INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm, Täckningsår: var serien indelad i två underserier: I, Utrikes handeln och II, Utrikes sjöfarten blev delserierna sammanförda till: Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Handel. Föregångare: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, Täckningsår: Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår: Sammandrag af consulernes insände skepps-listor öfver till deras districter år... anlände och derifrån afgångne svenska fartyg / Commerce-Collegium Efterföljare: Berättelser om handel och sjöfart år... från de förenade rikenas konsuler. Stockholm, Täckningsår: Utdrag ur konsulsberättelserna fanns i tabell 6 i BISOS F för åren Därefter hänvisning till dessa berättelser för åren i tabell 6 och för åren i tabell 8. I inledningen till häftena 1891:I-1894:I (Utrikes handel) hänvisas till berättelserna. i vilka årligen offentliggörandet i tryck sker. Från 1895 offentliggörs konsulsberättelserna av Sveriges allmänna exportförenings tidskrift Svensk Export. Sjöfart : berättelse för år / av Kommerskollegium. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Handel : berättelse för år... / av Kommerskollegium. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Statistiska meddelanden. Ser. C, Månadsstatistik över handeln / utgiven av Kungl. Kommerskollegium. Stockholm : Kommerskollegium, Kommersiella meddelanden / utgivna av Kungl. Kommerskollegium. Sammanfattad utgivningstid: Stockholm : Kungl. Kommerskollegium, Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. D. 3, Utrikeshandel Örebro ; Stockholm : Statistiska centralbyrån (SCB), BISOS F digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lagts till. urn:nbn:se:scb-bi-f0-6101_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. F) UTRIKES HANDEL och SJÖFART. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR år 1861.

4

5 Innehåll Pag. Underdånig berättelse Norrige. 3. Finland. 5. Ryssland Danska Staterna 9. Preussen 12. Mecklenburg, Hansestäderna, Hannover och Oldenburg 14. Nederländerna Belgien. 24. Stor-Britannien och Irland 25. Frankrike Portugal. 36. Spanien. 37. Öfriga länder vid Medelhafvet och Adriatiska hafvet samt vid Norra kusten af Afrika 39. Nord-Amerika och West-Indien Södra Amerika Syd-Afrika, Ost-Indien och öfriga Ost-Asiatiska Länder samt Australien Utrikes Handeln i allmänhet. 52. Utrikes Sjöfarten i allmänhet 59. Tabeller N:o 1. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets Import och Export år 1861, jemte uppgift, så vidt i Collegium kunnat åstadkommas, på total-summan af den för hvarje, med in- eller utförselstull belagd, artikel belöpande afgift enligt Tull Taxan af den 7 December o Import o Export o Export Reexporterade, förtullade varor år N:o 2. Öfversigt af Tull-uppbörden åren N:o 3. Sammandrag af de från Kongl. Norska Regeringen till Commerce-Collegium insända uppgifter rörande Svenska sjöfarten till och från Norrige år N:o 4. Öfversigt af Sveriges handelsförhållanden med andra länder år 1861 efter de inoch utförda varuqvantiteternes, enligt antagna grunder beräknade, total-värde. N:o 5. Tabell, utvisande förhållandet emellan det, efter antagne grunder beräknade, värdet af Sveriges införsel och utförsel till särskilda Länder år N:o 6. Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar öfver antalet och lästetalet af de år 1861 från utrikes orter till Sverige med last ankomna och derifrån med last till utrikes orter afgångna Svenska samt Norska och främmande fartyg. N:o 7. Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar öfver de åren till Sverige med last eller i barlast ankomna Norska och främmande fartyg, särskildt upptagande hvarje nations fartyg och deras lästetal.

6 N:o 8. Sammandrag af de för nedannämnde år till Commerce-Collegium inkomne förteckningar öfver antalet och lästetalet af städers, köpingars och landtmäns mätta fartyg samt stapelstädernas skeppare och sjöfolk. N:o 9. Uppgift på antalet och drägtigheten af de, invånare i rikets städer och köpingar samt landtmän tillhöriga fartyg, som varit begagnade till utrikes sjöfart under åren N:o 10. Jemförelse emellan rikets in- och utförsel under åren af sådane varor, som till något betydligare belopp blifvit in- eller utförde. o Införsel o Utförsel N:o 11. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara handel med andra länder, efter de inoch utförda varornas beräknade värde, åren N:o 12. Tabell, utvisande lästetalet af de till Sverige med last ankomna och derifrån med last afgångna Svenska samt Norska och främmande fartyg åren N:o 13. Tabell, utvisande Svenska samt Norska och främmande fartygs andel i Sveriges sjöfartsförbindelse med främmande länder under åren

7 STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Den i gällande instruktion föreskrifna årsberättelse angående Sveriges utrikes handel och sjöfart får Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium härmedelst för sistlidna år 1861 i underdånighet afgifva samt dervid bifoga följande tabeller, neraligen:

8 N:o 3. N:o 1. Utdrag af det hos General-Tull-Styrelsen upprättade sammandrag öfver införsel och utförsel, enligt de vid Tullkamrarne förda specialer; i hvilket utdrag Collegiurn meddelat uppgift å influtna tullbeloppet för hvarje särskild med tull belagd artikel; N:o 2. öfversigt af tull-uppbörden under sistförflutna tio år, med specifikation af det vid hvarje Tullkammare influtna belopp, deruti likväl icke inräknats fyr- och båk-afgifter, lastpenningar, nederlagsoch transito-afgifter; Sammandrag af de från Kongl. Norska Regeringen inkomna uppgifter rörande Svenska skeppsfarten till och från Norrige; N:o 4. öfversigt af Sveriges handelsförbindelser med andra länder år 1861, efter de in- och utförda varuqvantiteternas beräknade totalvärde; ÎST:o 5. Tabell, utvisande förhållandet emellan värdet af Sveriges införsel till och utförsel från särskilda länder år N:o 6. Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen uppgjorda förteckningar öfver antalet och lästetalet af de år 1861 med last från utrikes orter till Sverige ankomna och från Sverige till utrikes orter afgångna Svenska, Norska och främmande fartyg; N:o 7. Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar för de sistförflutna fem åren öfver de till Sverige ankomna Norska och främmande fartyg, särskildt upptagande hvarje nations fartyg och deras lästetal; N:o 8. Sammandrag af de till Collegiurn inkomna förteckningar öfver antalet och lästetalet af invånarnes i städerna och landtmäns mätta fartyg, för stapelstäderna för åren , samt öfriga städer och landtmannafartyg för åren , äfvensom öfver stapelstädernas skeppare och sjöfolk; N:o 9. Uppgift på antalet och drägtigheten af de, invånarne i Rikets städer och köpingar samt landtmän tillhöriga, fartyg, som under sistförflutna fem åren varit till utrikes sjöfart begagnade; N:o 10. Jemförelse emellan Sveriges in- och utförsel under hvarje år från och med 1852 till och med 1861 af sådane varor, som under något af dessa år blifvit till betydligare belopp in- eller utförda, eller eljest ega ett större intresse; N:o 11. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara liandel med andra länder, efter de in- och utförda varornas beräknade värde, åren ; N:o 12. Tabell, utvisande lästetalet af de under samma tid till Sverige med last ankomna och derifrån med last afgångna Svenska, Norska och främmande fartyg; samt N:o 13. Tabell, utvisande Svenska, Norska och främmande fartygs andel i Sveriges sjöfartsförbindelser med främmande länder under berörda tidrymd. De af Collegiurn förut vid beräkning af in- och utförselns värde följda grunder, enligt hvilka importen och exporten beräknats till hvad de anses hafva kostat eller inbringat landet, hafva äfven i denna berättelse blifvit tillämpade. Sålunda har i allmänhet värdet af varor, införda med Svenska fartyg, upptagits efter gällande pris på lastningsorten, fritt ombord, samt, då varorna inkommit med andra fartyg, efter medelpris i Svensk hamn, med afdrag af tull. Deremot har värdet af varor utförda med Svenska fartyg, eller med Norska till andra länder än Norrige, i allmänhet upptagits efter pris på lossningsorten, med afdrag af tull och andra omkostnader derstädes, samt vid utförsel i Norska fartyg med ytterligare afdrag af frakt. Varor, utförda med andra fräunnande fartyg, hafva beräknats efter priset i Svensk hamn med tillägg af utförselstull, der sådan egt rum. På sätt i föregående underdåniga berättelser blifvit anmärkt, grundar sig detta beräkningssätt på antagandet att in- och utförseln i Svenska fartyg sker för Svensk räkning, men i utländska för utländsk, med undantag af utförseln i Norska fartyg till andra länder än Norrige, hvilken nästan helt och hållet verkställes för Svensk räkning; och ehuru resultatet af dessa beräkningar naturligtvis icke fullkomligen

9 öfverensstämmer med verkliga förhållandet, kan man likväl, då samma beräkningssätt blifvit under flera år i detta afseende begagnadt, antaga, att ett för det ena året, i jemförelse med ett annat, upptaget högre eller lägre värdebelopp utmärker en någorlunda motsvarande tillökning eller minskning i den officielt uppgifna importens eller exportens verkliga värde. En annan grund för jemförelsen mellan rikets handelsförhållanden under olika år lemna de i berättelsen intagna uppgifterna på qvantiteten af de förnämsta import- och exportartiklarne. Dessa på Tullverkets specialer grundade uppgifter utvisa beloppet af lofligen införda och förtullade äfvensom till utförsel anmälda varor och böra således anses icke i något fall vara för höga, samt, hvad utförseln beträffar, i det närmaste öfverensstämma med verkliga förhållandet. Collegium får nu i underdånighet framställa Sveriges handelsförbindelser med särskilda främmande länder och sedermera lemna en öfversigt af rikets handel och sjöfart i allmänhet. Norrige. Enligt hvad nedanstående jemförelse utvisar, har införseln från detta land af den förnämsta importartikeln sill år 1861 med 97,155 Centner understigit den nästföregående året införda qvantitet af samma vara, men då medelpriset dera, hvilket år 1860 å Stockholms börs utgjorde 8 R:dr 33 öre per Centner, för sistlidet år noterats till 10 R:dr per Centner, har likväl, hufvudsakligen till följd af denna prisskillnad, värdet af införseln i sin helhet uppgått till nära lika belopp för hvartdera af ifrågavarande begge år, nemligen till 5,554,000 R:dr år 1860 och 5,641,000 R:dr år Sistnämnda års import verkställdes med 266 Svenska fartyg för ett värde af 2,888,000 R:dr, med 434 Norska för 2,384,000 R:dr, med 6 Danska, 3 Hannoverska och 1 Preussiskt fartyg för 143,000 R:dr samt landvägen för 226,000 R:dr. Värdet af utförseln, som för år 1860 är beräknadt till 4,485,000 R:dr, har år 1861 utgjort 3,097,000 R:dr. Häraf utfördes för 1,987,000 R:dr med 392 Svenska fartyg, för 818,000 R:dr med 244 Norska, för 45,000 R:dr med 2 Danska fartyg samt för 247,000 R:dr landvägen. Från Norrige infördes sjöledes:

10 Den sjöväga exporten utgjordes förnämligast af följande varuqvantiteter: I afseende å den landväga trafiken bör erinras att, enligt gällande bestämmelser, de flesta Svenska och Norska naturalster få, utan behof af förpassning eller tullbehandling, landvägen från det ena till det andra riket tullfritt in- och utföras, hvilket äfven är förhållandet med utländska till införsel tillåtna, äfvensom med Svenska och Norska tull underkastade varor, då de icke öfverstiga vissa qvantiteter och värden, samt att till följd häraf Tullverkets sammandrag endast högst ofullständigt angifva mängden och värdet af landvägen inoch utförda varor. Bland varor, införda från Norrige landvägen, förekomma uti Tull-specialerne följande:

11 Följande tabell utvisar förhållandet med Svenska skeppsfarten till och från Norrige under sistförflutna 10 år: Till Norrige ankomna Svenska fartyg från: Från Norrige af gångna Svenska fartyg till: Finland. Till följd hufvudsakligen af en ökad införsel af spanmål har värdet af importen, som år 1860 utgjorde 1,846,000 R:dr, år 1861 stigit till 3,652,000 R:dr, hvilket belopp är högre än värdet af införseln frän detta land under något annat af sednast tilländagångna tio år. Sistlidet års import verkställdes med 153 Svenska

12 fartyg och båtar för 1,257,000 R:dr, med 638 Finska fartyg och båtar för 2,383,000 R:dr samt med 1 Mecklenburgskt fartyg för 12,000 R:dr. Utförseln till Finland år 1861 beräknas till 2,666,000 R:dr och utgör således mera än dubbla beloppet af det för år 1860 till 1,312,000 R:dr uppskattade värdet af exporten till samma land. Nedanstående tabell utvisar ock för sistlidet år, i jemförelse med förhållandet under nästföregående året, en betydlig tillökning i den exporterade qvantiteten malm, stångjern, kalk m. m. Exporten år 1861 besörjdes med 65 Svenska fartyg och båtar för ett värde af 528,000 R:dr, med 229 Finska fartyg och båtar för 2,133,000 R:dr samt med 1 Mecklenburgskt och 1 Nederländskt fartyg för 5,000 R:dr. Från Finland infördes: Är 1861 infördes dessutom från Finland, bland annat, Frö till ett värde af 6,475 R:dr, Hö för 2,430 R:dr, 45,695 Kub:fot Potatis, 9,243 «Ull. Till Finland utfördes:

13 o Ar 1861 utfördes derjemte, bland annat, Färger till ett värde af 13,024 R:dr, 3,660 Centner osaltade och 4,228 Centner saltade Hudar, 21,910 «Läder, 2,327 Centner Ost, 9,180 «Förhydningspapper, 3,058 o o Kub:fot raffineradt Salt, 6,067 Kub:fot Korn, Angmachiner och Ångpannor för 111,700 R:dr. Från Finland ankommo till Sverige: Häruti äro de emellan Sverige och Finland gående ångfartygs resor inberäknade. Från Sverige afgingo till Finland: Ryssland. Från ett belopp af 2,921,000 R:dr, som införseln från detta land år 1860 utgjorde, har den år 1861 stigit till 7,669,000 R:dr. Denna tillökning är, såsom af nedanstående jemförelse synes, till väsentligaste delen föranledd af en ovanligt stor import af råg äfvensom en betydlig införsel af rågmjöl. Uti 1861 avs införsel deltogo 147 Svenska fartyg för ett värde af 3,833,000 R:dr; och bestreds importen samma ar för öfrigt med 5 Norska fartyg för 11,000 R:dr, med 52 Ryska fartyg och båtar för 620,000 R:dr, samt för 3,205,000 R:dr med 46 Finska, 4 Preussiska, 26 Danska, 1 Mecklenburgskt, 4 Lybeckska, 1 Harnburgskt, 22 Hannoverska, 29 Nederländska och 1 Engelskt fartyg. Utförseln, som i allmänhet icke är betydlig, men likväl år 1859 steg till 1,138,000 R:dr och år 1860 utgjorde 441,000 R:dr, har år 1861 nedgått till ett belopp af 201,000 R:dr. Häraf utfördes med 35 Svenska

14 fartyg för 190,000 R:dr, med 41 Ryska fartyg och båtar för R:dr samt för 10,000 R:dr med 1 Finskt, 1 Danskt, 1 Hannoverskt, 1 Nederländskt och 2 Engelska fartyg. Från Ryssland infördes: Dessutom infördes år 1861 från Ryssland 1,055 Oentner Fläsk, 50,748 «Ull, 98,012 <S, Tågvirke m. m. Till Ryssland utfördes: Svenska fartyg ankommo till Ryssland från Svenska fartyg afgingo från Ryssland till

15 Följande tabell utvisar, huru skeppsfarten till och frän Ryssland med Svenska fartyg varit fördelad på de särskilda Consuls-distrikterna år Svenska fartyg ankomma Svenske och Norske General-Consuln i S:t Petersburg yttrar i sin för är 1861 till Collegiurn afgifna berättelse, att handeln på nämnda plats med Svensk rödfärg syntes komma att upphöra, enär af de 3,000 Tunnor, som samma år ditfördes, endast en obetydlig del kunnat afyttras, samt att egentliga orsaken till den förminskade begärligheten å nämnda artikel vore, att importen af rödockra från Frankrike, hvilken vara såldes billigare än rödfärgen, i betydlig mån tilltagit. Danska Staterna. Värdet af införseln från Konungariket Danmark samt Hertigdömena Slesvig och Holstein beräknas för år 1861 uppgå till 7,221,000 R:dr eller 1, R:dr mera än det belopp, hvartill importen från Danska Staterna nästföregående året är uppskattad. Uti varutransporten år 1861 deltogo 1,147 Svenska fartyg och båtar för 4,318,000 R:dr, 2 Norska fartyg för 11,000 R:dr, 586 Danska fartyg och båtar för 2,822,000 R:dr, samt 2 Preussiska, 1 Hannoverskt, 1 Nederländskt och 1 Engelskt fartyg för 70,000 R:dr. Utförseln har från ett värde af 7,067,000 R:dr, hvartill den år 1860 beräknades, år 1861 minskats till 6,628,000 R:dr, deraf myntadt silfver för 344,180 R:dr, och verkställdes sistnämnda år med 1,650 Svenska fartyg och båtar för ett belopp af 4,749,000 R:dr, med 7 Norska fartyg för 53,000 R:dr, med 290 Danska fartyg och båtar för 1,089,000 R:dr, samt för 737,000 R:dr med 82 Finska, 1 Preussiskt, 1 Mecklenburgskt, 4 Hannoverska, 4 Nederländska och 1 Engelskt fartyg. Af nedannämnda artiklar infördes från Danska Staterna: Commerce-Collegii Ulrikei Berättelse för år

16 Bland de år 1861 från Danska Staterna införda varor förekomma dessutom 10,776 Centner jernvägsskenor m. m. Till Danska Staterna utfördes:

17 Följande tabell utvisar förhållandet med Svenska skeppsfarten på konungariket Danmark och hertigdömet Slesvig samt Holsteinska hamnarne vid Östersjön. Svenska fartyg ankommo till ifrågavarande länder samt afgingo derifrån c Ar 1861 ankommo Svenska fartyg till nedannämnda Consuls-distrikter: och afgingo Uti förenämnda skeppsfart äro icke inberäknade de på Köpenhamn med passagerare och varor gående Svenska ångfartygs resor.

18 Dessutom hafva Svenska öppna båtar till nedannämnda antal med last Enligt hvad Svenske och Norske General-Consuln i Köpenhamn uppgifvit, voro priserne derstädes år 1861 å Stångjern oförtulladt 12J à 13 R:dr Danskt mynt per Sktt för Gefle jern samt 14 à 14 R:dr för Westerviks och Norrköpings jern. Preussen. Importen från detta land, hvilken för år 1860 ar upptagen till endast 963,000 R:dr, beräknas för år 1861 till ett värde af 3,097,000 R:dr. Bland de hufvudsakligaste iinport-artiklarne under sistlidet år förekomma 1,135,122 Kub:fot spanmål, deraf största delen eller 1,112,640 Kub:fot utgjort Råg. Importen år 1861 bestreds med 134 Svenska fartyg för 1,182,000 R:dr, 11 Norska för 142,000 R:dr, 104 Preussiska för 1,086,000 R:dr samt med 41 Danska, 2 Hamburgska, 12 Hannoverska, 2 Nederländska och 1 Engelskt fartyg för ett sammanräknadt belopp af 687,000 R:dr. Värdet af exporten år 1860 ansågs i värde uppgå till 1,758,000 R:dr och beräknas för år 1861 till 1,530,000 R:dr, deraf myntadt Silfver till ett belopp af 149,600 R:dr. Utförseln sistlidet år verkställdes med 108 Svenska fartyg för 1,238,000 R:dr, 14 Norska för 51,000 R:dr, 18 Preussiska för 176,000 R:dr samt för 65,000 R:dr med 4 Danska, 2 Mecklenburgska, 1 Lubeckskt, 2 Hamburgska och 3 Nederländska fartyg. Från Preussiska hamnar infördes:

19 Till Preussiska hamnar utfördes: 43,150 R:dr. Dessutom utfördes ar 1861, bland annat, 5,300 Centncr tackjern, oarbetad.sten till ett värde af Oberäknadt de emellan Sverige oeh Pommern gående Post-ångfartygens resor ankomnio Svenska fartyg till Preussiska hamnar och afgingo frän Preussiska hamnar Följande tabell utvisar förhållandet med Svenska skeppsfarten till och från nedannämnda Consulsdistrikter och stationer år 1861.

20 Svenska fartyg ankommo Svenske och Norske General-Consuln i Stettin har uppgifvit, att under år 1861 medelpriset derstädes å Svenskt stångjern utgjort 9 R:dr 63 öre samt å Koppar 72 R:dr 53 öre Sv. R:mt pr Sv. Centner, allt oförtulladt. Enligt uppgift af Svenske och Norske Consuln i Danzig voro under sistlidet år medelprisen å Svenska produkter på denna plats följande: för Gottländsk osläckt kalk, 16 Silbergr. pr Tunna; för stångjern, 6$ Thlr. Pr. Crt. pr Pr. Centn.; för skrotjern, 1 Thlr. pr Centn.; för tjära, 7 Thlr. pr Tunna; för beck, 8 Thlr. pr Tunna; och för rödfärg, 3 Thlr. pr Fastage. Mecklenburg, Hansestäderna, Hannover och Oldenburg. Mecklenburg, Importen från detta land, hvilken för år 1860 är upptagen till ett värde af endast 6,000 R:dr, beräknas för år 1861 till 153,000 R:dr. Sistlidet års införsel verkställdes med 19 Svenska fartyg för 126,000 R:dr, med 2 Mecklenburgska för 17,000 R:dr och 2 Danska för 10,000 R:dr. Bland de år 1861 importerade varor förekomma 60,421 Kub:fot Råg, 1,356 «Ättika, 2,468 S Toppsocker m. m. Exporten till Mecklenburg beräknades år 1860 till 610,000 R:dr och är för år 1861 uppskattad till 726,000 R:dr, uti hvilket sistnämnda belopp värdet af ett för 12,000 R:dr försåldt Svenskt fartyg ingår. Varutransporten år 1861 besörjdes med 152 Svenska fartyg för 555,000 R:dr, med 2 Mecklenburgska för 21,000 R:dr samt för 138,000 R:dr med 12 Finska, 1 Preussiskt, 1 Hannoverskt och 1 Nederländskt fartyg. Till Mecklenburg utfördes:

21 Den af Svenske ech Norske Consuln i Rostock till Collegium afgifna årsberättelse för 1861 innehåller, bland annat, följande:»ehuru vid föregående årets ingång lagren af alla slags trävaror voro så väl här på platsen, som i Wismar, ganska stora och gåfvo skälig anledning till den förmodan, att en stillhet i den blifvande skeppningen skulle ega rum, blef dock förhållandet annorlunda, och redan under loppet af Maj månad bemärktes en för årstiden ovanlig liflighet i trävaruskeppningen, hvilken sedermera, med få mindre afbrott, fortfor under hela seglationstiden, men var störst under September och Oktober månader, då flera och stora laddningar hitkommo. Prisen à de särskilda trävaruslagen varierade ej obetydligt under året, dels efter varans beskaffenhet, dels ock efter antalet af pa en gång inträffade laddningar, som inkommit utan att vara förskrifna, vid hvilka tillfällen en nedsättning i det gångbara priset kan påräknas. Om träväruvräkningen icke på långt när är så sträng i Rostock och Wismar, som i Franska och flera andra länders hamnar, är den dock, enligt skepparnes alltid i detta hänseende öfverensstämmande utsago, mera noggrann här, än i Danska hamnarne, och det vore derföre väl om de Svenske afsändarne iakttogo större försigtighet vid utskeppningen. De svenska jernprisen ställde sig för sistlidna året sålunda: Stångjern Hamb. B:o Mark 6 pr Centn. Band-, Knipp- och Skärjern»»» 10»» Jernplåtar»»» 10:8»» Hvad afsättningen af Svensk kalk på Mecklenburg angår, så är någon minskning derutinnan för framtiden icke att befara, utan kan snarare en tillökning emotses, beroende denna endast af byggnads-företagens omfång och beskaffenhet. Visserligen finnas på flera ställen inom landet ej obetydliga kalklager, äfvensom kalk hitkommer i temligen stor qvantitet från Danska länderna, men dessa kalkslag sakna de egenskaper, som gifva den Svenska stort företräde, och hvilken sednare derjemte uteslutande användes för sådana ändamål, hvartill de öfriga kalkslagen äro otjenliga. Priset å den svenska kalken varierade ej särdeles mycket under loppet af året, och betaltes 13 à 14 Mark Hamb. B:o per läst om 12 Tunnor, allt efter varans beskaffenhet». Liibeck. Införseln derifrån, som år 1860 ansågs i värde utgöra 18,314,000 R:dr eller, efter afdrag af infördt silfver, 15,286,000 R:dr, beräknas för år 1861, under hvilket år någon import af silfver icke egt rum, till 19,176,000 R:dr. Sistlidet års import, bestående såsom vanligt till största delen af Engelska, Franska och Tyska manufakturvaror jemte andra från nederlagen i Hamburg hemtade varor, besörjdes med Svenska fartyg för ett värde af 18,128,000 R:dr, med 2 Lttbeckska för 962,000 R:dr, äfvensom med 1 Finskt, 4 Danska och 1 Nederländskt fartyg för 86,000 R:dr. Oberäknadt silfver i mynt och plansar till ett värde af 41,800 R:dr, utfördes år 1860 till Lubeck varor för omkring 4,162,000 R:dr. För år 1861 är exporten upptagen till 3,440,000 R:dr, uti hvilket belopp myntadt silfver ingår för ett varde af 433,172 R:dr. Sistlidna års utförsel verkställdes med Svenska

22 fartyg för 2,952,000 R:dr, med 2 Löbeckska för 77,000 R:dr samt med 32 Finska, 2 Preussiska och 1 Mecklenburgskt fartyg för 411,000 R:dr. Hufvudsakliga föremålen för importen från Lûbeck voro följande:

23 Till Liibeck utfördes hufvudsakligen : Âr 1861 utfördes dessutom till Lûbeck myntadt guld till ett värde af 3,200 R:dr m. m. Cotnmerce-ColUgii Vlrikes BeräUelu för år

24 Uti sin till Collegium för âr 18S1 afgifna berättelse yttrar Svenske och Norske Consuln i Lûbeck, bland annat, följande:»antalet af hit ankommande segelfartyg har sedan flera år varit i aftagande; dock var minskningen under år 1861 större än vanligt, hvilket förhållande torde vara mindre att tillskrifva det ofta åberopade skälet, segelfartygens undanträngande genom ångbåtarne, än missgynnande konjunkturer för trävaruhandeln. De smärre farkoster, som vanligen från Gottland, Calmar, Oscarshamn m. m. hitkomma, uteblefvo här och uppsökte andra platser i hopp att betinga bättre pris. Om de deri lyckats torde vara tvifvel underkastadt, emedan alla brädgårdar under år 1860 mer än vanligt öfverfylldes af Sveriges och Finlands trävaror, af hvilken omständighet prisernes fallande varit en oundviklig följd, särdeles för mindre vara och sämre qvalitet. Oaktadt den starka tillförseln af trävaror 1860, från Sverige och Finland uppgående till icke mindre än 114,35.0 Tolfter bräder och plankor, hafva dock priserne på sådane varor af bättre qvalitet och större dimensioner hållit sig nästan oförändrade; men man må ej förundra sig deröfver, att endast oerhördt låga pris bjudas på en öfverfylld plats för t. ex. blåa, vårdslöst bearbetade bräder, som icke sällan med fartyg från mellersta Sverige hitföras. Goda, jemnkantiga bräder och plankor, helst Engelskt mått, sakna aldrig härstädes fördelaktig afsättning». Consuln uppgifver vidare, att gångbara pris i Lûbeck på Svenska produkter år 1861 varit: för Bräder Mark C:rt pr Tolft,» Bjelkar sch.» Kub:fot» Spärrar... 2 Mark 8 sch. 5 Mark 8 sch. pr st.» Stångjern, vanliga dimensioner, från Norrköping och Westervik 8 8\ Mark pr 100 & Lilb. v.» Stockholm 8j 9»»»»»» Plåtar om i t 17J 17»»»»»» d:o om f$ t 19 19i»»»»»» Koppar 85»»»»»» Tjära 21 23i»» tunna. Hamburg. Den direkta införseln derifrån är för år 1861 beräknad till 3,264,000 R:dr eller 433,000 K:dr mindre än värdet af enahanda införsel nästföregående året. Importen år 1861 verkställdes, såsom vanligt, till största delen med Svenska fartyg, nemligen med 33 sådane fartyg för 2,822,000 R:dr. Uti ifrågavarande import deltogo för öfrigt 5 Hamburgska fartyg för 85,000 R:dr samt 1 Norskt, 1 Preussiskt, 3 Danska, 6 Hannoverska och 1 Nederländskt fartyg för 357,000 R:dr. Värdet af den direkta utförseln till Hamburg ansågs år 1860 utgöra 566,000 R:dr och beräknas för år 1861 uppgå till 521,000 R:dr. Med 28 Svenska fartyg utfördes sistnämnda år varor för 438,000 R:dr,, med 1 Hamburgskt för 58,000 R:dr samt med 1 Norskt, 3 Danska och 1 Hannoverskt fartyg för 25,000 R:dr. Från Hamburg infördes:

25 Den direkta exporten utgjordes hufvudsakligen af Uti den frän Svenske och Norske General-Consuln i Hamburg till Collegium inkomna årsberättelse för 1861 uppgifves, att Svenskt jern fann trög afsättning, i följd hvaraf priset nedgick gradvis frän 8 Mark 8 sch. till 7 Mark 10 sch., men höjde sig äter mot slutet af aret till 8 Mark. I af seende â koppar förekom under förra hälften af året ett högst betydligt prisfall, föranledt hufvudsakligen af den ansenliga tillförsel af Amerikansk koppar, som inträffade i flera Europeiska hamnar. Sednare pä året, då denna tillförsel afstadnade, inställde sig dock ökad köplust. Af Svensk koppar ankommo till Hamburg circa 800,000 %, hvaraf likväl endast en obetydlig del blef på platsen realiserad. Svensk tjära hade hela året igenom en god afgång till temligen fasta priser af 18 à 19 Mark efter qvalitet. Af Svenska trävaror förekom icke någon direkt tillförsel till Hamburg. De partier, som ditfördes öfver Lûbeck, rönte en någorlunda jemn afsättning, ehuru prisen, på det hela taget, visade en fallande tendens. Frakterna voro i Hamburg sistlidet år temligen fluktuerande; men ansågos i allmänhet hafva varit mera lönande än under nästföregående året. Ett Svenskt fartyg om 122 läster blef år 1861 försåldt i Altona.

26 Bremen. Det beräknade värdet af införseln från Bremen år 1861 utgör 4,529,000 R:dr eller 595,000 R:dr mera än det belopp, hvartill importen under nästföregående året ansetts uppgå. Uti införselssumman för år 1861 är äfven upptaget värdet af tvenne samma år för Svensk räkning i Bremen för ett sammanlagdt belopp af 42,400 Hamb. B:o Mark eller circa 56,500 R:dr Sv. R:mt inköpta främmande fartyg. Med 7 Svenska fartyg infördes ifrågavarande år varor från Bremen till ett värde af 169,500 R:dr, med 1 Norskt för 7,000 R:dr, med 3 Bremiska för 456,000 R:dr samt med 1 Preussiskt, 6 Danska, 26 Hannoverska och 17 Nederländska fartyg för 3,840,000 R:dr. Utförseln, som för år 1860 är upptagen till 340,000 R:dr, nedgick år 1861 till 258,000 R:dr, hvaraf 176,000 R:dr belöpa sig på exporten med 6 Svenska fartyg samt återstoden eller 82,000 R:dr på 1 Norskt, 1 Danskt, 1 Hannoverskt och 1 Nederländskt fartyg. Från Bremen infördes och förtullades: Är S Tobak: blad «1,788,552. 2,129,058. 2,365,819. 2,798,367. 3,568,117. stjelk» 461, , ,562. 1,009, ,156- Bomull» 184, , ,521. 1,171, ,281. Kaffe» 16, , , , Risgryn m. m» 2, , , , ,633. Socker, rått» 255, , , , ,738. raffineradt» 1, , , ,657. År 1861 infördes dessutom af Arrak 10,710 och af Rumm 68,865 <E alkohol, 63,937 % Hartz, 35,352 Kub:fot Salt, oarbetadt virke till ett värde af 24,050 R:dr, 106,076 «Vin m. m. Af de från Bremen införda partier Tobak upplades Till Bremen utfördes: Hannover och Oldenburg. Införseln frän dessa länder, hvilken för år 1860 beräknades till ett värde af 23,000 R:dr, anses för år 1861 uppgå till ett belopp af 32,000 R:dr. Denna import, som verkställdes med

27 Hannoverskt fartyg för 26,000 R:dr samt 1 Danskt för 6,000 R:dr, bestod hufvudsakligen af 109,000 % Cicorierot, Redskap och Machinerier till ett värde af 15,000 R:dr, och 65,664 & Svafvelsyra. Utförselns värde, beräknadt år 1860 till 214,000 R:dr, har år 1861 minskats till 110,000 R:dr. Häraf utfördes för 105,000 R.dr med 8 Hannoverska samt för 5,000 R:dr med 1 Hamburgskt fartyg. Till Hannover exporterades hufvudsakligen: Svenska fartyg (ångfartyg inberäknade) ankomnio

28 Svenska fartyg (ångfartyg inberäknade) afgingo Nederländerna. Införseln frän detta land beräknades år 1860 till 3,286,000 R:dr och anses för år 1861 uppgå till 4,714,000 R:dr. Endast en mindre del af varuinförseln sistlidet år verkställdes med Svenska fartyg, nemligen med 11 sådana fartyg för 346,000 R:dr; hvaremot 57 Nederländska fartyg deltogo i importen för 3,969,000 R:dr samt 2 Norska, 1 Preussiskt, 2 Danska, 1 Hamburgskt och 9 Hannoverska fartyg för 399,000 R:dr. Utförselns värde, som för år 1860 uppskattats till 2,753,000 R:dr, har år 1861, hufvudsakligen till följd af en minskad spaninålsexport, nedgått till 2,049,000 R:dr. Med 27 Svenska fartyg utfördes varor för 549,000 R:dr, med 30 Norska för 285,000 R:dr, med 53 Nederländska för 714,000 R:dr samt för 501,000 R:dr med 1 Finskt, 2 Preussiska, 29 Danska, 1 Mecklenburgskt, 1 Hamburgskt, 6 Hannoverska och 1 Engelskt fartyg.

29 Importen utgjordes förnämligast af följande varuqvantiteter: Bland de år 1861 från Nederländerna införda varor förekomma dessutom 745,271 ffi Bomull, 38,261 < Stearinljus, Redskap och Machinerier till ett värde af 19,818 R:dr, m. m. Till Nederländerna utfördes: Till Nederländerna ankommo Svenska fartyg

30 Svenska fartyg afgingo från Nederländerna Enligt hvad Svenske och Norske General-Consuln i Amsterdam meddelat, noterades år 1861 priserne å de för marknaden derstädes passande sorter Svenskt jern till omkring 14 Fl. per 100 Kilogr. Tillförseln till platsen af Svensk tjära uppgick till 6,347 hela och 987 halfva tunnor emot endast 1,260 hela och 153 halfva tunnor år Prisen å denna artikel varierade från 210 till 225 Fl. per läst af 13 heltunnor. Tillförseln af Svenska bjelkar från Götheborg var år 1861 långt större än under många föregående år och realiserades hela lagret med undantag endast af 580 st., som anländt vid årets slut. Belgien. Ar 1860 utgjorde värdet af de från Belgien införda varor 581,000 R:dr. Ar 1861 har värdet af importen från nämnda land ökats till 943,000 R:dr. Häraf infördes med 21 Svenska fartyg för 671,000 R:dr, med 2 Norska för 11,000 R:dr samt för 261,000 R:dr med 3 Preussiska, 3 Danska, 2 Hannoverska, 1 Nederländskt och 1 Franskt fartyg. I afseende å exporten, som för år 1860 beräknades till 2,124,000 R:dr, förekommer jemväl en tillökninouppgående till ett belopp af 503,000 R:dr, så att exportvärdet för år 1861 utgör 2,627,000 R:dr. Uti utförseln sistnämnda år deltogo 48 Svenska fartyg för 695,000 R:dr, 58 Norska för 585,000 R:dr samt 1 Finskt, 1 Ryskt, 7 Preussiska, 28 Danska, 4 Mecklenburgska, 1 Hamburgskt, 12 Hannoverska, 12 Nederländska, 3 Engelska och 13 Nord-Amerikanska fartyg för 1,347,000 R:dr. Af följande hufvud-artiklar infördes:

31 År 1861 infördes dessutom från Belgien «Risgryn, 294,142 «oskalad Ris eller Paddy samt 36,780 «Hartz. m. m. Till Belgien utfördes hufvudsakligen : Till Belgien ankommo Svenska fartyg: och afgingo från Belgien Stor-Britannien och Irland. Importen från detta land har år 1861 varit betydligare än under något föregående år. Den uppskattas nemligen till 23,362,000 R:dr och öfverstiger med 4,145,000 R:dr det förut eller år 1856 uppnådda högsta belopp af införseln från samma land samt med 6,813,000 R.'dr värdet af importen år Jemte det att den år 1861 från England införda qvantitet Bomull med 2,218,509 S öfversteg föregående årets bomullsimport derifrån, hvilken dittills varit den största, som under något år egt rum, hade sistlidet år en icke obetydlig stegring i priset å nämnda råämne uppstått, så att det på Stockholms börs å summa vara noterade medelpris, hvilket år 1860 utgjorde 53 öre per % år 1861 ökats till 70 öre per «. Af den sistlidet år hit till riket införda bomull re-exporterades likväl samma år till England 1,121,598 «. Införseln från det förenade Konungariket af Stenkol har år 1861 med 3,455,798 Kub:fot öfverstigit 1860 års import och är den största, som hitintills förekommit. Importen af Ull ökades från 590,726 % som den utgjorde år 1860, till 902,421 «år 1861, hvilken sistnämnda qvantitet är den betydligaste, som något år från England införts. Den år 1861 importerade qvantiteten Råsocker var visserligen något mindre än nästföregående årets import af sådan vara, men utgjorde likväl 4,334,493 «. In- Commerce-CoUegii Utrikes Berättelse för år

32 förseln af Redskap och Machinerier år 1861 var något större än under år 1860 och uppgick till ett beräknadt värde af 1,051,922 R:dr, hvarförutom jernvägs-skenor, med flere varor, sistlidet år i ökade qvantiteter inkommo. Uti importen år 1861 deltogo 779 Svenska fartyg för ett belopp af 6,348,000 R:dr. Men en öfvervägande andel i införseln belöpte sig på Britiska fartyg, som till ett antal af 290 införde varor för ett värde af 13,545,000 R:dr. För öfrigt besörjdes varutransporten med 298 Norska fartyg för 1,815,000 R:dr, samt för 1,654,000 R:dr med 8 Finska, 1 Ryskt, 18 Preussiska, 102 Danska, 30 Mecklenburgska, 1 Ltibeckskt, 2 Hamburgska, 2 Bremiska, 51 Hannoverska, 51 Nederländska, 13 Franska och 1 Nord-Amerikanskt fartyg. Utförseln till ifrågavarande land år 1861 beräknas till ett värde af 35,612,000 R:dr och understiger visserligen med ungefär 4 millioner R:dr värdet af de år 1855 till England utförda varor samt med 6,098,000 R:dr 1860 års utförsel till samma land, men är, näst de begge sistnämnda årens export, den största, som under något år egt rum. Af nedanstående jemförelse visar sig i förhållande till varu-exporten år 1860 en minskning för år 1861 i den utförda qvantiteten af, bland annat, Stångjern med 451,146 Centn., af Stål med 25,090 Centn., af Hvete med 154,468 Kub:fot, af Korn med 1,037,446 Kub:fot, samt af Arter med 91,004 Kub:fot. Deremot ökades exportenk år 1861, i jemförelse med nästföregående årets utförsel, af r bland annat, Hafre med 734,585 Kub:fot, samt af Bräder och Plankor med 32,257 Tolfter. Exporten år 1861 verkställdes till ett belopp af 12,038,000 R:dr med 741 Svenska fartyg, för 8,077,000 R:dr med 568 Norska, för 9,527,000 R:dr med 377 Britiska, samt för 5,970,000 R:dr med 24 Finska, 8 Ryska, 66 Preussiska, 218 Danska, 64 Mecklenburgska 1 Ltibeckskt, 6 Hamburgska, 3 Bremiska, 106 Hannoverska, 90 Nederländska, 2 Franska, 1 Spanskt och 13 Nord-Amerikanska fartyg. Den direkta importen från Stor-Britannien och Irland har hufvudsakligen utgjorts af följande varuqvantiteter : Hudar och Skinn:

33 Ar 1861 infördes dessutom från England, bland annat, 54,776 & olackerade och lackerade Bleckslagare-arbeten, 174,612 & Förhydnings- och Presspapper samt 25,376 «andra slags Papper, 252,787 % Ris eller Paddy, 429,774 «Vitriol, 332,785 ffi Klorkalk, 38,224 «Hartz, 28,753 % Ingefära, 35,411 s Thé, Rumm 21,787 «alkoh., Lera för 33,231 R:dr, Kläder för 97,359 R:dr, 18,570 st. Bomulls-paraplyer, 28,541 s Filar och Raspar, 2,346 Centn. Bly m. m. Till Stor-Britannien och Irland utfördes: Bland de år 1861 till England utförda varor förekomma dessutom Tändstickor för 301,235 R:dr, Redskap och Machinerier för 32,710 R:dr, Frö för 16,050 R:dr, 471,416 st. Ekstäfver m. m. Enligt uppgift från Svenska och Norska General-Consulatet i London liafva medelprisen â nedannämnda Svenska export-artiklar varit följande:

34 Svenska fartyg ankotnmo till Stor-Britanniska och Irlandska hamnar och afgingo derifrån

35 Svenska fartyg med last Till Stor-Britanniska hamnar afgingo med last från Sverige: Från Stor-Britanniska hamnar ankommo med last till Sverige: Den af Svenske och Norske General-Consuln i London till Collegium afgifna årsberättelse för 1861 innehåller, bland annat, följande:»i trävaruimporten till Stor-Britannien och Irland företer året 1861 ytterligare en ganska betydlig stegring. Hvad först det beräknade värdet af näranda import angår, så uppgifves detsamma uti de af Board of Trade upprättade tabeller hafva stigit från 5,964,008 Sterl. år 1858 till 8,162,982 år 1859, samt till 9,282,119 år 1860 och 9,930,935 år 1861, hvareinot sjelfva omfånget af importen, enligt samma embetsverks uppställning, visar en ännu större tillväxt, nemligen:

36 Timmer-import till Stor-Britannien och Irland under åren : I denna tillväxt hafva således Sveriges och Norriges timmerutskeppningar en icke obetydlig del, medan det vill synas, att. differentialtullens upphäfvande icke haft något menligt inflytande på trävaruproduktionen frän Britiska Nord-Amerika, hvarifrån importen sistlidet år ökats i ännu högre grad. Såsom en följd af denna ofantliga trävaruimport, omedelbart efter en föga mindre år 1860, har handeln under sistlidet års förlopp icke vid något tillfälle kunnat frigöra sig från det tryckande inflytandet af öfverdrifvet stora upplag. Priserna nedgingo småningom, äfven under vårtiden, och då sommaren bragte ny tillförsel af oförminskadt omfång, måste naturligtvis än vidare medgifvanden göras af säljare. Tillförseln af såväl bjelkar som plankor och battens var aldrig mindre, oftast större än behofvet, medan de stora, från år 1860 qvarblifna förråderna på samma gång tyngde marknaden, och båda verkade gemensamt en reduktion i priser, hvarigenom afnämaren fick tillgodonjuta hela fördelen af differentialtullens borttagande. Tillförseln af trävaror från Sverige till London år 1861 var ymnig, ehuru ej lika stor som under de begge nästföregående åren. Den utgjordes nemligen af År laster = 120,600 tons. 445 laster = 133,800 tons. 368 laster = 115,400. med Plankor 1,357,000 st. 1,705,000 st. 1,303,000 st. Battens 547,000» 595,000» 694,000» Bjelkar 55,100 loads. 49,000 loads. 39,000 loads. Spångved 320 famn. 1,090 famn. 570 famn. Skeppningarne från ostkusten af Sverige intaga numera första rummet bland importen till denna marknad af utländska trävaror. Dessa sändningar öfverstiga till qvantiteten dem, som här inträffa från Ryssland eller Preussen; och, bestående af så väl godt som billigt virke, i stor skala begagnadt för de flesta byggnadsarbeten, finna de jemn afsättning i mån af behof. Om denna handel skall blifva lönande för importörerne, fordras emellertid såsom vilkor icke blott att tillverkningen beredes nog billig för att undersälja öfrige östersjöprodukter, utan äfven att tillförseln, till förekommande af ett än ytterligare prisfall, begränsas i mån af behofvet på platsen, hvilken begränsning är svårare att iakttaga bland ett stort antal konkurrenter och som derföre i allmänhet först inträffar sedan en öfverdrifven import nedsatt varornas värde, hvarigenom betydliga prisvexlingar uppstå. Ehuru tillförseln år 1861 var måttligare än året förut, inverkade de från föregående år hopade förlagerne, isynnerhet af sågadt timmer, på marknadens hållning hela året igenom. Redan i Februari var den vacklande och innan uppköpen väl kommit i gång för varukonsumtionen, hade plankor fallit 10 s. pr Petersb. stånd. Sednare inträffade ett ytterligare fall af 10 s. och, efter framkomsten af den nya importen, blefvo priserna så osäkra och beroende af närmaste behofvet från den ena månaden till den andra, att begärliga assortementer af furuplankor, hvilka i December 1860 noterades s., vid samma tid förlidet år med svårighet kunde säljas till 11 pr Petersb. stånd. Gefle och liknande 14 fots plankor nedgingo jemväl från s. och s. till

37 Af stufningsplankor, goda handsågade plankor och hattens samt tertia hafva försäljningar skett till 8 och 9 samma mått. A hattens har efterfrågan varit jemnare och väl sorterade partier, synnerligast 2 tums, i god kondition, hafva betingat samma pris som plankor. Bjelkar varierade i pris mellan 50 och 55 s. pr load, med vanligt afdrag af 2\ och 5 s. för smärre dimensioner samt för Umeå och nordligare skeppningar. Mot årets slut, då, till följd af inskränkt tillförsel, upplagen i dockorna började blifva något medtagna, höjde sig priset 2\ s. Svensk Spångved har sistlidet år hemtat ett pris af s. pr famn öfverhufvnd. Vid en kort öfverblick på Jernhandelns fortgång i Stor-Britannien år 1861 visar sig ånyo inflytandet af brytningen i Förenta Staterna, och verksamheten i Sheffield lider isynnerhet genom tillslutandet af denna förut så vidsträckta marknad för dess stålarbeten. Afsättningen för Svenskt och annat utländskt jern är derigenom betydligt förminskad och såsom en naturlig följd har importen af Stångjern från 42,713 tons år 1859 och 54,061 tons 1860, sistlidet år nedgått till 35,489 tons. I afseende på prisen å Svenskt Stångjern har året ej erbjudit någon särdeles förändring. Större dimensioner noterades vid årets början till s. och Ostindiska assortementer till s. pr ton. Vid årets slut gällde båda s. 6 d. Svenskt Stål deremot, som till oförminskad myckenhet, circa 3,800 tons, blifvit importeradt sistlidet år, har under loppet deraf erfarit ett ansenligt prisfall, nemligen för knippstål från 19 till s. å 17 och för bunkstål från s. till s. à. 16 pr ton. Till Ostindien och Kina re-exporterades sistlidet år från London och Liverpool 3,757 tons Svenskt stångjern, mot 1,697 tons år 1860 och 4,075 tons år 1859, samt af stål 2,737 tons år 1861, mot 1,638 tons år 1860 och 2,290 tons år Dessa siffror antyda en till viss grad återväckt efterfrågan i Madras och Kalkutta å Svenskt stångjern och stål, men marknaden härstädes för hemförbrukning visar inga tecken till snar förbättring. o A tjära uppstod förlidet år en plötslig efterfrågan och importen till hela det Förenade Konungariket öfversteg med circa 1,000 läster medeltalet af de tvänne nästföregående årens import. Till London ankommo 21,996 tunnor så kallad Stockholms-tjära, men största qvantiteten direkte från Finland och derjemte 12,782 tunnor Archangel-tjära. Medelpriset på Stockholms-tjäran var, så noga som det kan antagas, 28 s. 6 d. pr tunna. Tillförseln till London af spanmål utrikes ifrån var sistlidet år ovanligt ymnig, särdeles hvad hvete beträffar, deraf 1,438,837 quarters infördes, hvilken import öfverstiger alla föregående årens. Hafre-importen, 1,529,278 quarters, var väl något mindre än året förut, men utgjorde fem sjettedelar af importen till hela riket. Införseln af kom var af något mindre omfång Från Sverige mottog hufvudstaden af ofvannämnda sädesslag: Endast mindre betydliga partier af hvete och korn från Sverige hunno således denna marknad; men af Svensk hafra var importen till London år 1861 större än någonsin tillförene, uppgående till föga mindre än en tredjedel af årets hela tillförsel, och, om endast 14,546 quarters från Norrige derrned sammanräknas, till mer än hela Rysslands, medan Danmarks import, som kommer näst i betydenhet, icke uppnår hälften. Svensk hafra intager till beskaffenhet och värde ett allt mer utmärkande rum, och det är en ej ringa fördel, att en Produkt, som landet synes så väl egnadt att i stor myckenhet frambringa till export, i denna hufvudstad

38 finner en säker och närbelägen afsättningsort. Priset bibehöll sig under första qvartalet af sistlidet år pä samma höga ståndpunkt, som under större delen af det nästföregående året, eller 25 s. 6 d. pr quarter; men under inflytandet af den ofantliga tillförsel, som egde rum på sommaren, nedgick priset småningom till 25 s. pr quarter öfver hufvud i andra qvartalet, till 24 s. 6 d. i det tredje, och föll, under en alltjemnt fortfarande införsel, till ejtt medelpris af 22 s. pr quarter för de tre sista månaderne af året. Det oaktadt och fastän skeppningarne af hvete och korn från Sverige voro jemförelsevis obetydliga, har värdet af den Svenska spanmålsimporten till London år 1861, i anseende till dess förökade omfång, otvifvelaktigt varit högre än under nästföregående året.» Ar 1861 såldes i England 4 Svenska fartyg om 768 läster. Frankrike. Då, såsom i föregående berättelser blifvit anmärkt, importen af Franska manufaktur-varor och andra industri-alster sker nästan uteslutande öfver Hamburg och Lûbeck, utgör värdet af de från Frankrike direkte till Sverige införda varor i allmänhet ett jemförelsevis mindre betydligt belopp. Detta värde hade emellertid år 1859 stigit till 2,374,000 R:dr eller det högsta, som under något år förekommit, men minskades år 1860 till 1,792,000 R:dr och har för år 1861 ytterligare nedgått samt utgjort 1,503,000 R:dr. Sistlidet års införsel verkställdes med 20 Svenska fartyg för 610,000 R:dr, med 7 Norska för 74,000 R:dr, med 9 Franska för 354,000 R:dr samt med 1 Preussiskt, 1 Danskt, 1 Hamburgskt, 1 Nederländskt, 1 Hannoverskt och 1 Engelskt fartyg för 465,000 R:dr. Värdet af utförseln, som för år 1860 beräknades till 7,705,000 R:dr ; har år 1861 stigit till 10,429,000 R:dr, hvilket är det högsta belopp, hvartill den direkta exporten till Frankrike under något år uppgått. Enligt hvad nedanstående jemförelse utvisar, har sammanlagda qvantiteten af det till särskilda Franska hamnar år 1861 exporterade stångjern med 72,677 Centner öfverstigit nästföregående årets utförsel af denna artikel, till hvilket resultat den sistlidet år i Frankrike beviljade nedsättning i importtullen å Svenskt jern torde hafva i någon mån bidragit. I afseende å utförseln af de förnämsta trävaruslagen förekommer jemväl en tillökning, utgörande, i förhållande till 1860 års export, för bräder och plankor 34,018 tolfter. Med 124 Svenska fartyg utfördes år 1861 varor för 2,463,000 R:dr, med 422 Norska för 4,499,000 R:dr, med 140 Franska för 1,810,000 R:dr samt för 1,657,000 R:dr med 6 Finska, 1 Ryskt, 7 Preussiska, 24 Danska, 2 Mecklenburgska, 2 Ltibeckska, 3 Hannoverska, 15 Nederländska, 10 Engelska, 1 Spanskt och 9 Nord-Amerikanska fartyg. Direkte från Frankrike infördes och förtullades:

39 År 1861 infördes dessutom direkte från Frankrike, bland annat, 135,335 S Sirup, 37,101 <ä Ättika, 13,457 «Lakris, 87,335 «Ris- m. fl. slags gryn samt Rismjöl, Sprit 2,589 «alkohol, 7,196 % Papperstapeter och border, 3,275 Centn. våtsaltade Hudar. Af följande artiklar utfördes: Dessutom utfördes år 1861 till Frankrike, bland annat, 94,946 Kub:fot Hvete, 2,736 Kub:fot Blandsäd, 6,208 Centner Tackjern. Till Frankrike ankommo Svenska fartyg Svenska fartyg afgingo från Frankrike Commerce-Collegii Utrikes BeräUehe för år

40 Svenska fartyg ankommo till Franska hamnar vid Summa. Antal. Läster. 171 om 19, » 14, » 21, » 14, » 16,612. Svenska fartyg afgingo från Franska hamnar vid Svenska fartyg hafva år 1861 besökt nedannämnda Consulsdistrikter: Sådana fartyg ankommo och afgingo Antalet och drägtigheten af Svenska och främmande fartyg, som från Svenska hamnar utklarerat med last till Frankrike, hafva varit följande:

41 Den från Svenske och Norske General-Consuln i Marseille till Collegium inkomna handelsberättelse för år 1861 innehåller, bland annat, följande:»importen af trävaror uppgick under åren till mer än 30,000 tolfter årligen, hvaremot den år 1861 endast uppnådde circa 11,500 tolfter. Denna minskning härleder sig först och främst från de orsaker jag uti mina föregående årsberättelser anfört, nemligen trävarornas bristfälliga beskaffenhet och den föga omsorg exportörer i Sverige egna åt sina aflastningar, hvilket beklagliga förhållande lätteligen kunde hjelpas. För öfrigt torde så väl tillfälliga omständigheter, som den nuvarande större lättnaden uti direkta handelsförbindelser emellan produktions- och förbrukningsorterna hafva utöfvat sitt inflytande på tillförseln härstädes. De Spanska och Algeriska hamnar, som fordom från Marseille fyllde sina behof, vända sig nu direkt till norden, utan någon förmedling af härvarande handelshus. Dessutom uppkom vid början af året en svår penningkris, som icke blott berörde handeln med Levanten, utan äfven andra affärsbrancber, särdeles några trävaruhandlande. Följden häraf blef ett stort misstroende till de sednare, som, ehuru till största delen solvabla, trodde sig böra så mycket som möjligt inskränka sina affärer; men då denna kris och orsakerne dertill numera ej förefinnas, så är all anledning förmoda, att trävaruhandeln snart intager sin förra reguliera gång. Importen af Jern år 1861 understiger också betydligt medium af de 5 föregående årens tillförsel af circa 26,000 Centner årligen, hvaremot 1861 utvisar blott 17,000 Centner. Ståljern förblifver inom gränsorne af sednare årens import, så att minskningen berör ordinärt Stångjern. Vare sig att förbrukningsländerna numera beställa direkt från Sverige, eller att, hvilket är mera troligt, affärerna uti samma länder äro sedan lång tid paralyserade genom periodiska penningkriser; någon fara för Svenska handeln derstädes visar sig emellertid icke hitintills. Med Ståljern förhåller det sig annorlunda, ty de stora manufakturverken börja allt mer och mer uttränga de små, och sålunda förenade större kapitaler kunna med mindre svårighet bereda nya utvägar åt den Franska industrien. Priset på de goda Svenska stämplarne ställer sig för högt här i Frankrike och alla Franska fabrikanter sträfva att ersätta det Svenska jernet med Franskt jern eller med tackjern, tillverkadt af utländska malmer. Flitiga forskningar i sådant hänseende göras i Algeriet, Sardinien och Pyreneerne, hvilka trakter erbjuda bränsle och arbetskostnader till billigt pris. Af Tackjern anlände blott 2,000 Centner. Importen af öfriga Svenska produkter har varit mycket begränsad, isynnerhet af Tjära, som betaltes med 45 à 50 francs pr tunna, men artikeln är af föga vigt för denna plats. Frakter, hvarå god tillgäng fanns, särdeles vid årets slut, stego från 18 francs pr ton för England till 24 à 25 francs. Goda spanmålsfrakter erbjödos äfven från Svarta Hafvet, af hvilka hufvudsakligen Norska kaptener begagnade sig, enär utaf 42 från främmande orter till Marseille ankomna Norska fartyg, 29 innehade laster från hamnar vid nämnde haf, hvaremot utaf 18 Svenska fartyg endast 3:ne hitförde dylika laster. Vid vice Consulsstationerne har nästan ingen direkt handel med Sverige förekommit. Frakter voro derstädes ej särdeles ymniga. Äfven Salt rönte ringa efterfrågan till det låga priset af 8 à 9 francs pr ton.»

42 Portugal. Införseln från Portugal år 1861 beräknas till R:dr och uppgår således i värde nära till beloppet af 1860 års import, som uppskattades till 516,000 R:dr. Sistlidet års införsel bestreds med 91 Svenska fartyg för 420,000 R:dr, med 8 Norska för 5,000 R:dr, med 1 Portugisiskt för 5,000 R:dr samt för 74,000 R:dr med 4 Hannoverska och 2 Nederländska fartyg. Värdet af den direkta exporten, som år 1860 beräknades till 1,397,000 R:dr, anses för år 1861 uppgå till 2,024,000 R:dr. Häraf utfördes med 58 Svenska fartyg för 1,819,000 R;dr. med 15 Norska för 152,000 R:dr samt med 1 Hamburgskt fartyg för 53,000 R:dr. Från Portugal infördes hufvudsakligen : År 1861 infördes dessutom från Portugal 23,452 «Lök, 10,526 «Apelsiner, 3,912 «Citroner, «Fikon, 6,780 «Sulläder, 26,013 «Rotting in. m. Till Portugal utfördes: Svenska fartyg ankommo till Portugal och afgingo från Portugal

43 De år 1861 till Portugisiska hamnar med last från utrikes orter ankomna Svenska fartyg hafva till största delen varit befraktade för transport af stenkol från England. Spanien. Värdet af införseln från Spanien beräknades år 1860 till 677,000 R:dr, men har år 1861, till följd förnämligast af en minskad saltimport, nedgått, till 551,000 R:dr. Transporten verkställdes sistlidet år med 37 Svenska fartyg för 363,000 R:dr, samt med 4 Danska för 188,000 R:dr. Deremot har värdet af exporten, som år 1860 utgjorde 2,835,000 R:dr eller den högsta summa, hvartill direkta utförseln ditintills under något år uppgått, år 1861, till följd hufvudsakligen af en ökad trävaruskeppning, ytterligare stigit och uppnått ett belopp af 3,875,000 R:dr. I denna utförsel hafva 74 Svenska fartyg deltagit för 1,530,000 R:dr. För öfrigt utfördes med 1 Spanskt fartyg för 7,000 R:dr, samt för 2,338,000 R:dr med 100 Norska, 11 Danska, 1 Hannoverskt, 2 Engelska och 4 Nord-Amerikanska fartyg. Importen bestod förnämligast af följande varuqvantiteter: Bland de år 1861 från Spanien införda varor förekomma jemväl 52,548 % Rotting, 17,434 ïran ni. m. Till Spanien utfördes bland annat: o Ar 1861 utfördes dessutom till Spanien, bland annat, 100 Centn. Beck, 100 Kannor Punch. Till Spanska hamnar ankommo Svenska fartyg

44 och afgingo från Spanska hamnar o Ar 1861 ankommo Svenska fartyg till nedannämnda Consuls-distrikter: och afgingo Svenske och Norske General-Consuln i Alicante yttrar uti sin till Collegium för år 1861 afgifna berättelse, att förbrukningen af trävaror tilltager i den mån kommunikationsmedlen med det inre af landet underlättas ; men General-Consuln förnyar sin i föregående årsberättelser gjorda erinran, att de Svenska plankorna blifva allt mindre begärliga i anseende dertill, att nästan alla laster, som ankommit, varit skadade genom att plankorna inlastats nysågade och våta. Följden häraf har ock blifvit att trävaruhandlarne i det inre af landet numera föredraga de oflottade, handsågade Finska plankorna, samt att från Sverige hemtas endast några laster ångsågade plankor af sådane dimensioner, som ej kunna erhållas från Finland. Priset å furuplankor af 3x9 t. 14 fots hade under hela året hållit sig emellan 8 och 11 $ pr Tolft enligt qvalitet. Bjelkar af 12 tum och derunder i fyrkant hade betalts med endast 5 Reales de Vellon, men deremot bjelkar af mera än 12 tum i fyrkant med 6 Reaies de Vellon för hvarje Svensk Kub:fot. Svenske och Norske General-Consuln i Barcelona har uppgifvit, att medelpriset derstädes å plankor under sistlidet år varit 10J Pesos duros pr Tolft 3x9x14 samt å bjelkar 6è Reaies de Vellon pr Kub:fot ombord. Såsom en ovanlig, af det Nord-Amerikanska inbördes kriget föranledd företeelse anmärker Consuln, att en del af de Förenta Staternas handelsflotta sistlidet år användts till trävaruskeppning från Östersjön samt stenkolstransport till Medelhafshamnar, och minskningen i Sveriges skeppsfart på Barcelonas Consulsdistrikt kunde till en del tillskrifvas dessa förhållanden isynnerhet hvad den indirekta skeppsfarten beträffade. Distriktet

45 besöktes nemligen år 1861 blott af 18 Svenska fartyg mot 48 nästföregående året. Antalet af de till Catalonien ankomna Nord-Amerikanska fartyg utgjorde åter sistlidet år 40 och uppgick år 1860 till endast 18. Öfriga länder vid Medelhafvet och Adriatiska hafvet samt vid Norra kusten af Afrika. Gibraltar och Malta. Ar 1860 förekom icke någon import derifrån, men år 1861 infördes från dessa orter med ett främmande fartyg varor till ett värde af 1,000 R:dr. Exporten beräknades år 1860 till 263,000 R:dr och anses för år 1861 uppgå till ett värde af 204,000 R:dr. Sistlidet års utförsel verkställdes med 20 Svenska fartyg för 66,000 R:dr samt med 5 främmande fartyg för 138,000 R:dr. De utförda varorna bestodo hufvudsakligen af 16,237 Tolfter bräder och plankor, 7,399 st. bjelkar, 627 Centner stångjern, 825 Centner stål och 150 Centner tjära. o Ar 1861 ankommo till Gibraltar 5 Svenska fartyg om 512 läster med last från Sverige och 5 om 844 läster med last från utrikes orter. Från Gibraltar afgingo samma år 9 Svenska fartyg om 1,236 läster i barlast till utrikes orter. Till Malta ankommo sistlidet år 2 Svenska fartyg om 220 läster med last och 1 Svenskt fartyg om 155 läster i barlast från utrikes orter, och afgingo samma år 1 Svenskt fartyg om 155 läster med last samt 5 sådane fartyg om 478 läster i barlast till utrikes orter. Italien. Införseln från samtliga Italienska länder, österrikiska hamnarne oberäknade, uppskattades år 1860 till 578,000 R:dr och uppgår för år 1861 till 647,000 R:dr. Sistnämnda års import verkställdes med 19 Svenska fartyg för 481,000 R:dr samt för 166,000 R:dr med 3 Norska, 2 Danska och 1 Nederländskt fartyg. Värdet af utförseln, som år 1860 stigit till 986,000 R:dr, har år 1861 åter minskats och utgjort 608,000 R:dr. Exporten sistlidet år besörjdes med 17 Svenska fartyg för 238,000 R:dr samt med 10 Norska och 2 Hannoverska fartyg för 370,000 R:dr. Från ofvannämnda Italienska länder infördes: Till samma länder utfördes:

46 Enligt hvad Svenske och Norske Consuln i Genua meddelat, höllo sig år 1861 priserna för 3x9 tums 14 fots furuplankor 55 à 58 Francs pr Tolft, och till följd af den särdeles betydliga tillförseln af trävaror från de Adriatiska hamnarne kunde någon förhöjning i priset på nordiska trävaror icke erhållas. Svenskt jern betaltes med 33 Fr:s pr 100 Kilogr. Priset å tjära steg till en början från 37 till 48 Fr:s pr Tunna, men föll sedermera till 45 Fr:s. I Livorno betaltes för furuplankor af nyssnämnde dimensioner 53 à 56 Francs pr Tolft och för vattensågade plankor 60 Fr:s pr Tolft. Bjelkar betaltes med 2J Fr:s pr Kub:fot. Från österrikiska hamnar importerades ar 1860 varor för ett värde af 249,000 R:dr. För år 1861 uppgår värdet af de från sådane hamnar införda varor endast till 81,000 R:dr, deraf med 1 Svenskt fartyg för 35,000 R:dr samt med 2 Danska för 46,000 R:dr. Bland de sistlidet år importerade varor förekommo 44,850 «Anis, 13,000 «Fenkol, 35,640 <S Fikon, 14,827 «Korinter, 23,527 <S Mandel, 125,302 «Russin m. m. Någon export från Sverige till nämnda hamnar egde icke rum år Svenske och Norske General-Consuln i Triest anmärker, att om äfven Sveriges direkta handel på hans distrikt är obetydlig och någon utsträckning af dessa handelsförbindelser icke heller för framtiden kan förväntas, så erbjuder sig likväl uti distriktets hamnar för Svenska fartyg i fraktväg en vigtig inkomstkälla. Den årliga tillökningen i antalet af de från Triest afgående fartyg har hufvudsakligen sin grund i en tilltagande skeppning af spanmål, föranledd af de genom jernvägar och reglerade flodfarter utvidgade kommunikationer med Ungern och Kroatien. Spanmålsfrakterne varierade under loppet af år 1861 emellan 6 och 1\ s. Sterl. pr quarter till England samt i förhållande derefter till Frankrike. I likhet med hvad förhållandet under föregångna år varit, har icke år 1861 någon omedelbar införsel från eller utförsel till Grekland egt rum. Från Turkiet har icke heller någon import till Sverige förekommit år 1861, men samma år utfördes till Turkiet med 1 främmande fartyg stångjern till ett beräknadt värde af 27,000 R:dr. Till Egypten utfördes år 1861 med 1 Norskt fartyg varor för 27,000 R:dr. Svenska fartyg ankommo år 1861

47 Svenska fartyg afgingo år 1861 Algérien^ Sedan värdet af exporten år 1860 stigit till ett belopp af 892,000 R:dr, har det ar 1861 betydligen nedgått och utgjort endast 373,000 R:dr. Med 5 Svenska fartyg utfördes sistnämnda år varor för 279,000 R:dr och med 3 Norska och 1 Danskt fartyg för 94,000 R:dr. Till Algerien utfördes-: Svenska fartyg Commerce-Collegii Utrikes Berättelse för år

48 Svenske och Norske General-Consuln i Alger yttrar uti sin till Collegium för 1861 afgifna årsberättelse, att, i jemförelse med 1860 års import till kolonien, hvilken import, i anseende till de då väntade högst betydliga och vidtomfattande arbeten, var mycket öfver medelmåttan, införseln år 1861, då förhoppningarne i nämnda hänseende icke realiserades och årets skörd dessutom blef mindre fördelaktig, varit särdeles obetydlig. De sistnämnda år i konsignation till Alger afsända laster voro svårsålda och några underkastades särskild besigtning och rättegång för felaktigheter å varorna, hvilken omständighet ingåfvo köparne å platsen misstroende till denna slags handel och anledning att till det yttersta nedtrycka prisen. Värdet af de till Tunis år 1861 direkt från Sverige utförda varor uppgår till 130,000 R:dr, deraf för 48,000 R:dr med 1 Svenskt och för 82,000 R:dr med 2 Norska fartyg. De utförda artiklarne bestodo hufvudsakligen af 1,310 Tolfter bräder och plankor m. m. Emellan Marocco och Sverige har icke någon direkt handelsförbindelse egt rum år Svenske och Norske General-Consuln i Tanger har dock förmält, att Svenska jernet och stålet äro i kejsardömet väl kända och värderade; att bland sistlidet års import-artiklar jern fanns upptaget för ett värde af 474,975 Francs, deraf två tredjedelar belöpte på Svenskt och den återstående tredjedelen på Engelskt jern, samt att Svenska jernet, som betaltes uti Tanger 4 Piaster och uti Fez äfvensom i Marocco till och med 6 Piaster pr qvintal, begagnades för tillverkning af plogar, betsel, lås och isynnerhet bösspipor. Nord-Amerika och West-Indien. Förenta Staterna. I afseende å importen från dessa Stater år 1861 visar sig, vid jemförelse med förhållandet under nästföregångna året, att qvantiteten af den direkt införda bomull sistlidet år minskats med mera än tre millioner «. Det oaktadt har, till följd hufvudsakligen af dels det, enligt hvad förut blifvit anmärkt, år 1861 stegrade priset å nämnda artikel, dels en betydlig tillökning i den samma år införda och förtullade, till största delen med främmande fartyg inkomna qvantiteten tobaksstjelk, det beräknade värdet af införseln från Förenta Staterna under hvartdera af ifrågavarande begge år uppgått till nära samma belopp och utgjort 6,482,000 R:dr år 1860 samt 6,425,000 R:dr år Med 9 Svenska fartyg infördes år 1861 varor för ett värde af 2,212,000 R:dr, med 3 Norska och 5 Nord-Amerikanska fartyg för 2,514,000 R:dr samt för 1,699,000 R:dr med 1 Engelskt fartyg. Deremot har den rubbning i allmänna rörelsen inom Förenta Staterna, som år 1861 till följd af inbördes kriget derstädes uppstått, utöfvat ett märkbart inflytande på Sveriges direkta export till dessa Stater. Sålunda har värdet af utförseln, som, efter medelberäkning, under åren i runda tal årligen uppgått till 2,677,000 R:dr och sistnämnda år ansågs utgöra 2,660,000 R:dr, för år 1861 uppskattats till ett belopp af endast 841,000 R:dr. Denna export, som bestod blott af nedan uppgifna partier stångjern samt plankor och bräder, verkställdes med 5 Svenska fartyg för 260,000 R:dr, med 1 Norskt för 60,000 R;dr, med 4 Nord- Amerikanska för 448,000 R:dr samt med 2 Engelska fartyg för 73,000 R:dr. Af följande hufvudsakliga import-artiklar från Förenta Staterna förtullades:

49 och upplades: Till Förenta Staterna utfördes: o Ar 1861 utfördes dessutom till Förenta Staterna 6,572 Tolfter Plankor och Bräder. Svenska fartyg ankommo till Förenta Staterna (utom Californien) Svenska fartyg afgingo från Förenta Staterna (utom Californien) Den af Svenske och Norske Consuln i New-York bland annat, följande: till Collegium afgifna årsberättelse för 1861 innehåller,»den rådande stillheten i affärer hade den naturliga effekten att förminska importen af många utländska produkter, hvaraf ansenliga lager redan funnos. Ibland dessa bör anmärkas Svenskt och Norskt jern. I följd af den nya Tulltariffen, som fastställde tullen å allt stångjern, af hvad lands produktion eller hvad värde som helst, till 15 Dollars pr Ton, blef icke längre på Tullkammaren i New-York någon räkning hållen öfver de olika jernsorterna, och vid årets slut har endast följande uppgift i ämnet kunnat från berörde Tullkammare erhållas, nemligen:

50 Jern i stänger infördt under årets lopp: Från Sverige och Norrige 724 Tons.» Hamburg 607»» Bremen 349»» England 16,881» tillsammans 18,561 Tons. Då icke något Tyskt stångjern hit införes, kan man med säkerhet antaga de från Hamburg och Bremen importerade 956 Tons jern hafva varit Svenskt och Norskt. Ofvannämnda qvantitet är betydligt mindre än den, som hit infördes under loppet af år 1860 och hvaraf 10,000 Tons utgjorde Svenskt jern. Priset å jern varierade mycket under loppet af år För vanligt Svenskt assorteradt jern utgjorde 85 Dollars pr Ton högsta och 70 Dollars det lägsta pris, som erhölls. Priset på de finare sorterna af s. k. Lancashire-smide varierade allt efter stämplarnes mer eller mindre välkända qvalitet från 110 till 80 Dollars. Frakterna voro under sommaren låga, men emot vintern stego de betydligt och betaltes från 8 till 14 pence Sterl. pr bushel spanmål till England och Irländska hamnar.» Till Boston ankommo sistlidet år 4 Svenska och 1 Norskt fartyg med tillsammans 990 Tons jern från Sverige, och uppgifves hela den till denna hamn med så väl omförmälda som främmande fartyg införda qvantitet Svenskt jern hafva utgjort 5,160 Tons, då deremot importen till samma hamn af Svenskt jern år 1860 uppgick till 9,138 Tons samt till 11,086 Tons år Priserne å jern i Boston under loppet af år 1861 voro, för s. k. vanligt Tyskt smide 80 à 75 Dollars, för s. k. Lancashire och gasväldt jern 92 à 85 Dollars samt för stämplar af utvald qvalitet 112i à 107J Dollars pr Ton, allt på 6 à 8 månaders kredit. Följande tabell utvisar Svenska skeppsfarten till och från San-Francisco nedannämnda år. Canada. Nedanstående tabell utvisar Svenska skeppsfarten på Québec efterföljande år: Svenska fartyg West-Indien. Det beräknade värdet af importen från West-Indiska öarne utgjorde 2,209,000 R:dr år 1860 och har för år 1861 ökats till 4,419,000 R:dr. Häraf infördes med 6 Svenska fartyg för 1,509,000 R:dr,

51 för 54,000 R:dr med 2 Norska samt för 2,856,000 R:dr med 2 Danska, 1 Hannoverskt, 1 Belgiskt, 3 Engelska, 5 Spanska och 2 Nord-Amerikanska fartyg. Direkte från West-Indien inkom: o Ar 1861 infördes och förtullades derjemte 841 % Cigarrer, 436 & Kaffe m. m. Svenska fartyg ankommo från Utrikes orter till Svenska fartyg afgingo från o Ar 1861 ankom till Kingston å Jamaica 1 Svenskt fartyg om 224 läster med last från utrikes ort och afgick till sådan ort i barlast. Till Port au Prince å Hayti anlände samma år från utrikes orter 2 Svenska fartyg om 300 läster i barlast och afgingo till främmande orter med last. Södra Amerika. Brasilien. Sedan importen, som år 1859 utgjorde 5,413,000 R:dr, år 1860 nedgått till 4,429,000 R:dr, har den år 1861 åter betydligen stigit och beräknas för samma år till ett belopp af 6,762,000 R:dr. Den sistlidet år från Brasilien införda och förtullade qvantitet kaffe öfverstiger icke allenast med 3,218,193 ffi importen af samma vara under nästföregående året, utan är ock den största, som frän detta land under något år hit inkommit och förtullats. Införseln år 1861 verkställdes med 19 Svenska fartyg för ett värde af 2,568,000 R:dr samt för 4,194,000 R:dr med 3 Norska, 8 Danska, 3 Hamburgska, 1 Hannoverskt, 4 Nederländska och 4 Engelska fartyg.

52 Exporten till Brasilien år 1861 beräknas utgöra 835,000 R:dr eller 182,000 E:dr mera än det belopp, hvartill värdet af de år 1860 till samma land direkt utförda varor ansetts uppgå. Ifrågavarande högre värdebelopp har, oaktadt en sistlidet år minskad export af stångjern, uppkommit genom en samma år betydligen ökad skeppning af bräder och plankor, deraf utfördes 12,871 Tolfter mera än nästföregående året. Exporten år 1861 besörjdes till största delen eller för 568,000 R:dr med 20 Svenska fartyg samt för 267,000 R:dr med 3 Norska, 1 Preussiskt, 9 Danska, 3 Hamburgska, 3 Nederländska och 1 Engelskt fartyg. Af nedannämnde från Brasilien inkomne varor förtullades: Af de från Brasilien införda varor upplades Till Brasilien utfördes: Svenska fartyg anhommo till Brasilien

53 och afgingo derifrån Svenska fartyg ankommo till och afgingo från nedannämnda Consulsdistrikter i Brasilien år 1861: Ankomna fartyg Afgångna fartyg Enligt hvad Svenske och Norske Consuln i Bahia uppgifvit, hade importen till denna plats af Svenskt jern år 1861 inskränkt sig till några från Hamburg skeppade partier, som såldes till à pr quintal. Af Svenska plankor och bräder hade samma år icke någon import till Bahia egt rum. Deremot hade under året tvänne laster Svenska bräder ankommit till Maroim, sedan man inom provinsen börjat att af sådane bräder förfärdiga sockerkistor, till hvilket ändamål de Brasilianska träsorterne voro svåra att bearbeta. För Svensk tjära hade under hela året i Bahia betalts à 25^000; men tillförseln bestod endast af smärre, via Hamburg och Antwerpen, afsända partier. Svenske och Norske General-Consuln i Rio de Janeiro har uti sin till Collegium för år 1861 afgifnahandelsberättelse meddelat, bland annat, följande:»sammanlagda antalet af de till Rio de Janeiro år 1861 ankomna Svenska och Norska fartyg, uppgående till 109, öfverstiger med omkring 30 fartyg de föregående årens siffror. Orsaken till denna ökade trafik torde böra sökas dels i de här under loppet af år 1861 rådande höga och fasta fraktpriserna, dels i den starka spekulation på Rios trämarknad, som från Sverige egt rum, dels ock slutligen i den minskade fruktan för Gula febern, hvilken farsot under sednare åren här betydligt aftagit i intensitet. Frakternas höga ställning torde hufvudsakligen böra tillskrifvas den Amerikanska handelsflottans nästan totala uteslutande från fraktmarknaden härstädes, jemte den betydliga kaffe-utförsel, som under året egt rum. Under vanliga år besökes nemligen Rios hamn af ej mindre än 250 à 300 Amerikanska fartyg, hvilka till denna marknad införa betydliga qvantiteter af mjöl, trä- och manufakturvaror, samt i retur till Förenta Staterna utföra nära hälften af hela Rios kaffe-export. Då nu den Amerikanska flaggan, till följd af Unionens politiska förhållanden, varit nära nog utestängd från denna marknad, hafva de neutrala flaggorne på denna

54 Frakterna för Kanalen no linea och genom den ökade exporten till Kanalen funnit en liflig sysselsättning. terades under året till följande belopp: Januari Mars 50 à 70 s. Sterl. pr Ton. April Juni 60 à 75»»»» Juli Sept. 70 à 40»»»» Oktob. Dec. 45 à 60»»»» Under Augusti September månader inträdde en viss matthet i marknaden och frakterna föllo till följd af mängden af fraktsökande och den något öfver en månad fortfarande stockningen i exporten, öfver hufvud taget hafva ock blott få Svenska och Norska fartyg kommit i åtnjutande af de högsta gångbara frakterna. De hafva nemligen nästan alla varit på förhand befraktade i Europa till ett fraktbelopp af 70 à 80 s. pr Ton, tur och retur. Af hit från utrikes ort ankomna fartyg hafva ej mindre än 15 Svenska och 10 Norska fartyg fört styckegods. Det torde härvid böra anmärkas, att dessa styckegods-laster, så fördelaktiga de än mången gång kunna synas, likväl äro de vanligen minst lönande af alla. Man har nemligen vid dem att beräkna icke blott den dryga och dyra tid, som går förlorad vid lastning och lossning, utan ock de med lossningen här-.städes förknippade vidlyftiga formaliteter i tullen, tidsutdrägt och ansenliga extra omkostnader, hvilka sammanlagde i betydlig mån reducera det fastställda brutto-fraktbeloppet. Härtill kommer slutligen de större eller mindre skador på lasten, för hvilka fartyget gemenligen får sitta emellan, så att, om ock dessa frakter genom särskilda öfverenskommelser i certepartien undantagsvis kunna blifva fördelaktiga, man dock i allmänhet torde få anse, att de vanliga sades-, kol- eller saltfrakterna i längden blifva mera gifvande såsom utfrakter. Af Trävaror egde från Sverige en högst betydande tillförsel rum, nemligen: med 18 Svenska fartyg 9,003 tolfter div. dim.» 13 främmande» 4,927»»» tillsammans 31 fartyg. 13,930 tolfter div. dim. samt andra provenancer från Östersjön af tillsammans 8,519»»» Totalimport af denna artikel 22,449»»» Priserna, som i början af året stodo vid 35 à 32 Milreis pr tolft 3x9 tums 14 fots, gingo under en jemn, stark tillförsel småningom ned och noterades: Januari Mars 35 à 32 Milreis. April Juni 32 à 28» Juli Sept. 27 à 26» Oktob. Dec. 25 à 23» Högsta och lägsta priset år 1861: 35 à 23 Milreis.»»»»» 1860: 28 à 34» Orsaken till denna betydliga tillförsel torde böra sökas i den oriktiga förutsättningen, att Amerikanskt trä skulle uteblifva från marknaden, samt att det Svenska träet skulle kunna ersätta det så kallade Pitch Pine, som här vanligen står högst i pris. Men den olika qvaliteten af dessa träslag samt deras olika användning upphäfva emellan dem all slags konkurrens. Jemväl bör anmärkas, att, då Pitch Pine så godt som uteslutande hitföres från Nord-Amerikanska Sydstaterna, en vida större utskeppning göres från Nordstaterna af det så kallade Spruce (ett slags furu) och Lumber (aftappadt trä), af hvilka qvaliteter det förra konkurrerar med östersjö-trä, ehuru varande af underlägsen beskaffenhet. Totala importen af trä från Amerika uppgick till omkring 8,150,000 fot. Priserna noterades som följer:

55 Af Tjära har ingen direkt tillförsel egt rum, oaktadt de här rådande höga priserne dertill bort gifva anledning. Behofven af nämnda vara hafva småningom blifvit fyllda genom smärre sändningar från London, Liverpool och Hamburg, och afsättningen fortgick under stigande priser af 20 till 25 Milreis pr tunna mot 12i à 17 Milreis under året Arets import af denna artikel uppgick till endast 2,242 tunnor. Beck noterades under ringa efterfrågan till 16 à 14^ Milreis. Svenskt Jern mötte under året 1861 en föga liflig afsättning till låga priser. uppgick med 8 Svenska fartyg till 9,275 Centner. 3 främmande»» 2,098» Svenska fartyg ankommo med last till Importen från Sverige tillsammans 24,536 stänger. 11,373 Centner. Högsta och lägsta priserne voro 6 4r 800 à pr qvintal (128 Eng. «) mot à pr qvintal under år Svenskt Stål finner här ingen förbrukning och har ej heller deraf någon (tillförsel egt rum under det förlidna året.» La Flata Länderne m- m. Någon direkt handelsförbindelse emellan Sverige och La Platå Länderne samt öfriga länder i Södra Amerika, med undantag af Brasilien, har icke egt rum år Svenska fartyg afgingo med last till Utrikes ort från Syd-Afrika, Ostindien och öfriga Ost-Asiatiska Länder samt Australien. Värdet af exporten till Goda Hoppsudden är för år 1860 upptaget till 625,000 R:dr och beräknas för är 1861 uppgå till 1,345,000 R:dr. Utförseln sistnämnda år verkställdes med 23 Svenska fartyg för 758,000 Commeree-Collegii Utrikes Berättelse för år '

56 R:dr, med 2 Norska för 58,000 R:dr samt 1 Preussiskt, 4 Hamburgska, 2 Bremiska, 2 Hannoverska, 5 Nederländska och 1 Engelskt fartyg för 529,000 R:dr. De år 1861 med Svenska fartyg till Capstaden införda varor utgjordes hufvudsakligen af 142,841 st. Plankor och Bräder, 20 st. Bjelkar, 32 st. Spiror, 259 tunnor Tjära, 2,570 stänger Jern, 130 Köks-spislar, 1,075 Plogar m. m. Svenska fartyg ankommo Till S:t Helena ankommo år 1861 två Svenska fartyg om 342 läster med last från utrikes ort och 1 Svenskt fartyg om 135 läster i barlast. Af dessa fartyg afgingo samma år 2 om 313 läster ined last och 1 om 164 läster i barlast till utrikes orter. Ön Mauritius besöktes år 1861 af 5 Svenska fartyg om 1,027 läster. Af dessa fartyg ankommo från utrikes orter 4 om 909 läster med last samt 1 om 118 läster i barlast, och afgingo nämnda år från ön 3 Svenska fartyg om 474 läster med last och 2 om 328 läster i barlast till utrikes orter. Värdet af den direkta importen från Ost-Indien och öfriga Ost-Asiatiska länder är för år 1860 beräknadt till 1,991,000 R:dr och uppskattas för år 1861 till 2,224,000 R:dr. Införseln sistlidet år bestreds med 3 Svenska fartyg för 1,834,000 R:dr samt för 390,000 R:dr med 1 utländskt fartyg. Den direkta exporten till nämnda länder samt Australien är för år 1860 upptagen till 582,000 R:dr och beräknas för år 1861 till 901,000 R:dr. Med 10 Svenska fartyg utfördes sistnämnda år varor för ett värde af 464,000 R:dr samt för 437,000 R:dr med 4 Hamburgska, 1 Bremiskt, 4 Nederländska, 1 Engelskt och 3 Nord-Amerikanska fartyg. Af de från dessa länder införda varor förtullades: och upplades

57 Till Ost-Indien och Australien utfördes: Svenska fartyg ankommo år 1861 Svenska fartyg afgingo samma år Bankoks och Sydneys Uonsulsdistrikter hafva icke under år 1861 besökts af något Svenskt fartyg. Af Svenske och Norske Consuln i Akyab är uppgifvet, att många af de Svenska fartyg, som der år 1861 intogo laster voro befraktade till Europa för fraktbelopp, som varierade emellan 3. 2 s. 6 d. och å s. 6 cl. pr Ton samt att i de ut hamnar, der Rislaster intogos, frakterne i allmänhet voro högre ocli uppgingo till s. à 4 pr Ton till England, så länge skeppningen pågick i någon större utsträckning.

58 Enligt hvad Svenske och Norske Consuln i Batavia meddelat, äro Svenska fartyg der fortfarande eftersökta, med hänseende till så väl det goda skick, hvari laster med dem varda levererade, som det lämpliga lästetal, icke öfverstigande 300 läster, de Svenska fartyg innehafva, hvilka besöka denna hamn. Till följd af det på platsen under loppet af året gällande, ytterst låga pris å Engelskt jern hade äfven priset å Svenskt jern blifvit nedtryckt, ehuru en ganska betydlig afsättning af varan egt rum. Deremot hade artikeln stål saknat efterfrågan och måst afyttras till underpris. Svenske och Norske Consuln i Port Adelaide har förmält, hurusom år 1861 afsättningen inom kolonien af de från Europa importerade artiklar varit särdeles trög och att detta förhållande förnämligast egt rum i afseende å trävaror, hvarå prisen voro så låga, att många försäljningar icke inbringade lastemottagarne någon vinst. Alla till kolonien ankomna Svenska fartyg nödgades i följd af de der gällande låga frakter afgå i barlast till andra hamnar för att söka sysselsättning. Utrikes Handeln i allmänhet. De enligt förut angifna grunder beräknade värden af in- och utförseln till och från Sverige hafva under sistförflutna tio år uppgått till följande belopp i runda tal: Följande tabell visar huru stor andel af ofvanstående värdesummor, som belöper sig särskildt pä inoch utförseln af guld och silfver i mynt och plansar samt särskildt på andra varor:

59 Enligt förestående jemförelser har sammanlagda värdet af in- och utförseln är 1861 utgjort 187,654,000 R:dr och Sveriges utrikes handel således samma år varit af större omfattning än under något föregående år, med undantag endast af år 1856, då sammanräknade värdet af Rikets import och export uppgick till 198,277,000 R:dr. Om åter importen och exporten beräknas hvar för sig, så visar sig att införseln år 1861 varit betydligare än under något år förut samt, efter afdrag af myntadt och oarbetadt guld och silfver, icke allenast med 27,130,000 R:dr öfverstigit värdet af de år 1860 importerade varor, utan ock med mera än en million R:dr öfverskjutit värdet af varuinförseln år I afseende å exporten förekommer, att densamma, likaledes efter afräkning af myntadt och oarbetadt guld och silfver, ar 1861 uppgått till ett belopp, som nära nog uppgår till värdet af den egentliga varu-utförseln år 1856, men med omkring 6,297,000 R:dr understiger värdet af de år 1860 utförda varor. Näst de begge sistnämnda årens varu-export och den, som egde rum år 1855, är likväl varu-utförseln år 1861 den betydligaste, som för något år finnes upptagen. Af den vid förevarande berättelse under N:o 10 fogade jemförelsetabell öfver de under hvartdera af sednast förflutna tio åren till väsentligare belopp in- och utförda varor synes, att den år 1861 importerade qvantitet af vissa utaf de hufvudsakliga artiklarne i mer eller mindre betydlig mån öfverstigit införseln af samma varor år 1860 och äfven, hvad en del af dem beträffar, föregående års import-belopp. Sålunda är den år 1861 införda qvantitet Stenkol, uppgående till 15,263,232 Kuk:fot, icke allenast 3,471,620 Kub:fot större än importen af denna vara år 1860, utan ock ilen betydligaste, som under något år inkommit. Af Ull infördes sistlidet år 3,187,106 %, hvilken import med 638,901 % öfverstiger det år 1860 införda belopp och är den största, som under något af sednast förflutna fem år egt rum. Införseln af vätmltade Hudar, som år 1860 utgjorde 20,937 Centner, har är 1861 stigit till 25,940 Centner och icke under något annat år uppgått till detta belopp. Den importerade och förtullade qvantiteten Tobaks-stjelk utgjorde 1,630,318 <S år Importen har väl under flera föregående år varit betydligare, men icke under något af dem uppgått till 2 millioner «. Ar 1861, från och med hvilket år den förut till 22 Öre pr <S bestämda införselstull å denna vara blifvit genom Tulltaxan af den 7 December 1860 förhöjd till 25 öro pr %, hafva deremot 3,247,711 «af samma artikel förtullats. Åfven af Tobaksblad, dera import-tullen likaledes med början af år 1861 höjdes från 22 till 25 Öre pr «, har införseln ökats, nemligen från 4,040,647 «år 1860 till 4,773,171 % är 1861; varande sistnämnda qvantitet den högsta, som hittills under något år blifvit förtullad. Den förtullade qvantiteten Kaffe har från 15,155,804 % som den år 1860 utgjorde, ökats år 1861 till 15,856,5^9 % och är således sistnämnda år större än den under något år förut varit.

60 En vida betydligare tillökning i import-qvantiteten visar sig dock i afseende å artikeln Råsocker. Deraf förtullades nemligen 35,707,246 «år 1860, men 40,475,377 «år 1861, hvilken sistberörda qvantitet är den största, som något år blifvit till förtullning anmäld. Hvad spanmåls-importen angår, så förekom år 1861 en ovanligt stor införsel af Råg, som med 2,993,862 Kub:fot öfversteg den samma år från riket exporterade qvantitet af denna vara. Sistlidet år jnkom jemväl en icke obetydlig qvantitet Rågmjöl, uppgående till 298,234 Centner. Införseln af Gryn, utaf andra slag än af spanmål, ökades från 2,405,059 % som den utgjorde år 1860, till 3,187,329 $ år 1861 och har endast ett år förut varit betydligare, nemligen år 1856, då importen af ifrågavarande slags gryn uppgick till det ovanligt höga beloppet af 16,383,744 <a. De artiklar, hvaraf i öfrigt den år 1861 införda qvantitet i någon anmärkningsvärd mån ökades i jemförelse med nästföregående årets import, äro: Sprit, deraf infördes 90,613 % alkohol år 1860 och 720,115 % alkohol år 1861; Ost, hvaraf importen utgjorde 11,633 Centner år 1860 och 14,070 Centner år Smör; af denna artikel infördes 20,126 Centner år 1860 och 26,117 Centner år Införseln af Sulläder samt hvitgarfvade och sämskade hudar ökades från 225,638 «år 1860 till 334,820 «år Ehuru importen af Bomull år 1861 icke uppgick till lika stor qvantitet, som under föregående året, då af denna artikel infördes 19,226,177 % var likväl, näst sistnämnda införsel, 1861 års bomulls-import den största, som något år förekommit och utgjorde 18,145,567 «. Häraf re-exporterades dock 1,569,774 «. För öfrigt minskades, i förhållande till importen år 1860, den år 1861 införda qvantiteten af, bland annat, Salt från 2,141,925 till 1,896,408 Kub:fot; af Sill från 550,080 till 454,408 Centner; af oberedda, torra Hudar från 44,415 till 37,411 Centner, samt af raffineradt Socker från 3,671,166 till 2,394,862 «. Beträffande åter utförseln år 1861 af de vigtigare export-artiklarne, så har resultatet varit följande: Sedan med början af år 1861 export-tullen å rå och osmält Malm blifvit nedsatt från 50 till 25 Öre pr Centner, har den utförda qvantiteten af nämnda vara ökats från 53,328 Centner år 1860 till 134,874 Centner år Exporten af Bräder och Plankor, hvilken år 1860 utgjorde 1,390,172 Tolfter, ökades år 1861 till 1,478,393 Tolfter. Af Bjelkar och Spairar utfördes 620,406 st. år 1860 och 780,133 st. år Skeppningen af Hafre har år 1861 varit lifligare än under något år förut och stigit från 6,303,609 Kub:fot år 1860 till 7,397,455 Kubrfot år Den utförda qvantiteten Alun, utgjorde 12,916 Centner år 1860 och ökades år 1861 till 26,570 Centner. Efter det export-tullen A Lumpor blifvit med år 1861 nedsatt från 2 till 1 R:dr pr Centner, har den utförda qvantiteten af nämnda artikel ökats från 6,564 Centner år 1860 till 10,309 Centner år Från och med ar 1861 nedsattes export-tullen å Rdkoppar från 5 R:dr till 2 R:dr 50 öre pr Centner samt å garad koppar från 60 till 30 Ore pr Centner; men den exporterade qvantiteten af dessa i Tullspecialen sammanförda slag af koppar minskades från 30,548 Centner år 1860 till 27,784 Centner år 186L Jemväl à Tackjern egde en nedsätttning i export-tullen rum med 1861 års början, nemligen från 50 till 25 öre pr Centner. Utförseln af denna vara, som utgjorde 299,200 Centner år 1860, minskades likval år 1861 till 257,057 Centner. Dessutom visar sig, vid jemförelse emellan exporten under hvartdera året 1860 och 1861, en minskning för sistnämnda år i den utförda qvantiteten af, bland annat, Stångjern från 2,296,181 till 1,665,159 Centner; af Stal från 170,321 till 137,572 Centner; af Hvete från 612,896 till 468,489 Kub:fot; af Korn från 2,707,850 till 1,602,077 Kubtfot, samt af Råg från 1,447,736 till 131,816 Kub:fot.

61 På sätt tabellen N:o 2 utvisar, har sammanlagda beloppet af den år 1861 för in- och utförda varor influtna tull uppgått till 14,857,508 R:dr, utgörande således icke allenast 1,435,527 R:dr mera än den summa, tulla fgifterne år 1860 inbringat, utan ock det största belopp, hvartill ifrågavarande uppbörd för något år är upptagen. För hvardera af de nedannämnda med hänseende till tull-inkomsterna vigtigaste införselsartiklarne kunna de influtna tullbeloppen beräknas hafva i jemna tusental utgjort: De på Stockholms och Götheborgs Börser anmälda vexelslut i främmande myntslag hafva uppgifvits utgöra följande belopp: År 1852.

62 Enligt inkommen uppgift hafva å Stockholms Börs varit gällande följande medelpris å nedannämnde import-artiklar förtullade:

63 Är 1861 importerades följande varuqvantiteter till: Samma år inkom på Nederlag och Kredit-upplag i Commeree-Collegii Utrikes Berättelse för år 1861.

64 Enligt meddelad uppgift, hafva â Stockholms Börs varit gällande följande medelpris å nedannämnde export artiklar; Är 1861 exporterades: Stångjern: från Stockholm 734,443 Centn.; från Götheborg 499,803 Centn.; från Gefie 202,495 Centn.; från Norrköping 50,761 Centn.; från Söderhamn 31,790 Centn.; från Sundsvall 27,632 Centn.; från Westervik 22,710 Centn.; från Hudiksvall 19,458 Centn.; från Hernösand 14,666 Centn.; från Umeå 13,964 Centn.; från Calmar 12,526 Centn.; från Öregrund 12,166 Centn.; från Nyköping 5,773 Centn.; från Söderköping 4,343 Centn.; från Oscarshamn 3,144 Centn. Stål: från Götheborg 60,593 Centn., från Stockholm 34,473 Centn., från Uddevalla 17,546 Centn., från Gejle 11,191 Centn., från Grisslehamn 5,253 Centn., från Norrköping 4,480 Centn. Koppar, garad: från Norrköping 12,643 Centn.; från Stockholm 10,692 Centn. Plankor och Bräder: från Götheborg 326,620 Tolfter; från Hernösand 172,234 Tolfter; från Umeå 132,086 Tolfter; från Söderhamn 131,039 Tolfter; från Sundsvall 121,652 Tolfter; från Piteå 93,316 Tolfter; från Gefie 76,817 Tolfter; från Oscarshamn 68,762 Tolfter; från Calmar 60,236 Tolfter; från Luleå 48,052 Tolfter; från Hudiksvall 44,471 Tolfter; från Haparanda 39,823 Tolfter; från Stockholm 28,834 Tolfter; från Wisby 24,170 Tolfter; från Westervik 22,869 Tolfter; från Söderköping 21,292 Tolfter; från Halmstad 16,209 Tolfter; från Grisslehamn 12,137 Tolfter; från Norrköping 11,722 Tolfter; från Carlshamn 9,810 Tolfter; från Uddevalla 6,028 Tolfter; från Carlskrona 3,868 Tolfter; från Nyköping 2,387 Tolfter. Bjelkar och Sparvar: från Sundsvall 258,643 st,, från Piteå 238,775 st., från Luleå 48,709 st,, från Wisby 38,021 st., från Götheborg 37,363 st., frân Calmar 25,077 st., från Söderhamn 23,289 st., från Halmstad 19,013 st., från Umeå 17,822 st., från Hudiksvall 16,953 st, från Hernösand 12,678 st., från Westervik 11,708 st., från Haparanda 11,218 st., från Oscarshamn 10,053 st, från Gefie 3,689 st., från Stockholm 3,504 st, från Carlshamn 2,341 st. Spanmål: från Götheborg 1,506,305 Kub:fot Hafre, 42,722 Kub:fot Korn och Malt, 19,647 Kub:fot Råg, 14,358 Kub:fot Ärter, 10,283 Kubrfot Hvete, 2,714 Kubrfot Vicker; från Helsingborg 1,437,344 Kubrfot Hafre, 122,083 Kukfot Korn och Malt, 96,526 Kub:fot Hvete; från Malmö 810,151 Kubrfot Korn och Malt, 346,257

65 Kubrfot Hafre, 115,289 Kub:fot Hvete, 46,443 Kubrfot Råg, 25,892 Kub:fot Arter; från Kongelf 686,229 Kubrfot Hafre; från Stockholm 585,922 Kubrfot Hafre, 17,960 Kubifot Hvete; frän Uddevalla 585,129 Kub:fot Hafre, 1,989 Kubrfot Hvete; från Ystad 453,432 Kubrfot Hafre, 365,612 Kubrfot Korn och Malt, 74,087 Kubrfot Hvete, 25,490 Kubrfot Ärter, 22,421 Kubrfot Råg; från Landskrona 357,233 Kubrfot Hafre,189,441 Kubrfot Korn och Malt, 107,256 Kubrfot Hvete, 6,233 Kubrfot Ärter; frän Norrköping 214,331 Kubrfot Hafre, 10,256 Kubrfot Hvete; från Wenersborg 205,997 Kubrfot Hafre; från Strömstad 168,549 Kubrfot Hafre, 14,412 Kubrfot Korn och Malt, 9,710 Kubrfot Råg, 5,171 Kubrfot ärter, 1,143 Kubrfot Hvete, 1,076 Kubrfot Vicker; frän Söderköping 159,944 Kubrfot Hafre, 2,352 Kubrfot Blandsäd; från Warberg 156,277 Kubrfot Hafre, 2,515 Kubrfot Korn och Malt; från Halmstad 146,072 Kubrfot Hafre, 1,323 Kubrfot Hvete; från Nyköping 99,723 Kubrfot Hafre, 1,764 Kubrfot Hvete; från Marstrand 93,020 Kubrfot Hafre; frän Westervik Kubrfot Hafre; från Calmar 63,392 Kubrfot Hafre, 43,430 Kubrfot Korn och Malt, 29,205 Kubrfot Råg; från Höganäs 33,248 Kubrfot Hafre; från Wisby 28,855 Kubrfot Hvete, 11,422 Kubrfot Korn och Malt, 3,610 Kubrfot Hafre; från Carlskrona 7,124 Kubrfot Hafre, 1,914 Kubrfot Råg; från Oscarshamn 7,011 Kubrfot Hafre; från Carlshamn 1,680 Kubrfot Råg; från Christianstad 1,234 Kubrfot Hvete. Tjära: från Stockholm 73,766 Centn., från Piteå 28,636 Centn., från Umeå 10,473 Centn., frän Carlshamn 6,630 Centn., från Calmar 6,237 Centn., från Luleå 4,287 Centn., från Malmö 2,483 Centn., från Carlskrona 2,481 Centn. Utrikes Sjöfarten i allmänhet. Följande tabell utvisar för nedannämnda år antalet och lästetalet af dels de fartyg, som från utrikes ort med last ankommit till Svenska hamnar, dels de fartyg, hvilka från sådane hamnar med last åtgått till utrikes ort. Till Sverige ankommo med last från utrikes ortr Från Sverige afgingo med last till utrikes ortr

66 Af förestående uppgifter synes, att skeppsfarten till och från Sverige år 1861 varit lifligare än under något af de föregående åren. Sammanlagda drägtigheten af de år 1861 ankomna och afgångna fartygen uppgick till 804,550 läster eller 67,392 läster mera än de år 1860 ankomna och afgångna fartygens lästetal. Tillökningen utgör för Norska fartyg 316 läster samt för främmande fartyg 78,233 läster. Deremot visar sig i afseende å Svenska fartyg en minskning i drägtigheten af 11,157 läster. Uti ofvan uppgifna antal fartyg ärö icke inberäknade hvarken de ångfartyg, som föra posten emellan Ystad och Stralsund, eller post- och isbåtar, samt icke heller sådane omätta båtar, som äro i Tullverkets tabeller särskildt upptagna. Antalet af dylika med last eller i barlast från Sverige till Danmark afgångna och derifrån till Sverige ankomna båtar har, enligt Tullverkets uppgifter, varit följande: Svenska och främmande fartygs andel i in- och utförseln, beräknad efter laddningarnes antagna värde, har under de sistförflutna tio åren varit följande:

67 Under samma tid hafva de för in- och utgående fartyg erlagde Lastpenningar utgjort följande belopp: Till upplysning om den fraktfart, som år 1861 egt rum dels ined Svenska fartyg emellan nedannamnda främmande länder och ett tredje land och dels med dessa länders fartyg emellan Sverige och ett tredje land får Collegium meddela följande öfversigt:

68 Förhållandet med Svenska skeppsfarten på främmande länder, jemförd med den Norska, har, så vidt de till Collegium inkomna handlingar utvisa, under de sednast förflutna tio åren varit följande: Jemlikt hvad tabelien N:o 8 utvisar, bestod Sveriges handelsflotta vid 1861 års slut af 3,313 mätta fartyg om 153,426 lästers drägtighet, och hade således, i jemförelse med förhållandet vid 1860 års utgång, ökats till antalet med 113, men minskats till drägtigheten med 916 läster. Stockholms handelsflotta har, med oförändradt antal fartyg, minskats med 508 läster. Götheborgs handelsflotta minskades med 8 fartyg om 967 läster, Gefle med 13 fartyg om 1,689 läster, samt öfriga Stapelstäders med 32 fartyg om 1,574 läster. Jemväl Sjö- och Uppstäders samt Köpingars fartyg minskades under ifrågavarande år, nemligen med 16 om 51 läster. Deremot ökades landtmannafartygen till antalet med 182 samt till drägtigheten med 3,873 läster. Enligt inkomna uppgifter hafva af Stapelstädernas fartyg under loppet af sistlidet år 16 om 2,240 läster blifvit till utrikes orter försålda samt 65 om 5,206 läster förolyckade och kasserade, hvaremot 20 om 1,998 läster blifvit nybyggda och första gången af m ät ta. Till utrikes sjöfart hafva år 1861 begagnats af Stapelstädernas fartyg 780 om 86,352 läster, af öfriga städers samt köpingars 80 om 4,145 läster och af landtmanna-fartyg 398 om 21,480 läster.

69 Ar 1861 utfärdades af Collegium 177 Svenska fribref eller 23 mindre än som under nästföregående året utgåfvos. Af de förstnämnda år utfärdade fribref meddelades 16 för utrikes byggda och i Sverige naturaliserade fartyg af sammanlagdt 1,453 lästers drägtighet, 25 för städerne tillhöriga, nybyggda fartyg om 2,173 läster, 27 för landtmän tillhöriga, likaledes nybyggda fartyg om 1,078 läster, samt öfriga fribref, till ett antal af 109, för äldre fartyg, hvilka förut varit med dylika handlingar försedda. Collegium framhärdar med djupaste vördnad, Stormäktigste, Allernådigste Eders Kougl. Maj: t s Konung! uuderdånigste, tropligtigste tjenare och UDdersåter, F. ÅKERMAN. C F. AF STRÖM. i. s. W. Silfversparre. Stockholm den 25 November 1862.

70

71 N:o 1. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets Import och Export år 1861, jemte uppgift, så vidt i Collegium kunnat åstadkommas, på total-summan af den för hvarje, med in- eller utförselstull belagd, artikel belöpande afgift enligt Tull-Taxan af den 7 December utmärker de artiklar, för hvilka, i anseende till beskaffenheten af tullbestämmelserne och saknaden af närmare specification af de förtullade varu-qvantiteterna, någon uträkning af influtna tullbeloppet icke kunnat i Collegium verkställas.

72 Import 1861.

73 Import 1861.

74 Import 1861.

75 Import 1861.

76 Import 1861.

77 Import 1861.

78 Import 1861.

79 Import 1861.

80 Export 1861.

81 Export 1861.

82 Export 1861.

83 Export 1861.

84 Reexporterade, förtullade varor år 1861.

85

86 N:o Öfversigt af Tull-Uppbör-

87 2. den åren

88 N:o 3. Sammandrag af de från Kongl. Norska Regeringen till Commerce-Collegium insända uppgifter rörande Svenska sjöfarten till och från Norrige år 1861.

89

90 Öfversigt af Sveriges handelsförhållanden med andra länder år 1861 efter de in- N:o

91 4. och utförda varuqvantiteternes, enligt antagna grunder beräknade, total-värde.

92 N:o 5. Tabell, utvisande förhållandet emellan det, efter antagne grunder beräknade, värdet af Sveriges införsel och utförsel till särskilda Länder år 1861.

93

94 Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar öfver antalet derifrån med last till utrikes orter afgångna N:o

95 6. och lästetalet af de år 1861 från utrikes orter till Sverige med last ankomna och Svenska samt Norska och främmande fartyg.

96 N:o 7. Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar öfver de åren till Sverige med last eller i barlast ankomna Norska och främmande fartyg, särskildt upptagande hvarje nations fartyg och deras lästetal.

97

98 Sammandrag af de för nedannämnde år till Commerce-Collegium inkomne mätta fartyg samt stapelstädernas N:o

99 8. förteckningar öfver antalet och lästetalet af städers, köpingars och landtmäns skeppare och sjöfolk.