Förskolepersonals syn på att utföra skattning av barns sociala och känslomässiga utveckling med formulär

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Specialistsjuksköterskeprogrammet Förskolepersonals syn på att utföra skattning av barns sociala och känslomässiga utveckling med formulär Författare: Elisabet Fält Handledare: Helena Fabian Anna Sarkadi Examensarbete i Vårdvetenskap Examinator: Inriktning mot distriktssköterska Avancerad nivå, 15hp HT 2012 Marianne Carlsson

2 SAMMANFATTNING Allt fler barn i Sverige lider av psykisk ohälsa. Det finns ett behov av bättre kunskapsunderlag för att hitta de barn som visar tidiga tecken på psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka vad personal inom förskolan har för inställning till att utföra skattning av barns sociala och känslomässiga utveckling med formulär. Tretton intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns en olust bland förskollärare att möta föräldrars reaktion och oro inför en eventuell bedömning. Att redovisa formulärets svar för föräldrarna kändes inte heller helt lätt. Förskollärarna ansåg att förskolan är ett bra forum för att bedöma socialt beteende och att formuläret kan resultera i en tydlig och rättvis bild av barnen. Men lärarna var också rädda för att stämpla barn. En del ansåg att bedömningar av enskilda barns utveckling är ett förlegat arbetssätt. Personalen hade delade meningar i frågan om tidsbrist skulle utgöra ett hinder för skattningsarbetet. I alla intervjuer fanns en vilja från lärarnas sida att se till barnets bästa. Slutsats: Skattning av barns beteende med hjälp av formulär i förskolan är komplext. Ett eventuellt införande av metoden ställer krav på tydlig information om metoden och syftet till såväl förskollärare som föräldrar. Nyckelord: lärarskattning, förskola, screening, frågeformulär, psykisk ohälsa

3 ABSTRACT An increasing number of Swedish children suffer from psychiatric disorders. There is a need for better knowledge to detect children that show early signs of psychiatric disorders. The purpose of this study was to investigate what attitude preschool staffs have to perform evaluations of children s social and mental development using a questionnaire. A total number of thirteen interviews have been performed and the material have been analysed according to a qualitative content analysis. The results showed a discomfort amongst preschool teachers to meet the parents reaction and concern in relation to a possible evaluation. The preschool is considered to be a good forum when to assess children s behaviour and the actual questionnaire is considered to be a useful tool. But the teachers were worried that they would put a label on the children. Some of the teachers believed that assessing children is an outdated way to work. There were different opinions whether lack of time is an obstacle to use the questionnaire. There was generally an intention to ensure the children s best. Conclusion: Evaluations of the children s behaviour using the questionnaire in preschool is a complex issue. An implementation of the method requires extensive information to preschool teachers and parents. Keywords: teacher-report, preschool, mass screening, questionnaires, psychiatric disorder

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 Psykisk ohälsa bland barn 1 Kriterier för allmän screening 2 Preventivt arbete med psykisk ohälsa hos barn 3 Föräldrastöd i Sverige 3 Utvärdering och uppföljning av föräldrastöd genom bedömningsinstrument 4 Syfte 5 METOD 5 Design 5 Förförståelse 5 Urval 5 Tillvägagångssätt 6 Datainsamlingsmetod 7 Etiska överväganden 7 Bearbetning och analys 8 RESULTAT 10 Oro inför att möta föräldrars reaktion 11 Redovisning av svar för föräldrarna 12 Förskolan som forum för skattning 14 Rädsla att bedöma felaktigt 16 Skattning ett förlegat arbetssätt 17 Fördelar med att arbeta med skattningsformulär i förskolan 18 Förskollärares arbetsmiljö 19 Dialog med andra professioner 20 Upptäcka barn som inte mår bra med ett formulär 22 DISKUSSION 23 Resultatdiskussion 24 Skatta barn med formulär i förskolan 24 Möta föräldrars reaktion 26 Att upptäcka barn som inte mår bra tidigt 26 Metoddiskussion 27 Etiskt resonemang 28 Praktisk betydelse 29 Slutsats 29

5 BILAGOR 30 Informationsbrev 30 Intervjuguide 31 REFERENSER 32

6 INLEDNING Psykisk ohälsa bland barn Olika myndigheter och organisationer har genom studier påvisat oroväckande tecken i samhället som tyder på att allt fler barn och unga i Sverige lider av psykisk ohälsa (Barnombudsmannen, 2005). Faktorer som hotar barns psykiska mående uppmärksammas också allt mer (SOU 1997:8). Psykiskt välmående är avgörande för ett barns skolprestationer och sociala utveckling. Samband mellan socio-emotionella problem och dåligt uppförande genom hela barndomen har påvisats (Tonia, Caselman & Self, 2008). Den negativa utvecklingen gällande barns psykiska hälsa har uppmärksammats från flera håll i samhället, men i diskussionen som pågår, har även bristen på forskning i ämnet blivit tydlig. Kungliga Vetenskapsakademien konkluderar i en kunskapsöversikt år 2010 att det inte finns tillräckligt med forskning för att kunna göra en fullständig bedömning av trendutvecklingen gällande den psykiska hälsan hos svenska förskolebarn och barn i tidig skolålder (Kungliga Vetenskapsakademiens Hälsoutskott, 2010). Enligt samma utvärdering finns det ett behov av bättre kunskapsunderlag för att hitta de barn som visar tidiga tecken på psykisk ohälsa. Inlärningssvårigheter, beteendeproblem och psykosociala svårigheter är exempel på sådana faktorer. Beteendeproblem såsom Opposional Defiant Disorder (ODD), uppförandeproblem, Attention- Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) samt emotionella sjukdomar såsom ångest och depression diagnostiseras ofta hos barn (Egger & Angold, 2006). Enligt Barnombudsmannens rapport från 2005 har antalet barn och ungdomar som söker hjälp hos psykiatrin ökat, liksom förskrivningen av antidepressiva läkemedel till ungdomar. Trots detta har en diskrepans påvisats mellan prevalensnivån och antalet barn som behandlas för psykiatriska problem (Costello, Egger, Angold, 2005). Enligt Costello och medarbetare (2005) är förekomsten av psykisk ohälsa hos barn större än antalet individer som behandlas. En förklaring kan vara att psykosociala problem ofta inte upptäcks av omgivningen. Följden blir att problemen kan kvarstå eller utvecklas till allvarligare tillstånd. Därmed kan en screeningmetod i tidig ålder, för att upptäcka psykiska problem vara värdefullt, barnet kan då få adekvat hjälp i ett tidigt skede (Harrington, Rutter & Fombonne, 1996). Bedömning av ett barns beteende kan ske med hjälp av ett mätinstrument, såsom exempelvis SDQ (Strengths and Difficulties Questionnaire) (Goodman, 1997). SDQ är ett internationellt väl använt frågeformulär som är validerat i Sverige (Malmberg et al., 2003). Instrumentet fungerar som underlag vid screening, utvärderingar samt vid bedömningar av barns och tonåringars psykiska hälsa (Malmberg, Rydell & Smedje, 2003). Med hjälp av bedömningsformuläret kan barn som har sociala och emotionella beteendeproblem upptäckas tidigt (Malmberg, Rydell & Smedje, 2003; 1

7 Goodman, 2001). SDQ-formuläret är utformat för barn mellan 3 och 16 år och finns i tre versioner anpassade för olika åldrar (Holmström, Bremberg, Östergren & Köhler, 2006). Olika versioner av SDQformuläret finns för lärar-, föräldra- och självskattning (11-16 år) av barnets beteende (Malmberg et al., 2003). Formulärets 25 frågor berör psykologiska egenskaper och beteenden. Frågorna berör fem områden som utgör delskalor: Hyperaktivitet/koncentrationsproblem, beteendeproblem, kamratrelationsproblem, emotionella symtom och sociala styrkor (Malmberg et al., 2003). Alla delskalors poäng, utom skalan avseende sociala styrkor, vägs samman då resultatet av SDQ beräknas. Kliniska gränsvärden finns för åldersintervallet 6-11 år (Socialstyrelsen, 2012). Om det angivna poängantalet överskrids finns anledning att misstänka att barnet har betydande problem. Ett annat validerat instrument som används internationellt är The Ages and Stages Questionnaires Social-Emotional (ASQ-SE) (Caselman & Self, 2008). Instrumentet, som består av frågor beroende på barnets ålder, undersöker sociala och känslomässiga problem, beteendeproblem och sociala kompetenser. Formuläret kan användas för barn mellan sex månader och fem år. Höga poäng tyder på att vidare utredning av barnets psykiska hälsa behövs. Även ASQ innefattar olika delskalor och finns tillgängligt för både föräldra- och lärarskattning (Caselman & Self, 2008). Med hjälp av skattningsformulär kan barn som visar sig ha hög risk för psykisk ohälsa få hjälp, vilket kan vara avgörande för barnets framtida utveckling och lärande (Caselman & Self, 2008). Bedömningsinstrument som SDQ och ASQ kan användas i ett allmänt screeningsyfte eller som ett verktyg då olika interventioner och insatser ska utvärderas avseende eventuell effekt. Kriterier för allmän screening Det finns grundläggande kriterier som bör vara uppfyllda för att det ska anses vara motiverat att ett screeningarbete inleds (SBU, 2006). Kriterierna som fortfarande är gällande definierades av forskarna Wilson och Jungner på uppdag av WHO år Det som ursprungligen var tio kriterier sammanfördes så småningom till fyra punkter. Enligt dessa punkter är utförande av screening lämpligt om; 1) sjukdomen är betydelsefull ur folkhälsosynpunkt 2) tillräckligt bra diagnosmetoder finns att tillgå 3) det finns tillgång till effektiv behandling och 4) kostnaden står i rimlig proportion till effekterna (SBU, 2006). Enligt Werkö (2003) är det många experter på området som tydligt framhållit vikten av befintlig evidens då nyttan av en screening ska bedömas. Den typ av psykisk ohälsa som bedömningsformulär såsom exempelvis SDQ och ASQ kan identifiera hos barn är olika beteendestörningar såsom hyperaktivitet, emotionella symtom, uppförandeproblem och kontaktproblem med kamrater (Malmberg et al., 2003). Det är emellertid viktigt att skilja på allmän 2

8 screening och användandet av ett frågeformulär för att utvärdera en intervention, likaså gäller WHO s kriterier screening på populationsnivå. Preventivt arbete med psykisk ohälsa hos barn För att bryta den negativa utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar krävs åtgärder, såsom preventiva insatser från samhällets sida. Det är barnets närstående vuxna som är den viktigaste faktorn för att motverka psykisk ohälsa hos barnet men olika samhällsaktörer, som exempelvis förskolan och skolan är likaså mycket viktiga i sammanhanget (Barnombudsmannen 2005). Enligt Barnombudsmannens rapport (2005) finns klara önskemål från, i stort sett samtliga av Sveriges barnpsykiatriska enheter, att prioritera insatser inom skola, primärvård och socialtjänst. Detta för att på ett tidigt stadium kunna förebygga psykisk ohälsa hos barn. Det finns likaså samhällsekonomiska vinster knutna till ett förbättrat preventivt arbete med psykisk ohälsa hos barn och deras familjer (Socialstyrelsen, 2004). Besparingen för samhället består i ett minskat behov av kostsamma indikerade insatser för barnen, såsom exempelvis barn-och ungdomshabilitering, stödinsatser i skolan, barn- och ungdomspsykiatri, barn- och ungdomsmedicinska mottagningar och socialtjänst (Barnombudsmannen 2004). Socialstyrelsen skriver i sin nationella inventering att varken förskolan eller skolan har någon vedertagen metod för tidig upptäckt av barn som riskerar att utveckla psykisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2008). På lokalnivå är det kommunernas ansvar att utforma det förebyggande arbetet i exempelvis förskolan (Barnombudsmannen, 2005). Föräldrastöd i Sverige Föräldrastöd har bedrivits i Sverige sedan mitten på 1900-talet genom framför allt införandet av den allmänna mödra- och barnhälsovården. Idag är den kommunala organisationen och landstinget de största aktörerna när det gäller föräldrastöd (FHI, 2012). Landstinget erbjuder föräldrastöd bland annat genom föräldragrupper i mödra- och barnhälsovården till gravida och nyblivna föräldrar. Det finns emellertid bristande evidens för det föräldrastöd som ges inom mödra- och barnhälsovården och kvalitén på insatserna har ifrågasatts (Bremberg, 2004). Regeringen tog, 2009, fram en nationell strategi för föräldrastöd (Regeringskansliet, 2009). Strategin togs fram med syfte att förbättra svenska föräldrars möjligheter att kunna ge sina barn en trygg och välfungerande uppväxt. Med hjälp av framför allt förebyggande föräldrastöd hoppas regeringen kunna vända den negativa trenden av barns psykiska hälsa. Förhoppningen är även att fler barn och ungdomar kan få en god relation till sina föräldrar. Regeringskansliet definierar 3

9 föräldrastöd som "en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrars sociala nätverk" (Regeringskansliet, 2009, s 9). I Sverige erbjuds sedan ett par år ett antal olika strukturerade föräldrastödsprogram. För föräldrar till barn mellan 3-12 år erbjuds andra etablerade program såsom, The Community Parent Education Program (COPE), Komet för föräldrar, Connect, De otroliga åren och Familjeverkstan (Statens Folkhälsoinstitut, 2012). Triple P, programmet för positivt föräldraskap, är ett program som är relativt nytt i Sverige och finns idag endast i ett fåtal kommuner. Programmet liknar de tidigare nämnda och syftar till att stärka den positiva relationen mellan föräldrar och barn (Socialstyrelsen, 2009). Triple P s manualbaserade metod för föräldravägledning bygger på många års forskning (Sander, 1999). Syftet med programmet är att förebygga, och tidigt upptäcka beteendeproblem hos barn genom att stärka föräldrarna i sin roll. I de fall då beteendeproblem redan uppstått hos barnet kan föräldrarna, genom Triple P, få hjälp att hitta verktyg för att hantera problemen. Triple-P har anpassats för svenska förhållanden och metoden har testats i en randomiserad kontrollerad studie i Uppsala under Det föräldrastödsprogram som används mest i Sverige är Örebro Preventionsprogram (ÖPP) som syftar till att minska alkoholanvändning hos tonåringar (Statens Folkhälsoinstitut, 2012). Utvärdering och uppföljning av föräldrastöd genom bedömningsinstrument Barn- och ungdomsnämnden i Uppsala kommun har, år 2011, slutit ett avtal med Uppsala universitet. Enligt avtalet ska Uppsala universitet dels utvärdera Triple-P som metod för föräldrastöd, dels genomföra studier som kan ge en ökad kunskap om hur barn i riskzon för psykisk ohälsa kan upptäckas i ett tidigt skede (Uppsala kommun, 2011). Uppsala kommun har därmed uttryckt önskemål om tillgång till mer kunskap kring metoder för att, i tidig ålder, upptäcka barn som riskerar att utveckla socio-emotionella problem. En metod för detta skulle kunna vara personalens skattning av barn med hjälp av bedömningsinstrument i förskolan. Förskolans värdegrund och uppdrag finns beskrivna i Skolverkets läroplan för förskolan (Lpfö 98). I läroplanen står vilka mål och riktlinjer som gäller för verksamheten. Enligt Lpfö 98 ska alla som arbetar i förskolan följa de riktlinjer som finns beskrivna i läroplanen. För att säkerställa att intentionen i läroplanen uppfattas korrekt av förskolorna har Skolverket under 2012 givit ut en skrift som stöd i förskolornas arbete. I stödmaterialet vill Skolverket förtydliga viktiga skillnader mellan den pedagogiska dokumentationen, som förskolorna ska jobba med, och traditionella barnobservationer. Skolverket (2012) menar att utvecklingsbedömningar som utgår från att alla barn utvecklas på ett förutbestämt sätt inte är förenliga med läroplanen. I materialet står vidare att 4

10 förskolan inte ska bedöma barn utifrån generella normer eller kriterier. Inför ett eventuellt framtida införande av ett strukturerat bedömningsformulär i förskolan, är det av stor vikt att få kännedom om personalens faktiska syn på ett sådant arbetssätt. Det finns således ett behov av kunskap om hur förskolepedagogers värderingar, riktlinjer, tankar och arbetssituation står i relation till skattning med formulär. Dessa faktorer påverkar i vilken grad personalen accepterar nya direktiv. Studien kan ge en förståelse för vilka förhoppningar och farhågor som finns hos förskollärare och därmed underlätta en potentiell framtida implementering. Syfte Syftet med studien var att undersöka vad chefer och pedagoger inom förskolan har för inställning till att, med hjälp av ett formulär, utföra skattning av barns sociala och känslomässiga utveckling. METOD Design Då studiens syfte var att inhämta kunskap om något som ännu är relativt okänt, är kvalitativ metodik lämpligt (Björkqvist 2012). Kvalitativa undersökningar intresserar sig för den livsvärld människor har och de kan ge kunskap om vilken mening människorna knyter till sig själva och sin situation (Hartman, 2004). Genom att genomföra denna undersökning med kvalitativ metod kan man alltså närma sig en förståelse för förskollärarnas och deras chefers syn på att skatta barns utveckling samt få en bild av möjliga för- och nackdelar med att skatta barn med formulär. Förförståelse Avsikten var att personalens åsikter och tankar skulle inhämtas så förutsättningslöst som möjligt och att alla förutfattade meningar skulle läggas åt sidan. Ett sådant arbetssätt lägger grund för att essensen i det inhämtade materialet ska framträda så tydligt och korrekt som möjligt (Björkqvist 2012). Självklart har alla människor sin förförståelse som man får ta hänsyn till vid denna typ av studier. Min bakgrund som sjuksköterska gör att screening som fenomen för mig inte känns så kontroversiellt eftersom det passar väl ihop med det medicinska synsättet som jag är skolad i. Men så behöver det emellertid inte vara för en förskollärare. Jag är likaså mamma till tre barn och har egna erfarenheter av såväl förskola som BVC vilket kan färga min uppfattning om olika personalkategoriers kunskaper och kompetensområden. Förförståelse kan bidra till att forskaren går in i projektet med skygglappar, begränsad horisont eller bristande förmåga att lära sig något av sitt material (Malterud, 2009, s 45). Genom att vara medveten om mina egna föreställningar minskas dock risken att oreflekterat tolka materialet utifrån min egen värld. 5

11 Urval Intervjuer genomfördes med 13 personer, varav tio var förskolepedagoger och tre var chefer inom förskolan. Den grupp individer som studerades sammansattes för att det insamlade materialet skulle utgöra ett bra underlag för analys, ett så kallat strategiskt- eller syftesurval (Malterud, 2009). Representativitet är mindre viktigt i kvalitativa studier, däremot är det nödvändigt att det material som samlats in innehåller tillräckligt med för syftet adekvata data för att kunna tala om användbarhet (Sandelowski, 1986). Genom ett väl genomtänkt strategiskt urval kan beskrivningar, som har relevans för andra sammanhang än studiens kontext, utvecklas (Malterud, 2009). Ett urval med variation kan enligt Malterud (2009) ge bättre underlag för ny kunskap och ger också möjlighet att beskriva fynden på ett nyanserat sätt. Inklusionskriterierna för deltagarna i studien var framtagna för att ge ett sådant relevant och strategiskt urval. För att kunna delta i studien skulle respondenten ha minst två års samlad arbetslivserfarenhet i den aktuella yrkesbefattningen. Personen skulle vara utbildad förskolepedagog eller ha en chefstjänst inom förskolan i Uppsala kommun. I urvalet togs därutöver hänsyn till individens etnicitet och ålder. Detta för att urvalet skulle motsvara befolkningen i samhället i så stor utsträckning som möjligt. Personerna som intervjuades rekryterades från både privat- och offentlig förskoleverksamhet. Av de tretton individer som intervjuats var sex anställda inom enskilda förskolor och sju inom den kommunala förskolan. Urvalet var delvis hämtat från redan etablerade kontakter inom förskolan. De pedagoger som intervjuades var svenskfödda kvinnor mellan 30 och 64 år. Sex av de intervjuade individerna var Triple-P aktiva pedagoger och hade således sedan en tid tillbaka haft kontakt med den forskargrupp som står bakom denna studie. De informanter som rekryterades därutöver var medvetet utvalda för att kunna bidra med värdefull information. Av de 44 personer som tillfrågades om deltagande ville 13 låta sig intervjuas. Sex personer avböjde medverkan. Tre av dem angav tidsbrist som orsak till varför de inte kunde delta. De tre resterande personerna som tackade nej ville inte delta då de tyckte att utvecklingsbedömningar inte är förenligt med förskolans värderingar och riktlinjer. Tillvägagångssätt Studiens bakgrund och syfte presenterades initialt vid ett möte med Triple-P aktiva förskoleanställda i Uppsala. Forskare liksom representanter för förskolan ansåg att de förskollärare som deltog på mötet var lämpliga personer att intervjua. Mötesdeltagarna informerades om att studien skulle genomföras och att de skulle få ett brev med information om undersökningen. Representanterna för förskolan lämnade kontaktuppgifter till samtliga mötesdeltagare efter mötet. 6

12 Av de tio förskollärarna som deltog på mötet intervjuades två. Övriga informanter i studien kontaktades efter rekommendation av deras kollegor eller chefer. Det var personer som de visste passade in i inklusionskriterierna och dessutom gärna delade med sig av sina tankar och åsikter, oavsett om de var positiva eller negativa till att bedöma barn med skattningsformulär. I det informationsbrev (Bilaga 1) som skickades till de utvalda personerna stod det att specifika exempel på bedömningsformulär skulle visas inför intervjun, SDQ (Strengths and Difficulties Questionnaire) och ASQ-SE (the Ages and Stages Questionnaire - Social-Emotional). Detta för att skapa en förståelse för vilken typ av frågor som ställs vid en skattning av barnets sociala och känslomässiga utvecklingsnivå med enkätfrågor. Tid och plats för intervjuer bokades med dem som tackade ja till att bli intervjuade. Datainsamlingsmetod Författaren till studien utförde samtliga intervjuer. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av en vedertagen innehållsanalys (se stycket Bearbetning och analys). Studien grundas på semistrukturerade intervjuer med förskollärare och förskolechefer. Inför intervjuerna utvecklades en intervjuguide (Bilaga 2) rörande olika aspekter av förskoleanställdas inställning till att utföra skattning av barns sociala och känslomässiga utveckling. Intervjuguiden pilottestades genom att en intervju genomfördes med en förskollärare som inte skulle vara med i studien. Inför varje intervju fick deltagarna i lugn och ro läsa igenom och titta på bedömningsformulären (SDQ och ASQ-se). De fick därefter möjlighet att ställa frågor gällande dessa. Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon och tog mellan minuter. Intervjuerna ägde rum på en avskild plats på den förskola där respektive person arbetade. Etiska överväganden Informationen som ligger till grund för analys i studien inhämtades enbart från personal inom förskolan i Uppsala län. Intervjufrågorna rörde personalens tankar och åsikter om ett utvecklingsprojekt som kan bli aktuellt för deras arbete. Tillstånd att utföra denna studie inhämtades från chefen för förskoleverksamheten i Uppsala kommun. Det samlades inte känsliga persondata från informanterna. Intervjupersonerna fick information om att deltagandet var frivilligt via ett informationsbrev (se bilaga 1) samt vid intervjutillfället. Etiska överväganden gjordes utifrån etikprövningsnämndernas riktlinjer (Etikprövningsnämnderna, 2012). Dessa riktlinjer är utformade i enlighet med lag (SFS 2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Denna studie behandlar inte uppgifter som medför behov av etikprövning enligt etikprövningsnämndernas bestämmelser (Etikprövningsnämnderna, 2012; SFS 2003:460). 7

13 Bearbetning och analys Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys, enligt Graneheim & Lundmans (2004) metod. Ansatsen var induktiv. Den kvalitativa innehållsanalysens fokus finns på tolkning av texter och den induktiva ansatsen innebär att texterna har analyserats förutsättningslöst (Lundman & Hällgren Graneheim 2008). Denna analysmetod lämpar sig således för studiens syfte där förskolepersonalens upplevelser och tankar studerades. Analysarbetet följde strikt Graneheim och Lundmans metodbeskrivning (2004). Intervjuerna transkriberades till text så snart som möjligt efter intervjutillfället. Författaren som utförde samtliga intervjuer transkriberade åtta av dem. Fem av intervjuerna transkriberades av två forskningsassistenter på institutionen för kvinnor och barns hälsa. De intervjuer som transkriberades av annan person än författaren själv har sedan kontrollerats av denna avseende korrekthet i förhållande till det inspelade materialet. Kontrollen utfördes genom att författaren lyssnade av intervjuerna och därefter gjorde eventuella ändringar i transkripten. Enligt Graneheim & Lundman (2004) ska samtliga transkript slås samman till en text som utgör en enhet som kan analyseras. Analysenheten lästes igenom flera gånger av två personer för att få en känsla för helheten och sedan markerades textens meningsbärande enheter, detta i enlighet med Graneheim & Lundman (2004). De meningsbärande enheterna är de meningar eller stycken som är relevanta för studiens syfte. Alla meningsbärande enheter resonerades fram av författaren i samråd med två metodkunniga vid institutionen för kvinnors och barns hälsa. Den omgivande texten togs med så att sammanhanget framgick tydligt. Författaren och de två metodkunniga kom även överens om att de delar av texten som inte betraktats som meningsbärande enheter, det vill säga förblivit omarkerade, inte var betydelsefulla för studiens syfte. Nästa steg i analysprocessen är enligt Graneheim och Lundman (2004) att kondensera de meningsbärande enheter som identifierats. Vid kondenseringen togs oviktiga partier och utfyllnadsord bort utan att innebörden ändrades. Kvar blev en kärnfull enhet som återspeglade ett budskap i intervjun. Enheten fick därefter en kod. De olika koderna jämfördes avseende likheter respektive olikheter och sorterades därefter in i kategorier och teman. Kategorierna presenterar det manifesta innehållet och i de olika teman framgår även det latenta innehållet. Sorteringsprocessen pågick till dess att alla meningsbärande enheter delats in i en kod. Materialet som sorterats in i varje tema kontrollerades därefter för att se att budskapen i de meningsbärande enheterna verkligen liknade varandra och inte tillhörde något annat tema. Därefter kontrollerades varje kategoris innehåll på samma sätt. Koder och kategorier 8

14 stämdes sedan återigen av för att upptäcka om några koder liknade varandra för mycket. Om så var fallet justerades och förtydligades dessa. De beskrivningar som arbetats fram validerades genom att ursprungsmaterialet lästes igenom på nytt. Genom att läsa igenom texten på nytt minskades risken för att något skulle ha missats i materialet. Precis som Graneheim och Lundman (2004) beskriver, har analysprocessen därför gått fram och tillbaka mellan textavsnitt och texten som helhet. I figur 1, visas exempel på meningsbärande enheter, kondensering, kod, kategori och tema. Meningsbärande enhet Kondensering Kod Kategori Tema Jag kan tänka mig att det kanske är vissa som inte tycker att det ligger på vårt bord och varför ska vi hålla på och bedöma barnet? då kan jag känna att man blir rädd för att sätta en negativ stämpel på ett sånt barn när det kanske egentligen handlar om vad som helst. Kan tänka mig att vissa inte tycker det ligger på vårt bord. Varför ska vi bedöma barnet? Känner att man blir rädd att sätta en negativ stämpel på ett barn, kan handla om vad som helst. Förväntar sig motstånd och oro hos föräldrarna Rädsla att stämpla barn Oro inför att möta föräldrarnas reaktion Rädsla att bedöma felaktigt Figur 1. Exempel på meningsbärande enheter, kondensering, kod, kategori och tema. Möta föräldrars reaktion Skatta barn med formulär i förskolan 9

15 RESULTAT Resultaten utmynnade i tre teman och nio kategorier som presenteras i tabell 1. För att förtydliga varje kategoris budskap i resultatredovisningen, ges citat från intervjuerna. Informanterna benämns som pedagog A-M. En översikt av samtliga koder, kategorier och teman finns i bilaga 3. Tabell 1. Kategorier och teman Tema 1: Möta föräldrars reaktion Kategorier: Oro inför att möta föräldrars reaktion Redovisning av svar för föräldrarna Tema 2: Skatta barn med formulär i förskolan är komplext Kategorier: Förskolan som forum för skattning Rädsla att bedöma felaktigt Skattning ett förlegat arbetssätt Fördelar med att arbeta med skattningsformulär i förskolan Förskollärares arbetsmiljö Tema 3: Att upptäcka barn som inte mår bra tidigt Kategorier: Dialog med andra professioner Upptäcka barn som inte mår bra med ett formulär Nedan visas resultaten av det första temats två olika kategorier, samt fem koder (Figur 2). De koder som arbetats fram under analysprocessen utgör sedan underrubriker under respektive kategori i den sammanfattande texten. MÖTA FÖRÄLDRARS REAKTION -Informera om att skattningsarbetet ska äga Oro inför att möta föräldrarnas Fö rum reaktion -Väntar sig motstånd och oro hos föräldrarna -Vem som tillhandahåller formuläret har betydelse Redovisning av svar för föräldrarna -Inte helt lätt att redovisa svaren för föräldrarna -Föräldrar intresserar sig mest för barnets sociala beteende figur 2. Tema 1, kategorier och koder 10

16 Oro inför att möta föräldrars reaktion Informera om att skattningsarbetet ska äga rum Det framkom i studien att pedagogerna vill att föräldrarna ska vara tydligt informerade om varför och hur man gör skattningen. Förskollärarens attityd, då denne ger informationen om skattningsarbetet, är avgörande för hur den tas emot av föräldern. Det är viktigt att pedagogen i sin information till föräldern förmedlar att alla barn kommer att bedömas och att syftet är att förbättra hälsan, inte att leta efter något sjukt. Det är viktigt att ge föräldrarna tid att reflektera över den nya metoden för bedömning. En del förskollärare är positiva till, och trygga med att informera föräldrar om att bedömningen ska äga rum, medan andra tycker att det känns olustigt. Att man verkligen är...alltså väldigt klar med att det här gör vi på alla barn och det är ingenting som...liksom att vi gör det för att det är nåt fel, utan för att vi snarare ska upptäcka om det är nånting, att nåt barn mår dåligt. Det får man ju va väldigt tydlig med (Pedagog H) Förväntar sig motstånd och oro hos föräldrarna Det finns en oro hos förskollärarna att föräldrar kommer att se bedömningen som ett sätt att hitta det negativa hos barnen. De tror att föräldrarna kan motsätta sig vissa frågor i formuläret. En del tror även att föräldrar kommer att tycka att förskollärare inte ska bedöma barns psykiska hälsa, då det inte ingår i en pedagogs utbildning. Föräldrarna antas tycka att hälsobedömningar av detta slag hör till barnavårdscentralens uppgifter. Förskollärarna förväntar sig motstånd och många frågor om skattningen, då föräldrarna kan tycka att det känns jobbigt, kanske till och med skrämmande, att deras barn ska bli bedömda. Det är ju inte därför dom är på förskolan. Att skatta barn på det här sättet tror en del förskollärare kommer att skapa oro hos många föräldrar i onödan. Föräldrarna vill inte att deras barn ska bli stämplade. Någon förskollärare tycker att föräldrarna ska ha möjlighet att säga nej till att en skattning av beteendet utförs på deras barn. En annan tror att det kan ta tid att få föräldrarna att förstå skattningsarbetets syfte. En förskollärare förväntar sig att föräldrarna kommer att ifrågasätta behovet av ett skattningsformulär för att se om ett barn inte mår bra. En del pedagoger tror att föräldrarna skulle reagera jättehårt på att ett bedömningsarbete påbörjas och någon påtalar att det finns en allmän diskussion i samhället om att barn blir bedömda för tidigt idag. En pedagog förväntar sig inte något motstånd hos föräldrarna, eftersom dom har så stort förtroende för förskolan. Jag kan tänka mig att det kanske är vissa som inte tycker att det ligger på vårt bord och varför ska vi hålla på och bedöma barnet, är dom inte bara här för att liksom... för att ja men lära sig och lä... det här sociala och 11

17 liksom varför ska vi bedöma dom? För det är ju väldigt mycket prat om det i skolan nu med betyg längre ner och dom blir bedömda så tidigt. Så tror jag att vissa kan reagera (Pedagog H) Vem som tillhandahåller formuläret har betydelse Många förskollärare tror att det är betydelsefyllt vem som tillhandahåller formuläret. De ser att detta kommer att påverka föräldrarnas bild av skattningsarbetet. Flera av de intervjuade pedagogerna tycker att det är bättre om barnavårdscentralen lämnar ut formuläret. Anledningar som nämns är att metoden förmodligen möter mindre motstånd då, att det har fungerat så vid skattningsarbete tidigare, att föräldrarna skulle bli mindre överraskade på det sättet, att föräldrarna då har en tydlig bild av bedömningen när dom lämnar formuläret till förskolan samt att det lämnar mindre utrymme för missförstånd om det kommer från sjukvården. En förskollärare beskriver att det blir tydligt att det är två instanser som jobbar ihop om barnavårdscentralen lämnar ut formuläret. Om förskolan ger ut det så framstår det som om förskolan står ensam bakom arbetsmetoden. Det finns även fördelar med att förskolan tillhandahåller formuläret. Pedagoger har nämnt att kontrollen då blir bättre för förskolan då formulären inte riskerar försvinna, och att oron förmodligen kan öka om enkäten kommer från barnavårdscentralen Det skulle nog kännas bäst om föräldrarna kommer till oss. Så att de vet vad det är för papper, så att man inte går förbi föräldrarna. /-/ Så det skulle jag nog föredra, att det är föräldrarna som kommer och att vi ser det som en slags service att vi har gjort det, så att det inte känns som vi går bakom ryggen på dem (Pedagog F) Redovisning av svar för föräldrarna Inte helt lätt att redovisa svaren för föräldrarna Förskollärarna är överens om att det är viktigt att ha en öppen dialog med föräldrar och flera av pedagogerna vill gå igenom varje fråga med föräldrarna och motivera sitt svar. Svaren kräver sin förklaring och de vill därför inte bara lämna en ifylld enkät till barnavårdscentralen. När lärare och föräldrar går igenom formuläret har föräldrarna möjlighet att dels ställa frågor, dels förmedla sin bild av barnet. Förskollärarna vill stå för sin och sina kollegors åsikt. En förskollärare tror att det kan bli väldigt känsligt att redovisa svaren, beroende på relation till föräldrarna och vad skattningen visar. En del pedagoger påtalar att det skulle vara väldigt svårt och jobbigt att objektivt redovisa svaren för föräldrarna till ett barn som har sociala och känslomässiga problem. Det framgår i intervjuerna att en del förskollärare föredrar att barnavårdscentralen ska stå för tolkning och 12

18 redovisningen av svaren för föräldrarna. Om pedagogen inte står för metoden eller inte tycker att förskollärare har den kompetens som krävs för tolkning, känns det olustigt och svårt att göra det. Relationen till föräldrar är väldigt viktig för förskollärare. I en intervju tar informanten upp svårigheten med att ställa detta faktum i relation till att presentera objektiva svar för föräldrar till ett barn med problem. Svaren kommer att färgas om förskolläraren vet att de ska redovisas för föräldrarna menar informanten. Att vi skulle fylla i dom och lämna dom till föräldrar, då måste vi ju samtidigt ha gått igenom varje fråga med föräldern och motiverat varför vi har svarat si eller så eh Alltså det skulle vara jättesvårt att bara kryssa i och lämna till föräldern och föräldern tar med det till barnavårdscentralen Det ser jag väldigt snabbt när jag tittar på det här (Pedagog B)...och jag tror att man har låst det här med att du måste vara så oerhört öppen till föräldrar. Och du måste tala om allt vad du gör...och allt vad du tänker. Och om du då har ett svårt barn... Eller ja ett knepigt barn... då kan du inte vara helt... Du måste sila det till föräldrarna! (Pedagog D) Föräldrar intresserar sig mest för barnets sociala beteende Informanterna beskriver att de flesta föräldrar frågar mycket om sitt barns kompisrelationer och om barnet verkar känna sig tryggt och välmående på förskolan. De undrar framför allt annat om förskollärarna tycker att deras barn fungerar normalt med tanke på socialt beteende och funktion i gruppen, även om viss variation finns avseende vad föräldrar tycker är av intresse att samtala om. Vissa är intresserade även av andra typer av utvecklingsnivå, såsom exempelvis koncentration och faktakunskaper, men det är främst när dom närmar sig övergången till skolan som det kan vara aktuellt. Det sociala beteendet är även det som förskollärarna vill att samtalen med föräldrar ska handla om. Ja, eh, det tycker jag! Eh... Det är väl det dom frågar mest om. Alltså hur det går för dom och om dom leker, om dom har kompisar och hur dom är mot andra. Det tycker jag. Eh... Och sen vill dom ju självklart veta utvecklingsnivån också, men jag tror att det här sociala är nog mest viktigt, eller i alla fall om dom är lite yngre. Sen sista året, innan dom ska upp i skolan, då märker man att föräldrarna blir lite mer... jamen, hur mycket dom kan med bokstäver och lite sånt där. Men innan dess tycker jag att det är mest socialt. Dom är intresserade hur barnen är (Pedagog H) 13

19 Nedan visas resultaten av det andra temats sex olika kategorier, samt fjorton koder (Figur 3). De koder som arbetats fram under analysprocessen utgör sedan underrubriker under respektive kategori i den sammanfattande texten. SKATTA BARN MED FORMULÄR I FÖRSKOLAN ÄR KOMPLEXT Förskolan som forum för skattning -Förskolan ett bra forum för att bedöma socialt beteende -Bedömning av barnen sker redan -Kluven inför att skatta barns beteende -Rädsla att stämpla barn Rädsla att bedöma felaktigt Skattning ett förlegat arbetssätt Fördelar med att arbeta med skattningsformulär i förskolan Förskollärares arbetsmiljö Dialog med andra professioner Figur 3. Tema 2, kategorier och koder -Värdefullt om flera i personalgruppen står bakom bedömningen - Been there, done that Inget som förskollärare vill ta upp igen -Dagens förskola ska se till barnets positiva sidor -Formuläret kan ge en tydligare och mer rättvis bild av barnet -Kan vara ett stöd i utvecklingssamtalet -Tid något att ta ställning till -Behov av stöd och undervisning i skattningsarbetet -Upplever behov av öppen dialog med BVC vid svårare fall -Olika sätt att agera idag vid problem -Otillfredsställande samarbete med BVC Förskolan som forum för skattning Förskolan ett bra forum för att bedöma socialt beteende Alla förskollärare som intervjuats är överens om att de har så pass god kännedom om barnen och deras agerande i sociala situationer att de utan större problem skulle kunna svara på frågorna i formuläret. Enighet råder alltså om att förskolan är ett bra forum att göra bedömningar, om man ska göra sådana. Barnen är på förskolan så många timmar och pedagogerna ser barnen i så många olika situationer och sammanhang. För att här ser man ju barnet i väldigt många olika situationer. Alltså gör man den i hemmet till exempel, så är man ju i en...i en liten miljö eller vad man ska säga, och i förhoppningsvis en väldigt trygg miljö där man 14

20 ändå har...hoppas jag att dom har...eh... och då känns det som om här är ju ändå en miljö där det finns flera saker att liksom distraheras av till exempel eller och flera sociala kontakter och sociala sammanhang som man kan liksom i sånt fall observera barnet i om man känner att man behöver det (Pedagog K) Bedömning av barnen sker redan Flera av de förskollärare som intervjuats i denna studie berättar om hur barnen blir bedömda redan idag. Informanterna beskriver hur barnen blir bedömda systematiskt via mallar och löpande utan något schema. Bedömningen sker automatiskt och många gånger utan att föräldrarna är medvetna om det. En pedagog förklarar att förskollärarnas kunskaper om hur barn fungerar normalt i sociala sammanhang, utgör en ofrånkomlig grund till bedömning. Inför utvecklingssamtalen uppskattar förskollärarna på många förskolor hur barnet är för tillfället och jämför det med hur barnet uppfattats tidigare. Vi gör ju det här, fast vi har ju liksom ett annat verktyg redan alltså... Att ni vi har utvecklingssamtal så går ju vi liksom igenom såna här saker redan. Kanske inte så här grundligt. Vi har ju kanske inte så här många punkter liksom, men... (Pedagog C) Kluven inför att skatta barns beteende Om förskollärare ska skatta barn eller inte är en fråga där meningarna går isär hos informanterna. Några tycker att det är viktigt att skatta just socialt beteende eftersom det är så viktigt, medan andra tycker att det går emot förskolans riktlinjer. De anser att ett skattningsmoment inte tillför någonting, att det är ett verktyg som inte behövs. En förskollärare omnämner skattning av barns utveckling och förmågor som ett laddat ämne men menar samtidigt att ingen spaning ingen aning är ett uttryck som hon står bakom. Det framgår av intervjuerna att många förskollärare ser positivt på att bedöma det sociala beteendet, eftersom det ligger till grunden för så mycket, men att de samtidigt är väldigt skeptiska till bedömning av andra färdigheter. Eh, jag tycker att det är viktigt att vara...vara medveten och se...och se alla barn. Och att alla barn eh... Som sagt, just då man beskriver sociala aspekter, att alla barn är med i gruppen och att alla barn är med och leker och att dom är delaktiga och tar för sig och säger vad dom tycker och tänker och att man är... är med barnen, men...jag tycker inte att det känns viktigt att...som i såna här, alltså att man kryssar för att dom... Det här kan dom och det här kan dom inte. Det tycker jag inte är... är viktigt (Pedagog K) 15

21 Både och. Ja, jag är lite kluven... Ja, det är absolut bra att skatta barn eh... för att se att dom mår bra, men sen...utvecklingsmässigt alltså. Det blir jag lite rädd, om man går ner för långt och vad är det man vill nå med det? (Pedagog H) Rädsla att bedöma felaktigt Rädsla att stämpla barn Rädslan att stämpla barn är något som beskrivs av flera förskollärare i intervjuerna. De menar att beteendet som barnet visar på förskolan bara är en del av verkligheten. Skälen till att ett barn har svårigheter med att anpassa sig till sociala strukturer på förskolan kan vara vilka som helst. Någonting i barnets miljö kan vara orsaken, felet måste inte finnas hos barnet. Beteendeproblemen kan dessutom vara av temporärt slag, en mognadsfråga. Man bör därför vara försiktig med att dra slutsatser om barns beteenden. En förskollärare är bekymrad över det faktum att pedagogernas förhållningssätt till materialet kan variera mycket. Det kan få konsekvenser. Hon menar att om förskollärarna som fyller i ett formulär inte är professionella, utan kryssar i känslomässiga svar, kan det resultera i att barn kan bli bedömda, och i värsta fall stämplade på fel grunder. man kanske får en stämpel, barnet kan få en stämpel på sig av nånting som kanske bara är en mognadsfråga. som kanske växer bort av sig själv... (Pedagog G) Barn kan bete sig olika beroende på miljö och normal utveckling sker i olika takt Många förskollärare anser att varje barns utveckling är alltför unik och oförutsägbar för att skatta vid enstaka tillfällen. Barnet ska få utvecklas i sin egen takt. Den normala utvecklingen pågår ständigt och sker i så ojämn takt att det är svårt att ge en bild av barnens utveckling som kan anses giltig över tid. De svar som ges vid skattningstillfället är aktuella endast en kort tid därefter. En förskollärare beskriver att barns beteende kan ändras snabbt beroende på vilka personer som finns nära barnet och den omgivande miljön. Värdet av en skattning som sker i endast en miljö vid ett tillfälle är därmed tveksamt. Ett par av de intervjuade pedagogerna uttrycker därför att fler bedömningar ska utföras för att bilden av barnet ska bli korrekt och fullständig. Skatta... Ja, det är så svårt ord det där, men det är klart att jag tycker att det är viktigt att eh... titta på barnets utveckling... så. Vad som händer. Men jag tycker kanske inte att man ska jämföra barnen med andra, det tycker jag inte. För jag ser det att barn utvecklas ju så otroligt olika. På olika sätt och är man... Man har 16

22 ju olika förmågor, så är det ju. Varje barn är ju väldigt unikt och är man jättebra, eller jättelångt fram nånstans så kanske man måste ligga lite tillbaka nån annanstans (Pedagog M) Alltså att man kanske måste få in fler bedömningar. Det kanske ska vara nån del där föräldrarna måste få säga sitt och där förskolan säger sitt och sen kanske BVC utifrån... att det måste ske kanske på flera... Innan man gör en slutgiltig bedömning, så att säga. Så jag tror kanske inte bara förskolans del kan säga allt (Pedagog I) Värdefullt om flera i personalgruppen står bakom bedömningen Samtliga informanter tycker att flera pedagoger ska stå bakom bedömningen av ett barn. Förskollärarna menar att de har olika relation till barnen och att de ofta ser olika beteenden hos dem. Om flera i personalen diskuterar fram svaren kan en bredare och mer fullständig bild av barnets beteende ges. Ja, eftersom vi ser olika bitar så, så kanske man ska va flera som observerar och tittar på dom här frågorna och ser barnet. Vi ser ju... Vi ser ju barnet i olika, olika sammanhang och på olika sätt, så jag tycker kanske att man ska va flera faktiskt (Pedagog M) Skattning ett förlegat arbetssätt Been there, done that Inget som förskollärare vill ta upp igen En viss skepsis finns hos några av de förskollärarna som intervjuats när det gäller att skatta barn med formulär. Det har förekommit skattningsarbeten i förskolan förut, men dessa har avbrutits. Att återigen påbörja ett sånt projekt känns tveksamt för dessa förskollärare. De känner att förskolan har gått ifrån observationsmaterial och att det känns gammaldags. En pedagog konstaterar att det skulle komma mycket starka reaktioner från förskollärarna om skattning implementerades på nytt. Alltså det är lite främmande för oss att göra skattningar av det här slaget, för att vi har kommit ifrån det, om man tänker längre tid tillbaka i förskolan, där man hade observationsmaterial och liksom så här Och att nu återigen ta upp det här med skattning Alltså jag Nej, jag är tveksam, måste jag säga. /-/ kollegorna skulle reagera om vi skulle ta upp och säga att nu kommer BVC med det här och vi ska fylla i detta och lämna till föräldrarna. Jag tror det skulle bli ramaskri alltså (Pedagog B) 17

23 Dagens förskola ska se till barnets positiva sidor En del förskollärare talar om vikten av att se till varje barns positiva sidor och lärande. Det är det som dagens förskola ska inrikta sig på, enligt dem. Förskolan ska se och främja varje barns utveckling, inte jämföra barn med varandra. En förskollärare berättar att pedagoger, i enlighet med forskning och litteratur, idag går in för att diagnostisera sig själva snarare än barnet. Förskolan har gått ifrån att lägga problemen på barnet. Att nu börja skatta barnens beteende går stick i stäv med den utvecklingen, enligt några informanter. Alltså på senare år så har vi i förskolan mer och mer inriktat oss på att På varje barns utveckling Att inte jämföra barn med varandra, utan att man har olika takt och man har olika förutsättningar och allt det här och att lyfta fram dom styrkor varje barn har (Pedagog B) Fördelar med att arbeta med skattningsformulär i förskolan Formuläret kan ge en tydligare och mer rättvis bild av barnet Många förskollärare konstaterar att ett bedömningsformulär kan förtydliga dels barnet som individ, dels barnets specifika behov. Formuläret kan utgöra en trygghet och försäkring för pedagogerna, när det gäller att följa utveckling hos barn i en stor barngrupp. Bedömningsformuläret blir en anledning för förskollärarna att sätta sig ner och prata om varje barn. En förskollärare menar att detta i sin tur kommer att leda till att pedagogerna utvärderar sitt eget bemötande mot barnen på ett annat sätt än idag. En strukturerad skattning via formulär säkrar en likvärdig och värderingsfri bedömning av alla barn i förskolan. Förskollärarna tänker att de kan bli stärkta i sina funderingar om avvikande beteende hos vissa barn. De kan därmed bli säkrare i sitt beslut om behov av extra stöd finns hos barnet eller inte. Ett skattningsarbete med tydliga formulär gör förhoppningsvis att även den förskollärare som annars blundar för avvikelser ser dessa och agerar. man skulle känna sig mer säker på...på sina tankar och funderingar. Att man mera skulle få en lite mera tyngd i...i det man sitter och kanske många gånger bollar med kollegor och så där (Pedagog I) Kan vara ett stöd i utvecklingssamtalet Bedömningsformuläret kan vara ett underlag i samtalet med föräldrar enligt några av de pedagoger som intervjuats. En förskollärare berättar att hennes förskola har en övergripande mall för det som 18

24 ska diskuteras på utvecklingssamtalet. Mallen beskriver att pedagogen ska ta upp hur barnet fungerar socialt, motoriskt och språkmässigt. Riktlinjerna för samtalet är därmed relativt lösa och det är lätt för pedagogen att glömma eller utelämna viss information. Med ett utvecklingssamtal som utgår från ett bedömningsformulär minskar risken för att det ska hända. Andra tycker att formuläret är för detaljerat att följa strikt på utvecklingssamtalet för alla barn, men att det ändå skulle kunna vara till hjälp i mötet med föräldrar, kanske som ett komplement då pedagogen vill visa föräldrarna på ett avvikande beteende. Ett par informanter tycker att föräldrarna kan få med sig formuläret hem inför utvecklingssamtalet och att man sedan kan resonera om likheter och olikheter i föräldrarnas och förskollärarnas svar. En pedagog ser ingen fördel alls med att använda formuläret som stöd i utvecklingssamtalet, utan vill hellre fortsätta arbeta med den mall som den aktuella förskolan använder idag. En annan förskollärare tycker att formuläret kan resultera i en negativ vinkling av barnet. Man skulle kunna använda sig utav vissa delar i utvecklingssamtalet, men jag tror inte att jag ser det som att man skulle kunna använda det med alla. Jag skulle nog kunna ge dom det här, bara på ett utvecklingssamtal och dom skulle kryssa i som dom bedömde. Och sen så... Jag tycker inte att det skulle vara utgångspunkten vid ett utvecklingssamtal, eftersom det är ändå ganska många... frågor som eh... blir som negativa. Att det får en negativ vinkling på barnet. Även om det skulle generera något positivt (Pedagog E) Förskollärares arbetsmiljö Tid något att ta ställning till Det har i intervjuerna framkommit att tid är en bristvara för förskollärare. Tidsbristen till trots anser många av förskollärarna att det finns tid till ett bedömningsarbete. Tiden får tas från mindre viktiga uppgifter och tack vare att pedagoger är vana vid formulär blir belastningen inte så stor. Tiden som investeras i skattningen kommer att ge utdelning i form av minskat behov av exempelvis konfliktlösning och tjat. Att få tiden att räcka är en organisationsfråga som går att lösa, enligt många informanter. De förskollärare som tycker att tiden inte räcker, eller inte bör läggas på ett skattningsarbete, beskriver att bedömningen och redovisningen av svaren för föräldrarna är en tidskrävande process. Förskolepersonalen får hela tiden fler uppgifter och de menar att gränsen nu är nådd. En förskollärare anser att det skulle vara omöjligt att hinna med den här typen av bedömningar i dagens förskola. Det kanske tar tid att göra det, men det kanske leder till att vi sparar tid på annat håll (Pedagog C) 19