varor för ett värde af 1,622,000 R:dr, samt med 12 Norska fartyg för 172,000 R:dr. Från Portugal infördes hufvudsakligen : o Ar 1863 blefvo dessutom från Portugal införda och lagda på nederlag 200,342 «vin på fat samt 244,606 Kub:fot salt m. m. Till Portugal utfördes: Dessutom utfördes år 1863 till Portugal 340 Centner beck, 12 Centner draggar, 21 Tolfter bandstakar, 70 par årträd. Svenska fartyg ankommo till Portugal och afgingo från Portugal

53 Uti den af Svenske och Norske General-Consuln i Lissabon till Collegiura afgifna årsberättelse för 1863 anföres, bland annat, följande:»från utrikes orter ankommo till Lissabon dels lastade dels i barlast icke flere än 28 Svenska fartyg om 1,641 Nyläster. Orsaken till ett så ogynsamt förhållande ligger så väl i den fortfarande drufsjukan och den i följd deraf inskränkta handelsrörelsen, som äfven i de under större delen af det ifrågavarande året uti Lissabon och S:t Ybes rådande höga saltprisen, under det att Medelhafssaltet stått särdeles lågt. Den knappa vinskörden hade paralyserat handeln på Brasilien, och frakter på Rio de Janeiro hafva varit så låga som 20 à 24 sh. Sterl. pr ton salt. Plankor, 3x9 tums 11 fots, afyttrades till 240 Crusados pr 122 st. med 5 procent rabatt för utskott. Bjelkar, 12 tum i qvadrat, såldes till 320 Reis pr löpande fot och derutöfver. Af tändstickor hafva små partier ankommit på försök, men skyddstullen är för hög att uppmuntra till vidare sändningar. Stålförbrukningen stiger årligen och varan reqvireras, i likhet med jernet, direkte från Sverige för vidare utininutering till smeder m. fl. Några tillförlitliga noteringar kunna dock ej meddelas, enär de spekulationsvis hitsända partier städse leinna proportionel förlust. Saltskörden var god så väl till qvantitet som till beskaffenhet, hvarföre prisen på hösten deklinerade till 1 $ 800 Reis pr Moj i Lissabon och 1 $ 600 i S:t Ybes. Vin-, olje- och spanmålsskördarne utföllo deremot under medelmåttan. Ehuru vinstockarne svaflas, och på vissa ställen äfven begagnas salt kring rötterna, har man likväl endast delvis kunnat besegra det mögel, som vid tidigare eller sednare utvecklingsperiod hotar hela växten. Svaflingsprocessen är för öfrigt dyr, isynnerhet uti inre delar af landet.» Spanien. Värdet af importen från Spanien är för år 1862 upptaget till 575,000 R:dr och beräknas för år 1863 till 869,000 R:dr. Detta belopp är, näst 1855 års importvärde, som utgjorde 988,000 R:dr, det högsta, hvartill införseln från detta land något år uppgått. Importen år 1863, deruti 41 Svenska fartyg deltogo för 265,000 R:dr, bestreds för öfrigt med 12 Norska fartyg för 24,000 R:dr, samt för 580,000 R:dr med 1 Ryskt, 5 Danska och 1 Hannoverskt fartyg. Det beräknade värdet af exporten till Spanien utgjorde 3,825,000 R:dr år 1862 och uppgår för år 1863 till 3,463,000 R:dr. Häraf belöpa på 78 Svenska fartyg 1,233,000 R:dr, på 1 Spanskt 5,000 R:dr samt på 129 Norska, 1 Finskt, 3 Preussiska, 12 Danska, 1 Mecklenburgskt, 2 Franska och 1 Nord-Amerikanskt fartyg 2,225,000 R:dr. Importen bestod förnämligast af följande varuqvantiteter :

54 År 1863 infördes dessutom från Spanien, bland annat, 32,466 «anis, korkbark för 8,170 R:dr, 2,183 «lagerblad, 2,647 & lakrits, 4,474 <S vindrufvor. Jemte förenämnda, från Spanien år 1863 införda varuqvantiteter blefvo derifrån samma år importerade och lagde på nederlag 338,907 «vin på fat, 345,787 Kub:fot salt, m. m. Till Spanien utfördes bland annat: Derjemte utfördes år 1863 till Spanien 229 Centner beck, 620 Centner stål, 61 Tolfter bandstakar, 2,783 Tolfter bräd- och plankstump, 2,619 par årträd, m. in. Till Spanska hamnar ankommo Svenska fartyg och ajgingo frän Spanska hamnar o Ar 1863 ankommo Svenska fartyg till nedannämnda Consuls-distrikter:

55 och afgingo: Den af Svenske och Norske General-Consuln i Alicante till Collegium afgifna årsberättelse för 1863 innehåller, bland annat, följande:»sjöfarten på Spaniens hamnar med Svenska fartyg har, hvad importen beträffar, förnämligast haft till föremål befraktningar från England af stenkol och jernvägs-effekter samt från Östersjön af plankor; och exporten har hufvudsakligen utgjorts af salt, dels från Torrevieja, med destination till hemorten, och dels från Cadiz, hvarvid större delen fartyg befraktats för främmande hamnar. Frakterne för trävaror från Bottniska viken hafva under året utgjort pr Petersburg standard: till Norra Spanien 100 Francs & 5 procent,» Cadiz 120»»»» Malaga och Alicante 125»»»» Barcelona 130»»» Förbrukningen af Nordiska trävaror är hvarje år i tilltagande i den mån kommunikationerne med det inre af landet underlättas; men olyckligtvis visar sig med hvarje år allt mera grundad den i alla hamnarne rådande klagan öfver det vårdslösa sätt, hvarpå afskeppningarne från Sverige af plankor verkställas. Större delen af de vattensågade plankorna, och dessa utgöra den betydligaste qvantiteten, ankommer nemligen i skadadt tillstånd till följd deraf att de inlastats nysågade, råa och våta. De Finska plankorna, hvilkas qvalité är bättre och som både vid assorteringen och aflastningen behandlas med mera noggrannhet, äro vida begärligare och uttränga de Svenska. Om sågverksegarne ej framdeles iakttaga större regelmessighet vid sorteringen och omsorg att för här rådande torra klimat endast aflasta fullkomligt torrt virke, komma beställningarne från Sverige att betydligt inskränkas. Priset för furuplankor 3x9 tums 14 fots, till hvilken dimension alla de öfriga reduceras, har under året varit, pr tolft, i norra Spanien 8 à di $, i Cadiz 9 à 10 f, samt i Malaga, Alicante och Barcelona 9è à 10 t efter qvalité. Utaf battens och bräder är förbrukningen ringa. För bjelkar är Cadiz den förnämsta afsättningsplatsen och priset derstädes samt i Medelhafshamnarne är 7 à 7 Reaies de Vellon pr Engelsk Kub:fot. Införseln af andra Svenska exportartiklar, såsom spärrar, spiror, beck och tjära, är endast obetydlig. De ännu bibehållna höga tullafgifterna å stångjern nästan omöjliggöra all import af denna artikel.»

56 Öfriga länder vid Medelhafvet och Adriatiska hafvet samt vid Norra kusten af Afrika. Gibraltar och Malta. Någon import derifrån har, likasom förhållandet var år 1862, icke egt rum år 1863; och värdet af de till dessa orter sistnämnda år direkte från Sverige utförda varor uppgår icke till mera än 69,000 R:dr eller 113,000 R:dr mindre än det belopp, hvartill exporten till samma orter år 1862 beräknades. Utförseln år 1863 verkställdes med 8 Svenska fartyg för 47,000 K:dr, med 2 Norska för 13,000 R:dr samt för 9,000 R:dr med främmande fartyg. De utförda varorna bestodo hufvudsakligen af 966 Centner stångjern, 1,923 Centner tjära, 2,411 «jern- och ståltråd, 108 bjelkar, 29 spärrar, 4,430 Tolfter bräder, 68 master. Till Gibraltar ankommo sistlidet år 4 Svenska fartyg om 271 Nyläster med last från Sverige samt 4 sådane fartyg om 466 Nyläster med last från utrikes orter. Samma år afgingo från Gibraltar 6 Svenska fartyg om 537 Nyläster i barlast till utrikes orter. o Ar 1863 ankommo till Malta 2 Svenska fartyg om 261 Nyläster från England med last af stenkol samt 1 sådant fartyg om 80 Nyläster från Havanna med sockerlast. Samma år afgingo från Malta 3 Svenska fartyg om 227 Nyläster i barlast till utrikes orter. Italien. Importen från samtliga Italienska länderne, Österrikiska hamnarne icke inberäknade, är för år 1862 upptagen till ett värde af 547,000 R:dr och anses för år 1863 uppgå till 682,000 R:dr. Med 51 Svenska fartyg infördes sistnämnda år varor för ett belopp af 465,000 R:dr samt med 2 Norska, 1 Finskt, 1 Preussiskt, 2 Danska, 1 Belgiskt, 1 Engelskt och 1 Nord-Amerikanskt fartyg för 217,000 R:dr. Exporten åter, som år 1862 uppskattats till 1,494,000 R:dr, beräknas för år 1863 till 921,000 R:dr. Utförseln sistnämnda år besörjdes med 13 Svenska fartyg för 524,000 R:dr, med 12 Norska för 396,000 R:dr samt för 1,000 R:dr med 2 Danska, 1 Nederländskt och 1 Engelskt fartyg. Från ofvannämnda Italienska länder infördes: o Ar 1863 infördes dessutom, bland annat, 18,530 % kanariefrö, 4,050 «galläpplen, pimpsten för 8,079 Rdr, m. m.

57 Till samma länder utfördes: Enligt hvad Svenske och Norske Consuln i Livorno uppgifvit, hade tillförseln till denna plats af trävaror, synuerligast plankor, år 1863 varit ringare än föregående året; men Consuln anmärker, att detta förhållande icke bör betraktas såsom ett tecken till aftagande spekulationslust eller en minskad förbrukning af denna artikel, utan hade ensamt sin grund i de höga noteringarne å aflastningsplatserne, hvilka noteringar naturligtvis utöfvade ett hämmande inflytande på Livornos marknad och hindrade afsättningen. Priset derstädes kunde noteras till 50 à 60 Lire pr tolft för furuplankor, 3x9 tums 14 fots, i mindre partier; och för gran, såsom vanligt, 10 procent lägre. Af bjelkar var tillförseln sparsam. För väl huggna bjelkar af större dimensioner kunde erhållas 2 à 2\ Lire pr Fransk Kub:fot. Tjära hade till följd af den stora tillförseln, så väl direkte från produktionsorterne som i andra hand öfver Hamburg m. fl. platser, erfarit ett prisfall och kunde icke omsättas till högre belopp än 35 à 36 Lire pr full Tunna och af fin qvalité. Tvänne från Skellefteå och Luleå med främmande fartyg införda laddningar af denna vara å tillsammans omkring 1,500 Tunnor hade försett Livornos marknad utöfver behofvet för förbrukningen och föranledde nyssnämnde nedsättning i priserne. Nordiska fartyg finna i Livorno fortfarande med lätthet sysselsättning. Ar 1863 voro de isynnerhet eftersökta och upptagna för frakt till Amerika, hvarest de Förenade Rikenas flaggor ega stort företräde. Från österrikiska hamnar infördes år 1863 med 1 Danskt och 2 Nederländska fartyg varor för ett till 80,000 R:dr beräknadt värde. Importen från dessa hamnar nästföregående året uppskattades till 58,000 R:dr. De år 1863 införda varor bestodo hufvudsakligen af 25,997 % anis, 12,713 "5 fenkol, 41,864 8 fikon, 6,964 S gummi, 17,345 korinter, 13,760 «lagerblad, 16,971 «mandel, 53,885 «olja, 112,634 «russin, 6,829 «senap m. m. Till nämnda hamnar utfördes år 1863 med 1 Hannoverskt fartyg 4,620 Centner tjära, i värde uppskattade till 27,000 R:dr. Svenske och Norske General-Consuln i Triest har anmärkt, att det kritiska förhållande, hvari Triests handel år 1862 kommit i följd af Amerikanska kriget och rubbningen i penningeväsendet, äfven under år 1863 utöfvat sitt skadliga inflytande) på denna handel, som dessutom led af den samma år i Ungern och Kroatien inträffade missväxt, samt att i dessa omständigheter måste till stor del sökas anledningen till den, emot hvad förhållandet förut varit, inträffade betydliga minskning i trafiken med Svenska fartyg. Fraktanbuden hade nemligen varit få och litet lönande. Af Svenske och Norske Consuln i Venedig har blifvit anmäldt, att något Svenskt fartyg icke under år 1863 besökt denna plats, samt att förbrukningen derstädes af Svenskt jern varit så obetydlig, att de, som förut sysselsatt sig med import af denna artikel, funnit sig föranlåtne att genom uppköp i andra hand fylla det inskränkta behofvet af varan. Conmerec-Collegii Vlrikes BertUetie för år

58 Emellan Sverige och Grekland har år 1863, likasom under föregående år, icke någon direkt handelsförbindelse egt rum; och, så vidt den från Svenske och Norske General-Consuln i Athén inkomna årsrapport innehåller, hafva hamnarne i distriktet icke för öfrigt under nämnda år besökts af något Svenskt fartyg. Ar 1868 har icke heller från Turkiet någon direkt import egt rum, men, enligt Tullspecialen, hafva samma år från Sverige till Turkiet afgått 1 Svenskt och 1 Engelskt fartyg med last af 10,002 Centner stångjern, 4,829 Centner bandjern och 17 Centner stål, som tillsammans i värde uppskattas till 79,000 R:dr. Till Egypten utfördes år 1863 varor för ett värde af 166,000 R:dr eller med 1 Svenskt fartyg för 18,000 R:dr samt med 5 Norska för 148,000 R:dr. De utförda varorne bestodo af 4,200 Centner stångjern, 516 Centner tjära, 50 st. bjelkar, 150 st. spärrar, 3,650 Tolfter bräder, 8 st. master och 30 par årträd. Svenska fartyg ankommo år 1863 Svenska fartyg afgingo år 1863

59 Alfferien. Värdet af exporten till denna koloni hade år 1862, till följd af en betydligare skeppning af stångjern och trävaror, stigit till 934,000 R:dr, men uppgår för år 1863 icke till högre belopp än 434,000 R:dr. Häraf belöpa på 9 Svenska fartyg 271,000 R:dr samt på 8 Norska 163,000 K:dr. Till Algérien utfördes: Är 1863 utfördes derjemte 270 Centner tjära, 96 Tolfter bräd- och plankstump. Enligt uppgift af Svenske och Norske Consuln i Alger hade de derstädes år 1863 för trävaror erhållna pris utgjort, för bjelkar från 53 till 55 Fr:s och för spärrar omkring 49 à 50 Fr:s pr Stère, samt för plankor, 3x9 tums 14 fots, omkring 49 Fr:s pr tolft, större delen secunda. Värdet af den direkta exporten från Sverige till Tunis uppskattades till 295,000 R:dr år 1862 och anses för år 1863 uppgå till 275,000 R:dr. Utförseln sistnämnda år verkställdes med 2 Svenska fartyg för 65,000 R:dr samt med 8 Norska för 210,000 R:dr. De utförda varorna bestodo af 1,202 Centner stångjern, 6,517 Tolfter bräder och plankor, 156 Tolfter brädstump och 70 st. master. Svenske och Norske Consuln i Tunis har uppgifvit, att, till följd af de många byggnadsföretag af alla slag, som sedan några år tillbaka derstädes bedrifvas, trävaror frän de Förenade Rikena äro mycket eftersökta, och Consuln anmärker att, om förbrukningen stiger i samma mån som hittills, Tunis kommer att hlifva en fördelaktig afsättningsort för denna artikel. Svenske och Norske General-Consuln i Tanger har anmält, att icke heller under år 1863 något Svenskt fartyg besökt hans distrikt, samt för öfrigt meddelat, att Svenskt och Engelskt jern fortfar att vara begärligt i Marocco och innehafva sjette rummet bland importartiklarne. Till de särskilda hamnarne infördes år 1863 tillsammans 28,986 Quintaux eller Centner sådant jern af ett till 427,225 Francs beräknadt värde. Ehuru den qvantitet af hvartdera utaf de begge slagen jern, som importerats till andra hamnar än Tanger, icke kunnat utrönas, visade likväl det höga pris, som i Marocco vore gällande för det Svenska jernet, att detta derstädes åtnjuter ett påtagligt företräde. Sålunda hade ett parti af 567 Quintaux Svenskt jern värderats till 567 Sterling, då deremot ett parti af 615 Quintaux Engelskt jern icke uppskattades till mera än 369 Sterling.

60 Nord-Amerika och West-Indien. Förenta Staterna. Inflytandet på Sveriges handelsförbindelser med dessa Stater af de jemväl år 1863 der rådande politiska förvecklingar och af den samma år fortgående blokaden af de bomullsproducerande Staternas hamnar visar sig på ett framstående sätt af den obetydliga import från ifrågavarande Stater, som, enligt nedan meddelade redogörelse, under året egt rum, samt af en helt och hållet saknad införsel af nämnda artikel. Värdet af de år 1868 från Förenta Staterna direkte införda varor uppskattas icke heller till mera än 89,000 R:dr, och denna endast med främmande fartyg verkställda import understiger således till och med något den af enahanda anledningar inskränkta samt till 162,000 R:dr beräknade införseln år Den direkta exporten till Förenta Staterna, hvilken år 1862 beräknades till 1,083,000 R:dr, har icke heller år 1863 varit af någon större omfattning och anses för samma år uppgå till 1,179,000 R:dr. Häraf utfördes med 10 Svenska fartyg för 678,000 R:dr, med 2 Nord-Amerikanska för 158,000 R:dr samt med 1 Norskt, 1 Finskt, 2 Danska och 1 Engelskt fartyg för 343,000 R:dr. Af följande hufvudsakliga import-artiklar från Förenta Staterna förtullades: och upplades: Till Förenta Staterna utfördes: Svenska fartyg ankommo till Förenta Staterna (utom Californien)

61 Svenska fartyg afgingo från Förenta Staterna (utom Californien) I sin till Collegiuin för 1863 afgifna årsrapport har Svenske och Norske Consuln i NewYork förnyat sin i föregående berättelser gjorda erinran, att under sednare åren större delen af skeppningarne utaf Svenskt och Norskt jern på NewYork skett med de mera tillgängliga Hamburgska och Bremiska paketfartygen, hvilka på bestämd tid hvarje månad afgå till nämnda hamn och medtaga last till låg frakt, samt att då å tullkammaren i NewYork allt importeradt stångjern upptages under en enda rubrik, som innefattar ej allenast Svenskt och Norskt utan äfven Engelskt och något Tyskt jern, en noggrann uppgift å qvantiteten af det till sagde hamn införda Svenska och Norska stångjern icke kunde meddelas; men Consuln uppgifver approximatif; importen under året af det förra slaget till omkring 6,000 och det sednare till ungefär 600 Tons. I prisen hade icke varit någon stor omvexling, och hade de utgjort 90 à 105 $ för bästa Lancashiresmiden, 85 à 90 $ för mindre välkända smiden af detta slag, 80 à 90 $ för ståljern samt 80 à 82$ $ för vanligt jern, allt beräknadt pr Ton och i guldmynt eller Banksedlar med tillägg af sådant premiurn å guld, som quoterats då försäljningen egt rum. Importen af Engelskt jern hade betydligt aftagit sedan 1861 års tulltarif trädde i verkställighet. Deremot hade produktionen af Amerikanskt jern ökats; och ståljern, som tillverkades i norra delen af Staten NewYork, mottoges med bifall af gjutstålstillverkare och täflade numera, till följd af sitt något lägre pris, med Svenskt till enahanda ändamål afsedt jern. Af den utaf Svenske ocb Norske General-Consuln i Washington till Collegium afgifna årsberättelse för 1863 inhemtas, bland annat, att Boston samma år besökts af 5 Svenska fartyg, hvaraf 4 ankommit direkte från Sverige med jernladdningar; att importen till denna hamn af Svenskt jern utgjort 7,045 Tons mot 6,225 Tons år 1862 och 5,563 Tons år 1861; att försäljningen derstädes af vanligt Svenskt jern var oansenlig, men att deremot de finare sorterne eller s. k. Lancashire och Gassmiden vore i ständig efterfrågan samt att behållningen deraf i Boston vid slutet af året var obetydlig; att priserne varit högre än under föregående året och utgjort, för vanligt Svenskt jern 824 à 85 t samt för Lancashire och Gassmiden 82\ à 105 $ allt pr Ton och i guld; att till Philadelphia icke något jern infördes från Sverige, enär denna marknad vanligen försåges ined Svenskt och Norskt jern från NewYork; att de 9 Svenska fartyg, som till Philadelphia ankommit, haft lönande frakter från Europa och West-Indien; men att deremot icke något Svenskt fartyg under året besökt Baltimore och Chicago. Följande tabell utvisar förhållandet med Svenska skeppsfarten till och från San Francisco nedannämnda år.

62 Canada. Nedanstående tabell utvisar Svenska skeppsfarten på Québec efterföljande år: Svenske och Norske Consuln i Québec har uppgifvit, att trävarufrakterne derstädes under loppet af år 1863 på det hela varit fördelaktiga, ehuru under alla tider på året god tillgång â fartyg funnits i hamnen. Deremot hade spanmålsfrakterne hvarken i Québec eller Montreal varit synnerligen goda; och de lofvande utsigterna för en fortgående skeppning från Québec af spanmål, som år 1862 framställt sig, hade under det påföljande året icke realiserats. West-Indien. Värdet af den direkta införseln från West-Indiska öarne beräknades år 1862 till 3,035,000 R:dr och anses för år 1863 uppgå till 3,036,000 R:dr; dock bör härvid erinras, att i det beräknade värdet af importen, så vidt denna verkställts med främmande fartyg, ingå endast förtullade och ej på nederlag upplagda varuqvantiteter, samt att värdet af de med sådane fartyg införda varor uppskattas efter här noteradt medelpris med afdrag af tull, men att deremot värdet af varor inkomna med Svenska fartyg beräknas efter gällande pris på lastningsorten. Den hufvudsakligaste och nästan enda artikeln i importen från nämnda öar är fortfarande råsocker, och de år 1863 förtullade samt på nederlag upplagda qvantiteter af denna vara öfverstego tillsammans, såsom nedan synes, med mera än A\ millioner «de föregående året förtullade och på nederlag lagda qvantiteter af sådant, direkte från West-Indiska öarne inkommet socker; men priset å samma artikel hade deremot år 1863 nedgått. Sålunda voro å Stockholms börs medelprisen å de efter Holländsk standard beräknade tvänne slagen råsocker noterade till respektive 31 och 39 Öre pr % år 1862 samt till 28 och 32 Öre år 1863, allt för förtullad vara. Införseln sistnämnda år bestreds med 8 Svenska fartyg för 1,403,000 R:dr samt för 1,633,000 R:dr med 3 Norska, 3 Finska, 1 Preussiskt, 1 Danskt och 2 Engelska fartyg. Ar 1863 utfördes till Havanna med 2 Norska fartyg trävaror, för hvilka värdet blifvit upptaget till 50,000 R:dr. Direkte från West-Indien inkom: Svenska fartyg ankomnio från Utrikes orter till

63 Svenska fartyg afgingo från Svenske och Norske Consuln i Havanna har i sin till Collegium afgifna årsberättelse för 1863 framställt de svårigheter, som, i följd af en å platsen rådande motvilja för Europeiska trävaror, mött för hans bemödanden att der bereda en afsättningsort för dylika produkter af Svenskt ursprung samt, i afseende å ofvan omförmälda, med två Norska fartyg från Gefle till Havanna sända trävaruladdningar, meddelat, att de skeppats för en i Barcelona bosatt byggmästares räkning, hvilken, med kännedom om det Svenska virkets goda beskaffenhet, gjorde detta försök och sjelf begaf sig öfver till ön för att öfvervaka försäljningen. Men äfven han, ehuru, på grund af egen erfarenhet i tillfälle att kunna ådagalägga varans förtjenster, hade icke varit i stånd att förmå någon köpare att göra ett anbud, som icke haft till följd en känbar förlust för säljaren. Mannen nödgades derföre vända sig till Marin-Departementet, åt hvilket han lyckades sälja den ena lasten lyckligtvis till ett pris, som lemnade honom ett godt resultat. Den andra lasten hade, då General-Consulns rapport afgafs, nyss anländt och icke kommit i marknaden, så att värdet af denna last icke ingått i det här ofvan beräknade belopp för exporten till Havanna. Till Belize i Britiska Honduras ankommo år 1863 två Svenska fartyg om 244 Nyläster i barlast. Samma år afgingo derifrån till utrikes orter fyra sådane fartyg om 480 Nyläster med last af mahogny, färgträd och kokosnötter. Södra Amerika. Brasilien. Då, enligt den för importsummornas beräkning antagna metod, värdet af alla under loppet af ett år med Svenska fartyg till Sverige skeppade varor upptages för samma år äfven om större eller mindre del af dessa varor icke under året till Riket ankomma, så kan häraf förklaras det förhållande, att införseln från Brasilien år 1863 uppgår till ett värde af 8,128,000 R:dr eller ett betydligt större belopp än den för år 1862 till 6,304,000 R:dr beräknade import, ehuru qvantiteten af de under ifrågavarande år inkomna varorna icke visar en motsvarande tillökning. Af importsumman för år 1863 belöpa 4,164,000 R:dr på Svenska fartyg, hvaremot införseln med sådane fartyg föregående året icke var beräknad till mera än 2,466,000 R:dr. För öfrigt infördes år 1863 med 4 Norska, 1 Finskt, 1 Preussiskt, 5 Danska, 1 Mecklenburgskt, 1 Hamburgskt, 3 Hannoverska, 4 Nederländska och 5 Engelska fartyg för 3,964,000 R:dr. Värdet af den direkta exporten till Brasilien beräknades år 1862 till 759,000 R:dr och har år 1863, till följd af en minskad trävaru-skeppning, nedgått till 516,000 R:dr. Med 14 Svenska fartyg utfördes varor för 447,000 R:dr samt med 3 Norska och 3 Danska fartyg för 69,000 R:dr,

64 Af nedannänmde från Brasilien inkorane varor förtullades: o Ar 1863 infördes dessutom från Brasilien 8,973 "5 tagel, 1,892 st. kokosnötter, m. m. Af de från Brasilien införda varor upplades Till Brasilien utfördes: Derjemte utfördes år 1863 till Brasilien 42 Centner beck, 650 Kannor öl, 79 Tolfter brädstump, 29 st. master m. na. Svenska fartyg ankommo till Brasilien

65 och afgingo derifrån Bland ofvan upptagna, under år 1863 till Brasilien ankomna och derifrån afgångna fartyg äro icke inberäknade de Svenska fartyg, som må hafva besökt Svenska och Norska Consulatets i Pernambuco distrikt, från hvilket Consulat någon uppgift i ämnet icke under året inkommit. Svenska fartyg ankommo till och afgingo från nedannämnda Consulsdistrikter i Brasilien år Ankomna fartyg Afgångna fartyg Svenske och Norske Consuln i Bahia meddelar, att, då konsumtionen på platsen af Svenska plankor äfvensom af Svenskt jern ej är af något betydligt omfång, behofvet af dessa artiklar till största delen fylles från Hamburg, hvarifrån äfven importeras tjära under namn af att vara Svensk, men som till stor del är blandad med koltjära, med hvilken vara den veritabla, direkte importerade Svenska tjäran ej kan konkurrera i pris. Den från Svenska och Norska General-Consulatet i Rio de Janeiro för 1863 inkomna årsberättelse innehåller, bland annat, följande:»oaktadt de varierande och i allmänhet låga fraktpriserne samt tvänne på hvarandra följande dåliga kaffeskördar, förekommer dock i antalet af Svenska fartyg, som år 1863 besökt Rios hamn, jemfördt med antalet af sådane under de närmast föregående tvänne åren ankomna fartyg, ej större minskning än 6 mot år 1862 och 3 mot år Orsaken till detta förhållande torde isynnerhet vara, att åtskilliga fartyg, som förr funno frakter emellan de Förenta Staternas och Europas hamnar, under de sista åren här intagit Nord-Amerikanska fartygs plats och lasta kaffe för NewYork och andra hamnar i de Nordliga Staterna, samt der erhålla retourlaster af mjöl och styckegods för Brasilien. Commerce-Collegii Utrikes Berättelse för år

66 Frakterne för Kanalen och NewYork noterades sålunda: Frakterne för Havre och Marseille varierade emellan 40 och 60 Francs, öfver hufvud taget kunna smärre kopprade fartyg af första och andra klassen, som ej lasta mera än omkring 3,000 säckar kaffe, här nästan alltid påräkna frakt. Större, äfvensom lägre klassers fartyg måste lasta jacaranda eller hudar och ofta nos - i barlast afaå till andra orter. Flera års bitter erfarenhet tyckes vilja reducera trävaruimporten från Sverige och andra Östersjöländer till dimensioner, som mera svara mot förbrukningen. Under år 1863 infördes från Sverige, med 12 Svenska fartyg 6,176 Tolfter diverse dimensioner.» 4 främmande d:o 1,944»»» tillsammans 8,120 Tolfter. Från andra Ostersjöhamnar importerades endast några mindre qvantiteter, tillsammans uppgående till 1,488 Tolfter. Priserne, som i Januari noterades till 22 Milreis pr Tolft 3x9 tums 14 fots, stego småningom till 29 à 30 Milreis i Maj och höllo sig sedan temligen fasta. Totalimporten af Nord Amerikanskt trä uppgick till 1,454,522 fot, mot 1,593,111 fot år 1862 och 8,150,000 fot år 1861.»Spruce» noterades till 20 à 26 Milreis pr Tolft och»luniber» 65 à 105 Reis pr löpande fot. Den förminskade importen af Nord- Amerikanskt trä, hvaraf Spruce, ehuru af underlägsen qvalitet, rivaliserar med östersjö-trä, torde bidraga att hålla priserne å det sednare uppe. Lastemottagarne beklaga sig ofta deröfver att Svenska plankor ankomma svarta och fläckiga. Häröfver kan man ej undra då skepparne ej sällan vid ankomsten hit förete en inför länsman eller annan lokalmyndighet å lastningsplatsen afgifven protest, hvari de frikalla sig från allt ansvar för trälastens beskaffenhet, dels emedan det hällregnat under hela lastningstiden, dels emedan plankorna vid inlastningen varit våta. Af tjära importerades endast 90 Tunnor direkte från Sverige; men 760 Tunnor Svensk sådan vara samt 50 Tunnor Svenskt beck infördes i smärre partier öfver England och Hamburg. Det Svenska becket realiserades till 25 Milreis pr Tunna. De lägsta och högsta tjärupriserne voro 13 och 20 Milreis, mot 18 och 32 Milreis år Importen af Svenskt jern uppgick med 7 Svenska fartyg till 9,530 Centner,»»»»»» 2 främmande»» 1,697» tillsammans 11,228 Centner. Lägsta och högsta priserne voro 7 $ 200 och 8 $ 750 pr Quintal, mot 7 $ 400 k 7 $ 800 år Engelskt jern noteras 2 à 3 Milreis lägre än det Svenska.» La Rata Länderne m. ni. Till MonteVideo utfördes år 1863 direkte från Sverige med 1 Svenskt fartyg en last trävaror, i värde uppskattad till 29,000 R:dr, hvaremot på öfriga länder i Södra Amerika, Brasilien undantaget, någon skeppning från Sverige under året icke egt rum; äfvensom, enligt hvad Svenske och Norske General-Consuln i Valparaiso samt Consuln i Guayaquil anmält, något Svenskt fartyg icke under år 1863 besökt deras distrikter.

67 Svenska fartyg ankommo med last till Svenska fartyg afgingo med last till Utrikes ort från Syd-Afrika, Ost-Indien och öfriga Ost-Asiatiska Länder samt Australien. Sedan värdet af de till Goda Hoppsudden direkte från Sverige utförda varor år 1861 stigit till det ovanligt höga beloppet af 1,345,000 R:dr, men år 1862 minskats till 638,000 R:dr, har år 1863 värdet af den direkta exporten till kolonien ytterligare nedgått och beräknas för samma år till icke högre belopp än 104,000 R:dr. Denna med 6 Svenska fartyg till Capstaden och Port Elisabeth verkställda export bestod af 21,933 st. plankor, 200 st. bjelkar samt 96 köksspislar. Svenska fartyg ankommo Enligt hvad Svenske och Norske Consuln i Capstaden uppgifvit, hade den år 1863 uppkomna betydliga minskningen i importen till kolonien af trävaror från Sverige hufvudsakligen föranledts af den stora införsel af sådane varor, som under de tvänne föregående åren egde rum, och hvaraf stora qvantiteter kommo att

68 magasineras, men kunde äfven tillskrifvas den i följd af missväxt rådande tryckta ställning i penningemarknaden, hvarigenom landtmännen befunnos i saknad af kapitaler för byggnadsföretag. Svenske och Norske Consuln i Port Louis å ön Mauritius har anmält, att år 1863 till ön ankommit 5 Svenska fartyg, deraf 2 om 155 Nyläster med last af trävaror från Sverige. Då Consuln likväl icke för dessa trävarulaster upptagit något värde eller om varornas beskaffenhet och qvantitet meddelat någon uppgift, har icke heller något exportbelopp för dem här kunnat beräknas. Af öfriga omförmälda 5 fartyg hade 2 om 130 Nyläster medfört last, det ena af guano och fisk från Table Bay samt det andra af boskap och salt kött från Sydney och Kolpany; hvareraot 1 om 94 Nyläster i barlast ankommit från utrikes ort. Alla dessa fartyg afgingo samma år från Ön till utrikes orter, 4 om 280 Nyläster med last af socker samt 1 om 94 Nyläster i barlast. Värdet af den direkta införseln från Ost-Indien och öfriga Ost-Asiatiska länder, hvilken under hvartdera året 1856 och 1857 till och med öfversteg 3 millioner R:dr samt ännu år 1861 beräknades till 2,224,000 R:dr, har sedermera, i följd af en aftagande import af råsocker, betydligen minskats. Sålunda har värdet af införseln från dessa länder icke uppskattats till mera än 370,000 R:dr år 1862 och 381,000 R:dr år Härvid bör Collegium likväl förnya sin förut gjorda erinran, att vid värdeberäkningen icke tagas i betraktande de med främmande fartyg införda varuqvantiteter, som uppläggas på nederlag, samt att värdet af de med sådane fartyg inkomna förtullade varor beräknas efter här gångbart medelpris med afdrag af tull ; hvaremot för varor, som skeppats med Svenska fartyg, värdet upptages efter gällande pris på lastningsorten. Importen sistlidet år bestreds med 2 Svenska fartyg för 354,000 R:dr samt med 1 Engelskt fartyg för 27,000 R:dr. Värdet af den direkta exporten till nämnda länder samt Australien beräknades år 1862 till 1,647,000 R:dr och anses för år 1863 uppgå till 1,781,000 R:dr. Exporten år 1863 verkställdes med 22 Svenska fartyg för 1,072,000 R:dr samt med 1 Norskt, 1 Hamburgskt, 2 Nederländska, 16 Engelska och 3 NordAmerikanska fartyg för 709,000 R:dr. Af de från dessa länder införda varor förtullades: o Ar 1863 infördes och förtullades derjemte, bland annat, 82 «syltad ingefära, 41 «konserver, 216 «muskott, 19,800 «rotting, 1,704 «vin, m. m. Af de från ifrågavarande länder införda varor upplades:

69 Till Ost-Indien och Australien utfördes: År 1863 utfördes derjemte 202 st. master, 51 Centner bandjern, 577 Tolfter brädstump, m. m. Svenska fartyg ankommo år 1863 Svenska fartyg afgingo samma år Från Svenska och Norska Consulaten i Singapore, Bankok, Hong-Kong, Shanghai och Sydney hafva uppgifter rörande Svenska sjöfarten på dessa hamnar år 1863 icke kommit Collegium tillhanda. *) Från Svenske och Norske Consuln i Batavia har Collegium icke erhållit någon fullständig, enligt föreskrifvet formulär upprättad, förteckning öfver de år 1863 till hans distrikt ankomna och derifrån afgångna Svenska fartyg; men Consuln har uppgifvit, att kolonien under året besökts af 24 sådane fartyg om 5,825 svåra läster.

70 Den af Svenske och Norske Consuln i Bombay till Collegium för år 1863 afgifna handelsberättelse innehåller, bland annat, följande:»de väsendtligaste artiklar af Svensk produktion, som har importeras, äro jern och stål. För Svenska trävaror åter erbjuder Bombay ej någon marknad, emedan Indiens skogar och hufvudsakligen Burmah lemna all erforderlig tillgång af detta materiel för byggnadsföretag och skeppsbyggen, af hvilka de förra, med en alltjemt ökad rikedom och den skyndsamma tillväxten i befolkning inom Bombay, under sednare tiden erhållit en särdeles stor utsträckning, som haft till följd att byggnadsmaterialier mycket stigit i värde. Svensk tjära börjar i någon mån användas; men den är utan betydenhet såsom importartikel, då, enligt tullspecialerna, införseln af beck, tjära och hartz tillsammans uppgått till ett värde af endast 66,000 Rupees under det officiela året (1 Maj 30 April) och blott 38,000 Rupees året Priset på Svenskt jern har undergått betydliga vexlingar under år I följd af ringare införsel och god efterfrågan hade i medlet af år 1862 förrådet af Svenskt jern härstädes minskats till en obetydlighet och priserna till följd deraf mycket stigit. Under Juli till Oktober 1862 stod priset på Svenskt jern 60 à 61 Rupees pr Candy af 746 Eng.. Detta höga pris föranledde emellertid större införsel till Bombay; i följd hvaraf en benägenhet för prisernes nedgående visade sig under sednare delen af år 1862 och fortfor under de första månaderne år En annan orsak till prisernas fallande var den nedsättning af tullen på jern ifrån 10 till 1 procent af värdet, som trädde i verket från den 1 Maj 1863; och omförmälda prisfall mer än motvägdes af den fördel, importörer vunno genom denna tullnedsättning, enär priset i Maj månad sänkte sig endast omkring 2^ procent under det tullnedsättningen utgjorde 9 procent. Som den direkta handeln mellan Sverige och Bombay ännu är i första stadiet af sin utveckling, följer deraf, att större delen af de Svenska produkter, som äro lämpliga för Bombays marknad, införas från England, på sätt följande tablå utvisar. Import af Svenskt jern till Bombay: Från Stor-Britaunien. Sverige. Andra hamnar. Summa. Året värde i Rupees 295, ,160. 3, , »» 488, , , »» 1,150, , ,362,741. Import af Svenskt stål till Bombay: Från Stor-Britaunien. Sverige. Andra hamnar. Summa. Aret värde i Rupees 187, , »» 525, ,209. 8, , »» 454, ,128. 8, ,864. Häraf synes, l:o att importen af Svenskt jern till Bombay inom två år tillväxt med mera än 300 procent; 2:o att under året endast omkring 16 procent af hela Svenska jernimporten införts direkte från Sverige; 3:o att införseln af Svenskt stål inom två år stigit med nära 300 procent; och 4:o att under året endast omkring 13 procent af hela Svenska stålimporten införts direkte från Sverige. Otvifvelaktigt är ännu ett omätligt fält öppet för Sveriges direkta handel med Bombay och man bör hoppas, att Svenska exportörer med tiden skola begagna sig af de fördelar, en direkt handel erbjuder. Det är ncmligen uppenbart, att omkostnaderna vid en indirekt handel via England måste tungt belasta varorna.

71 Den enda förmån, Engelska exportörer hafva, är att de utskeppa jernet och stålet till ett mycket lägre fraktbelopp, än som kan ske från Sverige, emedan de talrika fartyg, som i England lasta för Bombay och hvilkas laddningar i de flesta fall bestå af lätt gods, behöfva en viss qvantitet barlast, som ofta måste tagas för en ganska låg frakt. Under året har, utaf hela den till Bombay införda qvantiteten jern af alla slag, 40 procent varit Svenskt, samt af stålimporten 82 procent utgjort Svensk vara.» Alla de från Äkyab år 1863 afgångna Svenska fartyg innehade laster uteslutande af ris, å hvilken artikel priset under hela året var ovanligt lågt och utgjorde omkring 4 s. 3 d. à 4 s. 6 d. Sterl. pr Cwt fri om bord, på samma gång varans qvalité befanns god. Frakterna på platsen uppgingo till 4. 5 s. till Sterl. pr Ton till England eller Europeiska kontinenten; men många fartyg hade i England före skeppningstiden befraktats till lägre frakter. Äfven de från Rangoon ifrågavarande år afgångna fyra Svenska fartyg hade medfört last af ris. Svenske och Norske Consuln i Batavia har anmärkt, att frakterna derstädes år 1863 möjligen varit mindre fördelaktiga än vanligt, till följd deraf att ett hela året om fortgående regn mycket försvårade sockrets packning och torkning samt åstadkom hinder för så väl denna vara, som andra produkter att komma i marknaden under rätta skeppningstiden, då fartyg äro mest eftersökta. En stor mängd varor kunde således icke skeppas förr än under S. W. Monsoon, vid hvilken tid åter vaidigt är att fartyg, i saknad af sysselsättning i koloniens hamnar, der endast i mindre antal infinna sig. I afseende å den direkta importen till Java af jern från Sverige yttrar Consuln, att samma import år 1863 varit mindre, än under de föregående åren, och utgjorde 40,037 stänger, mot 56,864 stänger år 1862, samt att minskningen, som icke egde sin grund deruti att artikeln blifvit mindre behöflig för manufakturarbeten eller ersatts genom jern från andra länder, till en del föranledts af en större indirekt import år 1863 än under föregående året, men hufvudsakligen vore att tillskrifva den omständighet att, som trävaruprisen under större delen af året stått särdeles låga å Goda Hoppsudden och i Australien, dessa orter besökts af endast ett mindre antal fartyg med trävaruladdningar från Sverige, hvilka fartyg vid sådant tillfälle vanligen såsom barlast medföra jern för Java; och långt ifrån att afsättningen på ön af berörda artikel vore i aftagande, hade tvertom sistlidet år åt denna handelsgren en ny impuls blifvit gifven genom afskaffandet samma år af den förut i Nederländska Indien på metaller lagda importtull af 12 procent af värdet jemte en additionel afgift af 5 procent. Svenske och Norske Consuln i Melbourne har uppgifvit, att införseln till kolonien af Svenska trävaror år 1863 något understeg enahanda import föregående året; men att deremot tillförseln af plankor och»lumber» från Norra Amerika varit särdeles stor. För plankor af god qvalité, 3x9 tums, betaltes 4 à 4 d. Sterl. pr löpande fot. Frakterne fortforo att vara fördelaktiga och fartyg passande för transport af boskap till Nya Zeeland erhöllo en mycket lönande sysselsättning. Persontrafiken åter emellan kolonierna besörjes numera hufvudsakligen med ångfartyg, hvaraf en stor, alltjemt tillökad flotta på ett vinstgifvande sätt användes emellan Melbourne och de närliggande kolonierna. Sjöfolkets hyror voro fortfarande höga, och befälhafvarne å Svenska och Norska fartyg äro vid ankomsten till Melbourne utsatta för mycket obehag och besvär i följd af sjömännens rymning under förhoppning att erhålla bättre hyror i tjenst å koloniens fartyg. Utrikes Handeln i allmänhet. De enligt förut afgifna grunder beräknade värden af in- och utförseln till och från Sverige hafva under sistförflutna tio år uppgått till följande belopp i runda tal:

72 Följande tabell visar huru stor andel af ofvanstående värdesummor, som belöper sig särskildt på inoch utförseln af guld och silfver i mynt och plansar samt särskildt på andra varor: Enligt dessa beräkningar har sammanlagda värdet af Sveriges in- och utförsel, hvilket värde år 1862 utgjorde 185,158,000 R:dr, år 1863 uppgått till 189,151,000 R:dr. Af förestående jemförelser visar sig ock, att, efter afdrag af guld och silfver i mynt och plansar, den egentliga varu-importen år 1863 beräknats till ett belopp, som med ungefär 600,000 R:dr understiger det värde, hvartill enahanda import år 1862 är upp-

73 tagen; hvaremot exporten år 1863, likaledes efter afdrag af myntadt samt oarbetadt guld och silfver, med nära 5 millioner R:dr öfverstigit värdet af de år 1862 utförda varor samt för öfrigt uppgått till högre belopp än under något annat år, med undantag endast af år 1855; och har värdet af de år 1863 utförda qvantiteter guld och silfver i mynt eller plansar med endast 53,846 R:dr öfverskjutit det belopp, hvartill sådane metaller i oarbetadt skick blifvit under samma år till Riket införda. I afseende å qvantiteterne af de i allmänhet vigtigaste importartiklarne är för år 1863, såsom ett mera framstående förhållande, att bemärka den ytterligare minskning i importen af bomull, som, af förut antydda och allmänt kända orsaker, samma år egt rum. Sålunda har importen af denna artikel, som utgjorde nära 19 millioner % år 1860 och öfver 18 millioner «år 1861, men år 1862 nedgick till 3,064,285 % år 1863 minskats till ett belopp af endast 1,709,707 «, hvaraf 99,344 % re-exporterades. Deremot har införseln af ofärgadt bomullsgarn under det ifrågavarande året, i förhållande till importen af denna vara året förut, icke undergått någon minskning, utan utgjort 468,590 % år 1863 mot 464,406 & år 1862, hvilka qvantiteter dock hvar för sig motsvara endast något öfver hälften af importbeloppet under h vartdera året 1861 och Bland bomullsväfnader äro blekta eller färgade samt tryckta eller pressade dylika väfnader af andra slag, än de i gällande Tulltaxa särskildt nämnda, föremål för den betydligaste importen; och af ifrågavarande slags väfnader har införseln, som under hvartdera året 1861 och 1862 bibehöll sig å en i det närmaste lika ståndpunkt, år 1863 sålunda minskats, att samma år infördes af blekta eller färgade 205,399 «, mot 304,783 «år 1862, samt af tryckta eller pressade 258,989 «, mot 426,288 % år Importen af stenkol, som år 1862 stigit till den högsta hitintills under något år uppnådda qvantitet eller 15,999,276 Kub:fot, var år 1863 af nära samma omfattning och utgjorde 15,584,339 Kub:fot. Den införda qvantiteten sill minskades från 611,077 Centner år 1862 till 523,157 Centner år Likaledes minskades införseln af gryn, andra slag än af spanmål, från 4,116,041 «, som importerades år 1862, till 3,697,115 «år Importen af råg, som år 1861 stigit till det ovanligt höga beloppet af 3,125,678 Kub:fot, har de begge efterföljande åren nedgått till en under hvartdera året i det närmaste lika qvantitet och utgjort 1,981,733 Kub:fot år 1862 samt 1,981,658 Kubrfot år 1863; äfvensom den införda qvantiteten korn minskats från 237,316 Kubrfot år 1862 till 84,396 Kub:fot år Deremot har införseln af rågmjöl, som år 1861 utgjorde 298,234 Centner, men år 1862 minskades till 91,997 Centner, år 1863 åter något ökats samt uppgått till 123,548 Centner. Jemväl af hvete och hvetemjöl har importen år 1863, i förhållande till införseln föregående året, något ökats, nemligen af hvete från 120,384 till 127,969 Kub:fot samt af hvetemjöl från 134,656 till 149,664 Centner. Hvad boskapsskötselns produkter beträffar, så visar sig för år 1863 en anmärkningsvärd tillökning i importen af fläsk, hvaraf samma år inkommo 83,529 Centner mot 24,660 Centner år Utaf den år 1863 införda qvantitet af denna vara, som, i enlighet med hvad förut är nämndt, antages till hufvudsakligaste delen hafva blifvit producerad i Norra Amerika, ankommo direkte till Stockholm 33,874 samt till Götheborg 43,672 Centner; och lärer af det till Stockholm importerade parti större delen afyttrats till norra orterne af riket. För öfrigt ökades, i förhållande till importen år 1862, den år 1863 införda qvantiteten af oberedda våtsakade hudar från 22,748 till 28,889 Centner, hvilket är den största qvantitet af denna artikel, som under något år till förtullning anmälts; af torra hudar deremot från 29,966 till endast 30,813 Centner; af smör från 21,247 till 29,524 Centner; af ost från 11,752 till 12,449 Centner samt af talg frän 37,759 till 45,627 Centner. Af stearinljus infördes 167,216 «år 1862 och 222,552 «år Importen af ull ökades från 2,715,751 «år 1862 till 3,487,488 «år Comnerce-Collegn Vtriket BtrMelte får år

74 Den år 1863 införda qvantiteten ylleväfnader har endast i ringare mån öfverstigit 1862 års import af sådane väfnader, med undantag endast hvad angår det såsom importartikel mindre väsendtliga väfnadsslaget pressduk. Sålunda infördes af yllefiltar och mattor 143,923 «år 1862 och 147,860 «år 1863, samt af andra slags väfnader, pressduk icke inbegripen, 1,086,419 «är 1862 och 1,136,895 «år Importen af färdiggjorda kläder, som för år 1862 beräknades till 651,162 R:dr, har år 1863 stigit till ett värde af 783,434 R:dr eller ungefär 105 gånger så stort belopp, som värdet af den angifna importen utaf sådane varor år 1852 utgjorde. Den förtullade qvantiteten rajineradt socker uppgick till 3,717,696 «år 1862, då utgörande den högsta, som under något år förekommit. Är 1863 hafva deremot af denna artikel förtullats 5,984,671 ffi. Äfven af rdsocker ökades importen samma år betydligt, nemligen från 34,803,184 «år 1862 till 37,518,054 «år 1863; men sistnämnda qvantitet understiger dock med 2,957,323 & den år 1861 förtullade. Importen af sirap ökades från 2,849,396 g år 1862 till 3,427,505 % år Af kaffe förtullades 15,891,498 «år 1862, och år 1863 utgjorde det förtullade beloppet af denna artikel 16,043,093 % som är den största qvantitet, hvilken under något år blifvit till förtullning anmäld. Införseln af sprit, som från 720,115 «alkohol, hvartill den år 1861 införda qvantitet uppgick, minskades till 168,174 «år 1862, har år 1863 åter ökats och utgjort 987,231 % allt alkohol. Vidare ökades, i förhållande till importen år 1862, den år 1863 införda qvantiteten af genever och annat bränvin utaf säd eller af jordfrukter från 15,528 till 151,231 «; af rumm från 665,066 till 861,074 «samt af konjak från 267,839 till 277,280 S, likaledes alkohol. Derförutan ökades, vid jemförelse med införseln år 1862, den år 1863 införda qvantiteten af, bland annat, koksalt, från 1,936,659 till 2,047,572 Kub:fot; af tobaksblad från 3,038,532 till 3,549,229 «; af tobaksstjelk från 600,339 till 695,718 «; af cikorierot från 482,467 till 1,256,098 «samt af frö, andra slag än kanariefrö, från 712,128 till 1,026,388 «. Hvad angår utförseln af de vigtigaste export-artiklarne, så har förhållandet varit följande. Ar 1862 utfördes af tackjern 373,346 Centner, hvilken qvantitet var den största, hvartill utförseln af samma artikel under något år uppgått sedan från och med år 1856 förbudet i allmänhet att utföra denna vara blef upphäfdt; men år 1863 har exporten af tackjern nedgått till 235,749 Centner och är således äfven mindre än utförseln år 1861, hvilken utgjorde 257,057 Centner. Exporten af stal, som år 1860 stigit till 170,321 Centner, har under de efterföljande åren icke uppnått denna qvantitet. Är 1862 utfördes 152,892 Centner och år 1863 har utförseln nedgått till 94,464 Centner. Här noteradt medelpris å garfstål har dock ökats från 29 R:dr pr Centner år 1860 till 31 R:dr år 1862 och 35 R:dr år 1863; hvaremot medelpriset å annat slags stål nedgått från 13 R:dr 50 öre pr Centner år 1860, till 12 R:dr år 1862 och 10 R:dr år Den år 1863 utförda qvantiteten stdngjern utgjorde 2,176,282 Centner och öfverstiger således med 76,893 Centner utförseln af denna artikel föregående året, men är 119,899 Centner mindre än den år 1860 exporterade qvantitet, hvilken export hittills varit den största, som under något år förekommit. Sedan medelpriset å ifrågavarande artikel år 1860 noterats till 7 R:dr 50 öre, men de begge efterföljande åren icke beräknats till mera än 7 R:dr, har detta pris år 1863 åter uppgått till det för år 1860 noterade. Exporten af garad koppar, uppgående till 30,820 Centner år 1862, har år 1863 ökats till 35,703 Centner, och är under begge dessa år för samma artikel enahanda medelpris af 67 R:dr pr Centner noteradt. Utförseln år 1863 af oarbetadt bly var större än under något föregående år samt utgjorde 6,091 Centner, mot 2,171 Centner år 1862 och endast 249 Centner år Skeppningen af trävaror har år 1863 varit betydlig samt, hvad bräder och plankor beträffar, utgjort 1,747,950 Tolfter, hvilket belopp med 144,081 Tolfter öfverskjuter utförseln af dessa artiklar år 1862 och

75 nära uppgår till den år 1856 uppnådda, hittills högsta, qvantitet af 1,816,541 Tolfter. Antalet utförda bjelkar och spärrar uppgick år 1863 till 866,450 och var, i förhållande till föregående årets utförsel, minskadt med 8,016 st.; men af master och spiror hade exporten, som år 1862 utgjorde 16,254 st., år 1863 ökats till 17,047. Likaledes hade utförseln af sleepers ökats, nemligen från 2,921 Tolfter år 1862 till 24,568 Tolfter år Under de begge sistförflutna åren har exporten af tjära betydligen ökats i förhållande till utförseln af denna vara under de närmast föregående fem åren. Den utförda qvantiteten tjära utgjorde nemligen åren i medeltal årligen 144,560 Centner och hade icke under något af dessa år öfverstigit det belopp af 173,756 Centner, som utfördes år 1859, äfvensom medelpriset å artikeln, för år räknadt, högst uppgått till 5 R:dr 33 öre pr Centner, som noterades år 1861, hvaremot detta pris åren 1857 och 1858 icke utgjorde mera än 2 R:dr 19 Ore pr Centner. Ar 1862 åter hade exporten af tjära ökats till 304,851 Centner samt medelpriset å varan höjts till 8 R:dr pr Centner, och år 1863 har utförseln af ifrågavarande artikel stigit till 395,904 Centner, men det å härvarande börs sistnämnda år noterade medelpris har nedgått till 5 R:dr 75 Öre. Jemväl af beck var exporten år 1863 ovanligt stor och utgjorde 19,688 Centner, mot 6,259 Centner år 1862 och 3,197 Centner år Hvad spanmålsexporten vidkommer, så visar sig, att skeppningen af hafre år 1863 haft en förut icke uppnådd omfattning. Den största qvantitet af denna artikel, som under något år från Sverige exporterats, har utgjort 7,397,455 Kub:fot, som utfördes år Exporten minskades år 1862 till 6,296,468 Kub:fot, men år 1863 har den stigit till 9,847,367 Kub:fot. Af hvete ökades exporten från 92,024 Kub:fot år 1862 till 162,528 Kubrfot år Den utförda qvantiteten korn, som år 1862 uppgick till 1,086,225 Kub:fot, har år 1863 obetydligt minskats och utgjort 1,021,827 Kub:fot; äfvensom utförseln af råg minskats från 225,648 Kub:fot år 1862 till 166,977 Kub:fot år Sammanlagda beloppet af år 1863 från riket utförd omalen spanmål utaf alla slag uppgår till 11,230,651 Kub:fot och öfverstiger med nära nio millioner eller 8,926,491 Kub.-fot den samma år till riket importerade qvantitet sådan spanmål. Exporten år 1863 af gryn och mjöl utaf spanmål utgjorde åter endast 24,734 Centner och understiger med 250,377 Centner den under året införda qvantitet af dessa artiklar. Värdet af exporterade tändstickor är för år 1862 upptaget till 294,841 R:dr, men beräknas för år 1863 till 457,177 R:dr. Af zinkblende utfördes år 1863 en qvantitet af 6,461,520 &, då deremot exporten af denna artikel nästföregående året icke utgjorde mera än 6,781 tt. Bland de år 1863 exporterade varor är äfven att bemärka en ovanligt stor utförsel af ofärgadt bomullsgarn, uppgående till 363,830 te. Jemlikt hvad tabellen N:o 2 utvisar, har sammanlagda beloppet af den år 1863 för in- och utförda varor influtna tull uppgått till 14,809,403 R:dr eller 1,013,593 R:dr mera än det belopp, tullafgifterna år 1862 inbringat. För följande, med hänseende till tull-inkomsterne vigtigaste, artiklar kunna de influtna tullbeloppen beräknas hafva i jemna tusental utgjort:

76 De på Stockholms och Götheborgs Börser anmälda vexelslut i främmande myntslag hafva uppgifvits utgöra följande belopp:

77 Enligt erhållna uppgifter hafva å Stockholms börs för nedannämnda artiklar varit gällande följande medelpris, som, hvad tullpligtiga artiklar angår, beräknats för varan förtuuad:

78 Ar 1863 importerades följande varuqvantiteter till: Samma år inkom på Nederlag i

79 Enligt meddelad uppgift hafva å Stockholms Börs varit gällande följande medelpris å nedannämnde export-artiklar: o Ar 1863 exporterades: Stångjern: från Stockholm 851,195 Centn.; från Götheborg 832,899 Centn.; från Gefle 267,250 Centn.; från Norrköping 52,818 Centn.; från Sundsvall 36,815 Centn.; från Hudiksvall 31,453 Centn.; från Söderhamn 19,298 Centn.; från Umeå 16,146 Centn.; från Hernösand 15,660 Centn.; från Westervik 8,759 Centn.; från Nyköping 8,260 Centn.; från Wenersborg 7,057 Centn.; från öregrund 6,912 Centn.; från Calmar 4,858 Centn.; från Grisslehamn 2,235 Centn. samt från Söderköping 1,978 Centner. Stål: från Götheborg 42,550 Centn.; från Stockholm 36,385 Centn.; från Norrköping 6,150 Centn.; från Gefle 5,395 Centn. samt från Uddevalla 3,965 Centner. Plankor och bräder: från Götheborg 337,611 Tolfter; från Söderhamn 216,867 Tolfter; från Hernösand 210,341 Tolfter; från Gefle 179,970 Tolfter; från Sundsvall 168,697 Tolfter; från Umeå 100,036 Tolfter; från Oscarshamn 85,440 Tolfter; från Piteå 79,167 Tolfter; från Luleå 57,546 Tolfter; från Calmar 55,675 Tolfter; från Hudiksvall 52,819 Tolfter; från Westervik 43,918 Tolfter; från Haparanda 41,712 Tolfter; från Stockholm 24,568 Tolfter; från Söderköping 21,099 Tolfter; från Halmstad 13,945 Tolfter; från Wisby 12,912 Tolfter; från Uddevalla 10,776 Tolfter; från Carlshamn 10,095 Tolfter; från Norrköping 9,622 Tolfter; från Nyköping 4,523 Tolfter; från Strömstad 3,657 Tolfter; från Carlskrona 3,343 Tolfter samt från Malmö 2,428 Tolfter. Bjelkar och spairar: från Sundsvall 338,110 st.; från Piteå 209,930 st.; från Luleå 47,160 st.; från Wisby 37,039 st.; från Hernösand 33,162 st.; från Hudiksvall 33,096 st.; från Calmar 32,667 st.; från Söderhamn

80 ,118 st.; från Halmstad 30,169 st.; från Haparanda 17,957 st.; från Oscarshamn 11,476 st.; från Malmö 8,723 st.; från Umeå 8,706 st; från Dalarö 8,285 st.; från Gefle 4,161 st.; från Götheborg 4,061 st.; från Strömstad 3,234 st.; från Stockholm 2,184 st.; från Carlskrona st.; från Westervik 1,468 st. samt från Carlshamn 1,110 st. Spanmål: från Götheborg 3,402,053 Kub:fot hafre, 24,688 Kub:fot korn och malt, 16,944 Kubrfot råg, 16,758 Kub:fot blandsäd, 4,656 Kub:fot hvete, 2,120 Kub:fot ärter; från Helsingborg 1,493,129 Kubrfot hafre, 58,038 Kub:fot hvete, 54,321 Kub:fot korn och malt; från Stockholm 1,117,486 Kubrfot hafre, 82,986 Kubrfot råg, 29,273 Kubrfot korn och malt, 7,543 Kubrfot hvete, 3,569 Kubrfot ärter; från Malmö 545,399 Kubrfot korn och malt, 271,604 Kubrfot hafre, 4,494 Kubrfot hvete, 3,061 Kubrfot råg, 1,396 Kubrfot ärter; från Ystad 483,242 Kubrfot hafre, 201,388 Kubrfot korn och malt, 28,682 Kubrfot hvete, 2,754 Kubrfot ärter; från Uddevalla 466,119 Kubrfot hafre; från Landskrona 384,306 Kubrfot hafre, 124,538 Kubrfot korn och malt, 42,485 Kubrfot hvete; från Kongelf 365,154 Kubrfot hafre; från Strömstad 344,275 Kubrfot hafre, 3,696 Kubrfot råg, 3,510 Kubrfot korn och malt, 2,429 Kubrfot ärter, 1,471 Kubrfot hvete; från Söderköping 339,070 Kubrfot hafre, 2,611 Kubrfot korn och malt; från Norrköping 256,982 Kubrfot hafre, 6,325 Kubrfot råg; från Warberg 235,291 Kubrfot hafre; från Halmstad 229,840 Kubrfot hafre, 3,698 Kubrfot hvete; från Nyköping 160,740 Kubrfot hafre, 30,562 Kubrfot råg; från Westervik 111,232 Kubrfot hafre; från Wenersborg 95,424 Kubrfot hafre; från Marstrand 46,932 Kubrfot hafre; från Calmar 21,507 Kubrfot hafre, 18,751 Kubrfot korn och malt, 9,809 Kubrfot råg; från Wisby 15,172 Kubrfot korn och malt, 12,305 Kubrfot hafre, 11,906 Kubrfot råg, 10,639 Kubrfot hvete; samt från Carlskrona 10,676 Kubrfot hafre. Tjära: från Stockholm 144,462 Centn.; från Piteå 86,304 Centn.; från Umeå 55,748 Centn.; från Haparanda 30,730 Centn.; från Luleå 29,283 Centn.; från Calmar 13,888 Centn.; från Carlskrona 9,534 Centn.; från Götheborg 5,656 Centn.; från Hernösand 3,291 Centn.; från Malmö 2,979 Centn.; från Carlskrona 2,562 Centn.; från Sölvesborg 2,255 Centn.; från Christianstad 2,130 Centn. och från Gefle 2,081 Centner. Utrikes Sjöfarten i allmänhet. Följande tabell utvisar för nedannämnda år antalet och den i Nyläster angifna dragtigheten af dels de fartyg, som från utrikes ort med last ankommit till Svenska hamnar, dels de fartyg, hvilka från sådane hamnar med last afgått till utrikes ort. Till Sverige ankommo med last från utrikes ortr

81 Från Sverige afgingo med last till utrikes ort: Af förestående uppgifter synes, att sammanlagda drägtigheten af de år 1863 med last till Sverige ankomna och derifrån afgångna fartyg utgjort 515,285 Nyläster samt med 38,339 Nyläster öfverstigit de år 1862 med last ankomna och derifrån afgångna fartygens drägtighet. I jemförelse med förhållandet sistnämnda år ökades år 1863 lästetalet för Svenska fartyg med 11,003 och för andra främmande fartyg än Norska med 29,675 Nyläster; hvaremot för Norska fartyg lästetalet minskats med 2,339 Nyläster. Uti ofvan uppgifna antal fartyg äro icke inberäknade hvarken de ångfartyg, som föra posten emellan Ystad och Stralsund, eller post- och isbåtar, samt icke heller sadane omätta båtar, som äro i Tullverkets tabeller särskildt upptagna. Antalet af dylika med last eller i barlast från Sverige till Danmark afgångna och derifrån till Sverige ankomna båtar har, enligt Tullverkets uppgifter, varit följande: Omätta båtar Svenska och främmande fartygs andel i in- och utförseln, beräknad efter laddningarnes antagna värde, har under de sistförflutna tio åren varit följande: Commerce-Colkgii Utrikes Berättelse för år

82 Under samma tid hafva de för in- och utgående fartyg ei'lagde Lastpenningar utgjort följande belopp: Till upplysning om den fraktfart, som är 1863 egt rum dels med Svenska fartyg emellan nedannämnda främmande länder och ett tredje land och dels med dessa länders fartyg emellan Sverige och ett tredje land, får Collegium meddela följande öfversigt:

83 Förhållandet med Svenska skeppsfarten på främmande länder, jemförd med den Norska, har, så vidt de till Collegium inkomna handlingar utvisa, under de sednast förflutna tio åren varit följande:

84 Jemlikt hvad tabellen N:o 8 utvisar, bestod Sveriges handelsflotta vid 1863 års slut af 3,236 fartyg om 86,404 Nyläster eller 128 fartyg om 674 Nyläster mera än vid 1862 års utgång. Stockholms handelsflotta har under ifrågavarande år minskats med 12 fartyg om 817 Nyläster och Götheborgs minskats med 4 fartyg, men ökats med 175 Nyläster. Deremot har Gefle handelsflotta minskats med 2 fartyg om 436 Nyläster och öfrige stapelstäders med 42 fartyg om 1,642 Nyläster. Sjö- och uppstädernes samt köpingarnes fartyg hafva under året ökats med 18 fartyg, men minskats med 55 Nyläster, äfvensom landtmannafartygen ökats med 170 fartyg om 3,449 Nyläster. Af stapelstädernas fartyg hafva sistlidet år 31 om 2,405 Nyläster försålts till utrikes ort, 50 om 2,254 Nyläster förolyckats, 14 om 138 Nyläster kasserats samt 23 om 1,428 Nyläster blifvit nybyggda och första sången afmätta. Enligt Collegium tillhandakomna uppgifter hafva år 1863 till utrikes sjöfart varit begagnade af Stapelstädernas fartyg 798 om 51,096 Nyläster, af öfrige städers samt köpingars 96 om 2,587 Nyläster och af landtmannafartyg 356 om 11,977 Nyläster. o Ar 1863 utfärdades af Collegium Svenska fribref till ett antal af 189 eller 19 mindre än under nästföregående året. Af dessa fribref meddelades 21 för utrikes byggda och i Sverige naturaliserade fartyg om sammanlagdt 1,121 Nylästers drägtighet, 26 för städerna tillhöriga nybyggda fartyg om 2,062 Nyläster, 30 för landtmän tillhörige likaledes nybyggda om 792 Nyläster samt öfrige fribref till ett antal af 112 för äldre fartyg, hvilka förut varit med dylika handlingar försedda. Collegium framhärdar med djupaste vördnad, Stormäktigste, Allernådigste Konung! Eders Kong). Maj:ts C. F. AF STRÖM. onderdsnigste, tropligtigste tjeuare och undersâter, F. ÅKERMAN. Stockholm den 11 November G. Hegardt.

85 N:o 1. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets Import och Export år 1863 jemte uppgift, så vidt i Collegium kunnat åstadkommas, på total-summan af den för hvarje, med in- eller utförselstull belagd artikel belöpande afgift enligt Tull-Taxan af den 1 December utmärker de artiklar, för hvilka, i anseende till beskaffenheten af tullbestämmelserne och saknaden af närmare specifikation af de förtullade varu-qvantiteterna, någou uträkning af influtna tullbeloppet icke kunnat i Collegium verkställas.

86 Import 1863.

87 Import 1863.

88 Import 1863.

89 Import 1863.

90 Import 1863.

91 Import 1863.

92 Import 1863.

93 Import 1863.

94 Import 1863.

95 Export 1863.

96 Export 1863.

97 Export 1863.

98 Export 1863.

99 År 1863 reexporterade, förtullade eller tullfria varor.

100 N:o Öfversigt af Tull-uppbör-

101 2. den åren

102 N:o 3. Sammandrag af de från Kongl. Norska Regeringen till Commerce-Collegium insända uppgifter rörande Svenska sjöfarten till och från Norrige år 1863.

103

104 Öfversigt af Sveriges handelsförhållanden med andra länder år 1863 efter de in- N:o

105 4. och utförda varuqvantiteternes, enligt antagna grunder beräknade, total-värde.

106 N:o 5. Tabell, utvisande förhållandet emellan det, efter antagna grunder beräknade, värdet af Sveriges införsel och utförsel från och till serskilda länder år 1863.

107

108 Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar öfver antalet ankomna och derifrån med last till utrikes orter af- N:o

109 6. och drägtigheten, i nyläster, af de år 1863 från utrikes orter till Sverige med last gångna Svenska samt Norska och främmande fartyg.

110 N:o 7. Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar öfver de åren till Sverige med last eller i barlast ankomna Norska och främmande fartyg, särskildt upptagande hvarje nations fartyg och deras drägtighet i nyläster.

111

112 Sammandrag af de för nedannämnde år till Commerce-Collegium inkomne och landtmäns mätte fartyg samt N:o

113 8. förteckningar öfver antalet och drägtigheten, i nyläster, af städers, köpingars stapelstädernas skeppare och sjöfolk.

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831.

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1891-1894 var serien

Läs mer

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår:

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1891-1894 var serien

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår:

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1891-1894 var serien

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6201_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6201_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1850 INNEHÅLL

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1850 INNEHÅLL INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse

Läs mer

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår:

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1891-1894 var serien

Läs mer

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår:

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1891-1894 var serien

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår:

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1891-1894 var serien

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår:

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1891-1894 var serien

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1854 INNEHÅLL

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1854 INNEHÅLL INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6301_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6301_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 21 October 1829 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1828

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 21 October 1829 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1828 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1853 INNEHÅLL

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1853 INNEHÅLL INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1856 INNEHÅLL

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1856 INNEHÅLL INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-7902_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-7902_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6401_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6401_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1849 INNEHÅLL

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1849 INNEHÅLL INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6801_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6801_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår:

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1891-1894 var serien

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1843 INNEHÅLL

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1843 INNEHÅLL INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6901_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6901_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1836 INNEHÅLL

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1836 INNEHÅLL INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1845 INNEHÅLL

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1845 INNEHÅLL INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1847 INNEHÅLL

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1847 INNEHÅLL INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1838 INNEHÅLL

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1838 INNEHÅLL INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1846 INNEHÅLL

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1846 INNEHÅLL INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1840 INNEHÅLL

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1840 INNEHÅLL INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1844 INNEHÅLL

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1844 INNEHÅLL INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-7001_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-7001_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. D, Fabriker och manufakturer. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910.

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1835 INNEHÅLL

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1835 INNEHÅLL INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1886.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1886. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Rikets Utrikes Handel och Sjöfart år 1830 INNEHÅLL

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Rikets Utrikes Handel och Sjöfart år 1830 INNEHÅLL INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-6701_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-6701_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. D, Fabriker och manufakturer. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910.

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1857 INNEHÅLL

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1857 INNEHÅLL INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1837 INNEHÅLL

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1837 INNEHÅLL INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Rikets Utrikes Handel och Sjöfart år 1829 INNEHÅLL

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Rikets Utrikes Handel och Sjöfart år 1829 INNEHÅLL INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse

Läs mer

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.

Läs mer

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. B, Rättsväsendet. Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse. Stockholm : P. A. Norstedt, 1860-1913. Täckningsår: 1857/58-1912 = N.F.,

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1834 INNEHÅLL

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1834 INNEHÅLL INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse

Läs mer

SAMLING RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst. P. A. SlLJESTRÖM.

SAMLING RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst. P. A. SlLJESTRÖM. SAMLING af RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst utgifven af P. A. SlLJESTRÖM. Första häftet, innehållande orakr..1100 exempel i de fyra räknesätten med hela tal. STOCKHOLM, 1870. I». A. N O R S T E

Läs mer

Stadgar. rattige i Uleåborgs stad. Till befrämjande af Föreningens ändamål. Fruntimmers förening till kristelig vård om de

Stadgar. rattige i Uleåborgs stad. Till befrämjande af Föreningens ändamål. Fruntimmers förening till kristelig vård om de Stadgar för Fruntimmers förening till kristelig vård om de rattige i Uleåborgs stad. * * Föreningens ändamål är att taga en kristelig omvårdnad om alla fattiga familjer och personer i staden; dock som

Läs mer

Stadgar. Fruntimmers-förening till kristelig vård om de. fattige i Uleåborgs stad. ovilkorlig pligt att, genom Fattigvårdsstyrelsen,

Stadgar. Fruntimmers-förening till kristelig vård om de. fattige i Uleåborgs stad. ovilkorlig pligt att, genom Fattigvårdsstyrelsen, Stadgar för Fruntimmers-förening till kristelig vård om de fattige i Uleåborgs stad. i. Föreningens ändamål är, att taga en kristelig omvårdnad om alla fattiga familjer och personer i staden; dock som

Läs mer

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår:

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1891-1894 var serien

Läs mer

FOLKSKOLANS GEOMETRI

FOLKSKOLANS GEOMETRI FOLKSKOLANS GEOMETRI I SAMMANDEAG, INNEFATTANDE DE ENKLASTE GRUNDERNA OM LINIERS, YTORS OCH KROPPARS UPPRITNING OCH BERÄKNING. Med talrika rit-öfningsuppgifter och räkne-exempel. Af J. BÄCKMAN, adjunkt

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING Förord. Vid utarbetandet af denna kurs har jag sökt genomföra den grundsatsen, att vid undervisningen ett

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Rikets Utrikes Sjöfart år 1828 INNEHÅLL

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Rikets Utrikes Sjöfart år 1828 INNEHÅLL INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. L) STATENS JERNVÄGSTRAFIK 1. TRAFIK-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1862. STOCKHOLM, 1864.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. L) STATENS JERNVÄGSTRAFIK 1. TRAFIK-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1862. STOCKHOLM, 1864. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1864-1913. Täckningsår: 1862-1910. Styrelsen för statens

Läs mer

El SAMLING RÄKNEUPPGIFTER

El SAMLING RÄKNEUPPGIFTER El SAMLING RÄKNEUPPGIFTER.TEMTE FULLSTÄNDIG REDOGÖRELSE FÖR DFRAS LÖSNING FÖR SEMINARIER, SKOLOR OOH SJELFSTTJDIUM UTGIFVEN K. P. NORDLUND Lektor i Matematik vid allmänna läroverket i Gefle. (Bihang till

Läs mer

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Rikets Utrikes Handel och Sjöfart år 1832 INNEHÅLL

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Rikets Utrikes Handel och Sjöfart år 1832 INNEHÅLL INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse

Läs mer

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår:

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår: BISOS F digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008. urn:nbn:se:scb-bi-f0-7401_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel

Läs mer

i Art. Rörancle B refvexlingen Öfver Dannemark till och ifrän H am burg sam t längre bort belågne Ränder och O rter 1 *

i Art. Rörancle B refvexlingen Öfver Dannemark till och ifrän H am burg sam t längre bort belågne Ränder och O rter 1 * Utdrag af Kongl. Majestäts den 6 December i834 fastställde Taxa, hvarefter Postporto och Lösen för åtgående och ankommande bref till och ifrån Continenten, dels öfver Dannemark och dels Öfver Ystad och

Läs mer

INLEDNING. Underdånig berättelse till Kongl. Maj:t angående nativiteten och mortaliteten m.m. Stockholm, Täckningsår: 1836/

INLEDNING. Underdånig berättelse till Kongl. Maj:t angående nativiteten och mortaliteten m.m. Stockholm, Täckningsår: 1836/ INLEDNING Kongl. Tabell-commissionens underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t angående nativitetens och mortalitetens förhållande åren... rikets folkmängd sistberörde år. Stockholm, 1823-1838 Täckningsår:

Läs mer

SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS)

SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) RolfAllan Norrmosse, SCB Dagordning. Bakgrund 2. Digitaliseringsprocessen Bildfångst och bildfiler OCRtolkning

Läs mer

Underdånigt förslag. till FÖRORDNING. om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860.

Underdånigt förslag. till FÖRORDNING. om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860. Underdånigt förslag till xx FÖRORDNING om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860. Till Hans Kejserliga Majestät Från den för revision af författningen rörande

Läs mer

Cirkulär, A. Befordringsafgifter.

Cirkulär, A. Befordringsafgifter. Cirkulär, Postanstalterne till egen efterrättelse och korrespondenternes behöriga delgifvande meddelas, att afsändare af paket till utrikes orter öfver Svergc, som önskar frankera försändelsen längre än

Läs mer

Stormäktigste, flllernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, flllernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o lt. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anvisande af medel till bestridande af landtdagskostnader. Stormäktigste, flllernådigste

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-6901_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-6901_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. D, Fabriker och manufakturer. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910.

Läs mer

Ur Nordisk familjebok Uggleupplagan 1908. (se källa) Frihamn (it. porto franco), en hamn, dit varor från

Ur Nordisk familjebok Uggleupplagan 1908. (se källa) Frihamn (it. porto franco), en hamn, dit varor från Ur Nordisk familjebok Uggleupplagan 1908. (se källa) Frihamn (it. porto franco), en hamn, dit varor från alla länder få tullfritt införas. Frihamnen är ett noga begränsadt område, som betraktas liggande

Läs mer

Djurskyddsföreningen. S:tMichel. S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882

Djurskyddsföreningen. S:tMichel. S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882 S:tMichel. Djurskyddsföreningen i S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882 ' I Hans Kejserliga Majestäts Höga Namn, Dess Senats för Finland: resolution i anledning af en för Generalmajoren li,. Savander,

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-b0-d0-38

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-b0-d0-38 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om förhållandet med fabriker, manufakturer och handtverkerier i riket. Stockholm : J. Hörberg, 1832-1858. Täckningsår: 1830-1857. Innehåller en årlig

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING. Efterföljare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. I, Telegrafväsendet. Telegrafstyrelsens underdåniga berättelse för år... Stockholm : Isaac Marcus, 1862-1911. Täckningsår: 1861-1910. 1909 ändrades

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING. Efterföljare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. I, Telegrafväsendet. Telegrafstyrelsens underdåniga berättelse för år... Stockholm : Isaac Marcus, 1862-1911. Täckningsår: 1861-1910. 1909 ändrades

Läs mer

LANDTMÄTERIFÖRRÄTTNINGAR

LANDTMÄTERIFÖRRÄTTNINGAR INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. O. Landtmäteriet. Stockholm : Iwar Hæggström, 1868-1911. Täckningsår: 1867-1910. Landtmäteriet bytte år 1878 namn till Landtmäteristyrelsen Efterföljare:

Läs mer

6 ) För de, ifrån Österrike i Banderoller ankommande remisser. 8 ) Om inlemnaren åslundar afsända brefvet till Österrike

6 ) För de, ifrån Österrike i Banderoller ankommande remisser. 8 ) Om inlemnaren åslundar afsända brefvet till Österrike C ir c u la ir e. T ill följe af Ilans Kejserliga Majestäts Nådiga skrifvelsc af den 2 8 sistlidne November, kommer, jemlikt den - innevarande år afslulad Posl-Convention emellan Hans Kejserliga Majestät

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

Jernvägsarbetenas. skridande intill. års riksdag.

Jernvägsarbetenas. skridande intill. års riksdag. betsförtjenst på fremmande ort. Den arbetsstyrka, som icke på detta sätt erhölles, borde sedan fyllas från arméen, och inan borde isynnerhet använda soldater i och omkring städerna, enär det i allmänhet

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953.

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Föregångare: Bildad genom sammanslagning

Läs mer

RÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, RÄKNE-EXEMPEL L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM.

RÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, RÄKNE-EXEMPEL L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM. RÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, FRAMSTÅLD GENOM RÄKNE-EXEMPEL AF L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM. I. HELA TAL OCH DECIMALBRÅK. STOCKHOLM, FÖRFATTARENS

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1833 INNEHÅLL

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1833 INNEHÅLL INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse

Läs mer

EUCLIDES F Y R A F Ö R S T A B Ö C K E R ' CHR. FR. LINDMAN MED SMÄERE FÖRÄNDRINGAR OCH TILLÄGG UTGIFNA AF. Matheseos Lector i Strengnäs, L. K. V. A.

EUCLIDES F Y R A F Ö R S T A B Ö C K E R ' CHR. FR. LINDMAN MED SMÄERE FÖRÄNDRINGAR OCH TILLÄGG UTGIFNA AF. Matheseos Lector i Strengnäs, L. K. V. A. EUCLIDES F Y R A F Ö R S T A B Ö C K E R MED SMÄERE FÖRÄNDRINGAR OCH TILLÄGG UTGIFNA AF ' CHR. FR. LINDMAN Matheseos Lector i Strengnäs, L. K. V. A. STOCKHOLM ZACHARIAS HjEGGSTROMS PÖRLAG IWAR HJIG-G8TRÖMS

Läs mer

ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar.

ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar. ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar. PA KALMAR BOKFÖRLAGS-AKTIEBOLAGS FÖRLAG. 1877. Kalmar. TBYCKT

Läs mer

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. O. Landtmäteriet. Stockholm : Iwar Hæggström, 1868-1911. Täckningsår: 1867-1910. Landtmäteriet bytte år 1878 namn till Landtmäteristyrelsen Efterföljare:

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

Stadgarför. Djurskyddsföreningen i Åbo. hvarigenom djuren antingen sargas eller förorsakas plågor;

Stadgarför. Djurskyddsföreningen i Åbo. hvarigenom djuren antingen sargas eller förorsakas plågor; Stadgarför Djurskyddsföreningen i Åbo. fastställda af Kejs. Senaten d. 31 Maj 1871.. 1. Föreningens syftemål är dels i allmänhet att. verka för en skonsam och mild behandling af djuren, dels ock särskild!

Läs mer