Tid för hållbar utveckling?
|
|
- Fredrik Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tid för hållbar utveckling? Behövs beteendeförändringar eller räcker det med ny teknik? Hur påverkar vår tidsanvändning välbefinnandet och klimatbelastningen? Vad skulle hända om människor fick välja hur mycket de skulle arbeta? Jörgen Larsson
2 Kommande Naturvårdsverksrapport: Hållbara Konsumtionsmönster Analyser av maten, flyget och den totala konsumtionens klimatpåverkan idag och En forskarantologi Redaktör: Jörgen Larsson, Chalmers Med bidrag från: Eva C. Alfredsson. fil.dr., avd. för Miljöstrategisk analys, KTH David Andersson, doktorand, Inst. för energi och miljö, Chalmers Christan Azar, professor, Inst. för energi och miljö, Chalmers Anders Biel, professor, Psykologiska inst., Göteborg universitet David Bryngelsson, doktorand, Inst. för energi och miljö, Chalmers Olof Drakenberg, miljöekonom, Göteborgs miljövetenskapliga centrum Tommy Gärling, professor emeritus, Psykologiska inst., Göteborgs universitet Fredrik Hedenus, fil. dr., Inst. för energi och miljö, Chalmers John Holmberg, professor, Inst. för energi och miljö, Chalmers Sverker C. Jagers, professor, Statsvetenskapliga inst., Göteborgs Universitet Jonas Nässén, docent, Inst. för energi och miljö, Chalmers Cecilia Solér, ekon. dr., Företagsekonomiska inst., Göteborgs Universitet Thomas Sterner, professor, Nationalekonomiska inst., Göteborgs universitet Stefan Wirsenius, tekn fil. dr., Inst. för energi och miljö, Chalmers
3 SCB Miljöräkenskaper, 2014
4
5 Två områden där tekniska åtgärder inte räcker
6 Jordbruksverket, 2014
7 Växthusgasutsläpp från mat
8 Antal flygresor på capita Data: Trafikanalys, 2014
9
10 Andel av totala utsläppen från flyg 1000 individer i Västra Götalandsregionen (Nässén et al., 2014)
11 Scenarier för utsläpp per person från privat flygande
12 Jörgen Larsson Chalmers Inst. för energi och miljö Lisa Bolin SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
13 David Andersson
14 Växthusgasutsläpp (tonco 2 e/cap) 10 % med lägst utsläpp 10 % med högst utsläpp decilgrupper Subjektivt välbefinnande (1-10) medel
15 Olika faktorers påverkan på välbefinnandet Kontrollvariabler Utbildning Variabler som påverkar subjektivt välbefinnande Kön Ålder 0.10** Barn Ha arbete eller studera 0.14*** Nettoinkomst Ha partner 0.135*** Hälsa 0.444*** Tidspress *** Tid med familj 0.139*** Tid med vänner 0.143*** Motionerande Klimatbelastande aktiviteter Bostadsyta (m 2 ) Bilkörning (km/år) Flygande (antal/år) Rött kött (måltider/vecka) * = signifikans Antal personer: 843 R 2 = 0,40
16 Aktiviteter med minst negativa känslor Andel av tiden 1.Lek 1,2 % 2.Sex 1,0 % 3.Motion 1,2 % 4.Läsning (ej arbete) 4,4 % 5.Promenad 1,7 % 6.Måltid 11,1 % 7.Ta hand om barn 4,5 % 8.Samtala (ej arbete) 11, 6 % 9.Laga mat 3,3 % 10.Vila 2,8 % 11.TV 7,3 % 12.Göra sig snygg 4,8 % 13.Bön/meditation 0,2 % 14.Resande (utöver pendling) 3,2 % 15.Shoppande 4,4 % 16.Dator (ej arbete) 2,3 % 17.Hushållsarbete 2,3 % 18.Pendling 1,7 % 19.Arbete 20,1 % Data: 820 franska kvinnor Data: Källa: Krueger, Kahneman et al (2008) Time Use and Subjective Well-Being in France and the U.S.
17 Klimatbelastning Låg Hög Aktiviteter med minst negativa känslor Andel av tiden 1.Lek 1,2 % 2.Sex 1,0 % 3.Motion 1,2 % 4.Läsning (ej arbete) 4,4 % 5.Promenad 1,7 % 6.Måltid 11,1 % 7.Ta hand om barn 4,5 % 8.Samtala (ej arbete) 11, 6 % 9.Laga mat 3,3 % 10.Vila 2,8 % 11.TV 7,3 % 12.Göra sig snygg 4,8 % 13.Bön/meditation 0,2 % 14.Resande (utöver pendling) 3,2 % 15.Shoppande 4,4 % 16.Dator (ej arbete) 2,3 % 17.Hushållsarbete 2,3 % 18.Pendling 1,7 % 19.Arbete 20,1 %
18 The best things in life are free (and climate neutral)
19
20 Postmateriellt scenario 30-timmarsvecka 2050 Konsumtionsvolym per capita: +1.0 %/år (jmf 1,8 %) Ökad tjänsteandel Tjänsterna utgör i detta scenario 70 % av konsumtionsökningen är tjänster (jmf 35%)
21 Utsläppseffekter av produktivitetsökning Produktivitetsökning ca 2%/år Privat konsumtion Offentlig konsumtion Arbetstidsförkortning ca 40 gram CO2 per krona ca 15 gram CO2 per krona (pga större tjänsteandel) 0
22
23 Tidspress = en obehagskänsla som följer av att ha svårt att hinna med allt man behöver göra
24 Tidsnöjdhet = att vara nöjd med hur man i praktiken fördelar sin tid
25 Arbetstid
26 Vill vi jobba mindre? + mindre tidspress i privatlivet + tid till meningsfulla aktiviteter + tid att leva hållbart (åka kollektivt mm) mindre självförverkligande och sociala kontakter? - mindre pengar för resande mm - äventyrande av finansieringen av välfärden? -..
27 Önskad arbetstid bland heltidsarbetande i Sverige Kvinnor Män Vill jobba fler timmar 2 2 Samma som idag Vill jobba färre timmar Vill gå ner på deltid Källa: Egen bearbetning av data från ISSP, redovisad i Reynolds (2004)
28 Varianter av arbetstidsförkortning Kortare arbetsvecka Kortare arbetstid under vissa livsfaser (t ex småbarnsföräldrar & 60+) Allmän deltidsrätt (downshifting)
Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål
Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål Riksdagen, 30 september 2015 Jörgen Larsson Assistant professor in Sustainable consumption patterns Department of Energy and Environment
Läs merWell-being in sustainable cities WISE
Well-being in sustainable cities WISE Hållbar utveckling Välbefinnande i framtiden Välbefinnande idag Ekologisk Social Ekonomisk Forskare & praktiker samarbetar i 5 delprojekt Ekologisk hållbarhet och
Läs merKlimatomställning 2.0 Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar
Klimatomställning 2.0 Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar Forum för klimat och kulturarv Göteborg 2017-05-03 Fredrik Warberg Tidsverkstaden ek. för. fredrik@tidsverkstaden.se Klimatomställning
Läs merKlimat, konsumtion och det goda livet
Klimat, konsumtion och det goda livet www.tidsverkstaden.se fredrik@tidsverkstaden.se www.tidsverkstaden.se Fredrik Warberg fredrik@tidsverkstaden.se Hur bra var Sverige 2000-2008?..när det gäller utsläpp
Läs merKan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand?
Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand? Jörgen Larsson Göteborgs universitet, sociologiska institutionen Chalmers, avdelningen för fysisk resursteori 500 450 400 350 300 250 200 150
Läs merKlimatpåverkan och livskvalitet
Klimatpåverkan och livskvalitet Preliminära resultat från enkätundersökning på personer i Västra Götaland David Andersson Avdelningen för Fysisk resursteori Institutionen för Energi och miljö Chalmers
Läs merForskare och praktiker som medverkar i boken
Forskare och praktiker som medverkar i boken Kjell Aleklett, professor i fysik, Uppsala Ellen Almers, doktorand i didaktik, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Christian Azar, professor
Läs merFöräldrars arbetstider
Föräldrars arbetstider Jörgen Larsson Fil. Dr. sociologi, Göteborgs universitet Forskare på Chalmers Faktisk förvärvsarbetstid 2011 - genomsnitt under veckans sju dagar Källa: SCB Nu för tiden. En undersökning
Läs merDet långsiktiga klimatmålet om högst två grader global uppvärmning kräver
ATTITYDER TILL KLIMATSKATTER PÅ FLYGRESOR OCH NÖTKÖTT JONAS NÄSSÉN OCH JÖRGEN LARSSON Det långsiktiga klimatmålet om högst två grader global uppvärmning kräver minskningar av växthusgasutsläppen till i
Läs merMorgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050
Växthusgasutsläpp och livsmedel 1 Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 5 Karin Hjerpe, Jordbruksverket Fredrik Hedenus, Chalmers ton CO -eq per person och år 8 6 Offentlig konsumtion Shoppa
Läs merVälfärd. Om föräldrars tidspress - orsaker och förändringsmöjligheter. Tidsbrist problem för par i dag. Möjliga negativa konsekvenser av tidspress
Om föräldrars tidspress - orsaker och förändringsmöjligheter Jörgen Larsson Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 20 Mars, 2012 Föreningen Tidsverkstaden Tidsbrist problem för par i dag Möjliga
Läs merBalans i arbetslivet. Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund
Balans i arbetslivet Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund goran.kecklund@su.se Arbetstider i Sverige* Kvinnor Män Har arbetstider som avviker från dagtid (motsvarande kl. 07-18) 39 % 40 % Kan
Läs merKlimatomställning Göteborg 2.0 Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar
Mistra Urban Futures Reports 2014:02 Klimatomställning Göteborg 2.0 Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar Jörgen Larsson, Chalmers Lisa Bolin, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Mistra Urban
Läs merTidsrikedom. - Strategier mot tidspress. 3 oktober 2009
Tidsrikedom - Strategier mot tidspress 3 oktober 2009 Föreningen Tidsverkstaden Sociologiska institutionen Tidsord Brådska Jäkt Stressa Tidsbrist Livspusslet Egentid Balans arbete - privatliv 1 2 3 4 5
Läs merFramtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.
Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter. Göran Finnveden Professor Miljöstrategisk analys Vice-rektor för hållbar utveckling Vad menar vi med hållbar
Läs merChalmers Publication Library
Chalmers Publication Library Klimatomställning Göteborg 2.0. Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar. Mistra Urban Futures Reports 2014:2 This document has been downloaded from Chalmers Publication
Läs merFlyget och klimatet. Jonas Åkerman. Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth
Flyget och klimatet Jonas Åkerman Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth jonas.akerman@abe.kth.se Antal flygresor per capita 1960-2014 Källa: Trafikanalys Rapport 2016:4. Inför en flygstrategi
Läs merVi lever längre - men hur mår vi?
Vi lever längre - men hur mår vi? Hugo Westerlund, fil.dr., professor i epidemiologi Föreståndare för Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet Stockholm Stress Center, ett Forte excellenscentrum
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merKlimatsmarta val för hållbara livsstilar
Klimatsmarta val för hållbara livsstilar Den koldioxidsnåla platsen är ett klimatprojekt som ska göra det enklare för Umeås invånare att göra hållbara val i vardagen och minska sin klimatpåverkan från
Läs merShopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper?
Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper? Cecilia Solér Bakgrund - relationen mellan inkomst, konsumtion och klimat. Ju mer vi tjänar desto mer bidrar vi till klimatförändringarna!
Läs merVälkommen till rådslag för hållbar stadsutveckling Umeås arbete med hållbar konsumtion
Välkommen till rådslag för hållbar stadsutveckling 2017 Umeås arbete med hållbar konsumtion 1 Program förmiddag 10:00 Välkommen Inledning 10:20 Vår roll i det hållbara Umeå Panelsamtal näringsliv, universitet,
Läs merFlyget och klimatet. Jonas Åkerman. Strategiska hållbarhetsstudier/kth
Flyget och klimatet Jonas Åkerman Strategiska hållbarhetsstudier/kth jonas.akerman@abe.kth.se Passagerare på svenska flygplatser (milljoner passagerare) 30 25 20 15 10 5 0 Uppräkningsfaktor för flygets
Läs merHur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden
Slide 1 Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden 31 maj 2013 David Bryngelsson (david.bryngelsson@chalmers.se) Fysisk Resursteori Energi och Miljö CHALMERS Slide 2 Avgörande frågor
Läs merHållbara konsumtionsmönster
Hållbara konsumtionsmönster Analyser av maten, flyget och den totala konsumtionens klimatpåverkan idag och 2050 EN FORSKARANTOLOGI JÖRGEN LARSSON UNDERLAGSRAPPORT TILL FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLSARBETET
Läs merTEMA II VÄN MED TIDEN
TEMA II VÄN MED TIDEN Jörgen Larsson, fil dr, Chalmers tekniska högskola och Fredrik Warberg, författare, Föreningen tidsverkstaden, har haft huvudansvaret för utformning av temat, vilket gjorts i samarbete
Läs merTomas Ekberg Chefanalytiker Västra Götalandsregionen
Tomas Ekberg Chefanalytiker Västra Götalandsregionen Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Blir det någon skillnad? Lycka för
Läs merIdisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet
Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter
Läs merFN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken
FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)
Läs merFramtidsspan: Så reser vi i framtiden
Framtidsspan: Så reser vi i framtiden Jonas Åkerman Miljöstrategisk analys, KTH jonas.akerman@abe.kth.se Klimat- och transportmål COP-21/Parisavtalet: Väl under 2 graders uppvärmning, sträva mot 1,5 grader.
Läs merHur kan flygsektorn bidra till att klimatmålen nås?
Hur kan flygsektorn bidra till att klimatmålen nås? Jonas Åkerman Forskningsledare, Inst. för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED), KTH jonas.akerman@abe.kth.se Innovationer för ett hållbart
Läs merKlimatneutrala Västsverige
www.gamenetwork.se Klimatneutrala Västsverige Bilen, biffen, bostaden 2.0 Nätverkets mål: Västsverige skall vara ledande i att bidra till en hållbar utveckling. Nätverket GAME 2012-2014 www.gamenetwork.se
Läs merMänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag
Svensk matproduktion: Miljö och hållbarhet nutid och framtid Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience Upplägg i stora drag Läget och ramarna Matens miljöpåverkan - snabbkurs Miljöpåverkan för morgondagens
Läs merFrågor för framtiden och samverkan
En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl
Läs merKLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET
KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET Örebro 24 november 2016 Anita Lundström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-12-05 1 Vad händer på nationell
Läs merGrön och hållbar tillväxt
Grön och hållbar tillväxt Jörgen Qwist 2014-09-17 Terminstart Telekom 1 Computer Sweden 2014-08-13 2 1 Mot en klimatkatastrof 450 400 350 300 250 1550 1590 1630 1670 1710 1750 1790 1830 1870 1910 1950
Läs merDärför är din insats för miljön viktig
Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.
Läs merSchema för Klimatet, energin och det moderna samhället. Ht -15
Schema för Klimatet, energin och det moderna samhället. Ht -15 OBS: Ändringar kan förekomma Senast uppdaterad: 2015-12-01 v.44 Tid och plats Tema Tisdag 27-okt Kursintro Mänsklig och naturlig påverkan
Läs merRedovisning av projektuppgift
Lärande för hållbar utveckling 2015-01-16 Linnéuniversitetet ht 2014 Redovisning av projektuppgift Anton Grenholm, Högskolan Dalarna Medicinsk vetenskap och hållbar utveckling Min akademiska bakgrund finns
Läs merKorta fakta om vatten på flaska och miljön
Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten
Läs merMÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR
MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR men kvinnorna gör fortfarande mest hemma I Sverige arbetar vi drygt en tredjedel av dygnet och sover åtta timmar. Vi sitter mer vid dator och framför tv än för 2 år sedan och använder
Läs merEtt flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel
Ett flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel Jonas Åkerman Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser från den svenska befolkningens
Läs merKorta fakta om vatten på flaska och miljön
Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten
Läs merVarför gjorde vi Klimatomställning Gbg?
Gör det själv! Varför gjorde vi Klimatomställning Gbg? Göteborgs klimatmål: En hållbar och rättvis utsläppsnivå av växthusgaser år 2050. Hur långt kan vi nå? Var hamnar vi med dagens politik? Övergripande
Läs merLösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden
Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden Fysisk resursteori, Chalmers hedenus@chalmers.se Definition av Hållbar Utveckling Sustainable development is development that meets the needs
Läs merKlimatbokslut Jämförelsetal Trollhättan Energi
Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Trollhättan Energi 2017-06-06 Trollhättan Energi Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer
Läs merKonsumtionens klimatpåverkan
Konsumtionens klimatpåverkan Eva Ahlner Naturvårdsverket Klimat och konsumtion i Östergötland Linköping 31 mars 2010 Shopping en (hållbar) livsstil? Svenska miljömål för Svenska miljömål för ett effektivare
Läs merProViva 2013 HÄLSOSTRESSRAPPORTEN. Innehåll. 1. Inledning. 2. Hälsosam livsstil. 3. Hälsostress. 4. Sociala medier och stress. 5.
ProViva 2013 HÄLSOSTRESSRAPPORTEN Innehåll 1. Inledning 2. Hälsosam livsstil 3. Hälsostress 4. Sociala medier och stress 5. Sammanfattning 6. Metodik 7. Källförteckning 1. Inledning Under de 20 år som
Läs merKlimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö
Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö 2017-04-02 Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan
Läs merDet finns inga gratisluncher!
Det finns inga gratisluncher! Litteraturgrund för denna föreläsning Karl Johan Bonnedahl (2012) Från ekonomiskt till hållbart från exploatering till samexistens. Studentlitteratur. Markus Larsson, Leif
Läs merMOBILITET 2.0 I REGI AV FRAMTIDENS GENERATIONER. Lena Smidfelt Rosqvist. Trivector
MOBILITET 2.0 I REGI AV FRAMTIDENS GENERATIONER Lena Smidfelt Rosqvist VI RESER FÖR ATT... 2 DOM FLESTA GÖR UNGEFÄR LIKA MÅNGA ÄRENDEN PER DAG 3 ...MEN RESER VÄLDIGT OLIKA LÅNGT OCH MED OLIKA FÄRDSÄTT...
Läs merKorta fakta om vatten på flaska och miljön
Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du
Läs merAnpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv
Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv En fossiloberoende transportsektor 2030 Göteborg 13 september 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Fossiloberoende = hållbar? Trivector Traffic
Läs merKlimatpåverkan av livsmedel
Klimatpåverkan av livsmedel Olof Blomqvist MSc miljö och hållbar utveckling 2010.04.12 - Malmö - HUT - Matgruppen Hur mycket växthusgaser släpper vi i Sverige ut? Utsläpp av växthusgaser i ton per person
Läs merAvfallsmängder och materialeffektivitet
Avfallsmängder och materialeffektivitet Johan Sundberg, Profu Tomas Ekvall, IVL Svenska Miljöinstitutet Hur har mängden avfall ökat historiskt? Framtidens avfallshantering En heldag om avfall, policy och
Läs merKorta fakta om vatten på flaska och miljön
Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten
Läs merNYHETSBREV Nr 3 2011. Vi önskar er alla en trevlig jul och gott nytt år! Styrelsen genom Katja Hagström
NYHETSBREV Nr 3 2011 Innehåll Inledning... 1 Styrelse... 2 NäPFo:s hemsida... 2 Information och konferenser... 2 Nätverksträff den 28 september i Gävle... 2 Pellets 2012... 2 Årsmöte... 2 Referensgruppsmöte
Läs merHållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen
Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet
Läs merLEDARNA SVERIGES CHEFSORGANISATION
LEDARNA SVERIGES CHEFSORGANISATION Hållbara chefer Anki Udd anki.udd@ledarna.se Ledarskapsexpert/-utvecklare Källa: Dagens Industri 2014-05-19 På agendan Ett föränderligt arbetsliv Chefers situation och
Läs merStationspanelen Första mätningen Antal intervjuer: 1804 Fältperiod: 12 juni 1 juli 2019
Stationspanelen Första mätningen Antal intervjuer: 1804 Fältperiod: 12 juni 1 juli 2019 Totalresultaten har viktats efter storlek på station enligt följande; Stockholm 40%, Göteborg 20,5%, Malmö/Lund 20,5%
Läs merBortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande
Bortom BNP-tillväxt Scenarier för hållbart samhällsbyggande En annan berättelse Ett framtida hållbart samhälle som inte bygger på ekonomisk tillväxt hur skulle det kunna se ut? Samhället står inför en
Läs merCERA medlemsbrev oktober 2017
CERA medlemsbrev oktober 2017 Den 22 september arrangerades ett forskarmingel för CERA medlemmar och andra intresserade. Varmt tack till er alla som kom och bidrog till en kreativ och stimulerande diskussion
Läs merPeak Car. Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson. Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH. Director Centre for Transport Studies
Peak Car Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH Director Centre for Transport Studies Goodwin, Phil. "Peak travel, peak car and the future
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merKlimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö
Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas
Läs merNäringslivet och social hållbarhet Temaseminarium den 5 december 2014
Näringslivet och social hållbarhet Temaseminarium den 5 december 2014 Ramarna för dagen Syfte med seminariet och introduktion till Mötesplatsen Förmiddag: Näringslivets perspektiv på social hållbarhet
Läs merMaja Fjæstad. Statssekreterare, tekn. dr.
1 Maja Fjæstad Statssekreterare, tekn. dr. 2 3 4 En tankesmedja i Regeringskansliet? Stärka det långsiktiga och tvärsektoriella inslaget i Regeringens arbete. Bidra till att vi har en politikutveckling
Läs merVad kan man förvänta sig om samhällskostnaderna
Vad kan man förvänta sig om samhällskostnaderna på en omreglerad marknad? http://lakevilleconsulting.se/wp-content/uploads/2018/10/presentation-kostnader.pdf David Sundén, Ek. dr. Lakeville AB Twitter:
Läs merUtveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater
Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till
Läs merVälkomna till slutseminarium för samverkansprojektet
Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer Välkomna till slutseminarium för samverkansprojektet Linköping 2014-12-11 AGENDA Tider mm 10:00 Välkommen (Movium, Björn Schouenborg, Vinnova) 10:30 (WP1)
Läs merÅRETS HÅLLBARA SKOLMATSKOMMUN
ÅRETS HÅLLBARA SKOLMATSKOMMUN Kommun Kontaktperson E-post Telefonnummer Skicka ifylld enkät till malin@bergkvistpublishing.se WWF och White Guide Junior letar efter Sveriges mest hållbara skolmatskommun
Läs merUppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Läs merPerspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi
Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering
Läs merEN HÅLLBAR FRAMTID Klimat, konsumtion, tid och välbefinnande
EN HÅLLBAR FRAMTID Klimat, konsumtion, tid och välbefinnande 1 Välkommen till Klimatidolernas återträff 8 mars 2025 VÄLBEFINNANDE KONSUMTION TIDS- ANVÄNDNING KLIMAT 2 Hållbart välbefinnande GÅR INTE UT
Läs merUtvärdering av Sveriges universitet och högskolor
Utvärdering av Sveriges universitet och högskolor Göran Finnveden Professor, Vice-rektor för hållbar utveckling Ordförande i UKÄ:s bedömargrupp för tematisk utvärdering om hållbar utveckling Tematisk utvärdering
Läs merBORTOM BNP-TILLVÄXT: SCENARIER FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE
BORTOM BNP-TILLVÄXT: SCENARIER FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE BNP-tillväxt välfärd Nyheter Klimat och miljö oroar mest Artikelns ursprungs Uppdaterad 2018 04 27 Publicerad 2018 04 27 Ett isberg smälter
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merHållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak
Läs merMattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget
Mattias Bisaillon Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 2001- Doktorand i avfallsgruppen på Chalmers 1998-2004 (tekn. doktor i avfalls- och energisystemanalys 2004) (Projektinriktad forskning
Läs merHur stor är klimatpåverkan från stockholmarnas flygresor? Oktober 2017
Bilaga 1 Hur stor är klimatpåverkan från stockholmarnas flygresor? Oktober 2017 stockholm.se Stockholmarnas flygresor Oktober 2017 Författare: Charlotta Porsö 3 (33) Sammanfattning Stockholms stads invånares
Läs merVärderingar om den hållbara maten
Värderingar om den hållbara maten Christel Cederberg Institutionen Energi & Miljö Chalmers Tekniska Högskola Livsmedelsforum 5 okt 2016, Stockholm Debatten om vår mat innehåller många & heta känslor http://www.midweek.com/awaiting-proof-gmos-are-unsafe/
Läs merVad är ett hållbart jordbruk?
Vad är ett hållbart jordbruk? Tankar utifrån flera projekt vid Framtidens lantbruk, SLU Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala
Läs merSystemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?
Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser
Läs merHälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle
Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle - med sikte på sju landmärken Gittan Matsson Miljöpedagog Falun Hälsofrämjande den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa
Läs merJohn Holmberg. Hållbar utveckling. Välbefinnande i framtiden. Välbefinnande idag. Ekonomisk. Ekogisk. Social
NAS John Holmberg Klimatomställningen och det goda livet Konferensen: Arena hållbar stad, Göteborg, 6 nov John Holmberg Professor i fysisk resursteori och vicerektor vid Chalmers Ekogisk Social Ekonomisk
Läs merVilka är våra hjältar?
Inledning Konsumtionen har ökat kraftigt de senaste hundra åren. Men lyckligare har vi inte blivit. Varför fortsätter vi ändå att konsumera allt mera? Hur ska vi tillräckligt snabbt lära oss att leva med
Läs merMat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014
Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift
Läs merDeltid, kön och ekonomisk fördelning
Deltid, kön och ekonomisk fördelning av Alma Wennemo Lanninger* och Marianne Sundström** Presentation vid NIKKs konferens 22 okt 2013 *Masterstuderande i demografi, Stockholms universitet ** Professor
Läs merAktivitetsbeskrivning Trafikantveckan 2012 i Karlskrona
Aktivitetsbeskrivning Trafikantveckan 2012 i Karlskrona AKTIVITETENS NAMN Namn på aktiviteten/projektet: Trafikantveckan 2012 KONTAKTPERSON Ansvarig kontaktperson Sven-Olof Petersson Organisationstillhörighet
Läs merHur kan forskningen bidra till en hållbar utveckling?
Hur kan forskningen bidra till en hållbar utveckling? SSF seminarium 10 mars, Stockholm? John Holmberg Professor Fysisk resursteori och UNESCO Vicerektor NAS 10 miljarder lyckliga människor på denna planet?
Läs merHVV. Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status
HVV Ref.nr. 2018/2831 Professor i Vårdvetenskap HVV 2019-03-31 Vice Ref.nr. 2018/1473 (2017/1048) Professor i socialt arbete, HVV 2018-10-30 8 sökanden Professor Lars Plantin vid Malmö 2019-04-30 Professor
Läs merHur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken?
Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken? 18/2 2011 Kerstin Lindberg Göransson, flygplatsdirektör Swedavia Arlanda Swedavia AB Bildades 1 april 2010
Läs merWorkshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15
Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition
Läs merSverige har börjat halka efter Varför?
Sverige har börjat halka efter Varför? 1 Miljarder ton koldioxidekvivalenter / år Tvågradersmålet P = 20 % P = 80 % P = 50 % Rummukainen m fl, 2011, SMHI rapport År Kumulativ emissionsbudget WBGU, 2009
Läs merUtveckling utan tillväxt?
Utveckling utan tillväxt? Västra Götalandsregionen och Reväst 2014-03-28 Når vi Det goda livet genom att öka BNP? Lycka BNP och är tillväxt möjlig? Ekologisk Ekonomisk Social hållbarhet Ekologisk Ekonomisk
Läs merAstrobiologi. Click here if your download doesn"t start automatically
Astrobiologi Click here if your download doesn"t start automatically Astrobiologi Björn Stenholm, Albert Nummelin, Staffan Söderhjelm, Anders Lundquist, Låtta Skogh, Mats Larsson, Clas Blomberg, Eva Bernhardsdotter,
Läs merUnlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå. Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling
Unlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling Den 19 mars 2019 Kommunernas roll? Ansvarar för betydande välfärdsoch samhällsfunktioner
Läs merSvenska Hjärt-Lungräddningsregistret
Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,
Läs merKan vi konsumera oss till ett mer hållbart samhälle? Cecilia Solér
Kan vi konsumera oss till ett mer hållbart samhälle? Cecilia Solér Med denna föreläsning vill jag visa att konsumtion och hållbarhet till stor del står i motsats till varandra. Det största konsumtionsrelaterade
Läs merUlf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet
Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet. www.mls.adm.gu.se 2006-11-15 21 september Vad är hållbar utveckling? Sverker Molander, Miljösystemanalys, Chalmers, visade lite på begreppet hållbar
Läs mer