Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1840 INNEHÅLL

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, Täckningsår: med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om rikets utrikes sjöfart samt med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om rikets utrikes handel och sjöfart. Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, Täckningsår: ändrades serien delvis till Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Handel. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. D. 3, Utrikeshandel Örebro ; Stockholm : Statistiska centralbyrån (SCB), Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart år Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB), Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-b0-f0-40

3 Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1840 INNEHÅLL Underdånig berättelse Sid. Norrige Finland 3. Ryssland. 4. Danmark. 5. Preussen.. 6. Mechlenburg, Hansestäderne, Hannover och Oldenburg Nederländerne. (Holland) Belgien Stor-Britannien och Irland. 12. Frankrike 14. Pyreneiska Halfön Öfriga Länder vid Medel- och Adriatiska Hafven. 16. Förenta Staterna af Norra Amerika 18. West-Indien, Syd-Amerika, Ost-Indien och Australien. 20. Utrikes Handeln i Allmänhet Utrikes Sjöfarten i Allmänhet 24. Tabeller öfver Sveriges Utrikes Sjöfart och Handel År 1840 N:o 1. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets Import och Export år N:o 2. Öfversigt af Tulluppbörden år N:o 3. Sammandrag af de från Kongl. Norrska Regeringen till Commerce- Collegium insände uppgifter rörande Svenska Sjöfarten på Norrige år N:o 4. Sammandrag af Consulernes insände Förteckningar öfver de till deras Districter ankomna eller derifrån afgångna Svenska Fartyg samt öfver In- och Utförseln från och till Sverige med Svenska Fartyg under år N:o 5. Öfversigt af Sveriges omedelbara Handel och Sjöfart till och från andra Länder år 1840, enligt officiella uppgifter. N:o 6. Tabell, utvisande förhållandet emellan Sveriges Utförsel och Införsel år 1840.

4 N:o 7. N:o 8. N:o 9. N:o 10. N:o 11. N:o 12. Sammandrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade Förteckningar öfver de år 1840 från Utrikes Orter till Sverige ankomna eller derifrån afgångna Svenska samt Norrska och främmande Fartyg, äfvensom deras Lästetal. Sammandrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade Förteckningar öfver de år 1840 till Sverige ankomna Norrska och främmande fartyg, serskildt upptagande hvarje Nations Flagga. Sammandrag, som, grundadt på de från Rikets Stapel-Städer till Commerce-Collegium årligen inkommande Sjömanshus-Förslag, utvisar för nedanstående år antalet af Fartyg och deras Lästetal, äfvensom af Skeppare och Sjöfolk, dels serskildt i de tre Städer, som idka den största sjöfarten, dels ock i alla Rikets Stapel-Städer tillsammans. Uppgift på de Fartyg och deras Lästetal, som uti nedannämnda Stapeloch Sjöstäder, enligt från Magistraterne inkomne Förteckningar, varit begagnade till utrikes Sjöfart år Jemförelse emellan Rikets In- och Utförsel under åren af sådane varor, som till något betydligare belopp blifvit in- eller utförde. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara Handel och Sjöfart på andra Länder, efter officiella uppgifter, åren

5 COMMERCE-COLLEGII Underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år S t o r m ä g t i s t e, A l l e r n å d i g s t e K o n u n g! Till följd af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrift uti den för Commerce-Collegium utfärdade nu gällande Instruction, får Collegium härmedelst i underdånighet afgifva Berättelse öfver Sveriges Utrikes handel och Sjöfart år 1840, samt dervid tillika i underdånighet öfverlemna de handlingar, hvilka legat till grund för de i denna Berättelse förekommande uppgifter och beräkningar, nemligen: N:o 1. Utdrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade General-Sammandrag öfver Rikets In- och Utförsel under år 1840, enligt de vid Tullkamrarne förda Specialer. N:o 2. Öfversigt af Tulluppbörden för samma år med Specification af beloppet för hvarje Tullkammare. N:o 3. Sammandrag af de från Kongl. Norska Regeringens Finance-Handels- och Tull-Departement insända uppgifter rörande Svenska Sjöfarten på Norrige år N:o 4. Sammandrag af Consulernes insände Förteckningar öfver de under ifrågavarande år till deras districter ankomna och derifrån afgångna Svenska fartyg, samt öfver In- och Utförseln till och från Sverige med Svenska fartyg. N:o 5. Öfversigt af Sveriges omedelbara Handel och Sjöfart till och från andra länder, enligt officiella uppgifter. N:o 6. Öfversigt af förhållandet emellan Sveriges In- och Utförsel år 1840, grundad på den föregående.

6 2 N:o 7. Sammandrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar öfver de år 1840 från Utrikes orter till Sverige ankomna eller derifrån afgångna Svenska samt Norska och främmande fartyg, äfvensom deras lästetal. N:o 8. Upgift å de år 1840 till Sverige ankomna eller derifrån afgångna Norska samt främmande fartygs antal och summariska lästetal, särskildt upptagande hvarje Nations. N:o 9. Sammandrag, grundadt på de till Collegium inkomna Sjömanshusförslag, utvisande för vissa år antalet af fartyg och deras lästetal, äfvensom af Skeppare och Sjöfolk, dels särskildt i de trenne städer, som idka den största utrikes sjöfarten, dels ock i alla Rikets stapelstäder tillsammans. N:o 10. Uppgift å de Svenska fartyg och deras lästetal, som uti Rikets stapel- och sjöstäder, enligt från Magistraterne inkomne förteckningar, varit begagnade till utrikes sjöfart under loppet af år N:o 11. Jemförelse emellan In- och Utförseln under åren af sådana varor, som lill något betydligare belopp blifvit in- eller ulförde. N:o 12. Jemförelse mellan Sveriges handel och sjöfart till och från andra länder under åren Norrige. Sveriges införsel från Brödrariket har år 1840 varit större än under något af de sednaste 10 åren. Den upptages i värde till 2,784,200 R:dr, eller öfver en million mer än nästföregående året och 440,600 R:dr mer än år 1837, då den under nämnde tiderymd eljest var störst. De hufvudsakligaste importartiklarne voro Sill 180,076 tunnor, för ett värde af 1,974,896 R:dr (1839 utgjorde den införda Sillqvantiteten endast 97,293 tunnor). Grusidor och Sej 256,280 Lll.-, Längor och Torsk 22,606 LU., samt Trän och Späck 36,330 kannor. Införseln verkställdes med Svenska fartyg för 1,494,800 R:dr eller omkring 53,v procent, med Norska för 1,284,900 R:dr eller 46,1/5 procent, med utländska för 530 R:dr eller 1/10 procent och landvägen för 3,970 R:dr eller procent. Utförselnsom beräknas lill 966,060 R:dr eller något mindre än år 1839, då den utgjorde 982,130 R:dr, och 1837, då den uppgick till 1,032,539 R:dr, men mer än under något af de ölriga åren af sistförflutne decennium, bestod förnämligast af Spanmäl, deraf 13,601 tunnor Hafre och 24,878 tunnor Korn m. m., Trädvaror för öfver 173,000 R:dr, Jern: Kanoner 1,553 Skll, Stångjern 2,792 SkU. (1839: 377 Skll), Plåtar 378 Skll.; Spik 2,103 Skll (1839: 492 Skll), m, m.; Koppar, gårad: 33 Skll. (1839: 233 Skll); Plåtar och Bleck 90 Skll. m. m.; Arbetad Messing: 26,489 ll.; Fartyg för 20,598 R:dr (1839: 65,966 och 1838: 166,150 R:dr); Papper för omkring 14,000 R:dr; Tegel för 22,438 R:dr; Tjära 3,824 tunnor samt Väfnåder, af bomull 115,077 alnar (1839: 386,601 alnar) och af linne omkring 240,000 alnar. Utförseln bestriddes af Svenska fartyg för 432,720 R:dr eller omkring 447/16 procent,

7 3 af Norska för 181,030 R:dr eller 18f procent, af främmande fartyg for 730 R:dr eller TV procent, samt verkställdes landvägen för 351,580 R:dr eller 36l procent, uti hvilket sistnämnde belopp dock icke är eller kunnat upplagas värdet af det betydliga varubyte, som icke vid Tullkamrarne behöfver uppgifvas. Svenska Sjöfarten pä Norrige, jemförd med nästföregående år, utvisar följande förhållande: Från Sverige Frun Utrikes orter med last. i barlast. med last. i barlast. Summa. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. År om4, om om7,609. l99omf>, oml8, , , , , , , , , , , , , , , , ,378. Finland. Införseln derifrån är beräknad till 1,047,090 R:dr eller omkring 24 procent mindre än år Uti densamma hafva Svenska fartyg deltagit för 201,270 R:dr eller omkring 191/4 procent, Finska fartyg för 843,480 R:dr eller 801/2 procent, andra utländska fartyg för 1,710 R:dr eller 3/15 procent och landväga transporten för 630 R:dr eller 1/16 procent. Utförseln har deremot uppgått till 632,850 R:dr eller 51/2 procent mer än år hvaraf för 136,200 R:dr eller 213/16 procent verkstälts med Svenska, för 490,660 R:dr eller 781/16 procent med Finska, för 520 R:dr eller 1/16 procent med andra utländska fartyg och för 5,470 R:dr eller omkring procent landvägen. Nedannämnde artiklar utgjorde hufvudsakliga föremålen för in- och utförseln, hvarmed förhållandet, jemfördt med förutgående åren, var följande: Införseln: År År Åi År År Smör Lll. 87, , , , ,903. Spanmål, Råg Tunnor 2, , ,831. 2,018. 1,725. Ved Famnar 21, , , , ,637. Hudar ll. 55, , , , ,884. Talg Lll. 13, , , , ,398. Kött, saltadt Tunnor 3,749. 3,64l. 3,355. 3,742. 3,169. Hampa Skll Tran och Späck... Kannor 15, , , , ,732. Utförseln: År År År År År Jern, tackjern Skll 7,377. 7, ,336. 7,486. 9,220. gjutgods till Machinerier R:dr 22,523 38, ej specuiceradt K:dr

8 4 År År År År År Jern, Stängjern Skll 8,315. 6,989. 8,236. 4,525. 2,609. Band, Bult och Galler.. 1,574. 1,564. 1,141. 1, Spik och Nubb 3,091. 3,147. 2,320. 2,448. 1,606. Jernskrot 1, , Manufactur, ej specificeradt utom andra slag till mindre belopp, Stål Tobak i Karduser ll 72, , , , ,175. Böcker R:dr 10, , , , ,708. Spanmål, hvetmjöl Lll. 9,655. 9,949. 2, , ,563. Råg Tunnor 2, Antalet af fartyg, som ankommit från Finland, har, enligt General-Tull-Styrelsens Sammandrag, utgjort: Svenska fartyg. Finska fartyg. År stycken om 672 läster. 442 stycken om 18,367 läster d:o ,918 d:o samt af fartyg, som afgått dit: År stycken om 895 läster. 445 stycken om 19,357 läster d:o ,937 d:o R y s s l a n d. Årets införsel beräknas till 1,461,920 R:dr, eller omkring 23 procent mindre än år 1839, men hvilken till nästan hela beloppet eller 1,461,910 R:dr verkställdes af Svenska fartyg. Utförseln ökade sig deremot och upptages till 225,490 R:dr, som utgör 20 procent mer än 1839 och 321/2 procent mer än 1838, samt besörjdes nästan uteslutande af Svenska fartyg. De förnämsta införselsartiklarne voro Hampa 10,892 Skll, Hampolja 105,358 kannor, Hudar och Skinn, torra, 37,695 ll, Talg 124,300 Lll, Jlamp-j, Lin- och Roffrö 4,864 tunnor, Ull 78,083 ll. Hufvudsakligaste utförselsartikeln var Aliui, hvaraf 1,335 fat så kallad Romersk och 37,401 Lll. andra slag afsattes. Till Ryska Östersjöhamnarne utom Finland ankommo under ifråga varande år från Sverige 32 Svenska fartyg om 1,154 läster med last och 17 stycken om 608 läster i barlast, samt 48 stycken om 3,768 läster med last och 2 stycken om 277 läster i barlast från utrikes orter, eller tillsammans 99 fartyg om 5,807 läster. Till Sverige afgingo 70 stycken om 3,663 läster med last och 12 stycken om 825 läster i barlast, samt till utrikes ort 16 fartyg om 1,212 läster med last och 3 stycken om 207 läster i barlast, eller tillsammans 101 stycken om 5,907 läster.

9 5 Till Odessa ankom från utrikes ort 1 Svenst fartyg om 235 läster i barlast och afgick derifrån med last åter till utrikes ort. Intet Svenskt fartyg ankom till eller afgick från Archangel under året. Danmark. Införseln från detta Rike utgjorde 1,309,420 R:dr eller omkring 10,000 R:dr mindre än år 1839, och verkställdes för 1,048,500 R:dr eller 80 procent af Svenska, för 63,000 eller 47/8 procent med Norska, för 197,780 eller 151/16 procent med Danska och för endast 140 R:dr eller 1/16 procent med andra utländska fartyg. Utförseln, som beräknas till 2,739,160 R:dr eller 231/2 procent mer än 1839, var större än under något föregående af sistförflutna tio år. Den verkställdes af Svenska fartyg för 2,586,060 R:dr eller omkring 94 procent, af Norska för 42,610 R:dr eller 1 1/2 procent, af Danska för 91,190 R:dr eller 3i procent och af andra utländska fartyg för 19,300 R:dr eller 3/4 procent. Införseln af nedannämnde liufvudsakliga artiklar utgjorde: År År År Caffe ll 506, , ,824. Socker 217, , ,014. Spanmål Tunnor 1, , ,158. Ull ll. 1,125, , ,626. Vin Kannor 69, , ,627. hvarjemte siden-, bomull- och ylleväfnader för icke obetydligt värde infördes. De förnämsta utforsels - a r l i k la me voro: År År År Alun Lll. 22, ,531. 9,862. Jern, livaribland: Stångjern Skll. 41, , ,714. Spik och Nubb 4,227. 4,050. 2,841. Plåtar, oförtenta ,399. 1,279. 1,072. Koppar, gårad Papper Ris 7, , ,314. Träd varor, h varibland: Bräder och Plankor Tolfter 174, , ,400. Bjelkar och Sparrar Stycken 116, , ,512. Stäfver af Ek 1,283,460. 1,380,312. 1,449,545. D:o af bok, furu och gran.. 314,103. 1,046,618. 3,315,120.

10 Förhållandet med Svenska Sjöfarten på Danmark var följande: 6 Till Danmark ankommo Svenska fartyg från Sverige från Utrikes orter Summa med last. i barlast. med last. i barlast. St. Läst. St. Läst. St. Lust. St. Läst. St. Läst. Är om27, om om9, oml,918. 1,223om39, , , ,543. 1,062 33, , , , ,698. 1,101 31, , , , , , , ,052. och afgingo till Sverige, till Utrikes orter Summa med last. i barlast. med last. i barlast. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. Är om 5, om22,078. l48om4, om6,196. I,207om38, , , , ,,4,475. 1,056 32, , , , ,537. 1,096 31, , , , , ,,26, , , , , ,092. Till Köpenhamn och Helsingör ankom nedanstående antal omätta båtar: med last. i barlast. Summa. Är stycken. 561 stycken. 1,000 stycken , ,319 och afgingo derilrån: År stycken. 498 stycken. 1,000 stycken , ,319 Till Sverige ankom, enligt General-Tull-Styrelsens Sammandrag, följande antal omätta Danska båtar. År 1840: 158 stycken. År 1839: 174 stycken och år 1838: 180 stycken, samt afgick Följande antal Svenska fartyg passerade Öresund: År År År År År ,342 stycken. 1,232 stycken. 1,142 stycken. 1,043 stycken. 941 stycken. Preussen. Värdet af införseln från Preussiska Staterne är upptaget till 99,110 R:dr eller något mindre än föregående året, då det utgjorde 99,660 R:dr. Nämnde införsel be-

11 7 sörjdes för 83,750 Rrdraf Svenska, för 50 R:dr af Norska, för 15,230 R:dr af Preussiska och för 140 R:dr af andra utländska fartyg. Utförseln åter ökade sig till 1,330,770 R:dr eller 75 procent mer än år 1839, och hvari Svenska fartyg deltogo för 1,229,850 R:dr, Norska för 40,000 R:dr, Preussiska för 37,760 R:dr och andre främmande fartyg för 23,160 R:dr. Hufvudsakliga föremålen för införseln voro: År År År Spanmål: diverse Tunnor 708 T:r 6,157 63,165 Hvetemjöl... Lll 2,661 Ull ll. 7, ,857. 6,661. och för utförseln: År År År Jern, Kanoner Skll 3,559. 1,967. 3,075. Stångjern 49, , ,039. Koppar, gårad 1,457. 1,346. 1,263. Till Preussen ankommo Svenska fartyg. från Sverige från Utrikes orter Summa med last. i barlast. med last. i barlast. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. År om4, om om 1, om om6, , , , , , , , , ,233. och afgingo derifrån till Sverige till Utrikes orter Summa, med last. i barlast. med last. i barlast. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. År om om 3, om 2, om om 6, , , , , , , , , , , ,968. Häruti äro icke inbegripne de för Postförbindelsen mellan Ystad och Greifsvvald använde Ångfartygsresor. Mechlenburg, Hansestäderne, Hannover och Oldenburg. Införseln från Lubeck beräknas till 3,888,170 R:dr, eller nära 10 procent mindre än föregående året, och utförseln dit till 839,280 R:dr eller 21 procent mer än

12 Både in- och utförseln verkställdes liufvudsakligen med Svenska fartyg. Införseln bestod förnämligast af hvarjemte Färger, Hudar och Skinn, Glas, Porcellaine, Specerier och Spirituösa tillbetydligt belopp inkommo. och utförseln af Svenska fartyg ankommo till Liibeck och

13 9 ocli afgingo derifrån Från Mechlenburg utgjorde införseln med Svenska fartyg 59,120 R:dr, eller omkring 60 procent mindre än föregående året. Hufvudartiklarne voro Ull och Fårskinn. Utförseln med Svenska fartyg är beräknad till 542,380 R:dr, eller omkring TV mindre än år 1839, och bestod hufvudsakligen af Jern och Trävaror. Till Mechlenburg ankommo Svenska fartyg och afgingo derifrån Införseln med Svenska fartyg från Hamburg, bestående af styckegods, upptages till 410,790 R:dr och utförseln till 68,530 R:dr. Till Hamburg anlände Svenska fartyg

14 10 samt afgingo beräknas till 80,610 och utför- Årets införsel med Svenska fartyg från Bremen seln dit till 302,710 R:dr. Under året ankommo Svenska fartyg till Bremen och afgingo derifrån Värdet af hela införseln från Mechlenburg, Hamburg, Bremen, Hannover och Oldenburg, h vilket i General-Tull-Styrelsens sammandrag är sammanfördt, utgjorde år 1840, 925,630 R:dr, eller 12 procent mindre än föregående året, och utförseln 1,148,600 R:dr eller 7 procent mer än år Införseln verkställdes för 591/2 procent med Svenska,11/16, procent med Norrska, 1/16 procent med de respective Staternes egna och 393/4 procent med andra utländska fartyg. Nederländerne (Holland). Årets införsel har, eldigt erhållne officiella uppgifter, i värde utgjort 227,670 R:dr och utförseln 454,020 R:dr, eller af den förra 293/4 procent och den sednare 381/2 procent mindre än år Införseln bestreds af Svenska fartyg för 219,820 R:dr eller omkring 961/2 procent, af Norska för 1,420 R:dr eller1/2 procent, af Nederländska för 4,390 R:dr eller 2 procent, och af andra utländska för 2,040 R:dr eller 1 procent, samt bestod förnämligast af Arrac, Bomullsgarn, Färger, Lin- och Rofolja, Sill och Specerier. Utförseln, som verkställdes till 83 5/8procent af Svenska, 67/8 procent af Norska, 57/8 procent af Nederländska och 3 procent af andra utländska fartyg, hade hufvudsakligen till föremål:

15 11 h varefter trävaror, tjära, beckolja och färgmossa komma närmast i värde. Svenska fartyg ankommo till Nederländerne och afsringo derifrån Belgien. Införseln från detta land år 1840 uppgick till ett värde af 84,340 R:dr, eller 146 procent mer än föregående årets, och utförseln till 201,530 R:dr eller 27 procent mindre än sistnämnde år. Den förra verkställdes al Svenska fartyg för 73,060 R:dr samt af Norska för 11,280 R:dr, och bestod hufvudsakligen af Hudar och Bomull. Den sednare, hvaruti Svenska fartyg deltogo för 89,700 R:dr, Norska fartyg för 97,550 R:dr, Belgiska för 9,610 R:dr och andra utländska fartyg för 4,670 R:dr, utgjordes till största delen af Trävaror, Beck, Tjära och Jern. Till Belgien ankommo Svenska fartyg

16 12 och afgingo derifrån Stor-Britannien och Irland. Det beräknade värdet af införseln minskades från 2,035,640 R:dr, som det år 1839 utgjorde, till 1,851,320 R:dr, eller omkring 9 procent, livilken införsel verkställdes till 27 procent af Svenska, l1/3 procent af Norska, 71 procent af Engelska och 2/3 procent af andra utländska R:dr till 4,848,880 R:dr, som utgör det högsta belopp, hvartill Sveriges skeppning på dessa länder under sistförflutna tiotal af år uppgått. Denna utförsel bestreds till 55 1/4 procent af Svenska, 185/6 procent af Norska, 253/4 procent af Engelska och 1/6 procent af andra utländska fartyg. och De hufvudsakliga införsels-artiklarne voro: År År År Bomull ll 133, , ,806. Garn, hvitt bomulls- 879, , ,588. Stenkol Tunnor 56, , ,961. afsvaflade (Cokes) 6,241. 3,376. 2,593. Slybb (Cinders) 77, , ,727. Väfnader, af hel och halfylle Alnar 482, , ,633. af Bomull 95, , ,635. Vin Kannor 13, , ,450. utom Arrac och Rumm, Färger, Porcellaine och Specerier, utförselsartiklarne: År År År Jern, hvaribland Slfingjern Skll. 129, , ,095. Smältstycken ,855. Stål 5,335. 4,199. 3,567. Brunsten 1,663. 1,729. 3,021. Lin- och Rolfrö Tunnor 5,715. 4, ,433. Ben, oarbetade Lll 286, , ,795. Spanmål, Korn Tunnor 37,373. 5,630. Hafra 30,909. 6,354. Ärter 4,319. 3,

17 13 År År År Trävaror, såsom Master och Spiror Stycken 5,485. 4,531. 4,038. Bjelkar 6,841. 6,944. 8,859. Bräder Tolfter 86, , ,230. äfvensom Tjära, Oljekakor, Hummer, Färgmossa m. m. De för året uppgifne medelpris ä en del Svenska producter i Engelska voro följande: hamnar Jern, så kalladt Öregrunds eller af Dannemora Malm per Ton 20: å 30: passande för sämre Stålarbeten 14: a 15: 10. vanliga sorter 11: 15 a 12: 10. Biooms (smältstycken) 12: ä 14: Stål 17: - ä 18: - Bräder, Stockholms, 14 fots 3 tum 120 Stycken 11: - å 12: Gefle... 14: å 15: Gölheborgs, 12 fots 3 tum 9: ä 10: Halfbräder 5; å 6: Battens, Götheborgs 5: å 6: Bjelkar 50Cubikfot 1: 15 a 1:17.6. Master.. 2: å 2: 5. Spiror, större löpande fot l1/4 d. å l. mindre 3/4d.a 1. fyrkantade 120 Stycken 15: - a 16: Tjära Tunna 16: å 19: Beck 112 ll 8: - a 8: 6. Brunsten Ton 3: ä 5: Ben, kreaturs»,,» 5: å 5: 10. Linoljekakor» 7: a 8: - Rofoljekakor,, 4: 10 å 5: 10. Linfrö Tunna 1: 8 a 1: 10. Kora»» 17 a 18. Hafre 10 å 12. Ärter,, 18 ä 1: 2. Cobolt Ä 3 a 4. Vid jemförelse mellan dessa pris och de för år 1839 uppgifne befinnes, att jern af vanliga sorter, Stockholms och Götheborgs Bräder samt Brunsten något fallit i pris, utan att värdet å öfriga utförselsartiklar i någon märkbar mån stigit.

18 14 Svenska sjöfarten till och från Stor-Brittannien och Irland utvisade nedanstående förhållande: Svenska fartyg ankomrao och afgingo Frankrike. Införseln är upptagen i värde till 286,420 R:dr, eller 15 procent mindre än föregående året, och deruti deltogo Svenska fartyg för 243,020 R:dr, Norska för 18,180 R:dr, Franska för 7,710 R:dr, och andra utländska fartyg för 17,510 R:dr. Den bestod förnämligast af Yin, Cognac, Sprit, Färger och Specerier; hvarförutan en betydlig del Franska producter och tillverkningar, liksom förra åren, indirect inkommit öfver Hamburg och Liibeck. Utförseln, som beräknas till 1,407,160 R:dr, eller 121/2 procent mindre än 1839, verkställdes för 681,200 R:dr af Svenska, 509,490 R:dr af Norska, 195,430 R:dr af Franska och 21,040 R:dr af andra utländska fartyg. Den hade hufvudsakligen till föremål: År 1S40. År År Stångjern Skll 33, , ,594. Trävaror, hvaribland Bräder Tolfter 98, , ,278. Bjelkar Stycken 18, , ,356. Master 2,059. 2,219. 1,474. Tjära Tunnor 3,562. 3,654. 2,392. Jernutförseln har således något ökat sig utöfver livad den år 1839 utgjorde, me» den af trävaror deremot nedgått under beloppet af 1839 års skeppning, äfvensom afsätlningen på lossningsorterne lärer varit mindre lillig.

19 15 Svenska fartyg ankommo till samt afgingo från Pyreneiska Halfön. Den för året beräknade införseln från Spanien uppgick till 180,150 R:dr, eller 24 procent mer än föregående året, hvaraf för 91 procent med Svenska, för lj procent med Norska och för 72/3 procent med utländska icke Spr.nska fartyg, och bestod af Yin, Salt och Frukter. Utförseln upptages till 291,770 R:dr, eller 95 procent mer än år 1839, och utgör den största skeppning på detta land, om under sednast förflutne decennium från Sverige ägt rum. Den verkställdes af Svenska fartyg för 86j procent, af Norska för 123/4 procent och af utländska icke Spanska fartyg för i procent, samt hade trävaror till liufvudsakligt föremål. Införseln från Portugal beräknas till 216,150 R:dr, eller 12; procent mindre än 1839, och bestreds för 93/4 procent af Svenska, för 1 3/4 procent af Norska och 61/2 procent af utländska icke Portugisiska fartyg. Förnämsta införselsartiklarne voro Yin, Salt och Läder. Utförseln utgjorde 817,130 R:dr, eller 282/3 procent mindre än föregående året, hvaraf för 971/8 procent med Svenska, och 27/8 piocent med Norska fartyg. Förnämsta föremålen derför voro Jern, livaribland 21,889 Skll Stångjern, 476 Skll Band- och 358 Skll Skärjern, 3,458 Skll Stål samt Trävaror och Tjära. Till Gibraltar utfördes varor från Sverige för 21,100 R:dr, eller 69 procent mindre än föregående året, deraf omkring 4/3 med Svenska och 1/5 med Norska fartyg. Någon införsel från Gibraltar ägde icke rum.

20 16 Svenska fartyg ankommo och afgingo Öfriga Länder vid Medel- och Adriatiska Hafven. Från Italienska Staterne förekom införsel med Svenska fartyg endast från Toscana och Bägge Sicilierne. Totala införseln från Italien utgjorde 112,210 R:dr, eller 33 procent mer än är 1839, och verkställdes för 83 procent af Svenska, 4j procent af Norska och 121/3 procent af utländska, icke Italienska fartyg. Utförseln var jemväl ökad med 23 procent från föregående året, eller till 236,860 R:dr, och verkstäldes till Toscana och Sardinska Riket med Svenska fartyg för 77 procent, med Norska för 3 1/2 procent, med de respective ländernes för 189/16 procent och med andra utländska för 1/14 procent. De förnämsta införselsartiklarne voro: Frukter, och utförseln: Jern, Trävaror och Tjära. Någon omedelbar införsel från Österrikiska Staterne förekom icke under ifrågavarande år; men utförseln beräknas till 40,720 R:dr, eller 397/2 procent mindre än föregående året; den bestreds helt och hållet med Svenska fartyg och bestod af Tjära och Jern. Mel-

21 17 Mellan Grekland och Sverige har under året ingen handelsförbindelse ägt rum, hvilket äfven är förhållandet i afseende på Malta. Till Joniska Öarne liar ett Svensk! fartyg ankommit i barlast och derifrån afgått med last till utrikes orter. Från Turkiet har med Svenska fartyg införts varor, bestående af Ris och Bomull, för ett värde af 32,870 R:dr eller 21 i procent mer än Utförseln dit upptages till 2,330 R:drs värde, och har verkstälts med Norska och utländska fartyg till ungefär lika belopp. Till Egypten har under året en utförsel för endast 1,090 R:dr med Svenska fartyg ägt rum. Svenska sjöfarten på ofvannämnde länder har, enligt Consuls rapporterne, varit sådan här nedan upptages: Svenska fartyg ankommo och afgingo

22 18 Utförseln till Franska besittningen Algerien beräknas till 289,790 R:dr, eller 43 procent mer än år 1839, och verkställdes till 963/4 procent af Svenska, 1 f procent af Norska, och li procent af utländska icke Franska fartyg, samt bestod förnämligast af Jern, Trävaror och Tjära. Någon införsel från Algerien förekom icke heller under nu ifrågavarande år. Svenska fartyg ankommo till Algerien och afgingo derifrån Till Tunis hade, enligt Consuls-rapporterne, ankommit 2 Svenska fartyg, lastade med trävaror, hvilka fartyg derifrån afgått till andra utrikes orter, det ena med last och det andra i barlast. Förenta Staterna af Norra Amerika. Årets införsel från dessa Stater utgjorde i värde 1,125,390 R:dr, eller 10 procent mindre än föregående året, och besörjdes för 695/16 procent med Svenska, 2 procent med Norska, 28procent med Förenta Staternes och 1/16 procent med andra utländska fartyg. Utförseln deremot minskades i vida betydligare mån och beräknas till endast 2,574,490 R:dr, eller 43 procent mindre än år 1839, hvaraf för 531/4 procent med Svenska, 1 3/4 procent med Norska, 41 1/3 procent med Förenta Staternes och 31/2 procent med andra utländska fartyg. De förnämsta införselsartiklorne voro: År År År År Tobak i blader ll. 1,624,798. 1,352,211. 1,621,693. 1,793,649. Tobaksstjelk 915, , , ,358. Bomull 1,506, , , ,199. Socker 1,009, ,660. 1,670,033. 1,665,263. Risgryn 420, , , ,399. samt Caffe, Färgträd, Tran och Späck.

23 19 (Införsels qvantiteterne af några de hufvudsakligaste artiklarne voro således större än år Att, detta oaktadt, totalvärdet af införseln från Förenta Staterne var minskadt, härrör från en icke obetydlig sänkning i priserne på vissa derifrån utskeppade varor, emot hvad de sistlidet år utgjorde); och utförsels: År År År År Jern, hvaraf Stångjern Skll. 120, , , ,316. andra slag smidt 1,938. 2,881. 4, Stål Stångjernsutförseln till Förenta Staterne led således under ifrågavarande år en känbar minskning. Vid årets början funnos stora qvantiteter Svenskt jern derstädes i behåll efter föregående årets betydliga jernimport från Sverige, och då osäkerhet i penningeväsendet äfven under detta år fortfor att utöfva ett ofördelaktigt inflytande på handel och rörelse inom dessa Stater, samt föranledde inställandet af alla byggnadsföretag och derigenom äfven tillverkningen vid Spikfabrikerne, vid hvilka det mesta af Svenska jernet användes, måste sådant hafva försvårad afsättning och minskade afsändningar af denna vara till följd. Priset å Svenskt jern befann sig också under större delen af året på en låg ståndpunkt. Det utgjorde med början af 1840, 85 Dollars per Ton, nedgick i slutet af Mars till 821/2 och i Julii till 80: livarefter det åter i October höjde sig till 821/2 och 831/2, samt steg vidare i November till 87 a 90 Dollars. Frakterne voro deremot, särdeles under första delen af året höga, och Svenska fartyg betingade i allmänhet förmånliga vilkor. Svenska fartyg ankommo till Förenta Staterne: och afgingo derifrån

24 20 West-Indien, Syd-Amerika, Ost-Indien och Australien. Införseln från Westindien beräknas till 51,690 R:dr, eller 46 procent mindre än föregående året, hvaraf för 14,840 R:dr från Hayti med Svenska fartyg, och för 36,850 R:dr med utländska icke Westindiska fartyg. Utförseln upptages till 29,410 R:dr, deraf för 7,920 R.dr till Hayti och för 21,490 R:dr till öfriga Westindien, allt med Svenska fartyg. Hufvudsakliga föremålen för införseln voro: År År År År Socker.... ll 138, ,745. 1,303, ,261. Caffe 137, , , ,335. och för utförseln: Jern och Trävaror. Till Hayti ankom ett Svenskt fartyg från Sverige med last och ett i barlast från utrikes ort. Bägge afgingo derifrån med last till Sverige, äfvensom ett från 1839 qvarliggande Svenskt fartyg afgick från Hayti med last till annan utrikes ort. Från Brasilien infördes varor för 2,072,020 R:dr, eller 193/4 procent mindre än föregående året, och verkställdes denna införsel för 962/3 procent med Svenska och 3 1/3 procent med utländska icke Brasilianska fartyg. Utförseln dit utgjorde i värde 385,120 R:dr, således 9 procent mer än år 1839, och besörjdes nästan uteslutande af Svenska fartyg. De förnämsta införselsartiklarne voro: År År År År Socker, Masco vad ll 3,148,872. 3,523,675. 2,641,346. 2,501,192. Terres och Tetes.. 5,840,281. 6,513,834. 5,048,008. 4,935,942. Caffe 3,985,001. 2,992,238. 2,478,588. 2,861,842, Hudar och Skinn 258, , , ,090. samt utförsels: År År År År Stångjern Skll 7,602. 5,597. 9,510. 8,117. Trävaror, hvaribland: Bräder Tolfter 12, ,085. 9,464. 7,964. Master Stycken hvarefter närmast i värde komma Beck, Tjära och Dricka. Till Brasilien ankotnmo Svenska fartyg: från Sverige från Utrikes orter Summa med last. med last. i barlast. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. År om3, om3, om2, om9,775, , , , , , , , , ,818.

25 21 och afgingo derifrån Från hamnarne vid Platafloden ägde ingen omedelbar införsel rum under ifrågavarande år; hvaremot en utförsel med Svenska fartyg, hufvudsakligen bestående al Jern, Stål, Trävaror och Porter, verkstäldes till Monte-Video för ett uppgifvet värde af 80,880 R:dr, eller nära 4 gånger mer än år Till Monte-Video ankommo Svenska fartyg och afgingo derifrån Införseln från Ostindien, upptages till 552,450 R:dr eller 36 procent mer än år 1839, och hvaraf för 982/3 procent med Svenska och 1 i procent med utländska fartyg. Utförseln beräknas till 835,470 R:dr, eller 641/2 procent mer än föregående året, hvaraf för 932/3 procent med Svenska och procent med utländska fartyg. Förnämsta införselsartiklarne voro: Arrac, Risgryn, Socker, The och Hudar, och utförsels: Stångjern, Stål, Trävaror och Tjära. Från Ostindien ankommo under året 8 Svenska fartyg om 994 läster; 11 Svenska om 1,701 läster och 2 Danska om 304 läster afgingo härifrån dit. Af förenämnda till Ostindien afgångna Svenska fartyg hafva, enligt rapporter från den för Philippinska Öarne nyligen anställde Svenske och Norske Consuln, 2:ne fartyg under året ankommit till Manilla med last, och det ena af dessa lastadt återvändt till Sverige samt det andra äfven med last afgått till utrikes ort.

26 22 Äfven under år 1840 ägde en utförsel rum till Australien med ett Svensk fartyg om 85 läster, och bestod hufvudsakligen af Jern, Stål, Trävaror, Tjära och Beck. Värdet af denna utförsel upptages tiil 34,120 R:dr. Utrikes Handeln i Allmänhet. Värdet af Rikets hela införsel år 1840 har, enligt officiella uppgifter och derpå grundade beräkningar, utgjort 18,308,220 R:dr, och värdet af hela utförseln 20,437,300 R:dr, hvadan ett öfverskott af den sednare mot den förra visar sig af 2,129,080 R:dr; men om från införseln afdrages deri inberäknadt oarbetadt Guld och Silfver för 1,164,512 R:dr och infördt Guld- och Silfvermynt för 802 R:dr, tillsammans 1,165,314 R:dr, saml från utförseln värdet af utfördt Silfvermynt 90,000 R:dr, så återstod af införseln 17,142,906 R:dr och af utförseln 20,347,300 R:dr, och uppstår således ett öfverskott utaf den sednare af 3,204,394 R:dr, eller det största något af de sednast förflutna fem årens utförsel lemnat. Af Rikets förnämsta exportartikel, Stångjernvar utförseln något mindre än under de bägge nästföregående åren, hvilket måste tillskrifvas den mindre fördelaktiga conjunctur för jernafsättning å Förenta Staterne af Novra America, som af förut i underdånighet anförde omständigheter föranleddes; men oaktadt 1840 års Stångjernsutförsel till nämnde Stater var minskad med icke mindre än 102,005 Skll eller 46 procent, uppgick dock totalbeloppet af Rikets Stångjernsexport för året till 525,303 Skll, deraf 266,698 Skll från Stockholm, 169,764 Skll från Götheborg och 54,400 Skll från Gefle, och således sammanlagdt endast 33,321 Skll. eller 6 procent mindre än 1839, hvilket visar i hvad mån jernskeppningen å andra utrikes orter stigit, och att följaktligen jernafsättningen på Förenta Staterne icke är af den ovilkorliga nödvändighet för denna inhemska närings bestånd, som man i allmänhet velat anse. Förhållandet under innevarande år tros komma att utvisa ett ökadt totalbelopp af Rikets Stångjernsexport,, ehuru utförseln af denna vara till Förenta Staterne icke lärer hafva uppgått till de för 1838 och 1839 uppgifne värden. Trävaru-utförseln var icke obetydligt större än år 1839, och uppgick till det högsta belopp, som den under sednaste tiotal af år utgjort. Af Bjelkar och Sparrar utfördes 183,240 stycken, och af Bräder och Plankor 526,176 Tolfter. Den minskning i Sveriges export af jern, som år 1840 inträffade, ersattes genom en ovanlig utskeppning af Spanmål. Den uppgick till 126,179 Tunnor, till större delen Korn och Hafre, hvilket är den största qvantitet Spanmål Sverige sedan år 1834 utskeppat Rikets utförsel af Stångjern samt af de hufvudsakligaste trävaru-artiklarne kar under de sistförflutna Tio åren förhållit sig som följpr: *) Införselns värde är berälnadt efter hvad de införde varorna ansetts hafva kostat Sverige och utförselns efter hvad de utförde varorne ansetts hafva inbiagt Riket.

27 23 Stångjern Bjelkar, Balkar Bräder och Master, Bogspröt och Spanar. Plankor. och Spiror. Skll. Stycken. Tolfter. Stycken. År , , ,240. 5, , , ,378. 4, , , ,592. 4, , , , , , ,566. 5, , , ,995. 7, , , ,437. 6, , , ,621. 7, , , , , , , , ,674. hvaraf synes, att exporten af Stångjern, som år 1831 utgjorde 427,996 Skll, under ofvannämnde tid ökat sig till 525,303 Skll. eller 223/4 procent; af Bjelkar, Balkar och Sparrar från 107,855 stycken till 183,240 stycken eller 70 procent; af Bräder och Plankor från 238,240 Tolfter till 526,176 Tolfter eller 121 procent och af Master, Bogspröt och Spiror från 5,351 stycken till 12,674 stycken eller 137 procent. Bland de i afseende på Tullinkomsterne vigtigaste införsels-artiklarne intaga Caffe och rätt Socker första rummen. Införseln af dessa bägge artiklar, af hvilka den sistnämnde genom nu gällande 1835 års Tulltaxa, från och med år 1836 belades med en Tull af 21/2 sk. i stället för 1 sk. per ll, har under sednast förflutne Tio år utgjort: Caflc. Socker. År ll 3,267,316. ll 10,202, ,151, ,063, ,248, ,469, ,974, ,537, ,870, ,320, ,798,312. 7,707, ,432, ,891, ,992, ,115, ,353, ,611, ,191, ,630,156. Af andra införselsartiklar hade den af oberedda torra Hudar och Skinn,' liva rå Tullen i 1835 års Tulltaxa förhöjdes från 8 r:st till 1 sk. per &., väl under någre af påföljande åren nedgått från 2,085,943 U, som den år 1835 utgjorde, till 503,946 U, som var införsels-qvantiteten år 1839, hvaremot af saltade Hudar > hvarå Tullen förblef oförändrad, införseln under samma tidrymd stigit från 30,086 U till 217,838 ; men år 1840 ökade sig åter införseln af torra hudar och skinn och uppgick till nära dubbla belopppet af importen 1839, eller till 984,561 U, och införseln af saltade nedgick deremot till 178,610 U.

28 24 I afseende på qvantiteter och värden af öfriga införsels- och utförsels-artiklar sistlidet år, får Collegium i underdånighet åberopa de uppgifter, som innefattas i bilagorna N:ris 1 och 11. Förhållandet med Sveriges hela import och export under de sednaste Tio åren, deruti den af guld och silfver i tackor eller mynt icke är inbegripen, inheintas af följande uppgift: Införseln. Utförseln. År ,986,703 R:dr 13,557,717 R:dr ,757,323 14,594, ,885,641 16,891, ,526,438 15,872, ,842,822 18,414, ,536,890 18,555, ,456,080 16,640, ,498,922 19,637, ,942,170 20,984, ,142,906 20,347,300 Det beräknade värdet af Rikets införsel har således under förenämnde tidrymd ökat sig från 11,986,703 R:dr, som den utgjorde 1831, till 17,142,906 R:dr eller 43 procent, och af utförseln från 13,557,717 R:dr till 20,347,300 R:dr eller 50 procent. Utrikes Sjöfarten i Allmänhet. Jeiuförd med de nästföregående årens utvisar den nedanstående förhållande. Enli gt Tullverkets uppgifter ankommo till Sverige följande antal fartyg: Svenska. Norrska. Finska. Andra Utländska. Summa. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. År , , , , ,627. 4, , , , , , ,169. 4, , , , , , ,624. 5, , , , , , ,953. 4, ,893. och afgingo från Sverige: Svenska. Norrska. Finska. Andra Utländska Summa. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. St. Läst. År , , , , ,942. 4, , , , , , ,545. 4, , , , , , ,789. 4, , , , , , ,119. 4, ,570. hvaraf

29 25 hvaraf således inhemtas, att lästetalet af sistlidet år till Sverige ankomna och derifrån afgångna Svenska fartyg med omkring 114 procent öfversteg det för år 1839; att en tillökning från 1839 af omkring 8 procent i ankomna och afgångna Norska fartygs lästetal inträffat; men att deremot en minskning af 121/2 procent i ankomna och af 15j procent i afgångna Finska samt af 131/4 procent i ankomna och af 16f i afgångna andra utländska fartygs lästetal ägt rum. Totala tillökningen från år 1839 af alla ankomna fartygs lästetal utgjorde 4i procent och af afgångna fartygs lästetal 31/2 procent. Det ofvan uppgifna antalet ankomna och afgångna fartyg omfattar äfven omåtta båtar, för hvilka således något lästetal icke kunnat beräknas, nemligen: Ankomna Afgångna. Svenska. Utländska. Svenska. Utländska. St St. St St. År (Danska) (Danska) (174 Danska och 23 Finska) (d:o) (Danska) (d:o) (d:o) (d:o). Norska fartyg ankommo från annat än eget land: St. Läster. År om 25, , , ,869. och afgingo till annat land än Norrige: St. Läster. År om 42, , , ,285. nedannämnde åt- Svenska och främmande fartygs andel i in- och utförseln var följande *). Proportionen af in- och utförseln mellan Svenska och andra fartyg från och till Finland är 1837 har af den orsak icke kunnat här inforas, att den Collegium tillhandakomne uppgift for samma år å införseln med Svenska fartyg var ofullständig. Comm.-Coil. Utrikes Sjöfarts Berättelse

30 26 Införseln i Norska fartyg D:o i öfrige Länders, hvarifrån införseln skett, D:o i andra Utländska D:o landvägen Utförseln i Svenska fartyg D:o i Norska fartyg

31 27 Utförseln i öfriva Länders, hvartill utförseln skett, D:o i andra Utldndska D:o landvägen Af föreslående uppgifter visar sig, att Svenska fartygs andel i införseln år 1840 bibehållit sig i ungefärligen samma förhållande till öfrige fartygs sammanräknade andel, som föregående året; att Norska fartyg i något större mån än 1838 och 1839 deltagit i införseln; att införseln i andra utländska fartyg jemväl något ökat sig, men att den under calhegorien, i öjriga länders, hvarifrån införseln skett, fortfarande minskats. Uti Rikets utförsel har Svenska fartyg verksammare deltagit än under något af ofvan upptagne år; Norska fartygs andel deri var nära nog densamma som år 1839, och den egentliga minskningen återfinnes äfveu i afseende på utförseln hos öfrige Länders fartyg. Till jemförelse mellan bägge Rrödra-Kikenas frakthandel, utom till och från eget land, får Collegium nedanför i underdånighet lemna en sammanfattning af de uppgifter, som Collegium i detta afseende från Consulerne erhållit *). *) Härvid saknas uppgifter från de orter, t. ex. i Ostindien, Hainnarne vid Stilla Hafvet och Australien, der de Förenade Rikena icke hafva några Consnler anställde, äfvensom från några fä Consulater uppgifter i afseende pu Norska Sjöfarten icke ingått.

32 28 Häraf synes, att Sveriges fraklhandel i alfseende på de dervid begagnade fartygs så väl antal soin lästetal under ifrågavarande år ytterligare tilltagit, och detta i betydligare mån än den Norska, som väl till fartygs antal, men icke till lästetal ökat sig, att Norriges öfvervigt i frakthandel fortfarande inskränker sig till farten på Stor- Britamiien och hamnarne vid Atlantiska hafvet från Nederländska gränsen mot Tyskland till Gibraltar Sund, samt att dereinot, beträffande farten på Medelhafvel, Svenska fartyg bibehålla en öfvervigt i lästetal lill mer än dubbelt och i farten på transatlantiska hamnar lill mer än tiodubbelt mot den Norska. I likhet med förra åren får Collegium jemväl nu i underdånighet aflemna en jemförelse mellan Sveriges Sjöfart från ett tredje land till de länder, med hvilka Sverige i sednare tider afslutat på reciprocitets-grunder hvilande Handels-Tractater, och

33 29 dessa länders likartade sjöfart på Sverige. Då de från Tullverket ingående uppgifter öfver de främmande fartygen numera vunnit den ytterligare fullständighet, att de åtskilja de fartyg, som ankommit med last, från de barlastade, utvisar nedanstående sammandrag ännu tydligare i hvad större mån Svenska fartyg dragit fördel af de genom berörde Tractater beviljade ömsesidiga friheter. Från andra Utrikes orter till nedannämnde Länder ankomne Svenska fartyg. Dessa Länders från andra Staters hamnar till Sverige ankomna fartyg. Till andra Utrikes orter från nedannämnde Länder afgångne Svenska fartyg Dessa Länders från Sverige till andra Staters hamnar afgångne fartyg

34 30 Antalet af de Stapelstäderne tillhörige fartyg samt det vid Sjömanshusen inskrif- 11a Sjöfolk har, på sätt Bilagan N:o 9 utvisar, äfven år 1840 varit i stigande. I Stockholm ökades fartygens antal från 136 om 11,235 läster till 150 om 13,024 läster: i Götheborg och Gefle uti mindre förhållande, nemligen i den förstnämnda från 95 om 8,536 läster till 96 om 9,553 dito, och i den sednare från 93 om 10,065 läster till 94 om 10,769 dito; uti öfriga Stapelstäder från 595 om 25,700 läster till 643 om 29,245 dito, samt i hela Riket från 9l9om 55,536 läster till 983 om 62,591. Afvenledes hade antalet af de vid Sjömanshusen i Rikets Stapelstäder inskrifne Skeppare och Sjömän ökat sig från 934 af de förre och 6,689 af de sednare lill 1,000 Skeppare och 6,944 Sjömän. Af de Stapelstäderne och Sjöstäderne tillhörige fartyg hade, enligt ingångna uppgifter, 743 fartyg af 55,987 lästers drägtighet varit begagnade till utrikes sjöfart, hvilket utgör en tillökning från föregående året af 41 fartyg och 6,326 läster. För Svenska fartyg utfärdades under året 799 Helfrihetsbref och 165 Turkiska Pass, eller af de förre 82 och af de sednare 40 mer än föregående året. Af Ilelfrihetsbrefven utgåfvos 64 stycken för Allmogen tillhöriga fartyg af tillsammans 2,120 lästers drältishet. Enligt erhållne uppgifter hafva af Stapelslädernes fartyg 54 stycken om 2,727 läster förolyckats, blifvit casserade eller till utländsk man försålde; hvaremot antalet af de för nämnde Städers räkning under Arel nybyggda fartyg utgjort 86 stycken om 8,720 läster, deraf 67 Stycken om 7,424 läster blifvit till utrikes fart begagnade. En jemförelse af forhållandet med utrikes sjöfarten under sistförflulna Tio år, eller från och med år l8il lill och med år 1840, ulvisar följande tillökning, nemligen: i antal och lästetal af Svenska till Sverige ankomna fartyg, från 2,427 stvcken om 69,099 läster till 3,261 stvcken om 98,715 läster eller 341/3 procent i antal och 43 procent i lustetal; i antal och läsletal af Svenska från Sverige afgångne fartyg från 2,379 stycken om 71,117 läsler lill 3,2 + 5 stycken om 104-,919 läster eller 361/2 procent i antal och 471/2 procent i lästetal; i antal och lästetal af alla till Sverige ankomna fartyg, från 4,085 stycken om 136,442 läsler lill stycken om 187,792 läster, eller 21 i procent i antal och 37J procent i läsletal, och af alla frän Sverige afgångna fartyg Irån 3,955 Stycken om 139,375 läster till 4,812 stycken om 194,928 läster eller 21 2/3 procent i anlal ocli 40 procent i läsletal; i Svenska fartygs andel i införseln fiån65 procent lill 74J procent, och i utförseln frän 58 procent till 701/2 procent; i anlal och lästetal al' de Stagelsläderne tillhörige fartyg från 891 stycken om 51,182 läster till 983 stycken om 62,591 läsler eller procent i autal och 22 procent i läsletal; samt i anlalet af de vid Sjömanshusen i Rikets Stapelstäder inskrifne Skeppare och Sjömän fiån 982 Skeppare och 6,730 Sjömän, till 1,000 af de förre och 6,94+ af de sednare. Den betydliga tillväxt, som, på sätt ofvan intagne uppgifter utvisa, Sveriges utrikes handel och sjöfart under sedna.sl lörllulue tiotal af år vunnit, häriör, i Coik-gii tanka, af tlere orsaker, hvarihland hufvudsakligen må nämnas: vidsträcktare rättighet än i förra tider, all infora främmande industri-alster; nedsättning i tull-afgifte.-ne å

35 31 vissa främmande och inhemska varor; större frihet vid utöfningen af jernhandteringen, som derigenom lemnat ökad tillgång på jern för utskeppning; en i följd af folkmängdens tillökning uppkommen större production och consumtion af varor i allmänhet; förmånliga handelsförbindelser med flere främmande Stater, beredda genom Handels- Tractater, som tillerkänna Svenska fartyg och varor enahanda behandling i främmande hamnar, som dessa Staters egna fartyg och varor; Skeppsbyggeriets befrämjande genom lättad tillgång på utrikes ifrån erforderliga artiklar för fartygs utrustning; en allmännare omlanka hos Sveriges Skeppsredare att söka skaffa sig bättre byggda, snällseglande, kopparförhydda fartyg, hvarigenom möjlighet uppkommit, att med Svenska fartyg underhålla täflan med utländska i expeditioner på aflägsna farvatten, i följd hvaraf jemväl lättare tillfälle yppats till fraktförtjenst, samt slutligen den tillvägabragta stadga i myntvärdet här i landet, hvarfömtan i hvarje land handeln är att betrakta mera såsom ett äfventyrligt spel, än en näringsgren, grundad på klok beräkning. Alla dessa omständigheter hafva olvifvelaktigt gemensamt bidragit till det lyckliga och tillfredsställande resultat, denna underdåniga berättelse framställer, och är det alt förmoda, att om handeln och sjöfarten fortfarande förunnas skydd och frihet, dessa för Riket så naturliga och vigtiga näringar skola ännu ytterligare förkofras saml lifgifvande verka på Rikets Bergshandtering, Skogshushållning och Jordbruk, på hvilka näringars framgång och utveckling folkets trefnad och national-rikedomens tillväxt här i landet egentligen bero. Collegium framhärdar med djupaste vördnad, Stormägtigste, Allernådigste Eders Kongl. Maj:ts Konung! J. N. BORELIUS. umlerclånigste, tropligtigste undersåter och tjenare, C. D. SKOGMAN. Stockholm den 16 December L. S. Rob. Engelke.

36

37 N:o 1. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets Import och Export år 1840.

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65 N:o 2. Öfversigt af Tulluppbörden år 1840.

66 N:o Samman af de från Kongl. Norrska Regeringen till Commerce-Collegium

67 3. drag insände uppgifter rörande Svenska Sjöfarten på Norrige år 1840.

68 N:o Samman af Consulernes insände Förteckningar öfver de till deras Districter ankomna från och till Sverige med

69 4. drag eller derifrån afgångna Svenska Fartyg samt öfver In- och Utförseln Svenska Fartyg under år 1840.

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82 N:o Öfversigt af Sveriges omedelbara Handel och Sjöfart till

83 5. och från andra Länder år 1840, enligt officiella uppgifter.

84 N:o 6. Tabell, utvisande förhållandet emellan Sveriges Utförsel och Införsel år 1840.

85 N:o 7. Sammandrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade Förteckningar öfver de år 1840 från Utrikes Orter till Sverige ankomna eller derifrån afgångna Svenska samt Norrska och främmande Fartyg, äfvensom deras Lästetal.

86 N:o 8. Sammandrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade Förteckningar öfver de år 1840 till Sverige ankomna Norrska och främmande fartyg, serskildt upptagande hvarje Nations Flagga.

87 N:o 9. Sammandrag, som, grundadt på de från Rikets Stapel-Städer till Commerce-Collegium årligen inkommande Sjömanshus-Förslag, utvisar för nedanstående år antalet af Fartyg och deras Lästetal, äfvensom af Skeppare och Sjöfolk, dels serskildt i de tre Städer, som idka den största sjöfarten, dels ock i alla Rikets Stapel-Städer tillsammans. Anmärkning: Detta sammandrag upptager sammanräknade antalet af Stapel-Städernes fartyg, ehvad de varit begagnade eller! it overksamma i liamnarne. för de i Sammandraget upptagne ar, hvaruiuter finlund tillhörde Sverige, äro Finska fartyr-'- uteslutna.

88 N:o 10. Uppgift på de Fartyg och deras Lästetal, som uti nedannämnda Stapeloch Sjöstäder, enligt från Magistraterne inkomne Förteckningar, varit begagnade till utrikes Sjöfart år 1840.

89

90 N:o Jemförelse emellan Rikets In- och Utförsel under åren belopp blifvit in-

91 af sådane varor, som till något betydligare eller utförde.

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112 STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare.

113 N:o 12. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara Handel och Sjöfart på andra Länder, efter officiella uppgifter, åren